KonsumentMakt. Utveckla den fria konsumentrörelsen. Ny tele- och internetbyrå. för alla

Transkript

1 KonsumentMakt e n t i d n i n g o m k o n s u m e n t p o l i t i k f r å n s v e r i g e s k o n s u m e n t r å d n u m m e r f e m d e c e m b e r Utveckla den fria konsumentrörelsen sidan 4 Ny tele- och internetbyrå sidan 12 Design för alla sidan 14 nummer fem december 2006 KonsumentMakt

2 innehåll 3 Ledare Vi förutsätter en aktiv konsumentpolitik. 4 Nya konsumentministern Sveriges Konsumentråd kan utveckla opinionsbildningen. 5 EU-notiser Ny kommissionär för konsumentfrågor. 6 Europas konsumentorganisationer Holland och Polen skillnader, men också likheter. 9 BEUC Konsumenternas röst i EU. 10 Notiser: Skräpmat i fransk barntv-reklam. KRAV-märkt glögg till jul. Ingen läsk i handbagaget. Dålig service på stationerna. 12 Tele- och internetbyrån Rivstart för nya konsumentbyrån. 13 Standardisering Standardiserade produkter går att lita på. 14 Design för alla Genomsnittsmänniskan en felaktig mall. 15 Konsumentlagstiftningen EU:s konsumenträtt ska förenklas. 16 Debatt Släpp in ungdomarna! Polens konsumentförbund. sidan 7 Tele- och internetbyrån. sidan 8 KRAV-märkt sill till jul. Ásidan 10 Internationell standard. sidan 13 Design för alla. sidan 14 Sveriges Konsumentråd är en partipolitiskt obunden samarbetsorganisation som slår vakt om konsumenternas intressen. Vårt mål är ökad konsumentmakt och att beslutsfattare inom politik, näringsliv och myndigheter, i Sverige och internationellt, alltid ska ha konsumenternas bästa för ögonen. Sveriges Konsumentråd består av 30 medlemsorganisationer. Vill du medlem i Sveriges Konsumentråd? Nu kan även privatpersoner gå med. Gå in på hemsidan eller skriv till kansliet på adressen nedan. ordförande Inger Persson generalsekreterare Jan Bertoft (tf) jan.bertoft@sverigeskonsumentrad.se kansli Christine Blomgren, assistent christine.blomgren@sverigeskonsumentrad.se Louise Ekström, kommunikationsansvarig louise.ekstrom@sverigeskonsumentrad.se Jens Henriksson, internationell sekreterare jens.henriksson@sverigeskonsumentrad.se Jonas Adolfsson, juridisk handläggare jonas.adolfsson@sverigeskonsumentrad.se Ylva Stråhle, assistent ylva.strahle@sverigeskonsumentrad.se Emma Johnson, projektledare emma.johnson@sverigeskonsumentrad.se Lennart Ekström, kanslichef (vik) lennart.ekstrom@sverigeskonsumentrad.se Medlemsorganisationer ABF Biodynamiska föreningen Centerkvinnorna Djurskyddet Sverige Goodgame Halmstads Konsumentråd Handikappförbundens samarbetsorgan Hushållningssällskapens förbund KF Kilen Konsumentinstitutet Läkemedel och Hälsa Konsumentföreningen Väst Konsumentgillesförbundet KonsumentGruppen i Nyköping Konsumentrådet i Väst Konsumentrådet i Östersunds kommun LO Resenärsforum PRO Reumatikerförbundet Riksförbundet Hem och Samhälle Svenska Kommunalpensionärernas förbund SIOS Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige SKTF:s senior- och pensionärsverksamhet Studieförbundet Vuxenskolan Sveriges Pensionärers Riksförbund Sveriges Pensionärsförbund Synskadades Riksförbund TCO Unga Örnar Vi Konsumenter KonsumentMakt ges ut av Sveriges Konsumentråd Box 6086, Stockholm telefon: fax: e-post: info@sverigeskonsumentrad.se Prenumerationskostnad 100 kronor per år. Beställ från adress ovan. Ansvarig utgivare Jan Bertoft Redaktion Ingrid Jacobsson Layout Mia Drakenberg typsnitt Frutiger och Minion papper Agrippina offset. Miljömärkt. repro&tryck Globalt Företagstryck AB omslagsbild Tomas Oneborg/Scanpix online Distribution Posten AB, B-post. Sveriges Konsumentråd Innehållet i tidningen får citeras med angivande av källa. Upp till bevis! ÅRET ÄR Konsumenterna är representerade i styrelser, råd, kommittéer, dialoger och överallt annars där deras öde avgörs. Vare sig det är i Borås eller Bryssel. Alla talar konsumentfrågor vid frukost-, fika- och sammanträdesbord. I centrum står en aktiv, frispråkig konsumentrörelse med rejäla muskler, tals enskilda medlemmar, en kader experter och som alla lyssnar på vare sig det är handeln, industrin, jordbruket eller politikerna. UNGDOMAR driver på, ifrågasätter, protesterar. De accepterar inte dåliga prylar, miljöbovar eller företag som är oschyssta mot sina anställda. Internet hjälper konsumenter att mötas och engagera sig. Frasen Som konsument accepterar jag inte det här hörs ständigt av unga och äldre, män och kvinnor. Kunskap i konsumentfrågor är inte längre en bristvara. Till det bidrar inte minst Råd & Rön. I andra tidningar, i radio och TV har abstrakta ekonominyheter fått ge vika för mer vardagsnära ämnen som alla kan ta till sig. NÄR KOM GENOMBROTTET? Ja, när vi står där om fem år och blickar tillbaka så ser vi att det var ungefär nu. Sveriges Konsumentråd hade 2006 blivit utgivare av Råd & Rön, fått allt fler medlemsorganisationer och därtill individuella medlemmar och var på det hela taget rejält på G. Så kom en ny regering. Den förstod att det krävdes en stark representant för konsumenterna för att en fri och allt öppnare marknad ska fungera. Det räckte inte med att tycka att vi är viktiga, det krävdes faktiskt resurser. SCENARIOT 2011 det är väl ändå bara fria fantasier? Inte alls. Vi är på väg dit. Delar av ovanstående är lånat från de intensiva diskussioner vi för just nu inom Sveriges Konsumentråd om vår egen framtid. Annat har jag lagt till själv. Av idéerna ska det bli en vision och en handlingsplan, vi återkommer till den här i Konsument- Makt. Klart är i alla fall att vi känner entusiasm och framåtanda. Jan Bertoft, generalsekreterare år 2011 Och håll med visst borde ovanstående vara en självklarhet. I Danmark är det redan så. Trots att de har hälften av Sveriges befolkning har deras stora konsumentorganisation Forbrugerrådet 56 anställda och 45 miljoner i omsättning, varav 14 via statsanslag DE SENASTE veckorna har inneburit väntan på besked om hur konsumentvänlig den nya regeringen är. I skrivande stund väntar vi fortfarande. Men de första signalerna till oss i konsumentrörelsen är ändå goda. Du kan läsa mer i vår i intervju med konsumentminister Nyamko Sabuni på sid 4. Folkpartiet, som hon tillhör, har profilerat sig med ett ambitiöst, långtgående och förpliktigande konsumentpolitiskt program. Statsministern har talat om sund och säker mat, hållbar utveckling och ökad konkurrens, inte minst mellan elbolagen. Regeringens motton är att öka makten för människor i deras vardag och överbrygga klyftor för att minska utanförskapet. Vilket faktiskt är precis vad konsumentfrågorna handlar om. Så det finns anledning till optimism. NU ÄR DET UPP TILL BEVIS. Vi förutsätter en aktiv konsumentpolitik, att regeringen tar parti för medborgarna i deras roll som konsumenter och att deras politik ger konkreta resultat i hushållens vardag. Vi räknar med att spela en aktiv roll som en del av det civila samhälle regeringen vill stärka. n ledare KonsumentMakt december 2006 nummer fem nummer fem december 2006 KonsumentMakt

3 konsumentpolitik eu-notiser Nyamko Sabuni, ny konsumentminister: Fria konsumentrörelsen kan utvecklas och stärkas Nyamko Sabuni, ny konsumentminister. Konsumentverkets uppgifter ska renodlas, det är prioritet ett på konsumentminister Nyamko Sabunis dagordning. Men hon vill också stärka den fria konsumentrörelsen. Livsmedels- och hälsofrågorna ligger på andra departement, där vill Nyamko Sabuni vara pådrivande på de ansvariga ministrarna. KonsumentMakt: Du har många ansvarsområden integrations-, jämställdhets-, konsument- och ungdomsfrågor bland annat. Hur kommer du att prioritera bland konsumentfrågorna? Vad vill du börja med? Nyamko Sabuni: Just nu vill jag fokusera på vad Konsumentverket ska göra. Det har ett viktigt arbete att utföra, men tyvärr har diskussionen under senare tid mest handlat om var det ska ligga. KM: Hur ser du på förhållande mellan Konsumentverket och den fria konsumentrörelsen, som Sveriges Konsumentråd? Vilka frågor anser du är viktigast för myndigheten respektive konsumentrörelsen? NS: Konsumentverkets uppgifter ska renodlas. Vilket innebär att fokusera på konsumentpolitiska kärnfrågor. Konsumentverkets centrala uppgift är bl a att vara tillsynsmyndighet över efterlevnaden av lagstiftningen på konsumentområdet, exempelvis marknadsföringslagen och prisinformationslagen. På Konsumentverket finns ju också Konsumentombudsmannen som har en viktig roll i tillsynsarbetet. Konsumentverket ska inte bedriva opinionsbildande verksamhet, det är en uppgift för den fria konsumentrörelsen. Det är en uppgift som t ex Sveriges Konsumentråd har möjlighet att utveckla. En annan roll som organisationerna skulle kunna ha är att ge råd och vägledning till konsumenter. Här skulle exempelvis invandrarorganisationernas roll kunna stärkas. Regeringen kommer att studera denna fråga. KM: Hur kommer konsumentenheten på justitiedepartementet att samarbeta med jordbruksdepartementet kring livsmedelsfrågorna? NS: Livsmedelsfrågorna är viktiga ur konsumentsynpunkt. De är också viktiga utifrån ett hälsoperspektiv. De, liksom flera andra konsumentfrågor, kommer att ligga på andra departement och med andra ministrar som huvudansvariga. Frågorna kommer även i fortsättningen att bevakas av konsumentenheten. Min roll kommer att vara att lyfta frågor på konsumentområdet som behöver lösas och vara pådrivande gentemot ansvarig minister. KM: EU:s lagstiftning på konsumentområdet, The Consumer Acquis, håller nu på att revideras. Hur vill du arbeta för att svenska konsumenter inte ska få ett lägre konsumentskydd om revideringen av The Consumer Acquis innebär sämre villkor? NS: Både konsumenter och företag gynnas av att reglerna är så gemensamma som möjligt. Det är viktigt att vi arbetar aktivt inom EU för att redan i ett tidigt skede försöka påverka reglernas utformning. Att på ett tidigt stadium stämma av frågorna nationellt med bl a berörda myndigheter, konsumentorganisationer och näringslivsorganisationer är av stor betydelse. KM: Folkpartiet, ditt parti, är det enda av allianspartierna som har ett konsumentpolitiskt program. Räknar du med att dina allianskollegor i regeringen ställer upp på det folkpartistiska programmet? NS: Hittills har arbetet inom Alliansen präglats av lyhördhet och öppenhet inför varandras idéer. Jag är säker på att arbetet inom regeringen kommer att fungera på samma sätt. n Text:Ingrid Jacobsson Foto: Tomas Oneborg/Scanpix online Alla ska få ett konsumentverk I Sverige har vi haft ett Konsumentverk i trettio år. Men flera EUländer: Tyskland, Luxemburg, Holland och Österrike saknar fortfarande konsumentmyndighet. I ställer är det olika konsument- och branschorganisationer som tar hand om rådgivning, reklamationer m m. Men nu ska det bli ändring på detta. Förra året antog EU en förordning som slår fast att medlemsländerna måste ha en offentlig myndighet som kan genomdriva och övervaka konsumentlagstiftningen i landet, särskilt när det gäller handel över gränserna och andra EU-relaterade konsumentfrågor. Holland har därför beslutat att inrätta ett Konsumentverk, som startar sin verksamhet 1 januari Konsumentmyndigheten har dock redan en webbsida: I Tyskland, Luxemburg och Österrike har man valt en annan väg. Där fortsätter man att låta de flesta konsumentärenden skötas av olika organisationer. Men man har givit nya mandat åt flera existerande myndigheter som får ta hand om konsumentfrågor också. n EU-tull på skor från Asien EU införde i oktober särskilda tullavgifter på skor som importeras från Kina och Vietnam. Konsumentorganisationen BEUC beklagar i ett uttalande att dessa tullar infördes. De är till nackdel för konsumenterna, menar BEUC, eftersom priserna nu kommer att höjas på dessa importskor. Tullarna infördes för att skydda skohandeln inom EU. Men BEUC menar att de får motsatt effekt, de gör att konsumenterna får betala högre priser, och att skohandlare inom EU riskerar att drabbas av minskad försäljning. BEUC menar att EU:s antidumpinglagar är förlegade och borde ses över. I stället för att införa importtullar och behålla ett protektionistiskt system borde man öka importen av prisvärda produkter. Dessutom, påpekar BEUC, kan tullarna skada förhållandet mellan EU och Kina. n Ny kommissionär för konsumentfrågor Meglena Kuneva från Bulgarien blir EU :s nya kommissionär för konsumentfrågor fr o m januari Då delas hälso- och konsumentfrågorna åter upp på två generaldirektorat, som det var tidigare. Markos Kyprianou från Cypern, som nu har båda arbetsområdena, fortsätter som kommissionär för hälsofrågor. Meglena Kuneva är jurist, och efter sin utbildning i Bulgarien har hon studerat vid universitet i USA, Finland och Storbritannien. Hon har arbetat som bidträdande professor i jurdik vid flera bulgariska universitet och varit rådgivare till Bulgariens regering valdes hon in i Bulgariens parlament och blev samma år landets chefsförhandlare vid förhandlingarna med EU. För närvarande är hon EU-minister i Bulgarien, en post som hon alltså lämnar nästa år för att ta plats som kommissionär i Bryssel. n Meglena Kuneva konsumentfrågor. Markos Kyprianou hälsofrågor. Foto: Fredrik Eriksson KonsumentMakt december 2006 nummer fem nummer fem december 2006 KonsumentMakt

4 Europas konsumentorganisationer Arbetar på bred front Information på Internet och särskilt webb-medlemskap. Det satsar holländska Consumentenbond, en av Europas äldsta och största konsumentorganisationer, på. Nu är vår tid kommen Polen genomgick för tjugofem år sedan en turbulent period. Stora politiska omvälvningar och nya medborgerliga rättigheter ledde till att tusentals organisationer bildades under ett år. En av dessa var Konsumentförbundet Federacja Konsumentów. Consumentenbond (eller Bond) bildades redan 1953, och var med och bildade den europeiska samarbetsorganisationen BEUC Man är fortfarande en aktiv och tongivande medlem i BEUC, och ses ofta som en spjutspets bland konsumentorganisationerna. Men Consumentenbonds direktör Klaske de Jonge tycker inte att man alltid är i främsta ledet: Visst, vi är fortfarande en stor organisation som kan arbeta på bred front även om vi tappat ca medlemmar på 2000 talet, säger Klaske de Jonge. Bond i dag har ca medlemmar, 205 anställda och en årlig omsättning på 36 miljoner euro (ca 332 miljoner SEK), så vi har stora resurser. Men mindre organisationer kan tvingas vara mer kreativa och komma med innovativa förslag och nya arbetsmetoder, då ligger de i täten! Klaske de Jonge tycker att Consumentenbond exempelvis har lärt sig mycket av Sveriges Konsumentråds sätt att jobba med barn och reklam, och belgiska Test Achats sätt att marknadsföra sin organisation. Men Bond har också lärt sig mycket av andra stora organisationer som USA:s Consumers Union. Av amerikanerna har vi lärt oss mycket om hur man jobbar med Internet och information på hemsidan, säger Klaske de Jonge. Den satsningen har varit vår stora utmaning under de senaste åren. För tre år sedan lanserade Bond ett speciellt webbmedlemskap. Som webbmedlem får man tillgång till stora mängder information direkt online, kan ställa frågor till Bonds personal, läsa artiklar ur organisationens tidning osv. Vanliga medlemmar får fortfarande papperstidningen, men har inte tillgång till all information som finns på hemsidan. Det var spännande för oss att se hur det här skulle tas emot, berättar Klaske de Jonge. Holländarna var inte vana att betala för information på Internet, och vi var rädda för att intresset inte skulle bli så stort. Men på de här tre åren har vi fått drygt webbmedlemmar, och det är vi nöjda med. Det har också visat sig att de nya medlemmarna är yngre, i årsåldern, till skillnad från våra övriga vars medelålder är 51 år. Consumentenbond kommer nu att utöka sin webbsatsning och införa olika avgifter för olika typer av information. I dag kostar första årets medlemskap 29 euro (ca 265 SEK). Vill man ha tillgång till alla Bonds tester på nätet kostar det ytterligare 17 euro. Det vanliga medlemskapet kostar 45 euro. Bond har ca 9 miljoner besökare årligen på sin sajt. Men har också sett till att lägga in sig på många ord på sökmotorn Google i Holland. Söker man t ex på tvättmaskin visar Google länkar till Consumentenbonds sidor. Bond publicerar dessutom ett tjugotal böcker per år, som säljs både till medlemmarna (dit går största delen av upplagan) och i bokhandeln. Storsäljarna är böcker om hemdatorer, finansiella tjänster och hälsovård. ningsavdelning, testresultaten publiceras både i den egna tidningen och på webben. Att man satsade på hälsofrågor berodde på att Holland fick ett nytt sjukvårdssystem med olika typer av sjukförsäkringar, ändrad organisation av sjukvården m m. Då började Bond jämföra olika försäkringar, man listade också sjukhus, läkare m m, berättar Klaske: I början publicerade vi bara uppgifter om sjukhusens storlek, antal patienter osv. Men våra medlemmar ville veta mer, exempelvis få mer detaljerad information om läkare. Det är ju inte riktigt vår uppgift, så vi inledde ett samarbete med regeringen och läkarförbundet där de i stället går ut med sådan information. Men det var vi som började med den typen av information och drog igång diskussionen. Bond prioriterar i stället allmänna hälsofrågor som näringsinnehåll i livsmedel, märkning, fetma/övervikt, bra råvaror och färdigmat. Man har tittat på det svenska nyckelhålssystemet och vill gärna införa något liknande i Holland. Det digitala hemmet är en satsning på IT frågor, upphovsrätt, nerladdning från nätet, datorsäkerhet, virus osv. Vi har haft en stor debatt om datorsäkerhet, säger Klaske de Jonge. Egentligen är det vansinne att det är konsumentens ansvar att skaffa program som gör den egna datorn säker. Det borde vara tillverkarnas ansvar. Ingen säljer ju en ny bil som kan skadas på det sättet som virus kan skada en dator! Men där kan vi inte göra något bara i Holland, där måste vi ha med oss alla länder i Europa, ja, hela världen. Att finansiella tjänster finns med som ett tredje arbetsområde beror på att utbudet av olika tjänster har ökat, och Hollands Consumentenbond, en av de största konsumentorganisationerna. Kontorsbyggnaden visar tydligt på detta. Consumentenbond beslutade för ett par år sedan att satsa på två kärnområden: Hälsofrågor och Det digitala hemmet. I realiteten har man fått lägga till ett tredje område Finansiella tjänster. Man har en stor egen test och forskdet har blivit allt svårare för konsumenterna att överblicka. Consumentenbond ger till och med ut en specialtidning om finansiella tjänster. De holländska konsumenterna kommer att få en ny myndighet i höst för första gången ska Holland få ett Konsumentverk! Läs mer på sidan 5. Det är med blandade känslor vi ser konsumentmyndighetens tillkomst, säger Klaske. Men det positiva överväger ändå. De holländska konsumenterna får ett bättre skydd, och vi kan ägna oss åt det vi är bäst på: jämförande tester och lobbying. Vi har redan lagt ner vår juridiska telefonrådgivning, den får konsumentmyndigheten ta hand om nu. De har redan anställt tre medarbetare som kommer från Bond. Vår kundtjänst och vår informationstelefon där vi ger upplysningar om t ex våra tester kommer vi dock att behålla. Det ser alltså inte ut som om det kommer att bli någon rivalitet mellan det nya konsumentverket och Bond. Klaske de Jonge kommer givetvis att vara en av gästerna på den festliga invigningen som planeras när myndigheten startar sin verksamhet! n Text: Ingrid Jacobsson 1981 arbetade hon på universitetet i Gdansk. Ekonomen Malgorzata Niepokulczycka var kritisk till den statsstyrda ekonomin, ville se bakom summorna, som hon själv uttrycker saken. I sina föreläsningar uppmuntrade hon studenterna att tänka kritiskt, att se sakerna ur den enskilde konsumentens perspektiv, trots att det då inte fanns någon konsumentlag i Polen. Det fanns bara några paragrafer i den civilrättsliga lagstiftningen som kunde utnyttjas för att hävda konsumenternas rättigheter. Men Malgorzata saknade en organisation som arbetade enbart med konsumentfrågor, som kunde trycka på för att få nya lagar. När fackföreningsrörelsen Solidaritet bildades blev det startskottet för ett demokratiskt polskt föreningsliv. Då föddes också Polens konsumentrörelse. Malgorzata var en av grundarna till Federacja Konsumentów (FK) och har alltsedan dess suttit i ledningen, nu som generalsekreterare på huvudkontoret i Warsawa. Med sina tjugofem år är FK den äldsta konsumentorganisationen i östra Europa fanns det nästan inga varor i butikerna, minns Malgorzata Niepokulczycka. Och vi hade för resten inte kunnat handla som vi ville även om det funnits varor, det var ransonering på allt. Den politiska och ekonomiska turbulensen fortsatte under hela 1980 talet. I valet som hölls i juni 1989 vann Solidaritet en avgörande seger, och tog ledningen i landet. Då började också utvecklingen mot ett demokratiskt land med marknadsekonomi. Sedan 2004 är Polen medlemmar i EU, och har nu samma konsumentlagstiftning som övriga EU länder. Men vägen dit har varit knagglig och full av hinder för Federacja Konsumentów. Vi startade egentligen i en fullkomlig öken, säger Malgorzata Niepokulczycka. Efter fyrtio år av totalitärt styre uppförde sig människorna på ett speciellt sätt. De trodde inte att de hade några som helst möjlighet att hävda sin rätt. Vi fick börja med att förklara för människorna att deras rättigheter som konsumenter var en del av deras medborgerliga rättigheter. FK inledde tidigt ett samarbete med andra länder. Redan 1987 organiserade man en stor konferens i Polen med representanter för olika intressegrupper för konsumentfrågor i övriga Östeuropa (några riktiga organisationer hade ännu inte bildats där), samt för konsumentorganisationer från EU länderna och Consumers International. Vi inspirerades av konsumentorganisationer i Västeuropa, Japan, USA och Kanada, fortsätter Malgorzata. Vi tog det bästa från alla organisationer och försökte omsätta det i Polen. Federacja Konsumentów blev i sin tur en inspirationskälla för flera organisationer i Östeuropa, och en del av dem är ju nu verksamma inom EU, precis som vi. FK har varit medlem av BEUC sedan 1999, alltså fem år innan Polen blev ett EU land. FK växte snabbt. Polackerna var nyfikna på konsumentfrågor, och många engagerade sig för att starta lokalavdelningar hade Federajca Konsumentów 138 lokalföreningar. Då tänkte vi att nu är vår tid kommen, säger Malgorzata. Vi fick bidrag från statsbudgeten och trodde att vi Läs mer på nästa sida + KonsumentMakt december 2006 nummer fem nummer fem december 2006 KonsumentMakt

5 Europas konsumentorganisationer beuc BEUC Medlemsorganisationer: + Nu är vår tid kommen skulle kunna fortsätta att växa. Men så kom en ny ekonomisk kris, gruvindustrin och våra andra tunga industrier fick stora problem och konsumentfrågorna sattes på undantag. I dag har antalet lokalavdelningar minskat till 50. Malgorzata Niepokulczycka blir ofta uppringd av människor som vill starta FK avdelningar, men hon måste tyvärr säga nej eftersom man inte har några ekonomiska resurser till detta. Statsbidraget är fortfarande lågt och medlemsavgifterna ger endast ett litet tillskott till förbundets ekonomi. Men läget för de polska konsumenterna har ändå förbättrats. I dag finns alltså en konsumentlagstiftning och landets ekonomiska situation är tämligen stabil. Marknadsekonomin har införts och internationella företag, banker och affärskedjor har etablerat sig i Polen. Polackerna kan köpa kläder på H&M, Zara eller C&A och äta på McDonalds, Pizza Hut eller Kentucky Fried Chicken. TV-reklam förekommer både i de polska kanalerna och de utländska kabelkanalerna. En konsumentmyndighet finns också numera. Den är vår baby, säger Malgorzata, FK fanns före myndigheten. Det började med att ett antimonopolverk inrättades Men det blev inte långlivat. Det var svårt för en myndighet att bekämpa monopol i ett land där allt tidigare var organiserat i statliga monopol, påpekar Malgorzata. Det blev en något schizofren situation! Så efter några år ändrades myndighetens namn och inriktning, den blev i stället ett Konsument- och konkurrensverk. Verket finns idag i samma hus som FK, nära Warsawas största shoppinggata. FK kämpade också länge för att någon form av lokal konsumentrådgivning skulle införas. Och 1999 började ett antal lokala konsumentombudsmän sin verksamhet. Det finns i dag 360 ombudsmän spridda över hela Polen. Tillsammans med FK:s 100 anställda (en majoritet av dessa är jurister på hel eller deltid) handlägger man varje år ett stort antal ärenden. Förutom att företräda konsumenterna vid reklamationsärenden i så kallade konsumentdomstolar ger FK direktrådgivning via telefon, brev eller e-post. FK:s personal behandlar ca förfrågningar per år. Eftersom Polen har genomgått så stora ekonomiska och politiska förändringar på kort tid är skillnaden mellan olika generationers synsätt och kunskaper stor. Malgorzata Niepokulczycka berättar att FK ofta blir kontaktade av äldre människor som vill klaga på priserna: De berättar att de köpt tomater för 5 zloty och såg sedan samma typ av tomater i en annan affär som kostade 6 zloty. De är väldigt upprörda och tycker att vi borde göra något åt saken alla tomater ska kosta lika mycket. När vi då förklarar att nu är prissättningen fri och butiksinnehavarna får sätta vilket pris de vill blir konsumenterna ännu argare. Mycket av de föråldrade tänkesätten finns fortfarande kvar, många äldre litar inte alls på butiker eller företag. De tror att alla lurar dem! Federcja Konsumentów prioriterar därför de unga människorna. Vi vill nå de äldre genom de yngre, säger Malgorzata. Via konsumentföreläsningar i skolorna, broschyrer, böcker, TV reklam m m vänder man sig till ungdomar med information. Några egna tester gör FK inte, man har varken de personella eller ekonomiska resurserna att arbeta med detta. I stället publicerar man tester som görs av BEUC eller någon annan konsumentorganisation. FK har under sina tjugofem år arbetat framförallt med juridiska och finansiella frågor, produktsäkerheten har kommit på undantag. Tills nu. I år har FK startat ett projekt kring produktsäkerhet, som man hoppas ska kunna leda till att både konsumenter och tillverkare inser dess betydelse. Ett annat projekt som ska starta nu i höst är ett samarbete mellan FK och polska näringsidkare. Deras organisationer måste förstå att vi egentligen arbetar för samma mål: Polackerna kan köpa kläder på H&M, Zara eller C&A och äta på McDonalds, Pizza Hut eller Kentucky Fried Chicken. nöjda konsumenter, säger Malgorzata Niepokulczycka. Industrin och handeln måste förstå att konsumenten är viktig. Trots att hon nu suttit i ledningen för konsumentförbundet i ett kvarts sekel har Malgorzata Niepokulczycka inte tröttnat. Hon älskar livet och konsument är man ju hela livet, betonar hon: Jag är en entusiastisk person, och jag tror att det är bra för entusiaster att vara engagerade i konsumentorganisationer. Vi kan se konkreta resultat av vårt arbete, vi kan hjälpa människor med deras problem. Det är fantastiskt! n Text: Ingrid Jacobsson Bureau Européenne des Unions de Consommateurs Europeiska konsumentorganisationen är konsumenternas röst i EU. BEUC bildades redan 1962 av åtta organisationer från EU:s dåvarande sex medlemsstater. Nu har man fyrtio medlemsorganisationer, dels från EU:s medlemsländer, men också från blivande medlemmar och EESländer. BEUC arbetar med att föra fram konsumentfrågorna bland annat genom täta kontakter med Europaparlamentet och EU-kommissionen. Man gör egna tester och undersökningar, driver olika kampanjer m m. Inför varje nytt ordförandeskap skriver BEUC en PM om vilka konsumentfrågor man önskar att ordförandelandet ska driva. Finland är ordförandeland under andra halvåret 2006, och BEUC vill bl a att man arbetar med upphovsrättsfrågor på Internet, konsumentkrediter, folkhälsofrågor (speciellt övervikts- och fetmaproblem), livsmedelsmärkning och framför allt det nya konsumentpolitiska programmet för som EU väntas anta i slutet av 2006.n Belgien Association Belge des Consommateurs - Test Achats tel: Cypern Cyprus Consumers Association tel: Danmark Forbrugerrådet FR, tel: England Which? tel: England National Consumer Council NCC tel: Estland Eesti Tarbijakaitse Liit ETL tel: Finland Suomen Kuluttajaliitto SK tel: Finland Kuluttajavirasto tel: wwww.kuluttajavirasto.fi Finland: Kuluttajat- Konsumenterna ry KK, tel: Frankrike UFC - Que Choisir tel: Frankrike Consommation, Logement et Cadre de Vie CLCV tel: Frankrike Organisation Générale des Consommateurs - OR.GE.CO tel: Grekland Association for the Quality of Life - E.K.PI.ZO tel: Grekland Consumers Protection Center KEPKA tel: Grekland General Consumers Federation of Greece INKA tel: Island Neytendasamtökin NS tel: Irland Consumers Association of Ireland CAI tel: Italien Altroconsumo, tel: Lettland Latvia Consumer Association PIAA, tel: Luxemburg Union Luxembourgeoise des Consommateurs ULC tel: Makedonien (Före detta jugoslaviska republiken Makedonien FYROM): Consumers Organisation of Macedonia OPM tel: Malta CGhaqda tal-konsumaturi CA Malta tel: Holland Consumentenbond CB tel: Norge Forbrukerrådet FR tel: Portugal Associação Portuguesa para a Defesa do Consumidor DECO tel: Polen Federacja Konsumentów FK tel: Polen Stowarzyszenie Konsumentów Polskich SKP tel: Rumänien Asociatia pentru Protecyia Consumatorilor din România APC tel: Schweiz Fédération Romande des Consommateurs FRC tel: Slovakien Zdrutenia slovenskych spotrebitetov- ZSS tel: Slovenien Zveza Potrotnikov Slovenije ZPS tel: Spanien Confederación de Consumidores y Usuarios CECU tel: Spanien Organización de Consumidores y Usuarios OCU tel: Sverige Sveriges Konsumentråd tel: Tjeckien Sdruzeni obrany spotrebitelu Ceske republiky SOS tel: Tyskland Verbraucherzentrale Bundesverband VZBV tel: Tyskland Stiftung Warentest tel: Ungern Országos Fogyasztóvédelmi Egyesület OFE tel: Österrike Verein für Konsumenteninformation VKI tel: Österrike Arbeitskammer AK tel: (Organisationernas originalnamn har angivits utom för de länder, Grekland och Makedonien, som inte använder latinska bokstäver.) KonsumentMakt december 2006 nummer fem nummer fem december 2006 KonsumentMakt

6 notistorg illustration: Annie Boberg Fet reklam i Frankrike Den franska konsumentorganisationen UFC-Que choisir har gjort en undersökning av 217 reklaminslag i fransk TV som riktade sig till barn. Det visade sig att 89% av inslagen gällde ohälsosamma livsmedel med högt socker- och fettinnehåll! UFC-Que Choisir har också gjort intervjuer i 352 familjer för att mäta vilket inflytande reklamen har på barnens matvanor. Påverkan från reklamen var stor. 60% av barnen i familjerna åt godis, kakor m m till mellanmål. 64% åt flingor med hög sockerhalt till frukost, och flera åt dessutom feta och söta bullar m m. Antalet feta eller överviktiga personer har ökat i Frankrike med 5,7 % per år under de senaste åren. UFC-Que choisir kräver nu att reklam riktad till barn för ohälsosamma livsmedel ska förbjudas. Man hoppas att detta förbud ska införas i det nya TV-direktivet som nu diskuteras i EU. Flera stora konsumentorganisationer i Europa vill ha ett sådant förbud. Sveriges Konsumentråd instämmer i detta krav. Konsumentrådet har ju också fått liknande resultat för TVreklamen i Sverige i sin undersökning av marknadsföring av ohälsosamma livsmedel riktad till barn. (Se KonsumentMakt nr 4 /06.) n Konsumentverket får inspektera Konsumentverket får ökade befogenheter enligt ett tillägg till Marknadsföringslagen, som träder i kraft vid årsskiftet. Nyheter i lagen är att Konsumentverket nu får rätt att utföra nödvändiga inspektioner på plats, t ex på ett företag som man anmält till Marknadsdomstolen. Konsumentverket får också rätt att begära in uppgifter inte bara från företagets ledning, utan även från anställda och privatpersoner. n Dålig service på stationerna Resenärsforum, en av Sveriges Konsumentråd medlemsorganisationer, har efter samråd med pendlargrupperna runtom i Sverige skickat en skrivelse till Näringsdepartementet angående järnvägsstationernas bemanning. Det är uppenbart att det system som råder för närvarande, där ingen gemensam och neutral service finns på stationerna, är alldeles otillräckligt, skriver Resenärsforum till departementet. Bemanningen har helt försvunnit på många platser, och detta drabbar inte minst ovana resenärer och personer med funktionshinder. Konkurrensen på järnvägsområdet har många fördelar i övrigt, tycker Resenärsforum, men dessa starka negativa effekter för kollektivresenärerna måste rättas till, framhåller man. n Framtidens konsumentpolitik diskuterades på ett seminarium som hölls i Europaparlamentet i Bryssel i slutet av oktober. Svenska parlamentarikern Anna Hedh (s), som är ledamot i utskottet för inre marknaden och konsumentskydd, var ordförande på seminariet. Seminariet hölls bland annat med anledning av att det nu görs en översyn av EU:s KRAV-sill till jul Lagom till jul kommer nu den första KRAV-märkta sillen. Det är Abba Seafood som lanserar KRAV-märkt senapssill. Att senapssill blev först beror på att det är en av de populäraste sillsorterna. Varje år säljs sammanlagt 2,8 miljoner burkar senapssill i Sverige. KRAV-märkningen innebär att sillen fiskas i bestånd som KRAV har bedömt klarar sig på lång sikt utan att bli utfiskade. Man ställer också miljökrav på båtar, fiskemetoder och redskap, övriga ingredienser och tillverkningsmetoder. n Konsumentfrågor i Europaparlamentet n Ingen läsk i handbagaget Nu gäller nya EU-regler för flygpassagerare som tar med sig vätska i handbagaget. Vill man ta med sig en flaska som innehåller mer än 1 dl vätska måste den förpackas i en genomskinlig 156,8 påse så att den kan granskas vid bagagekontrollen. Reglerna kommer att gälla på alla flygplatser i EU samt i Norge, Island Nu är EU:s konsumentprogram för fastställt. Budgeten ligger på miljoner euro. och i Schweiz. Det är en rejäl reducering från Kommissionens Passagerare kommer fortfarande att kunna ta med sig min- ursprungliga förslag där en fördubbling av budgeten efterfrågats. Neddragningarna i konsumentbudgeten beror på nedskärningar i den totala dre mängder vätska på planet som t ex schampo och parfym. EU-budgeten. För att förslaget ska vara juridiskt bindande krävs att parlamentet röstar ytterligare en Medicin och särskilda livsmedel, gång men programmet är redan godkänt informellt exempelvis barnmat, som kan och några fler förändringar är inte att vänta. n behövas på flyget är undantagna från reglerna. Det går också att ta med sig vätskor som man handlat på taxfree efter det att man passerat Välj KRAV-glögg Vill man dricka miljövänlig glögg till jul går det bra. Grangärde musteri i Dalarna säkerhetskontrollen. tillverkar kravmärkt julglögg i år gör man De nya reglerna har införts som flaskor. Årets storsäljare tippar man en reaktion på den senaste att hjortronglöggen blir. tidens hot mot flyg där hemmagjorda sprängämnen i flytande Familjen Tillman i Grangärde odlar sina egna bär och frukter till glögg, saft m m. Både odlingarna och tillverkningsprocesserna är KRAV-godkända. form har förekommit. n n konsumentpolitik (läs mer på sid 12). Anna Hedh betonade att seminariedeltagarna varit överens om att konsumentskyddet egentligen har med alla politiska beslut att göra. All lagstiftning och alla förordningar inom EU påverkar medlemsländernas invånare och alla är ju konsumenter! På seminariet diskuterades bland annat: Konsumenternas valmöjligheter, konsumentskyddet i olika medlemsstater, de nya medlemsstaternas behov av stöd, de svaga konsumenternas särskilda intressen. Jens Henriksson, internationell sekreterare, Sveriges Konsumentråd, deltog i seminariet. Jag tycker att frågorna om hållbar konsumtion och de etiska frågorna är viktiga utmaningar för EU:s konsumentpolitik under de kommande åren, säger Jens Henriksson. Bättre information bland annat via enhetlig miljömärkning och etisk märkning kan underlätta för konsumenterna att ta sitt ansvar och bli påtryckare i den politiska processen genom sin konsumtion. Som individ gör man alltid ett val när man konsumerar. Vi konsumenter kan, om vi ges förutsättningar, bli bättre på att utöva vår konsumentmakt i butiken och visa vårt sociala ansvarstagande! n K Veckans Väckarklockor Transfettsyror bort Nya forskarrön visar på farorna med industriella transfetter. Sveriges Konsumentråd har länge krävt att dessa fetter ska bort eller åtminstone deklareras tydligt på förpackningarna. Nu går bland andra Göteborgs Kex i täten och tar bort alla transfetter från sina bageriprodukter. Lantmännen (med bagerierna AXA, Schulstad och Skogaholms) har också tagit bort transfetterna från många av sina produkter. Sveriges Konsumentråd uppmanar alla andra tillverkare att följa deras exempel men vill samtidigt varna för att ersättningarna blir andra fetter och summan för folkhälsan i värsta fall blir lika med noll. Transfett är omättade fettsyror som höjer det dåliga kolesterolvärdet och sänker det goda och ökar därmed risken för hjärt- och kärlsjukdom. Transfett finns naturligt i mjölk och kött från idisslare, men kan också bildas vid industriell härdning av fetter. I svensk mat finns transfetter huvudsakligen i feta bageriprodukter, viss snabbmat och godis. Sänk priset på refill-påsar! En Nescafé mellanrost i glasförpackning kostar i butik 56,90 kronor för 200 gram. Det innebär en kostnad på 284,50 kronor kilot. En refill-påse på 100 gram kostar 49,90 kronor, det vill säga 499 kronor kilot. Idag är det alltså dubbelt så dyrt att vara miljövän. Sänk priset på refill-påsar så att det lönar sig att handla miljövänligt. Bristande personlig service på Ikea Finns varan på lager? På Ikeas hemsida fungerar inte söksystemet och att prata med någon på kundservice är omöjligt. Datarösten i telefonen säger: för att komma i kontakt med rätt person måste du göra några val. Efter sju minuters knappande med tonvalstelefonen behövs ett artikelnummer. Aldrig ett val där man kan få personlig service. Skärpning Ikea! Inrätta en personlig telefonservice där kunden får svar på sina frågor. Särskilt då denna funktion inte fungerar på hemsidan. 10 KonsumentMakt december 2006 nummer fem nummer fem december 2006 KonsumentMakt 11

7 tele- och internet standardiseringsprojekt 11 oktober startade en ny byrå: Konsumenternas Tele- och Internetbyrå (KTIB). Det var en efterlängtad start. Många konsumenter har problem med svårtolkade avtal, försäljare som lovat mer än de håller, bredband och mobiler som inte fungerar. Rivstart för teleoch Internetbyrån Vi har fått en rivstart, säger vd Mattias Grafström. Under våra tre första veckor har vi haft besökare på vår webbplats! KTIB ägs av organisationen IT- Företagen och finansieras av flera bredbands- och telefonioperatörer, för närvarande femton stycken. Bland finansiärerna finns Telenor, TeliaSonera, Tele2, Comhem, Glocalnet och Bredbandsbolaget. Om du som konsument har problem med tele- eller Internettjänster ska du först kontakta din operatör. Får du ingen lösning på problemet kan du söka hjälp hos KTIB. (KTIB kan dock inte ta upp ärenden som gäller fel på produkter som t ex datorer eller mobiltelefoner.) Först kan du gå in på webbplatsen www. ktib.se, där det finns mycket information; lagtexter och branschregler, beslut från Allmänna reklamationsnämnden och Marknadsdomstolen, goda råd vid köp mm. Hittar du fortfarande inte svar på dina frågor kan du kontakta KTIB direkt per telefon. Du kan också skriva in din fråga i ett formulär på webbplatsen eller skriva brev till Konsumenternas tele- och Internetbyrå. KTIB har sex medarbetare som fått jobba hårt de första veckorna för att klara av alla ärenden. Fram till 1 november hade vi 580 registrerade ärenden men vi har hunnit ge alla personliga svar, säger Mattias Grafström belåtet. Jag har duktig personal! De flesta ärendena har gällt oklara avtalsvillkor och säljare som lovat för mycket. När säljarna inte följer reglerna blir det problem, säger Mattias Grafström. Vi ska också jobba för att ta fram uppföranderegler för branschen, och vi har redan börjat titta just på hur man träffar avtal. Ofta finns säljarna ute på gator och torg, och skriver man under ett avtal där har man ingen ångerrätt. Om man ingår avtal via telefon har man ångerrätt, men flera som hört av sig till oss har inte fått korrekt information om detta från säljarna. Felaktig muntlig information ger upphov till många missuppfattningar, och det är bland det första vi ska ta itu med. n Text: Ingrid Jacobsson Konsumenternas tele- och Internetbyrå Box 24157, Stockholm telefon vardagar klockan 9 12 fax Foto: Mia Drakenberg Lita på standarden Att utarbeta standarder för varor och tjänster är ett tålamodsprövande arbete, som tar flera år. Men när en standard väl är färdig innebär den stora fördelar för konsumenterna. Visst vinner vi konsumenter på världsekonomins globalisering. Men hur vet vi om de billiga varorna från andra sidan jordklotet fungerar och är säkra eller om de tjänster som erbjuds i lågkostnadsländer håller måttet? Ett svar är standardisering. Det som uppfyller internationell standard går att lita på, är tanken. Men det förutsätter konsumentinflytande över hur standarden utformats. Därför skriver den internationella standardiseringsorganisationen ISO i sina etiska riktlinjer att alla medlemmar i ISO ska underlätta för bland annat konsumentföreträdare att delta i standardiseringsarbete. Standardiseringen i Sverige följer de riktlinjerna bland annat genom att dess organ SSR Konsumentråd finansierar det projekt som Sveriges Konsumentråd sedan ett drygt år driver för att rekrytera och utbilda konsumentföreträdare i standardisering. Projektet är fortfarande i en uppbyggnadsfas, men börjar få fast form. Hittills har vi rekryterat konsumentrepresentanter till de viktiga områdena Textil, Möbler, Leksaker, Förpackningar, Socialt ansvarstagande, Brottsförebyggande genom stadsplanering och byggnadsutformning, Standarder som skyddar vid katastrofer, Tandvård, Teckenrepresentation och användargränssnitt (IT), Next Generation Networks (IT), Fastighetsmäklartjänster och Turism. Just nu arbetar vi med att rekrytera till projekt som handlar om standardisering av kundkontaktcenter, livsmedelsdatabaser och posttjänster. En konsumentrepresentant arbetar i den svenska tekniska kommittén på sitt område, men uppmuntras också att delta i möten med internationella arbetsgrupper och tekniska kommittéer. Förutom reseersättning utgår ett arvode till den som deltar i internationella möten. I övrigt sker arbetet på ideell basis. Det har gått ganska lätt att rekrytera konsumentföreträdare till detta i stort sett ideella uppdrag, trots att vi ställer krav på förhandlingsvana, goda kunskaper i engelska och förmåga att anlägga brukarperspektiv. För att lära sig själva standardiseringsarbetet finns en Álita på. särskild utbildning. Konsumentrådet bjuder också regelbundet in till nätverksträffar för standardiserarna. De allra flesta har funnit uppdraget stimulerande, även om någon blivit förvånad över det mångåriga perspektiv som krävs, när företrädare för många länder och intressen ska förenas till en gemensam uppfattning. n Vill du veta mer om vad det innebär att vara konsumentföreträdare i standardisering? Maila till janerik.nyberg@sverigeskonsumentrad.se eller ring Text: Jan-Erik Nyberg Projektledare för Sveriges Konsumentråds standardiseringsprojekt Produkter som uppfyller internationell standard går att 12 KonsumentMakt december 2006 nummer fem nummer fem december 2006 KonsumentMakt 13

8 kampanj konsumentlagstiftningen Design för alla: Befria olikheten Genomsnittsmänniskan finns den? Nej, inte i verkligheten, bara i statistiken. Men arkitektur, transportmedel, förpackningar m m är designade efter en genomsnittlig person. Detta vill projektet Design för alla ändra på, under mottot Befria olikheten. Sista veckan i oktober drog man igång en stor utåtriktad kampanj (läs mer på Design för alla är att treårigt projekt som inleddes hösten Projektet finansieras av Allmänna arvsfonden och genomförs av EIDD-Sverige (Design for all Europe) tillsammans med SVID, (Stiftelsen Svensk Industridesign), Handisam (Myndigheten för handikappolitisk samordning) och Handikappförbundens samarbetsorgan. Målet för projektet är att man ska öka efterfrågan på Design för alla-kompetens hos planerare, arkitekter, designers och förstås hos brukarna själva. Samhället ska vara tillgängligt för alla, oavsett om man är lång eller kort, gammal eller ung, har funktionshinder eller inte. Design för alla tar ett exempel: om en tvillingvagn kommer in i en hiss eller en buss ja, då kommer alla in! Tillgängligheten ska öka överallt i samhället om Design för alla får som de vill. Och det blir lönsamt för samhället. Att designa för alla från början är billigare än att ändra i efterhand. År 2020 kommer var fjärde svensk att vara över 65 år. Många av dem vill bo kvar hemma, men då krävs att bostäderna är anpassade. Om bostäder som byggs i dag designas för alla skulle samhället kunna spara in 70 miljarder per år i minskade äldreomsorgskostnader, enligt Design för allas uträkningar. Redan i dag har var femte svensk någon form av funktionshinder, som också kräver anpassning av bostäder, transportmedel m m. Många av de produkter vi använder varje dag togs ursprungligen fram för att underlätta livet för funktionshindrade: ettgreppsblandaren, fjärrkontrollen och telefonen. n Befria olikheten -kampanjen gick bl a i T-banan: Efterlyses: Genomsnittsmänniskan. Det mesta som byggs och designas i vårt samhälle är anpassat till gemonsnittsmänniskan. En varelse som är 1,73,3 cm lång, har en muskelstyrka på 4,1 watt/kg och 1,7 barn? Se dig omkring. Ser du någon med 1,7 barn? Nej, just det. Genomsnittsmänniskan finns inte. Annat än i statistiktabellerna. Tänk om design och arkitektur kunde vara lika varierad och spännande som människorna som ska använda den. Vi utmanar Sveriges alla beställare, planerare, arkitekter och designer. Gå med i befrielserörelsen mot genomsnittets diktatur. Befria olikheten! Fotograf: Elisabeth Ohlson Wallin EU:s konsumenträtt ska förenklas Text: Jonas Adolfsson Som en del av den övergripande Lissabon-strategin lanserade EU-Kommissionen under 2004 en översyn av den europeiska konsumentlagstiftningen. Översynen av konsumenträtten faller under det större arbetet med att skapa en gemensam europeisk lagstiftning på avtalsrättens område. I enlighet med Lissabon-strategins övergripande målsättning är syftet med översynen främst att rationalisera och förenkla. Exempel på det man vill förenkla är reglerna för distansavtal och jämförelsepriser. Sveriges Konsumentråd deltar aktivt i översynen av den europeiska konsumentlagstiftningen. Även om det är genom förordningar och direktiv som detaljföreskrifterna på konsumenträttens område skapas, är frågornas roll inom den så kallade primära lagstiftningen, främst EG-fördraget, åtminstone vad gäller de grundläggande begreppen lika viktiga. Det handlar om att Kommissionen klargör att man faktiskt tar de här frågorna på allvar, säger Jens Henriksson, internationell sekreterare på Sveriges Konsumentråd. Ett av Lissabon-strategins paraduttryck vad gäller dess motiv och mål, är att den skall leda till en bättre reglering. Ur konsumenternas synvinkel är det absolut nödvändigt att översynen inte bara syftar till att anpassa olika delar av lagstiftningen till rådande förhållanden. Översynen får inte innebära att reglerna anpassas efter näringslivets krav på avreglering. För att stärka konsumentskyddet måste bättre regler innebära effektivare regler, säger Jens Henriksson. Även om Kommissionens beslut att behandla översynen av konsumenträtten som en del av arbetet med den europeiska avtalslagen var bra ur resurssynpunkt, får inte konsumentfrågorna bli marginaliserade och missuppfattade. Konsumentskyddet är en alldeles särskild typ av frågor, med egna överväganden och sammanhang. Detta måste genomsyra arbetet med översynen, säger Jens Henriksson. Även om det inom flera områden kan vara riktigt att översynen i förlängningen leder till en ökad fullharmonisering, får detta inte vara det huvudsakliga målet. Varje område måste behandlas separat för att se om full harmonisering är lämpligt. Ett sämre konsumentskydd till priset av full harmonisering aldrig det bästa för konsumenterna, säger Jens Henriksson. n 14 KonsumentMakt december 2006 nummer fem nummer fem december 2006 KonsumentMakt 15

9 Posttidning B Avsändare: Sveriges Konsumentråd Box Stockholm debatt Unga behövs i konsumentpolitiken men vem vågar egentligen göra något åt saken? Att unga behövs i konsumentpolitiken tror jag de flesta vill skriva under på. Men handen på hjärtat: Hur många konsumentorganisationer släpper idag in unga i sina styrelser? Och hur många vågar satsa på oprövade kort? Tittar man på medlemsorganisationerna i Sveriges Konsumentråd och dess styrelse så kan jag bara konstatera det uppenbara: Var finns alla ungdomar? Hur ska konsumentpolitiken attrahera unga medlemmar, då majoriteten av företrädarna är allt annat än unga? Jag tror att det finns ett intresse bland unga i ungdomsorganisationer att engagera sig i olika konsumentfrågor. Men vad skulle få dem att vilja fortsätta vidare från sin egen organisation? Finns verkligen vilja och mod att erbjuda dem plats och utrymme hos oss? Jag tror problemet sitter i att vi gärna vill ha in unga personer, men att vi behöver titta över arbetssätt och sökvägar för att både få in unga människor och behålla deras intresse för verksamheten. Frågan är om man är villig att göra den extra ansträngningen eller nöjer sig med att diskutera problemet? Ett annat problem är oron inför det oprövade. Därför väljer man ofta säkra kort och väntar på att det ska dyka upp någon känd, som någon annan redan vågat satsa på. Vi tenderar att glömma att alla har varit oprövade kort någon gång även jag. Vi ska i första hand inte rikta blicken mot de unga, vi ska rikta den mot oss själva som medlemsorganisationer och mot den styrelse och valberedning vi valt. Om vi ska lyckas att attrahera nya målgrupper måste vi förändras till en spännande organisation med högt i tak för diskussion och engagemang. Medlemsorganisationerna måste engagera sig i organisationen, och styrelsen måste både föryngras och arbeta för ökad delaktighet och insyn i styrelsearbetet. Det egna föryngringsarbetet i organisationen är ett måste om vi ska locka ungdomar. Vi måste förändras i grunden och inte bara på ytan. Jag påstår inte att alla äldre kvinnor och män ska bytas bort mot yngre förmågor. De ska stötta och använda sina nätverk för att hjälpa fram de unga som ska ta över. De bidrar med mycket kompetens och kunskap men några måste lämna plats annars blir Konsument-Sverige bara en fasad för en föryngringsdiskussion som lät bra och seriös på ett medlemsmöte, men som i praktiken utmynnade i ingenting. n Martin Bergvall, Ordförande Riksförbundet Goodgame 16 KonsumentMakt december 2006 nummer fem