KONSUMENTVERKETS FÖRESKRIFTER OM SÄKERHETSKRAV OCH MÄRKNINGAR PÅ LJUSPRODUKTER. Konsumentverkets publikationsserie 5/2001

Transkript

1 KONSUMENTVERKETS FÖRESKRIFTER OM SÄKERHETSKRAV OCH MÄRKNINGAR PÅ LJUSPRODUKTER Konsumentverkets publikationsserie 5/2001 ISSN X ISBN (häft.) ISBN (PDF)

2 Konsumentverkets föreskrifter Dnr 2001/52/ Författningsgrund: - Produktsäkerhetslag 914/ Förordning om uppgifter om konsumtionsvaror 97/1987 Målgrupper: - näringsidkarna - testlaboratorierna - tillsynsmyndigheterna KONSUMENTVERKETS FÖRESKRIFTER OM SÄKERHETSKRAV OCH MÄRKNINGAR PÅ LJUSPRODUKTER Konsumentverket ger föreskrifter om säkerhetskrav och märkningar på ljusprodukter. Föreskrifterna baserar sig på produktsäkerhetslagen (914/1986) och förordningen om uppgifter om konsumtionsvaror (97/1987). Ljusprodukter som säljs till konsumenter skall uppfylla säkerhetskraven i dessa föreskrifter från och med i dag. Märkningarna på ljusprodukter skall följa dessa föreskrifter senast Överdirektör Erik Mickwitz Produktsäkerhetschef Tomi Lounema Konsumentverket Aspnäsgatan 4, PB 5, Helsingfors, Finland Fax: E-post: posti@kuluttajavirasto.fi Internet:

3 INNEHÅLL 1. ALLMÄNT 1 2. MÄRKNINGSKRAV ENLIGT FÖRORDNINGEN OM UPPGIFTER OM KONSUMTIONSVAROR 1 3. LJUSPRODUKTER FÖR INOMHUSBRUK 2 4. LJUSPRODUKTER AVSEDDA ENDAST FÖR UTOMHUSBRUK 3 5. OLJELYKTOR, -LAMPOR OCH MOTSVARANDE PRODUKTER 4 6. MYGGMEDEL SOM BRÄNNS 5 7. LJUSSTAKAR OCH MANSCHETTER 6 8. LJUSGELÉER OCH -MASSOR SOM SÄLJS TILL KONSUMENTERNA 6 9. IKRAFTTRÄDANDE 6

4 SÄKERHETSKRAV OCH MÄRKNINGAR PÅ LJUSPRODUKTER 1. Allmänt Dessa föreskrifter baserar sig på produktsäkerhetslagen (914/1986) och förordningen om uppgifter om konsumtionsvaror (97/1987), avgörandepraxis inom marknadstillsynen, undersökningsresultat och en heltäckande riskbedömning. Konsumentverket har under flera år låtit testa ljusprodukter av olika slag. Avsikten med föreskrifterna och de krav som ställs på produkternas konstruktion och material är att trygga konsumenternas säkerhet och brandsäkerheten. Vid utarbetningen av föreskrifterna har man hört myndigheter, testlaboratorier och näringsidkare. Med ljusprodukter avses alla produkter som fungerar på samma sätt som ljus, bl.a. vanliga ljus, värme- och geléljus, ljuslyktor, marschaller, grav-, trädgårds- och oljeljus, oljelyktor och -lampor, myggmedel som är avsedda att brännas, ljusgeléer och -massor som säljs till konsumenter samt ljusstakar och -manschetter. De märkningar som krävs är antingen varningsmärkningar eller bruksanvisningar till sin karaktär. Avsikten med dem är att fästa konsumentens uppmärksamhet vid den riktiga användningen av ljusprodukterna. Märkningarna skall placeras antingen på själva produkten eller dess hölje eller medfölja produkten, t.ex. innanför en lykta, så att konsumenten säkert får dem när han köper produkten. Märkningarna skall finnas både på finska och på svenska. Märkningens ordalydelse är inte förpliktande. Undantag är myggmedel som ska brännas, på vilka man tillämpar lagen om bekämpningsmedel (327/1969) och lampolja, på vilken man tillämpar kemikalielagen (744/1989). Näringsidkarna uppmanas iaktta säkerhetskraven i dessa föreskrifter och allmänna brandskyddsaspekter även i reklamen. 2. Märkningskrav enligt förordningen om uppgifter om konsumtionsvaror I förordningen om uppgifter om konsumtionsvaror (97/1987) bestäms att åtminstone följande uppgifter skall lämnas på försäljningshöljet, om de inte framgår tydligt utan att försäljningshöljet öppnas: - Benämningen enligt handelssed - Namnet på tillverkaren eller den för vilken konsumtionsvaran tillverkats; i anslutning till namnet på den för vilken konsumtionsvaran tillverkats skall finnas orden "tillverkat för". 1

5 - Innehållets mängd. Det rekommenderas att tillverkarens och /eller importörens namn och adress anges. I anslutning till importörens namn skall då finnas ordet "importör". Om det med tanke på konsumentens hälsa eller ekonomiska trygghet behövs, skall utöver det ovan anförda lämnas - Uppgifter om konsumtionsvarans sammansättning - Tvätt-, rengörings- och skötselråd - Bruks- och förvaringsanvisning - Uppgift om en eventuell fara som uppstår vid användning eller förstöring av varan. 3. Ljusprodukter för inomhusbruk Exempel: vanliga ljus, ljuslyktor, värme- och geléljus. Ljusprodukter som behandlas i denna punkt används inomhus, men de kan också användas ute, t.ex. på balkongen eller verandan. Som ljuslyktor klassificeras ljusprodukter, där kantstrukturen före tändningen är högre än ljusmassan, t.ex. traditionella slutna ljuslyktor, såsom traditionella stallyktor, men också ljus i kruka, myggmedelljus eller små öppna glaslyktor. Vid behov skall man utöver kraven och märkningarna enligt denna punkt följa kraven och märkningarna i punkt 4. I ljusprodukter som är avsedda att användas inomhus får inte användas blytråd eller PVC-plast (polyvinylklorid) som stöd för veken. Ljusen får inte innehålla antändliga delar, t.ex. torkade blommor, fruktbitar o.dyl. Ljusmassan får inte stänka när ljuset brinner. När ljuset brinner normalt får temperaturen i sådana delar i ljusprodukter avsedda för inomhusbruk som konsumenten sannolikt vidrör när han flyttar produkten, bottnen, hängkroken eller andra stödytor inte vara så hög att den bränner huden eller skadar det material som används för att hänga upp lyktan. Med stödyta avses en sådan yta eller del av ljusprodukten, som kan komma i beröring med annat material. T.ex. luften som strömmar från lyktans övre del får inte heller vara så het, att den orsakar sådana skador som beskrivits ovan. Som temperatur som orsakar brännskador betraktas 60 C. Ljusprodukter som används inomhus får inte övertändas av sig själva när de används på rätt sätt. Övertändning är en situation då ljusets hela överyta flammar upp. I test förorsakas övertändning för att beskriva en situation där t.ex. en tändsticka faller i ljusmassan. Vid övertändning får temperaturen inte överstiga 180 C på något ställe av ljuset eller kärlet. 180 C är en temperatur där lättantändliga tygmaterial och papper kan fatta eld. Vid övertändning får lågorna inte bli avsevärt högre än när produkten 2

6 brinner normalt. Skålen för ett geléljus eller ljus eller ljuslyktan får inte gå sönder i testet. Om ljusprodukten innehåller parfym skall det anges i märkningarna. I värmeljusarrangemang skall avståndet mellan ljusen vara minst 3 cm. Detta skall beaktas i konstruktionen av ljusprodukter och i märkningarna. I praktiska test har man konstaterat att yttemperaturen hos traditionella ljuslyktor blir farligt hög om förbränningsrummet i lyktan har mindre volym än 1 dm 3 (dvs. 1 liter). Man har också konstaterat att en central faktor för säkerheten hos geléljus är att skålens yta är tillräckligt stor och dess material är tillräckligt tjockt. Vanliga ljus, t.ex. traditionella kronljus skall vid behov förses med märkningar enligt punkt 2, men de behöver inga särskilda märkningar. Märkningar i ljuslyktor och geléljus: - Får inte komma i beröring med antändliga material. - Andra föremål, t.ex. tändstickan, får inte falla på ljuset. - Lämna aldrig ett brinnande ljus obevakat. - Släck genom att kväva lågan. - Anvisningar om vilka ljus som får användas i lyktan, om lyktan inte innehåller ett färdigt stöpt ljus. Märkningar på värmeljus: - Placera alltid på eldfast och värmebeständigt underlag. - Placera ljuset på tillräckligt långt avstånd från antändliga material såsom gardiner. - Andra föremål, t.ex. tändstickan, får inte falla på ljuset. - Lämna aldrig ett brinnande ljus obevakat. - Flytta inte brinnande ljus. - Släck genom att kväva lågan. - Lämna minst 3 cm mellan ljusen i ljusarrangemang. 4. Ljusprodukter avsedda endast för utomhusbruk Exempel: marschaller, gravljus och -lyktor samt olje- och trädgårdsljus. Utöver kraven och märkningarna i denna punkt skall vid behov även användas kraven och märkningarna i punkt 3. Temperaturkraven i punkt 3 behöver dock inte iakttas. Det rekommenderas inte att marschaller tillverkas så att de blir avsevärt lättare medan de brinner. En marschall som förlorat vikt kan förorsaka en eldsvåda, om den transporteras med vinden nära ett antändligt material (t.ex. en vägg eller torrt gräs). Som stöd för veken rekommenderas inte blytråd eller PVC-plast (polyvinylklorid). 3

7 Yttemperaturen hos marschaller får under inga omständigheter, inklusive övertändning, överstiga 350 C. 350 C är en temperatur där trä kan fatta eld. Vid övertändning får lågorna inte vara avsevärt högre än vid normal förbränning. Skålen får inte gå sönder i test. Märkningar på marschaller: - Endast för utomhusbruk. Får inte användas på balkonger. - Placera alltid på eldfast underlag. - Får endast brännas i eldfast kärl eller ställning, snödriva eller sand, för att vinden inte skall transportera marschallen till antändligt material när marschallen förlorat vikt. (gäller marschaller som blir lättare medan de brinner). - Uppgifter om säkert avstånd till olika konstruktioner (T.ex.: Placera på minst 1 meters avstånd från byggnader, staket och andra konstruktioner) - En brinnande marschall får inte flyttas eller lämnas obevakad. - Bränn inte vid regn (risk för stänk). - Släck genom att kväva lågan. Märkningar på grav-, olje- och trädgårdsljus: - Endast för utomhusbruk. - Placera alltid på eldfast underlag. - Lämna inte tändstickan kvar i lyktan när du tänder ljuset. - Se upp för det heta metallocket (om ljuset har ett sådant). - Lämna inte ett brinnande ljus obevakat (gäller inte gravljus). 5. Oljelyktor, -lampor och motsvarande produkter En oljelykta är en ljusprodukt av samma slag som en oljelampa, där en veke har kombinerats med en oljebehållare. Vid försäljning kan veken vara fäst vid behållaren eller lös. Som stöd för veken i en oljelykta får inte finnas blytråd eller PVC-plast (polyvinylklorid). När en oljelykta är färdig att användas får vekhållaren inte vara lös, utan den skall vara fäst eller gå att fästa vid lyktan eller lampan så att småbarn inte lätt kan komma åt oljan och att olja inte kan rinna ut ur behållaren om lampan välter. En oljelykta eller - lampa som inte är bruksfärdig vid försäljningen (t.ex. veken är inte fäst vid oljebehållaren) är lampolja som betraktas som kemikalie och dess hölje skall förses med märkningar enligt kemikalielagstiftningen. Oljelyktor och -lampor skall förses med en bruksanvisning där det anges bl.a. vilket slag av olja som får brännas i dem och hur en eventuell lös veke fästs i ljuset eller lampan. 4

8 Obs! En europeisk standard "Oil lamps and test methods" (CEN/prEN 14059) utarbetas som bäst. När standarden trätt i kraft följs kraven i den. Märkningar på oljelyktor, -lampor och motsvarande produkter: - Bruksanvisning av vilken det också framgår vilket slags olja som får brännas. - Placera alltid på eldfast underlag. - Placera på tillräckligt avstånd från antändliga material, såsom gardiner. - En brinnande lykta/lampa får inte lämnas obevakad. - Förvara utom räckhåll för barn. - Lampolja är farlig vid förtäring. - Släck genom att kväva lågan. - Om lyktan/lampan välter och omgivningen fattar eld skall elden släckas t.ex. med brandfilt. Försök aldrig släcka brinnande lampolja med vatten. Lampoljor är farliga kemikalier, och det finns närmare bestämmelser om deras klassificering, märkningar och emballage i kemikalielagstiftningen. Centrala författningar är kemikalieförordningen (675/1993), social och hälsovårdsministeriets beslut om grunderna för klassificering samt märkning av kemikalier (979/1997, ändring 1058/1999), social- och hälsovårdsministeriets förordning om en förteckning över farliga ämnen (624/2001), social- och hälsovårdsministeriets förordning om säkerhetsförslutare på emballage för en farlig kemikalie och om en varningssymbol för synskadade (430/2001) samt statsrådets beslut om ändring av bilagan till statsrådets beslut om förbud och begränsningar som gäller vissa kemikalier som orsakar hälsoskador och produkter som innehåller dessa kemikalier (428/1998). 6. Myggmedel som bränns Exempel: myggmedel i form av ljus, spiraler och facklor Ljusprodukter som används för att fördriva myggor betraktas tills vidare som bekämpningsmedel, och innan de säljs och släpps ut på marknaden skall man ansöka om registrering av dem hos Kontrollcentralen för växtproduktion (KTTK). Bekämpningsmedelsnämnden beslutar om godkännande av medlen och märkningarna på försäljningshöljet med stöd av kemikalielagen och lagen om bekämpningsmedel. I samband med registreringen och kontrollen säkras att det verksamma ämnet i myggmedlet inte medför skada för hälsan eller miljön, men bekämpningsmedelsnämnden kontrollerar inte produktens brandfarlighet. Säkerhetskraven och märkningarna enligt dessa föreskrifter gäller myggmedel som bränns enligt vilken typ av myggmedel det är fråga om. Biocidförordningen (466/2000), som baserar sig på biociddirektivet (98/8EG) trädde i kraft Inom en övergångsperiod på ca tio år skall godkännandet och registreringen av myggmedel överföras från bekämpningsmedelslagstiftningen till biocidbestämmelserna. I fråga om verksamma ämnen i myggmedel som inte har funnits på marknaden inom Europeiska unionen före måste man emellertid 5

9 omedelbart ansöka om godkännande enligt biocidbestämmelserna. Ansökan om att ett myggmedel skall godkännas som biocid behandlas av Social- och hälsovårdens produkttillsynscentral. 7. Ljusstakar och manschetter Alla ljusstakar skall till konstruktion och material vara sådana att de inte välter lätt. En ljusstake får inte fatta eld eller förorsaka fara även om ljuset brinner till slut. Manschetter som är avsedda för ljusstakar bör tillverkas av eldfast material. Om manschetten är tillverkad av antändligt material rekommenderas att den förses med en varningstext om att ljuset inte får brännas ända till slut. 8. Ljusgeléer och -massor som säljs till konsumenterna Ljusgeléer och -massor som säljs till konsumenter för egen tillverkning av ljusprodukter skall ha en bruksanvisning, som baserar sig på säkerhets- och märkningskraven i dessa föreskrifter. Ljusgeléer skall dessutom förses med varningstexterna för geléljus. 9. Ikraftträdande Ljusprodukter som säljs till konsumenter skall uppfylla säkerhetskraven i dessa föreskrifter fr.o.m Märkningarna på ljusprodukter skall följa dessa föreskrifter senast

10 Dnr 2003/52/ Enligt sändlista Ärende: Preciserad praxis för övervakning av ljusprodukter 1. Värmeljus Konsumentverket har utfärdat föreskrifter om säkerhetskrav och märkningar på ljusprodukter (Dnr 2001/52/1930). Efter det att föreskrifterna utfärdades har man fått ny information om säkerhetsegenskaperna hos olika ljusprodukter. Konsumentverket anser det därför vara befogat att precisera säkerhetskraven på ljusprodukter som följer. I fråga om maximitemperaturerna för värmeljus iakttas tills vidare den bästa möjliga nivån med tanke på säkerheten som för närvarande kan uppnås. Enligt undersökningar som Konsumentverket låtit utföra kan i fråga om bottnens och sidornas maximitemperaturer vid normal bränning uppnås en temperatur om ca 70 ºC och vid övertändning ca 300 ºC. För övriga ljusprodukter avsedda för inomhusbruk gäller vad som framförts i Konsumentverkets föreskrifter om säkerhetskrav och märkningar på ljusprodukter. 2. Ljusprodukter med hölje Ljusprodukter, både för inomhus- och enbart för utomhusbruk avsedda, med hölje (plast, papper, kartong eller annat material). T.ex. i hölje gjutet lyktljus, oljeljus, trädgårds- och gravljus. Ljusproduktens hölje får inte underhålla branden. I fråga om olje- och gravljus följs i marknadsövervakningen till denna del en preciserad övervakningspraxis fr.o.m Näringsidkarna uppmanas att i mån av möjlighet använda sådana material och konstruktioner som kan återvinnas efter användningen eller användas för energiproduktion.

11 Konsumentverket påpekar att även om (plast)höljet på en ljusprodukt är av ett material som inte underhåller branden (t.ex. har där använts brandskyddsmedel), får konsumenterna inte i marknadsföringen ges en falsk trygghetskänsla, exempelvis genom att uttrycket "ljuset är brandsäkert" används. 3. Marschaller Konsumentverket ändrar den utfärdade preciseringen av övervakningspraxis för marschaller (Dnr 2003/52/1650) sålunda att i marknadsövervakningen av marschaller av metall tillämpas tills vidare maximitemperaturen 450 ºC. 4. Allmänt I övrigt gäller vad som framförts i Konsumentverkets föreskrifter om säkerhetskrav och märkningar på ljusprodukter. Tullstyrelsen har meddelat att den följer en övervakningspraxis enligt dessa föreskrifter. Vidare erinras om att enligt 3 produktsäkerhetslagen (914/1986) bär näringsidkaren ansvaret för produkternas säkerhet. Näringsidkarna uppmanas att bedriva produktutvecklingsarbete vad gäller samtliga ljusprodukter så att ljusprodukterna kan göras säkrare än för närvarande. Näringsidkarna bör känna till egenskaperna hos sina produkter och sörja för att produkternas kvalitet säkerställs. Denna preciserade övervakningspraxis publiceras på Konsumentverkets webbplats ( på finska, svenska och engelska i samband med föreskrifterna om säkerhetskrav och märkningar på ljusprodukter. Konsumentverket strävar efter att informera näringsidkarna om eventuella förändringar i övervakningspraxis i god tid på förhand med beaktande av, i mån av möjlighet, branschens särdrag. Överdirektör Marita Wilska Biträdande direktör Tomi Lounema 2

12 Distribution: Handelns Centralförbund Handels- och industriministeriet Tillverkarna och importörerna av ljusprodukter Plastindustrin rf Dagligvaruhandeln rf Inrikesministeriet / Räddningsavdelningen Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland (SPEK) Tullstyrelsen / Produktsäkerhet Tullaboratoriet VTT Bygg och transport 3