NABIS - Nationella bibliotekssamrådet Protokoll Möte den 30 mars 2005
|
|
- Hans Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 NABIS - Nationella bibliotekssamrådet Protokoll Möte den 30 mars 2005 Plats: Kungl. biblioteket Tid: Deltagare: Kerstin Andersson, utredare (punkt 4) Louise Brunes, Södertörns högskolebibliotek Krister Hansson, Stockholms stadsbibliotek, Länsavdelningen Mats Herder, Kungl. biblioteket/libris (punkt 3) Helena Kettner Rudberg, Kulturrådet Brigitte Kühne, Växjö universitet Bengt Källgren, KULDA (punkt 4) Eva Lunneborg, Kungl. biblioteket/bibsam (antecknade) Mats Lindquist, Kungl. biblioteket/bibsam (punkt 3) Birgitta Modigh, Kulturrådet Kjell Nilsson, Kungl. biblioteket/bibsam Gunnar Sahlin, Kungl. biblioteket (ordförande) Malin Ögland, Håbo bibliotek Anmält förhinder: Jon Erik Nordstrand, Högskolan i Borås Kerstin Simberg, Almedalsbiblioteket, Gotland 1. Mötets öppnande Mötet inleddes med en kort presentation av samtliga deltagare. Malin Ögland är ny ledamot i gruppen. 2. Minnesanteckningar från föregående möte Minnesanteckningarna från föregående möte godkändes. 3. Den nationella portalen, Mats Herder och Mats Lindquist rapporterar Mats Herder berättade att när det gäller biblioteksportaler i andra länder så är det inget annat land än Sverige som har en central programvara och länkserver. Alla universitet och högskolor utom Lunds universitet är med i arbetet. Universiteten har till stor del liknande licensavtal, vilket gör det möjligt att ha en sådan lösning. Det är ett stort projekt och en rad arbetsgrupper har skapats. De jobbar aktivt med de olika frågorna. Diskussioner pågår om olika tekniska frågor och om hur innehållet kan delas in i ämnesområden. Två personer från varje deltagande bibliotek kommer att utbildas för hanteringen av den gemensamma portalprogramvaran Metalib. LIBRIS håller i denna utbildning. Hur ska man se på portalen i det lokala systemet? Hur kan man koppla in och integrera sitt lokala system med portalen? Det nationella projektet omfattar inte hur man löser detta, utan den frågan får lösas lokalt av varje deltagande institution. Systemet är integrerbart och det finns öppningar i systemet så att man kan koppla in t.ex.
2 studentportaler, personalportaler, bibliotekens egna resurser, egna kataloger osv. Hur man ska integrera denna information är en viktig fråga att titta på. Var kommer folkbiblioteken in i detta? Med undantag av licensbelagt material kan vem som helst som vill använda systemet göra det. Den allmänna tillgängligheten är viktig i sammanhanget och en av målsättningarna. Avtalet med Metalib hindrar dock detta, man ger till en början endast tillgång till ett begränsat antal användare. Detta är anledningen till att KB valt att initialt endast involvera högskolebiblioteken. 44 bibliotek är involverade från start. Portalen konstrueras med studenter och forskare som primär målgrupp, men ska vara tillgänglig för alla som vill. Kulturrådet informerade att man från deras sida alltid ställer krav på tillgänglighet för allmänheten när man ger bidrag till projektledning för olika projekt. Man börjar då ofta med kompetensutveckling och tillgång för personalen och utvidgar sedan tillgängligheten till att gälla allmänheten. Frågan om SESIM-projektet togs upp. Vad finns det för koordinationsmöjligheter här? SESIM-portalen använder samma programvara och det är viktigt att ta tillvara varandras erfarenheter. Som det ser ut nu har vi två likvärdiga system som ska underhållas. Ett naturligt samarbete finns i användargrupperna. SESIM-portalen används idag i 127 kommuner, i sex län i sydsverige. Idag finns licens för personalen, men målsättningen är att allmänheten så småningom ska ges tillträde. Licensen för SESIM diskuteras för närvarande, hur man ska kunna ge allmänheten tillgång och vilka kostnader det skulle medföra. Östergötland har redan köpt licens för allmänheten, inom länet. Det kan bli dyrt att ge alla tillgång, men här kanske man kan göra en gemensam förhandling med leverantören. Frågan om utvidgning kommer att tas upp till diskussion på nästa styrgruppsmöte för SESIM. Hur tar man tillvara varandras erfarenheter? Tekniska diskussioner har förekommit i stor utsträckning mellan företrädare för SESIM-portalen och LIBRIS. LIBRIS har haft och har kontinuerliga träffar med den tekniskt ansvarige för SESIM-portalen. Man måste också komma ihåg att det är en rad frågor som växer fram under tiden. Ett av problemen man ställts inför är att programvaror inte kanske i första hand är avsedda för konsortier. Vid första NABIS-mötet i höst inbjuds Mats Herder tillsammans med projektägaren av SESIM för att ha en konkret diskussion av hur långt har man kommit, tankegångar för framtiden och en dialog om detta. Mats Lindquist informerade att KB nyligen tillsatt en utredning som ska titta på frågan om LIBRIS som lokalt system. Vilka möjligheter finns, vilka problem skulle det eventuellt medföra och finns intresse för detta bland biblioteken? 4. Utredning kring folkbibliotekens behov av licensbelagt material, Kerstin Andersson och Bengt Källgren rapporterar Utredningen är nu i princip klar och Kerstin rapporterade från de resultat man fått fram från denna fortsatta och fördjupade utredning, med reflektioner och slutsatser. Tillgänglighet och teknik är ett av problemen vid folkbiblioteken. Det är inte alltid man har de tjänster man betalar för tillgängliga för medborgarna. Här krävs bättre samarbete med kommunernas IT-avdelningar. Det är inte alltid så att man har 2
3 fungerande proxylösningar så att de studenter som kommer in i biblioteket kan koppla upp sig mot sin högskola. Man kan se att det virtuella bibliotek har slagit igenom, men det fysiska biblioteket har fortfarande brister vad gäller tillgänglighet till elektroniska tjänster. Det är dessutom svårt att mäta användningen utifrån den statistik man har. När det gäller personalens attityder, kunskaper och kompetens är personalutbildning den aktivitet som man anser det är störst behov av, det rådet en osäkerhet i hanteringen av nättjänster och dessa attityder tar tid att förändra. Det är vidare viktigt att skapa kontaktnät mellan olika biblioteksformer på respektive ort. Om man tittar på intern och extern marknadsföring finns en hel del allmän information på webbsidor och i biblioteken, men detta ger ingen omedelbar effekt på användningen. Det gör däremot just-in-time service när behovet är akut, och målgruppsinriktad information, t.ex. till politiker. Andra lyckade aktiviteter är nivåeller ämnesinriktad användarundervisning som t.ex. boka en bibliotekarie. När det gäller frågan om samverkan kring vuxnas lärande har många folkbibliotek anställt studiebibliotekarier. Studiebibliotekarier bidrar till bättre handledning och service till studerande i olika former av lärande. Man måste komma ihåg att distansstudenter på icke-högskoleorter är en gemensam angelägenhet för stat och kommun. Lärcentrum och folkbibliotek bidrar här med handledning och service. Kommunerna har också ett intresse av att deras distansstudenter stannar i kommunen efter avslutade studier. Flera av de större folkbiblioteken har tagit del av information om vilka databaser som ingår i BIBSAM:s utbud, och priserna för dessa, men intresset från folkbibliotekens sida har visat sig vara marginellt. Innehållet i BIBSAM:s databaser passar inte alltid den målgrupp folkbiblioteken har och ibland anses priset vara för högt i förhållande till nyttan vid folkbiblioteken. Vi pratar inte längre om total access till allt material, och kan alltså avföra detta från utredningen. Varje student har ett moderbibliotek som har ansvaret. En viktig åtgärd är att se till att även folkbiblioteken har fungerande system för åtkomst via proxyserver. På de allra flesta folkbibliotek ska detta kunna ordnas relativt enkelt. I teorin håller detta, inte i praktiken. Distansstudenterna har kontaktbibliotekarier, men studenterna väljer ibland andra vägar än sitt moderbibliotek. Kurslitteratur lånas ofta i folkbiblioteket. Detta kunde kanske vara en fråga som NABIS kan titta närmare på, situationen för de som är distansstuderande på heltid. Hur får vi servicen till studenterna att fungera? Ett problem är att E-learning fortfarande befinner sig på första trappsteget i utvecklingen och att biblioteken inte alltid är med i den pedagogiska processen. Många bibliotekschefer frågar sig också om man ska hålla på med kurslitteratur. Man diskuterar vilka kostnader det genererar i form av inköp men också den hantering kurslitteraturen kräver i det lokala systemet. Rapporten från utredningen kommer att sammanställas under april månad och diskuteras vidare vid nästa NABIS-möte den 21 juni. 3
4 5. Jourhavande bibliotekarie/fråga biblioteket, kort rapport om Systembryggan, Eva Lunneborg och Helena Kettner Rudberg Den gemensamma systembryggan för Jourhavande bibliotekarie och Fråga biblioteket sjösätts den 4 april och vi arbetar just nu på ett gemensamt pressmeddelande. Andra tjänster som ingår är bl.a. Ordbron och Barnens bibliotek på nätet. Många frågor samsas nu under samma hatt, och den gemensamma ingångssidan till tjänsterna är: Utvecklingen kring referenstjänsterna Jourhavande bibliotekarie och Fråga biblioteket som nu resulterat i en gemensam webbplats och med en teknikutveckling som ger stora möjligheter till ett utökat samarbete är ett bra exempel på samverkan mellan högskolebiblioteken och folkbiblioteken. NABIS-gruppen har varit drivande i denna fråga. 6. Revidering av Riktlinjer för fjärrlån, kort rapport, Eva Lunneborg och Helena Kettner Rudberg Revidering av fjärrlåneriktlinjerna är på gång. En arbetsgrupp med representanter från KB, Kulturrådet och Länsbiblioteken har arbetat fram ett gemensamt förslag till nya riktlinjer. Dessa kommer att skickas ut på remiss inom kort. 7. Forskningspropositionen och biblioteken, Gunnar Sahlin, kort inledning/presentation följt av diskussion inom gruppen Gunnar informerade att man försöker påskynda arbetet med E-pliktlagen. Forskningspropositionen är positiv till åtskilliga förslag men anger inga resurser. Som exempel kan nämnas Jourhavande bibliotekarie/fråga biblioteket, frågan om open access, digitaliseringsarbetet och Sveriges nätbibliotek. Det är en välvilligt skriven text, men man har inga klara indikationer och man ger inte heller några konkreta förslag till finansiering. Gunnar kommer att diskutera hur finansieringsfrågan kan lösas vidare. I nuläget får vi avvakta kommande myndighetsdiskussioner innan vi vet vad som kommer att ske. Ljud och bildarkivet fick dock fem miljoner kronor. Frågorna i propositionen är fortfarande aktuella, men det behövs tydligare instruktioner om vem som äger vilken fråga. Det positiva med KB-utredningen är annars att biblioteksfrågorna hamnat i fokus på ett helt annat sätt än tidigare. Och det är bra att propositionen tar upp samverkansfrågorna och att man nämner exempel som NABIS initierat, t.ex. Jourhavande bibliotekarie/fråga biblioteket. Inom NABIS kan vi konstatera att vi hittills haft ett bra fungerande samarbete. Även de små och nya högskolebiblioteken har nu drabbats av besparingar, detta trots att antalet studenter fortfarande ökar. Detta drabbar självklart också biblioteken hårt. Vi kan här göra samarbetet bättre genom effektivisering av vår verksamhet. Fördela arbetet är ett sätt att få ner kostnaden. Här kan t.ex. LIBRIS som lokalt system vara en lösning. 4
5 8. NABIS i framtiden, diskussion inom gruppen Under denna punkt följde en lång diskussion om vad NABIS är och vad NABIS ska ha för roll i framtiden. Vi har hittills gjort en hel del som vi kan vara stolta över. På lokal och regional nivå förekommer många bra exempel redan idag. Vi kan ta fram de goda exempel som finns och NABIS kan gå ut och uppmana till att fler jobbar ihop på detta sätt. Vi kan bereda ansökningar tillsammans i större utsträckning. Tack vare NABIS blir det också lättare att följa vad som händer i omvärlden. Det finns många frågor att samarbeta kring. Mycket av det vi gör är till viss del osynligt och många goda exempel är inte kända i en större krets. Marknadsföringen måste därför bli bättre, vi måste bli bättre på att berätta om vad som sker. En stor del av utvecklingsverksamheten i bibliotekssektorn sker på lokal och regional nivå. NABIS kan hjälpa till genom att identifiera frågor där nationella insatser behövs. Vi kan dock inte intressera oss för allt som sker på lokal nivå. NABIS skulle kunna initiera fler utredningar, som t.ex. att titta närmare på utförda projekt. En annan fråga att titta närmare på skulle kunna vara digitaliseringsfrågan. Här finns redan ABM-centrum. NABIS-gruppen enades om att bjuda in Kate Parson till nästa NABIS-möte för en diskussion kring detta. Pedagogik i bibliotekarieutbildningen borde vara obligatoriskt. Borås har nu en fristående kurs pedagogisk handledning för folk- och skolbibliotek. Detta angår alla, i synnerhet kanske forskningsbibliotekarier. En diskussion följde om hur man får utbildningarna att lägga in nya moment i grundutbildningen. Att man kanske tar bort vissa kurser som tidigare ansetts självklara, som t.ex. katalogisering, för att andra nya moment ska kunna beredas plats. Förutom pedagogik finns också behov av grundläggande kunskaper i bl.a. juridik, t.ex. upphovsrätt. Behöver utbildningarna förändras? Vad vill vi ha av de nya bibliotekarierna? En dialog med utbildningarna behövs, men det är inte NABIS uppgift att arbeta med detta. Bolognaprocessen diskuterades också. Hur implementerar vi utbildningen i Sverige till att motsvara graden i andra länder? Hur går diskussionen om detta inom utbildningarna? Här måste man samverka. Även här får vi ställa oss frågan om detta är en fråga för just NABIS. Vi behöver hitta kärnfrågorna och inventera vilka områden vi kan samordna oss kring. Man kan eventuellt använda den kommande rapporten från KULDA-utredningen som en inledning till detta. Vi behöver också identifiera vilka frågor som kanske bättre hanteras i andra sammanhang. Gruppen bestämde sig för att vi arbetar vidare med en översyn om vad som har skett, vad som sker nu och vad som ska ske i framtiden inom NABIS. En större heldagsdiskussion, noggrant förberedd, föreslås. Några ur gruppen arbetar fram ett underlag för en djupare diskussion. 5
6 Grupp utses för inventering: Helena Kettner Rudberg Eva Lunneborg Malin Ögland Christer Hansson Louise Brunes Eva Lunneborg och Helena Kettner Rudberg ansvarar för detta. Eva Lunneborg är sammankallande för gruppen. 9. Kommande möten Tisdag den 21 juni 2005, kl Övriga frågor Informerades också om att Södertörn nu sätter igång ett samarbetsprojekt, Tåget går!, där åtta södertörnsbibliotek med olika huvudmän är engagerade. 11. Mötet avslutas Mötet avslutades och ordföranden tackade mötesdeltagarna. 6
Statens kulturråd. Utbildningsdepartementet Dnr KUR 2004/ Stockholm 1(4) YTTRANDE. KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129)
Statens kulturråd SWEDISH NATIONAL COUNCIL FOR CULTURAL AFFAIRS Utbildningsdepartementet 04-05-26 Dnr KUR 2004/388 103 33 Stockholm 1(4) YTTRANDE KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) Kulturrådet
Läs merMÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås den 13-14 oktober 2004. Kerstin Andersson, Regionbibliotek Västra Götaland
MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås den 13-14 oktober 2004 Kerstin Andersson, Regionbibliotek Västra Götaland KULDA-UTREDNINGEN, rapport Introduktion De senaste årens snabba utveckling av elektroniska tjänster
Läs merinnehåll 2 bengt källgren 4 kerstin andersson 6 analysera problem och bidra 13 ökad samverkan mellan folkbibliotek
innehåll 2 bengt källgren inledning 4 kerstin andersson sammanfattning av KULDA-utredningarna 1 och 2 6 analysera problem och bidra till att undanröja hinder 13 ökad samverkan mellan folkbibliotek och
Läs merMinnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 15 september 2006
1 Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för 15 september 2006 Plats: SUHF:s kansli, Stockholm Närvarande: Göran Sandberg, Umeå universitet, ordförande Lars Björnshauge, Lunds universitet, vice ordförande
Läs merWorkshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009
Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshopen inleddes med en genomgång av begreppet kompetens och bibliotekens framtida kompetensbehov med utgångspunkt
Läs merNABIS. Protokoll från mötet den 21 november Plats: Kungl. biblioteket, Klemmingrummet Tid:
NABIS Protokoll från mötet den 21 november 2006 Plats: Kungl. biblioteket, Klemmingrummet Tid: 10.00 15.00 Deltagare: Louise Brunes, Södertörns högskolebibliotek Pia Brinkfeldt, Länsbiblioteket i Västerbotten
Läs merKB:s expertgrupp för biblioteksstatistik. Förhinder: Margaretha Holstenson, Värmdö gymnasium Anna Kåring Wagman, Biblioteksföreningen
KB:s expertgrupp för biblioteksstatistik Tid: 17 mars 2011 kl. 10.00-16.00 Plats: Arkitekturmuseets bibliotek i Stockholm Minnesanteckningar Närvarande: Tore Torngren, ordf., Biblioteksdirektionen, Lunds
Läs merMedlemsmöte 9 november
Medlemsmöte 9 november 1. Ordförande hälsar välkommen 2. Presentationsrunda 3. Ordförande presenterar dagens agenda DigiDel Nationell katalog Barn, bibliotek och IT Licensfrågan/KULDA Resurser kvalitetsutveckling/utvecklingsbidrag
Läs merKungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan
Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling & samverkan Uppdrag: Nationell bibliotekssamverkan Kungliga biblioteket (KB) har av regeringen fått ett samordningsuppdrag för biblioteksväsendet.
Läs merMinnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 1 november 2007
1 Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 1 november 2007 Plats: SUHF:s kansli, Stockholm Närvarande: Göran Sandberg, Umeå universitet, ordförande Lars Björnshauge,
Läs merDIGITALE REFERANSETJENESTER I FAGBIBLIOTEK: SVENSKE ERFARINGER OG UTVIKLINGSSTRATEGIER
DIGITALE REFERANSETJENESTER I FAGBIBLIOTEK: SVENSKE ERFARINGER OG UTVIKLINGSSTRATEGIER Daniel Gunnarsson, distansbibliotekarie Ulf-Göran Nilsson, bitr bibliotekschef 2003-01-31 Målformulering Högskolebibliotekets
Läs merRutiner för samråd och styrning 2013-2015
Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 KB och dess partners och nationella kompetenscentra i det nationella utvecklings- och samverkansuppdraget Bakgrund I mars 2012 tog Kungl biblioteket beslut om
Läs merFråga Biblioteket -- Handlingsplan 2009
Fråga Biblioteket -- Handlingsplan 2009 Fokus för år 2009 Fråga biblioteket kommer under 2009 att fokusera på kvalitet och samverkan. Vi vill uppnå en högre kvalitet i referenstjänsten. Vi vill också utveckla
Läs merTALBOKSPLAN 2008 för biblioteken på Gotland
1 2 TALBOKSPLAN 2008 för biblioteken på Gotland 3 Innehåll Målsättning... 5 Policy... 5 Vad är talböcker och vad är ljudböcker?... 5 Talboksverksamheten på Gotland... 6 Ansvarsfördelning... 6 Från förskola
Läs merFördjupat samarbete. Rapport februari 2006. Ingalill Walander Olsson
Fördjupat samarbete Rapport februari 2006 Ingalill Walander Olsson 1 Bakgrund och syfte Länsbiblioteket i Värmland har under två och ett halvt år drivit projektet Bibliotek Värmland- med brukaren i centrum,
Läs merNationella referensgruppen 18 november 2010
Nationella referensgruppen 18 november 2010 Närvarande, referensgruppen: Lars Björnshauge, Margaretha Eriksson, Jette Guldborg Petersen, Kjell Jonsson, Gunnar Lager, Gunilla Lilie Bauer, Kerstin Norén,
Läs merRegional biblioteksplan för Stockholms län
KUN 2008/388 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Allan Axelsson Regional biblioteksplan för Stockholms län 2009 2011 1 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår kulturnämnden besluta att
Läs merProtokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017
Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Datum 2017-02-10 Sida 1 (1) Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017 15 Diarienummer KN160098 Regional biblioteksplan Beslut 1. Kulturnämnden
Läs merProjektplan för projektet Framtid i Access (FIA)
Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-
Läs merVuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3
Birgitta Winlöf 2005-12-21 023-837 38 Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Projektets övergripande syften har varit: Förbättra bibliotekens möjligheter att bidra till den regionala viljan att
Läs merLärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008.
Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008. Sammanställning av personalenkät 2008 relaterad till personalenkäten som gjordes 2006.
Läs merHANDBOK. KB:s inflytandestruktur för nationell bibliotekssamverkan
HANDBOK KB:s inflytandestruktur för nationell bibliotekssamverkan 2012 2014 Uppdaterad 2013 Innehåll Varför har KB en inflytandestruktur? 3 Strukturen 3 Vad är nationella referensgruppen? 4 Vad är en styr-
Läs merKungl. Biblioteket Sveriges nationalbibliotek Sidnummer 1
Kungl. Biblioteket Sveriges nationalbibliotek Sidnummer 1 Kunskap för evigheten Lag om pliktleverans av tryckt material 1661 Lag om pliktleverans av radio och TV - 1979 Lag om pliktleverans av e-material
Läs merUppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela Sverige
Regeringsbeslut 2 Kulturdepartementet 2015-06-11 Ku2014/01693/KI Kungl. biblioteket Box 5039 102 41 Stockholm Ku2015/00747/KI Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var
VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra
Läs merHÖGSKOLAN I HALMSTAD. Bertil Nilsson Anders Sanell Per-Ola Ulvenblad Alexandra Vujic
Närvarande ledamöter Övriga närvarande Lasse Hörnäs Bertil Nilsson Anders Sanell Per-Ola Ulvenblad Alexandra Vujic Henrik Barth Jonas Bäckman Erika Friskt punkt 9 Bengt Hjort Marie Mattsson Christel Sjunnesson
Läs merRegional biblioteksplan Kalmar län
Regional biblioteksplan Kalmar län 2017-2021 Inledning De regionala biblioteken har sitt ursprung i centralbiblioteken som bildades på 1930-talet för att stödja kommunernas folkbibliotek. Centralbiblioteken
Läs merRegional biblioteksplan
TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (1) Bildnings- och kulturförvaltningen Datum 2017-01-30 Diarienummer KN160098 Kulturnämnden Regional biblioteksplan 2017-2021 Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar att godkänna
Läs merKB:s expertgrupp för biblioteksstatistik
KB:s expertgrupp för biblioteksstatistik Tid: 18 februari 2009 kl. 10.00-16.00 Plats: Nationell samverkan, KB, Stockholm Minnesanteckningar Närvarande: Tore Torngren, ordf., Biblioteksdirektionen, Lunds
Läs merProtokoll från medlemsmöte med Sveriges länsbibliotekarier 20131030.
Protokoll från medlemsmöte med Sveriges länsbibliotekarier 20131030. Närvarande: Anna Lindqvist, Gävleborg, Kerstin Olsson, Östergötland, Malin Ögland, Stockholm, Maria Törnfeldt, Dalarna, Katinka Borg,
Läs merSlutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)
Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds
Läs merKungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan
Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling & samverkan Uppdrag: Nationell bibliotekssamverkan Kungl. biblioteket, KB, har av regeringen fått ett samordningsuppdrag för biblioteksväsendet.
Läs merRegional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008
Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas
Läs merMinnesanteckningar från möte med styrgruppen på KIB, Stockholm
1 Minnesanteckningar från möte med styrgruppen 2008-02-13 på KIB, Stockholm Närvarande: Annika Annemark, BTH Christer Björklund, tf ordförande Annacarin Börjeson, Högskolan Väst Marie-Louise Fendin, Handelshögskolan
Läs merBiblioteksplan Alingsås kommun
Biblioteksplan 2017-2018 Alingsås kommun Fastställelsedatum, nämnd, paragraf: Kommunfullmäktige 2016-12-14 283 Diarienummer: 2016.212.540 KFN, 2015.646.540 KS Dokumentansvarig, befattning och namn: Bibliotekschef,
Läs merBibliotekets roll i lokal och regional utveckling
Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser
Läs mer1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.
Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4
Läs merFöreningens framtid. Styrkor
Föreningens framtid Styrkor Rapporter på nationell nivå Viktig lobbygrupp Medlemsstyrt Opinionsbildning Stöd till nätverk inom föreningen BIBLIST/Forum Medlemstidning BBL Stor förening Kan påverka Remissinstans
Läs merRationell kommunikations- och beslutsprocess för nationell katalogisering. Processanalys och förslag till nytt avtal mellan KB och Librisbiblioteken.
beslutsprocess för nationell katalogisering Processanalys och förslag till nytt avtal mellan KB och Librisbiblioteken. Delstudie 2 i Kungl bibliotekets katalogiseringsutredning 2006 Innehåll Bakgrund...
Läs merinnehåll 2 Bengt Källgren 4 Kerstin Andersson 8 Kommentarer 15 Intervju med länsbiblioteket 18 Intervju med kävlinge bibliotek
innehåll 2 Bengt Källgren Förord 4 Kerstin Andersson Rapport 8 Kommentarer 15 Intervju med länsbiblioteket i norrbotten 18 Intervju med kävlinge bibliotek 2 Intervju med linköpings Stadsbibliotek 22 Resultat
Läs merVälkommen till heldagskonferensen Att skapa en funktionell(are) lärmiljö utveckling och möjligheter 16 december 2008 Växjö
Välkommen till heldagskonferensen Att skapa en funktionell(are) lärmiljö utveckling och möjligheter 16 december 2008 Växjö 1 Uppstart Samtliga folkbibliotek i Blekinge, Kronoberg och Kalmar län inbjuds
Läs merMÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Wedborn, Campus Valla, Linköpings universitetsbibliotek
MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Wedborn, Campus Valla, Linköpings universitetsbibliotek INFORMATIONSFÖRSÖRJNING OCH PEDAGOGISK UTVECKLING Delprojekt i Strategiska vägval: en utredning
Läs merAtt studera på distans vid Högskolan Dalarna
Att studera på distans vid Högskolan Dalarna ÄR FRIHET DIN GREJ? Frihet Tycker du om frihet? Vill du själv bestämma när och var du ska studera? I så fall kan distansstudier vara det bästa sättet för dig
Läs merGötabiblioteken ett regionalt samarbete. Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06
Götabiblioteken ett regionalt samarbete Thomas C Ericsson Bibliotekschef i Kinda kommun thomas.c.ericsson@kinda.se Tel: 0494-191 06 Götabiblioteken i siffror (2014) 459 652 invånare (Linköping, Norrköping,
Läs merRutiner för samråd och styrning
Handläggare Anna Lundén Datum 2018-09-24 Dnr KB-4.5-2018-743 Rutiner för samråd och styrning 2019 - KB och dess partners/nationella kompetenscentra i det nationella samverkans- och utvecklingsuppdraget
Läs merNationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information
Nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information Ulf Kronman Samordnare för programmet OpenAccess.se Kungliga biblioteket Mötesplats Open Access 2013, Göteborgs universitet 2013-04-18
Läs merVerksamhetsplan 2004
Verksamhetsplan 2004 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland skall arbeta för en
Läs merBiblioteksplan Antagen av Barn- och utbildningsnämnden Biblioteksplan Strömstads Kommun
Biblioteksplan 2014-2018 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2014-04-24 Biblioteksplan för Strömstads bibliotek 2014-2018 Bakgrund och syfte Den 1 januari 2014 antogs en ny bibliotekslag i Sverige.
Läs merRegional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland
Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland En av Länsbibliotek Sörmlands uppgifter är att i samråd med de kommunala biblioteken komplettera, samordna och utveckla medieförsörjningen i länet.
Läs merHögskolor, studenter mm
Högskolor, studenter mm Bakgrund Inom ramen för projektet Tillsynsutveckling i Väst (TuV) var tyngpunkten utbildning i kommunikation och bemötande. I samband med att projektet avslutades togs en aktivitetsplan
Läs merBorås 2-3 oktober Elsa Gomez, Mitthögskolan i Härnösand Roland Tiger, Länsbibliotek Västernorrland Jan Wolf-Watz, Folkbiblioteket i Härnösand
0g7(63/$76,1)g5)5$07,'(1 Borås 2-3 oktober 2002 Elsa Gomez, Mitthögskolan i Härnösand Roland Tiger, Länsbibliotek Västernorrland Jan Wolf-Watz, Folkbiblioteket i Härnösand 6DPELEOLRWHNHWL+lUQ VDQG I inbjudan
Läs merMÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Örjan Hellström, Regionbibliotek Västra Götaland
MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Örjan Hellström, Regionbibliotek Västra Götaland Sesim - gemensam sökportal för biblioteken i södra Sverige Sesim en del av SIM-projektet SIM står för
Läs merHög tillgänglighet, låga trösklar alla är välkomna!
Partille biblioteksplan 2015 2018 Hög tillgänglighet, låga trösklar alla är välkomna! Biblioteken i Partille har ambitionen att vara en självklar del av människors vardag om så du är barn i förskolan,
Läs merMinnesanteckningar
Minnesanteckningar 170208 1. Inledning Vi hälsar Malin Nilsson välkommen. Malin är från 170220 verksamhetschef för psykiatrin i Skaraborg. Mötets punkter får en annan ordningsföljd än i utsänd dagordning.
Läs merAtt koppla samman biblioteken
Att koppla samman biblioteken vision och verktyg Biblioteksstämma 2011-11-24 Maria Hedenström, Oskar Andersson Laurin, Marja Haapalainen, Martin Malmsten Sidnummer 1 Sidnummer Användare här och där Internationellt
Läs merMinnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004
Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004 Närvarande: Christian Bajomi, Länsmuseet Västernorrland Olle Burlin, Länsmuseet Västernorrland Märta Molin, ABM
Läs merBorås 2-3 oktober 2002. Johan Edgren, Hisingens bibliotek, Göteborg Jan Nilsson, Bibliotek och IT, Malmö högskola
0g7(63/$76,1)g5)5$07,'(1 Borås 2-3 oktober 2002 Johan Edgren, Hisingens bibliotek, Göteborg Jan Nilsson, Bibliotek och IT, Malmö högskola 6DPDUEHWVSURMHNWHWNULQJ+DQGERNI UXWYlUGHULQJ 3UHVHQWDWLRQDYRVVVMlOYD
Läs merBiblioteksplan 2015-2016
Biblioteksplan 2015-2016 Ödeshögs kommun Bilaga. Läsfrämjandeplan 2015-2016 Gunilla Christensen BIBLIOTEKSANSVARIG Bibliotekslagen 2013:801 (ersätter tidigare lag 1996:1596) 1 Denna lag innehåller bestämmelser
Läs merArbetsgruppen för biblioteksstöd till nätbaserat lärande Möte den 7 december 2006 Minnesanteckningar
1 Arbetsgruppen för biblioteksstöd till nätbaserat lärande Möte den 7 december 2006 Minnesanteckningar Plats: Sammanträdesrum hos BIBSAM på Biblioteksgatan 29, Kungl. Biblioteket Tid: 10.00-16.00 Närvarande:
Läs merSamverkan och nätverk inom ABM-området. Infrastruktur i samverkan. 11 november Gunnar Sahlin.
Samverkan och nätverk inom ABM-området Infrastruktur i samverkan 11 november 2008 Gunnar Sahlin Från separata arkiv, bibliotek och museer till ett samlat digitalt nätverk utan nationsgränser Biblioteksvärlden
Läs mer2. Nomineringar till styrgrupp och arbetsgrupper i Open Access-programmet
Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF Forum för bibliotekschefer Styrgruppen 2010-06-09 Plats: Södertörns högskolebibliotek Närvarande: Annika Annemark, Blekinge Tekniska högskola Karin Grönvall,
Läs merForum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling
Handläggare Carina Heurlin Fernold Nationell bibliotekssamverkan Publik verksamhet Datum 2015-09-30 Dnr Dnr 6.7 2015-923 Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling Del 2 grupper (bilaga 2 till
Läs merAktivitetsplan ökad mediesamverkan
Aktivitetsplan ökad mediesamverkan 2017-2019 1 Stärka nätverkande och etablera ett regionalt medienätverk som möjliggör erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling samt är ett stöd i det lokala mediestrategiska
Läs merDela läslust projektplan
Dela läslust projektplan Projektets syfte Projektet syftar till att biblioteken i Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala och Värmlands län ska utveckla sin läsfrämjande och litteraturförmedlande verksamhet så att
Läs mer2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun
2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN för Båstads kommun Biblioteksplan bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet
Läs merKungl. bibliotekets nationella referensgrupp 19 november 2009
ANTAL SIDOR 1(7) Kungl. bibliotekets nationella referensgrupp 19 november 2009 Närvarande, referensgruppen: Martin Bjersby, Lars Björnshauge, Eva Hesselgren Mortensen, Kjell Jonsson, Gunnar Lager, Gunilla
Läs merPROTOKOLL. RosMarie Jönsson Neckö, vice ordförande (S) Michael Sjöö (S) Eva Johnsson (KD) Margareta Artéus Thor (FP)
1 (7) Landstingets kansli Kansliavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2014-02-25 Kulturberedningen Tid Fredagen den 14 februari 2014 kl. 9-11.15 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sessionssalen,
Läs merAktivitetsrapport från Arbetsgruppen för Bibliometri
RAPPORT 1 2007-05-10 Lunds universitets bibliotek Biblioteksdirektionen Håkan Carlsson SUHF Forum för Bibliotekschefer, kansliet Berit Nilsson Biblioteksdirektionen Box 134 221 00 LUND Aktivitetsrapport
Läs mer2. Föregående protokoll *Alla kursplaner som avhandlades är i ordning.
Sid 1 (6) Närvarande Bilaga 0:1 Ärende 1 Fastställande av föredragningslistan, Val av viceordförande under mandatperioden, Beslut/Åtgärd Ordförande hälsade alla nya rådsmedlemmar välkommen samt berättade
Läs merSamverkansavtal om den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen
Samverkansavtal om den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen Länets lärosäten och kommuner/skolhuvudmän är överens om att lärarutbildningarna är en gemensam angelägenhet. Med detta avtal fördjupas
Läs merMinnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04
Minnesanteckningar Möte 2 Mötesdatum 2012-05-04 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl.
Läs merFrån Kompobib2020 till Komposten. Biblioteken som lärande organisationer Peter Alsbjer, Länsbiblioteket i Örebro län Gävle 5 februari 2014
Från Kompobib2020 till Komposten Biblioteken som lärande organisationer Peter Alsbjer, Länsbiblioteket i Örebro län Gävle 5 februari 2014 Biblioteken som lärande organisationer 2014-02-07 1 Kompobib2020
Läs merHANDBOK KB:s inflytandestruktur för nationell bibliotekssamverkan
HANDBOK KB:s inflytandestruktur för nationell bibliotekssamverkan 2012 2014 Innehåll Varför har KB en inflytandestruktur? 4 Strukturen 4 Vad är Nationella referensgruppen? 5 Vad är en styr- respektive
Läs merEQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport
Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.
Läs merStyrelsen Kulturrådet, Långa Raden 4, Skeppsholmen, Stockholm
Styrelsen Tid kl. 10:00 17:30 Plats Närvarande ledamöter Kulturrådet, Långa Raden 4, Skeppsholmen, Stockholm Anna Hedborg, ordförande Nabila Alfakir Sture Carlsson (p. 1-16) Ljiljana Dufgran (p. 1-6, 8-24)
Läs merPROTOKOLL
PROGRAMRÅD INTERAKTIONSDESIGN Tid: Klockan 11.00 Plats: Kalmar Nyckel i sal NY105 Närvarande: Morgan Rydbrink, Erik Westermark, Lina Lind, Jimmy Berggren, Jan Boman, Dennis Larsson 1. Mötets öppnande a.
Läs merStrategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser
Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken
Läs merSverigebiblioteket. Anmälda förhinder: Lars Björnshauge, Roland Esaiasson
ANTAL SIDOR 1(5) Sverigebiblioteket Närvarande, Sverigebiblioteket: Peter Almerud, Cay Corneliuson, Ulrika Domellöf Mattsson, Krister Hansson, Mats Hansson, Gunilla Herdenberg, Larry Lempert, Niclas Lindberg,
Läs mer2 Dagordningens godkännande 2 Dagordningen godkänns. 3 Utseende av justeringsperson 3 Styrgruppen utser Leif Lönnblad
Fysik- & astronomibiblioteket Styrgruppen Protokoll Sammanträde nr 2008:1 2008-02-20 Närvarande ledamöter Leif Jönsson, professor, ordförande, Fys. institutionen Kristina Lindgren, bibliotekarie, sekreterare
Läs merALI Arkiv för lokala inläsningar
ALI Arkiv för lokala inläsningar http://ali.lu.lu.se Slutrapport september 2007 Inledning Projektet Arkiv för lokala inläsningar, ALI, har löpt från och med april 2006 till och med september 2007. Målsättningen
Läs merVerksamhetsplan Nationella uppdraget
Verksamhetsplan Nationella uppdraget Sveriges depåbibliotek och lånecentral 2015 Denna VP gäller Sveriges depåbibliotek och lånecentral KB:s partner och nationellt kompetenscenter i utvecklingen av Libris
Läs merFramtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16
Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU
Läs merKvalitetsprogram 2012-2015 Högskolebiblioteket
Kvalitetsprogram 2012-2015 Högskolebiblioteket Inledning Högskolebibliotekets kvalitetssystem ska se till att den service och det stöd som ges via biblioteket håller hög kvalitet. Högskolebiblioteket arbetar
Läs merDewey som klassifikationssystem
Dewey som klassifikationssystem varför bör vi byta ut SAB? Rapport från Svensk Biblioteksförenings utvecklingsråd för media och samlingar Innehåll Förord 3 Dewey som klassifikationssystem varför bör vi
Läs merBIBLIOTEKSPLAN
BIBLIOTEKSPLAN - 2016 HAMMARÖ KOMMUNS BIBLIOTEKSVERKSAMHET 1 Bakgrund Enligt bibliotekslagen 7 skall kommuner och landsting efter den 1 januari 2010 anta planer för biblioteksverksamhet. I Hammarö kommun
Läs merNät och bibliotek - två verktyg i flexibelt lärande
Med allt fler studerande i flexibla lärformer följer behov av nya stödfunktioner som underlättar studierna. Nätets nära nog obegränsade möjligheter till information kombinerat med tillgång till personlig
Läs merLokalt arbetsmiljöavtal vid Högskolan i Borås
Lokalt arbetsmiljöavtal vid Högskolan i Borås Dnr 844-14 Gäller fr o m 2014-10-20 Arbetsmiljöarbetet vid Högskolan i Borås Med hänvisning till de centrala parternas gemensamma värderingar till grund för
Läs merBilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13
Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Projektplan för samverkan mellan Länsbibliotek Sörmland, Länsbibliotek Västmanland, Länsbiblioteket i Örebro län och Regionbibliotek Stockholm Bakgrund
Läs merInventering av bibliometrisk verksamhet vid svenska lärosäten
Håkan Carlsson 2008-09-23 Rapport Sida: 1 (4) Dnr: 61/08 J Inventering av bibliometrisk verksamhet vid svenska lärosäten Håkan Carlsson Universitetsbiblioteket, Göteborgs universitet Marianne Hällgren
Läs merUppdraget om planerna
Uppdraget om planerna Cecilia Ranemo blogg http://biblioteksstatistik.kb.se e-post biblioteksstatistik@kb.se Sidnummer 1 Nytt uppdrag i KBs instruktion 1 augusti 2011 A. Tillsammans med länsbiblioteken
Läs merSTOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK
1 (5) PROTOKOLL 2015-12-03 STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Biblioteksstyrelsen Protokoll fört vid sammanträde med biblioteksstyrelsen 2015-12-03 Dnr SU 525 1.3.1 2015-5 Konferensrummet Frescati, kl. 9.00
Läs merKommunikationsplan Införandet av Libris på Götabiblioteken
Kommunikationsplan Införandet av Libris på Götabiblioteken Detta dokument beskriver kommunikationsplaneringen för Librisprojektet på Götabiblioteken. Under sep 2014 till jun 2015 pågår projektet som syftar
Läs merVerksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning. Fastställd av styrelsen
Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2014 Fastställd av styrelsen 2014-01-28 2 (11) Innehåll 1. Inledning... 3 2. Verksamhet... 3 2.1 Uppdrag... 3 2.2 Beskrivning av föreningens verksamhet... 3 3.
Läs merKvalitetsdialog, strategigruppen
Handläggare Elisabet Rundqvist Datum 2018-02-28 Dnr Dnr 6.7-2018-116 Kvalitetsdialog, strategigruppen Datum: 27 februari 2018 Ordförande: Charlotte Åstrand, Länsbibliotek Sörmland Sekreterare: Elisabet
Läs merBiblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153
Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153 Bakgrund Den 1 januari 2014 antogs en ny bibliotekslag i Sverige. Den säger att kommunen ska upprätta en biblioteksplan för den samlade
Läs mercl o L ^3 BIBLIOTEKSUTVECKLING Dnr:^/5-^/5i
cl o L ^3 2018-10-10 Kungl. bsbljoteket ' -^ 2018-10- 19 Dnr:^/5-^/5i Dnr 18/00547 Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg lämnar härmed yttrande över utkastet "Från ord till handling - På väg mot en nationell
Läs mersamverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?
2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och
Läs merBiblioteksplan
Biblioteksplan 2018 2020 Antagen av kommunstyrelsen 2018-09-10 101 Inledning... 3 Biblioteksverksamheten i Munkfors kommun... 3 Folkbiblioteket... 3 Prioriterade grupper och verksamhetsområden... 4 Samverkan...
Läs merE-husets bibliotek Verksamhetsberättelse E-husets bibliotek E-huset.
E-husets bibliotek Verksamhetsberättelse 2006 E-husets bibliotek E-huset bibliotek@ehuset.lth.se 2 Verksamhetsberättelse för E-husets bibliotek 2006 E-husets bibliotek finns lokaliserat i E-huset vid LTH
Läs merLÄGESRAPPORT JUNI 2004
LÄGESRAPPORT JUNI 2004 Projektets syfte Citat ur projektansökan till Finansdepartementet: "Det är ett projekt där biblioteken genom ökad samverkan ska kunna tillhandahålla ett större utbud av boktitlar,
Läs mer