e-ledarskap Kompetens för konkurrenskraft och innovation Enterprise and Industry

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "e-ledarskap Kompetens för konkurrenskraft och innovation Enterprise and Industry"

Transkript

1 e-ledarskap Kompetens för konkurrenskraft och innovation Forskningsrön utvecklade av: Framtaget för Europeiska kommissionen, GD Enterprise and Industry

2 Innehållsförteckning OM PROJEKTET... 2 TACK... 2 FÖRORD... 3 INLEDNING... 4 E-KOMPETENS - PROGNOSER OCH SCENARIER... 6 BETYDELSEN AV e-ledarskap REKOMMENDERADE ÅTGÄRDER R 1: S Rekommendation 2: Regelbundet bevaka tillgången och efterfrågan på e-ledarskap...22 Rekommendation 3: Utveckla och tillämpa riktlinjer för läroplaner i e-ledarskap Rekommendation 4: Skapa nya format och partnersamarbeten för undervisning i e-ledarskapskompetens...24 Rekommendation 5: Samordna åtgärder för att utveckla e-ledarskapskompetens med insatser för att stödja entreprenörsskap genom hela EU Rekommendation 6: Stödja e-ledarskap i termer av entreprenörsskap och egenföretagande...26 Rekommendation 7: Skapa medvetenhet om e-ledarskapskompetens för innovation, konkurrenskraft och attraktivitet på arbetsmarknaden ÖVERSIKT (baksidan) Om studien Under 2012 arbetade empirica, IDC och INSEAD med en gemensam studie för Europeiska kommissionens generaldirektorat Enterprise and Industry. Målet med studien, med namnet e-kompetens för konkurrenskraft och innovation: vision, vägkarta och framtidsscenarier, var att utveckla en vision för Europas e-kompetens i termer av konkurrensförmåga och innovation, och att undersöka metoder att möta dagens och framtidens utmaningar. En särskild tyngdpunkt för studien var e-ledarskapskompetens. Analysen, vägkartan och scenarierna från studien fokuserar på hur Europa kan ta tillvara möjligheter inom innovation, nya teknologier och nya former av organisation och produktion, samtidigt som man fortsätter prioritera en omfattande tillväxt. Tack Detta projekt hade inte varit möjligt utan generösa arbetsinsatser från ett stort antal personer. Vi är tacksamma för det stöd och de bidrag vi har fått från styrgruppen, som består av Martin Curley, Vice-President och Director INTEL Labs Europe; Annabelle Gawer, Assistant Professor i Strategy and Innovation vid Imperial College Business School; Peter Hagedoorn, Secretary General vid EuroCIO; och Elmar Husmann, Senior Managing Consultant vid IBM. Vid Europeiska kommissionen har vår kontaktpunkt varit André Richier, generaldirektorat Enterprise and Industry, Services Industry Directorate, Key Enabling Technologies och ICT Unit. Till sist vill vi tacka de många personer som avsatte tid från sitt viktiga arbete med att förbättra e-kompetensen till att delta i projektets workshops och att prata med oss. Imprint: denna broschyr har tagits fram av INSEAD elab på uppdrag av Europeiska kommissionen, GD Enterprise and Industry. Det är en publicering av studien e-kompetens för konkurrenskraft och innovation: vision, vägkarta och framtidsscenarier, som har genomförts av empirica, IDC och INSEAD elab. Juridisk information: varken Europeiska kommissionen eller personer som agerar å dess vägnar kan hållas ansvariga för den användning som informationen i denna artikel kan komma att få, ej heller för eventuella fel som kan uppträda trots noggrann bearbetning och kontroll. Denna publikation avspeglar inte nödvändigtvis Europeiska kommissionens åsikter eller inställning. European Union, 2013 Mångfaldigande tillåts, förutsatt att källan anges, utom då annat anges. För användning/reproduktion av tredje parts copyright-skyddade material angivet som sådant måste tillstånd inhämtas från upphovsrättsinnehavaren (-havarna). 2 E-ledarskap: kompetens för konkurrenskraft och innovation

3 Förord Det finns en enorm möjlighet till jobbskapande och tillväxt som Europa inte får missa. Antonio Tajani, Vice-President vid Europeiska kommissionen Det finns tydliga tecken från branschen och från andra intressenter på att behovet av ICT-relaterade yrken (digitala jobb) kommer att växa än mer de närmaste åren. Emellertid hotas tillväxtpotentialen för ICT-jobben av att allt färre väljer ICTutbildning på universiteten och av att allt fler inom ICT-sektorn går i pension inom en snar framtid. Det finns en enorm möjlighet till jobbskapande och tillväxt som Europa inte får missa. Europa, ländernas regeringar och intressenter har möjlighet att skapa upp till ICTjobb fram till 2015, som marknaden är redo att ta emot. Detta skulle täppa till den förutspådda e-kompetensluckan och detta var ämnet för toppkonferensen e-skills and Education som hölls 4-5 mars 2013, där president Barroso lanserade Grand Coalition for Digital Jobs. Den senaste tidens utveckling har visat att ICT-relaterade yrken är mycket motståndskraftigare mot kriser än de flesta andra. Marknaden absorberar mer än den årliga volymen ICT-examinerade från lärosätena. Därför förknippas investeringar i e-kompetens idag med än större möjligheter och färre risker. Den växande betydelsen av ICT för både näringsliv och innovation är en möjlighet för yrken med e-kompetens - d.v.s. med både ICT- och näringslivskunnande. Dessa kvalifikationer är kritiska när det gäller att stödja både jobb som skapas av befintliga företag genom innovation och tillväxt, samt jobb som entreprenörerna själva skapar (inkl. sociala entreprenörer) som använder sig av teknologin som en hävstång i utvecklingen av nya produkter, tjänster och affärsmöjligheter. Den växande betydelsen av personer med e-kompetens - i synnerhet e-ledare - innebär också att ett större antal grupper blir intresserade av och delaktiga i att säkerställa att efterfrågan är väl definierad och bedömd och att tillgången är god. När kommissionen lanserade de första stegen med att se till att Europa hade tillräckligt med e-yrkesfolk för att vara innovativt och konkurrenskraftigt, arbetade den primärt med dem som främst berörs - ICT-branschen och ICT-tjänstesektorn. i och med att organisationerna investerar än mer i ICT och digitaliserar ett växande antal verksamhetsflöden, produkter och tjänster, har insatserna utökats och vi har kontaktat CIO:er (Chief Information Officers) och deras motsvarigheter - d.v.s. chefer som är ansvariga för att se till att deras organisationer (oavsett om de befinner sig i ICT-sektorn eller ej, främst i medelstora och stora företag) maximerar värdeskapandet från ICT. Ett allt större antal intressentgrupper berörs. Lanseringen av Grand Coalition for Digital Jobs avspeglar denna utveckling. Resultaten av studien från INSEAD, empirica och IDC visar att e-ledare är mycket viktiga för alla slags organisationer, och i Europa har ett flertal framgångsrika insatser redan gjorts för uppbyggandet av yrkesgrupper med e-kompetens. Som nästa steg följer samverkan med en större bredd av intressentgrupper enligt Grand Coalition för att implementera rekommendationerna och snabbt bygga vidare på befintliga framgångar. Kommissionen ser fram emot dess fortsatta arbete med att säkerställa att Europa har rätt yrkesfolk och ledarskapsförmågor i tillräcklig utsträckning för att kunna vara innovativt och konkurrenskraftigt. E-ledarskapsstudie 3

4 Inledning För att organisationer och företag skall kunna vara innovativa och konkurrenskraftiga i dagens globala, digitala ekonomi är de tvungna att investera i informations- och kommunikationsteknik (ICT). Men om de rätta kunskaperna saknas om hur denna teknik används på ett effektivt sätt, finns det risk för att investeringarna går förlorade och att man missar viktiga chanser till tillväxt och konkurrenskraft. Resultaten från en studie som nyligen genomfördes av INSEAD elab gör detta helt klart. Här framkommer att när företagen har tillgång till e-kompetent personal, t.ex. företagsarkitekter, risk- och säkerhetsexperter och applikationsutvecklare, och investerar mer i ny teknik, kan sannolikheten att bli konkurrenskraftig fördubblas. Men när företag med otillräcklig e-kompetens gör stora investeringar i ny teknik, ökar inte utsikterna till bättre resultat - i princip riskerar investeringarna i ny teknik att gå upp i rök och man tappar den eventuella konkurrensfördel som fanns. Bild 1 visar ett exempel på många sådana samband mellan teknologi, kompetens och genomförande. i det urval som dessa resultat bygger på, hade 46% av respondenterna investerat mycket litet resurser på molnbaserade tjänster (d.v.s. de lade mindre än 10% av sin totala ICTbudget på molnbaserade tjänster), medan 30% lade stora summor på molnbaserade tjänster. Resterande 24% (visas ej i diagrammet nedan) investerade inte i molnbaserade tjänster. 1 1 INSEAD elab. (2013). Building Competitiveness and Business Performance with ICT: How investments in new technology can make companies more competitive. A research report developed in collaboration with AT&T. Available at Bild 1: fördelarna med tillräcklig tillgång på e-kompetens; riskerna med otillräcklig tillgång Within group, % of firms that are competitively agile 72% 72% were competitively agile 42% 42% were competitively agile 36% 36% were competitively agile 46% of participants were Low Investors in Cloud 13% of participants were High Investors in Cloud with Weak Technical Talent 17% of participants were Low Investors in Cloud with Strong Technical Talent Size of Each Group Type (% of total sample) 46% 13% 17% 4 E-ledarskap: kompetens för konkurrenskraft och innovation

5 I gruppen med små investeringar var endast 36% konkurrensmässigt flexibla - d.v.s. jämfört med genomsnittet reagerar man snabbare och effektivare på lokala möjligheter eller hot. Fördelarna med att ha tillräckligt med teknikfokuserat kunnande: 17% av den totala enkätgruppen var företag med stora investeringar i molnbaserade tjänster som också hade en hög teknisk kunskapsnivå. Av företagen i denna grupp var 72% konkurrensmässigt flexibla. Riskerna med att ha otillräckligt med teknikfokuserat kunnande: företag med stora investeringar i molnbaserade tjänster med otillräckligt tekniskt kunnande utgör 13% av den totala enkätgruppen och 44% av företagen med stora investeringar i molnbaserade tjänster. Enkätresultaten säger oss att dessa företag med stora investeringar statistiskt sett inte var mer högflexibla än de som investerar endast ringa summor i molnbaserade tjänster. Företag som alltså investerade mer i molnbaserade tjänster för att säkerställa flexibiliteten men som hade otillräcklig tillgång till teknologisk kompetens löpte risk att se sina investeringar i molnbaserade tjänster gå förlorade. Stark e-kompetens är av godo inte enbart för konkurrenskraften - det är nödvändigt för att undvika investeringsförluster i ICT. Detta gäller för alla slags organisationer - oavsett storlek eller bransch. Denna rapport sammanställer de viktigaste resultaten av studien e-kompetens för konkurrenskraft och innovation: vision, vägkarta och framtidsscenarier. Huvudsyftet med denna studie är att hjälpa till att avhjälpa bristerna samt luckorna och avvikelserna i innovationskompetensen i Europa och att tillhandahålla välgrundade, objektiva empiriska belägg för tillgången och efterfrågan på olika slags ICT-relaterad kompetens i Europa i olika socioekonomiska scenarier. En särskild tyngdpunkt i studien ligger på innovationskompetens på hög nivå (det vi kallar för e-ledarskapskompetens ). Efter en inledning, med analys av utvecklingen av tillgång och efterfrågan på ICT-personal och ICT-användarkompetens, behandlar dokumentet e-ledarskapskompetens samt sju åtgärdsrekommendationer. Chefer, entreprenörer och företagsledare måste ha e-kompetens för att växa, exportera och fortleva på de globala, digitala marknaderna. i en digital ekonomi är e-ledarskapskompetens absolut nödvändig Michel Catinat, chef för enheten Key Enabling Technologies and ICT vid GD Enterprise and Industry, Europeiska kommissionen E-ledarskapsstudie 5

6 e-kompetens - prognoser och scenarier Ett växande gap: trots krisen kan efterfrågan på ICT-personal inte fyllas upp av tillgången. Denna lucka är en möjlighet till jobbskapande som Europa inte får missa. ICT-tjänsterna i Europa år 2011 uppgick till 6,67 miljoner, vilket är 3,1% av de totala arbetstillfällena. Siffran har ökat de senaste decennierna och kommer att göra så även framgent. Mellan 2000 och 2010 växte ICT-jobben med en genomsnittlig årstakt på 4,26%. Även i tider med ekonomisk och finansiell kris, där Europa befinner sig sedan slutet av 2008, var tillväxten 2,65%. Behovet verkar vara signifikant för e-chefer. Av de ca lediga jobben för EU-27 år 2012, hittar vi befattningar i segmentet ICT-ledning och affärsarkitektur. Dessutom har gapet en oproportionerligt stor inverkan på små och medelstora företag: 70% av de lediga jobben återfinns i små och medelstora företag som kräver ICT-kompetens i ett mycket större antal än stora företag. Emellertid verkar intresset för en ICTkarriär vara i avtagande bland de yngre. Sedan 2005 har antalet examinerade från systemvetarutbildningar uppvisat en sjunkande trend i Europa. Denna minskning förstärks av det ökande antalet ICT-utövare som går i pension. Summan av kardemumman: Europa producerar inte tillräckligt många ICT-examinerade för att fylla behoven. Resultaten av en representativ enkät från empirica bland CIO:er och HR-chefer i åtta europeiska länder 2012 visar att antalet förväntade lediga tjänster i ICT-relaterade yrken, extrapolerat mot hela Europa (EU- 27), kan uppskattas till ca för år Vill man vara konkurrenskraftig är innovation av kritisk betydelse. Det finns tre huvudaspekter när det gäller nytänkande på ett effektivt och verkningsfullt sätt: strategi, kompetens och verktyg. För dessa tre aspekter ansvarar det mest seniora ledningsteamet. Federico Flórez, Chief Information and Innovation Officer, Ferrovial 6 E-ledarskap: kompetens för konkurrenskraft och innovation

7 Framtida luckor: scenariobaserad prognos för ICT-utövare och yrkeskompetens i Europa Den troliga framtidsutvecklingen när det gäller tillgång och efterfrågan på e-kompetens i Europa har analyserats av empirica på basis av ett flertal scenariobaserade prognoser. i ett scenario benämnt Försiktig tillväxt uppgår överskottsefterfrågan eller bristen till år 2015 jämfört med dagens i ett mer optimistiskt scenario Tillbaka till förtroende uppgår bristen, d.v.s. det teoretiska antalet lediga ICT-jobb, till år Varje scenario påverkar de in- och utdatafaktorer som utgör modellen över framtidens tillgång och efterfrågan. Indatafaktorerna är bl.a. antalet ICTexaminerade som förväntas uppgå i ICTpersonaltyrkan samt antalet självutbildade eller branschcertifierade utövare. Till utdatafaktorerna hör t.ex. pensionstrender och andra avgångsmönster. Dessa scenarier prövades i tre workshops. Experterna granskade antagandena noggrant och hjälpte till att finslipa den slutliga modellen. Framtidens behov av e-kompetens kommer i ökande grad att återfinnas i ICT-jobb på högre nivå, inkl. ledning, planering, strategi och yrken för ICTutvecklingsspecialister, mindre på området ICT-support, leverans och drift, d.v.s. yrken av infrastrukturell typ. Även i de två scenarier som är mest sannolika - Försiktig tillväxt och Tillbaka till förtroende - är luckorna mellan tillgång och efterfrågan stora. 2 For a signifi cantly more detailed description of the methodology used, please refer to Chapter 2 of the Final Report, available at E-ledarskapsstudie 7

8 e-kompetens - prognoser och scenarier Resultat av scenariot Försiktig tillväxt Scenariot Försiktig tillväxt innebär ekonomisk tillväxt med en långsam återgång till historiska tillväxtkurvor. Från 2010 och 2015 antas tillväxten av BNP i Europa ha en genomsnittlig årlig takt på 0,92% totalt. Måttliga IT-investeringar avspeglas i en årlig tillväxt på 2,1% fram till 2015, med en ökande trend från 2014 och framåt, till en tillväxttakt på 4,3% i snitt för åren IT-investeringarna kommer att baseras på en snabb spridning av mobila enheter, applikationer, molntjänster och andra nya modeller för IT-leverans. Stora dataapplikationer och tjänster förväntas öka väsentligt från 2014 och framåt. Små och medelstora företags investeringar i ITinnovation ökar endast mycket sakta p.g.a. den långsamma återhämtningen från finanskrisen. På utbildningsområdet förväntas en lätt ökning av antalet ICT-examinerade och viss arbetsrörlighet. Privata medel för utbildning och fortbildning kommer att ligga på en måttlig nivå. På det sociala området kommer datadrivna kommersiella tjänster på nätet, också drivna av mobila enheter, att innebära vissa storebror ser dig -risker. Politiskt förväntas en fortsatt process med uppbyggande av Europa steg för steg. Fortsatta förhandlingar mellan EU:s medlemsländer ger gradvisa och ackumulerade framsteg i sammanlänkningen av Europas länder. I scenariot Försiktig tillväxt kommer ICT-personalen i Europa att växa från 6,53 miljoner människor år 2011 till 7,09 miljoner år 2020, varav 5,15 miljoner människor är ICT-utövare och 1,95 miljoner är ITC-personal på ledningsnivå. Det finns en allmän trend mot brist på yrkesfolk; samtidigt kan det komma att råda brist på arbetstillfällen i det utförande ledet i vissa länder men endast under ett fåtal år, detta p.g.a. ringa/noll rörlighet inom EU. Dessa länder är främst Polen och Spanien. Polen ser en övertillgång i huvudsak beroende på det stabila och starka flödet av examinerade från högskolor och yrkesutbildningar, medan Spanien fortfarande lider av en kraftig nedgång i efterfrågan. I scenariot Försiktig tillväxt förväntas luckan mellan efterfrågan och tillgång uppgå till för år Detta tal kan bäst beskrivas som en behovspotential eller jobbpotential för ICTarbetstillfällen. 1,000,000 Bild 2: prognostiserat behov och tillgång på e- kompetens enligt två scenarier 900, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , Scenario: Return to Confidence Vacancies Total Practitioners Management & Architects Scenario: Cautious Growth Vacancies Total Practitioners Mangement & Architects 8 E-ledarskap: kompetens för konkurrenskraft och innovation

9 Resultat av scenariot Tillbaka till förtroende Scenariot Tillbaka till förtroende innebär ett mycket mer optimistiskt scenario vad gäller den ekonomiska tillväxten, med en förväntad återhämtning i Europa från 2014 och framåt. Tillväxten av BNP i Europa antas ligga på en genomsnittlig årlig takt på 1,3% mellan 2010 och Efterfrågan kommer att vara särskilt stor för jobb på ICT-ledningsnivå, och det kommer att finnas ett ökande antal lediga jobb i utövarledet. Den ekonomiska återhämtningen skapar en gynnsam miljö för IT-investeringar, med en tillväxt på 2,9% per år fram till 2015 och med en ännu snabbare tillväxt på 5,6% åren I detta scenario ser vi en ökning av andelen och av det totala antalet applikationsutvecklingsjobb och en lätt minskning av antalet jobb relaterade till infrastrukturer. Tillbaka till förtroende innebär en stabil allmän trend mot brist på utövare, där den eventuella arbetslösheten för dessa kommer att ligga på det naturliga arbetslöshetstalet på ca 2%. i detta scenario kommer behovspotentialen för ICT-utövare att sträcka sig utöver 7,47 miljoner år 2020 och uppgå till 8,99 miljoner. I scenariot Tillbaka till förtroende förväntas gapet mellan tillgång och efterfrågan uppgå till år Vi är den inflexionspunkt där Europa verkligen kan dra fördel av ICT för att stärka produktiviteten dramatiskt - förutsatt att vi har rätt kompetens och ledarskap. Det är det enda sättet på vilket Europa kan få tillväxt i produktiviteten. Sammantaget skapar dessa nya teknologier jobb. Jan Muehlfeit, Chairman Europe, Microsoft Corporation Vissa av våra ledare har missat att möjligheterna med en god kris inte får slarvas bort. Vi klarar av mindre med mindre snarare än mer med mindre. Vi bör koncentrera oss på hur vi kan återuppfinna oss själva. Constantijn van Oranje-Nassau, Head of Cabinet of Vice-President Neelie Kroes, Europeiska kommissionen E-ledarskapsstudie 9

10 Betydelsen av e-ledarskap Ett nytt slags ledarskap - e-ledarskap - blir allt viktigare för nytänkande och konkurrenskraft i en organisation. I syfte att stärka sin produktivitet och konkurrenskraft förlitar sig organisationerna alltmer på ICT för driften av verksamheten, för att få fram innovationer och för att leverera produkter och tjänster. I och med att organisationer investerar mer i affärsverksamhet och teknologier kommer ICT-ledare sannolikt att bli mer verksamhetskunniga, medan verksamhetsledare förväntas bli mer ICT-kunniga. INSEAD:s forskare ser att de strategiska rollerna som innehas av CIO:er och deras ICT-grupper har utökats väsentligt. Sedan 2009 har INSEAD:s forskare samarbetat med CIOnet, en europeisk CIO-organisation, med en årlig CIO-enkät. Resultaten visar konsekvent att: CIO:er tillbringar en stor procentandel av sin tid med annat än administration av ICT-tjänster; CIO:er tillbringar ca en tredjedel av sin tid med att jobba med icke- ICT-kollegor, medan ICT-grupper tillbringar ca en fjärdedel av sin tid med att jobba med icke-ict-kollegor. i bägge fallen förväntar man sig att procentandelen tid som åtgår till att jobba med affärskollegor kommer att växa med minst 20%; och CIO:er och deras ICT-grupper förväntas tillbringa allt mindre procentandel av sin tid med att administrera ICT-tjänster och en växande procentandel av sin tid med att jobba med affärskollegor; administrera företagsövergripande affärsprocesser; och att jobba med externa kunder och partners. e-ledarskap inom ramen för e-kompetens Kommissionen har legat i framkant när det gäller att spåra den växande efterfrågan och tillgången på e-kompetens. År 2004 antog European e-skills Forum följande definition av e-kompetens (EK, 2004): ICT-användarkompetens: den förmåga som krävs hos individen för en effektiv tillämpning av ICT-system och -enheter. ICT-användare tillämpar system som verktyg som stöd i sitt eget arbete. Användarkompetensen täcker in användningen av vanliga programvaruverktyg och av specialiserade verktyg som stöd till affärsfunktionerna i branschen. ICT-utövarkompetens: den kompetens som krävs för forskning, utveckling, design, strategisk planering, förvaltning, produktion, konsultarbete, marknadsföring, försäljning, integration, installation, administration, underhåll, support och service av ICT-system. e-affärskompetens (kallas även e-ledarskap): den kompetens som krävs för att ta vara på möjligheter som ges med ICT, främst internet; att säkerställa effektivare arbetssätt i olika slags organisationer; att undersöka möjligheterna till nya sätt att bedriva verksamhet/ administrativa och organisatoriska processer; och/eller att etablera nya företag. Under studiens gång har ett antal intressentgrupper och experter konsulterats och följande definition av e-ledarskap har utvecklats. e-ledarskap är uppfyllelsen av ett mål som förlitar sig på ICT genom en inriktning av personalresurser och användning av ICT. i princip är e-ledare ledare som använder sig av teknologi för att uppfylla ett mål som möjliggörs av ICT. 3 Aral, Brynjolfsson and Wu 2012; Brynjolfsson and Saunders 2010; Hunter and Westerman 2010; and Weil and Ross For recent examples, see Austin et al. 2009; Fonstad 2011, 2012; Peppard 2010, 2013; Spitze and Lee 2012; Woerner and Weill (2009). 5 Fonstad (2012). Three ways to thrive: How Chief Information Offi cers are enabling their organizations to grow and strengthen in today s challenging economy. An annual report on the expanding strategic roles of ICT professionals, developed by INSEAD elab in collaboration with CIONET 10 E-ledarskap: kompetens för konkurrenskraft och innovation

11 Genom att visa varför behovet av e-ledare är större än tillgången har INSEAD-forskarna profilerat många organisationer som har blivit mycket mer konkurrenskraftiga tack vare de olika tillämpningarna av ICT. Nedan diskuterar vi två av dem, AkzoNobel och Coca-Cola Europe. År 2012 tilldelades CIO vid AkzoNobel, Pieter Schoehuijs, titeln European CIO of the Year för ett affärsprocessdrivet ledarskap genom hans roll i uppbyggandet av en ny generation e-ledare både i och utanför företaget. För ca åtta år sedan beslöt den seniora ledningen vid AkzoNobel att omvandla företaget i syfte att öka konkurrenskraften och komma in på nya marknader. Företaget övergick från att vara ett finansiellt holdingbolag med separata verksamheter till en mer matrispräglad organisation där affärsenheterna samordnades för att förbättra effektiviteten och uppnå synergier. I denna övergång hade ICT en fundamental betydelse. Idag har ICT-gruppen vid AkzoNobel en årlig driftsbudget om 300 miljoner EUR och ansvarar för alla system i företaget, inkl. de system som stödjer funktionella enheter som ekonomi, leveranskedja, HR och juridik. Världen över arbetar ca 930 personer i 43 länder med ICT. Denna massiva konsolidering, parad med utökat anlitande av externa tjänsteleverantörer, har väsentligt förändrat den uppsättning kunskaper som krävs av ICT-gruppen vid AkzoNobel. Tidigare hade man ett större behov av tekniskt utbildade personer som visste hur man utför tjänster såsom installation av servrar, systemadministration och utrullning av patchar. Idag är efterfrågan större på personer som är kunniga inom förvaltning av tjänsteleveranser, systemplanering (t.ex. företagsarkitektur) och verksamhetsflöden. Vid Coca-Cola administrerar CIO för Europa, Sabine Everaet, och hennes team på 45 experter, samtliga ej outsourcade ICTbehov i Europa. För ett globalt företag som förtecknade en vinst på drygt 46,5 miljarder EUR år 2011, anses Everaet och hennes grupp vara en huvudaffärspartner när det gäller att identifiera risker och ömsesidiga beroenden för komplexa program, och man har arbetsuppgifter som går väl utöver de som finns i klassiska ICT-projekt. De fick sina utökade strategiska roller endast efter att ha förbättrat ICT-driften och förstärkt de viktigaste affärsprocesserna. Everaet har utvecklat kompetensen hos hela ICT-teamet genom att göra det möjligt för dem att ikläda sig rollen av höga chefer inom affärs-ict-relationer. Everaet förklarar: Jag uppmuntrar verkligen min personal att arbeta med affärsenheterna, att arbeta med den seniora ledningen vid tappningsanläggningarna, att arbeta med centrala funktioner, att förstå hur dynamiken ser ut, se saker från sitt perspektiv, lära sig att sammanbinda punkterna och att få ett holistiskt synsätt. E-ledarskapsstudie 11

12 Betydelsen av e-ledarskap Effektiva e-ledare kan leda arbetsteam och hantera teknologisystem på sätt som uppfyller både lokala och globala behov. År 1961 publicerade W.C.H. Prentice en artikel, Understanding Leadership i Harvard Business Review (HBR), en artikel som visade sig vara så relevant att den ärevördiga tidskriften ompublicerade den i artikeln ger Prentice följande definition av ledarskap (Prentice 2004: 102-3): Ledarskap är uppnåendet av ett mål genom vägledning av människor. Den person som på ett framgångsrikt sätt samordnar sina medarbetare i syfte att uppnå vissa syften är en ledare. En stor ledare är en som kan göra detta dag efter dag, år efter år, under mycket skiftande omständigheter. Ända sedan Prentice öppnade upp detta spännande område har omfattande forskning om ledarskap utvecklats, med identifiering av kritiska aktiviteter och kunskaper som utgör ett effektivt ledarskap och med beskrivningar av hur ledarskapsarbete och ansvarsområden kan fördelas på ett flertal enskilda. Forskning om ledarskap sätter fokus på fyra allmänna åtgärder som ledare måste kunna vidta på ett bra sätt: Göra en situation begriplig (t.ex. identifiera inbördes beroendeförhållanden); Bygga upp och rikta in relationer över gränserna (t.ex. bygga samverkan inom och tvärs över organisationer); Utveckla en övertygande vision om ett initiativ som skapar värde (t.ex. identifiera risker och synergier utifrån inbördes beroendeförhållanden); och Hantera förändringar och uppfinna - få tillgång till, förhandla med, samordna och motivera ett antal resurser genom processen med att realisera initiativet och med att uppnå och bibehålla värde från det (t.ex. aktivt experimenterande). Förutom att lista åtgärder har vetenskapsmän jämfört ledarskapsegenskaper med chefsegenskaper för att belysa skillnaderna mellan de två begreppen. i sin bok On Becoming a Leader, som utgavs 1989, sammanställde Warren Bennis en lista med dessa skillnader. Nedan några exempel på hans forskning: Chefen administrerar; ledaren svarar för innovationer. Chefen underhåller; ledaren utvecklar. Chefen fokuserar på system och struktur; ledaren fokuserar på människor. Chefen förlitar sig på kontroll; ledaren inspirerar till förtroende. Chefen frågar hur och när; ledaren frågar vad och varför. Chefen gör saker och ting rätt; ledaren gör rätt saker. Med utgångspunkt i Prentices och ett antal andra vetenskapsmäns arbete har INSEAD:s forskare definierat e-ledarskap enligt följande. e-ledarskap är uppfyllelsen av ett mål som förlitar sig på ICT genom inriktning av personalresurser och användning av ICT. e-ledare är särskilt framträdande i digitala företag. Digitala företag är företag i alla sektorer av ekonomin vilka kan driva ett ekonomiskt och/eller socialt värde genom att använda sig av digitala teknologier. De kännetecknas av en hög grad av tillämpning av nya digitala teknologier för att stärka sitt näringslivskunnande, involvera sig med kunderna, förbättra verksamheten och uppfinna nya affärsmodeller. 12 E-ledarskap: kompetens för konkurrenskraft och innovation

13 Bild 3: e-ledare är ledare som har fokus på användning av teknologi och en mångfald resurser för att uppnå mål som möjliggörs av ICT. e-chef Förvaltare Chef Digital entreprenör Entreprenör Ledarskap är uppfyllelsen av ett mål genom inriktning av personalresurser. e-ledarskap är uppfyllelsen av ett mål som förlitar sig på ICT genom inriktning av personalresurser och användning av ICT. e-ledare är ledare som som använder sig av teknologi för att uppfylla ett mål som möjliggörs av ICT. Entreprenörsskap är uppbyggnaden av en ny organisation genom inriktning av personalresurser. Entreprenörer är ledare som skapar nya satsningar. Digitalt entreprenörsskap är uppbyggnaden av en ny organisation som förlitar sig på ICT för sin verksamhet och sina produkter och tjänster genom inriktning av personalresurser och användning av ICT. Digitala entreprenörer är ledare som t.ex. skapar nya satsningar som förlitar sig på ICT för sin verksamhet, produkter och tjänster. E-ledarskapsstudie 13

14 Betydelsen av e-ledarskap Effektiva e-ledare har ett T-format kompetensspektrum Framgångsrika organisationer förväntar sig att e-ledare har ett T-format kompetensspektrum. Mycket förenklat innebär detta att en ledare är kunnig både på affärsområdet och inom ICT. Att ha ett T-format kompetensspektrum innebär följande kvalifikationer hos en ledare: ICT-användning: en vertikal uppsättning kunskaper som representerar expertis eller djupgående kunskap på ett specifikt område (t.ex. vetenskap; teknik; ICT; socialt kunnande); En horisontell uppsättning kunskaper som representerar tvärgående kompetens (t.ex. förhandlingar; kritiskt tänkande; design- och systemtänkande, affärsverksamhet och entreprenörsskap, etc.) som tillåter samverkan över ett antal olika gränser. BÅDE den vertikala och den horisontella kompetensuppsättningen kräver en grundläggande nivå av ICT-användarkunskaper, enligt den definition som kommissionen har tagit fram. Även om e-ledare bör besitta ett T-format kompetensspektrum kan fördelningen av expertkunskaperna variera beroende på vilket aktivitetsområde en e-ledare ansvarar för. Tabellen nedan sammanfattar åtta allmänna målsättningar och tillhörande aktivitetsuppsättningar som framgångsrika organisationer måste kunna uppfylla (med antingen interna eller externa resurser) för att de skall kunna använda ICT på ett konkurrenskraftigt sätt. Tabellen visar hur var och en av de åtta aktivitetsuppsättningarna kräver antingen strategisk förståelse (insikt om vad som är möjligt) eller praktisk förståelse (insikt om hur det möjliga kan uträttas) om en uppsättning kvalifikationer. Exempel: en Chief Marketing Officer förväntas ha strategisk förståelse av teknologi, såsom sociala media och analysmetodik, och praktisk förståelse av hur konsumentbeteenden mäts och modelleras. Dels måste en företagsarkitekt ha praktisk förståelse av ICT-system och av hur man definierar och administrerar ömsesidiga beroendeförhållanden (t.ex. mellan ICT, verksamhetsprocesser och data). Dels måste personen också besitta funktionsrelaterad, produktoch sektorsexpertis för att säkerställa att företagsarkitekturen stödjer en verksamhetsmodell som är bäst för organisationen givet dess strategi. Bland de definierande egenskaperna hos modernt ICT-ledarskap återfinns förmågan att se relevanta tekniska möjligheter och att påverka intressentgrupper i organisationen till att dra fördel av dessa möjligheter. Anställda - i synnerhet nyutexaminerade - har ofta fördel av att ha en definierad struktur som hjälper dem att utvecklas och växa i takt med att organisationen utvecklas och växer. Det är Intels uppfattning att för att de bästa förmågorna skall kunna rekryteras och fås att stanna kvar, är det viktigt att ge personalen en tydlig och uttalad utvecklingsväg som sörjer för ett personligt, organisatoriskt och branschmässigt ledarskap. Jim Kenneally, Principal Investigator vid Intel Labs, och Research Fellow vid Innovation Value Institute 14 E-ledarskap: kompetens för konkurrenskraft och innovation

15 I stora och medelstora organisationer är e-ledarskapet fördelat på ett antal personer I många stora organisationer är det en primär e-ledare, t.ex. CIO, som ansvarar för den övergripande utvecklingen och förvaltningen av ICT-systemen, medan andra underställda e-ledare ansvarar för genomförandet av en mer specifik uppsättning aktiviteter, t.ex. en av de åtta som anges i tabellen. Förutom CIO har många av dagens organisationer en Chief Enterprise Architect som ansvarar för att se till att ICT-system, verksamhetsprocesser och data samordnas och anpassas till organisationens verksamhetsmodell. i många organisationer finns det också chefer på hög nivå för affärs-ict-relationer med uppgift att leda arbetsgrupper med verksamhetsadministratörer och ICTutvecklare så att behoven hos en viss affärsenhet prioriteras, anpassas och uppfylls. Tabell 1: för ett lyckat resultat kräver var och en av följande uppsättningar aktiviteter en varierad mix av strategisk och praktisk förståelse av den vertikala och horisontella expertisen. Literacy & Basic Skills Using ICT (Vertical Expertise) Developing organisations (Horizontal/Transversal Expertise) Global Knowledge Economy Talents Key Sets of activities digital literacy, etc. Reading, writing, math, ICT expertise Function expertise Product expertise Customer & Sector expertise Managing change & inventing Developing a compelling vision Building and aligning relationships across boundaries Making sense of a situation Business development, sales and marketing Business process management Program & project management Global sourcing management Enterprise architecture Solution development and implementation Information management & security IT services management & delivery = strategic understanding (knowing what is possible) = practical understanding (knowing how to do the possible) 6 For general research on the importance of distributed leadership see Ancona and Bresman (2007), Ancona et al. (2007), and Ancona et al. (2009). E-ledarskapsstudie 15

16 Bedömning av tillgång och efterfrågan på e-ledare ar europeiska organisationer tillräckligt många e-ledare för att använda teknologi som stärker konkurrenskraften genom bättre drift och innovation? Det enkla svaret är nej, men verkligheten är betydligt komplexare. När forskningsteamet skulle bedöma behovet av e-ledare antog man att vissa organisationer behöver fler e-ledare än andra, beroende på två dimensioner.: 1. Organisationens storlek: sett till antalet heltidsanställda (HTA) har stora ( HTA) eller mycket stora företag (1000+ HTA) ett större behov av och förmåga. 2. ICT-intensiteten för en sektor: detta är den grad i vilken organisationer förlitar sig på teknologi för sin affärsverksamhet, innovationer och leverans av sina tjänster och produkter. Behovet av e-ledare är större i organisationer i ICT-sektorn än i organisationer i icke-ict-sektorer, eftersom ICT-sektorn behöver e-ledare till intern verksamhet, innovation och och till extern leverans av tjänster. Inom icke-ict finns det sektorer med hög och låg ITC-intensitet. Med utgångspunkt i dessa faktorer delades organisationerna upp på tre olika grupper, färgmässigt åtskilda i tabellen nedan. Efterfrågan bedömdes i var och en av de tre grupperna. Den totala volymen av efterfrågan på e-ledarskap i Europa beräknas till personer. Tabell 2: sammanfattning av den beräknade efterfrågan på e-ledarskap Type of Firm & Sector Size of firm Estimated demand of e-leaders per enterprise Number of enterprises Estimated total demand for e-leaders by firm type high growth SMEs 1 15,000 15,000 ICT sector medium 4 6,500 26,000 large & very large 8 1,400 11,000 High ICT intensity sectors high growth SMEs medium large & very large ,000 30,000 60, ,000 29, ,000 Low ICT intensity sectors high growth SMEs medium large & very large ,000 25, , ,000 42,000 84,000 TOTAL ESTIMATED DEMAND OF e-leaders 436, , E-ledarskap: kompetens för konkurrenskraft och innovation

17 Bedömningar av tillgången på e-ledarskapskompetens Forskningsteamet tillämpade på ett vetenskapligt sätt de värdefulla data som har insamlats av European Statistical System i dess Labour Force Surveys (LFS). Dessa undersökningar levererar ISCO- 08-kodade data (International Standard Classification of Occupations) om olika typer av yrken, inkl. ledningskategorier från högsta chefer i c-rankingen hela vägen ned till assisterande chefer för produktlinjer. För att bedöma tillgången på e-ledare i var och en av dessa åtta kategorier multiplicerade forskarna populationen i varje grupp med dess e-ledarskapskvot - det uppskattade antalet personer i en ISCO-08-kategori som har en tillräckligt T-formad uppsättning ICT- och näringslivskunnande för att fungera som e-ledare. Den totala tillgången fås genom att man helt enkelt adderar e-ledarna i varje NACE-yrkesgrupp. Som ett resultat av dessa antaganden bedöms den totala tillgången på e-ledare på chefsnivå i Europa vara ca Vid SAFRAN är det en avgörande fråga att se till att vi har tillräckligt med e-ledare. Vi behöver ledare som förstår hur verksamheten fungerar, vilka nya och relevanta informations- och kommunikationstekniker som utvecklas och hur vi bäst kan dra fördel av de möjligheter som de nya teknologierna ger oss för att driva verksamheten framåt. Daniel Dubreuil, CIO, SAFRAN Tabell 3: sammanfattning av den beräknade tillgången på e-ledarskap Occupation Group Population of Each Occupation Group Times (x) e-leadership quota Equals (=) ICT Population Entrepreneur Gazelles ICT service managers (ISCO 1330) 12, % 12, , % 260,697 Other Managers (ISCO 112, 121, 123, 131, 1332, 134, 141, 142, 143) (selection of examples, below) 12,553,845 varied (average is about 3%) 389,182 Managing directors and chief executives 1,495,180 3% 44,855 Business services and administrative managers 2,283,360 5% 114,168 Sales and marketing managers 1,094,997 5% 54,750 Research & development managers 129,445 50% 64,723 Managers in agriculture, forestry and fisheries 109,833.5% 549 Professional services managers (other) 135,759.5% 679 TOTAL ESTIMATED SUPPLY OF e-leaders 661,000 E-ledarskapsstudie 17

18 Bedömning av efterfrågan och tillgång på e-ledare Om antagandena förändras, avslöjas ett ännu större gap mellan tillgången och efterfrågan på e-ledare. De bedömningar av tillgången och efterfrågan på e-ledare som nämns i denna rapport är ganska konservativa. När bedömningarna presenterades för experter från den akademiska världen, bransch- och opinionsinstitut, var de flesta överens om att det verkliga behovet av e-ledare förmodligen är större; den faktiska tillgången t.o.m. mindre; och som en följd av detta är det verkliga gapet mellan tillgång och efterfrågan ännu större. I syfte att få en bättre förståelse av hur känsliga bedömningarna är för varje huvudantagande och i processen, utveckla en bättre förståelse av varför tillgång och efterfrågan varierar, uppmanas läsaren att granska, utmana och ändra varje antagande för att se hur det påverkar tillgången eller efterfrågan. Tabell 3 visar hur en förändring av några få huvudantaganden lägger till eller drar ifrån i de ursprungliga bedömningarna av tillgång och efterfrågan. Förändring av huvudantaganden om bedömning av TILLGÅNGEN på e-ledare Antagande: 100% av de ICT-tjänstecheferna kvalificerar sig som e-ledare. Men organisationer som har sammanslagit och centraliserat sina ICT-funktioner i en gemensam serviceorganisation har varit tvungna att låta vissa chefer gå, samtidigt som nya har anställts. Resulterande förändring Om detta antagande minskas från 100% till 80%, finns det färre e-ledare i Europa. Antagande: 50% av de FoU-cheferna kvalificerar sig som e-ledare. Man skulle kunna hävda att även detta är ett alltför generöst antagande, eftersom många vetenskapsmän som arbetar på FoU-laboratorier inte nödvändigtvis har förmåga att inspirera och leda team i syfte att skapa ICT-baserade lösningar. Om detta antagande minskas med hälften, från 50% till 25%, finns det färre e-ledare i Europa. Antagande: 5% av cheferna inom centrala funktioner och administration (NACE 1210) kvalificerar sig som e-ledare. Vissa antaganden kan hävdas vara alltför begränsande. Exempelvis kan man anta att dubbelt så många funktions- och administrativa chefer är tillräckligt ICT-kunniga för att vara e-ledare. Om detta antagande ändras från 5% till 10%, finns det fler e-ledare i Europa. Vi gjorde gemensam sak med Europeiska kommissionen och vissa handelshögskolor för att utveckla läroplaner till 2-åriga program med examen som IT-MBA och Masters in Business Enterprises Architecture. Christian Pagel, Vice-President of Corporate Business Systems och CIO, SGLCarbon SE, styrelseledamot för HR & Education, EuroCIO 18 E-ledarskap: kompetens för konkurrenskraft och innovation

19 Förändring av huvudantaganden om bedömning av EFTERFRÅGAN på e-ledare Antagande: i ICT-tjänstesektorn behöver medelstora företag endast fyra e-ledare och stora företag behöver åtta e-ledare för att vara produktiva. Det är lätt att påstå att detta antagande är felaktigt, eftersom företag i ICT-tjänstesektorn behöver e-ledare för att bygga broar till interna kunder och att samverka med externa kunder. Resulterande förändring Om detta antagande ändras till att företag i ICT-tjänstesektorn behöver dubbelt så många e-ledare, ökar efterfrågan på e-ledare med Antagande: gaseller behöver endast en e-ledare för att lyckas. Det kan hävdas att i dagens digitala ekonomi har all nystartad verksamhet som har lyckats nå 20% tillväxt per år de första fem åren förlitat sig tungt på teknologi för verksamheten, produkten och tjänsterna. Följaktligen behöver de flesta gaseller minst två e-ledare, en för att leda projekt som har med verksamheten att göra, och en för att leda projekt som berör nya produkter och tjänster. Om alla gaseller behöver två e-ledare, ökar behovet av e-ledare i Europa med ytterligare Antagande: medelstora företag i sektorer med hög ICT-intensitet behöver endast två e-ledare. Man skulle kunna hävda att eftersom de befinner sig i sektorer med hög ICTintensitet behöver dessa företag minst fyra e-ledare, där var och en kan ha ansvar för två av de åtta aktivitetsuppsättningar som beskrivs ovan. Om medelstora företag i sektorer med hög ICT-intensitet vardera kräver fyra e-ledare, snarare än två, ökar behovet med e-ledare. Om alla dessa antaganden tas med i beräkningen ökar behovet med e-ledare till totalt De antaganden som har använts för att ta fram bedömningarna av tillgång och efterfrågan på e-ledare ger viktiga insikter i hur akademiska institutioner, opinionsbildare och näringsliv kan samverka för att få fram noggrannare prognoser och säkerställa tillräcklig tillgång. Avsnittet med rekommendationer innehåller mer detaljerade åtgärder som kan vidtas för att överbrygga luckan. Vi förstår på våra anställda och kunder att det finns ett gap. Vi har tagit fram läroplansmaterial som skall hjälpa till att utveckla framtidens CIO:er. Jeannette Weisschuh, Director of Sustainability och Social Innovation, Hewlett-Packard GmbH E-ledarskapsstudie 19

20 Rekommenderade åtgärder Den goda nyheten är att Europa har många exempel på framgångsrika insatser med ett flertal intressentgrupper involverade, med målet att bygga upp en större tillgång på e-ledare. Utmaningen i det fortsatta arbetet är en snabb anpassning. Detta avsnitt innehåller rekommendationer från studien e-kompetens för konkurrenskraft och innovation: vision, vägkarta och framtidsscenarier för säkerställande av att Europa har tillräcklig e-ledarskapskompetens. Avsikten med dessa rekommendationer är att ge värdefulla indata i framtagningen av en omfattande åtgärdsplan på både EU-nivå och ute i länderna. Rekommendationerna är avsedda för ett antal olika intressentgrupper. Projektet har utvecklat följande sju rekommendationer. På följande sidor beskrivs varje rekommendation mer i detalj. Recommendation Samarbeta med en bredare uppsättning intressentgrupper för att finslipa definitionerna och mätetalen för e-ledarskapskompetens Förberedelser Implementering Första resultat 2 3 Regelbundet bevaka tillgång och efterfrågan på e-ledarskap samtidigt som man förbättrar planeringen och tillgången på data om e-ledarskapskompetens. Utveckla och tillämpa riktlinjer för läroplaner i e-ledarskap samt kvalitetsmärkningar. Förberedelser Implementering Förberedelser Implementering Första resultat Första resultat 4 Skapa nya format och partnersamarbeten för undervisning i och förvärvande av e-ledarskapskompetens. Förberedelser Implementering Första resultat 5 Samordna åtgärder för att utveckla e-ledarskapskompetens med insatser för att stödja entreprenörsskap genom hela EU Förberedelser Implementering Första resultat 6 Stödja e-ledarskap i termer av entreprenörsskap och egenföretagande. Förberedelser Implementering Första resultat 7 Skapa medvetenhet om e-ledarskapskompetens för innovation, konkurrenskraft och attraktivitet på arbetsmarknaden Förberedelser Implementering Första resultat 20 E-ledarskap: kompetens för konkurrenskraft och innovation

Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri. HLG on Business Services 2014

Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri. HLG on Business Services 2014 Kunskapsintensiva företagstjänster en förutsättning för en konkurrenskraftig industri HLG on Business Services 2014 Patrik Ström Centrum för Regional Analys (CRA), Handelshögskolan, Göteborgs universitet

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter

a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter Oavsett bransch och verksamhet så är alla organisationer i behov av utveckling och förändring. Vi

Läs mer

SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA

SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA SAMARBETE MED HÖGSKOLORNA FRÅGEFORMULÄR Det europeiska projektet EMCOSU (Emerging Modes of Cooperation between Private Sector Organisations and Universities) Nya former för samarbete mellan Den privata

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

04 Stödja utbildning av personalen. 03 En kultur för självutvärdering

04 Stödja utbildning av personalen. 03 En kultur för självutvärdering Införandet av en referensram för kvalitetssäkring av yrkesutbildningar har blivit en allt viktigare fråga på senare år. Anordnare av yrkesutbildningar som befinner sig i det inledande skedet av att utveckla

Läs mer

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk

Läs mer

Företagens anseende i Sverige 2011. Drivkrafterna bakom anseendet och trovärdigheten Resultatet för 22 kända företag

Företagens anseende i Sverige 2011. Drivkrafterna bakom anseendet och trovärdigheten Resultatet för 22 kända företag Företagens anseende i Sverige 2011 Drivkrafterna bakom anseendet och trovärdigheten Resultatet för 22 kända företag 1 TNS SIFOs Anseendeindex 2011 Denna rapport innehållet Fakta om studien och kontaktuppgifter

Läs mer

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige

En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige En värld i ständig förändring Family Business Survey 2014 Sverige 2 Innehåll 4 6 8 10 12 14 Vi ser familjeföretagens utmaningar PwC:s analys Familjeföretagen vill vara hållbara Innovation och talang viktiga

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Det är glädjande att vi i huvudsak verkar få behålla våra personalresurser och nu ser en viss ökning. 50% 41% Not applicable.

Det är glädjande att vi i huvudsak verkar få behålla våra personalresurser och nu ser en viss ökning. 50% 41% Not applicable. Jag har gjort en liten jämförelse av de svenska och de globala svaren på IIA:s enkät Pulse of the Profession, som gjordes för femte gången i februari 2013. IIA fick in 1 700 svar. 63 % var från revisionschefer.

Läs mer

Studien Arbetsintegrerande sociala företag - styrformer, ledarskap och utveckling

Studien Arbetsintegrerande sociala företag - styrformer, ledarskap och utveckling Studien Arbetsintegrerande sociala företag - styrformer, ledarskap och utveckling Huvudsyftet att undersöka hur styrformer och ledarskap inverkar på de arbetsintegrerande sociala företagens utveckling

Läs mer

Högskolans roll i regional utveckling kopplat till smart specialisering

Högskolans roll i regional utveckling kopplat till smart specialisering Högskolans roll i regional utveckling kopplat till smart specialisering HSS 2013 Eskilstuna, 2013-05-16 Maria Lindqvist Senior Research Fellow Bakgrund EUs Knowledge for Growth (K4G) http://ec.europa.eu/invest-inresearch/monitoring/knowledge_en.htm

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för?

En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för? Titel En standard för innovationsledning vad skall det vara bra för? Angelica Hafström, Innovationsstrateg, Innovare R&D och kommittérepresentant SIS/TK 532 Nationell innovationskonferens, Luleå 2015-02-05

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

2) att vi som deltar ska öka vårt EU pro-aktiva arbete i Bryssel för respektive påverkansplattform.

2) att vi som deltar ska öka vårt EU pro-aktiva arbete i Bryssel för respektive påverkansplattform. Syfte med dagen är att: 1) De som sitter i styrelserna för resp Strategisk Innovations Program (SIP) plattform ska ges en förståelse för att genom att ha strategier för sitt deltagande i ramprogrammet

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Vi genomför företagsöverlåtelser. på global räckvidd, industriell förståelse och värdeskapande analys.

Vi genomför företagsöverlåtelser. på global räckvidd, industriell förståelse och värdeskapande analys. Vi genomför företagsöverlåtelser baserat på global räckvidd, industriell förståelse och värdeskapande analys. Förmågan att träffa rätt För oss på Avantus är det viktigt med personlig rådgivning, kom binerat

Läs mer

Canon Essential Business Builder Program. Samlar allt du behöver för att lyckas med företaget

Canon Essential Business Builder Program. Samlar allt du behöver för att lyckas med företaget Canon Essential Business Builder Program Samlar allt du behöver för att lyckas med företaget Essential Business Builder Program Inledning Att driva en tryckeriverksamhet är en utmaning. Att få den att

Läs mer

Molnet som skapats för ditt företag.

Molnet som skapats för ditt företag. Molnet som skapats för ditt företag. Det här är Microsoft Cloud. Alla företag är speciella på sitt sätt. Hälso-/sjukvård, detaljhandel, tillverkning och ekonomi ingen verksamhet fungerar exakt likadant.

Läs mer

Cloud Computing. Richard Richthoff Strategisk Rådgivare Radar Group International

Cloud Computing. Richard Richthoff Strategisk Rådgivare Radar Group International Cloud Computing Richard Richthoff Strategisk Rådgivare Radar Group International Dagens Investeringar Total IT spend 2009: 155 + 30=185BSEK 160,0 140,0 46,5 120,0 100,0 80,0 53,4 60,0 40,0 20,0 0,0 31,0

Läs mer

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur

Business Model Transformation. Banbrytande affärsmodeller genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Banbrytande genom transformation av affärsarkitektur Business Model Transformation Vår grundläggande metod för affärsutveckling och transformation av verksamheter kallar vi

Läs mer

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 VINNOVA Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07 Kort om oss Så fördelas pengarna Vad vi erbjuder Vi investerar 2,7 MILJARDER KRONOR varje år i runt 2400 FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSPROJEKT.

Läs mer

Inbjudan. Hay Groups årliga Löne- och Förmånsundersökning 2010 för den svenska marknaden

Inbjudan. Hay Groups årliga Löne- och Förmånsundersökning 2010 för den svenska marknaden Inbjudan Hay Groups årliga Löne- och Förmånsundersökning 2010 för den svenska marknaden 2 Inbjudan till Hay Groups årliga Löne- och Förmånsundersökning 2010 för Sverige Härmed bjuder vi in dig att...delta

Läs mer

Inbjudan Hay Groups årliga löne- och förmånsundersökningar 2011

Inbjudan Hay Groups årliga löne- och förmånsundersökningar 2011 Inbjudan Hay Groups årliga löne- och förmånsundersökningar 2011 2 Inbjudan till Hay Groups årliga löne- och förmånsundersökning 2011 Inbjudan Hay Groups årliga Löne- och Förmånsundersökning 2011 för den

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Klimatanpassning bland stora företag

Klimatanpassning bland stora företag Klimatanpassning bland stora företag Introduktion till CDP CDP Cities programme Anpassningsstudien Key findings Kostnader Anpassningsstrategier Emma Henningsson, Project manager, CDP Nordic Office Inget

Läs mer

Affärsfokus på Analytics-strategin Vad har ditt företag att vinna? Henrik Carlsson September, 2014

Affärsfokus på Analytics-strategin Vad har ditt företag att vinna? Henrik Carlsson September, 2014 Affärsfokus på Analytics-strategin Vad har ditt företag att vinna? Henrik Carlsson September, 2014 Ett IT-orienterat perspektiv på Analytics kan förbättra befintlig funktionalitet men har stora begränsningar

Läs mer

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden

Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Innovation och Entreprenörskap på Landsbygden Martin Andersson Lund University and Blekinge Institute of Technology (BTH) martin.andersson@circle.lu.se

Läs mer

DISTRIKTSGUVERNÖRENS TEAM

DISTRIKTSGUVERNÖRENS TEAM Kapitel 1 DISTRIKTSGUVERNÖRENS TEAM I dagens snabbt föränderliga värld måste medlemmarna förena familj, arbete och frivilliginsatser. Med anledning av att distriktsguvernörens roll är komplex och krävande

Läs mer

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot

Läs mer

NEW SKILLS FOR NEW JOBS NY KOMPETENS FÖR NYA ARBETSTILLFÄLLEN ULRIKA EKSTRÖM, RAMBÖLL MANAGEMENT 2010/11/05 NEW SKILLS FOR NEW JOBS

NEW SKILLS FOR NEW JOBS NY KOMPETENS FÖR NYA ARBETSTILLFÄLLEN ULRIKA EKSTRÖM, RAMBÖLL MANAGEMENT 2010/11/05 NEW SKILLS FOR NEW JOBS NY KOMPETENS FÖR NYA ARBETSTILLFÄLLEN ULRIKA EKSTRÖM, RAMBÖLL MANAGEMENT AGENDA Bakgrund Framväxt Innehåll Innebörd SYFTE Kunskap och kännedom Större perspektiv Inspiration Förändring NY KOMPETENS FÖR

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

HUR MAN LYCKAS MED BYOD

HUR MAN LYCKAS MED BYOD HUR MAN LYCKAS MED BYOD WHITE PAPER Innehållsförteckning Inledning... 3 BYOD Checklista... 4 1. Val av system... 4 2. Installation och konfiguration... 5 3. Prestanda... 5 4. Valfrihet ökar upplevelsen...

Läs mer

Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering

Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Måndag den 21 maj 2012 Småföretagen tog stryk under första kvartalet Ljusning efter trög start på året men inhyrning kommer att gå före nyrekrytering Den 3 maj avslutade

Läs mer

VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft. Miljardkonferensen 29 April

VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft. Miljardkonferensen 29 April VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft Miljardkonferensen 29 April Lång tradition och ledande position Sveriges ranking Innovation Union Scoreboard 2014 Switzerland Sweden Denmark Germany Finland Luxembourg

Läs mer

Fujitsu Day in Action. Human Centric Innovation. ServiceNow. Stefan Schöllin Fujitsu. 0 Copyright 2016 FUJITSU

Fujitsu Day in Action. Human Centric Innovation. ServiceNow. Stefan Schöllin Fujitsu. 0 Copyright 2016 FUJITSU Fujitsu Day 2016 ServiceNow Stefan Schöllin Fujitsu Stefan Berg ServiceNow Human Centric Innovation in Action 0 Copyright 2016 FUJITSU ServiceNow Vi förändrar sättet människor arbetar på 1 Copyright 2016

Läs mer

De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA

De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA SLUTLIGT FÖRSLAG 05.05 2015 INLEDNING De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA Europeiska unionen står i ett vägskäl. Det har funnits

Läs mer

Var finns kunderna, branschen, Sverige?

Var finns kunderna, branschen, Sverige? Reflektioner påp Var finns kunderna, branschen, Sverige? Anders Comstedt, Turnover AB anders@ssvl.kth.se Internetdagarna 2006 Rica Talk Hotel 2006-10 10-24 Layered networks model Nästan allt tänkande utgår

Läs mer

Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan

Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan Välkommen Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan Vår presentation European Agency? Vad är VET? VET i Karlstad Final Conference, VET

Läs mer

Strategy & Culture. För dig som arbetar som ledare inom: INFO: Datum: 6/3, 13/3, 20/3 Tid: Coaching: 1 timme

Strategy & Culture. För dig som arbetar som ledare inom: INFO: Datum: 6/3, 13/3, 20/3 Tid: Coaching: 1 timme Strategy & Culture Strategy & Culture ger dig praktiska kunskaper om hur du på ett effektivt sätt kan leda och driva ett förändringsarbete inom ditt företag. Lär dig att förbättra företagets förmåga till

Läs mer

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström

Läs mer

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER Inledning Här följer en översikt över slutsatser och rekommendationer av den analys om tidiga insatser för barn i behov av stöd

Läs mer

Medvetet företagande i en digitaliserad tid

Medvetet företagande i en digitaliserad tid Medvetet företagande i en digitaliserad tid Förord Vi lever i en spännande och föränderlig tid där digitaliseringen ger oss möjligheter vi tidigare bara kunde drömma om. Modern teknik och smarta tjänster

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om Arktis, antagna av rådet den 20 juni 2016.

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om Arktis, antagna av rådet den 20 juni 2016. Europeiska unionens råd Bryssel den 20 juni 2016 (OR. en) 10400/16 COEST 166 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 20 juni 2016 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 10172/1/16 REV 1 Ärende:

Läs mer

Affärsjuridik enligt Lindahl

Affärsjuridik enligt Lindahl Affärsjuridik enligt Lindahl Ett affärsråd ska vara glasklart. Inte gömmas i en hög av papper. Ett rakare arbetssätt Du vill ha raka svar och tydliga råd. Vårt mål är att alltid leverera relevant rådgivning

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

Relational Coordination ett helt nytt sätt att utveckla organisationer och professionellt samarbete

Relational Coordination ett helt nytt sätt att utveckla organisationer och professionellt samarbete Relational Coordination ett helt nytt sätt att utveckla organisationer och professionellt samarbete Sammanfattning Goda relationer och bra kommunikation kring arbetsuppgiften ger stora positiva utslag

Läs mer

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10

HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist. Göteborg 2011-11-10 HR i en internationell organisation, några tankar av P-O Nyquist Göteborg 2011-11-10 1 P-O Nyquist UTBILDNING Bergsingenjör från KTH Executive MBA från Uppsala ERICSSON (18 år) SW design System design

Läs mer

Ny kompetens för nya arbetstillfällen. Om EU:s initiativ utifrån ett svenskt perspektiv. Dieselverkstaden den 29 november 2010. Karin Alm Chearnley

Ny kompetens för nya arbetstillfällen. Om EU:s initiativ utifrån ett svenskt perspektiv. Dieselverkstaden den 29 november 2010. Karin Alm Chearnley Ny kompetens för nya arbetstillfällen Om EU:s initiativ utifrån ett svenskt perspektiv Dieselverkstaden den 29 november 2010 Karin Alm Chearnley Befolkningstillväxt 2009-2025, totalt Befolkningstillväxt

Läs mer

Information Technology and Security Governance

Information Technology and Security Governance Technology Security and Risk Services Information Technology and Security Governance Internetdagarna 2006-10-25 Andreas Halvarsson Lapp på anslagstavlan hos IT-leverantör Förr Prästen Kyrkan Exekutionen

Läs mer

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs Ökad konkurrenskraft Clustering to increase med av gröna thekluster competiveness of Green Energy SMEs energitjänsteföretag Att samla leverantörer av gröna energitjänster och produkter till kluster för

Läs mer

UNITE-IT NÄTVERK FÖR DIGITAL DELAKTIGHET

UNITE-IT NÄTVERK FÖR DIGITAL DELAKTIGHET UNITE-IT NÄTVERK FÖR DIGITAL DELAKTIGHET Hanteras av UNITE-IT 2014 ALLMÄN ÖVERSIKT Unite-IT-nätverket har firat sitt andra projektår, men endast det första året med fullskalig verksamhet. Vi fortsätter

Läs mer

Smartare städer i Skåne

Smartare städer i Skåne Katarina Lindholm Client Executive Energy&Utilities IBM Sweden Smartare städer i Skåne En smartare planet INSTRUMENTED INTERCONNECTED INTELLIGENT + + = En möjlighet för hela världen att tänka och agera

Läs mer

Avega Group skapar det moderna samhällets tjänster, produkter och affärsmodeller genom specialistkonsulter inom verksamhetsutveckling och IT.

Avega Group skapar det moderna samhällets tjänster, produkter och affärsmodeller genom specialistkonsulter inom verksamhetsutveckling och IT. Avega Group skapar det moderna samhällets tjänster, produkter och affärsmodeller genom specialistkonsulter inom verksamhetsutveckling och IT. Avega Group grundades år 2000 och har ca 350 medarbetare i

Läs mer

Strategisk inriktning digitalisering Christer Hårrskog

Strategisk inriktning digitalisering Christer Hårrskog Strategisk inriktning digitalisering 2015-04-22 Christer Hårrskog Från infrastrukturhållare till samhällsutvecklare 2 15-04-23 Det går aldrig så långsamt som det gör i dag Tid för aj nå 100 miljoner användare

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 31 maj 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och socialfrågor till utskottet för kvinnors

Läs mer

DWÜ & ZIF. Mid & Small-Cap cross-border Mergers and Acquisitions. English - Deutsch - Svenska

DWÜ & ZIF. Mid & Small-Cap cross-border Mergers and Acquisitions. English - Deutsch - Svenska Mid & Small-Cap cross-border Mergers and Acquisitions English - Deutsch - Svenska Innehåll 1 Om DWÜ & ZIF Läs mer vilka vi är, våra värderingar och kultur, och hur vi arbetar. 2 Våra Tjänster 3 Transaktioner

Läs mer

Högre utbildning och forskning i Brasilien

Högre utbildning och forskning i Brasilien Högre utbildning och forskning i Brasilien Science withoutborders och Sveriges nationella erbjudande Mikael Román, Brasília mikael.roman@growthanalysis.se Andreas Larsson, Stockholm Andreas.Larsson@tillvaxtanalys.se

Läs mer

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Näringslivsorganisationer och standardiseringsorgan kan bidra till att öka medvetenheten bland små och medelstora företag om nyttan

Läs mer

TOP PERFORMANCE. Ledningsgruppsutveckling 2013-2014 Pikudesign - Grundprogram. Piku AB

TOP PERFORMANCE. Ledningsgruppsutveckling 2013-2014 Pikudesign - Grundprogram. Piku AB TOP PERFORMANCE Ledningsgruppsutveckling 2013-2014 Pikudesign - Grundprogram Hur väl fungerar din ledningsgrupp som team? Hur effektiva är era möten? Är ledningsgruppen det strategiska verktyg som du behöver?

Läs mer

Kom igång snabbt Lyft ditt LinkedIn nätverkande till en ny nivå. LinkedInexpert.se 1

Kom igång snabbt Lyft ditt LinkedIn nätverkande till en ny nivå. LinkedInexpert.se 1 Kom igång snabbt Lyft ditt LinkedIn nätverkande till en ny nivå LinkedInexpert.se 1 Bra sätt att använda LinkedIn Innehållsförteckning Många möjligheter med LinkedIn Historiskt sätt är LinkedIn känt för

Läs mer

Universitets- och högskolerådet

Universitets- och högskolerådet Universitets- och högskolerådet 2013-09-05 Bengt Landfeldt Avdelningen för internationellt samarbete Ökad kvalité i elevers globala lärande Workshop 2013-09-05 Ny myndighet: Universitets- och högskolerådet

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Lyckas med outsourcing av lön och HR Whitepaper

Lyckas med outsourcing av lön och HR Whitepaper bluegarden.se Lyckas med outsourcing av lön och HR Whitepaper Kan din verksamhet tjäna på att outsourca hela eller delar av löne- och HRadministrationen? Detta whitepaper ger dig underlag att fatta korrekta

Läs mer

Snap. Create. Mobile Loyalty. Publish. AktieTorget 2014-06-10

Snap. Create. Mobile Loyalty. Publish. AktieTorget 2014-06-10 Snap Create Publish Mobile Loyalty AktieTorget 2014-06-10 Kort om Mobile Loyalty Mobile Loyalty erbjuder tjänster för annonsering via mobilen eller online, baserat på en egenutvecklad IT plattform. som

Läs mer

Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson

Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY Att analysera företagsdynamik med registerdata (FAD) Martin Andersson CIRCLE, Lunds universitet Industriell Ekonomi och Management,

Läs mer

Vi presenterar. Talent Management

Vi presenterar. Talent Management Vi presenterar Talent Management Finns det ett enkelt framgångsrecept för framgångsrik Talent management som ger resultat utan ansträngning eller kostnad? Nej, tyvärr - men ett systematiskt HR-arbete tillsammans

Läs mer

VINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI

VINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI VINNOVAs roll i strukturfonderna Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI Uppdrag: Nationella programmet Regeringen uppdrar åt Tillväxtverket, Energimyndigheten och Verket för innovationssystem

Läs mer

TNS Sifo Navigare Digital Channels

TNS Sifo Navigare Digital Channels Digital Channels 1 Bakgrund & Syfte med undersökningen De senaste åren har hälso- och läkemedelssektorns intresse för att investera i sociala och digitala medier ökat rejält. Från hälso- och läkemedelssektorns

Läs mer

350 varumärken. och företag

350 varumärken. och företag 350 varumärken och företag 2 Nu pågår arbetet med att transformera Bonnier till ett ledande digitalt mediehus. Våra verksamheter spänner över alla medieslag, med en stark historisk kärna i oberoende journalistik

Läs mer

IKT plan för utbildningsnämnden 2015

IKT plan för utbildningsnämnden 2015 IKT plan för utbildningsnämnden 2015 Information- och kommunikationsteknik (IKT) ses allt mer som ett strategiskt utvecklingsområde. Enligt Värmdö kommuns IKT-policy som antogs 2013-06-12 av kommunfullmäktige

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet

PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet Annika Zika-Viktorsson & Hans Björkman En innovation är en idé som omsatts i praktiken. En innovation kan vara en ny produkt eller tjänst, men också något

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Ramverk av åtgärder för ungas sysselsättning

Ramverk av åtgärder för ungas sysselsättning Ramverk av åtgärder för ungas sysselsättning JUNI 2013 Malin Looberger Förhandlare / EU-expert Arbetsrättssektionen Sveriges Kommuner och Landsting Epost; malin.looberger@skl.se 1 1. Inledning och utmaningar

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 3, 33, 25, 8 DEFINITION, TEORI OCH CENTRALA BETEENDEN Catrin johansson Vernon D. Miller Solange Hamrin CORE COMMUNICATION, ORGANIZATION, RESEARCH, EDUCATION DEMICOM DEPARTMENT OF

Läs mer

Strategy & Culture. För dig som arbetar som ledare inom: Kursdatum: 15/11, 21/11, 28/11, 5/12, 6/12 Lektionstimmar: 9 Coaching: 30 min

Strategy & Culture. För dig som arbetar som ledare inom: Kursdatum: 15/11, 21/11, 28/11, 5/12, 6/12 Lektionstimmar: 9 Coaching: 30 min Strategy & Culture Strategy & Culture ger dig praktiska kunskaper om hur du på ett effektivt sätt kan leda och driva ett förändringsarbete inom ditt företag. Lär dig att förbättra företagets förmåga till

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. som bifogas. Förslag till rådets direktiv

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. som bifogas. Förslag till rådets direktiv EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.6.2013 SWD(2013) 200 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN som bifogas Förslag till rådets direktiv om ändring

Läs mer

IBS BI & FS & OP. Bengt Jensfelt Product Manager, PD IBS Kunddag 29 November 2012

IBS BI & FS & OP. Bengt Jensfelt Product Manager, PD IBS Kunddag 29 November 2012 IBS BI & FS & OP Bengt Jensfelt Product Manager, PD IBS Kunddag 29 November 2012 RPM Teknologi och lösningar IBS Statement of Direction RPM är IBS plattform för Business Intelligence-och SOP-lösningar

Läs mer

Trender och tendenser inom HR

Trender och tendenser inom HR Trender och tendenser inom HR vid konferensen Magiska mönster & magnifika modeller 29 november 2010 Tina Lindeberg IPF Institutet för Personal- och Företagsutveckling vid Uppsala Universitet www.ipf.se

Läs mer

Kompetenscentrum - Några kommentarer och reflektioner kring start och drift. Lars Ekedahl. www.htu.se

Kompetenscentrum - Några kommentarer och reflektioner kring start och drift. Lars Ekedahl. www.htu.se Kompetenscentrum - Några kommentarer och reflektioner kring start och drift Lars Ekedahl www.htu.se Innehåll UoH:s uppgifter Kompetenscentrum S-SENCE Personliga reflektioner och kommentarer www.htu.se

Läs mer

50 NYANSER AV VARFÖR BARA NÅGRA FÅ LYCKAS. Håkan Ivarsson, Claes Molin, Igor Lishajko, Jan Wiestål & Frank Bertil Johnsson

50 NYANSER AV VARFÖR BARA NÅGRA FÅ LYCKAS. Håkan Ivarsson, Claes Molin, Igor Lishajko, Jan Wiestål & Frank Bertil Johnsson 50 NYANSER AV VARFÖR BARA NÅGRA FÅ LYCKAS Håkan Ivarsson, Claes Molin, Igor Lishajko, Jan Wiestål & Frank Bertil Johnsson 50 NYANSER AV LEAN VARFÖR BARA NÅGRA FÅ LYCKAS Författarna Grafisk form: Håkan

Läs mer

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125

Läs mer

Hållbart företagande / CSR

Hållbart företagande / CSR Hållbart företagande / CSR Energinätverk Sverige Stockholm 15 okt 2014 Maria Blechingberg, Esam Dagens ämne: CSR CSR betyder Corporate Social Responsibility och står för vad företagen har för ansvar i

Läs mer

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program Ulf Wahlberg, VP INdustry and Research Relations Ericsson AB Ericsson AB 2012 April 2013 Page 1 Five technological

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Ekosystem, roll för små och medelstora företag och digitaliseringens värde i framtida affärer Moderatorer: Christer Norström, SICS Swedish ICT,

Ekosystem, roll för små och medelstora företag och digitaliseringens värde i framtida affärer Moderatorer: Christer Norström, SICS Swedish ICT, Ekosystem, roll för små och medelstora företag och digitaliseringens värde i framtida affärer Moderatorer: Christer Norström, SICS Swedish ICT, Ingrid Nordmark, Swedish ICT Research DIGITALIZATION IN INDUSTRY

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Är din plattform redo för High Performance?

Är din plattform redo för High Performance? Är din plattform redo för High Performance? Få optimal utdelning av din investering i Dynamics eller nu och i framtiden. Delta på Dynamics-dagen och se branschmoduler, tilläggslösningar och tjänster som

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige

CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige CONNECT- Ett engagerande nätverk! Paula Lembke Tf VD Connect Östra Sverige Kontakter för din tillväxt CONNECT för samman entreprenörer och tillväxtföretag med kompetens och kapital. Och vice versa. värderingar

Läs mer