Företag/organisation Karolinska Institutet. CV återfinns i bilagorna. Avdelning/institution. Gatu/box-adress. Avdelning/institution.

Transkript

1 1. Application A A APPLICATION (1/6) Huvudsökande Förnamn Mats Befattningstitel Centrumchef Grundexamen Läkarexamen Efternamn Kön Födelsedatum Telefon Mobiltelefon E-post Brommels Akademisk titel Professor Male mats.brommels@ki.se 2.1 Medsökande Företag/organisation Karolinska Institutet Avdelning/institution Department of Learning, Informatics, Management and Ethics Gatu/box-adress Medical Management Centre Berzelius väg 3 Postnummer Postort Stockholm CV återfinns i bilagorna Efternamn Mats Efternamn Abrahamsson Företag/organisation Linköpings universitet Befattningstitel Professor Akademisk titel Professor Avdelning/institution Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Grundexamen Civilingenjörsexamen Gatu/box-adress Campus Valla Kön Man Telefon E-post mats.abrahamsson@liu.se Födelsedatum Mobiltelefon Postnummer CV återfinns i bilagorna Postort Linköping Efternamn Håkan Efternamn Aronsson Företag/organisation Linköpings universitet Befattningstitel Universitetslektor Akademisk titel Tekn dr Avdelning/institution Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Grundexamen Civilingenjörsexamen Gatu/box-adress Campus Valla Kön Man Telefon E-post hakan.aronsson@liu.se Födelsedatum Mobiltelefon Postnummer CV återfinns i bilagorna Postort Linköping Efternamn Staffan Efternamn Brege Företag/organisation Linköpings universitet Befattningstitel Professor Akademisk titel Professor Avdelning/institution Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Grundexamen Civilingenjörsexamen Gatu/box-adress Campus Valla Kön Man Telefon E-post staffan.brege@liu.se Födelsedatum Mobiltelefon Postnummer CV återfinns i bilagorna Postort Linköping Efternamn Maria Efternamn Huge-Brodin Företag/organisation Linköpings universitet / Orbelon-AMS / Befattningstitel Universitetslektor Grundexamen Civilingenjörsexamen Kön Kvinna Telefon E-post maria.huge-brodin@liu.se Akademisk titel Docent Födelsedatum Mobiltelefon Avdelning/institution Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Gatu/box-adress Campus Valla Postnummer CV återfinns i bilagorna Postort Linköping sida 1 av 41

2 A APPLICATION (2/6) Efternamn Jan Befattningstitel Koordinator Grundexamen Civilingenjörsexamen Kön Man Telefon E-post jan.carlsson@lime.se Efternamn Carlsson Akademisk titel Tekn dr Födelsedatum Mobiltelefon Företag/organisation Karolinska Institutet Avdelning/institution Department of Learning, Informatics, Management and Ethics Gatu/box-adress Medical Management Centre Berzelius väg 3 Postnummer CV återfinns i bilagorna Postort Stockholm Efternamn Ewald Befattningstitel Sjukhusdirektör Grundexamen Läkarexamen Kön Man Telefon E-post ewald.ornstein@skane.se Efternamn Ornstein Akademisk titel Med dr Födelsedatum Mobiltelefon Företag/organisation Region Skåne Avdelning/institution Hässleholms sjukhusorganisation Gatu/box-adress Box 351 Postnummer CV återfinns i bilagorna Postort Hässleholm Efternamn John Befattningstitel Professor Grundexamen Psykologexamen Kön Man Telefon E-post john.ovretveit@ki.se Efternamn Øvretveit Akademisk titel Professor Födelsedatum Mobiltelefon Företag/organisation Karolinska Institutet Avdelning/institution Department of Learning, Informatics, Management and Ethics Gatu/box-adress Medical Management Centre Berzelius väg 3 Postnummer CV återfinns i bilagorna Postort Stockholm Efternamn Carol Befattningstitel Professor Grundexamen Sjuksköterskeexamen Kön Kvinna Telefon E-post carol.tishelman@ki.se Efternamn Tishelman Akademisk titel Professor Födelsedatum Mobiltelefon Företag/organisation Karolinska Institutet Avdelning/institution Department of Learning, Informatics, Management and Ethics Gatu/box-adress Medical Management Centre Berzelius väg 3 Postnummer CV återfinns i bilagorna Postort Stockholm 3.1 Projekts samlade budget Sökes från VINNVÅRD Erhållet från annan källa Sökt från annan källa Grov skattning av medfinansiering (egen och samverkansparters). Total summa för projektet TSek (Hämtas från avsnitt 8) TSek (Hämtas från avsnitt 9) TSek (Hämtas från avsnitt 9) TSek (Hämtas från avsnitt 9) TSek 3.2 projektets medverkande parter / Orbelon-AMS / x Kommun Landsting Näringsliv Privat vårdgivare Övrig 3.3 Har tidigare sökt från VINNVÅRD x Ja I Nej 4.1 Etiskt godkännande x Finns Ansökan pågår Nödvändig, har ej sökts än Ej nödvändig sida 2 av 41

3 A APPLICATION (3/6) 4.2 Patent & andra rättigheter Den sökande innehar för detta projekt den nödvändiga rätten till forskningsresultatet, erfoderliga tekniker och patent. x Ja Ej nödvändigt Nej 4.3 PUL godkännande Den sökande känner till PUL (personuppgiftslagen) och godkänner all publicering av insänt material. x Ja Nej / Orbelon-AMS / sida 3 av 41

4 A APPLICATION (4/6) 5.1 Projekttitel Lean and agile logistikdrivet förbättringsarbete i vård och omsorg 5.2 Övergripande projektbeskrivning Lean and agile logistikdrivet förbättringsarbete i vård och omsorg Medical Management Centrum (MMC), Karolinska Institutet, Institutionen för indust-riell och ekonomisk utveckling (IEI), Linköpings universitet, och Hässleholms sjuk-husorganisation (HSO) i Nordöstra Skåne samverkar i ett unikt aktionsforskningspro-jekt för att klarlägg hur och under vilka omständigheter en vård- och omsorgsorgani-sation genom att tillämpa logistik och erfarenheter från industrin kan utveckla dyna-misk effektivitet. Med begreppet avses förmågan att samtidigt både flexibelt anpassa sig till förändringar i efterfrågan och yttre verksamhetsvillkor och förbättra sitt re-sursutnyttjande. Till följd av rådande rättspraxis i EU verkar branschens aktörer obe-roende av ägarskap i allt högre utsträckning på en internationell marknad, som också påverkas av en ökande globalisering. Förutom konkurrenstrycket förutsätter också ökande efterfrågan och fortsatt medicinsk-teknisk utveckling att vårdgivarna klarar av stora krav på effektivisering och omställning. Vård- och omsorgsbranschen har trots stora framsteg inte kunna uppvisa samma grad av effektivisering som är vanlig inom t.ex. tillverkningsindustrin. Dess exempel har ökat intresset inom vård och omsorg att tillämpa teorier, tekniker och metoder från industriell ekonomi, särskilt logistik och lean thinking. Vår litteraturanalys visar dock att tillämpningarna varit begränsade. De rapporterade försökens uppläggning har inte möjliggjort att härleda förklaringar till självrapporterade kvalitets- och kostnads-effekter. Logistiklitteraturen inom tillverkningsindustrin betonar att lean utgår från ett renodlat resursperspektiv och är användbart särskilt då efterfrågan är stabil och förutsägbar. Detta är sällan fallet på konkurrensutsatta marknader och det är sna-rast motsatsen som gäller inom stora delar av vård- och omsorgsbranschen. Fram-gångsrika företag kan genom snabba omställningar anpassa sig till varierande efter-frågan och förändrade verksamhetsbetingelser. Företagen är lättrörliga agile. Utmaningen är att kombinera båda perspektiven att vara lean och agile. Detta sker enligt logistiklitteraturen genom att ha tillgång till resurser som lätt kan omorga-niseras enligt förändrad efterfrågan (ha rätt resursbas ) och avlägsna hinder, onödiga resurser och väntetider ur verksamhetens processer (vara flödeseffektiv ). Forskningsprojektets syfte är att klarlägga hur och under vilka omständigheter en vård- och omsorgsorganisation kan utveckla dynamisk effektivitet, d.v.s. att både flexibelt anpassa sig till förändringar i efterfrågan och yttre verksamhetsvillkor och förbättra resursutnyttjande, resultat och kvalitet. Avsikten är att utgående från de resultat industrin kan uppvisa tillämpa logistikens begreppsapparat, ansatser och metoder för att initiera, följa upp, analysera och konceptualisera hur anpassningsbar-het och effektivitet samtidigt kan uppnås i vård och omsorg. Projektets styrka är dess samverkan och kombinationen av (1) en unik empiri i HSO, en vård- och omsorgsorganisation som kan uppvisa dokumenterat bättre resultat än sin omgivning och jämförbara enheter, (2) tillämpning av en i branschen tidigare oprövad teori (lean and agile), och (3) ett forskningsteam med spetskompetens på två varandra kompletterande områden vård- och omsorgspraktikens ledning och verk-samhet (medical management) samt industriell ekonomi, särskilt strategisk manage-ment och logistik. HSO har tidigare bedrivit ett långsiktigt och målmedvetet förbättringsarbete som ut-värderats av medlemmar i forskargruppen med återföring av resultaten till organisa-tionen. Resultaten visar att HSO uppnått betydande skalfördelar och samordnings-vinster, d.v.s. utvecklats mot lean. HSO har dock i dag att anpassa sig till väsentligt förändrade förutsättningar och spelregler, bl.a. konkurrens med nya aktörer, förändrat uppdrag och risk att förlora lönsamma verksamheter. I samarbete med forskargruppen föresätter sig ledningen att i nästa fas förbättra sin beredskap att agera agile utan att förlora tidigare effektiviseringsvinster. Forskningsprojektet genomförs som en aktionsforskningsinriktad fallstudie av Häss-leholms sjukhusorganisation samt en mer övergripande jämförelse med två andra sjukhus som tillämpar lean. Fyra delprojekt ingår. Det första är en retrospektiv ana-lys av HSO under perioden Det andra är en framåtriktad aktionsforsk-ningsstudie av den nästa fasen i HSO:s utvecklingsarbete. I det tredje projektet görs en jämförelse mellan HSO och i första hand Danderyds sjukhus och Capio S:t Görans sjukhus. Forskargruppen har etablerat samarbete med de två sistnämnda två sjukhus som tillämpar lean. Det fjärde delprojektet har som ambition att produktifiera vunna insikter och erfarenheter. Eftersom vård- och omsorgslogistik tillsvidare är svagt ut-vecklad finns här en potential för svensk tjänsteexport. / Orbelon-AMS / Forskargruppen rekonstruerar fallbeskrivningarna utifrån dokument, deltagande ob-servation och intervjuer, identifierar empiriska mönster och generaliserar dessa i mo-deller och tentativa mekanismer genom tolkning mot relevant teori. Forskargruppen återför sina observationer till HSO:s ledning och medarbetare vid återförings- och lär-seminarier, vid vilka forskningserfarenheter och annan kunskap tillförs on demand. Den gemensamma diskussionen ger forskarna impulser som styr den fortsatta datain-samlingen och ledningen underlag för justering av utvecklingsarbetet. Processen att kontinuerligt insamla strategiskt och operativt viktig information och använda den för utvärdering och reflektion utvecklas samtidigt till en intern lärandestruktur. Projektet, som bygger på en nära samverkan mellan den flervetenskapliga forskar-gruppen och en effektiv sjukhusorganisation med ambitionen att ytterligare utveckla sin kapacitet till förnyelse, svarar mot Vinnvårdprogrammets samtliga fyra syften. Det skapar (1) ett lokalt kunskapssystem för praktisk tillämpning av ett tidigare främman-de kunskapsområde (industriell ekonomi) inom vård och omsorg, och erfarenheterna systematiseras sida 4 av 41

5 A APPLICATION (5/6) för spridning till andra vårdgivare. Dessa tillämpningar får formen av (2) organisatoriska innovationer, t.ex. nya arbetsformer och -processer, verksamhets- (produktions)modeller och ledningssystem, som produktifieras i konceptuella model-ler, handböcker och system- och datamodeller för informationssystem. Det gemen-samma forsknings- och utvecklingsarbetet fokuseras av logistikinriktningen på sjuk-husets lednings- och verksamhetsfrågor. Projektet prövar nya industriella mått för utvärdering av verksamheten, och dessa tillsammans med forskarnas observationer behandlas vid regelbundna reflektionsmöten för ledning och medarbetare. Organisa-tionen utvecklar därigenom (3) en kapacitet till och procedurer för självvärdering och förnyelse, och erfarenheten av uppbyggnaden av denna lärandestruktur för lednings- och verksamhetsfrågor kan delges andra vårdgivare. Genom projektet förstärks (4) ett forskningssamarbete mellan etablerade företrädare för dels vård- och omsorgsprakti-kens ledning och verksamhet (medical management) vid medicinsk fakultet, dels in-dustriell ekonomi vid teknisk högskola. Tillsammans kan de utveckla en unik kompe-tens med stor potential för internationellt genomslag inom vård- och omsorgslogistik och också ge praktiska bidrag till branschens lednings- och verksamhetsutveckling. / Orbelon-AMS / sida 5 av 41

6 A APPLICATION (6/6) 6.1 Vision Vår vision är att vård- och omsorgsbranschen i Sverige om tio år utvecklat dynamisk effektivitet genom tillämpning av flödesbaserade verksamhetsmodeller med patienten i fokus. Vårdgivarna uppvisar samtidigt såväl flexibilitet och omställningsbarhet som effektivt resursutnyttjande och kan därmed smidigt anpassa sig till föränderliga behov och vara konkurrenskraftiga på en internationaliserad marknad. Aktörerna bejakar ett synsätt där effekterna ur ett systemperspektiv är överordnat delarna och i konsekvens därmed specialiserade enheter samverkar för att ge medborgare, patienter och kunder individuellt anpassade tjänster med kontinuitet och helhetsmässigt omhändertagande. Traditionella prestations- och kvalitetsmått har kompletterats med industriella mått på flödeseffektivitet. På nationell nivå karakteriseras branschen, som fortsatt bekostas övervägande med offentliga medel, av finansiell stabilitet. Forskningsprojektet har bidragit till denna utveckling genom att bygga ett vård- och omsorgslogistiskt kunnande som dels integrerats av vårdgivarna i lokala kunskapssystem, dels produktifierats i affärsmodeller, verksamhetskoncept och styrsystem som finner avsättning på en internationell tjänstemarknad. 7 Bifogade filer Bifogade filer återfinns i bilagorna Dokument Bifogat Sidor 7.1 Beskrivning av forskningsprojektet inkl. ev. delprojekt :41: Litteraturreferenser till :45: Beskrivning av vårdorganisationen :49: Litteraturreferenser till :51: Beskrivning av samverkan :56: Definition av nyckelbegrepp :15: Budget/kostnadskalkyl Personalkostnader TSek sökes från VINNVÅRD Totalt för projektet 2 doktorander heltid (logistik och management) Lokal koordinator Hässleholm 50% Koodinator för huvud- och delprojekt 50% Seniora insatser 4 personer á 10% Driftskostnader Summa TSek sökes från VINNVÅRD Totalt för projektet Forskargruppens resor och lärarenakostnader Summa Förvaltningskostnader (35% schablon) Totalsumma för projektet Andra bidragskällor Samverkansparters insats, grov skattning / Orbelon-AMS / sida 6 av 41

7 A BESKRIVNING AV FORSKNINGSPROJEKTET INKL. EV. DELPROJEKT (1/11) Beskrivning av forskningsprojektet inkl. ev. delprojekt 7.1. Beskrivning av forskningsprojektet Ett nyskapande forskningsprojekt Forskningsprojektets styrka ligger i följande: 1. Projektet kan utnyttja ett unikt empiriskt material: Forskarna har tillgång till ett väl dokumenterat och mångsidigt material om Hässleholms sjukhusorganisations utveckling under en tioårsperiod då den kan uppvisa väsentligt bättre resultat än sin omgivning och jämförbara sjukhus. Forskarna har genom samverkan i projektet fullständig access till organisationen också för en framåtriktad studie. 2. Projektet genererar kunskap om tillämpning av en ny, tidigare oprövad teori i vård och omsorg: en kombination av resurssnål verksamhet och flexibel marknadsanpassning (lean and agile). 3. Projektet genomförs av ett forskningsteam med spetskompetens på två varandra kompletterande kunskapsområden vård- och omsorgspraktikens ledning och verksamhet (medical management) samt industriell ekonomi, särskilt logistik och det metodområde fallstudie med aktionsforskningsansats som bäst lämpar sig för studier av innovativ arbetsorganisation Vård- och omsorgsbranschens utmaningar Vi sammanfattar utmaningarna: 1. Vård- och omsorgsorganisationerna kommer i fortsättningen oberoende av ägare och finansieringssystem att i allt högre utsträckning påverkas av internationella strömningar och verka på en konkurrensutsatt marknad. 2. Kraven på effektivisering kan inte mötas med konventionella metoder för kostnadskontroll eller tillämpning av resurssnåla produktionsprocesser (lean). Framgångsrika företag i andra branscher kan uppvisa mångfaldiga effektivitetsvinster jämfört med vården och därutöver stor flexibilitet och omställbarhet. 3. Utmaningen för vård- omsorgsbranschens organisationer är att finna former för en samtidig framgångsrik tillämpning av effektiv produktionsprocess och flexibel anpassning till förändrade behov och verksamhetsförutsättningar. De utvecklingstendenser som stöder denna tes har vi identifierat i en framtidsanalys, baserad på en omfattande studie av publicerad och gråzons -litteratur som vi nyligen gjort för utredningen en nationell cancerstrategi (Brommels et al 2008). Under de senaste decennierna har strategierna för att parera efterfråge-, förnyelse- och kostnadstrycket inom svensk vård och omsorg varit (i kronologisk ordning) decentralisering, målstyrning, beställar-utföraruppdelning och prestationsersättning samt strukturingrepp. Införandet av systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete under tidigt 1990-tal innebar ett ökande processtänkande samt insikt om behovet av förbättrad kontinuitet i omhändertagandet och vårdkedjesamverkan över organisationsgränser. sida 7 av 41

8 A BESKRIVNING AV FORSKNINGSPROJEKTET INKL. EV. DELPROJEKT (2/11) 2 De demografiska förändringarna och den höga innovationstakten framförallt inom medicinsk och medicinskteknisk forskning innebär att kostnadsutvecklingen hotar accelerera på ett sätt som blir ohållbart för nuvarande finansieringssystem. Den medicinsk-tekniska utvecklingen bedöms allmänt möjliggöra alltmer individualiserad behandling samt specialistinsatser och interventioner över avstånd. Informations- och kommunikationsteknologin ger patienter och medborgare tillgång till medicinsk kunskap och information om vårdenheters prestationer och kvalitet. Detta stärker patienternas ställning och ökar deras möjligheter att agera som aktiva och medvetna kunder, vilket innebär ett tryck mot större valfrihet och därigenom en växande efterfrågan på vård- och omsorgstjänster. Medborgarna kommer att uppmärksammas på den redan existerande europeisk marknaden för hälso-, vård- och omsorgstjänster när EU-kommissionens direktiv om patienträttigheter vid gränsöverskridande vård godkänts sannolikt under år I de flesta fall kvarblir det huvudsakliga finansieringsansvaret hos nationella myndigheter eller huvudmän. Både den nationella och europeiska marknaden kommer i allt högre utsträckning att påverkas av den globalisering som är ett faktum i många andra branscher. Riskkapital- och investmentbolagens inträde som ägare i vård- och omsorgsbranschen leder sannolikt till fler internationella aktörer, outsourcing till låglöneländer och ökande global medicinsk turism, d.v.s. patienter som söker vård utomlands. Allt detta påverkar svenska vårdgivare och förutsätter strategisk framförhållning, anpassning till nya verksamhetsvillkor, bättre konkurrenskraft och därmed också mer företagsmässiga ledningsformer Effektivisering inom industrin goda resultat med lean Trots att man på många områden uppnått bl.a. tydliga produktivitetsvinster och skalekonomiska fördelar har man inom vård och omsorg inte kunnat uppvisa samma grad av effektivisering och förnyelse som är vanlig inom en rad andra branscher. Inom t.ex. tillverkningsindustrin har det under de senaste åren skett en radikal effektivisering. Rationaliseringar, process- och flödesutveckling i kombination med strukturförändringar har hos de mest framgångsrika och konkurrenskraftiga företagen lett till effektiviseringar på upp emot 100 %. Studier av hur dessa resultat uppnåtts finner vi främst inom logistiklitteraturen. Under och 1990-talet gjordes många studier på den framgångsrika japanska tillverkningsindustrin. Kunskapen konceptualiserades som lean thinking och spreds huvudsakligen av managementforskare (t.ex. Womack et al 1991). De framhöll att lean är mer än ett sätt att organisera produktionen. De formulerade fem principer för lean thinking : 1) Produktens (eller tjänstens)värde definieras av kunden i det sista ledet, det är inte en designegenskap. 2) Tillverkningsprocessen analyseras som en värdekedja alla aktiviteter som tillför värde för kunden identifieras och ickevärdeskapande aktiviteter elimineras. 3) Tillverkningsprocessen organiseras i ett kontinuerligt flöde av delprodukter och tjänster. 4) Delprodukter och tjänster utförs endast då de behövs i tillverkningsprocessen och inte för lagring ( pull -princip). 5) Samtliga medarbetare tar ett ansvar för ständig förbättring av alla led i tillverkningsprocessen. Lean uppfattas allmänt betona i huvudsak eliminering av resursslöseri ( waste ) och förkortning av ledtider i produktionsprocessen. sida 8 av 41

9 A BESKRIVNING AV FORSKNINGSPROJEKTET INKL. EV. DELPROJEKT (3/11) Logistik och lean i vård och omsorg kunskapsläget Litteraturen om tillämpning av logistik i hälso- och sjukvården är rikhaltig, och har nyligen analyserats av en medarbetare vid MMC (Mazzocato 2007). Hon redogör dels för empiriska studier, dels konceptuella analyser av hur teorier och metoder inom industriell ekonomi kan tillämpas i sjukvården. De empiriska studierna är oftast fallstudier begränsade till verksamhetsenheter eller produktionslinjer snarare än organisationer som sjukhus. Studierna betonar som en viktig fördel att oklarheter och otydligheter i verksamhetsprocesserna kan upptäckas och åtgärdas bl.a. gällande mål, arbetsfördelning, informationsutbyte och avvikelser från överenskomna vårdprogram. Också en rad effekter har kunnat påvisas bättre servicekvalitet och patientsäkerhet, lägre kostnader och arbetstillfredsställelse. I de konceptuella studierna betonas för det första betydelsen av att organisera patientflöden enligt insats- och resursbehov snarare än problemtyp ( cellulär produktion ). För det andra söks möjligheter att kombinera säkerhet och resurssnålhet i standardiserade processer (enligt vårdprogram) med specifika insatser som utgår från patienters enskilda behov. Lösningen är att sammanföra standardiserade tjänster i kundanpassade kombinationer ( modulär produktion ). En vanlig logistiktillämpning är att separera verksamheter med hög variabilitet (t.ex. akut ortopedi) från verksamheter med låg variabilitet (förplanerad ortopedi). MMC har genomfört en litteraturanalys särskilt inriktad på tillämpningen av lean i sjukvården (Mazzocato et al 2008). Av över 1000 artiklar fyllde bara 124 studiens strikta urvalskriterier; 34 av dessa var empiriska arbeten. De flesta av dem beskriver endast partiella tillämpningar i delar av organisationer. Organisationsomfattande införing var sällsynt. Alla artiklar rapporterade positiva resultat (t.ex. kortare väntetider, bättre patient- och personaltillfredsställelse, i vissa fall bättre behandlingsresultat), men baserades oftast på självrapportering. Det var ofta oklart hur resultaten operationaliserats och uppmätts och forskningsansatserna medgav inte analys av orsaksmekanismer. Konklusionen är att tillämpningar av lean inom vård och omsorg är partiell och ytlig och att väldesignande studier saknas Logistikforskningen i industrin ny inriktning Den logistiklitteratur som behandlar tillverkningsindustri och konkurrensutsatt servicenäring framhåller att lean bygger på ett renodlat resurs- eller operativt perspektiv och är en användbar ansats framförallt då efterfrågan är stabil och förutsägbar. Det finns då inga krav på snabb omställning av produktionen. Detta är sällan fallet på öppna marknader. Logistikforskningen har därför i ökande utsträckning ägnat uppmärksamhet åt det strategiska perspektivet, d.v.s. hur en organisation med flexibilitet och stor omställningsförmåga kan anpassa sig till fluktuerande efterfrågan och förändrade verksamhetsbetingelser. Logistiklitteraturen benämner en sådan organisation lättrörlig ( agile ). Medan lean -ansatsen betonar effektivitet och kostnadsfokus är agile -strategin fokuserad på tillgänglighet och flexibilitet och därmed anpassningsförmåga. Kraven på anpassningsbarhet kommer från omvärlden. Kraven möts med tillgång till resurser som lätt kan omorganiseras eller utnyttjas mångsidigt för att klara en förändrad efterfrågan, d.v.s. att ha rätt resursbas. Utmaningen är att kunna kombinera de två strategierna. Bilindustrin det mest kända exemplet på lean production - är ett gott exempel på svårigheterna. Dess fokus har legat på slutmonteringsfabrikerna med just-in-time -leveranser från underleverantörer. En bil kan slutmonteras på 12 timmar. Samtidigt är det inte ovanligt med lager av färdiga bilar för flera månaders försäljning. Problemet blir tydligt för alla som beställer en bil sida 9 av 41

10 A BESKRIVNING AV FORSKNINGSPROJEKTET INKL. EV. DELPROJEKT (4/11) 4 som inte finns i lager. Väntan blir då lång eftersom lean inte tillämpas i distribution och försäljning (Reichhart & Holweg 2007). Tovill & Christopher (2002) diskuterar praktiskt användbara sätt att säkerställa både lean och agile genom att i samma organisation separera verksamhetsprocesser antingen i tid eller rum. Olika produktionsprocesser kan drivas parallellt om det är lokaliserade separat. Produktionen kan läggas om eller intensifieras i samma produktionslokal för att möta t.ex. säsongsvariationer. Det är dock möjligt att i båda dessa fall utnyttja gemensamma resurser. Processer som behöver separeras både i tid och rum måste frikopplas. Organisationen kan då t.ex. bedriva komponenttillverkning separat och utföra slutmontering lean enligt varierande beställningar ( agile ). - Ett exempel är datortillverkaren Dell som både klarar av att hålla låga kostnader och att snabbt leverera kundspecifika datorer över hela världen i ett produktionsoch logistiksystem som kombinerar skalfördelar med hög flexibilitet och som styrs utifrån principen om att leveranstiden (ledtiden) skall vara fast oavsett volym. Ett annat är det spanska modeföretaget Inditex, som under varumärken som Zara och Massimo Dutti med mycket hög anpassningsbarhet i kombination med skalfördelar och låga kostnader kan designa, tillverka och leverera en helt ny kollektion till sina butiker över hela världen på 15 dagar. Det är möjligt genom ett ledningssystem där hela försörjningskedjan med designers, väverier, textilfabriker, logistikapparat och butiker, med gemensam information som grund arbetar mot ett gemensamt mål att minska ledtiderna för processen som helhet. Detta stöds av medvetna investeringar som samtliga syftar till att öka flexibiliteten i försörjningskedjan som helhet. Förmågan att kombinera lean och agile väljer vi att benämna dynamisk effektivitet. Företag som karakteriseras av dynamisk effektivitet uppvisar följande egenskaper (Abrahamsson & Brege 2004): 1. God kunskap om hela sin försörjningskedja, vilket ger hög trovärdighet hos både kunder och leverantörer i deras agerande på marknaden. Ett exempel är IKEA som har bättre kunskap om sin försörjningskedja än vad leverantörerna har och därför vet vad som är rätt pris. Med detaljerad kunskap om marknad och kundbehov finner man lösningar som skapar värde för kunderna. 2. Ständig utveckling av verksamhetsprocesserna vilket resulterar i operativ excellens - en garanti för hög lönsamhet och högt kundvärde över tiden. Framgången bygger inte på en slump eller en tillfällig framgångsvåg från en lyckad produkt. De goda resultaten över tiden relativt andra företag i branschen beror hårt och väl strukturerat arbete. 3. Tävlingsinstinkt och förnyelseförmåga Lönsamhet och konkurrenskraft över tiden drivs av en tävlingsinstinkt att alltid bli bättre, att sätta upp nya mål och att hålla sig kvar i fronten. Dynamiskt effektiva företag uppvisar ett tydligt ledarskap och stark företagskultur. Ledningen har förmågan att utveckla och stimulera de tre egenskaperna ovan och parera den förnöjsamhet god lönsamhet kan fresta till. Övriga utmaningar är att inte ha förmåga att välja bort sådant som ligger utanför vald strategi, tillåta utveckling som ligger utanför ramarna t.ex. sida 10 av 41

11 A BESKRIVNING AV FORSKNINGSPROJEKTET INKL. EV. DELPROJEKT (5/11) 5 bygga upp kompetenser som redan finns inom företagets kärna-, förlora tävlingsinstinkten, tappa kontrollen över den operativa verksamheten och låta finansiella mål bli styrande. Företag bibehåller hög dynamisk effektivitet genom ett kontinuerligt växelspel mellan resursbaserade och marknadsbaserade förändringar. Det sker genom att bygga upp operativa plattformar (t.ex. en logistiklösning) som utgör en resursbas för de strategiska målen (Barney & Clark 2007). I organisationer som inte har en sådan dynamisk förmåga utvecklas ofta den operativa verksamheten utifrån en annan agenda än den strategiska verksamheten, vilket i praktiken leder till att man går i otakt Huvudfrågeställning Forskningsprojektet har som huvudambition att klarlägga hur och under vilka omständigheter en vård- och omsorgsorganisation kan utveckla dynamisk effektivitet, d.v.s. att både flexibelt anpassa sig till förändringar i efterfrågan och yttre verksamhetsvillkor och förbättra resursutnyttjande, resultat och kvalitet. Vår avsikt är att utgående från de resultat industrin kan uppvisa tillämpa logistikens begreppsapparat, ansatser och metoder för att initiera, följa upp, analysera och konceptualisera hur anpassningsbarhet och effektivitet kan uppnås i vård och omsorg Vårdorganisation Ett tidigare inlett samarbete mellan forskargruppen och Hässleholms sjukhusorganisation i nordöstra Skåne ger forskarna access till ett för huvudfrågeställningen relevant forskningsobjekt. Vårdorganisationen får en möjlighet att basera sitt fortsatta förbättringsarbete på avancerad logistikkunskap och en möjlighet till forskningsbaserad uppföljning. Hässleholms sjukhus har sedan år 1994 genomgått en rad olika utvecklingsfaser, som närmare beskrivs i avsnitt 7.4. Huvudmannen har prövat olika organisationsmodeller och ändrat både geografiskt och verksamhetsmässigt områdesansvar. Internt har sjukhuset genomfört en långsiktigt och målmedvetet förbättringsarbete med stor delaktighet och medverkan. Arbetet har systematiskt utvärderats och resultaten återförts till organisationen. Mycket goda resultat har uppnåtts (Carlsson 1998, Carlsson & Sarv 2001, Sarv 2003, Carlsson 2004, Andersson et al 2007; referenserna återfinns i avsnitt 7.5). En preliminär karakteristik av Hässleholms sjukhus under perioden är man tagit steget från funktionsuppdelad och okoordinerad produktion till flödesorientering och processtyrning. Med detta första paradigmskifte lyckades man uppnå betydande skalfördelar (både stordriftsfördelar och samordningsvinster), d.v.s. en utveckling mot lean. Ledningen står nu inför nästa utmaning eller paradigmskifte: att utveckla ett flexibelt produktionssystem som förmår att bibehålla och ytterligare utveckla effektivt resursutnyttjande och samtidigt skapa beredskap att bättre möta varierande och svårpredikterade behov i en dynamisk miljö ( lean and agile ). Ledningen för Hässleholms sjukhusorganisation fortsätter sitt organisationsomfattande förbättringsarbete i nära samverkan med forskargruppen. sida 11 av 41

12 A BESKRIVNING AV FORSKNINGSPROJEKTET INKL. EV. DELPROJEKT (6/11) Ansats och referensram Industriell ekonomi och logistik Huvudansatsen i detta forskningsprojekt är att systematiskt spegla teorier och modeller utvecklade i en industriell kontext mot empiri hämtad inom vård och omsorg. Ett samlingsnamn på dessa teorier är industriell ekonomi som på ett sammantaget sätt studerar företagens produktion och ekonomi och är särskilt inriktad på planering och styrning, utformning och design av industriella system, resurshushållning samt redovisning. Delområden inom industriell ekonomi är bl.a. logistik, kvalitetsteknik, arbetsorganisation, strategi, marknadsföring och produktutveckling. Nyckelbegrepp är operativ effektivitet men också strategisk positionering. Det arbete med processorientering och flödeseffektivisering som kvalitetsprogrammen inom vård och omsorg initierat har skapat ett stort intresse för logistik. Logistik är kunskapen om att leda och kontrollera materialflöden samt till dessa kopplade resurs-, informations- och monetära flöden. Det handlar om att uppnå högsta möjliga effektivitet genom god service och låga kostnader för att därigenom tillfredsställa olika parter i en flödeskedja. Kunskapsläget generellt och gällande tillämpningar inom vård och omsorg har redovisats i avsnitten och Organisatoriska innovationer De viktigaste drivkrafterna för förändring inom vård och omsorg är kunskapsutvecklingen, framförallt den medicinsk-tekniska, och nya verksamhetsvillkor som är ett resultat av politiska beslut, efterfrågan och marknadskrafter. Vår avsikt är att studera hur en vård- och omsorgsorganisation möter dessa förändringskrafter genom anpassning av verksamhetsprocesser och organisation. Vi benämner dessa organisatoriska innovationer för att skilja dem från de medicinsk-tekniska. Hage (1999) definierar organisatorisk innovation som tillämpningen av en idé eller ett beteende som är nytt för organisationen. Innovationen kan vara en ny produkt, tjänst, process eller administrativ praxis. Essensen är som av definitionen framgår att innovationen kan ha flera olika former men att den framgångsrikt tillämpats, d.v.s. integrerats i organisationen och påverkat dess verksamhet. En något mer specifik definition, väl i överensstämmelse med forskningsprojektets övergripande inriktning på logistik, beskriver en organisatorisk innovation som förändringar i organisationens struktur eller ledningsarbete för att förbättra dess utnyttjande av kunskap, kvaliteten på produkter och tjänster eller produktionsflödets effektivitet (Lam 2004, Lynch 2007). Greenhalgh et al (2004) presenterar i en omfattande litteraturstudie om innovationsspridning i vård och omsorg en definition som betonar det organisatoriska perspektivet: nya beteenden, rutiner, och arbetssätt som är inriktade på att förbättra vårdresultat, administrativ effektivitet, kostnads-effektivitet eller brukarerfarenheter, och som implementeras genom planerade och koordinerade åtgärder. Huvudfokus för vår studie är organisatoriska innovationer. Vår tes är att organisatoriska innovationer att lokalt tillämpa ny kunskap och ny teknik, skapa nya vårdmodeller, finna nya sätt att organisera verksamheten och utveckla nya ledningsmodeller är det enskilt viktigaste sättet att säkra konkurrenskraft på en globaliserad hälsomarknad. Vi håller det också för troligt sida 12 av 41

13 A BESKRIVNING AV FORSKNINGSPROJEKTET INKL. EV. DELPROJEKT (7/11) 7 att dessa innovationer potentiellt kan utgöra viktiga exportprodukter för svensk vård och omsorg Innovationsspridning och -tillämpning Typiskt för spridning och implementering av organisatoriska innovationer är att processen är svårstyrd, ofta stöter på svårigheter med krav på reträtt och nystart, och kräver beredskap att absorbera överraskningar och motgångar (Greenhalgh et al 2004). Av relevans för implementering av organisatoriska innovationer är de insikter som vunnits om spridning av managementidéer och modeller. Dessa sprids ofta snabbt genom att de tidigt återges i handelshögskolornas utbildning och aktivt marknadsförs av konsulter. Ofta anammas de också på samma sätt som modefenomen. Tyvärr är erfarenheten att dessa koncept sällan leder till genomgripande och bestående resultat i verksamheterna (Aronsson & Carlsson 1996). Amerikanska forskare har benämnt detta fenomen regndansen. Det leder till mycket förändringsaktivitet i organisationen men få resultat i verksamheten (Schaffer & Thomsson 1992). En avgörande faktor för spridning och genomslag av innovationer är innovationens abstraktionsnivå. Rapporterade framgångar i företag skapar hos konkurrenter ett intresse att imitera dessa. Tekniker på låg abstraktionsnivå är lätta att tillämpa (t.ex. att reducera lean till konkreta lösningar att ta bort slöseri ), men överflyttade till en ny organisatorisk kontext kan utfallet bli en besvikelse. Principer på hög abstraktionsnivå (t.ex. begreppen push och pullproduktion ) är lätta att sprida men svåra att tillämpa p.g.a. låg specificitet. En idé behöver ofta översättas för att passa i en ny organisatorisk omgivning. Det kan ske som rekontextualisering, d.v.s. genom att lösgöra den från ursprungskontexten och anpassa den till den miljö där den skall tillämpas. Genom ometikettering (relabelling) kan en idé göras lättare igenkännbar i en ny miljö (Czarniawska & Sevon 1996). För detta ändamål behövs utvecklade organisatoriska strategier som beaktar såväl innovationens karaktär och den aktuella lokala tillämpningskontexten som grund för att utforma en framgångsrik konkretiseringsprocess. Greenhalgh et al (2004) hävdar att studier av innovationsimplementering bör vara teoridrivna, processinriktade, flervetenskapliga och tillämpa kompletterande metoder, inriktade på att också observera och dokumentera detaljer. De bör genomföras i samverkan med den studerade organisationen. Konklusionen är att om vi önskar överföra logistikteorier och -modeller från en industriell till en vårdkontext behövs såväl kunskap om logistik, organisations- och förändringskunskap som kunskap om den lokala kontexten. Mötet mellan dessa tre kunskapsområden i real life kommer att studeras i projektet och utgöra grunden för utveckling av strategier för spridning och utformning av effektivare lokala kunskapssystem Strategisk förändring Forskningsprojektet avser ge ledningen för Hässleholms sjukhusorganisation stöd i dess ambition att förändra ledningssystem, organisation och verksamhetsprocesser för att nå dynamisk effektivitet (se 7.2.5). Vi väljer därför att som metodologisk referensram tillämpa den strategiska förändringsledningsmodell som utvecklats av Pettigrew & Whipp (1991). Författarna identifierar fyra dimensioner av förändring, som samtliga bör studeras och analyseras i ett sammanhang och över tid: den lokala omgivningen (context), förändringsåtgärden (- åtgärderna) och dess kunskapsbas (content), förändringsprocessen (process) samt mål och resultat (outcome). Modellen utgår från en högre grad av komplexitet än förändringsteorier sida 13 av 41

14 A BESKRIVNING AV FORSKNINGSPROJEKTET INKL. EV. DELPROJEKT (8/11) 8 som baseras på antagandet om ett linjärt samband mellan kunskap och utfall eller som snävt betonar intressenternas roll. En svaghet i tidigare förändringsforskning har varit att man enbart studerat vad pionjärerna gjort (content). Genom kunskap om alla dimensioner möjliggörs fördjupade förklaringsmodeller och en förståelse för den organisatoriska kontextens betydelse för utfall och spridning. Modellen betonar även betydelsen av att beakta system- eller organisationsnivåer, särskilt hur beslutsfattare och organisationsstrukturer främjar eller hindrar förändring. Det som utmärker framgångsrika organisationer är att de har ett effektivt samspel mellan de strategiska och operativa utvecklingsprocesserna, d.v.s. mellan ledning och verksamhetsföreträdare Forskningsfrågor Vår avsikt är att utifrån den övergripande frågeställningen (7.1.6) genom att systematiskt studera en pionjär inom vård och omsorg utifrån en referensram hämtad från en industriell kontext söka svar följande frågor: Generella forskningsfrågor: - På vilket sätt kan teorier och modeller från en industriell kontext bidra till en effektivare vård och omsorg? - Vad krävs avseende anpassning och utveckling av dessa teorier och modeller för att de ska kunna tillämpas i en vårdkontext? - Vilka är de effektiva strategierna för spridning och praktiskt omsättande av dessa kunskaper i olika vårdmiljöer? - Hur behöver kunskapssystemet i en vårdorganisation utformas för att effektivt motta och omsätta kunskaper från en industriell kontext? Specifika forskningsfrågor Vad innebär det för en vårdorganisation att bli lean? - Hur ser ett lednings- och produktionssystem ut i vården som är lean? - Hur leda utvecklingsprocessen mot att bli lean framgångsrikt? - Vilka är de avgörande kontextuella faktorerna? Vad innebär paradigmskiftet från lean till lean and agile för en vårdorganisation? - Hur ser ett lednings- och produktionssystem ut som både är lean and agile? - Hur leda skiftet från lean till lean and agile framgångsrikt? - Vilka är de avgörande kontextuella faktorerna? Metoder och genomförande Aktionsforskningsinriktad fallstudie Forskningsprojektet genomförs som en detaljerad aktionsforskningsinriktad fallstudie av Hässleholms sjukhusorganisation samt en mer övergripande jämförelse med två andra sjukhus som tillämpar lean. Ansatsen är den gängse i organisationsinriktad implementeringsforskning (Stetler et al 2007). Projektet består av fyra delprojekt som beskrivs nedan. sida 14 av 41

15 A BESKRIVNING AV FORSKNINGSPROJEKTET INKL. EV. DELPROJEKT (9/11) 9 Innovativa utvecklingsprocesser bör studeras i realtid för att kunna fånga dessas dynamiska, komplexa och svårförutsägbara skeenden (van de Ven 1992). Aktionsforskningsansatsen är därför ett naturligt val (se även Greenhalgh et al 2004). I aktionsforskningens tidiga och rena form hade forskaren rollen som aktiv förändringsagent genom att som expert förmedla kunskap. Fokus var då på content. Senare har ansatsen blivit mer interaktiv (Svensson et al 2002). Forskaren deltar inte som aktör men främjar reflektion och lärande bland deltagarna. Betoningen ligger på process snarare än content. Även om förutsättningarna för lärande bland aktörerna ökar finns en risk för att själva förändringen och dess mål kommer i skymundan (Pettigrew et al 2001). I samarbetet med vårdorganisationen kommer vi att använda en kombinerad ansats som möjliggör såväl reflektion och lärande som expertdriven tillförsel av relevanta kunskaper och analyser. Genom etablering av lärandearenor (utförligt beskrivna i avsnitt och ) möts ledningspersoner och forskarna regelbundet för gemensam reflektion och lärande. Utgångspunkten för dessa möten är hantering och ledning av paradigmskiftet och frågeställningar identifierade och sprungna ur empirin. Forskarna bidrar genom att situationsanpassat ge förklaringsmodeller, analyser och resultat från sina studier. Det induktiva och erfarenhetsbaserade lärandet kombineras med mer deduktiva och teoridrivna inspel. Ambitionen är att utveckla ett samspel där kunskapstillförsel sker on demand och att detta interaktionsmönster med tiden utvecklas till ett lokalt kunskapssystem. Fallstudien utnyttjar datatriangulering enligt följande: Hässleholms sjukhusorganisation bidrar med dokumentation från ledningens verksamhet, planering och uppföljning av verksamhet (produktion, resultat och kvalitet) och ekonomi, förändringsarbetet omfattande projektdokumentation och uppföljning samt regelbundet genomförda mätningar av patient- och personaltillfredsställelse. Forskargruppen dokumenterar skeenden genom deltagande observation och intervjuer med aktörer, identifierade genom strategiskt urval. Dokumenten underkastas källkritik och jämförs med intervjuutsagor. Intervjuerna transkriberas och bearbetas med innehållsanalys. Trovärdigheten i identifierade teman och underteman säkerställs genom informantvalidering och oberoende kategorisering av minst två forskare. Materialet sammanställs till fallbeskrivningar som rekonstruerar händelseförlopp, tydliggör kritiska händelser, identifierar aktörsinsatser samt beskriver verksamhetsvillkor och yttre miljö. I fallstudiebeskrivningarna söks mönster som kan knyta samman faktiska förändringar, händelseförlopp och vara tentativa förklaringar till dessa. De uttrycks i mån av möjlighet som mekanismer och sammanförs till modeller (Pawson & Tilly 1997). Dessa tolkas mot relevant teori, framförallt logistik och organisationsteori. Organisationen och forskargruppen samverkar på flera sätt. Organisationen ställer dokumentation och statistikuppgifter till forskargruppens förfogande enligt ovan. Forskarna återför sina observationer till sjukhusorganisationens ledning vid regelbundna möten. Vid dessa diskuteras också ledningens åtgärder och pågående förbättringsprojekt och andra förändringar. Forskarna tillför teorikunskap och erfarenhet från andra relevanta FoU-projekt enligt behov. Forskarna deltar i återförings- och lärseminarier som sjukhusorganisationen arrangerar för sina medarbetare. sida 15 av 41

16 A BESKRIVNING AV FORSKNINGSPROJEKTET INKL. EV. DELPROJEKT (10/11) Delprojekten Retrospektiv studie av Hässleholms sjukhusorganisation Den retrospektiva studien omfattar all verksamhet vid Hässleholms sjukhusorganisation åren Ortopediklinikens verksamhet är dokumenterad sedan Studien utförs under forskningsprojektets första år. Forskningsfrågor. Den grundläggande frågan i den retrospektiva studien är att förstå och förklara vad som gjort organisationen resurseffektivare än andra liknande organisationer. I fallbeskrivningen identifieras strategiska och operativa åtgärder som vidtagits samt hur produktionssätt och -modeller förändrats. Observationerna sammanfattas och beskrivs med logistiktermer (logistikplattform, resursbas och förändrade marknadsrelationer). Vetenskaplig relevans. Kunskap utvecklad i en industriell kontext används, anpassas och utvecklas för att tolka skeenden i en vård- och omsorgskontext. Praktisk relevans. Hässleholms sjukhusorganisation har bevisligen nått goda resultat. Med en logistiktolkning kan erfarenheterna generaliseras för spridning och tillämpning i andra sjukhusorganisationer Aktionsforskningsstudie av Hässleholms sjukhusorganisation Ledningen står nu inför nästa utmaning eller paradigmskifte: att utveckla ett flexibelt produktionssystem som förmår att bibehålla och ytterligare utveckla effektivt resursutnyttjande och samtidigt skapa beredskap att bättre möta varierande och svårpredikterade behov i en dynamisk miljö ( lean and agile ). Uppgiften blir att balansera två delvis motsatta krav på effektiv processorientering och flexibilitet. Logistikens rekommendation är att tillämpa modulär design, där de individuella behoven möts med olika kombinationer av standardiserade processer. Den retrospektiva studien utgör det första steget i aktionsforskningsstudien. Genom att identifiera dominerande lednings- och produktionsmodeller skapas en förståelse för den studerade organisationen. Med denna förförståelse kan en dialog och interaktion med systemets aktörer etableras. Studien inleds det första året med tyngdpunkt under andra och tredje året. Forskningsfrågor. Aktionsstudien ska svara på programmets övergripande forskningsfrågor och syftar till att följa och stödja utvecklingsarbetet på såväl strategisk som operativ nivå. Forskarna kommer att arbeta nära organisationen och har möjlighet att i realtid få obegränsad access till såväl ledningen, utvecklingsaktiviteter och arbetet på den operativa nivån. Vetenskaplig relevans. Möjlighet att fördjupa den kunskap som genererats i den retrospektiva studien, med särskilt fokus på vad paradigmskiftet från lean till lean and agile innebär för en vårdorganisation. Praktisk relevans. Erfarenheterna från det andra paradigmskiftet blir av stor betydelse för svenska vård- och omsorgsorganisationer som har att möte en hårdare konkurrens på en allt mer öppen marknad. sida 16 av 41

17 A BESKRIVNING AV FORSKNINGSPROJEKTET INKL. EV. DELPROJEKT (11/11) Komparativ studie av Hässleholms sjukhusorganisation och i första hand Danderyds sjukhus och Capio S:t Görans sjukhus I slutet av aktionsforskningsstudien då empiriska mönster framträder kring de olika delarna i ledningssystemet, framförallt vad gäller marknadsstrategier, logistikstrategier och utvecklingen av resursbasen, görs en jämförelse med två sjukhus forskargruppen har etablerat samarbete med. Forskargruppen studerar lednings- och förändringsprocesserna kring initiativet köfritt sjukhus på Danderyds sjukhus. Ett forskningssamarbete om lean har inletts med Capio S:t Görans sjukhus. De tre sjukhusen jämförs med avseende på ledningssystem, strategier, logistikmodeller, förändringsarbete, marknadsrelationer och uppnådda resultat. Gemensamma mönster, likheter och olikheter identifieras och ges en teoretisk tolkning enligt tillvägagångssätt redovisat i Forskningsfrågor. Möjligheten att besvara de övergripande forskningsfrågorna, som analyseras ingående i aktionsforskningsstudien, ökar ytterligare. Vetenskaplig relevans. De hypoteser och förklaringsmodeller som identifieras i aktionsforskningsstudien kan prövas mot två andra fall som verkar med annorlunda förutsättningar, vilket ökar möjligheten till generalisering. Praktisk relevans. Användbarheten av de rekommendationer som genereras i aktionsforskningsstudien kan prövas på de två övriga sjukhusen Produktifiering Förutom de vetenskapliga bidragen kommer forskningsprojektet att generera kunskap om tillämpning av logistik vid strategiskt förändringsarbete i vård och omsorg. Kunskapen har formen av arbetsorganisationer och -processer, verksamhets- (produktions)modeller och ledningssystem. Dessa kan produktifieras i konceptuella modeller, handböcker samt system- och datamodeller för informationssystem. De vunna erfarenheterna kan också kommersialiseras som strategisk rådgivning och utbildningar. Produkterna samt konsulttjänsterna kan utnyttjas för att sprida forskningsresultaten till andra vård- och omsorgsorganisationer i Sverige. Vår litteraturanalys visar att logistikbaserade verksamhets- och förbättringsmodeller tillsvidare är blygsamt utvecklade internationellt (Mazzocato et al 2008). Vi ser därför en potential för svensk tjänsteexport. Forskargruppens medlemmar har långvarig erfarenhet av strategisk rådgivning och konsultverksamhet som drivits parallellt med forskning. Gruppens logistikföreträdare har en existerande organisation för vidareutveckling av forskningsresultaten till tjänster i Linköping Management Enterprise AB. Företrädarna för medical management kan utveckla managementoch ledarskapsprodukter inom ramen för Karolinska Institutet Health Management AB, helägt av Karolinska institutet Holding AB. Med Vinnvårdprogrammets bifall kan företagen ta ansvar för de investeringar produktifieringen av forskningsresultaten förutsätter. sida 17 av 41

18 Litteraturreferenser till 7.1 A LITTERATURREFERENSER TILL 7.1 (1/2) 7.2. Referenser Abrahamsson M, Brege S. Dynamic effectiveness - improved industrial distribution from interaction between marketing and logistics strategies. Journal of Marketing Channels 2004;Special Issue. Aronsson H, Carlsson, J (ed). Analysis of Strategic Change. Working Paper Linköping: Linköping University, Department of Management and Economics, Barney J, Clark D. Resource-based theory: creating and sustaining competitive advantage. Oxford, Oxford University Press, Brommels M, Øvretveit J, Tolf S, Gustafsson H. Future scan for Swedish national cancer strategy. Stockholm: Medical Management Centre, Czarniawska B, Sevón G (eds). Translating organizational change. Berlin: de Gruyter, Greenhalgh T, Robert G, Macfarlane F, Bate P, Kyriakidou O. Diffusion of innovations in service organizations: systematic review and recommendations. Milbank Q 2004;82: Hage JT. Organizational innovation and change. Annu Rev Sociol 1999;25: Lam A. Organizational innovation. Working paper no.1. Brunel research in enterprise, innovation, sustainability and ethics. Uxbridge: Brunel University, Lynch LM. The adoption and diffusion of organizational innovation: evidence for the US economy. Bonn: Institute fort the study of labour (IZA), Mazzocato P. Applying operations management methods to health care delivery. Stockholm: Karolinska Institutet, ISBN Mazzocato P, Thor J, Aronsson H, Savage C, Brommels M. Lean health care: promises and pitfalls. A realist review of how lean thinking has been applied in health care. Manuscript. Stockholm: Karolinska Institutet Medical Management Centre, Pawson R, Tilley N. Realistic evaluation. London: Sage Pettigrew AM, Whipp R. Managing change for competitive success. Oxford: Blackwell, Pettigrew AM. Management Research After Modernism. British Journal of Management 2001;12:Special Issue S61-S70. Reichhart A, Holweg M. Lean distribution: concepts, contributions, conflicts. International Journal of Production Research, 2007;45(16). Schaffer RH, Thomsson HA. Successful change programs begin with results. Harvard Business Review 1992;(Jan-Feb) sida 18 av 41

19 A LITTERATURREFERENSER TILL 7.1 (2/2) Stetler CB, Richie J, Rycroft-Malone J, Schultz A, Charns M. Study protocol. Improving quality of care through routine, successful implementation of evicence-based practice at the bedside: an organizational case study protocol using the Pettigrew and Whipp model of strategic change. Implementation Research 2007;2:3:1-13. Svensson L, Brulin G, Ellström P-E, Widegren Ö. Interaktiv forsknings för utveckling av teori och praktik. Stockholm: Arbetslivsinstitutet, Towill D, Christopher M. The supply chain strategy conundrum: to be lean or agile or to be lean and agile. International Journal of Logistics: Research and Applications 2002;5: Van de Ven AH. Suggestions for studying the strategy process: a research note. Strategic Management Journal 1992;3: Winter SG. Understanding dynamic capabilities. Strategic Management Journal 2003;(24). Womack JP, Jones DT, Roos D.The Machine That Changed the World: The Story of Lean Production New York: Rawson Associates, sida 19 av 41

20 Beskrivning av vårdorganisationen A BESKRIVNING AV VÅRDORGANISATIONEN (1/4) 7.3. Vårdorganisationen Basfakta Hässleholms sjukhusorganisation (HSO) består av sjukhusledningen, närsjukvårdskliniken, ortopediska kliniken, psykiatriska kliniken, röntgenkliniken samt medicinsk service och andra stödfunktioner. Förvaltningen har totat ca medarbetare och en omsättning på knappt 800 Mkr. Förvaltningen ansvarar för all internmedicin, ortopedi, psykiatri, bilddiagnostik och rehabilitering inom Hässleholms upptagningsområde ( invånare) och för all ortopedi och psykiatri inom Kristianstads upptagningsområde ( invånare) samt bär huvudansvaret för ortopedisk ledproteskirurgi och högspecialiserade psykiatri i halva Skåne ( invånare). Ortopedin och psykiatrin har verksamhet i såväl Hässleholm som Kristianstad Tidigare utveckling och resultat Hässleholms sjukhus i nordöstra Skåne har sedan år 1994 genomgått en rad olika utvecklingsfaser. År 1994 bildades en gemensam ortopedisk klinik vid Hässleholms och Kristianstads sjukhus. En gemensam klinik med enheter på två olika sjukhus möjliggjorde en fysisk separation av den elektiva från den akuta verksamheten. Detta var det första exemplet på parsjukvård i Skåne. Fram till år 1996 ledde det till en 30 % effektivisering av den ortopediska verksamheten (Carlsson 1998). Den senaste större omvandlingen ägde rum vid årsskiftet i samband med upplösningen av parsjukhusorganisationen mellan sjukhusen i Hässleholm och Kristianstad. Hässleholms sjukhusorganisation inledde då ett systematiskt och nydanande utvecklingsarbete. Under år 2000 initierades ett visionsarbete där samtliga medarbetare erbjöds att delta. År 2001 genomfördes bl.a. ett gemensamt utvecklingsprogram för samtliga chefer vid förvaltningen. Ett annat exempel var den öppna ledningsgruppen dit samtliga medarbetare vid förvaltningen var välkomna med möjlighet att ställa frågor direkt till den verkställande ledningen (Sarv 2003). Under perioden fortsatte utvecklingsarbetet genom stöd från ett EU-finansierat projekt. Uppskattningsvis hälften av medarbetarna involverades i en rad initiativ. Vid sidan av systematisk kompetensutveckling av medarbetarna och en utveckling av arbetsorganisationen genomfördes ett förändringsledarprogram med 128 deltagare och en rad andra utvecklingsaktiviteter (Carlsson 2004). Åren var sjukhusets förvaltningschef även ansvarig för primärvården i Skåne Nordost vilket ledde till en rad gränsöverskridande initiativ, t.ex. gemensam ledningsgrupp, ökat samutnyttjande av läkarresurser och ledare. För närvarande pågår ett förvaltningsövergripande utvecklingsarbete med målet att skapa ett nytt verksamhetsstyrningssystem med uppföljning i realtid. Sjukhuset kan uppvisa imponerande resultat: Röntgenklinikens arbetsproduktivitet har stigit med 83 % de senaste fem åren och väntetiderna har reducerats med ca 70 % och är idag 10 dagar. Väntetiderna till kärnverksamheternas mottagningar har reducerats och har de senaste 3-5 åren svarat upp mot vårdgarantin. Det effektiviseringsarbete inom ortopedin som inleddes år 1994 har kunnat upprätthållas långsiktigt. För närvarande har kliniken regionens högsta produktivitet (lägsta kostnad per DRG-poäng ). Kostnaderna för primära höft- och knäplastiker är också de lägsta i Region Skåne (ca kr år 2006). På motsvarande sätt har internmedicin regionens lägsta kostnad per DRG-poäng i regionen. Nordöstra Skånes befolkning konsumerar minst psykiatri i regionen och i motsats till dess övriga delar uppvisar nord- sida 20 av 41