Remiss från Länsstyrelsen i Gävleborg om arbetsgruppens slutrapport samt förslag kring myggbekämpning vid nedre Dalälven; yttrande

Transkript

1 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT la (14) Sammanträdesdatum Dnr 2012/44 Remiss från Länsstyrelsen i Gävleborg om arbetsgruppens slutrapport samt förslag kring myggbekämpning vid nedre Dalälven; yttrande INLEDNING Sala kommun har fått en remiss från Länsstyrelsen i Gävleborg. Slutrapporten redovisar ett antal förslag till åtgärder som kan ligga till grund för att finna en långsiktig lösning på myggproblematiken kring nedre Dalälven. Beredning Bilaga KS 2012/53/1, förslag till yttrande Bilaga KS 2012/53/2, remiss från Naturvårdsverket Anders Johansson föredrar ärendet. Yrkanden Ulrika Spårebo (S) yrkar att arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar iill i enlighet med förvaltningens förslag, Bilaga KS 2012/53/1, tillstyrka arbetsgruppens förslag till fortsatt arbetssätt. BESLUT Arbetsutskottet föreslår att kommunstyrelsen beslutar iill i enlighet med förvaltningens förslag, Bilaga KS 2012/53/ 1, tillstyrka arbetsgruppens förslag till fortsatt arbetssätt. Utdrag kommunstyrelsen Länsstyrelsen i Gävleborg, Britt-Marie Edfält, för kännedom Justerand es sign Utdrags bestyrkande

2

3 Bi l aga KS 2012/53/ 1 SALA KOMM Komm"nMvrelsens förvaltning Ink 20i (2) KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Kommunstyrelsen Förslag till yttrande över Remiss från Länsstyrelsen i Gävleborg om arbetsgruppens slutrapport och förslag kring myggbekämpning vid nedre Dalaälven. Sala kommun har fått en remiss från Länsstyrelsen i Gävleborg. Slutrapporten redovisar ett antal förslag till åtgärder som skulle kunna ligga till grund för att finna en långsiktig lösning på myggproblematiken kring nedre Dalälvsområdet. Rapporten handlar Bli-bekämpningen av mygg i nedre Dalälvsområdet som omfattar åren , samt förslag på lösningar vad gäller huvudmannaskapet och finansiering av Bli-bekämpningen framåt. lill detta pågår även arbetet med en långsiktig ladskapsstrategi för en långsiktig lösning av myggproblematiken kring nedre Dalälven. Båda dessa aktiviteter är parallella processer skilda från varandra men påverkar varandra samtidigt. Arbetsgruppen har i sitt arbete försökt hitta en ansvarsstruktur vad gäller syfte och mål samt finansiering av myggbekämpningen vid nedre Dalälven. Regeringen har tidigare sagt att verksamheten med att begränsa myggförekomsten ska hanteras på en regional och lokal nivå. Frågeställningen om det nationella ansvaret för människors hälsa och livsmiljö vid nedre Dalälven, och därmed finansieringen av myggbekämpningen bör lyftas fram. Arbetsgruppen föreslår att förslag om anslagsfinansiering via statens budget, formulerat i budgetproposition, skyndsamt prövas av regeringskansliet och berörda departement. För en bekämpningsinsatts under 2012 finns ett kvarstående lager av BlI. Men det är den rörliga helikopterkostnaden liksom personalkostnader under 2012 som behöver täckas. För detta ändamål behövs en ny ekonomisk garanti, i händelse av att en Bli-bekämpning av mygglarver behövs. SALA kommun Kommunstvrelsens förvaltning Box Sala Besöksadress: Stora Torget 1 Växel: Fax: kommunjnfo@sala.se Anders Johansson Samhällsplanerare Planering- och utveckling Anders.Johansson@sala.se Direkt: S112

4

5 2 (2) Arbetsgruppens förslag kring lagstiftningsfrågan och arbete för att upprätta en samfällighet som huvudman såväl för markavvattningsinsatser som BTIbekämpning är en process som behöver behandlas under en rad av år. Arbetsgruppen föreslår att gruppens uppdragsgivare, att hos mark- och miljödomstolen, i avvaktan på ny kompletterande lagstiftning, hemställa om en sakkunnig som kan ta fram förslag om hur myggbekämpningen skall utformas efter år BTI-bekämpningen av mygg vid nedre Dalälven saknar helt finansiering från år 2013 då nuvarande treåriga projektperiod upphör. Det finns inte heller då någon ansvarig huvudman för fortsatt BTI-bekämpning. De årliga kostnaderna för att upprätthålla en acceptabel livskvalitet, under år av extrema myggproblem vid nedre Dalälven, uppgår till ca 10 miljoner kronor per år. Periodvis översvämmade låglänta våtmarksområden är barnkammare för den långflygande och aggressiva översvämningsmyggan Aedes sticticus och det finns behov att reducera mängden i temporära våtmarker i sju kommuner längs nedre Dalälven, där Sala är en av kommunerna. Dessa återkommande stora till olidliga mängder stickmyggor har betydande negativa effekter på såväl boende, besökare som näringsliv och det finns ett uttryckligt behov av hjälp med bekämpning av översvämningsmyggorna. Sala kommun tillstyrker arbetsgruppens förslag till fortsatt arbetssätt. /}lc4y:t!~~ Anders Jotfansson Samhällsplanerare

6

7 BilaM~t2r;. '... \ KOmm"nstv ie l'~: :: föf'laholng '.!ink. 2m2 -J,- 2 Z.. Länsstyrelsen :Dlarienr 2 Aktbilaga Gävleborg : ~2~O::.!.I1=.f.!:L'::l-.L-.L----' Anna-Lena Österborg Länsråd REMISS - MISSIVBREV 1 (1) Dnr Länsråden i Uppsala, Dalarna och Västmanland län. Regiondirektören vid Regionförbunden i Gävleborg, Dalarna och Uppsala Kommunstyrelsens ordförande i Heby, Sala/ Avesta, Hedemora, Säter, Tierp. Älvkarleby, Sandvikens och Gävle kommuner Remiss om arbetsgruppens slutrapport och förslag kring myggbekämpning vid nedre Dalälven. Under 2011 presenterade vår gemensamma arbetsgrupp kring myggfrågan en revisionsrapport som beskrev läget inför sommaren Arbetsgruppen presenterar även nu en slutrapport med förslag till ett antal åtgärder som skulle kunna ligga till grund för att finna en mer långsiktig lösning på myggproblematiken kring nedre Dalälvsornrådet. Själva slutrapporten är kompletterad med en "Appendix" som är en nu lägesbeskrivning kompletterad med ett antal slutsatser avseende åren 2012 samt 2013 och framåt. Hur ser Ni på arbetsgruppens förslag till en rad åtgärder på såväl kort, medellång som lång sikt såsom; Gemensam finansieringslösning i form aven garanti om behov av myggbekämpning uppstår sommaren 2012 Framställan till Mark- och miljödomstolen om förordnande av markavvattningssakunnig för bildande av markavvattningssamfållighet vid Nedre Dalälven Initiering aven utredning kring lagstiftningsfrågan Initiering av dialog med Regeringskansliet avseende särskilda anslag för myggbekämpning i budgetpropositionerna i avvaktan på eventuella andra lösningar i regelverk, ansvar och finansiering Remissvaren ska vara Länsstyrelsen i Gävleborgs län tillhanda senast /Ii! ~~~"'JY Anna-Lena Österborg I Postadress Länsstyrelsen, Gävle Telefon Besöksadress Borgmästarplan I Fax Webb lsen.se/gavleborg I e post gavjeborg@lansstyrelsen.se

8

9 REMISS (25) Dnr Länsstyrelsen Gävleborg Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab SALA KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Ink Arbetsgruppen kring finansiering av myggbekämpning vid nedre Dalälven - Sammanfattning av arbetsgruppens förslag Arbetsgruppen foreslår tre åtgärder, som i samverkan med det långsiktiga arbetet med en landskapsstrategi kan ge förutsättningar för en långsiktig lösning av myggproblematiken kring nedre Dalälven. Arbetsgruppen kring finansiering av myggbekämpning vid nedre Dalälven har arbetar på uppdrag av Länsstyrelserna i Dalarna, Gävleborg, Uppsala och Västmanlands län samt Regionförbunden i Dalarna, Gävleborg och Uppsala. Länsstyrelsen i Gävleborg har utgjort sammankallande kansli- och utredarfunktion i detta sammanhang. Arbetsgruppen foreslår tre åtgärder; Bildande aven sarnfallighet som ansvarig huvudman för såväl markavvattningsåtgärder som BIl-bekämpning av myggproblemen i området, vilket är en konsekvens av vattenreglering och vattennivåer i Nedre Dalälven. Initiering aven utredning kring lagstiftningsfrågan vad gäller myggproblematiken och dess folkhälsoaspekter. Lagstiftning och anslagsfinansiering är två intimt med varandra anknutna komponenter i sammanhanget. Särskilda anslag för myggbekämpning i budgetpropositionerna, bland annat i avvaktan på eventuella andra lösningar i regel verk, ansvar och finansiering. En för ändamålet särskilt bildad samfällighet Arbetsgruppen föreslår gruppens uppdragsgivare att hos mark- och miljödomstolen, i avvaktan på ny kompletterande lagstiftning, hemställa om en sakkunnig som kan; - ta fram förslag om hur myggbekämpningen skall utformas efter 2012, med angivande om vilka miljökonsekvenser och krav detta medför. - föreslå vilka som skall delta i en för ändamålet ansvarig samfallighet. - föreslå varj e samfallighetsdeltagares andelstal ifråga om kostnaderna för verksamheten. I Postadress Länsstyrelsen, Gävle Telefon Besöksadress Borgmästarplan I Fax Webb 1NWW.lansstyrelsen.se/gavleborg I E-post gavleborg@lansstyrelsen.se

10 Kompletterande lagstiftning Som konstaterats ovan kan inte gällande lagstiftning vad gäller lag om vattenverksamhet och förordning om bygdeavgifter (Lag 1198:812 med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, Förordning 1998:928 om bygde- och fiskeavgifter, Förordning EG 1698/2005) tillämpas på myggproblematiken vid nedre Dalälven, även om behovet av att reglera ansvar och konsekvenser finns på motsvarande sätt. Därför föreslår arbetsgruppen att dess uppdragsgivare hemställer hos miljö- och folkhälsoministrama att tillsätta en utredning vad gäller en kompletterande lagstiftning som ger mark- och miljödomstolen laglig befogenhet att, efter hemställan från berörda regionala organ (Länsstyrelser och Regionförbund), reglera ansvar och konsekvenser även för den typ av problem som indirekt uppstått av vattenregleringsverksamhet i Nedre Dalälven. Ett särskilt anslag för myggbekämpning i budgetpropositionerna I avvaktan på nödvändig kompletterande lagstiftning och en för ändamålet särskilt bildad samfällighet, behövs enligt arbetsgruppen ett särskilt angivet anslag om 12 miljoner kronor i budgetpropositionerna, fröslagsvis "öronmärkt" under Landsbygdsprogrammet och i Jordbruksfonden. Den regionalt/lokala utarbetade finansieringslösningen som redovisas i föreliggande rapport har kommit "till vägs ände". Den långsiktiga lösningen måste, enligt arbetsgruppens mening, sökas i kompletterande lagstiftning och i fastställandet av ansvar och rollfördelning. Eftersom det blir en ny programperiod för Landsbygdsprograrnrnet och Jordbruksfonden behöver frågan om myggbekämpning också uppmärksammas från svensk sida i processen inom EU fram till fastställd programskrivning. 1. Uppdraget Referensgruppen för landsbygd s strategi arbetet erhöll den 3 februari år 2011 frågeställningen kring den uppkomna situationen med det av Nedab påtalade underskottet på 10.5 miljoner kronor i den treåriga finansieringen av myggprojektet vid nedre Dalälven om totalt 27 miljoner kronor. Med anledning av detta bildade Länsrådet på Länsstyrelsen i Gävleborgs län en arbetsgrupp för att bereda denna frågeställning. Arbetsgruppens uppdrag var att ta fram och bearbeta faktaunderlag samt rent allmänt att analysera den uppkomna situationen och föreslå åtgärder och möjliga lösningar. Primärt har arbetsgruppen analyserat hur de beviljade medlen använts tidigare, och hur tillgängliga medel skulle kunna användas för att täcka behoven. Sekundärt har arbetsgruppen också analyserat vissa framåtsyftande åtgärder för att komma tillrätta med finansieringssituationen. Arbetsgruppen vill i detta sarnrnanhang betona att detta inte är en analys vad gäller behoven av insatser, eller en bedömning av den vetenskapliga grunden för insatserna, utan en analys utifrån regel verk och finansiering baserad på de 2 (25)

11 3 (25) möjligheter och det utrymme samt begränsningar och ramar som berörda anslagsfinansierade myndigheter har. 2. Lite fakta om Nedre Dalälven De mycket höga och unika naturvärdena vid Nedre Dalälven har skapats av älven samt mötet mellan nordligt och sydligt i svensk natur. Här går den naturliga norrlandsgränsen "limes norrlandicus". Hit upp når den mellaneuropeiska lövskogsregionen och här börjar Norrlands väldiga barrskog. De höga naturvärdena kan sammanfattas med att inget annat område i Skandinavien har en så stor artrikedom av ryggradsdjur (däggdjur, fåglar och fiskar). Älviandskapet Nedre Dalälven har i juni 2011 utsetts till biosfarområde och är därmed det tredje biosfårområdet i Sverige. Biosfarområden är områden med höga natur- och kulturvärden. Biosfarområden ska: - gynna de boende i området genom social och ekonomisk utveckling - värna den biologiska mångfalden - vara arenor för forskning och utbildning Biosfarområden utses av FN-organet UNESCO efter godkännande av den svenska regeringen. Att bilda ett biosfårområde innebär inte nya restriktioner utan bygger på befmtlig lagstiftning. Nio kommuner ingår; Avesta, Gävle, Heby, Hedemora, Sala, Sandviken, Säter, Tierp och Älvkarleby. Biosfarområdets yttre gräns följer i stort sett Dalälvens avrinningsområde i berörda kommuner. Biosfarområde innebär en zonering i kärnområden, buffertzoner och utvecklings områden. Kärnområdet utgörs av älvpåverkade naturreservat, Natura 2000 områden och nationalparken. Buffertzonerna kring kärnområdena följer strandskyddet d v s 300 m längs älven och 100 m från mindre vattendrag. De höga naturvärderna i området märks tydligt genom det rika fågellivet. Nedre Dalälvens symbol är fiskgjusen och den är vanligare här än i något annat område i Europa. Havsörnen häckar på många platser och är en vanlig syn över älvens stora fjärdar. Området är berömt för sina ugglor och hackspettar. Alla Sveriges åtta hackspettsarter finns vid Nedre Dalälven. Nedre Dalälven är ett 20 mil spännande fiskeområde i stora fjärdar med oräkneliga öar, åtskilda av forsområden. Här finns också mängder av småsjöar i omgivande skogar. Nedre Dalälven har ett av de artrikaste fiskebestånden i hela landet, med över 30 olika fiskarter. Vid Älvkarleby, strax innan älven når havet, finns också en av Europas bästa fiskeplatser för havsöring och lax.

12 3. Uppdragets genomförande Arbetsgruppen har tagit fram underlag dels genom en av gruppen initierad revision och dels genom intervjuer med ansvariga och berörda personer. Revisionen är utford av Pwc Öhrlings och intervjuade personer har varit dels ansvariga tjänstemän inom Nedab, från styrelsen inom Nedab, inom Uppsala universitet samt involverade personer från bygden. Under arbetsgruppens arbete har även avstämning gjorts med ansvarig for arbetet med den nya landskapsstrategin, vilket omfattar det långsiktiga arbetet for myggproblematiken vid nedre Dalälven, samt med övriga sakkunniga vid länsstyrelsen som jurister samt miljö- och naturhandläggare m fl. De källor som arbetsgruppen använt som underlag till foreliggande rapport är främst foljande; l. Ansökan och projektplan, Jordbruksverket m fl 2. Intervju med Gunnar Ärnström, tidigare ansvarig for myggprojektet inom Sandvikens kommun och Nedab 3. Intervju med Kalle Hedin, VD Nedab 4. Intervju med Lars Sundström, LRF och styrelseledamot i Nedab 5. Möte med Ingrid Bergman, "medborgarvittne" Österfårnebo 6. Intervju med forskningsledare prof Jan Lundström, Uppsala universitet

13 7. Pwc:s revisionsrapport - Kostnadsanalys avseende myggbekämpning - Nedre Dalälven, 11 maj Lag (1198:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet 9. Förordning (1998:928) om bygde- och fiskeavgifter 10. Förordning (EG) Il. Statsbudgeten prop 2010/11:1 Utgiftsområde I denna PM focuserar arbetsgruppen på åtgärder med syftet att hitta en långsiktigt hållbar lösning. 4. Kortfattad historik kring myggfrågan vid nedre Dalälven 4.1 Myggplågan inget nytt fenomen Myggplågan kring Nedre Dalälven har historiskt följt med variationen på vårens vattenflöden. Några särskilt utmärkande årtal har varit 1862, 1916, 1966, 1977, 1985, 1995,2000. Ax 1985 tog Heby kommun upp frågan som ett politiskt krav på åtgärder. År 2000 kopplades Uppsala universitet in på frågan och år 2001 påbörjades försöksverksamheten med BTI i större skala. Innan dess hade försök gjorts med älvängsslåtter och vitlökspulver. En utredning gjordes år 2000 kring myggreglerande dammar med syfte att minska de översvämningar som påverkar Österfårnebo och Tärnsjö tätorter. Beräkningar gjordes bl a av avrinningsområden för Fängsjön resp Nordmyrasjön. Preliminära lägen för utformning av dammar och pumpanläggningar gjordes av en ingenjör med hjälp av Sweco. Utredningen "skrinlades" då försök med BTI-besprutning blev prio l. Arbetsgruppens uppfattning är att nämnda utredning och dess förslag fortfarande är lika intressanta och aktuella som alternativ eller komplement till besprutning med bekämpningsmedel mot stickmyggan. 4.2 Ansvar Sandvikens Näringslivs AB Närab ansvarade för de initiala insatserna i myggfrågan. Under år 2001 överfördes ansvaret till Nedre Dalälvens Intresseförening, som omfattar kommuner och organisationer i flera län. Huvudanledningen till detta var att myggfrågan omfattade flera kommuner i området, som samtliga fanns representerade i Nedab. Däremot hade de då ansvariga en uppfattning om att detta skedde i avvaktan på utformningen aven särskild organisation och för myggfrågan vid nedre Dalälven. 4.3 Kostnadsbilden För innevarande treårsperiod (t o m ) är totalt 27 miljoner kronor avsatt till myggbekämpningen, d v s 9 miljoner kronor per år. Enligt Nedab har F; (?F;\

14 förbrukningen av medel överstigit anslagen vilket gör att det saknas 10,5 miljoner kronor för år 2011 /2012. Behovet är 19,5 miljoner kronor och tilldelade medel uppgår till 9 miljoner kronor, enligt Nedabs egen redovisning. Den årliga kostnaden består, enligt redovisning från Nedab, till 41% av BTIinköp, 24% av Helikopterkostnader samt 35% av kringkostnader som personal och egenkontroll samt utrustning och resekostnader samt hyror och lager m m. En faktor som i stor utsträckning påverkat kostnadsutvecklingen är omfattningen på bekämpningsinsatsema som Nedab beslutat om utan att någon avstämning med bidragsgivarna skett.. I detta sanunanhang skall noteras att förbrukningen av bekämpningsmedel är en konsekvens av bekämpad areal x antal bekämpningar, d v s att det är både storleken på bekämpad areal och besluten om antal bekämpningar som avgör den totala kostnaden för respektive år. Sökt areal tör myggbekämpning i nedre Dalälven ~ ii 5000 ~ ~ '000 o Diagram 1 :Sökt bekämpnings yta har ökat med 154% sedan år 2008 och med 123% sedan år Den faktiska bekämpningsyta har ökat med 370% mellan 2008 och Om hela den ansökta ytan för år 2011 skall bekämpas krävs ca kg Vectobac med den genomsnittsförbrukning som gällt sedan 2007 (14-16 kg per bekämpad hektar).

15 Finansieringen av myggbekämpningen för perioden ser ut enligt följande, per år: Finansiär Kommuner (Sandviken, Gävle, Heby, Älvkarleby, Tierp, Sala, Avesta) * LandsbygdsprogrammeU Statens Jordbruksverk ** Länsstyrelsen Gävleborg Region Uppsala Region Gävleborg Länsstyrelsen Västmanland Region Dalarna Summa Kronor O/o 42,4 32,5 7,7 5,1 5,5 4,7 2,1 100 * Fördelningen mellan kommunerna fastställs av Nedab. ** Medlen från Landsbygdsprogrammet/Statens Jordbruksverk är fördelat mellan Länsstyrelsen Uppsala, Länsstyrelsen Gävleborg, Länsstyrelsen Västmanland och Länsstyrelsen Dalarna. 5. Arbetsgruppens huvudfrågor Eftersom det ekonomiska underskottet i myggprojektet överstiger 30% av beviljade medel har en av huvudfrågorna för arbetsgruppen varit att analysera orsakerna till den uppkomna situationen. Dels att analysera hur kostnadseffektiva insatserna varit och dels att analysera ledning- och styrning av insatserna utifrån tilldelade medel. Vidare har arbetsgruppen, som innehåller representanter för de större anslagsgivande finansiärerna, stämt av nuvarande situation med förutsättningarna vad gäller fmansiering på såväl kort som lång sikt med nuvarande lagstiftning och regel verk. Det är myggplågans omfattning och påverkan på människors livskvalitet som är huvudorsaken till de behov av insatser som förorsakat resursförbrukningen inom Nedab. Men situationen att behoven vida överstiger tillgängliga resurser, vilket kräver skickliga prioriteringar och nödvändiga budgethänsyn, är emellertid ingen unik situation i offentligt finansierade verksamheter och aktiviteter samt projekt. Det är lika självklart i myggprojektet som i alla andra offentligt finansierade projekt och verksamheter att besluten om tilldelade medel sker utifrån gällande lagar, förordningar och programdirektiv. Att beslutade ekonomiska ramar är den yttersta gränserna för insatsernas omfattning gäller för myggprojektet likväl för alla andra projekt. Detta är också kända fakta och förutsättningar, inte minst för Nedab som bedrivit och bedriver en lång rad offentligt finansierade projekt från olika anslagsgivare. A I?~\

16 8000 Bekämpad areal vid nedre Dalälven (arealen summerad vid flera bekämpningstillfällen per år) ~ ~ s:: 4000 ~ '" 3000 ' o Förbrukning kg Vec!obac , , 10oooo t ooo0t t ,oooo ~ _r~~~----m * Förbrukningen av Vectobac, som tillsammans med helikopterkostnaden i projektet, avgör den rörliga kostnaden är relaterad både till myggbekämpad areal och antal bekämpningar på denna areal. 4.4 Finansiering Den regionala finansieringen sker från landsbygdsprogrammet och la tillväxtåtgärder l: l. Respektive Länsstyrelse och Regionförbund avgör fördelningen mellan dessa finansieringskällor. Utöver detta ingår finansiering från berörda kommuner.

17 9(25) I särskilt komplicerade och händelsestyrda är det viktigt att det bland annat finns tydliga rutiner, tydliga beslutshierarkier med tydliga delegationsordningar och beslutsdirektiv samt kontrollfunktioner med fungerande rapportsystem. Samt att detta efterlevs. För att erhålla en objektiv professionell bedömning vad gäller myggprojektets ansvarsfrågor liksom ledning och styrning samt kostnadseffektiviteten har arbetsgruppen anlitat revisionsföretaget Pwc, som genomfort en granskning. Under sommaren 2011 har besprutning endast skett i begränsad omfattning vid ett tillfålle eftersom myggforekomsten varit liten liksom översvämningarna. 5.1 Ansvarsfördelningen i Myggprojektet NedalNedab När det gäller ansvarsfrågan for den uppkomna situationen med ekonomisk brist i myggprojektet konstateras foljande i revisionsrapporten: "Ansvarig och som också formellt är projektägare är styrelsen i NEDAB. Enligt sammanträdes protokoll 19/ beslutar styrelsen att anta arbetsutskottets föreslagna organisation som innebär: NEDAB är ansvarig för bekämpningen. Dess styrelse är högsta beslutande organ och följer verksamheten, fattar beslut i principiella eller andra viktiga frågor samtfrågor som hänskjuts till styrelsen av Vd. Liksom andrafrågor följer beslutsordningen den av styrelsen fastställda arbetsordningenför styrelsen och V d-instruktion. Under ett övergångsår består befintlig referensgrupp, med möte före och ett efter myggsäsongen. NEDAB:s styrelse utser ordförande i referensgruppen ". År 1986 bildade offentliga och privata intressenter Nedre Dalälvens Intresseförening och dotterbolaget Nedre Dalälvens utvecklingsaktiebolag. Med ett gemensamt namn benämns foreningen och bolaget for Nedre Dalälvssamarbetet eller NeDa. NeDa ägs av medlemmarna i moderforeningen. Dessa utgörs av institutioner med intressen i regionen i form av foretag (17 st.), kommuner (9 st.), organisationer (3 st.). Föreningens och bolaget styrelse har identisk sammansättning. I styrelsen ingår som ordinarie ledamöter eller suppleanter foreträdare for samtliga kommuner som berör Nedre Dalälven samt foreträdare för olika delar av näringslivet. NEDAB:s styrelse består av 8 ordinarie ledamöter samt 8 suppleanter. Representation finns från kommunerna, Sandviken, Älvkarleby, Heby, Hedemora, Sala, Säter, Gävle samt Tierps. Övriga ledamöter är från Bergvik Skog AB, Älvkarleby Konferens och Turisthotell, Dala Husby Hotell och Restaurang, Dalagård AB, LRF, Fortum, Äventyrarna AB samt Korsnäs AB. NeDa leds aven VD som tillika är verksamhetsledare i Leader Nedre Dalälven.

18 -1 n f? /;,\ År 2000 bildades LEADER+ Nedre Dalälven, som har en nära koppling till NeDa, men som är en egen j uridisk person. Ar 2008 ersattes LEADER+ aven ett nytt LEADER Nedre Dalälven, som bildats för programperioden (arbetet pågår för kansliet även 2015). I augusti 2011 fanns inom NeDa och det närstående Leader Nedre Dalälven 12,15 årsarbete (åa), fördelat på 15 personer. Flera personer delar sin anställning mellan NeDa och Leader. Inom Leader finns 3,75 åa och i NeDa 8,4 åa. I NeD a ingår myggbekämpning med bl.a. 4 personer stationerade vid Uppsala Universitet (2,6 anställda åa och 1,4 åa köpt tjänst). NeDa:s omsättning har de senaste fyra åren ( I O) i genomsnitt uppgått till 13,36 milj kr varav myggbekämpningen 9,16 milj kr. Leader Nedre Dalälven fattade beslut om nära 15 milj kr under Kommunel'llas ansvar Det är främst kommunerna, via sitt ägarskap och representation i Nedab, som har det yttersta ansvaret för myggprojektet och dess ekonomi. I detta sammanhang kan noteras att Nedabs styrelse inte gjort några revideringar av budgeten utifrån att projektets beviljades 27 miljoner kronor mot ansökta 31,5 miljoner kronor. Noteras kan också att nya avtal slutits med Uppsala universitet t o m december 2012 trots att medelförbrukningen översteg den icke reviderade budgeten med 8 miljoner kronor (förbrukade 18,5 milj kr jämfört med budget 10,5 milj kr) för år I nuläget är den beräknade kostnaden för myggprojektet 37,5 miljoner kronor att jämföra med anslagna 27 miljoner kronor för åren Kommunerna har även ett ansvar i Myggprojektet som anslagsgivare, enligt fördelning som fastställts inom Nedab Länsstyrelsel'llas ansvar Länsstyrelserna har både ett anslagsgivande och myndighetsutövande ansvar i myggproj ektet. Som anslagsgivare åligger det de regionala organen att bedöma projektets giltighet visavi gällande lagar, förordningar och programreglementen samt visavi gjorda och beviljade projektansökningar. I detta ingår också ansvar för att tilldelade offentliga medel används enligt gällande lagstiftning och regelverk. Som delfinansiärer i myggprojektet har Länsstyrelserna tagit beslut dels gällande Regionala tillväxtåtgärder I: I och dels i LandsbygdsprogrammetJ Jordbruksfonden. Länsstyrelserna har även ett tillsyns- och granskningsansvar främst utifrån gällande miljölagstiftning och särskilda direktiv, vilket även gäller Myggprojektet i sin geografi och miljö. Länsstyrelserna är sin tur ansvariga inför de revisionsorgan som finns för respektive program samt inför ekonomistyrningsverket.

19 11 ('Jr:;, Regionförbundens ansvar Regionförbunden ansvarar bland annat för den Regionala Utvecklingsplaneringen (RUP), och delar ansvaret med Länsstyrelserna för Regionala tillväxtåtgärder 1: 1. Regionförbunden är genom sin sammansättning ett naturligt organ för mellankommunala frågor och tillika naturligt regional samverkanspart mellan kommuner och med statliga aktörer. 5.2 Finansieringen av Myggprojektet Kommunal medfinansiering Kommunerna som har egen beskattningsrätt och frihet att disponera sina egna medel beslutar själva om finansiering och interna kommunala finansieringskällor för Myggprojektet. Men även kommunerna har budgetramar och angivna avgränsningar i sina finansieringsförutsättningar i Myggprojektet Landsbygdsprogrammet och Jordbruks/onden Användningen av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) överensstämmer med de mål och den gemenskapsstrategi för landsbygdsutveckling som fastställts i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september l denna förordning fastställs allmänna regler för gemenskapens stöd till landsbygdsutvecklingen, som fmansieras av EJFLU. I den här förordningen anges även målen för politiken för landsbygdsutveckling och den allmänna ram som den ska ingå i. Fonden ska bidra till att förbättra jord- och skogsbrukssektoremas konkurrenskraft, miljön och landskapet livskvaliteten på landsbygden och uppmuntra diversifiering av näringsii vet där. EJFLU ska komplettera de nationella, regionala och lokala verksamheter som bidrar till gemenskapens prioriteringar. Kommissionen och medlemsstaterna ska också se till att stöden från fonden överensstämmer med och är förenliga med övrigt EU-stöd. När det gäller miljön och landskapet respektive livskvaliteten på landsbygden gäller programmet insatser enligt följande; Att förbättra miljön och landsbygden För markanvändning ska stödet bidra till hållbar utveckling och särskilt hjälpa jord- och skogsbrukare att sköta sin mark med metoder som skonar landskap och den naturliga miljön samt skyddar och förbättrar naturresurserna. Främst bör man beakta den biologiska mångfalden, förvaltningen av Natura 2000-områdena, skydd av vatten och mark samt bekämpningen av klimatförändringen. I detta sammanhang omfattar förordningen bland armat stöd för att kompensera för naturliga nackdelar i bergsområden och andra mindre gynnade områden (som fastställts av medlemsstaterna i enlighet med gemensamma, objektiva kriterier)

20 eller utbetalningar för jord- och skogsbrukets miljöåtgärder; dessa täcker endast åtaganden som går utöver de obligatoriska normerna. Stödet omfattar även bidrag till icke-produktiva investeringar som är förbundna med jord- och skogsbrukets miljöåtaganden eller med att uppnå andra miljömål inom jordbruket samt åtgärder som syftar till att förbättra skogsresurser genom ett miljömål (stöd för första beskogning av mark, införande av agri-silvo-pastorala bruknings system, eller restaurering av skogs till ståndet och förebyggande av naturkatastrofer). Alla mottagare av stöd för förbättring av miljön och landsbygden är skyldiga att inom hela jordbruket uppfylla kraven för förvaltning (på området för folkhälsa, miljöskydd och djurskydd) samt de krav för jordbruk och miljöskydd som anges i förordningen om systemet för enhetlig arealersättning (förordning CEG) nr 73 /2009). Livskvalitet och diversifierad ekonomi på landsbygden I syfte att diversifiera landsbygdens näringsliv föreskrivs åtgärder för diversifiering till icke-jordbruksrelaterad verksamhet, stöd till upprättandet och utvecklingen av mikroföretag, främjande av turism samt skydd, utnyttjande och förvaltning av naturarvet i syfte att främja en hållbar ekonomisk utveckling, att förbättra livskvaliteten på landsbygden, vilket bland annat innebär renovering och utveckling av bebyggelser och skydd och utnyttjande av landsbygdens kulturarv, fortbildning av de ekonomiska aktörerna i ovan nämnda branscher, kompetensutveckling och stöd till förberedandet och genomförandet aven lokal utvecklings strategi Regionala til/växtåtgärder anslag 1:1 Medel för regional projektverksamhet har beviljats av länsstyrelser, samverkansorgan och regionala självstyrelseorgan. Enligt förordningen (2003:596) om bidrag för projektverksarnhet inom den regionala tillväxtpolitiken ska den regionala projektverksamheten bedrivas i enlighet med de regionala utvecklingsprogrammen, de regionala tillväxtprogrammen och de regionala strukturfondsprogrammen för regional konkurrenskraft och sysselsättning. Samtliga insatser som inkluderas i redovisningen av regional projektverksarnhet är finansierade av anslaget 1: 1 Regionala tillväxtåtgärder. De är dessutom ofta även finansierade av anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden Andra fll1ansiärer är bl.a. statliga myndigheter, samverkansorgan, landsting, kommuner och privata aktörer. 5.3 Ledning och styrning av myggprojektet Ledningsfunktionerna Inom NEDAB finns följande funktioner knutna till myggprojektet: Vd, administratör och ekonom. Den operativa bemanningen för myggbekämpning består av fyra personer som är knutna till Uppsala universitet. Bekämpningsledare, bitr. bekämpningsledare samt två miljöekologer.

21 5.3.2 Ledning och styrning F ör att kunna hantera budgetbegränsningar i behovsrelaterade insatser krävs tydliga ansvars- och beslutstillämpningar, där det finns en "balanserande" funktion som kan svara för ramar och realism visavi både väl definierade och mer känslomässigt betonade behov. För att bättre förstå denna situation när det gäller myggbekämpningen har arbetsgruppen inhämtat en beskrivning av hur besluts- och ansvarsfunktionerna tillämpas. Kortfattat kan detta beskrivas i följande; Nedab och dess VD ansvarar för att koordinera kontakterna med finansierande myndigheter, samt för ansökningsarbetet och rekvisitioner. Uppsala universitet tar fram underlag och analyser till ansökningarna och finansiering. Nedab upphandlar Uppsala universitet, liksom bekämpningsmedel och helikopterinsatser. I övrigt är det de två forskarna från Uppsala universitet som operativt leder hela bekämpningsinsatsen, som utförs av särskilt rekryterade medarbetare, och som tar besluten om och när bekämpningsinsatserna ska göras. Personalen från Uppsala universitet har dessutom delade anställningar inom Nedab och inom universitetet. Att denna praxis utvecklats är en kombination av berörda organisationers intressentsammansättning, konkreta händelser och dess konsekvenser för berörda parter sarnt rent praktiska orsaker då insatserna är starkt händelsestyrda under fyra vår- och sommarmånader. Till detta hör även ambitionen att försöka begränsa kostnaderna för övertid. Även om det är Nedab, och ytterst dess styrelse, som iklätt sig ansvaret för hela insatsen är det numera i praktiken forskningsledningen som tar alla beslut som påverkar de rörliga kostnader som exempelvis insatsernas omfattning. Det har tidigare funnits en styrgrupp för insatserna, men att den avskaffades när det juridiskt klarlades att en styrgrupp inte kan överta ansvaret från Neda's styrelse för dessa insatser. Besluten om bekämpning tas i två omgångar 1) Anmälan och ansökningar till myndigheter; Beslutet om vilka områden som ingår baseras på myggförekomst i myggfållorna och lokal befolkningen önskemål vilket uttrycks genom att berörd kommun önskar att bekämpning skall utföras. Kemikalieinspektionen har vid registrering av VectoBac G ställt krav på uppmätning av tillräckliga mängder översvämningsmyggor i CDC-fållor för att det skall vara tillåtet att bekämpa stickmyggor och bekämpningsansvariga följer dessa krav. 2) Biologisk MyggkontrolllNEDAB beslut om bekämpningsinsats; Vid översvämning undersöker och mäter bekämpningsansvariga myggiarvsförekomst enbart i områden där vi sökt och fått tillstånd att bekämpa. Inom dessa områden tas beslut om bekämpning när myggiarvsmängderna uppfyller Kemikalieinspektionens krav.

22 Genomförda intervjuer visar, vilket även är arbetsgruppens bedömning, att ovanstående tvåstegsmodell är en utgångsmall, medan det i praktiken är en mer händelsestyrd beslutsprocess som tillämpas i praktiken. En beslutsprocess som i stor utsträckning bygger på interaktion mellan bekämpningsansvariga och befolkningen i området. Kunskaperna om när insatserna bör ske baseras på en lo-årig forskning och praxis kring dessa insatser, och lokalbefolkningens kunskap om besluts- och insatsrutinerna har också utvecklats under denna period. Till bilden hör också att det i praktiken är två personer som har den operativa kompetensen (miljöekologerna) att genomföra insatserna. Detta är alltså ingen "strukturell" kompetens knuten till Nedab, utan en kompetens knuten till två personer. Ur riskanalysperspektiv så balanserar hela denna ekonomiskt omfattande insats på två, eller möjligen fyra personer. För arbetsgruppen är det uppenbart att en av huvudorsakerna till det stora ekonomiska överdraget kan härledas till lednings- och styrningsfrågan kring myggbekämpningen. Revisionsrapporten uttrycker detta på följande sätt; "Någon ekonomisk styrning i egentlig mening har inte förekommit inom projektet. Denna vår bedömningförstärks av att det inom projektetfinns ett förhållningssätt som styrs av uppfattningen att de ekonomiska ramarna är otillräckliga och ytterligare medel måste och kommer att tillskjutas. " "Beslut om bekämpningfattas av bekämpningsledare och biträdande bekämpningsledare tillsammans. Beslut baseras dels på vetenskapliga analyser med utgångspunkt från insamlade myggor från ett 40-tal fällor och dels på bedömningar kring "opinionsläget" hos den närliggande befolkningen. Några ekonomiska bedömningar sker inte i samband med beslut om bekämpning. Vi har heller inte uppfattat att det sker någon systematisk analys eller överväganden kring risker och konsekvenser vid ett eventuellt beslut om att avstå från bekämpning. " "Med utgångspunktfrån genomförda intervjuer bedömer vi den ansvarsmässiga uppdelningen mellan Vd och bekämpningsledare informelltfungera så att Vd har det ekonomiska ansvaret medan bekämpningsledaren har det operativa verksamhetsmässiga ansvaret. En konsekvens av denna rollfördelning är att de formellt ansvariga, styrelse och V d i NE-DAB, i praktiken har svårt att styra och leda verksamheten utifrån ett helhetsperspektiv. Situationen underlättas naturligtvis inte av att verksamheten i hög grad är svårplanerad, händelsestyrd och med ett starkt opinionstryckfrån grupperingar ilokalbefolkningen. " Neda är i sig en lokal intresseförening, bland annat baserad på ömsesidighet med lokalbefolkning och lokala fastighetsägare och andra aktörer i området. Uppsala universitet är en för ändamålet upphandlad utförare, vars primära intresse är att bedriva forskning och genomföra sitt uppdrag i nära samklang med lokalbefolkningen, helt skilt från det ekonomiska ansvaret. Nedab har det formella ekonomiska ansvaret medan Uppsala universitet tar alla avgörande

23 1 S OS) besl ut vad gäller bekämpningsinsatserna, som i sin tur är avgörande för de rörliga kostnaderna. 5.4 Insatsernas kostnadseffektivitet Den särskilt beställda och genomförda revisionen har visat att insatserna i det stora hela är realistiska och rimliga till innehåll och i respektive beståndsdelar, utan ställningstagande till själva omfattningen av insatserna. Inköp av bekämpningsmedel, upphandling av helikopterinsatser och de personella insatserna är relativt väl anpassade till respektive del i myggbekämpningen. Arbetet med ekonomisk redovisning och uppföljning samt rekvisitioner sker också enligt god sed och krav som kan ställas i dessa avseenden. Ovanstående konstateras emellertid utan koppling till den problematik som gäller ledning och styrning, som redovisats ovan, samt finansiering som redovisas nedan. I detta sammanhang kan även noteras att Nedab som relativt liten organisation stundtals har starkt ansträngd likviditet som finansiär av omfattande myggbekämpningsinsatser, som är beroende av täta rekvisitioner i efterhand. När nya uppgifter och krav tillkommer, som exempelvis vad gäller kraven från Naturvårdsverket om egenkontrollprogram, så har Nedab mycket små eller inga möjligheter att av egen kraft svara upp mot detta. 6. Den regionala landskapsstrategin Föreliggande uppdrag och rapport gäller det projekt med BTI-bekämpning i Nedre Dalälven som omfattar åren , samt förslag på lösningar vad gäller huvudmannaskap och finansiering av BTI-bekämpniningen när projektverksarnheten övergår till verksamhet i reglerad ordinarie form. Detta ska inte förväxlas med det pågående arbetet inom den regionala landskapsstrategin, vars mer långsiktiga arbete syftar till att undersöka kompletterande och alternativa åtgärder för att komma till rätta med myggproblematiken vid Nedre Dalälven. Båda dessa aktiviteter, BTI-bekämpning och regionala landskapsstrategin, är parallella processer skilda från varandra men påverkar samtidigt varandra. BTIbekämpning är en förutsättning för att det långsiktiga arbetet inom den regionala landskapsstrategin ska kunna genomföras enligt plan, och resultatet av den långsiktiga landskapstrategin kan komma att på längre sikt påverka BTIbekämpningens omfattning och innehåll. Men eftersom resultatet från arbetet inom den regionala landskapsstrategin ligger några år fram i tiden finns ännu inget resultat därav som kan användas som underlag i arbetsgruppens förslag till lösningar för en mer reglerad övergång från projekt till ordinarie verksamhet för BTI-bekämpningen. Åtgärder och uppdrag föreslagna av arbetsgrupperna inom den regionala landskapsstrategin - Människor, mygg och Natur vid Nedre Dalälven.

24 Syftet med landskapsstrategin är att i samarbete med allmänheten föreslå och börja genomföra några alternativa långsiktiga åtgärder och samtidigt undersöka vad dessa har för effekt på massförekomsten av översvämningsmygg. Uppdrag i projektplanen för 2011 Alvängstudie del l: Utforma ett uppföljningsprogram. Programmet ska följa upp om myggproduktionen minskar på hävdade marker jämfört med marker som inte hävdas. Uppdraget genomförs av Uppsala universitet (Örjan Östman) och beräknas klar den 31 maj Forskningsuppdrag: Jämfära vattenrelaterade parametrar i Dalälven mellan mygg/ria respektive myggrika år under 2000-talet. Syftet är att se om det går att se likheter och skillnader mellan olika år avseende nederbördsmängder över olika delar av avrinningsområdet, nederbördsmönster, reglering, tappning, flöden, översvämningar, vatten- och lufttemperaturer för att ta reda på vilka faktorer som på verkar myggproblemet. Uppdraget genomförs av SMHI (Berit Arheimer) och ska redovisas den 30 april Forskningsuppdrag: Internationell utblick. Syftet är att sammanställa vad det finns för erfarenheter nationellt och internationellt av myggkontroll som inte innefattar kemiska bekämpningsmedel, eller Bti. Uppdraget genomförs av Centrum för biologisk mångfald, CBM, (Karin Gerhard) och ska redovisas den 30 april Forskningsuppdrag: Utvärdering av strategins första år. Utvärderingen fokuserar främst på hur kommunikationen har fungerat, utförs av Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, (Lotten Westberg) och ska redovisas den 31 mars Uppdrag i projektplanen för 2012 Strategin finansieras av Naturvårdsverket. Om inte hela det sökta beloppet tilldelas länsstyrelsen kommer inte alla de nedan listade åtgärderna eller uppdragen att genomföras. Alvängsstudie del 2. Undersöka vilken effekt slåtter av älvängar har på myggproduktionen. Flödesstudie. Profilberäkning av forsnackarna samt eventuella flödeshinder (bl.a. flottningsrester) som människan skapat i Gysinge. Beräkning av flödesreducering vid höga och låga vattenflöden. Pilotprojekt. Restaurering av älväng och/eller ev. andra åtgärder (som dikesrensning eller slyröjning) på en lämplig plats. Atgärder i Istareservatet. Prioritera revidering av skötselplanen om möjligt eller eventuellt genomföra åtgärder i reservatet. Avsättningfär skörden från älvängar. Samarbete med pågående projekt (bl.a. leaderprojekt) för att hitta avsättningsmöjligheter för skörden från älvängarna. Forskningsuppdrag: Tekniska möjligheter att reglera Dalälven. Vilka tekniska möjligheter finns idag att reglera vattnet för att undvika sommaröversvämningar i Nedre Dalälven? Samhällsekonomisk konsekvensanalys. Analysera samhällets alla kostnader (och andra konsekvenser) som den rikliga myggförekomsten orsakar.

25 Myggsitua/ionen historiskt. Genomföra en utredning över hur myggsituationen såg ut i Nedre Dalälvsområdet historiskt sett, bl.a. genom litteraturstudier och intervjuer. Landskapsanalys (om behovet finns). Om behov finns aven fördjupad landskapsanalys utöver den sammanställning av befintlig kartinformation som gjorts Översvämningsmygg och folkhälsa. Sammanställa befintlig information om hur myggproblemet påverkar folkhälsan i regionen. Fortsatta studier av sambandet mellan vattenflöden och mygg. Påbyggnad av SMHls forskningsuppdrag från 20 Il. 17 f?!i\

26 'l O,.., t::\ Två parallella och från varandra skilda verksamheter - BTI-bekämpning av mygg vid Nedre Dalälven - Arbetet inom den regionala landskapsstrategin BTI-bekämpning av mygg vid Nedre Dalälven Projekt Huvudansvarig: Nedab Arbelsprocesser: Fullföljande av projektåtagande enligt beslut, kommunala finansieringsgarantier, klarläggande av juridiska- och sakägarförhållanden via hemställan hos mark- och miljödomstolen, dialog med nationellt ansvariga inom regerings- Ordinarie verksamhet Huvudansvarig: Ev ny ordinarie huvudman (2014)? Arbetet inom den regionala landskapsstrategin.. Projekt, uppdrag och studier Huvudansvarig: Länsstyrelsen Gävleborg -----_. Arbetsprocesser: Reglering av huvudmannaskapet, beslut om nationellt transregionalt ansvar för finansiering av insatser, konsekvenser av juridiska- och sakägarförhållanden. Konsekvenser för omfattning och innehåll i Bli-bekämpningen. Resultat och eventuella åtgärder ? Huvudansvariga:? I I I Arbetsprocesser: Delprojekt och uppdrag samt studier, arbetsgrupper för delprojekten, dialog med berörd lokalbefolkning. Arbetsprocesser: Rapporter och förslag till åtgärder, eventuella kompletterande uppdrag och studier, tester av modeller, överföring till uppdrag för genomförande av fysiska markavvattningsåtgärder m m.

27 7. En lokal/regional eller nationell fråga? Arbetsgruppen har i sitt analys arbete även försökt hitta en ansvarsstruktur vad gäller syfte och mål samt finansiering av myggbekämpning vid nedre Dalälven. F ör att göra detta behövs en förklaringsmodell vad gäller orsak och verkan samt koppling till såväl gällande lagstiftning som tillhörande finansieringskällor. I förslaget till statsbudget 2010 (prop O: 1) skriver regeringskansliet följande under utgiftsområde 23 (areella näringar, landsbygd och livsmedel); "1 sammanhanget bör nämnas att problem med massförekomst av myggor i området kring nedre Dalälven tidvis är betydande. Försöksverksamhet med myggbekämpning har framgångsrikt bedrivits i det berörda området. Regeringen anser att det är viktigt att verksamheten med att begränsa myggförekomsten kan fortsätta samt att det är enjråga som ska hanteras på regional och lokal nivå. Stöd till denna verksamhet bör prövas inom ramen för de samlade medel som finns tillgängliga regionalt och lokalt. " F ör arbetsgruppen är det emellertid uppenbart att myggproblematiken är en nationell fråga, eftersom såväl frågans problem och lösning är transregional och berör flera län. Vidare är en huvudingrediens i denna problematik vattemegleringsföretagens ansvar för såväl problemens uppkomst och omfattning som ansvar för att finansiera reglering av problemen via myggbekämpning, vilket är en lagstiftningsfråga som bara kan hanteras på nationell nivå. I dagsläget finns inga "fria medel" på regional nivå som kan användas för myggbekämpning, utan i stort alla tillgängliga medel är ändamåls st yrda och särskilt angivna utifrån givna anslagsdirektiv och förordningar. I det sammanhanget hjälper det inte med allmänt hållna skrivningar som i budgetpropositionen 2009/10: 1. Efter att ha tagit del av slutsatser från genomförda forskningsstudier och den kompetens som finns kring denna problematik har arbetsgruppen kommit fram till följande: För våtmarker och nationalparker i reglerade vattendrag kommer det sannolikt alltid att finnas en problematik kring mygg- och insektsförekomst, som i flera avseenden och för artrikedomen är nödvändig att upprätthålla för nationalparksstatusen. Förekomsten av stickmyggor är sannolikt under utbredning till fler områden i Sverige och främjas även sannolikt av pågående klimatförändringar. I Värmland vid sjön Björken ( Sunne kommun) och runt Deje (Forshaga kommun) har samma typ av myggförekomst och problematik konstaterats. Frågan är således inte lokal/regional utan av nationell dignitet. Vattemegleringsföretagens ansvar för problemens omfattning vid nedre Dalälven är ej utklarat. 19 (25)

28 ?n (?~\ Myggproblemen är primärt i grunden en miljö- och hälsofråga, och endast sekundärt en tillväxt- och utvecklingsfråga, och bör därför primärt sektoriellt sortera under motsvarande myndigheter. Det finns idag ingen lagstiftning som reglerar samhällets ansvar, de vattenreglerande företagens ansvar eller berörda fastighetsägares ansvar vad gäller myggbekämpning. Eftersom det saknas tydlig lagstiftning inom området finns heller inget tydligt ekonomiskt ansvar för myggbekämpningsinsatserna. Gällande lagstiftning (Lag med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet, Förordning om bygd e- och fiskeavgifter) är inte tillämplig på myggproblematiken, utan kräver kompletteringar om lagstiftningen ska kunna tillämpas specifikt på myggbekämpning. Berörda kommuner har små möjligheter att själva finansiera myggbekämpningsinsatserna som enligt ansvariga utförare kommer att ligga mellan miljoner kronor per år, för att kunna "buffra" medel mellan åren och finansiera insatser under "toppåren". Att även med kompletterande alternativa åtgärder, i form av exempelvis invallningar och ängsslåtter samt reglering och vattenföring i biflöden, kommer det sannolikt att behövas kompletterande insatser med bekämpningsmedel under överskådlig tid. 8. Arbetsgruppens förslag Arbetsgruppen har under skyndsamma omständigheter arbetat fram ovanstående analys och kan mot den bakgrunden lämna följande huvud scenarier till gruppens uppdragsgivare: 8.2 På längre sikt Ett särskilt anslag/ör myggbekämpning i budgetpropositionenjör år 2013 I avvaktan på nödvändig kompletterande lagstiftning och en för ändamålet särskilt bildad samfällighet, behövs enligt arbetsgruppen ett särskilt angivet årligt anslag om 12 miljoner kronor i budgetpropositionen/statsbudgeten "öronmärkt" under Landsbygdsprogrammet och i Jordbruksfonden. Det långsiktiga regeringsuppdrag som Länsstyrelsen Gävleborg har vad gäller regional Landskapsstrategi förutsätter att det under denna period sker myggbekämpning på nuvarande sätt utifrån behov och tilldelade resurser. Detta understryker behovet av att regeringen anslår medel i budgetpropositionen för myggbekämpning i avvaktan på resultaten från det långsiktiga arbetet med den Regionala Landskapsstrategin. Den regionalt/lokala utformade finansieringslösningen som redovisats i tidigare föreliggande rapport har komlnit "till vägs ände". Den långsiktiga lösningen