BBIC utredning ur två perspektiv

Transkript

1 Rapport nr 15, 2004 BBIC utredning ur två perspektiv Om hur BBIC-projektet påverkar utredningsarbetet inom individ och familjeomsorgen Håkan Nilsson Ingrid Burman

2 Del I INLEDNING SYFTE METOD ETT FÖRÄNDRAT SYNSÄTT... 6 Otydligt uppdrag... 7 Förhoppningar inför BBIC VAD ÄR BBIC?... 7 Grundprinciperna... 8 Arbetsmetod... 9 BBIC- triangeln Del II GRANSKNING AV TIO UTREDNINGAR Definitioner Hur används BBIC-rubrikerna? Barnets behov Hälsa Utbildning/Inlärning Känslo- och beteendemässig utveckling Identitet Familj och sociala relationer Socialt uppträdande Klara sig själv Vem lämnar information om barns behov? Familj och miljö Familjens bakgrund och hur den fungerar Familjenätverk Boende Arbetssituation Ekonomi Social integrering Resurser i den närmaste omgivningen Vem lämnar information om familj- och miljöfaktorer? Föräldrarnas förmåga Grundläggande omsorg Säkerhet Känslomässig värme Stimulans Vägledning och gränssättning Stabilitet Vem lämnar information om föräldrarnas förmåga? Sammanfattning HUR FICK SOCIALSEKRETERAREN INFORMATION FRÅN BARNEN? Barn om Barns behov Barn om Familj och miljö Barn om Föräldraförmåga På vilket sätt fick socialsekreteraren information från barnen? Sammanfattning UTREDNINGARNAS LOGISKA KONSISTENS Utredning ett:

3 Utredning två Utredning tre: Utredning fyra: Utredning fem: Utredning sex: Utredning sju: Utredning åtta: Utredning nio: Utredning tio: Sammanfattning SOCIALSEKRETERARNAS SYN PÅ BBIC Synpunkter på arbetsmaterialet i BBIC Arbetsmaterialet med barns behovsområden Att göra en BBIC utredning tar mycket tid Materialet är alltför omfattande och mycket kan rensas bort Kunskapsbasen i BBIC är viktig Idé om alternativ utredningsmodell Synpunkter på arbetsprocessen i BBIC BBIC tydliggör behov av ökade resurser och verksamhetsutveckling BBIC som metod i mötet med barn BBIC som verktyg i mötet med familjen Familjernas delaktighet i utredningsprocessen Synpunkter på värdegrunden i BBIC Barnet i centrum Förankring i kunskaper om barns utveckling Utvecklingsekologiskt synsätt Strävan efter lika möjligheter för alla barn Förutsättningar för samarbete med barn och deras familjer Identifiera svårigheter och bygga på resurser Samarbete mellan myndigheter Sammanfattning Del III SAMMANFATTNING Hur beskrivs barnens behov i de tio utredningarna? Hur blir barnets situation belyst när man i utredningen använder BBIC? På vilket sätt fick socialsekreteraren information från barnen? Hur uppfattar socialsekreterarna arbetsmaterialet och arbetsprocessen i BBIC? Innebär BBIC ett annat sätt att tänka? AVSLUTANDE DISKUSSION Vad gör en BBIC utredning? Socialsekreterarnas synpunkter FÖRSLAG Litteraturlista

4 Del I 1. INLEDNING Socialstyrelsen driver sedan några år tillbaka projektet Barns Behov i Centrum (BBIC) och Luleå är en av sju kommuner/kommundelar som ingår i projektet. Det övergripande målet för BBIC är att utveckla ett enhetligt system för utredning, planering och uppföljning av den sociala barnavården och att stärka barns ställning genom att till exempel uppmuntra barn till delaktighet och inflytande. I BBIC:s utredningsmodell ingår olika formulär. Till exempel formulär för utredning enligt 11 kapitlet 1 socialtjänstlagen (SoL), utredningsmall, utredningsplan och ett åldersindelat fördjupningsmaterial. Det finns vidare formulär med anvisningar för läkarundersökning, konsultationsdokument för skola, förskola osv. En viktig grundprincip i utredningsarbetet är att ha barnet i centrum. Utredningen ska vara förankrad i kunskap om barns utveckling och utredaren ska uppmuntra till delaktighet och genomföra utredningen i samarbete med barnet och dess familj. I Luleå hade vi redan åren arbetat med delar av detta systematiska barnavårdsarbete. Då gällde det planering och uppföljning av placerade barn genom deltagande i Dartington- projektet. När det kom en förfrågan från Socialstyrelsen om eventuellt deltagande i BBIC var många i organisationen bekanta med materialet. Det fanns också en medvetenhet om behov av verksamhetsutveckling, både när det gällde utredningar om barn och vid uppföljning av placerade barn. Bland personalen fanns också intresse av att vara med i ett utvecklingsarbete. Under slutet av 1990-talet framfördes kritik från olika håll om kvaliteten på socialtjänstens arbete med barn och ungdomar, när det gällde handläggning och dokumentation. 1 Krav på kvalitetsutveckling av verksamheten framfördes ofta. I det läget blev det ett naturligt val att delta i BBIC för att utveckla metoder att; skapa systematik i arbetet med att identifiera, dokumentera och utvärdera barns behov av insatser säkerställa rättssäkerhet och kvalitetskrav stärka barns rättigheter och beakta barns behov av insatser skapa samförstånd och ansvarstagande i arbetet med placerade barn 2 I BBIC finns en struktur för att sprida information om projektet och arbetsformerna inom organisationen och till andra verksamheter. Särskilda BBICutbildare är utsedda för att stödja genomförandet. Dessa har bland annat arrangerat metodutvecklingsdagar och utbildningstillfällen om olika teman i enlighet med årligen upprättade 1 Socialstyrelsen, Att använda Barns behov i centrum (BBIC) Studiematerial (s 4) Kritik har riktats från socialtjänsten från olika håll, inte minst genom press och andra media men även från olika studier, socialstyrelsen och länsstyrelsens tillsynsverksamheter. Den ständigt återkommande kritiken handlar om bristfällig dokumentation, bristande barnperspektiv och att socialtjänsten inte vet om insatserna verkligen gör någon nytta. 2 Projekthandlingsplan, LACS för socialförvaltningen i Luleå. (maj 1999, reviderad nov 1999) (s 2) Syftet är för Luleås del att medverka till att utveckla arbetsmaterial och metoder för att: - Stärka barns rättigheter och beakta barns bästa i alla stadier av utredning, planering och beslut av insatser. - Skapa systematik i arbetet med att identifiera, dokumentera och utvärdera barns behov av insatser. - Skapa förutsättningar för samförstånd om ansvartagande i arbetet med placerade barn (föräldrar, familjehem och professionella bildar team). - Säkerställa rättssäkerhets- och kvalitetskrav. 4

5 utbildningsplaner. Tanken är att det ska pågå ett kontinuerligt lärande i organisationen. Hela BBIC-projektet utvärderas centralt men varje kommun gör också en egen utvärdering av sitt BBIC-projekt. I Luleå har vi valt att utvärdera utredningsdelen av BBIC, från det att beslut är taget om att inleda utredning om ett barn, till dess att utredningen är avslutad. Denna, Luleås lokala utvärderingsrapport, är baserad på erfarenheter av BBICprojektets första år. Vår avsikt har varit att dels undersöka hur barns behov beskrivs i utredningar enligt BBIC och hur barn själva kommer till tals och dels att undersöka hur BBIC påverkar socialsekreterarnas arbetsmetoder och förhållningssätt. Vi har valt att göra utvärderingen internt, då vi bedömt att det skulle komma att öka utvärderingskompetensen i vår egen organisation. Socialsekreterarna Ingrid Burman och Håkan Nilsson har haft uppdraget att genomföra utvärderingen, inom ramen för de resurser som tilldelats, det vill säga 25 procent av sina tjänster under cirka ett år. Ingen av utvärderarna är själva involverade i BBIC-utredningar. Ingrid Löfstrand var arbetsledare för projektet fram till sommaren Vetenskaplig handledare har varit fil dr Ulf Hyvönen, forskningschef vid UFFE, socialtjänstens FoU-enhet i Umeå. Forsknings- och utvecklingsenheten vid Kommunförbundet Norrbotten har bidragit med ekonomiskt stöd till utvärderingen och handledning. 2. SYFTE Vårt uppdrag har varit att studera utredningar som utförts enligt BBIC. Vi har valt att granska BBIC utredningar på två olika sätt, dels granskar vi själva utredningarna och dels tar vi reda på hur socialsekreterarna upplever arbetsmaterialet, arbetsprocessen och hur de ser på BBIC: s värdegrund. Det ena syftet är således att undersöka hur utredningsmodellen BBIC påverkar hur barnets situation beskrivs i utredningen. Vi gör det utifrån följande frågeställningar: - Hur beskrivs barnens behov? - På vilket sätt fick socialsekreteraren information från barnen? - Hur blir barns situation belyst i utredningar när man som i BBIC använder barns behov, föräldrarnas förmåga och familje- och miljömässiga faktorer som utgångspunkt när man utreder? Det andra syftet är att ta reda på hur BBIC påverkar socialsekreterarnas utredningsarbete. Vi gör det utifrån följande frågeställningar: - Vilken uppfattning har socialsekreterarna om värdet av arbetsmaterialet i BBIC? - Hur upplever socialsekreterarna att arbetsprocessen blir när man utreder enligt BBIC? - Innebär BBIC ett annat sätt att tänka? Vilka synpunkter har socialsekreterarna på värdegrunden i BBIC? 3. METOD Arbetet inleddes våren 2002 med en information till socialsekreterarna om hur vi tänkte genomföra utvärderingen. För att få en bakgrundsbild av hur utredningar som genomförts innan BBIC, belyst barns situation, läste vi tio traditionella utredningar. Vi intervjuade även fyra socialsekreterare om de traditionella utredningarna och om deras tankar inför BBIC- projektet. 5

6 Hösten 2002 började vi granska tio BBICutredningar som genomförts inom Individoch familjeomsorgen (IFO) mellan våren 1999 och hösten Vi fick tillgång till utredningarna via handledare och utredare inom IFO. Inledningsvis hade vi för avsikt att undersöka två utredningar ur varje åldersgrupp (0-2 år, 3-4 år osv). Men eftersom det inte hade genomförts någon utredning i gruppen 0-2 år, valde vi att granska slumpvis utvalda utredningar från övriga åldersgrupper. Vi strävade efter ett urval med en jämn könsfördelning. Utredningarna är i samtliga fall vad vi kallar triangelutredningar, vilket betyder att de följer BBIC: s uppdelning i Barns behov, Faktorer i familj och miljö och Föräldraförmåga, men är skrivna i löpande text och inte i formulären. Vi har gjort en summativ 3, bedömande utvärdering, där vi granskat om BBICmodellen är effektiv när det gäller att belysa barnets situation. Eftersom utvärderingen delvis skett i dialog med socialsekreterarna för att också beskriva konkret användning och arbetsprocess tror via att den i någon mån även kan ha varit utvecklingsstödjande och gett formativa effekter. När vi har granskat innehållet i utredningarna har vi läst utredningstexten var för sig och sedan jämfört våra intryck. Vi har läst utredningarna mot bakgrund av det som står i BBIC: s studiematerial 4 om intentioner, utredningens innehåll och utredningsförfarande. Vi har utgått från aspekterna under Barns behov, Faktorer i familj och miljö och Föräldraförmåga och studerat i vilken mån motsvarande uppgifter finns i utredningstexten. Vi har även noterat vem som lämnat information, om och i vilken omfattning barnet 3 Karlsson, O (1999) Utvärdering mer än en metod. En översikt. Àjour, en serie kunskapsöversikter från Svenska kommunförbundet nr 3. 4 Socialstyrelsen, Att använda Barns behov i centrum (BBIC) Studiematerial. medverkat och hur informationen i utredningen använts i analys och bedömning. Vi har dammsugit utredningarna på uppgifter och inte letat specifikt under respektive rubrik. För att få socialsekreterarnas synpunkter på BBIC:s arbetsprocess, arbetsmaterial och värdegrund använde vi oss av ett slags gruppsamtal, så kallad fokusgrupp 5. Det var ett sätt att få mycket information och synpunkter på kort tid. Grupperna genomfördes under två förmiddagar i en extern lokal hösten Socialsekreterarnas handledare valde ut de elva utredande socialsekreterare som deltog. Varje tema bearbetades i grupp under cirka 1,5 timme. Viktiga aspekter fördes upp på blädderblock under samtalen. Samtalen spelades också in på band. När vi planerade utvärderingen ville vi även intervjua barn och föräldrar som blivit föremål för BBIC utredning för att få deras synpunkter på hur barnens situation blev belyst och på hur de upplevt utredningsmodellen. På grund av tidsbrist utgår detta avsnitt. Vi hoppas kunna återkomma till föräldrar och barn senare för att få veta något om deras upplevelse av BBIC. 4. ETT FÖRÄNDRAT SYNSÄTT Vi valde att intervjua fyra socialsekreterare som hade lång erfarenhet av arbete med barnavårdsutredningar och fick synpunkter som delvis gick i olika riktning. Tre tyckte att det positiva med det traditionella sättet att utreda var att man då bättre tog tillvara processen i utredningsarbetet. De tyckte även att socialarbetarkompetensen tillvaratogs bättre. De menade att socialsekreteraren själv avgjorde vad utredningen tog upp, vad som var viktigt 5 Obert, C och Forsell M (2000) Fokusgrupp ett enkelt sätt att mäta kvalitet. Bokförlaget kommunlitteratur. 6

7 och vilken omfattning intervjuerna skulle ha. De tyckte också att det var mindre byråkratiskt förr och att dokumentationen var mindre omfattande. Utredningslägenheten med möjligheter till bra möten tyckte två var ett viktigt inslag i det traditionella sättet att utreda. Otydligt uppdrag Det negativa i det traditionella utredningssättet var att det inte var givet vad en utredning skulle innehålla. Utredningsuppdraget och syftet var otydligt, vilket kunde leda till att det blev ett känslostyrt arbete. Utredningarna blev ibland ostrukturerade och svåra att hitta i och det förekom obegripliga socialtjänstformuleringar. Bedömningar och analyser kunde bli luddiga och det kunde komma in ny kunskap i bedömningarna. Tre utredare menade att utredningarna bara tog upp negativa aspekter och inte resurser och det som fungerar. Det blev problemfixerat vilket stötte bort klienten och förstärkte problemen. Två socialsekreterare tog upp att barnet var mindre synligt och att man inte träffade alla barn i utredningssituationen tidigare. Socialsekreterarna upplevde också en avsaknad av vetenskaplig koppling i utredningsarbetet. Förhoppningar inför BBIC En förhoppning inför BBIC-projektet handlade om att få tid att sätta sig in i materialet och få tid att (ut-)öva metoden. Man hoppades att arbetsmaterialet skulle utvecklas mot färre blanketter och att förvaltningen skulle tilldelas mer resurser så att det skulle bli möjligt att använda metoden. Socialsekreterarna tog upp önskemål om att utredare och biståndshandläggare i framtiden skulle arbeta tillsammans tidigt i utredningen för att knyta tidig kontakt och inte tappa information på vägen. Två socialsekreterare hoppades att BBIC skulle bli en mer vetenskaplig utredningsmetod och att det i sin tur skulle leda till bättre och mer systematiserade utredningar med både behov och resurser beskrivna. Likaså hoppades de att barnet och dess biståndsbehov skulle bli mer synligt och tydligt och att man genom den nya utredningsmetoden skulle se sådant som var oanat tidigare så att barn kan få adekvat hjälp fortare. Man hoppades att det skulle bli lättare att peka på vilka bistånd som efterfrågades. En socialsekreterare hoppades att BBIC skulle leda till ett mer kreativt tänkande, idéutbyten med andra kommuner, så att familjer kan få rätt stöd tidigare. Socialsekreterarna pekade på att BBIC är tydligt, vilket gör att man ser var kunskapsluckor finns, något som underlättar vid utbildningsplanering. En tog upp förhoppningar om att organisationen kanske hittar eller tillförs vägar att framföra hur barns behov ser ut till rätt instans, så att förändringar till det bättre kan komma till stånd. Socialsekreterarna tog också upp att BBIC kanske kan tydliggöra vad som behövs för att man ska kunna göra svåra utredningar i Luleå. För att få en uppfattning om hur de traditionella utredningarna var utformade läste vi tio sådana rörande barn i olika åldrar. Vi såg att de var olika, både till innehåll och omfattning. Fyra var omfattande och täckte alla BBIC:s behovsområden medan de övriga var mindre omfattande och täckte en till fem områden. Samtal eller sammanträffande med barn förekom i sju av tio utredningar. 5. VAD ÄR BBIC? Här vill vi presentera BBIC: s värdegrund och arbetsmetod. Uppgifterna i kapitlet är hämtade ur studiematerialet Att använda Barns behov i centrum (BBIC) i barnavårdsutredningar. I studiematerialet slår Socialstyrelsen inledningsvis fast att 7

8 Det sociala barnavårdsarbetet är en av socialtjänstens viktigaste och svåraste uppgifter. 6 BBIC: s studiematerial tar sin utgångspunkt i tio grundprinciper som är viktiga för att förstå utredningssystemet. BBIC är inspirerat av det engelska systemet: Looking After Children System (LACS), Assessment Frameworks (AF) och det svenska Dartingtonprojektet. De engelska systemen har anpassats till svenska förhållanden av Socialstyrelsen i samarbete med projektkommunerna. Principerna står i samklang med FN:s konvention om barnets rättigheter. Grundprinciperna Barnet i centrum; Att ha barnet i fokus är utgångspunkten för att kunna bedöma om och hur ett barn är i behov av skydd eller stöd. Utredaren ska arbeta för att barnet ska involveras och uppmuntras till delaktighet och inflytande. Barnets åsikter och vilja ska alltid beaktas. Förankring i kunskaper om barns utveckling; Barn har olika behov som måste tillgodoses för att dess utveckling ska bli gynnsam. Många barn som socialtjänsten möter är sårbara och deras utveckling kan äventyras av olika orsaker. Det är därför viktigt att känna till vad barnet behöver för att vara friskt och kunna utvecklas. Socialtjänstens planer ska baseras på bedömningar av barnets utveckling och de svårigheter som kan finnas. Socialarbetaren måste vara insatt i vad avvikelser hos ett barn kan innebära så att behov kan tillgodoses snabbt. Utvecklingsekologiskt synsätt; För att skapa sig en uppfattning om ett barn måste 6 Socialstyrelsen; Att använda Barns behov i centrum (BBIC) i barnavårdsutredningar. Studiematerial del 1 (s 4). Det sociala barnavårdsarbetet är en av socialtjänstens viktigaste och svåraste uppgifter. En särskilt svår uppgift handlar om barnavårdsutredningen. Utredningen är det verktyg som socialarbetaren använder för att avgöra om man behöver ingripa i en familjs liv. såväl familjesituationen som det samhälle och den kultur barnet växer upp i beaktas. Föräldra- och barnrelationen har betonats, men även miljöfaktorer och dess inverkan på barns utveckling och föräldrars förmåga att tillgodose barns behov bör uppmärksammas. Det finns klara samband mellan ogynnsamma ekonomiska förhållanden och sannolikheten att barn inte lyckas väl. Utredningen måste därför innehålla vårdgivarnas förmåga att möta behov och även beakta faktorer inom barnets nätverk. Strävan efter lika möjligheter för alla barn; Samtliga barn som bedöms vara i behov av skydd och stöd ska få chansen att utvecklas optimalt utifrån förutsättningar och ålder. Alla myndigheter måste anstränga sig för att inte återspegla eller förstärka diskriminering och mobbing. Missgynnade barns hälsa och utbildningsbehov ska uppmärksammas speciellt. Samarbete med barn och deras familjer; En situation där barn och föräldrar känner att de kan lämna viktiga uppgifter om sig själva eftersträvas. Att arbeta med hela familjen är inget självändamål; målet måste alltid vara att skydda och främja barnets välbefinnande. Barnet måste förbli i centrum. Bygga på resurser och identifiera svårigheter; Såväl positiva som negativa faktorer ska identifieras. Ibland förbigås det som fungerar och kan utgöra positiva faktorer. Att arbeta med ett barns eller familjs resurser är en viktig del i att sträva efter lösningar. Det innebär inte att socialarbetaren ska göra avkall på sin kritiska omdömesförmåga och alltid tro att det går att nå fram till samförstånd. Samarbete mellan myndigheter i utredning och bedömning av insatser: Kunskap från barnavårdscentral (BVC), skola, daghem med flera blir en viktig del i utredningar. 8

9 Barn i ett utsatt läge upptäcks sannolikt av någon i dessa yrkesgrupper. Utredningen är en fortlöpande process - inte en engångsföreteelse; Att förstå vad som försiggår i en familj och omgivning är oftast inte möjligt efter ett enda utredningstillfälle. Utredningsprocessen består av olika steg: att bygga relationer, att komma fram till djupare förståelse genom att pröva hypoteser, att göra gemensamma eller parallella utredningsplaner med andra myndigheter, att bestämma vilken insats som är mest effektiv. När skyddsbehov konstateras återstår ytterligare frågor. Vilken prioritet gäller; möjlighet att bygga på resurser och behov av att intervenera i familjen? Insatser under utredningens gång; Själva utredningsprocessen bör vara stödjande och insatser ges om så krävs parallellt med utredningen. Insatser och utredning sammanfaller och överlappar ofta varandra. En utredning kan starta en process av insikt och förändring hos föräldrarna och den unge. Grundat på vetenskap och beprövade erfarenhet; Socialt arbete bygger sin kunskapsbas på teori och forskning inom många olika discipliner. Vidare baseras det praktiska arbetet på lagstiftning och politiska riktlinjer. Det är viktigt att yrkesverksamma försäkrar sig om en praktik baserad på senast tillgängliga kunskaper, relevanta forskningsrön, statistik, normerande riktlinjer, praktisk vägledning för socialt arbete och tillsynsmyndighetens granskningar och undersökningar. Intryck ska tas av vad barn och familjer anser. Utvärdering av insatser och kritisk uppföljning av det egna arbetet ska ske kontinuerligt. Arbetsmetod Barnets sju behovsområden var kärnan i det uppföljningssystem som det engelska forskningsteamet utvecklade. Den svenska modellen som prövats i BBIC är modifierad och framtagen i samarbete med svenska jurister och projektkommunerna. BBIC: s utredningsmodell för barnavårdsutredningar illustreras med hjälp av en triangel med barnet i centrum. Triangelns tre sidor symboliserar en helhetssyn, sidorna är; Barnets behov, Föräldrarnas förmåga och Faktorer i familj och miljö (se bild 1). I BBIC säger man att utredningen är det första steget mot hjälp i en familj. I den inledande kontakten mellan familjen och socialsekreteraren läggs grunden för det fortsatta arbetet med barnet och familjen. Forskning 7 har visat att den inledande kontakten påverkar familjens framtida relationer och den spelar en avgörande roll för det framtida arbetets förlopp. Tiden är en viktig faktor i ett barns liv. Att tillgodose ett barns behov i rätt tid innebär att så snart behov konstaterats ska barnet ska erhålla adekvata insatser. I den svenska lagstiftningen sägs att en utredning ska bedrivas skyndsamt, utredningstiden får vara högst fyra månader. 8 Att samla in uppgifter och få insikt i familjesituationen är centralt i utredningen. Hur det ska ske planeras med barn och föräldrar i en utredningsplan. Utredningen ska varken vara underdimensionerad eller för omfattande. Utredaren ska engagera barnet och vårdnadshavarna och sträva efter delaktighet och insyn i utredningsarbetet. Skriftlig information måste kombineras med muntlig. När familjer inte vill samarbeta bör dörren 7 Socialstyrelsen, Att använda Barns behov i centrum (BBIC) Studiematerial (s23). Den inledande kontakten betyder mycket för hur samarbetet utvecklas vidare och för socialarbetarens möjlighet att få föräldrarnas samtycke till vad som händer. Samarbete är och också en förutsättning för att kunna ge stöd. (Cleaver & Freeman 1995; Jones & Ramchandani, 1999) 8 Svensk författningssamling; Socialtjänstlag (2001:453) 11 kap 2. Utredningen skall bedrivas skyndsamt och vara slutförd senast inom fyra månader. Finns särskilda skäl får socialnämnden besluta att förlänga utredningen för viss tid. 9

10 BBIC- triangeln Triangelsymbolen visualiserar att endast en helhetssyn kan ge underlag för att bedöma barnets behov. Barnet är placerat mitt i triangeln och kring barnet finns de faktorer som präglar dess välbefinnande och möjligheter att utvecklas. De olika sidorna samspelar och påverkar barnets utveckling på olika sätt. För att kunna förstå barnets situation behöver såväl individuella behov beaktas som föräldrars förmåga och den miljö barnet lever i. hållas öppen, familjen underrättas om vad som pågår och om hur de kan medverka. Önskan att samarbeta med familjen får dock inte prioriteras framför barnets trygghet. Är föräldrarna hotfulla är det viktigt att ha tillgång till en kompetent arbetsledare eller handledare. Möten med barn i olika former måste få stort utrymme. Utredningen kan inte göras utan att man träffar barnet oavsett ålder och vilka förhållanden som i övrigt råder. Att samtala med barn förutsätter tid, skicklighet, förtroende och noggranna förberedelser hos utredaren. Det direkta arbetet omfattar fem komponenter; att träffa, observera, samtala, göra aktiviteter och att engagera barnet. En barnavårdsutredning kräver grundlig förståelse av barns utvecklingsbehov. Dessa bedöms utifrån de sju behovsområdena; Hälsa, Utbildning, Känslo- och beteendemässig utveckling, Identitet, Familj och sociala relationer, Socialt uppträdande och Klara sig själv. Socialarbetaren bör identifiera de behovsområden som ska utredas, ange mål för barnets utveckling inom de olika behovsområdena samt analysera informationen för att planera framtida åtgärder. Gränserna mellan behovsområdena är inte glasklara, viktigast är att barnets behov uppmärksammas, diskuteras och att informationen dokumenteras under något behovsområde.

11 Föräldrarnas förmåga att tillgodose barnets behov på ett lämpligt sätt bedöms utifrån sex olika aspekter: Grundläggande omsorg, Säkerhetsaspekter, Känslomässig värme, Stimulans, Vägledning och gränssättning och Stabilitet. I familjer där det finns farhågor att ett barn far illa är det viktigt att socialarbetaren samlar information om hur föräldrarna klarar sin föräldraroll. Hur familjen och miljön påverkar föräldrarnas förmåga och barnets utveckling bedöms utifrån sju olika aspekter: Familjens bakgrund och sätt att fungera, Familjens nätverk, Boende, Arbetssituation, Ekonomi, Familjens sociala integrering och Resurser i den närmaste omgivningen. Allmänna rekommendationer till dem som arbetar med formulären är att materialet ska användas mer som en checklista (inte intervjumaterial), ett hjälpmedel för att dokumentera, strukturera och analysera information. All information i formulären är inte relevant utan socialsekreteraren ska göra prioriteringar i materialet och använda det som passar. Det är socialsekreteraren som avgör vad som ska frågas och när. De ämnen som berörs ska diskuteras tillsammans med klienten och inte vara raka frågor och svar. Utredningen ska göras i dialog med klienten. Teman om föräldrarnas förmåga upprepas för att de ska uppmärksammas även då utredaren valt att utelämna något behovsområde Konsultationsdokumentet syftar till att lyfta fram aspekter som är viktiga för utredningen, både på det som fungerar bra men även på det som fungerar mindre bra i barnets situation. Mindre erfarna socialsekreterare bör använda BBIC-materialet tillsammans med en erfaren kollega. Man säger också att formulären aldrig kan ersätta socialsekreterarens professionella kunskap och goda omdöme. Del II 6. GRANSKNING AV TIO UTREDNINGAR I det här kapitlet undersöker vi hur barns situation blir belyst när socialsekreterarna använder BBIC i utredningsarbetet. Vi gör en kvantitativ redovisning av i vilken utsträckning uppgifter från området finns med i utredningarna och redovisar dessa under huvudrubrikerna Barns behov, Faktorer i familj och miljö och Föräldrarnas förmåga. Vi redovisar varje aspekt/underrubrik för sig. Vi gör inte någon bedömning av utredningarnas kvalité. När vi träffade socialsekreterarna inför utvärderingen våren 2002 beskrev de att de inledningsvis uppmanats att prova på att göra utredningar med behovsområdena. Det tolkar vi som att de inte alltid varit helt på det klara med hela BBIC-konceptet. Vi stärktes i den uppfattningen under fokusgruppsamtalen. Det tycker vi är något man bör ha med sig vid granskningen av utredningsmaterialet. De tio utredningar som utgör underlaget för utvärderingen har genomförts på IFO i Luleå under perioden våren 1999 till hösten Elva socialsekreterare har arbetat med utredningarna. I fem utredningar var en socialsekreterare ensam ansvarig och i fem utredningar var två ansvariga. Utredningstiden varierade från tre veckor upp till sju månader. Den genomsnittliga utredningstiden var drygt fyra och en halv månad. Fem av utredningarna startades efter ansökan om bistånd och fem efter anmälan. I sju utredningar förekom insatser under utredningstiden i form av kontaktfamilj, kontaktperson, placering i hem för vård och boende (HVB-hem), familjehem eller utredningshem. I fyra utredningar saknades samtycke från vårdnadshavaren och den unge till föreslagen vård. 11

12 Eftersom det inte fanns några BBICutredningar i åldersspannet 0-2 år valde vi att undersöka slumpvis utvalda utredningar från övriga åldersgrupper och strävade efter ett urval med en jämn könsfördelning. Det blev totalt en 4-åring, en 8-åring, tre 11-åringar, en 12-åring, en 14-åring, två 15-åringar och en 18 åring. Underlaget för utvärderingen är den information som dokumenterats i själva utredningstexten. Det betyder att socialsekreteraren kan ha utrett fler områden utan att dokumentera dem i själva utredningen. De kan också ha talat med barn i en annan omfattning än vad som redovisats i texten, men det saknas i så fall dokumentation om detta och har därför inte varit möjligt att utläsa. Ingen utredare har beskrivit att de valt bort att undersöka något område eller valt bort att genomföra barnsamtal. Vi hade inledningsvis också för avsikt att ta reda på om och hur konsultationsdokumenten använts, men eftersom det inte framgått av utredningstexten om/hur dessa använts så har vi valt att inte undersöka detta. Definitioner Vi har tittat närmare på vem eller vilka som lämnar uppgifter till utredningarna och definierat följande kategorier; Föräldrar som omfattar biologiska föräldrar och styvföräldrar. Professionella vårdgivare avser familjehem, kontaktfamilj och HVB-hem. Referenter avser personer som har en professionell relation till familjen, till exempel lärare, kurator, läkare. Vi har också sorterat utlåtanden från polismyndighet till denna kategori. Kontakter i Nätverket avser syskon, släkt och vänner. Hur används BBIC-rubrikerna? Vi undersöker först hur utredarna använt sig av BBIC triangeln, dess tre huvudrubriker med respektive underrubriker. Barnets behov har utretts i samtliga utredningar. För att beskriva behovsområdet har utredarna i sex utredningar använt sig av alla (7) underrubriker. I de fyra övriga finns information som belyser behovsområdena i den övriga texten. En utredning använder man endast två BBIC-rubriker. Det är den utredning som är äldst av de granskade. Information om barnets familj och miljö finns i alla utredningar, men utredarna använder sig sällan av BBIC: s (7) underrubriker. I sex utredningar saknas underrubrikerna helt och i de övriga används de sparsamt med ett undantag. I tre utredningar sorteras alla aspekter av området in direkt under huvudrubriken. Ingen utredare använder rubriken resurser i den närmaste omgivningen. Föräldraförmågan beskrivs på något sätt i alla utredningar, men utredarna använder sig av BBIC: s (6) underrubriker i hälften av utredningarna. I ytterligare fyra utredningar har utredaren valt att beskriva aspekter av föräldraförmågan direkt under huvudrubriken, utan underrubriker. Barnets behov När vi har undersökt de tre huvudområdena i triangelns ben, det vill säga Barnets behov, faktorer i Familj och Miljö och Föräldrarnas förmåga, har vi värderat informationen utifrån BBIC:s anvisningar om innehåll (se bilaga 1) och arbetsmetod som vi beskrev i kapitel fem. Vi presenterar varje huvudområde med respektive underrubriker/aspekter för sig och illustrerar området med en tabell i slutet av avsnittet. När vi jämfört informationen under respektive underrubrik/aspekt med vad som förväntas (se bilaga 1) ser vi att området är beskrivet som mallen föreskriver om vi ser till hela materialet. Varje enskild utredning har dock inte med alla uppgifter under 12

13 respektive aspekt. Det är inte heller något som påbjuds i BBIC, utan Tabell 1, användningen av BBIC:s underrubriker i utredningarna Utredning/Antal underrubriker Barns behov Familj o miljö Föräldraförmåga Antal underrubriker/aspekter som har använts i respektive utredningsområde. Området Barns behov har totalt sju underrubriker, Familj och miljöfaktorer har sju och Föräldrarnas förmåga har totalt sex underrubriker. har utredaren även tagit med uppgifter från föräldrar eller annan vårdgivare. Även socialsekreteraren ska själv bedöma vad som är relevant. Ingen utredare lyfter särskilt fram skyddande faktorer. Någon utredning anger mål för barnets behovsområden. Vi börjar med att granska området barnets behov. Hälsa Livsområdet är beskrivet i alla utredningar. Socialsekreterarna redovisar kontakter med referenter som sjukvård, skola, psykiatri. Den utredning som inte uppfyller det som avses med området har inte utrett barnets hälsa som helhet utan endast fokuserat på barnets riskbeteende. I nio utredningar har förälder och/eller professionell vårdgivare lämnat uppgifter till utredningen. I fem utredningar kom barnet till tals om sin hälsa. Referenter uttalar sig om barnens hälsa i sex utredningar. Även riskbeteende och droganvändning belyses här i förekommande fall. Psykosocial hälsa diskuteras i alla utredningar. Utbildning/Inlärning Området är beskrivet i alla utredningar. Socialsekreterarna tar upp allmän inlärning, närvaro i skolan, familjestöd, fritidsintressen och så vidare. Informationen refererar till den problematik som framkommer i utredningarna. Skolan har i samtliga fall lämnat uppgifter, i ett fall en anteckning från förskolan. I sex utredningar finns information från barnet, i sju utredningar misskötsel av skolan belyses som en riskfaktor. Känslo- och beteendemässig utveckling Samtliga utredningar har beskrivit området. Socialsekreterarna tar till exempel upp relationer, stress, fobier och förmåga att visa känslor. Fyra utredningar redovisar någon information från barnet. Föräldrarna är tillfrågade i nio utredningar. Man har också tagit in uppgifter från professionella vårdgivare i förekommande fall. I två utredningar har personer i nätverket lämnat uppgifter. Identitet Området beskrivs i samtliga utredningar. Åtta utredningar redovisar uppgifter från referenter under livsområdet. Barnet har lämnat uppgifter i fem utredningar, föräldrar i nio och professionella vårdgivare i fyra utredningar. Fem utredningar har även med uppgifter från nätverket. Utredarna beskriver barnets själförtroende, utvecklande av negativ identitet, barnets historia, beteende, både hur barnet ser på sig själv och hur det uppfattas av omgivningen. Familj och sociala relationer Området är beskrivet i alla utredningar och här har barnen kommit till tals i störst omfattning. De berättar om familj och sociala relationer i sju utredningar. 13

14 Socialsekreterarna belyser hur det fungerar med föräldrar, kamrater, syskon och annat vuxenstöd. De beskriver också brist på närhet och relationer. Föräldrar lämnar uppgifter i samtliga utredningar. Det övriga nätverket deltar i förekommande fall. Professionella vårdgivare och referenter är också representerade i utredningstexten. Socialt uppträdande Området är beskrivet i alla utredningar. I fyra utredningar finns direktuppgifter från barnet. I övrigt är det föräldrar, professionella vårdgivare, nätverket och referenter som beskriver. Beskrivningarna rör sig kring hur barnet uppfattas av omgivningen, både positiva och negativa omdömen. Det handlar om hur barnet klär sig, hygien, språkbruk och sinnesstämning. I en utredning ges barnet (en ungdom) möjlighet att reflektera över referentens utsaga. I en utredning blir det tydligt att barnets föräldrar har olika syn på och krav avseende barnets sociala uppträdande. Klara sig själv Livsområdet beskrivs i alla utredningar. Socialsekreterarna beskriver praktiska levnadskunskaper. Det handlar om hygien, tvätt, kunskap om matlagning, ansvar, läggtider men också om riskbeteende och om barn som lämnas vind för våg. Man tar upp behov av stöd och praktisk träning. I en utredning är det oklart var uppgifterna är hämtade. I fyra utredningar har barnets åsikt refererats, annars är det föräldrar, professionella vårdgivare och referenter som står för uppgifterna. Vem lämnar information om barns behov? En utgångspunkt för en BBIC- utredning står att finna i de tre huvudområdena, triangelbenen med dess aspekter/underrubriker. En annan viktig utgångspunkt är delaktighet och att barnet ska ges möjlighet att uttrycka sin åsikt. Vi har därför undersökt både om det finns information om respektive aspekt och vem som lämnar informationen. Med utgångspunkt i BBIC och de tio utredningarna har vi skapat en femgradig skala för att i tabellform (tabell 2-4) illustrera om det finns information och vem som lämnar informationen. När det handlar om barns behov har vuxna lämnat information om alla aspekter. Barn kommer oftast till tals om familj och sociala relationer och utbildning/inlärning. Av tabellen framgår också att socialsekreteraren haft mest samtal med barn om dess behov i utredning ett och tio. Där har barnet lämnat betydande uppgifter om många aspekter på sina behov. Familj och miljö BBIC uttrycker att fostran av ett barn sker inte i ett vakuum. 9 När det gäller familjoch miljöfaktorer är informationen i vårt material inte lika omfattande som under rubriken barns behov. När vi jämfört vilken information som finns om varje underrubrik/aspekt av familj och miljö med vad som förväntas enligt mallen (se bilaga 1) ser vi att området inte är beskrivet som förväntat om man ser till hela vårt material. Den del som handlar om familjens bakgrund och dess familjenätverk är mest utredd. Där har även barnen utryckt sin syn på situationen. Området ekonomi redovisas i hälften av utredningarna och presenteras då mest som bakgrundsfakta. När social integrering utreds handlar det mer om familjens inbördes relationer. Resurser i den närmaste omgivningen tas inte upp i någon utredning. Vi redovisar varje underrubrik/aspekt för sig och illustrerar sedan med en tabell. Familjens bakgrund och hur den fungerar Området tas upp i alla utredningar. Föräldrar och referenter berättar om händelser som visar hur familjen fungerar, 9 Socialstyrelsen, Att använda Barns behov i centrum (BBIC) Studiematerial (s 52). I en familj påverkas alla medlemmar både positivt och negativt av såväl släkt, grannskap och det sociala nätverket som man omger sig med. 14

15 bakgrund beskrivs av familjen själv och familjens bakgrund. Familjens historia registeruppgifter beskriver ibland en del av Tabell 2, information om Barns Behov och vem som lämnar information. Utredning/Aspekter av området barns behov Hälsa Utbildning/ Inlärning Känslo- och beteendemässig utveckling Identitet Familj och sociala relationer Socialt uppträdande Klara sig själv = Ingen redovisad information om behovsområdet (det saknas helt information från behovsområdet). 1 = Redovisad information om behovsområdet, oklart vem som lämnat uppgifterna (det finns viss information men utan att utredaren har redovisat vem som lämnat uppgifterna). 2 = Redovisad information om behovsområdet, föräldrar,, professionella vårdgivare och/eller referent är uppgiftslämnare (den information som finns redovisad kommer uteslutande från vuxna). 3 = Redovisad information om behovsområdet, Föräldrar, professionella vårdgivare och/eller referent är uppgiftslämnare, viss information från barnet (informationen kommer i huvudsak från vuxna, den information som går att härleda till barnet är begränsad och/eller har inte påverkat utredningen i någon större omfattning). 4 = Redovisad information om behovsområdet från vuxna, betydande information från barnet (Det framgår att barnet har blivit tillfrågat och att den information barnet lämnat har påverkat utredningen). redovisas i åtta av tio utredningar, dock beskrivs alltid barnets historia. Familjens sammansättning redovisas alltid, men det är vid två tillfällen svårt att få grepp om vilka som bor under samma tak. Generellt var det svårt att hitta uppgifterna eftersom rubriken bara återfanns i tre utredningar. Barnet har uttalat sig i tre utredningar. Familjenätverk Familjens nätverk tas upp på något sätt i alla utredningar. Det är barn, föräldrar, syskon eller andra släktingar som berättar om släkt och vänner, föräldrarnas partners och om brist på nätverk. I sex utredningar redovisas att barnen kommit till tals om nätverket. I en utredning har man använt sig av nätverkskarta. Information om nätverket finns under egen rubrik i tre utredningar, annars får man leta i övrig text. Man förstår mellan raderna (t.ex. via beskrivning av förälders relationer och arbete) vilka konsekvenser brist på nätverk får för barnet, men utredarna konkretiserar inte konsekvenserna av att nätverk saknas. Där barnet har insatser i form av kontaktfamilj eller kontaktperson blir det tydligt att dessa insatser av extra nätverk är avgörande för barnets utveckling. Det extra nätverket påverkar utvecklandet av fritidsintressen, kontakter med vuxna utanför familjen och fungerar också som avlastning och stöd i ett litet eller obefintligt nätverk. En utredning påvisar 15

16 konsekvenser för barnet av nätverkets svårigheter att samarbeta. Boende Boende beskrivs egentligen inte enligt BBIC. I alla utredningar finns uppgifter om adresser där barnet bor och det ger viss vägledning i en stad som Luleå. I två saknas i övrigt uppgifter om boende. Fem utredningar beskriver att barnet har eget rum, vilket kanske är ett sätt att beskriva om bostaden är anpassad till familjens behov. I tre av dessa utredningar finns endast uppgifter om detta. I två redovisas intrycken från hembesök. Barnet uttalar sig i en av utredningarna. Boendeomgivningen redovisas i en utredning, där familjen bor utanför stan. Arbetssituation Föräldrarnas arbetssituation tas mest upp utifrån hur familjen försörjer sig, inte hur föräldrarnas arbete eller avsaknad av arbete påverkar barnet och dess möjligheter. Socialsekreteraren beskriver att föräldrarna arbetar, är sjukskrivna, har pension, studerar eller är arbetslösa. I en utredning beskrivs föräldrarnas arbetsförhållanden med obekväm arbetstid. Arbetslöshet problematiseras inte, trots att arbetslöshet enligt BBIC särskilt bör uppmärksammas eftersom det får konsekvenser för barnet. Tre utredningar använder sig av rubriken arbete. I övrigt finns uppgifterna under andra rubriker eller direkt under huvudrubriken. En utredning redovisar information från barnet. En utredning utelämnar information om arbete. Ekonomi Området tas upp i fem utredningar, tre av dessa under egen rubrik. I tre ges antydningar om familjens ekonomi via uppgifter om ekonomiskt bistånd, sjukskrivning eller arbetslöshet. I två utredningar får man inte veta något om ekonomin. Ingen utredning är konkret när det gäller vilka konsekvenser ekonomin har fått eller får för barnet. I en utredning lämnar barnet uppgifter om sina svårigheter att hålla i pengar, men det är inte det som avses i behovsområdet. Det är i huvudsak föräldrarna som uttalar sig. Social integrering Området beskrivs under egen rubrik i två utredningar. I en utredning redovisas hur familjen och barnet är integrerade i samhället. I sju utredningar tas social integrering upp i form av familjens sociala relationer och nätverk, med fokus mest på familjens inbördes relationer. Tre utredningar saknar information om integrering. Ingen utredning redovisar information från barnet om området. I två utredningar tas familjens och barnets möjligheter att delta i samhällslivet upp. Resurser i den närmaste omgivningen I studiematerialet beskrivs att området ska handla om service i bostadsområdet, fritidsutbud, hälsovård, affärer, skola etc. Ingen utredare använder sig av rubriken. I en liten stad som Luleå vet man kanske vad varje bostadsområde har att erbjuda. Området har inte utretts i någon utredning. Vem lämnar information om familj- och miljöfaktorer? När det gäller familj- och miljöfaktorer är den del som handlar om familjens bakgrund och familjenätverk mest utredd. Där finns direktinformation från barn. I övrigt är det, med två undantag, föräldrar och referenter som lämnar information. Det saknas helt uppgifter om resurser i den närmaste omgivningen och i hälften av utredningarna saknas uppgifter om ekonomi. Tabellen nedan illustrerar vilken information som lämnas och vem som lämnar information om familj- och miljöfaktorer. Föräldrarnas förmåga I familjer där det finns farhågor att ett barn far illa är det viktigt att socialsekreteraren samlar information om hur föräldrarna klarar sin föräldraroll. Triangelsidan med föräldrarnas förmåga är upplagd så att 16

17 varje förmåga korresponderar mot fullständig utredning av barnets barnets sju behovsområden. Därför ger en Tabell 3, information om Familj och miljöfaktorer och vem som lämnar information. Utredning/aspekter av området familj och miljö Barnet och familjens bakgrund och hur familjen fungerar Familjenätverk Boende 2* 1* 1* 3* 0 1* 0* 1* 2* 2 Arbetssituation Ekonomi Familjens sociala integrering Resurser i den närmaste omgivningen 0 = Ingen redovisad information om behovsområdet (det saknas helt information kring behovsområdet). 1 = Redovisad information om behovsområdet, oklart vem som lämnat uppgifterna (det finns viss information men utan att utredaren har redovisat vem som lämnat uppgifterna). 2 = Redovisad information om behovsområdet, föräldrar, professionella vårdgivare och/eller referent är uppgiftslämnare (den information som finns redovisad kommer uteslutande från vuxna). 3 = Redovisad information om behovsområdet, Föräldrar, professionella vårdgivare och/eller referent är uppgiftslämnare, viss information från barnet (informationen kommer i huvudsak från vuxna, den information som går att härleda till barnet är mindre eller har inte påverkat utredningen i någon större omfattning). 4 = Redovisad information om behovsområdet från vuxna och betydande information från barnet (Det framgår att barnet har blivit tillfrågat och att den information barnet lämnat har påverkat utredningen). *Hembesök har förekommit. behovsområden också material för bedömning av föräldrarnas förmåga. När vi jämfört informationen under respektive aspekt/underrubrik med vad den förväntas innehålla enligt mallen kan vi se att det förväntade innehållet finns om vi ser till hela materialet, men tre utredningar har inte med alla uppgifter. Trots att det ibland saknas underrubriker går det att få en bild av föräldrarnas förmåga därför att information om barnets behov finns på andra ställen i utredningen, till exempel i information från referenter som redovisas separat. Också här presenterar vi varje aspekt av området för sig och illustrerar sedan informationen i en tabell. Grundläggande omsorg Alla utredningar har tagit upp området, i sju beskrivs det heltäckande. Sättet att dokumentera uppgifterna varierar mellan utredarna. Innehållet i informationen varierar också; från att vara konkret och grundligt under egen rubrik till att vara utspridda och kortfattade uppgifter från barnet och referenter som sammantaget ger en bild av förälderns förmåga till omsorg om barnet. I fem utredningar finns direktuppgifter från barn, i övrigt lämnas informationen av vuxna. Säkerhet Säkerhet beskrivs i nio utredningar, fem av dem har också egen rubrik. Det handlar om 17

18 barnets säkerhet utomhus, om våld, alkohol och droger, om barnet lämnats ensam och om föräldern skyddar barnet från risker. Det är föräldrar, personer i nätverket och professionella vårdgivare som kommer till tals. Även referenter ger sin syn. I tre av utredningarna har barnet tillfrågats. Känslomässig värme Området beskrivs med egen rubrik i fyra utredningar. Föräldrarna tar upp det som handlar om fysisk kontakt till exempel kramar, sova i förälderns säng, sitta i knä, men också svårighet att få kontakt med barnet eller att sitta och prata. Utredaren har vid några tillfällen också tagit upp förälderns förmåga att stötta, vara förebild och stödjande. Där egen rubrik saknas finns informationen till exempel i referentutlåtanden som visar på föräldrarnas förmåga och oförmåga. I sex utredningar talar referenter om kontakten mellan barn och förälder. I två utredningar framgår det att barnet har kommit till tals. Stimulans Området beskrivs under egen rubrik i fyra utredningar. I fem utredningar lämnar föräldrar information och vid fem tillfällen finns information om området i referenternas utsagor. Referenternas utsagor visar på brister som gör det svårt för föräldern att stimulera barnet. Informationen om att föräldern inte kan stimulera barnet kan också framgå via beskrivningen av totalsituationen, men området redovisas inte konkret. Barn har kommit till tals om stimulans i en utredning. Vägledning och gränssättning Utredarna talar om gränser på något sätt i alla utredningar. Det handlar om att barn inte respekterar föräldrarnas regler och om föräldrar som har svårt att stå emot när barnet testar gränser, om tider och om normer. Man berör även föräldrars möjlighet att vara en positiv förebild för barnet. Området har beskrivits av föräldrarna i sex utredningar. I tre utredningar är området utförligt beskrivet under egen rubrik. Det är förälder, referenter och nätverk som kommit till tals. I fyra utredningar nämns gränssättning mer i förbifarten. I en utredning har socialsekreteraren bedömt förälderns förmåga till gränssättning direkt under rubriken. Barnet har kommit till tals i tre av utredningarna. Stabilitet Stabilitet beskrivs i nio utredningar. Aspekten presenteras på olika sätt; från att vara omfattande och samlad till att informationen framgår på olika ställen i utredningen via beskrivning av bakgrund eller via en referent som berättar hur det fungerar i skolan. Informationen framgår så att säga mellan raderna. Sådan information problematiseras inte alltid trots att uppgifterna enligt vår uppfattning ibland motiverat detta. I tre fall redovisas barnets synpunkter, annars är det föräldrar, referenter och professionella vårdgivare som står för uppgifterna. Vem lämnar information om föräldrarnas förmåga? När det gäller föräldrarnas förmåga är det grundläggande omsorg, känslomässig värme och vägledning och gränssättning som tas upp i alla utredningar. Barn kommer mest till tals om grundläggande omsorg, något de gör i fyra utredningar. Man kan se att barn givit direktinformation om föräldraförmåga i stor omfattning i utredning fyra. Tabellen nedan illustrerar vilken information som lämnas och vem som lämnar information om området föräldrarnas förmåga. Sammanfattning I kapitlet har vi redovisat granskningen av det material (tio utredningar) som varit underlag för utvärderingen. Vi har funnit att området barns behov har utretts i samtliga utredningar och beskrivits 18