1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

Transkript

1 Jordbruksverket Diarienummer: /14 Konsekvensutredning till föreskrifter om ändring i Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2010:15) om djurhållning inom lantbruket m.m. Enligt förordning (2007:1244) om särskild konsekvensutredning vid regelgivning ska en myndighet som överväger nya eller förändrade regler utreda reglernas kostnadsmässiga och andra konsekvenser i den omfattning som behövs i det enskilda fallet och dokumentera utredningen i en konsekvensutredning. 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Jordbruksverket ser ett behov av att revidera rubricerad författning. En del ändringar görs som en följd av att det inom djurhållningsområdet för vissa av lantbrukets djur har tillförts nya kunskaper och att teknikutveckling har skett inom området. Vissa av ändringarna i författningen görs för att förtydliga tillämpningen av föreskrifter då det visat sig att de tillämpas olika. Några av ändringarna görs för att på ett tydligare sätt implementera sådana krav som ställs i EU-direktiv. En överskådlig redovisning av vilka föreskrifter och allmänna råd som berörs av ändringarna ges i nedanstående tabell. Kapitel Paragraf Avseende Anm. 1 4 Definitioner Nya o ändrade 1 18 Måttavvikelser Ändrad lydelse 1 24 Dagljusinsläpp i fjäderfästallar Ändrad lydelse 1 25 Dagsljusinsläpp ytterligare undantag Ändrad lydelse 1 26 Belysning Ändrad lydelse 1 26 a Dagsljus och belysning Ny paragraf Allmänna råd till 2 och 4 djurskyddslagen Kalvhållning vid mjölkproduktion Nytt AR 2 3 a Djurens kontaktbehov Ny paragraf 2 3 b Grupphållning av kalvar Ändrad lydelse 2 17 Gödseldränerande golv som liggyta Ändrad lydelse 2 18 Särskilda krav på ensamboxar för kalvar Utgår 2 24 Larm i stallar med kalvar Ändrad lydelse 2 36 Mått vid individuell hållning av kalv Ändrad lydelse 2 37 Mått gemensambox Ändrad lydelse 2 38 Mått bås Ändrad lydelse 2 41 Mått dränerande golv Ändrad lydelse 3 16 Larm i stallar med grisar Ändrad lydelse 3 19 Mått grisboxar Ändrad lydelse 3 19 a Mått boxar med foderliggbås Ny paragraf 4 11 Mått ligghallar med utfodring Ändrad lydelse 6 8 Mekanisk utgödsling undantag Ändrad lydelse Allmänna råd till 6 kap. 9 (L100) Mekanisk utgödsling Ändrad lydelse Unghöns Strö resp. sittpinne Träder i kraft 6 22 Mått Sittpinne till unghöns i bur Ändrad lydelse 1 (29)

2 1 kap. Gemensamma bestämmelser 1 kap. 4 Avseende begreppet: hydda Begreppet är inte tidigare definierat i L100 och behöver definieras för att tydliggöra vad som avses med begreppet. En utförlig problembeskrivning återfinns under rubriken; 2 kap. särskilda bestämmelser för nötkreatur (se särskilt 2 kap. 36 ). Det bör särskilt observeras att det av definitionen framgår att det enbart avser ett flyttbart mindre stall som placeras utomhus. Det betyder att om en sådan konstruktion placeras inne i en byggnad ska den inte anses vara en hydda utan i stället anses vara en box eller en del av en box. Avseende begreppet: ströad liggbox Begreppet förekommer i författningen men är inte definierat. I nuvarande författning definieras däremot begreppet ströad liggyta vilket dock inte förekommer i författningen. Definitionen av ströad liggyta tas därför bort och ersätts med ströad liggbox. Lydelsen i definitionen är i stort sett den samma som för ströad liggyta. En skillnad är dock att den nya definitionen anger att det avser en box som är försedd med strö. I definitionen av ströad liggyta angavs att det avser en box med ströbädd. Denna ändring i sak är nödvändig att göra eftersom generella krav på ströbädd inte ska ställas i sådana utrymmen som anges som ströad liggbox. Avseende begreppet: totalarea I nuvarande definition av begreppet framgår det att vissa ytor trots att de innehåller t.ex. inredning som hindrar djuren att röra sig fritt på ytorna, ändå får räknas till totalarean. Som en följd av de ändringar som föreslås i 3 kap a, ska ytterligare ytor få räknas till totalarean. Om även dessa ytor införs i definitionens lydelse finns risk att definitionen blir allt för krånglig och svårläst. Definitionen ändras därför och de ytor med hinder m.m. som får räknas till totalarean anges i stället i respektive paragraf. 1 kap. 18 Nuvarande lydelse anger att mindre avvikelser från föreskrivna mått i vissa fall kan godtas under förutsättning att samtliga (fyra) kriterier som anges i föreskriften är uppfyllda. Jordbruksverket har konstaterat att föreskriften inte tolkas lika bland myndigheter eller bland domstolar. Problemet är att det förekommer tolkningar om att föreskriften ska tillämpas i två steg. Detta genom att man i ett första steg ska avgöra om avikelsen är att anse som mindre och först därefter i ett andra steg pröva om kriterierna uppfylls. Jordbruksverket har på flera sätt bl.a. genom kurser, särskilda yttranden samt skriftliga vägledningar försökt tydliggöra att avsikten med föreskriften har varit att prövningen ska ske i ett steg. Detta genom att man oavsett avvikelsens storlek i t.ex. cm eller procent ska pröva om kriterierna uppfylls. Dessa insatser har dock inte varit tillräckliga varför föreskriften nu ändras så att det blir tydligt att paragrafen är tillämplig oavsett avvikelsens storlek. I andra stycket anges i nuvarande lydelse att första stycket även gäller vid förprövningspliktig ombyggnad av stallar. Det utesluter möjligheten att kunna godta avvikelser vid ombyggnad av en byggnad som tidigare används för annat ändamål än stall. Jordbruksverket anser att måttavvikelser ska kunna godtas i en befintlig byggnad oavsett vad byggnaden använts för tidigare och ändrar därför föreskriften. 2 (29)

3 3 (29) Dnr /14 1 kap. 24 Sverige har generella krav på att stallar ska vara försedda med ljusinsläpp för dagsljus. Hur dessa ska vara utformade eller placerade är dock inte reglerat. En ojämn ljusfördelning i fjäderfästallar är dock ofta källan till problem med flockning, fjäderplockning eller hackning i framför allt större flockar. I värphönsdirektivet (1999/74/EG) ställs krav som innebär att ljusöppningar för dagsljus, om sådana finns, ska vara placerade på ett sådant sätt att de ger en jämn fördelning av ljuset i lokalerna. Sverige liksom övriga medlemsstater är skyldiga att implementera detta krav i den nationella djurskyddslagstiftningen. Det har dock inte gjorts i Sverige varför det nu görs. 1 kap. 25 Första stycket (Nytt) Jordbruksverket ser behov av att införa undantag från kravet på fönster i utrymmen där ljusinsläppens betydelse för djuren i praktiken bedöms vara ingen eller låg. I sådana utrymmen kan det i vissa fall vara praktiskt svårt och kostsamt för att djurhållarna att förse utrymmena med lämpliga ljusinsläpp. Ett generellt undantag införs därför för djurutrymmen där ett och samma djur inte hålls annat än tillfälligt som i detta avseende innebär i högst fem dygn. Exempel på sådana utrymmen är stallutrymmen på slakterier som oftast inte håller djur mer än över natten. Andra exempel på djurutrymmen är sådana som används tillfälligt i samband med utställningar, tävlingar eller liknande evenemang. Andra stycket (redaktionell ändring) Ändringen jmf med tidigare lydelse är att begreppet fönster ändras till ljusinsläpp. Ändringen görs för att få en mer logisk skrivning i författningen. Tredje stycket (Nytt) Hittills har kunskapsnivån om hur dagsljusinsläpp i fjäderfästallar ska utformas och placeras inte varit tillräcklig, vilket också avspeglas i många av de fjäderfästallar som hittills har byggts. Det har i många fall visat sig att ljusinsläppen gett ett ojämnt spritt dagsljus som i sin tur medfört stora beteendeproblem bland hönsen (se 24 ovan). Det har resulterat i att många djurägare har satt igen ljusinsläppen för att förhindra eller minska dessa problem, dock på bekostnad av hönsens behov av dagsljus. Som ett led i att försöka finna en lösning som dels innebär att ovan nämnda problem kan minskas eller förhindras, dels innebär att hönsens behov av dagsljus tillgodoses, har alternativt ljus i stallar för burhöns prövats som ny teknik. Denna provning har syftat till att se om artificiellt ljus med dagsljusliknande spektra kan användas i stället för fönster för dagsljus. Provningen har avslutats och rapporterades till Jordbruksverket (Nilsson, C. et al, Provning och utvärdering av nya typer av artificiellt ljus i hönsstallar. Sveriges Lantbruksuniversitet, Inst. för husdjurens miljö och hälsa, Avd. för husdjurshygien. Rapport, 63 pp). I slutrapporten konstateras att den studerade ljustypen inte kan ersätta dagsljus fullt ut. Detta eftersom den inte har ett kontinuerligt ljusspektrum som dagsljuset. Av rapporten framhålls dock att denna ljustyp med fördel kan användas när dagsljusinsläppen inte räcker till eller är olämpliga att använda av djurskyddsskäl. Jordbruksverket har därför mot bakgrund av det som framkommit under nyteknikprövning samt efter ytterligare kontakt med forskare inom området kommit fram till vilka egenskaper en artificiell belysning ska ha för att i vissa fall få användas i stället för dagsljusinsläpp. Utgångspunkten har varit att belysningen så nära som möjligt ska ge djuren ett ljus som motsvarar sådant ljus som erhålls från fönster. (Se t.ex. Prescott, N.B., Light, vision and welfare of poultry. Animal Welfare 12, ) Det är viktigt att hönsens ljusbehov tillgodoses på ett bättre sätt jämfört med den situation som råder idag. Om det ska kunna ske på ett rimligt sätt måste djurhållarna dock ges

4 4 (29) Dnr /14 möjlighet att använda alternativa lösningar i redan byggda stallar, vilket inte medges med nuvarande föreskrifter. Jordbruksverket föreskriver därför att artificiell belysning med vissa egenskaper får användas i stället för dagsljusinsläpp i fjäderfästallar som är i bruk som sådana när denna föreskrift träder i kraft. Detta gäller dock inte förutsättningslöst för alla sådana stallar utan bara i de stallar där man konstaterat att användning av dagsljus har lett till djurskydds- eller djurhälsoproblem. 1 kap. 26 Första stycket (tillägg) Den senaste fjäderfäforskning visar på att höns kan uppfatta ljusflimmer upp till 120 Hz och att flimrande ljus troligen är en av orsakerna till stress hos fjäderfän. (Lisney, T. et al., Using electroretinograms to assess flicker fusion frequency in domestic hens. Vision Research, 62: ) Ett tillägg görs därför i föreskriften som anger vilka egenskaper ljus i fjäderfästallar ska ha. Andra stycket (tillägg) Av nuvarande skrivning framgår att kravet på fast monterad belysning t.ex. inte omfattar ligghallar. Jordbruksverket anser att det är relevant att även undanta hyddor från detta krav. En förutsättning är dock att tillsyn över djuren kan ske utan svårigheter genom att tillräcklig belysning är ordnad på annat sätt, t.ex. genom handburen strålkastare. 1 kap 26 a (ny paragraf) Första stycket Jordbruksverket anser att hur man använder ljus har stor betydelse för djuren oavsett vilket djurslag det är fråga om och föreskriver därför att kravet gäller för alla djurslag som omfattas av författningen. Den nya paragrafen baseras på djurens behov av ett ljus som gör att de kan följa sin naturliga dygnsrytm. I rapporten om ljusprojektet (se ovan) rekommenderas äggproducenterna att pröva sig fram till vilka ljuskällor som fungerar bäst genom att läsa av hönsens beteende. Målet är att stödja hönsens dygnsrytm genom att växla mellan ett för djuren aktiverande ljus och ett avkopplande ljus som går att dimma och som saknar ljusrörens flimmer. För andra djurslag finns liknande rekommendationer i en redovisning som har sin grund i ett projekt, där målet varit att ta fram underlag för energieffektiv belysning i stallbyggnader och sammanställa forskningsresultat om god ljusmiljö för de vanligaste djuren inom lantbruket. (Hörndahl T., Wachenfelt E., Wachenfelt H. (2012) Belysning i stallbyggnader. SLU, Alnarp: Lantbrukets byggnadsteknik). Av redovisningen framgår bl.a. hur nötkreatur och gris uppfattar och påverkas av dagsljus, spektralfördelat ljus, olika ljusintensitet och mörker i sin belysningsmiljö. Med utgångspunkt från ett antal undersökningar ges också en viss vägledning i hur belysningen kan anpassas så att den förbättrar djurens välbefinnande och produktion. Andra stycket Utöver de svenska djurskyddsbestämmelserna rörande ljus finns också krav i rådets direktiv (2008/120/EG) som visserligen inte ställer krav på dagsljus men som reglerar att grisar inte ska gå i mörker. Detta genom att det i punkt 2 bilaga I, kapitel I anges att: Pigs must be kept in light with an intensity of at least 40 lux for a minimum period of eight hours per day. Denna ordalydelse har vi inte återgett i våra föreskrifter eftersom vi ansett att våra särskilda krav på dagsljus är mer långtgående än direktivet. Jordbruksverket har dock konstaterat att kravet på fönster för dagsljus inte garanterar att direktivets minimikrav enligt ovan alltid uppfylls. Föreskriften kompletteras därför och ges samma lydelse som direktivet.

5 2 kap. Särskilda bestämmelser för nötkreatur Allmän beskrivning gällande 3-3a, 18, 36 Jordbruksverket har uppmärksammat att nuvarande föreskrifter inte är tillräckligt tydliga eller förutsägbara vad gäller hållande av kalvar i kalvhyddor. Kalvhyddor är ett djurhållningssystem som bygger på att man håller kalvar enskilt i hyddor utomhus eller under utomhusliknande förhållande. Problemen i nuvarande föreskrifter är att det inte tillräckligt tydligt framgår om hållandet av kalv i kalvhydda kan jämställas med hållande i ensambox. Den otydliga regleringen medför att det kan finnas risk för att kalvar hålls i strid mot rådets direktiv 2008/119/EG artikel 3 punkt 1 a. För såväl hyddor som ensamboxar finns också risk att de, med nuvarande formulering i föreskrifterna kan placeras på ett sådant sätt att kalvarna inte kan nå eller se varandra, eftersom fokus i nuvarande föreskrifter har legat på mellanväggens utformning. När flera kalvar hålls i en och samma hydda s.k. flerkalvshydda uppstår inte motsvarande problem och därför omfattar ändringen inte flerkalvshyddor. Det grundläggande syftet med ändringen är att göra det tydligt att man ska tillgodose nötkreaturens behov av social kontakt, vilket också framgår av rådets direktiv 2008/119/EG skäl 7. Rådets direktiv gäller endast kalvar men Jordbruksverket anser med stöd av vetenskapliga studier att nötkreatur oavsett ålder har ett behov av social kontakt och att det inte upphör när kalven överstiger sex månaders ålder. Genom att ändra föreskrifterna vill vi uppnå att: det blir tydligt hur kalvar som hålls individuellt i kalvhydda får hållas, nuvarande krav på mellanväggens utformning i ensambox tas bort och ersätts med allmänna råd, nötkreaturens behov av social kontakt tillgodoses oavsett ålder. Allmänna råd till 2 och 4 djurskyddslagen (nytt) I de föreskrifter som gäller nu ställs specifika krav på att mellanväggarna ska vara täta upp till 0,80 m från boxgolvet och därutöver vara genombrutna. Avsikten med att de ska vara täta har varit att förebygga djurhälsoproblem och minska smittspridning mellan kalvarna genom att begränsa möjligheten till kontakt mellan kalvarna. Täta mellanväggar ger också en dragfri miljö för kalvarna samt minskar risken för att gödsel sprids mellan kalvarna. Jordbruksverket anser att täta mellanväggar är en förebyggande åtgärd som är lämplig från djurhälsosynpunkt men anser inte att den måste vara allmängiltig i det fall kalvhälsan i besättningen ändå är god. Vi undanröjer därför kravet på att mellanväggarna ska vara täta och inför det i stället i allmänna råd. 2 kap 3 a (ny paragraf) Nötkreatur är flocklevande djur och social isolering har en stressande effekt på dem. Därför införs en ny paragraf där kravet på social kontakt utökas till att också omfatta nötkreatur äldre än sex månader. Grundkraven är att de ska kunna ha ögonkontakt och kunna beröra varandra. Kravet på beröring ska anses vara uppfyllt om djuren minst kan ha noskontakt med varandra. I vissa situationer måste dock ett djur kunna hållas avskilt och därför införs undantag från grundkraven. Exempelvis kan det gälla djur i karantän, djur som hålls för särskild vård enligt 1 kap. 14 och för avelstjurar om så behövs för att kunna klara kraven i 2 kap (29)

6 När man bedömer om ett djur får hållas avskilt eller inte gäller det att särskilt beakta om syftet är väl motiverat från djurskydds-, djurhälso- eller smittskyddssynpunkt. Det är också viktigt att beakta om alternativa lösningar finns och om dessa är rimliga att åstadkomma. Ensamhållning som beror på att djurhållningssystemet och stallutformningen i besättningen har brister som normalt inte är allmänt förekommande i nötkreatursbesättningar, ska inte godtas. Inte heller ensamhållning som är en följd av brister i övrigt som kan undanröjas med rimliga insatser. När det gäller tidsaspekten anges i föreskriften att de endast får hållas avskilt en kortare period. Vad som avses med kortare period måste bedömas från fall till fall med utgångspunkt från de beaktanden som anges ovan. Syftet med skrivningen är dock att tidslängden ska vara så kort som möjligt. Att till exempel hålla en avelstjur avskilt under en hel betessäsong kan inte motiveras annat än om det i det enskilda fallet finns mycket starka skäl. 2 kap. 3 b Ändringen är endast redaktionell. Som nämns i problembeskrivningen ovan avseende allmänna råd till 2 och 4 djurskyddslagen ovan så upphävs 18. Delar av 18 innehåller dock ett krav på grupphållning av kalvar vilket även regleras i rådets direktiv 2008/119/EG. Detta krav ska därför kvarstå men eftersom grupphållning mer är att anse som ett skötselkrav än ett krav som handlar om utrymme, inredning och utrustning läggs kravet in i en ny paragraf (3 b ) som hamnar under rubriken Tillsyn och skötsel, (se i övrigt 2 kap. 18 ). 2 kap. 17 (Ändrad lydelse) Nuvarande föreskrift medger bl.a. att vuxna tjurar får hållas på liggyta med dränerande golv men inte stutar som inte längre är att anse som ungdjur enligt definitionen i 1 kap. 4. Detta skapar problem för djurhållare som håller stutar som är äldre än 24 månader. Avsikten med föreskriften när den infördes 2007 var inte att göra skillnad på om handjuren var kastrerade eller inte när de blev vuxna. Föreskriften ändras därför genom att lydelsen vuxna tjurar ändras till vuxna handjur. Samtidigt justeras paragrafen med anledning av vissa tidsangivelser som förekommer i nuvarande lydelse har passerats. 2 kap. 18 (utgår) Paragrafen upphävs. I 18 ställs förutom det krav som redovisats under 3 b ovan, specifika krav om att mellanväggarna ska vara täta upp till 0,80 m från boxgolvet och därutöver vara genombrutna. Jordbruksverket tar bort kravet på att mellanväggarna ska vara täta upp till en viss höjd och inför det i stället i allmänna råd (se problembeskrivningen avseende allmänna råd till 2 och 4 djurskyddslagen ovan). Som nämns ovan så ställs det i 18 även krav om att mellanväggarna ska vara genombrutna så att kalvarna kan ha ögonkontakt och beröra varandra. Jordbruksverket anser att målet med denna skrivning, d.v.s. att kalvarnas behov av social kontakt ska tillgodoses, inte alltid uppnås på ett önskvärt sätt. Detta eftersom fokus allt för ofta läggs på hur mellanväggar ska utformas för att de ska anses vara genombrutna i stället för att fokus läggs på hur man tillgodoser kalvarnas behov av social kontakt på bästa sätt. Det specifika kravet på mellanväggarnas utformning utgår därför. Kravet på att kalvarna ska kunna ha ögonkontakt och beröra varandra kvarstår dock men implementeras i 3 a (se ovan) i vilken det framgår att det grundläggande kravet är att nötkreatur (inkl. kalvar) ska kunna ha ögonkontakt och beröra varandra. 6 (29)

7 2 kap. 24 (ändrad lydelse) Nuvarande föreskrift grundas på rådets direktiv 2008/119/EG och innebär bl.a. att larm som minst varnar för övertemperatur måste finnas i stallavdelningar med mekanisk ventilation, där kalvar hålls tillsammans med kor. Jordbruksverket har dock sedan detta krav infördes i föreskrifterna konstaterat att kravet i vissa sådana avdelningar inte kan motiveras av djurskydds- eller djurhälsoskäl. Detta eftersom den mekaniska ventilationsanläggningen i sig inte alltid är nödvändig för att säkerställa kalvarnas välbefinnande och hälsa. Sådana fall ska anses råda om stallets ventilationssystem i sin helhet är kompletterat med ett automatiskt fungerande system för naturlig ventilation. Det finns därför skäl att i likhet med de undantag som föreskrivs när det gäller krav på larm i vissa stallavdelningar för grisar (se 3 kap. 16 nedan), även föreskriva om undantag från kravet på larm i stallavdelningar där kalvar hålls tillsammans med kor. Dessa undantag ska dock bara gälla under särskilda villkor som innebär att nödventilationen ska finnas och fungera per automatik, d.v.s. fungera utan att manuella insatser ska behöva göras av djurhållaren. Nödventilationen måste dessutom ha en kapacitet som säkerställer djurens hälsa och välbefinnande under den tid som den mekaniska ventilationen inte fungerar. Vilka luftflöden sådan nödventilation ska ge i det avseendet anges inte i föreskriften utan måste avgöras i varje enskilt fall beroende på stallavdelningens utformning, djurbeläggning m.m. Vägledande vid bedömning bör dock vara att kapaciteten minst ska motsvara det minimiventilationsflöde som anges i Svensk Standard (SS ). 2 kap. 36 (ändrad lydelse) Vad som avses med begreppet hydda definieras 1 kap. 4 (se ovan). Problemen i nuvarande föreskrifter är att det inte tillräckligt tydligt framgår om individuell hållning av kalv i hydda kan jämställas med hållande i ensambox. Denna otydliga reglering medför att det finns risk att kalvar hålls i strid mot bestämmelserna inkl. rådets direktiv 2008/119/EG artikel 3 punkt 1 a. Exempel på risker är att man håller kalvar individuellt i hyddor som är för små eller är utformade eller placerade så att kalvarna inte har möjlighet till kontakt med varandra. Ett annat exempel på risk är att kalvar hålls individuellt i hyddor efter åtta veckors ålder. Ändringen av denna paragraf innebär att det blir tydligt vilka mått som gäller vid individuell hållning av kalv i hydda. Samtidigt ställs också krav på att en kalv som hålls individuellt i hydda ska ha ständig tillgång till yta utomhus, t.ex. i en till hyddan anslutande rastgård (se bild nedan). Utomhusytan ska vara minst lika stor som de minimimått som gäller för själva kalvhyddan. Det är alltså inte tillåtet att hålla en kalv instängd i en hydda vid individuell inhysning. Motivet till detta krav är att säkerställa den termiska komforten för kalvarna. (Upplysning: Vid grupphållning av kalvar i hydda gäller liksom tidigare utrymmeskraven i 2 kap. 37 samt det allmänna kravet om termisk komfort enligt 1 kap 19.) 7 (29)

8 Kalvhyddor med utomhusyta. (Foto: 2 kap. 37 (ändrad lydelse) Jordbruksverket har uppfattat att rubrikerna i nuvarande tabell skapar osäkerhet om vilka måttföreskrifter som gäller i olika typer av boxar. T.ex. har det inte varit tydligt att kolumnen för spaltgolv endast har avsett boxar som enbart har gödseldränerande golv. Ett annat exempel är att det inte heller framgått att kolumnerna med rubriken ströbädd har avsett övriga typer av boxar. Paragrafens inledning ändras också för att tydliggöra att den inte omfattar gemensamboxar som innehåller liggbås eller foderliggbås. Sådana boxar regleras av 2 kap. 38, kap. 38 (ändrad lydelse) Jordbruksverket har uppmärksammats på att nuvarande måttföreskrifter vad gäller båsmått för vuxna nötkreatur inte är ändamålsenlig när det gäller små husdjursraser, t.ex. dexter. Dessa är hänvisade till kategorin vuxna djur med en högsta vikt på 500 kg. De mått som gäller för den kategorin kan dock vara för stora för mindre husdjursraser vilket exempelvis kan skapa hygienproblem eller ett onödigt merarbete för berörda företag. Därför införs nya minimimått som är bättre anpassade för vuxna djur som väger högst 400 kg. 2 kap. 41 (ändrad lydelse) Nuvarande tabell saknar reglering av vilka mått som gäller för gödseldränerande golv till vuxna djur som inte hålls i lösdrift, när det gödseldränerande golvet består av annat material än gummispaltgolv (t.ex. spaltgolv av betong). Det har skapat en osäkerhet bland så väl djurhållare som hos kontrollmyndigheterna om vad som gäller för dessa golv, vilket inte är bra. Jordbruksverket har därför valt att tydliggöra vad som ska gälla genom att ändra i föreskriften och kan inte se att det finns skäl att reglera måtten för dessa golv på annat sätt än för motsvarande golv vid lösdrift. 3 kap. Särskilda bestämmelser för grisar 3 kap. 16 (ändrad lydelse) I nuvarande föreskrift finns undantag från kravet på larm. Dessa undantag gäller under särskilda villkor om att en nödventilation ska finnas och fungera per automatik, d.v.s. nödventilationen ska fungera utan att manuella insatser ska behöva göras av djurhållaren. De stallavdelningar som undantaget var tänkt att gälla för var bl.a. mindre grisningsavdelningar med plats för färre än 30 vuxna grisar samt sådan stallavdelning när den används i ett enhetsboxsystem. Det innebär att undantaget även är tänkt att gälla för ca 300 tillväxtgrisar. Detta framgår dock inte av nuvarande lydelse i paragrafen. Nuvarande föreskrift anger vidare att undantaget även gäller för avdelningar med plats för färre än (29)

9 växande grisar över 20 kg, d.v.s. mindre avdelning för slaktgrisar. Nuvarande lydelse uppfyller alltså inte de mål som var avsikten och är anledningen till ändringen. Jordbruksverket anser vidare att undantag även ska kunna omfatta avdelningar till en viss storlek som enbart håller vuxna djur, t.ex. avdelningar med sinsuggor. Utifrån en riskvärdering grundad på vilka erforderliga ventilationsflöden som behövs i sådana avdelningar samt vilken luftomsättning som vanligen förekommer i dessa anser Jordbruksverket att avdelningar med plats för högst 100 vuxna djur ska omfattas av undantaget. I samband med dessa ändringar görs också mindre justeringar vad gäller djurvikter för bättre anpassning till dagens produktionsformer. 3 kap. 19 (ändrad lydelse) Ändringar av denna paragraf är föranledd av tre olika skäl. Dessa rubriceras nedan som; boxhygien, högre beläggningsgrad samt system med foderliggbås. Boxhygien Grisnäringen och djurhälsoveterinärer har framfört att ett vanligt problem i grisningsboxar är att smågrisarna gödslar sig på oönskade ställen i boxarna. Det gäller framför allt utrymmet under suggans fodertråg och utrymmet mellan fodertråget och smågrisgömman. Man har också observerat att smågrisarna ofta förorenar golvytor i omedelbar anslutning till boxmellanväggarna. Detta skapar sammataget en sämre boxhygien vilket kan påverka smågrisarnas hälsa negativt samt ett merarbete för smågrisuppfödarna för att upprätthålla en bra smågrismiljö. En lösning på detta hygienproblem är att se till så att smågrisarnas tillgänglighet till dessa utrymmen förhindras eller försvåras. Jordbruksverket anser att detta bör kunna göras i boxar med en area på minst 6 m 2 utan att suggans eller smågrisarnas behov av tillräckligt utrymme i boxen påverkas nämnvärt. (Regleringen framgår av fotnot 5-6). Högre beläggningsgrad Nuvarande reglering av minsta utrymme för grupphållna suggor grundar sig på rådets direktiv 2008/120/EG. Sverige implementerade detta i föreskrifterna Ändringen innebar bl.a. att minsta utrymme per sugga när gruppen består av 6 suggor eller fler höjdes i de svenska föreskrifterna från dåvarande 1,80 m 2 till 2,25 m 2. EU-direktivet medger dock att medlemsstaterna får föreskriva att arean per sugga får minskas med 10 procent, d.v.s. till 2,02 m 2 per sugga, i det fall suggruppen består av 40 suggor eller fler. Denna del av direktivet infördes dock inte i Sverige, trots att tidigare måttföreskrift på 1,80 m 2 per sugga ansågs vara tillräckligt. Under senare tid har framför allt system med foderstationer utvecklats och är idag vanliga i Europa. Även i Sverige förekommer dessa system. Systemet innebär att man vanligen håller en suggrupp per foderstation som betjänar ca suggor. I Sverige hålls suggorna i enlighet med nuvarande svenska bestämmelser (2,25 m 2 ). Nya- och tidigare erfarenheter talar dock för att systemen fungerar från djurskyddsynpunkt med en reducering av ytan till 2,05 m 2 per djur. För att närmare undersöka det har Jordbruksverket bl.a. besökt anläggningar i Danmark där sådan beläggningsgrad tillämpas och har sammantaget funnit att föreskrifterna kan ändras och att detta kan göras med bibehållet djurskydd. (Regleringen framgår direkt av tabellen: 40 djur / grupp.) System med foderliggbås Paragrafens inledning ändras så att den inte omfattar gemensamboxar som innehåller foderliggbås. Sådana boxar regleras i stället i en ny paragraf; 3 kap. 19 a (se nedan). 9 (29)

10 3 kap. 19 a (ny paragraf) System med foderliggbås är tillåtna i Sverige. Föreskrifterna har dock sedan 1993 varit utformade på sådant sätt att foderliggbåsen inte får räknas till totalarean. Skälet till denna reglering har varit att motverka att system byggs där suggorna ges en för liten yta att röra sig fritt på med risken att suggor frivilligt eller ofrivilligt är instängda i båsen. Regleringen har medfört att sådana boxar i praktiken inte byggs med gällande regler då de blir förhållandevis stora och oekonomiska att bygga jämfört med andra system. Jordbruksverket har under de senaste åren uppmärksammat att nya system med foderliggbås används i Europa. Detta som en del i en anpassning till rådets direktiv 2008/120/EG krav på att suggor ska hållas i grupp. Jordbruksverket har därför gjort besök på sådana anläggningar i Danmark. En del av dessa system anser Jordbruksverket ska tillåtas även i Sverige. Det handlar då om system där suggorna dels ges en betydligt större yta per djur jämfört med nuvarande reglering i EU-direktivet, dels där suggornas vistelseytor även omfattar särskilda aktivitetsytor. I dessa system bedöms suggorna kunna ges bra förutsättningar att använda boxens olika funktionsytor på olika sätt efter behov, vad gäller t.ex. vila, äta, böka eller i övrigt och röra sig fritt. Exempel på sådant system framgår av bilderna här nedan. 4 kap. Särskilda bestämmelser för får 4 kap. 11 (ändrad lydelse) Nuvarande föreskrift reglerar ligghallar för får som hålls som utegångsdjur. Regleringen är dock begränsad till sådana ligghallar där det inte sker någon utfodring. Det finns dock flera exempel på ligghallar där utfodring sker inne i ligghallen och så vitt Jordbruksverket känner till tillämpas i brist på reglering vanligen föreskriven totalarea som ligghallsarea. Det är dock inte tillfredsställande att utrymme finns för olika tolkningar och tillämpningar angående detta då det kan skapa ett problem för både djurhållarna och kontrollmyndigheten. (Regleringen framgår av fotnot 3.) 6 kap. Särskilda bestämmelser för värphöns och unghöns 6. kap 5-6 (träder ikraft) Se Övergångsbestämmelser nedan. 6 kap. 8 (ändrad lydelse) Tillägget görs för att öppna upp för andra lösningar i de envåningssystem där föräldradjur för slaktkycklingar hålls. I dessa utgör gödselbingen endast en tredjedel av golvytan, till skillnad från i konventionella värphönsstallar där gödselbingen utgör en större del och där den mesta gödseln därmed faller ner i gödselbingen och kan skrapas ut. I stallar för slaktkycklingföräldrar faller en större andel av gödseln i ströbädden, vilket kan kräva andra 10 (29)

11 lösningar för att klara luftkvalitetskraven vad gäller värme och ventilation för att få en bra luftmiljö. Allmänna råd till 6 kap. 9 djurskyddslagen (ändrad lydelse) En justering av redaktionell karaktär görs av det allmänna rådet. 6. kap 22 (Ändrad lydelse) Ändringen är föranledd av att kravet på sittpinnar för unghöns i bur träder ikraft (se Övergångsbestämmelser nedan). De sittpinnelängder som införs i föreskriften är de samma som gäller för frigående unghöns och grundar sig på djurens storlek som varierar beroende på ålder. 6. kap 5-6 Övergångsbestämmelser Tillägget görs då kraven på strö och sittpinnar när det gäller uppfödning av unghöns i bur tas bort som undantag. Undantaget har funnits sedan 1 augusti 2007 för att näringen skulle hinna ta fram alternativ till unghönsuppfödning i oinredda burar. Detta bedöms kunna ordnas nu i befintliga system och ny forskning visar dessutom på goda resultat både vad gäller stress och benstyrka om kycklingarna har pinnar i burarna under uppfödningen. 2. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd 1 kap. 4 Beskrivningen av ändringarna avseende definitionen av hydda och totalarea redovisas nedan under 2 kap. 36 respektive 3 kap a. När det gäller definitionen av begreppet ströad liggbox saknas relevant alternativ. Detta eftersom nuvarande begrepp ströad liggyta inte förekommer i författningen. Om ändringen inte genomförs kvarstår nuvarande problem på så sätt att risk finns att krav om ströbädd kan ställas felaktigt i vissa sådana utrymmen som i författningen anges som ströad liggbox. 1 kap. 18 Som nämnts i problembeskrivningen (punkt 1 ovan) har Jordbruksverket genom flera olika insatser försökt tydliggöra hur föreskriften ska tillämpas. Dessa insatser kan ses som alternativa lösningar för att komma tillrätta med problemet. Insatserna har dock inte varit tillräckliga varför föreskriften i stället ändras. Om ändringen inte görs är en effekt av det att olika tolkningar och tillämpningar av föreskriften kommer att fortsätta bland länsstyrelserna och bland domstolarna. Det är därför angeläget att ändringen kommer till stånd snarast möjligt. 1 kap. 24 Varje medlemsstat är skyldig att implementera det aktuella värphönsdirektivet 1999/74/EG i sin nationella lagstiftning. Detta har dock ännu inte gjorts i Sverige, varför detta nu görs. 11 (29)

12 1 kap. 25 Första stycket Syftet med ändringen är att förenkla för företagen. Jordbruksverket har bemyndigande att föreskriva om undantag från kravet på dagsljusinläpp. Detta kan göras med bibehållet djurskydd. Om ändringen inte genomförs kommer kravet kvarstå och medföra kostnader för de som framöver kommer att bygga sådana utrymmen som omnämns i föreskriften. Några alternativ lösningar för att uppnå detta syfte och samtidigt bibehålla samma djurskyddsnivå som idag har inte identifierats. Andra stycket Ändringen är helt och hållet redaktionell och görs för att få en mer logisk skrivning i författningen kommenteras därför inte ytterligare under denna punkt. Tredje stycket Om en reglering inte sker kvarstår problemen, vilket leder till en fortsatt dispensgivning från regelverket, vilket inte är en hållbar lösning. De krav som nu föreslås är riktade till de alternativ till dagsljus som nu blir tillåtna. Detta förväntas förutom att öppna upp för ett alternativ ljuslösningar för stallar där dagsljus skapar problem, även generellt förbättra ljuskvalitén i stallarna. 1 kap. 26 Om en reglering inte sker, kvarstår risken för stress hos djuren i det fall olämplig belysning används, vilket i förlängningen kan leda till kostsamma beteendeproblem och ett sämre djurskydd. 1 kap. 26 a Första stycket Föreskriften tar fasta på vilken funktion som ska uppnås med det ljus som ges till djuren. Föreskriften ger därför tillsammans med 1 kap en mer komplett och tydligare reglering när det gäller ljus i framför allt stallar för fjäderfä men också i stallar för övriga djurslag som omfattas av författningen. Eftersom regleringen inte bara påverkar hur man använder ljusinsläpp och belysning utan även hur dessa utformas och placeras i stallarna så är regleringen särskilt viktig att genomföra med tanke på projektering och uppförande av nya stallar framöver. Ett alternativ till att inte införa föreskriften skulle kunna vara att genom rådgivning, information och utbildning öka kunskapen och medvetenheten om ljusets betydelse bör djuren. Bedömningen är att sådana insatser också behövs men att de inte enskilt ger önskad effekt tillräckligt fort. Om föreskriften inte införs finnas alltså risk att stallar byggs eller används på ett sätt som inte tillgodoser djurens ljusbehov. Andra stycket Varje medlemsstat är skyldig att implementera rådets direktiv 2008/120/EG i sin nationella lagstiftning. Detta har dock ännu inte gjorts i Sverige, varför detta nu görs. Jordbruksverket har inte identifierat några alternativa lösningar. Allmänna råd till 2 och 4 djurskyddslagen Då nuvarande 2 kap. 18 upphävs undanröjs kravet på täta mellanväggar upp till 0,80 m. Jordbruksverket anser att täta mellanväggar är en förebyggande åtgärd som är lämplig från djurhälsosynpunkt men anser inte att den måste vara allmängiltig i de fall kalvhälsan i besättningen ändå är god. Att inte införa detta allmänna råd skulle kunna leda till att kalvhälsan i mjölkproducerande besättningar försämras. Ett alternativ skulle vara att behålla nuvarande föreskrift, med följd att de kritiserade reglerna kring hur 12 (29)

13 mellanväggen ska vara utformad kvarstår. Den ökade valfriheten för djurägaren att själv bestämma utformningen på ensamboxen skulle därmed också utebli. Vi bedömer att alternativa lösningar saknas. 2 kap. 3 a Att inte införa krav på social kontakt för nötkreatur äldre än sex månader, är inte förenligt med den kunskap som finns om de stressande effekter social isolering ger. Att reglera gör det därför tydligt att nötkreatur äldre än sex månader inte ska hållas isolerade från artfränder med undantag för vissa omständigheter. Om regleringen uteblir skulle kravet enbart omfatta kalvar, som sedan tidigare omfattats av detta krav enligt rådets direktiv 2008/119/EG. 2 kap. 3 b Ändringen är enbart redaktionell. (Se i övrigt 2 kap.18 ). 2 kap. 17 Regleringen innebär en lättnad för företagen. Någon alternativ lösning för att uppnå den effekt som ändringen syftar till har inte identifierats. Om regleringen inte genomförs kvarstår problemet för berörda företag. 2 kap. 18 Paragrafen upphävs och delar av innehållet överförs till allmänna råd till 2 djurskyddslagen, 2 kap. 3 a och 3 b. Effekten av regleringen är att: kravet på ögonkontakt och direkt beröring mellan kalvarna tillgodoses i 2 kap. 3 a. kravet på täta mellanväggar upp till 0,80 m höjd och därutöver genombrutna mellanväggar, blir till allmänna råd till 2 kap. djurskyddslagen. Dessutom blir det möjligt att utforma ensamboxen på olika sätt, så länge krav på kontakt tillgodoses. Kravet att kalvar inte får hållas i ensamboxar efter åtta veckors ålder, återfinns i 2 kap. 3 b. Att inte upphäva paragrafen skulle innebära att nuvarande föreskrift, med de kritiserade reglerna kring hur mellanväggen ska vara utformad kvarstår. Den ökade valfriheten för djurägaren att själv bestämma utformningen på ensamboxen skulle därmed också utebli. 2 kap. 24 Vi har bedömt att undantag från kravet på larm i vissa stallar ska kunna medges. En förutsättning är att det i ventilationssystemet ingår en nödventilation som fungera utan att manuella insatser ska behöva göras om den mekaniska ventilationen inte fungerar som den ska. Eftersom ett sådant undantag inte kan ske på annat sätt än genom en ändring av föreskriften saknas egentliga alternativa lösningar. Om regleringen inte genomförs kommer berörda företag även fortsättningsvis att vara tvungna att installera larm i stallavdelningar där sådana installationer är svårmotiverade. 2 kap. 36 Genom att reglera individuellt hållande av kalvar i hydda blir det tydligt att hydda jämställs med hållande i box. Det blir också tydligt vilka mått som gäller för hyddan och ytan utanför. Om inte ändringen införs så kommer det vara fortsatt otydligt med risk för att kalvar hålls i strid med rådets direktiv 2008/119/EG artikel 3 punkt 1a. För att undanröja eventuell otydlighet om vad som avses med begreppet hydda så införs också en definition i 1 kap. 4. Alternativa lösningar saknas. 13 (29)

14 2 kap. 37 Regleringen genomförs för att tydliggöra hur föreskriften ska tillämpas. Någon alternativ lösning för att uppnå detta har inte identifierats. Om regleringen inte genomförs finns risk att föreskriften kommer att tolkas och tillämpas på ett sätt som inte varit avsikten eller att föreskriften inte tolkas och tillämpas på samma sätt i hela landet. 2 kap. 38 Regleringen syftar till att förenkla för berörda företag som håller små husdjursraser i bås. Detta genom att bättre förutsättningar ges för att med mer ändamålsenliga bås kunna upprätthåla en god djurmiljö. Några alternativ till regleringen som ger denna effekt har inte identifierats. Om reglering inte sker kvarstår problemet för företagen. 2 kap. 41 Regleringen görs för att undanröja den osäkerhet som finns bland så väl djurhållare som hos kontrollmyndigheterna om vad som gäller för berörda golv. Några alternativ till regleringen som ger denna effekt har inte identifierats. Om regleringen inte genomförs finns risk att olika- eller från djurskyddssynpunkt felaktiga bedömningar görs i landet när det gäller utformningen av golven. 3 kap. 16 Regleringen görs i första hand för att medge undantag från kravet på larm i den omfattning som var avsikten med föreskriften när den infördes Eftersom detta inte kan ske på annat sätt än genom en ändring av föreskriften saknas egentliga alternativa lösningar. Om regleringen inte genomförs kommer berörda företag även fortsättningsvis att vara tvungna att installera larm i stallavdelningar där sådana installationer är svårmotiverade. 3 kap. 19 Ändringar av denna paragraf är föranledd av tre olika skäl. Dessa rubriceras nedan som; boxhygien, högre beläggningsgrad samt system med foderliggbås. Boxhygien Regleringen syftar till att förenkla för berörda smågrisföretag samt till att förbättra hygien i boxarna. Detta genom att bättre förutsättningar ges för att skapa en mer ändamålsenliga och från arbetssynpunkt mer effektiv digivningsbox. Några alternativ till regleringen som ger denna effekt har inte identifierats. Om reglering inte sker kvarstår de beskrivna problemen. Högre beläggningsgrad Regleringen görs för att företagen på ett effektivare sätt ska kunna utnyttja nya och befintliga stallavdelningar för sinsuggor. Någon alternativ lösning för att åstadkomma denna effekt saknas eftersom krav om minsta tillåtna utrymme för suggor också anges i rådets direktiv 2008/120/EG. Om regleringen inte genomförs innebär det att djurhållningen i berörda stallavdelningar fortsatt måste ske med den beläggningsgrad som tillåts idag. System med foderliggbås Ändringen är redaktionell och måste göras med anledning av att ny paragraf 3 kap. 19 a införs (se nedan). 14 (29)

15 3 kap. 19 a Den nya föreskriften införs för att medge att fler inhysningssystem ska vara möjliga att använda i Sverige. Eftersom nuvarande föreskrifter förhindrar detta finns ingen alternativ lösning som kan åstadkomma denna effekt. 4 kap. 11 Regleringen görs för att undanröja den osäkerhet som finns bland så väl djurhållare som hos kontrollmyndigheterna om vad som gäller för ligghallar till får. Några alternativ till regleringen som ger denna effekt har inte identifierats. Om regleringen inte genomförs finns risk att olika- eller från djurskyddssynpunkt felaktiga bedömningar görs i landet när det gäller utformningen av ligghallar. 6 kap. 8 Regleringen görs för att öppna upp för alternativa lösningar som säkerställer att de föreskrifter som finns om gränsvärden för gödselgaser i stalluft klaras. Regleringen avser enbart undantag från kravet på mekanisk utgödsling för vissa typer av stallar. Det föreskrivna gränsvärdet 25 ppm ammoniak kvarstår oförändrat. Jordbruksverket har övervägt alternativet att låta nuvarande reglering om mekanisk utgödsling kvarstå. Detta eftersom den forskning som finns inom området visar på höga halter av ammoniak i stalluften när gödsel lagras inne i djurutrymmen. Matfågelbranschen har dock i kontakter med Jordbruksverket framhållit att branschen har alternativa lösningar som säkerställer att det föreskrivna gränsvärdet 25 ppm ammoniak inte kommer att överstigs annat än vad som medges i föreskriften. Branschen har också framfört att dessa lösningar kommer att tillämpas på deras anläggningar. Allmänna råd till 6 kap. 9 djurskyddslagen Ändringen är av redaktionell karaktär och görs för att få en enklare och tydligare skrivning. 6 kap. 5-6, 22 Föreskrifterna (5-6 ) beslutades 18 juni 2007 och att de ska träda ikraft vid en senare tidpunkt. Jordbruksverket har övervägt alternativet att fortsätta avvakta beslut om ikraftträdande men kommit fram till att tidpunkten nu ska fastställas. Skälet är att risken annars finns att ytterligare fördröjningar sker innan unghöns som föds upp i bur får tillgång till de funktioner och resurser som djuren har behov av och som också anges i föreskrifterna. Detta är särskilt viktigt i ljuset av ny forskning (Enneling, S.A. et al., Early access to perches in caged White leghorn pullets. Pout. Sci., vol 9, no 9, ) och med tanke på de krav som ställs om att höns ska födas upp i ett system som liknar det som de ska hållas i som vuxna. 15 (29)

16 3. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen Vilka som berörs av respektive reglering framgår av nedanstående tabell. Reglering Alla djurhållare Djurhållare som håller djur enligt nedan Nöt Gris Får Fjäderfä Alla Värphöns Unghöns 1 kap. 4 x x 1 kap. 18 x 1 kap. 24 x 1 kap. 25 x x 1 kap. 26 x 1 kap. 26 a x x Allmänna råd till 2 djurskyddslagen x 2 kap. 3 a x 2 kap. 3 b x 2 kap. 17 x 2 kap. 18 x 2 kap. 24 x 2 kap. 36 x 2 kap. 37 x 2 kap. 38 x 2 kap. 41 x 3 kap. 16 x 3 kap. 19 x 3 kap. 19 a x 4 kap. 11 x 6 kap. 5-6 x 6 kap. 8 x Allmänna råd till 6 kap. 9 (L100) 6 kap. 22 x x 4.Uppgifter om kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen 1 kap. 4 Se 2 kap. 36 samt 3 kap a. 1 kap. 18 Regleringen förväntas ge en mer enhetlig tillämpning av föreskriften i landet. I praktiken leder det till lättnader för djurhållarna genom att fler avvikelser från måttbestämmelserna sannolikt kommer att godtas. Det innebär i så fall att djurhållare i mindre omfattning än tidigare måste anpassa sin djurhållning eller de utrymmen som djuren hålls i. Av det följer att intäktsminskningar eller kostnadsökningar uteblir i dessa 16 (29)

17 17 (29) Dnr /14 fall. Hur många som idag har en djurhållning där föreskrivna mått inte uppfylls, finns inga uppgifter om och kan inte heller uppskattas. Än mindre är det möjligt att avgöra hur många djurhållare som i praktiken kommer att vara direkt berörda av den ändrade regleringen. 1 kap. 24 Eftersom olämpliga dagljusinsläpp med ojämn ljusspridning troligen inte kommer att användas i befintliga stallar med stöd av 1 kap. 25 tredje stycket, bedöms regleringen inte medföra några tvingande kostnader för de djurägare som har sådana stallar. För nya stallavdelningar bedöms att ljusinsläppens utformning och placering kommer att planeras in redan i projekteringsskedet, vilket innebär att några tillkommande kostnader inte ska behöva uppstå som en följd av regleringen. 1 kap. 25 Första stycket Regleringen innebär en lättnad för företagen genom att berörda djurutrymmen inte behöver förses med dagljusinsläpp. Regleringen bedöms inte påverka befintliga anläggningar eftersom dessa förutsätts ha dagsljusinsläpp idag. Regleringen bedöms i stället minska kostnaderna för kommande investeringar i berörda anläggningar. Hur stor kostnadsminskningen blir är beroende på djurutrymmenas storlek eftersom det i sin tur påverkar hur mycket dagsljusinsläpp som hade behövts om regleringen inte görs. Kostnadsminskningens storlek kan alltså förenklat sägas vara beroende på hur stora djurutrymmen företagen har. Kostnad för dagsljusinsläpp beräknas till ca kr per m 2 /dagsljusinsläpp. Vanligen brukar dagsljusinsläppens area motsvara ca 3-5 % av djurutrymmets golvarea vilket motsvarar 1 m 2 dagljusinsläpp per m 2 golvarea. Kostnadsminskningen kan alltså antas bli ca kr per m 2 djurutrymme. Tredje stycket Regleringen innebär en lättnad för företagen. Detta genom att föreskriften medger undantag från kravet på dagsljusinsläpp i befintliga stallar där man konstaterat att ljusinsläppen inte är lämpligt utformade eller placerade. I dessa stallar kan djurhållaren i stället för att åtgärda dagsljusinsläppen använda artificiellt ljus som uppfyller kraven. Kostnaden för att förse ett befintligt stall med lämpliga dagsljusinsläpp i efterhand varierar kraftigt beroende på hur byggnaden är konstruerad. Räknat per hönsplats är en generell uppskattning att kostnaden hamnar på ca kr. I enkla fall t.ex. i mindre hönsstallar med envåningssystem (7-9 höns/m 2 ) kan det handla om att sätta in fler dagsljusinsläpp på lämpliga ställen i ytterväggarna utan att byggnadens bärande konstruktion behöver förstärkas. I många fall kan dock kostnaden för att komplettera en stallbyggnad med lämpliga dagsljusinsläpp bli betydande. Detta gäller inte minst större stallar som byggts under senare år med bursystem eller frigående flervåningssystem (10-20 höns/m 2 ). Detta eftersom det inte är ovanligt att sådana stallar är byggda med prefabricerade betongytterväggar. Håltagningar i sådana konstruktioner är kostsamma och kan i många fall inte göras på önskvärda ställen utan att avancerade konstruktionsförstärkande åtgärder samtidigt måste utförs. Kostnaden för att förse ett stall med artificiell belysning med de egenskaper som anges i föreskrifen varierar bl.a. beroende på stallavdelningens storlek och beläggningsgrad samt vilken inhysningsform som tillämpas. En beräkning Jordbruksverket har gjort efter samråd med representanter från äggnäringen visar på att kostnaden per hönsplats

18 varierar mellan 5-10 kr. Det bör observeras att det i denna kostnad ingår ljuslösningar som även uppfyller kraven i 1 kap. 26 nedan. 1 kap. 26 Första stycket Kostnaderna för denna reglering redovisas delvis ovan (1 kap. 25 tredje stycket). För stallar som använder dagsljusinsläpp måste dock den artificiella belysningen anpassas så att den blir flimmerfri eller har minst 120 Hz. Kostnaden för dessa anläggningar har uppskattats till mellan 1 5 kr per hönsplats. Andra stycket Regleringen innebär en kostnadsminskning för berörda företag genom att fast monterad belysning inte behöver monteras i hyddor. Regleringen bedöms främst påverka kostnaderna för företag som investerar i hyddor efter det att regleringen är genomförd. Kostnaderna bör kunna minska med ca kr per hydda genom att belysningen kan ordnas på ett enklare sätt, t.ex. genom handburen strålkastarbelysning. 1 kap 26 a Regleringen i första stycket anger vad som sammantaget ska uppnås med användningen av dagsljus och belysning i stallarna. I andra stycket anges mer konkret hur ljust ska användas i grisstallar. Jordbruksverkets bedömning är att stallarna i allmänhet redan är försedda med den utrustning och teknik som behövs för att uppfylla kraven i så väl första som andra stycket. Regleringarna bör därför inte innebära några kostnadsförändringar för företagen. Allmänna råd till 2 och 4 djurskyddslagen Jordbruksverket anser att täta mellanväggar är en förebyggande åtgärd som är lämplig från djurhälsosynpunkt men anser inte att den måste vara allmängiltig i de fall kalvhälsan i besättningen ändå är god. Eftersom krav på täta mellanväggar inte längre kommer att ställas som en följd av att 2 kap. 18 upphävs, så tillkommande inga kostnader för företagen p.g.a. av detta allmänna råd. (Se i övrigt 2 kap. 18 nedan). 2 kap. 3 a För de djurhållare som idag inte uppfyller kraven p.g.a. att de bara har ett nötkreatur, innebär regleringen inte några tillkommande kostnader. Detta eftersom dessa omfattas av särskilda övergångsbestämmelser (se punkt 6 nedan). För övriga djurhållare är bedömningen att de allra flesta redan i dag uppfyller den kommande regleringen. Det kan dock inte uteslutas att anpassningar måste göras i enskilda besättningar. I dessa fall är bedömningen att det troligen mest handlar om en kostnad för att anpassa befintliga djurutrymmen m.m. (engångskostnad) i storleksordningen kr per besättning. I andra fall kan det vara fråga om årliga tillsyns- och skötselkostnader i storleksordningen kr. 2 kap. 3 b Ändringen är enbart redaktionell. (Se i övrigt 2 kap. 18 ) 2 kap. 17 Regleringen innebär visserligen en lättnad för berörda företag men bedöms i praktiken inte påverka kostnaderna för berörda företag annat än marginellt. 18 (29)

19 2 kap. 18 Genom att ta bort föreskriften öppnar regleringen upp för alternativa utformningar av ensamboxar. Det leder till att djurägarna kan minska sina kostnader vid investeringar i ensamboxar. En ensambox med täta mellanväggar 0,80 m och därefter genombrutna väggar kostar i snitt kronor. Genom att tillåta andra utformningar t.ex. olika grindkonstruktioner så kan kostnaderna sannolikt minska med kronor. Vissa enkalvboxsystem som inte är tillåtna i Sverige idag uppges vara mer lättskötta jämfört med de enkalvsboxar som i dag används i Sverige. Det innebär i så fall att regleringen även leder till minskade skötselkostnader. Jordbruksverket har dock inte funnit några jämförande tidsstudier som kan bekräfta detta och avstår därför att ange det som en faktor som påverkar kostnaderna. 2 kap. 24 Regleringen är en lättnad för berörda företag och innebär lägre kostnader för investeringar och skötsel av larmanordningar. Jordbruksverkets bedömning är att de flesta stallar redan idag har sådana larm som nuvarande föreskrift kräver men troligen finns det fortfarande ett antal besättningar som ännu inte har installerat larmanordningar. Hur många dessa är finns inga uppgifter om men det kan uppskattningsvis röra sig om ca besättningar. På kort sikt påverkar reglering främst kostnaderna för de ca besättningar som ännu inte installerat larmanordningar. Detta eftersom regleringen nu medger en alternativ lösning som innebär att larmanordningar inte nödvändigtvis måste installeras. Med utgångspunkt från att kostnaden för en larminstallation i denna typ av stallavdelning normalt uppgår till mellan kr bedöms kostnadsminskning motsvara denna kostnad. Därutöver uteblir även arbetstidskostnader för löpande drift och underhåll av larmet. Dessa kostnader är uppskattningsvis ca kr per år. All teknisk utrustning har i regel en begränsad livslängd och behöver bytas ut efter en tid. På lite längre sikt bedöms därför kostnaden kunna minska i samma storleksordning som anges ovan även för övriga besättningar som idag redan har installerat larm. Detta genom att nya larmanordningar inte nödvändigtvis måste installeras när befintliga larmanordningar tjänat ut. 2 kap. 36 Det antas att de flesta kalvhyddor som säljs är försedda med rastgård (utomhusyta). I de fall rastgård saknas går det att köpa den separat till en kostnad av ca kronor. Tidsåtgången för montering uppskattas till ca 1 timma vilket ger en kostnad av 200 kr. Mindre kostnader i form av material och arbetstid kan också tillkomma i de fall rastgårdarna måste modifieras för att möjliggöra kontakt mellan kalvarna. 2 kap , 41 Regleringarna bedöms inte annat än i undantagsfall påverka kostnaderna för berörda besättningar. 3 kap. 16 Regleringen är en lättnad för ca 300 grisföretag (se beräkning under punkt 7 nedan) och innebär lägre kostnader för investeringar och skötsel av larmanordningar. Vi bedömer att de flesta grisföretagen redan idag har sådana larm som nuvarande föreskrift kräver men också att det troligen finns en liten andel besättningar som ännu inte har installerat larmanordningar. Hur många dessa är finns inga uppgifter om men det kan uppskattningsvis röra sig om högst 50 besättningar. 19 (29)

20 På kort sikt påverkar reglering främst kostnaderna för de ca 50 besättningar som ännu inte installerat larmanordningar. Detta eftersom regleringen nu medger en alternativ lösning som innebär att larmanordningar inte nödvändigtvis måste installeras. Med utgångspunkt från att kostnaden för en larminstallation i denna typ av stallavdelning kan uppgå till kr bedöms kostnadsminskning motsvara denna kostnad. Därutöver uteblir även arbetstidskostnader för löpande drift och underhåll av larmet. Dessa kostnader är uppskattningsvis ca kr per år. All teknisk utrustning har i regel en begränsad livslängd och behöver bytas ut efter en tid. På lite längre sikt bedöms därför kostnaden kunna minska i samma storleksordning som anges ovan även för övriga besättningar som idag redan har installerat larm. Detta genom att nya larmanordningar inte nödvändigtvis måste installeras när befintliga larmanordningar tjänat ut. 3 kap. 19 Boxhygien Regleringen är en lättnad och berör ca smågrisföretag och förväntas ge en bättre boxhygien och en mindre arbetskrävande box. Efter samråd med representanter från grisnäringen uppskattar vi att regleringen leder till att arbetstidsåtgång kan minskas med ca 1 timma per sugga och år. För en medelstor smågrisbesättning med ca 150 suggor innebär det i så fall att den årliga arbetskostnaden minskar med ca kr. En förbättrad boxhygien leder också till friskare smågrisar. Effekten av det är lägre vård- och behandlingskostnader, högre tillväxt hos smågrisarna, lägre smågrisdödlighet samt i övrigt en effektivare produktion. Regleringen förväntas därför även av detta skäl leda till att lönsamheten förbättras för företagen. Hur mycket lönsamheten i denna del kommer att förbättras för grisföretagen saknas det dock tillräckligt med underlag för att beräkna. Högre beläggningsgrad Regleringen innebär framför allt att de företag som ska bygga system med foderstationer för sinsuggor kan bygga ett mer kostnadseffektivt system jämfört med tidigare. I Sverige finns ca företag som håller suggor. En bedömning vi gjort efter samråd med representanter från grisnäringen är att systemet troligen kommer att bli vanligast i de besättningar som har 400 suggor eller fler. Därutöver kommer systemet även att förekomma i mindre besättningar, dock i blygsammare omfattning. Sammanfattningsvis är det rimligt att anta att systemet i någon form kan förekomma i ca procent av de suggplatser som kommer att byggas framöver. Regleringen innebär att stallarna kan utnyttjas mer effektivt genom att djurantalet kan ökas med ca 10 procent i berörda utrymmen. Efter samråd med representanter från grisnäringen bedömer vi att regleringen kommer att innebära att byggkostnaderna kan minskas med ca 900 kr per sinsuggsplats. Detta med utgångspunkt från en byggkostnad på ca kr per m 2 stallarea. Även arbetstidsåtgången per sinsugga har vi efter samråd med grisnäringen bedömt kommer att kunna minskas som en följd av regleringen. Detta eftersom tidsåtgången för att sköta en box med t.ex. 60 suggor inte ökar annat än marginellt om antalet suggor i boxen ökar med 10 procent till 66 suggor. Förenklat kan man därför säga att regleringen även minskar arbetstidsåtgången för skötseln av berörda sinsuggor med ungefär 10 procent vilket motsvarar ca 0,3 timmar per sugga och år. För en medelstor 20 (29)