Agil systemutveckling - ett institutionellt perspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Agil systemutveckling - ett institutionellt perspektiv"

Transkript

1 Agil systemutveckling - ett institutionellt perspektiv Hur kan användningen av agil systemutveckling i mjukvaruföretag förklaras med hjälp av institutionell teori? Nils Westerlund Kandidatuppsats Höstterminen 2011 Handledare: Svante Schriber English title: Agile software development - An institutional perspective

2 Sammanfattning I denna studie undersöks förekomsten av agil systemutveckling i mjukvaruföretag med hjälp av institutionell teori. Särskild vikt har tillfogats begreppen värderingar, normer, roller, legitimitet och institutionalisering. Syftet är att skapa förståelse för den institutionella påverkan som företagsorganisationer utsätts för. Detta exemplifieras på empirisk väg genom en intervjubaserad komparativ fallstudie på två företag, ett mycket nystartat och ett där de anser sig ha passerat uppstartsfasen. Totalt intervjuades tio personer om på vilka sätt de arbetar med agil systemutveckling, hur detta diskuteras i företagens omgivning och närmiljö samt om det finns olika uppfattningar om systemutvecklingsmetoder inom företaget. Resultatet från intervjuerna analyseras genom den institutionella begreppsapparaten och flera institutionella påtryckningar har identifieras. Dels genom roller inom företagen, dels genom den yttre miljön i vilken företagen verkar. Studien visar också på hur agila värderingar och normativa system samverkar för att skapa legitimitet på företagen. Slutsatsen är att ett institutionellt perspektiv på forskning inom fältet för agil systemutveckling är av stor betydelse för att förstå förekomsten av agil systemutveckling. Därmed finns det anledning att fördjupa förståelsen för dessa mekanismer i fortsatt forskning. Studien är relevant för akademiker inom fältet för organisation och ledning men också för organisationer som utvecklar mjukvara. Nyckelord: Institutionell teori, agil systemutveckling, organisationsteori, mjukvaruföretag. Sida 2

3 Abstract This study examines the presence of agile development in software companies with the help of institutional theory. Particular attention has been added to the concepts of values, norms, roles, legitimacy and institutionalization. The objective is to create an understanding of the institutional influence that business organizations face in practice. Empirically, this is exemplified through an interview-based comparative case study. Two companies are examined, one startup company and one that claims to have surpassed the startup phase. Ten people were interviewed in total, questions were asked about the ways in which they are working with agile development, how this is discussed in the corporate environment and surroundings, and if different opinions on the use of systems development methods could be identified within the company. The answers were then analyzed with the framework of institutional concepts and several examples of institutional pressure were identified. This exemplifies how roles within the business organization and the companies external environment forms the way in which the business operates. The study also shows how agile values and normative systems interact to create legitimacy for the business organization. The conclusion is that an institutional perspective on research in the field of agile development is of much help to understand a presence of such a methodology in software companies. Therefore it is relevant to deepen the results of this investigation through further research. The study is aimed to academia in the field of organizational theory and management but also for organizations that develop software. Keywords: Institutional theory, agile development, organizational theory, software companies. Sida 3

4 1. Inledning Bakgrund Problemdiskussion Problemformulering Syfte Definitioner och avgränsningar Mjukvaruföretag Agil systemutveckling Litteraturstudie Institutionell teori Teoretisk avgränsning En organisatoriskt / sociologiskt grundad teori Agil systemutveckling som ungefärlig definition En studie i institutionell teori Grundläggande institutionell teori En omformad institutionell teori Ett breddat undersökningsfält Studiens teoretiska ramverk Värderingar Normer Roller Legitimitet Institutionalisering Sammanfattningen av det teoretiska ramverket Metod Institutionell teori som metod Vetenskapssyn Ett hermeneutisk perspektiv Deduktiv och Induktiv teori En kvalitativ ansats En komparativ fallstudie Semi-strukturerade direktintervjuer Ett målstyrt urval 27 Sida 4

5 Ett forskningsetik perspektiv Datainsamling och kodning Grounded theory och tolkning av kvalitativ data Reliabilitet och validitet Empirisk analys Presentation av företagen Readmill Game Duell En medvetet agil systemutveckling Agil systemutveckling på företagen Överensstämmelser med det agila manifestet En institutionell analys av agila värderingar Normer och omgivningens påverkan Företagets omgivning och närmiljö Normativ påverkan Roller Olika syn på agil systemutveckling Positioner på företagen och institutionella roller Institutionalisering och legitimitet Sammanfattning och slutsatser Diskussion Förslag till fortsatt forskning Litteraturlista Bilagor Det agila manifestet Principer för agil systemutveckling Intervjuschema 57 Sida 5

6 1. Inledning Detta inledande avsnitt börjar med en introduktion till uppsatsämnet vilken leder över i en problemdiskussion som utmynnar i en problemformulering och en presentation av syftet med uppsatsen. Avsnittet avslutas sedermera med en avgränsning och en kort beskrivning av agil systemutveckling Bakgrund Genom alla tider har organisationer och företaget påverkats av sin omgivning. Detta sker på alla plan, från vilka som är anställda till vilken produkt som tillverkas och vad för metoder som används för att organisera arbetet. Från ett akademiskt håll har det länge funnits ett intresse i att kartlägga denna yttre påverkan. Max Weber närmade sig exempelvis dessa tankar när han utformade sina teorier om hur samhällets institutioner formar människors och organisationers handlingar (DiMaggio and Powell 1991). Sedan dess har det hänt mycket och från organisationsforskningens håll har delar av Max Webers teorier återupptäcks och utvecklats till vad som idag kallas för institutionell teori. Genom denna har vi lärt oss allt mer om hur en organisations utformning är beroende av dess omgivningar, närmiljö och inre dynamik. Alltjämt förändras samhället, de reglerande institutionerna och den påverkande omgivningen. På senare år har marknaden för teknologisk utveckling rört på sig allt snabbare, vilket också givit upphov till nya utmaningar och nya behov inom organisationerna (Schmidt, Lyytinen et al. 2001). Nya arbetsmetoder har utformats och en sådan, som blivit särskilt populär de senaste tio åren, är agil systemutveckling (Cockburn 2001; Larman 2004). Agil systemutveckling används för att organisera utvecklingsarbetet på mjukvaruföretag. Det finns studier som granskar dess funktioner och effektivitetsvärden men det finns också en betydelse Sida 6

7 att belysa detta fenomen ur en institutionell vinkel. I den här uppsatsen är därför tanken att förstå förekomsten av agila systemutvecklingsmetoder i mjukvaruföretag utifrån omgivningens påverkan förklarad genom institutionell teori Problemdiskussion För ett par år sedan gjorde jag en betraktelse på min dåvarande arbetsplats. Det var ett nystartat företag som tog fram mjukvara och jag la märkte till att många på och omkring företaget pratade om agila systemutvecklingsmetoder. Arbetslaget som då var relativt litet hade börjat använda sig av en metod som kallades SCRUM, vilket gick ut på att arbetslagets medlemmar tilldelades olika roller efter vilka de skulle agera. Jag iakttog hur diskussionerna kring agila systemutvecklingsmetoder blev allt fler och det tycktes också vara någonting som kom upp särskilt ofta i företagets närmaste omgivningar. De senaste åren har mjukvaruföretag som använder agil systemutveckling gått från att vara få till att vara en majoritet (West, Grant et al. 2010). Men åsikterna om hur agil systemutveckling ter sig i praktiken går isär och så även uppfattningen om huruvida dessa metoder ger ökad effektivitet eller inte. Från forskningens håll har bevis för de agila metodernas förträfflighet kritiserats för att grunda sig på anekdotisk bevisföring och retoriska argument (Erickson 2005; Salo and Abrahamsson 2008; Xia and Lee 2010). Trots detta pekar undersökningar på att intresset från näringslivets är större än någonsin (Salo and Abrahamsson 2008). Det bör också tilläggas att tidigare forskning inom fältet för agil systemutveckling främst inriktats på en effektivitetsbeskrivning där olika modeller jämförts med varandra och / eller icke agila modeller (Xia and Lee 2010). Det är rimligt att misstänka att det också finns andra mer socialt grundade anledningar till anammandet av agil systemutveckling. Tidigare användning av institutionell teori inom företagsekonomin har visat sig lämplig för att bättre förstå de sociologiska aspekterna inom ledarskap och organisation (Bruton, Ahlstrom et al. 2010). Inom den institutionella teoribildningen finner vi teoretiska verktyg med vilka vi kan förklara Sida 7

8 omgivningens påverkan. Det finns en uppsjö av institutionell teori att utgå från och flertalet begrepp att välja mellan. Efter en empirisk undersökning stod det klart att vissa gav mer frukt än andra. Begrepp som värderingar förklarar hur omgivningen påverkar organisationer att sträva i en viss riktning och normer förklarar de metoder med vilka organisationen når en sådan riktning. Andra begrepp som är särskilt användbara är roller, vilka kan översättas till positioner på företagen, och institutionalisering, som beskriver hur omgivningens påverkan förtydligas över tid. Etts ista begrepp, legitimitet, beskriver en anpassning till omgivningen som en nödvändighet för organisations självberättigande (DiMaggio and Powell 1991; Scott 2008; Bruton, Ahlstrom et al. 2010). En temporär frågeställning prövades i praktiken genom besök på två olika företag som anser sig arbeta med agila metoder. Frågeställningen modifierades sedan för att bättre förklara de empiriska fyndigheterna. Studien ämnar alltjämt att tillföra ett institutionellt perspektiv på diskussionen om agila systemutvecklingsmetoder. Inom den institutionella teorin läggs stor vikt vid omgivningens påverkan. Om systemutvecklingsmetoder okritiskt anammas på mjukvaruföretag är det problematiskt. Med denna bakgrund är det därför viktigt att ta reda på hur förekomsten av agil systemutveckling kan förklaras genom yttre påverkan och institutionellt tryck Problemformulering Problemdiskussionen som formats genom dels en temporär forskningsfråga och dels empiriska fyndigheter leder fram till följande forskningsfråga. Hur kan förekomsten av agil systemutveckling i mjukvaruföretag förklaras med hjälp av institutionell teori? Frågeformuleringen behandlar främst hur företagen säger sig arbeta snarare än hur de faktiskt arbetar. Studien fokuserar därmed på hur personer på de olika företagen förhåller sig till agil systemutveckling snarare än till hur detta visar sig i det dagliga arbetet. Sida 8

9 För att skapa starkare underlag för den empiriska analysen tillkommer tre underfrågor, vilka kan ses som metodfrågor. Med hjälp av dessa relateras undersökningen till de institutionella begreppen som kortfattat förklarats i problemdiskussionen. På vilka sätt arbetar företaget medvetet / omedvetet med att införa agil systemutveckling? Hur diskuteras systemutveckling i företagets omgivningar och närmiljö? Finns det olika syn på agil systemutveckling inom företaget? 1.4. Syfte Med hjälp av den teoretiska begreppsapparaten inom institutionell teori (värderingar, normer, roller, legitimitet och institutionalisering) är syftet att skapa förståelse för de sociala mekanismer som påverkar förekomsten av agila systemutvecklingsmetoder i mjukvaruföretag. Genom att undersöka underfrågorna på empirisk väg exemplifieras en sådan institutionell påverkan på företagsorganisationer i praktiken. Studien är relevant för akademiker inom fältet för organisation och ledning men också för organisationer som utvecklar mjukvara Definitioner och avgränsningar Mjukvaruföretag Studien är avgränsad till nystartade mjukvaruföretag. Ett mjukvaruföretag är ett företag som utvecklar tjänster som i grunden bygger på programmerad kod och i den här studien läggs tonvikten på företag som utvecklar tjänster som distribueras på internet. Anledningen till detta är att dessa företag står i framkant för utvecklingen av agil systemutveckling (Schwaber 2005). Denna företagskategori blir därför särskilt relevant eftersom dessa företag utvecklar metoder som Sida 9

10 troligtvis får betydelse för hur andra organisationer väljer att arbeta med agila metoder framöver Agil systemutveckling Agil kan också uttryckas som smidig eller lättrörlig. Det finns olika sätt att organisera produktutveckling, vilka involverar aspekter såsom planering och arbetslagets rolluppbyggnad. Agil systemutveckling är ett uttryck för en samling metoder som kommit att bli särkilt populära i mjukvaruprojekt. Forskning inom fältet för agil systemutveckling tog fart i samband med att nya utvecklingsmetoder kom att användas i slutet av nittiotalet (Cockburn 2001; Larman 2004). Termen agil systemutveckling fick sedermera ytterligare tyngd i samband med att ett antal inflytelserika aktörer formade det agila manifestet (Xia and Lee 2010). I kort utgår detta från ett antal huvudpåståenden vilka bygger på en mer detaljerad lista om tolv agila värderingar (Beck, Beedle et al. 2001; Beck, Beedle et al. 2001). Manifest har använts flitigt i samband med definitioner av agil systemutveckling inom forskningen och kan därmed påstås vara en stark normbildare (Xia and Lee 2010). De fyra övergripande punkterna i det agila manifestet redogörs för här nedan och de tolv underliggande värderingarna finns att tillgå i bilaga 7.1 om så önskas. Individer och interaktioner framför processer och verktyg Fungerande programvara framför omfattande dokumentation Kundsamarbete framför kontraktsförhandling Anpassning till förändring framför att följa en plan Punkt ett relaterar främst till de interna processerna inom ett projekt. Här är den agila ståndpunkten att individer och kommunikationen dem emellan är viktigare än att hålla en tidigare definierad process med särskilda metodredskap. Punkt två beskriver en fokusering på en bra och enkel produkt, kod eller det färdigskrivna program som levereras i slutet av ett projekt framför en omfattande dokumentation som förklarar hur det går att ta sig runt produktens, kodens eller programmets brister. Punkt tre behandlar ett förhållningssätt till kunden eller andra delar av en organisation som agerar beställare. Viljan är att skapa en relation till en sådan instans som gör att produktspecifikationer och utvecklingskrav Sida 10

11 bygger på ett gemensamt intresse och förståelse av vad som ska genomföras. Punkt fyra hanterar den övergripande synen på att systemutveckling bör vara pragmatisk, att den är där för att få en produkt färdig snarare än att följa en tidigare fastställd plan (Beck, Beedle et al. 2001). Inom ramen för denna definition ryms som tidigare nämnts flertalet systemutvecklingsmetoder. De kanske mest välkända är SCRUM (Schwaber and Beedle 2002) och Extreme Programming (Beck and Andres 2005). För att ge en överblick på de främst använda systemutvecklingsmetoderna och dess centrala principer och praxis finns i bilaga 7.2 en tabell enligt Xia och Lee (2010). Sida 11

12 2. Litteraturstudie I det här avsnittet beskrivs den teoretiska grund som studien vilar på. Vidare förklaras den teoretiska avgränsningen och den institutionella begreppsapparaten som används i den empiriska analysen Institutionell teori Institutionell teori är en teoribildning som grundar sig i analysen av institutioner och dess påverkan på sin omvärld. En institution hänsyftar till antaganden som är tagna för givet och som organisationer och individer förväntas följa (DiMaggio and Powell 1983). Dessa är i sin tur ärvda genom regler och reglerande strukturer såsom; statliga instanser, lagar, rättsväsende, yrken och ytterligare socialt grundade praktiker som tillsammans utgör ett externt tryck. Det finns också ett internt tryck som utgörs av olika instanser av organisationen eller genom en upplevelse av rollinnehav. En anpassning till båda dessa former av tryck bygger på upplevelsen av förväntan vilken utgör en stark påverkan på individens och organisationens agerande i olika sammanhang. Något sådant är oundvikligt och i hög grad nödvändig för en organisations överlevnad (DiMaggio and Powell 1983; DiMaggio and Zucker 1988; DiMaggio and Powell 1991; Scott 2008). I fallet av en icke anpassning föreligger diverse straffmekanismer vilka gör det svårare för verksamheten att fortleva (Scott 2008). Institutionen är i sig också påverkad av övriga formella och icke formella reglerande institutioner i samhället. Formella och icke formella institutioner skapas i samverkan av varandra. Företagen i denna studie är både påverkade av externa institutioner som och en del av dem. Det är genom detta möte institutionen uppstår och det är i ett sådant interagerande förväntningar på ett visst agerande skapas (Lawrence, Hardy et al. 2002). Sida 12

13 Institutionell teori visar därför ett intresse för hur olika grupper, organisationer och institutioner själva kan säkra sin ställning och legitimitet genom att anpassa sig till den tro och de normer som existerar i den institutionella omgivningen (Meyer and Rowan 1977; Scott 2008) Teoretisk avgränsning En organisatoriskt / sociologiskt grundad teori Det finns olika förgreningar inom det institutionella forskningsfältet. De två huvudsakliga grenarna utgörs av en organisatorisk / sociologisk och en ekonomisk / politisk (Bruton, Ahlstrom et al. 2010). Den främst refererade litteraturen för en organisatorisk / sociologisk utgångspunkt utgörs av DiMaggio & Powell, 1983, 1988, 1991; Meyer & Rowan, 1977 samt en strukturerad sammanfattning av Scott (1995). Den ekonomisk / politiska riktningen är främst påverkad av North (1990) och Bonchek & Shepsle (1996). Institutionell teori med en bakgrund i politisk forskning relaterar främst institutionen till lagstiftning och officiella statliga reglerande institutioner. Den organisatoriska / sociologiska utgångspunkten är emellertid bredare. DiMaggio & Powell (1991) gör gällande att en institution är en reglerande struktur, något som alltså inte kräver att denna har en koppling till en formell institution utan också kan utgöras av exempelvis normativa system (DiMaggio and Powell 1983; DiMaggio and Powell 1991). Det är tydligt att denna definition, jämfört med ett ekonomiskt / politiskt perspektiv är vag men i det här fallet ger den också möjligheten att förstå den sociala kontext inom vilken företagen verkar. Bedömningen är därför att en organisatorisk / sociologisk inriktning är fördelaktigt och ger ett mer heltäckande svar på forskningsfrågan. Studien innefattar därmed också fenomen utanför ramarna en traditionellt ekonomiskt / politiskt definition av institutionen. Utan detta vägval befaras studien dels bli för bred, dels för ofokuserad. Genom att välja litteratur och teori som överensstämmer med en organisatorisk / sociologisk utgångspunkt erhålls så en försäkran om att teoriunderlaget förblir konsekvent. Ett Sida 13

14 sådant val får därmed också konsekvensen att studien inriktas på de icke formella institutionernas påverkan på användningen av agila systemutvecklingsmetoder. Med en organisatorisk och sociologisk bakgrund följer ett antal ståndpunkter, antaganden och värderingar (Bruton, Ahlstrom et al. 2010): Ett grundantagande om att människor fattar beslut baserade på heuristisk grund, av kognitiva begränsningar och vidtar åtgärder på grundval av konventioner och tidigare beteenden. Drivkrafterna bakom mänskliga beteenden är sociala normer, gemensam kultur, kognitiva skript och scheman. Grundvalen för legitimitet är moraliskt styrd och bygger på socialt bundna föreställningar. Förhållandet mellan institutioner och organisationer bygger på att organisationer anpassar sig och uppfyller värderingar och gränser som föreskrivs av ett samhälles institutioner. Inom denna skola fokuserar studien på begreppen värderingar, normer, roller, legitimitet och institutionalisering vilka också utgör också den begreppsapparat som ligger till grund för fortsatt teoriformulering och det teoretiska ramverk som beskrivs fortsättningsvis Agil systemutveckling som ungefärlig definition Det finns anledning att nämna varför tidigare forskning inom fältet för på agil systemutveckling har lämnats ute i detta avsnitt. Studiens huvudsakliga ändamål är att med en institutionell argumentationsmodell utläsa den påverkan som företagen utsätts för. I inledningen finns en ungefärlig definition av agil systemutveckling från ett akademiskt perspektiv. Detta för att förstå dess bakgrund och uppkomst, vilket varit nödvändigt för att hitta den metodologi som kan ge svar på studiens forskningsfrågor. Det underlag som krävs för att genomföra studien är därmed på plats; vi kan avgöra vilka frågor som bör besvaras på de undersökta företagen och vi kan identifiera förekomsten av agil systemutveckling på samma företag. Sida 14

15 2.3. En studie i institutionell teori Grundläggande institutionell teori Det har länge varit känt att diverse grupperingar inom samhället interagerar med varandra enligt mönster som går att studera. Sociologer under sent och början av 1900-talet började systematisera dessa studier. Max Weber, som var ekonom och sociolog, fokuserade sina studier på att belysa hur byråkratiska samhällsinstitutioner dikterar samhällets medborgare. En framväxande institutionalisering skapade enligt Weber vad han kallar för en järnbur som indirekt får funktionen att begränsa människors levande (DiMaggio and Powell 1983). Under efterkrigstiden var institutionella studier främst inriktade på en analys av politiska institutioner, en gren som idag kallas för tidig institutionalism. Efter behaviorismens intågande framhölls nya perspektiv såsom positivism och rational choice teori. Den tidigare fokuseringen på institutioner ansågs nu alltför snäv. Analysen blev istället inriktad på yttre påverkan på individen, snarare än institutioner i dennes omgivning En omformad institutionell teori Under 1980-talet började en ny institutionalism att ta form. Med denna omformulerades studien av institutioner inom flertalet discipliner från ekonomi och sociologi till politik och internationella relationer. Bakom nyformulering av institutionell teori med sociologisk utgångspunkt, stod bland annat Meyer och Rowan (1977). Andra inflytelserika författare är DiMaggio och Powell (1991) som citerar Meyer & Rowan (1977) men också återbesöker den Weberska järnburen i en sammanfattning av den nya institutionella forskningen, kallad The new institutionalism in organizational analysis. I detta verk beskrivs institutionell teori både med en teoretisk bakgrund och genom ett antal exemplifierande artiklar som kan beskrivas som exempel på hur institutionell teori kan används i organisationsteoretiskt grundade studier. Sida 15

16 Några år senare skrev Scott sin överblick med namnet Institutions and Organisations - Ideas and Interests för att ge en introduktion till hur institutionell forskning fram till dess hade använts inom organisationsforskningen *. Boken ger en god överblick över det institutionella fältet och analyserar teoribildningen genom en indelning av dess olika drivkrafter och interna ståndpunkter. Scott delar upp institutionell påverkans i tre pelare. Dessa sammanfattar de institutionella påverkningsprocesserna utifrån tidigare arbete av bland andra Meyer & Rowan (1977), DiMaggio & Powell (1983, 1988, 1991), North (1990) och Bonchek & Shepsle (1996). De tre pelarna utgörs av följande (Scott 2008): Den reglerande pelaren; utgår främst från statlig lagstiftning, industriöverenskommelser och standarder. Dessa regler ger riktlinjer för nya organisationer och dess individer men det kan också innebära reaktioner när ett institutionellt underlag inte finns i organisationens region. Den normativa pelaren; representerar de modeller av organisationer och individer som baseras på obligatoriska sociala, professionella, och organisatoriska interageranden. Institutioner definierar vad som är lämpligt och förväntat i olika sociala och kommersiella situationer. Normativa system är uppbyggda av värderingar (vad som anses vara rätt) som sedermera skapar grundvärderingar som människor följer. Dessa institutioner påverkar sin närhet genom den sociala obligationen att följa utstakade regler. Detta grundar sig i en vad Scott (2008) kallar en social nödvändighet, något som förklaras av vad en organisation eller individ bör göra. Den kognitiva pelaren; anses vara influerad av den kognitiva svängningen inom samhällsvetenskapen och representerar individuella beteenden som baserat på subjektivitet konstruerar regler och mening som begränsar möjligheten till tillrättalagda uppfattningar och handlingar. Den reglerande pelaren kommer med bakgrund av den teoretiska avgränsningen och studiens inriktning mot organisatorisk / sociologiskt grundad institutionell teori inte användas. Förhoppningen är dock att med hjälp av de resterande två * Originalutgåvan av Institutions and Organisations - Ideas and Interests gavs ut Den här studien utgår dock från en senare upplaga som gavs ut Sida 16

17 pelarna, varav i huvudsak den normativa pelaren redogöra för det institutionella tryck som de undersökta företagen och dess anställda utsätts för i förekomsten av agila systemutvecklingsmetoder. De två verken av DiMaggio och Powell (1991) och Scott (2008) har förblivit en ny grund och utgör i det närmsta en kanon vilken forskare inom det institutionella fältet (med en organisatorisk / sociologisk ingång) måste förhålla sig till och gärna refererar (Bruton, Ahlstrom et al. 2010) Ett breddat undersökningsfält Sedan 1995, då Scott gav ut Institutions and Organisations - Ideas and Interests, har ett institutionellt grepp blivit alltmer populärt inom ekonomisk organisationsforskning (Bruton, Ahlstrom et al. 2010). Utöver dessa två huvudsakliga hörnstenar finns idag mer material och forskning på hur institutionell teori kan användas för organisationsanalys. Här redogörs för andra institutionella teoretiker och artikelförfattare som legat till grund för studiens analysavsnitt. Bruton, Ahlstrom & Li (2010) tar ett övergripande perspektiv och beskriver hur institutionell teori använts inom företagsekonomisk entreprenörskapsforskning. Zucker (1983; 1987; 2010) som sätter ytterligare fokus på organisationen som entitet och ingående förklarar dess relation till institutioner enligt en normativ ansats. Lawrence (2002; 2007) använder i sina artiklar institutionell teori för att beskriva fenomen inom stora reformprogram såsom publika institutioner inom amerikansk sjukvård. Roy (1997) definierar den kommersiella organisationens agerande utifrån en modell som delvis underminerar tidigare uppfattningar om att företagsekonomiska ageranden i huvudsak bygger på ett rationellt effektivitetstänkande. Suchman (1995) utgår från legitimitet och hur denna förvaltas i form av strategiarbete. Thompson reder ut begreppen om företags ageranden och utvecklar ett interdisciplinärt undersökningsfält som visar på naturen i organisationens varande. Som underlag för metodavsnittet används en artikel av Wisman, Rozansky & Joseph som anser att institutionell teori bör ses som en metod snarare än en teori. Det är med deras sammanfattning av hur ett institutionellt metodarbete bedrivs Sida 17

18 grunden läggs för metodavsnittet. Här används också Alan Brymans introduktion till vetenskapsteori i Samhällsvetenskapliga Metoder och Courbin & Strauss formuleringar av grounded theory Studiens teoretiska ramverk Värderingar Värderingar är uppfattningar om vad som är att föredra eller vad som är eftersträvansvärt (såsom att vinna ett spel eller att göra en vinst, i detta fall att arbeta agilt), tillsammans med konstruktionen av standarder mot vilka existerande strukturer eller beteenden kan mätas och undersökas (Scott 2008). I den här studien kommer det argumenteras för att agil systemutveckling är en samlad form av värderingar och att dessa värderingar utgör en standard eller måttstock mot vilken systemutvecklingen på företagen jämförs. När agil systemutveckling, på grund av en institutionell påverkan, formuleras som någonting positivt och eftersträvansvärt blir detta den rådande iden efter vilken företagen agerar, medvetet eller omedvetet Normer Normer specificerar hur saker ska gå till; de definierar legitima sätt att eftersträva värdefulla slutmål. Normativa system är en påbyggnad av värderingar som definierar mål och syften och utser lämpliga sätt att nå dessa (t.ex, regler som specificerar hur ett spel ska spelas, uppfattning om skäligt affärsutövande) (Scott 2008). Hur uttalade och kompletta dessa system är kan emellertid variera (Thompson 1967). Normativa system brukar beskrivas som att de begränsar socialt beteende, men på samma gång skapar det också beteenden eftersom det också finns uppfattningar om vad som är positivt och eftersträvansvärt (Scott 2008). Normer kan också väcka starka känslor, även om dessa känslor är olika från de som ackompanjerar överträdelser av regler och föreskrifter. Känslor som Sida 18

19 associeras med ett övertramp mot normer inkluderar per princip en känsla av skam och vanära, medan känslor för de som uppvisar exemplariskt beteende är förknippat med stolthet och heder. Anpassningen eller överträdelsen av normer involverar vanligtvis ett stort mått av självutvärdering i form av ånger och sänkt självförtroende. Denna typ av känslor ger starka incitament för eftergivenhet till de rådande normerna (DiMaggio and Powell 1991) Roller Inom institutionell teori beskrivs hur individer med olika roller inom en organisation står inför olika institutionell påverkan. Somliga värderingar tillämpas på kollektivet medan andra endast appliceras på särskilda grupperingar, detta ger upphov till roller. Alltså, föreställningar om lämpliga mål och ageranden för särskilda individer eller särskilda sociala positioner (DiMaggio and Powell 1991). Vi kan översätta dessa roller till anställda i företagen. Dessa förklaras till stora delar genom de positioner och de epitet som tilldelas en sådan position. Detta är delvis uttryck för och delvis en uppfattning av underförstådda förväntningar på ett visst agerande. De är dock inte enbart förväntningar eller förutsägelser utan föreskrifter, normativa föreskrifter av hur specifika aktörer förmodas agera. Dessa fordringar är uppsatta av andra framträdande aktörer i den givna situationen och uppfattas därför av den föregående aktören som ett externa påtryckningar. Inom en organisation kan detta översättas till olika definierade positioner med särskilda rättigheter och befogenheter (Scott 2008) Legitimitet Organisationer behöver mer än materiella resurser och teknisk information om dom ska överleva och växa i deras sociala omgivning. De behöver också social acceptans och kredibilitet (Suchman 1995; Scott, Ruef et al. 2000). Legitimitet är en generaliserad uppfattning eller ett antagande om att handlingar utförda av en entitet är önskvärda, korrekta och / eller lämpliga inom ett institutionellt ramverk av normer, värderingar, föreställningar och definitioner (Suchman 1995; Scott 2008). När en entitet (som i den här studien utgörs av ett företag eller en företagsgruppering) interagerar med dess omgivnings föreställningsvärld uppstår Sida 19

20 antingen en uppfattning av legitimitet eller icke legitimitet. Organisatorisk legitimitet hänsyftar till nivån av kulturellt stöd för en organisation (DiMaggio and Powell 1983). Legitimitet är då en generaliserad snarare än tillfällig utvärdering av organisationens eller individens helhetsuttryck i dessa sammanhang Institutionalisering Som tidigare nämnts refererar institutionen till antaganden som organisationer och individer förväntas följa. Dessa är i sin tur ärvda genom regler och reglerande strukturer såsom statliga instanser, lagar, rättsväsende, yrken och ytterligare socialt grundade praktiker som utgör ett externt tryck (Meyer and Rowan 1977; DiMaggio and Powell 1991). För att en organisations ska fortleva krävs en anpassning till dessa (DiMaggio and Powell 1991). De institutionella omgivningarna är inte statiska utan förändras alltjämt i kommunikation med andra institutionella element. Institutionalisering är ett grepp som förklarar hur ett samhälle eller i detta fallet organisationer och dess omgivning blir alltmer definierade. Tidigare icke formulerade vanor blir till antaganden för att senare övergå i krav, vilka de olika enheterna nu behöver förhålla sig till (Scott 2008). Genom studien finner vi att systemutvecklingen, de undersökta företagen och dess omnejd befinner sig i en fas av institutionalisering Sammanfattningen av det teoretiska ramverket De begrepp som nu tagits upp är ett ihopkok av olika institutionella teoretiska begrepp som genomgående använts i litteraturen som nämnts tidigare. Det har också skett ett urval som grundats på vad som genom den empiriska undersökningen visat sig särskilt användbart. Olika tonvikt läggs vid olika begrepp i olika verk men de används också genomgripande av författare såsom DiMaggio, Powell och Scott och kan därmed anses relatera till varandra. Agila värderingar konkretiserar de eftersträvansvärda målen som företagen förväntas följa. Normer systematiserar dessa mål och vägen för ett uppfyllande av de agila värderingarna stakas ut. Den inre dynamiken på företagen gör att det finns Sida 20

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Bengt Berglund. Vetenskapsteori/-metodik

Bengt Berglund. Vetenskapsteori/-metodik Bengt Berglund Teknik- och vetenskapshistoria bengt.berglund@chalmers.se 772 3889 Vetenskapsteori/-metodik Målsättning med kursen 1. Beskriva den vetenskapliga forskningsprocessen 2. Varför använda teorier/modeller?

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats ATT SKRIVA UPPSATS inte bara en sak utan (minst) tre Förarbete Förarbete forskningsprocessen Förarbetet

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet.

Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet. Beteendevetenskaplig metod Kvalitativ analys Eva-Lotta Sallnäs Ph.D. CSC, Kungliga Tekniska Högskolan evalotta@csc.kth.se Kvalitativ databearbetning Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

Användningscentrering i agila utvecklingsprojekt. johanna.sarna@valtech.com Valtech

Användningscentrering i agila utvecklingsprojekt. johanna.sarna@valtech.com Valtech Användningscentrering i agila utvecklingsprojekt johanna.sarna@valtech.com Valtech Vem är jag? Johanna Särnå Jobbar på Valtech sedan 3 år tillbaka Jobbar där med användbarhet och projektledning Certifierad

Läs mer

När du deltar i en panelundersökning som vårt företag utför kan du känna dig säker på att eventuell personlig information stannar hos oss.

När du deltar i en panelundersökning som vårt företag utför kan du känna dig säker på att eventuell personlig information stannar hos oss. VISION CRITICAL COMMUNICATIONS INC. FÖRETAGETS INTEGRITETSPOLICY ÖVERSIKT Här hos Vision Critical Communications Inc. ("VCCI") är respekt för integriteten en viktig del av vårt åtagande gentemot klienter,

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Vetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?

Läs mer

Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi.

Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi. Uppsatsskrivning Rekommendationer från Avdelningen för Industriell Ekonomi. Att skriva uppsats fordrar planering och struktur! I samband med uppsatsskrivning kan extra energi på tankar och motiv bakom

Läs mer

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Dispositionen av en uppsats... 4 Titelsida... 4 Sammanfattning / abstract... 4 1. Inledning... 4 Syfte...

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Projektplan. Naturvetenskaps- och tekniksatsningen

Projektplan. Naturvetenskaps- och tekniksatsningen Projektplan Elever: Klass: Version på planen: Senast uppdaterad: Idé Vilket fenomen eller skeende i er omgivning vill ni undersöka? Exempel: Fåglars olika läten och beteenden vid olika situationer. Ämne

Läs mer

Kursen presenterar olika perspektiv inom beteendevetenskap med fokus på metod. Praktisk övning i datainsamlingstekniker ges.

Kursen presenterar olika perspektiv inom beteendevetenskap med fokus på metod. Praktisk övning i datainsamlingstekniker ges. Beteendevetenskaplig metod Kursen presenterar olika perspektiv inom beteendevetenskap med fokus på metod. Praktisk övning i datainsamlingstekniker ges. Kursens mål är att ge kännedom om beteendevetenskaplig

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 4HI10

Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoinformatik 4HI10 Utbildningsplan för masterprogrammet i 4HI10 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2009-11-06 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2009-11-24 Sid 2 (7) 1. Basdata 1.1. Programkod 4HI10 1.2. Programmets

Läs mer

Master /Magister i Human Resource Management and Development (HRM/HRD) 120/60 Högskolepoäng

Master /Magister i Human Resource Management and Development (HRM/HRD) 120/60 Högskolepoäng Utbildningsplan Master /Magister i Human Resource Management and Development () 120/60 Högskolepoäng Inledning Masterprogrammet i Human Resource Management & Development är ett utvecklingsinriktat program

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015)

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Kursansvarig lärare: Sohlberg 1. Innehåll och allmän information

Läs mer

KVANTITATIV FORSKNING

KVANTITATIV FORSKNING KVANTITATIV FORSKNING Teorier innehåller begrepp som byggstenar. Ofta är kvantitativa forskare intresserade av att mäta företeelser i verkligheten och att koppla denna kvantitativa information till begrepp

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7.

Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Progressionsuttryck i kunskapskraven Kommentarerna till progressionsuttrycken i kunskapskraven gäller för moderna språk 1 7. Eleverna ska ges möjlighet att utveckla de förmågor som uttrycks i målen genom

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten.

Spelplanen ändras. 1. Agila arbetssätt växer sig starkare. 2. Förenkling, transparens och flexibilitet blir ledstjärnor i förändringsarbeten. Spelplanen ändras Allt fler är överens om att vi står inför en förändring i sättet att se på och arbeta i projekt och organisationer. Trender kommer och går men det finns några som kommer att bestå och

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Utvärdering några grundbegrepp

Utvärdering några grundbegrepp Utvärdering några grundbegrepp Fredrik Björk, Projektledning, Malmö högskola 2005-11-07 Inledning: varför skall man utvärdera? Varför skall man utvärdera en verksamhet? Svaret på den frågan är inte så

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Unit testing methodology

Unit testing methodology Department of Computer Science Per Hurtig Stefan Lindberg & Fredrik Strandberg Unit testing methodology Opposition Report, C/D-level 2005:xx 1 Övergripande utvärdering Helhetsintrycket av uppsatsen är

Läs mer

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations

Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng. Grundnivå. Programme in Human Resource Management and Labour relations Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet 180 högskolepoäng Grundnivå Programme in Human Resource Management and Labour relations 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Personalvetarprogrammet,

Läs mer

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp 2008 02 21 Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp PM, Seminarie SEM1, 3hp Kapitel 4 Seminariegrupp 7 Författare: Robin Hellsing Robin Jarl Handledare: Rolf Lövgren Sammanfattning

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik. Se W:s exjobbssida. http://www.w-program.nu/

Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik. Se W:s exjobbssida. http://www.w-program.nu/ Att göra examensarbete i Miljö och vattenteknik Se W:s exjobbssida http://www.w-program.nu/ Ur kursplanen se http://www.uu.se/utbildning/utbildningar/selma/kursplan/?kkod=1tv962 Mål: Syftet med examensarbetet

Läs mer

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar

Att skriva uppsats. Uppsatsens delar Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du

Läs mer

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet Projektarbete kring system X Det här dokumentet beskriver uppgiften samt innehåller mallar för de rapporter som ska lämnas in. Bild 1 visar ordning och ungefärligt förhållande för tidsåtgång mellan de

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga

Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Förändringsstrategi anpassad till just din organisations förutsättningar och förmåga Att bedriva effektiv framgångsrik förändring har varit i fokus under lång tid. Förändringstrycket är idag högre än någonsin

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Den akademiska uppsatsen

Den akademiska uppsatsen Den akademiska uppsatsen Skrivprocessen Uppsatsens struktur Språk och stil Källor och referenser Skrivprocessen förstadium skrivstadium efterstadium Förstadium Analysera situationen: 1. Vad har jag för

Läs mer

Fördjupning kring personliga värderingar

Fördjupning kring personliga värderingar Fördjupning kring personliga värderingar Värderingar är något som styr vårt handlande och som vi inte alltid är medvetna om. Värderingar har olika vikt och betydelse för var och en över tid. Värderingarna

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2

Interaktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2 Interaktionsdesign som profession Föreläsning Del 2 Vikten av att göra research Varför behöver vi göra research? En produkt blir aldrig bättre än den data som denna baseras på Men Vi har redan gjort en

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Skriva uppsats på uppdrag?

Skriva uppsats på uppdrag? 2014-01-07 Sid 1 (6) Skriva uppsats på uppdrag? Information för uppdragsgivare samt för dig som skriver uppsats i företagsekonomi vid Handelshögskolan vid Umeå universitet 2014-01-07 Sid 2 (6) Skriva uppsats

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan.

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. Förändring, utveckling och ledarskap är alltid en fråga om kommunikation Förskollärarens

Läs mer

Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet Betydelsen av attityder, normer och vanors. 1 2 Vem är jag? Chris von Borgstede

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN MEDIEINFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG MI03 Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN

Läs mer

Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem

Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem Datavetenskap Opponent(er): Emil Danielsson & Patrik Lundberg Respondent(er): Niclas Hanold & Samiar Saldjoghi Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem Oppositionsrapport, C/D-nivå 2005:xx 1

Läs mer

Styrning av projektportföljer -Vad innebär det och hur försäkrar man att det blir framgångsrikt inom verksamheten?

Styrning av projektportföljer -Vad innebär det och hur försäkrar man att det blir framgångsrikt inom verksamheten? LIU-IEI-FIL-G--12/00790--SE Styrning av projektportföljer -Vad innebär det och hur försäkrar man att det blir framgångsrikt inom verksamheten? Project portfolio management - what is it and how to use it

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

PERSONLIGT LEDARSKAP

PERSONLIGT LEDARSKAP PERSONLIGT LEDARSKAP 1 Uppdrag CHEF och LEDARE Att leda sig själv öka sin självkännedom Att leda andra förstå individer och hantera gruppers utveckling Att leda verksamhet våga förändring och utveckling

Läs mer

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden Engelsk benämning: Basic course in Leadership under demanding conditions Kurskod: 1LL046 (fristående kurs), 1FK020

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Utbildningsplan för Miljökommunikation och företagsledning masterprogram, 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Miljökommunikation och företagsledning masterprogram, 120 högskolepoäng Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Utbildningsplan 2010-10-20 Dnr SLU ua 2010.3.0-3372 Utbildningsplan för Miljökommunikation och företagsledning masterprogram, 120 högskolepoäng Environmental

Läs mer

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ FÖRETAGSEKONOMISKA MAGISTERPROGRAMMET Programkod: SAENM Inr.kod: Affärsutveckling AFUT (Business Development) Inr.kod: Redovisning REDO (Accounting) Fastställd

Läs mer

Leveransalternativ för e-handel med dagligvaror

Leveransalternativ för e-handel med dagligvaror Leveransalternativ för e-handel med dagligvaror Elisabeth Karlsson Bokförlaget BAS Göteborg INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INTRODUKTION 1.1 VARFÖR DETTA AVHANDLINGSÄMNE? 1.2 BAKGRUND 1.2.1 Miljö 1.2.2 E-handel

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS

DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS DIN PERSONLIGA DRIVKRAFTSANALYS visar vad som motiverar dig Demo Analysdatum: 2010-12-01 Tid: 27 minuter Utskriftsdatum: 2013-03-25 Soleftegatan 15 16253 Vällingby Innehållsförteckning 2 Introduktion :

Läs mer

En ansats till behovsstyrd applikationsutveckling

En ansats till behovsstyrd applikationsutveckling Datavetenskap Opponenter: Daniel Mester Pirttijärvi Hampus Skystedt Respondent: Johan Björlin En ansats till behovsstyrd applikationsutveckling Oppositionsrapport, C-nivå 2011:05 1 Sammanfattat omdöme

Läs mer

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU

Läs mer

Vad förväntar sig följarna av sina chefers ledarskap?

Vad förväntar sig följarna av sina chefers ledarskap? Institutionen för Service Management KSKK01 SM: Examensarbete för kandidatexamen (15hp) Vad förväntar sig följarna av sina chefers ledarskap? Grupp 72: Ellinor Johansson Elina Nilsson Hanledare: Johan

Läs mer

ETT ARBETSSÄTT FÖR AGIL KRAVHANTERING. Kandidatuppsats i Informatik. Beatrice Eriksson VT 2013:KANI13

ETT ARBETSSÄTT FÖR AGIL KRAVHANTERING. Kandidatuppsats i Informatik. Beatrice Eriksson VT 2013:KANI13 ETT ARBETSSÄTT FÖR AGIL KRAVHANTERING Kandidatuppsats i Informatik Beatrice Eriksson VT 2013:KANI13 Svensk titel: Ett arbetssätt för agil kravhantering Engelsk titel: An approach for agile requirements

Läs mer