Agil systemutveckling - ett institutionellt perspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Agil systemutveckling - ett institutionellt perspektiv"

Transkript

1 Agil systemutveckling - ett institutionellt perspektiv Hur kan användningen av agil systemutveckling i mjukvaruföretag förklaras med hjälp av institutionell teori? Nils Westerlund Kandidatuppsats Höstterminen 2011 Handledare: Svante Schriber English title: Agile software development - An institutional perspective

2 Sammanfattning I denna studie undersöks förekomsten av agil systemutveckling i mjukvaruföretag med hjälp av institutionell teori. Särskild vikt har tillfogats begreppen värderingar, normer, roller, legitimitet och institutionalisering. Syftet är att skapa förståelse för den institutionella påverkan som företagsorganisationer utsätts för. Detta exemplifieras på empirisk väg genom en intervjubaserad komparativ fallstudie på två företag, ett mycket nystartat och ett där de anser sig ha passerat uppstartsfasen. Totalt intervjuades tio personer om på vilka sätt de arbetar med agil systemutveckling, hur detta diskuteras i företagens omgivning och närmiljö samt om det finns olika uppfattningar om systemutvecklingsmetoder inom företaget. Resultatet från intervjuerna analyseras genom den institutionella begreppsapparaten och flera institutionella påtryckningar har identifieras. Dels genom roller inom företagen, dels genom den yttre miljön i vilken företagen verkar. Studien visar också på hur agila värderingar och normativa system samverkar för att skapa legitimitet på företagen. Slutsatsen är att ett institutionellt perspektiv på forskning inom fältet för agil systemutveckling är av stor betydelse för att förstå förekomsten av agil systemutveckling. Därmed finns det anledning att fördjupa förståelsen för dessa mekanismer i fortsatt forskning. Studien är relevant för akademiker inom fältet för organisation och ledning men också för organisationer som utvecklar mjukvara. Nyckelord: Institutionell teori, agil systemutveckling, organisationsteori, mjukvaruföretag. Sida 2

3 Abstract This study examines the presence of agile development in software companies with the help of institutional theory. Particular attention has been added to the concepts of values, norms, roles, legitimacy and institutionalization. The objective is to create an understanding of the institutional influence that business organizations face in practice. Empirically, this is exemplified through an interview-based comparative case study. Two companies are examined, one startup company and one that claims to have surpassed the startup phase. Ten people were interviewed in total, questions were asked about the ways in which they are working with agile development, how this is discussed in the corporate environment and surroundings, and if different opinions on the use of systems development methods could be identified within the company. The answers were then analyzed with the framework of institutional concepts and several examples of institutional pressure were identified. This exemplifies how roles within the business organization and the companies external environment forms the way in which the business operates. The study also shows how agile values and normative systems interact to create legitimacy for the business organization. The conclusion is that an institutional perspective on research in the field of agile development is of much help to understand a presence of such a methodology in software companies. Therefore it is relevant to deepen the results of this investigation through further research. The study is aimed to academia in the field of organizational theory and management but also for organizations that develop software. Keywords: Institutional theory, agile development, organizational theory, software companies. Sida 3

4 1. Inledning Bakgrund Problemdiskussion Problemformulering Syfte Definitioner och avgränsningar Mjukvaruföretag Agil systemutveckling Litteraturstudie Institutionell teori Teoretisk avgränsning En organisatoriskt / sociologiskt grundad teori Agil systemutveckling som ungefärlig definition En studie i institutionell teori Grundläggande institutionell teori En omformad institutionell teori Ett breddat undersökningsfält Studiens teoretiska ramverk Värderingar Normer Roller Legitimitet Institutionalisering Sammanfattningen av det teoretiska ramverket Metod Institutionell teori som metod Vetenskapssyn Ett hermeneutisk perspektiv Deduktiv och Induktiv teori En kvalitativ ansats En komparativ fallstudie Semi-strukturerade direktintervjuer Ett målstyrt urval 27 Sida 4

5 Ett forskningsetik perspektiv Datainsamling och kodning Grounded theory och tolkning av kvalitativ data Reliabilitet och validitet Empirisk analys Presentation av företagen Readmill Game Duell En medvetet agil systemutveckling Agil systemutveckling på företagen Överensstämmelser med det agila manifestet En institutionell analys av agila värderingar Normer och omgivningens påverkan Företagets omgivning och närmiljö Normativ påverkan Roller Olika syn på agil systemutveckling Positioner på företagen och institutionella roller Institutionalisering och legitimitet Sammanfattning och slutsatser Diskussion Förslag till fortsatt forskning Litteraturlista Bilagor Det agila manifestet Principer för agil systemutveckling Intervjuschema 57 Sida 5

6 1. Inledning Detta inledande avsnitt börjar med en introduktion till uppsatsämnet vilken leder över i en problemdiskussion som utmynnar i en problemformulering och en presentation av syftet med uppsatsen. Avsnittet avslutas sedermera med en avgränsning och en kort beskrivning av agil systemutveckling Bakgrund Genom alla tider har organisationer och företaget påverkats av sin omgivning. Detta sker på alla plan, från vilka som är anställda till vilken produkt som tillverkas och vad för metoder som används för att organisera arbetet. Från ett akademiskt håll har det länge funnits ett intresse i att kartlägga denna yttre påverkan. Max Weber närmade sig exempelvis dessa tankar när han utformade sina teorier om hur samhällets institutioner formar människors och organisationers handlingar (DiMaggio and Powell 1991). Sedan dess har det hänt mycket och från organisationsforskningens håll har delar av Max Webers teorier återupptäcks och utvecklats till vad som idag kallas för institutionell teori. Genom denna har vi lärt oss allt mer om hur en organisations utformning är beroende av dess omgivningar, närmiljö och inre dynamik. Alltjämt förändras samhället, de reglerande institutionerna och den påverkande omgivningen. På senare år har marknaden för teknologisk utveckling rört på sig allt snabbare, vilket också givit upphov till nya utmaningar och nya behov inom organisationerna (Schmidt, Lyytinen et al. 2001). Nya arbetsmetoder har utformats och en sådan, som blivit särskilt populär de senaste tio åren, är agil systemutveckling (Cockburn 2001; Larman 2004). Agil systemutveckling används för att organisera utvecklingsarbetet på mjukvaruföretag. Det finns studier som granskar dess funktioner och effektivitetsvärden men det finns också en betydelse Sida 6

7 att belysa detta fenomen ur en institutionell vinkel. I den här uppsatsen är därför tanken att förstå förekomsten av agila systemutvecklingsmetoder i mjukvaruföretag utifrån omgivningens påverkan förklarad genom institutionell teori Problemdiskussion För ett par år sedan gjorde jag en betraktelse på min dåvarande arbetsplats. Det var ett nystartat företag som tog fram mjukvara och jag la märkte till att många på och omkring företaget pratade om agila systemutvecklingsmetoder. Arbetslaget som då var relativt litet hade börjat använda sig av en metod som kallades SCRUM, vilket gick ut på att arbetslagets medlemmar tilldelades olika roller efter vilka de skulle agera. Jag iakttog hur diskussionerna kring agila systemutvecklingsmetoder blev allt fler och det tycktes också vara någonting som kom upp särskilt ofta i företagets närmaste omgivningar. De senaste åren har mjukvaruföretag som använder agil systemutveckling gått från att vara få till att vara en majoritet (West, Grant et al. 2010). Men åsikterna om hur agil systemutveckling ter sig i praktiken går isär och så även uppfattningen om huruvida dessa metoder ger ökad effektivitet eller inte. Från forskningens håll har bevis för de agila metodernas förträfflighet kritiserats för att grunda sig på anekdotisk bevisföring och retoriska argument (Erickson 2005; Salo and Abrahamsson 2008; Xia and Lee 2010). Trots detta pekar undersökningar på att intresset från näringslivets är större än någonsin (Salo and Abrahamsson 2008). Det bör också tilläggas att tidigare forskning inom fältet för agil systemutveckling främst inriktats på en effektivitetsbeskrivning där olika modeller jämförts med varandra och / eller icke agila modeller (Xia and Lee 2010). Det är rimligt att misstänka att det också finns andra mer socialt grundade anledningar till anammandet av agil systemutveckling. Tidigare användning av institutionell teori inom företagsekonomin har visat sig lämplig för att bättre förstå de sociologiska aspekterna inom ledarskap och organisation (Bruton, Ahlstrom et al. 2010). Inom den institutionella teoribildningen finner vi teoretiska verktyg med vilka vi kan förklara Sida 7

8 omgivningens påverkan. Det finns en uppsjö av institutionell teori att utgå från och flertalet begrepp att välja mellan. Efter en empirisk undersökning stod det klart att vissa gav mer frukt än andra. Begrepp som värderingar förklarar hur omgivningen påverkar organisationer att sträva i en viss riktning och normer förklarar de metoder med vilka organisationen når en sådan riktning. Andra begrepp som är särskilt användbara är roller, vilka kan översättas till positioner på företagen, och institutionalisering, som beskriver hur omgivningens påverkan förtydligas över tid. Etts ista begrepp, legitimitet, beskriver en anpassning till omgivningen som en nödvändighet för organisations självberättigande (DiMaggio and Powell 1991; Scott 2008; Bruton, Ahlstrom et al. 2010). En temporär frågeställning prövades i praktiken genom besök på två olika företag som anser sig arbeta med agila metoder. Frågeställningen modifierades sedan för att bättre förklara de empiriska fyndigheterna. Studien ämnar alltjämt att tillföra ett institutionellt perspektiv på diskussionen om agila systemutvecklingsmetoder. Inom den institutionella teorin läggs stor vikt vid omgivningens påverkan. Om systemutvecklingsmetoder okritiskt anammas på mjukvaruföretag är det problematiskt. Med denna bakgrund är det därför viktigt att ta reda på hur förekomsten av agil systemutveckling kan förklaras genom yttre påverkan och institutionellt tryck Problemformulering Problemdiskussionen som formats genom dels en temporär forskningsfråga och dels empiriska fyndigheter leder fram till följande forskningsfråga. Hur kan förekomsten av agil systemutveckling i mjukvaruföretag förklaras med hjälp av institutionell teori? Frågeformuleringen behandlar främst hur företagen säger sig arbeta snarare än hur de faktiskt arbetar. Studien fokuserar därmed på hur personer på de olika företagen förhåller sig till agil systemutveckling snarare än till hur detta visar sig i det dagliga arbetet. Sida 8

9 För att skapa starkare underlag för den empiriska analysen tillkommer tre underfrågor, vilka kan ses som metodfrågor. Med hjälp av dessa relateras undersökningen till de institutionella begreppen som kortfattat förklarats i problemdiskussionen. På vilka sätt arbetar företaget medvetet / omedvetet med att införa agil systemutveckling? Hur diskuteras systemutveckling i företagets omgivningar och närmiljö? Finns det olika syn på agil systemutveckling inom företaget? 1.4. Syfte Med hjälp av den teoretiska begreppsapparaten inom institutionell teori (värderingar, normer, roller, legitimitet och institutionalisering) är syftet att skapa förståelse för de sociala mekanismer som påverkar förekomsten av agila systemutvecklingsmetoder i mjukvaruföretag. Genom att undersöka underfrågorna på empirisk väg exemplifieras en sådan institutionell påverkan på företagsorganisationer i praktiken. Studien är relevant för akademiker inom fältet för organisation och ledning men också för organisationer som utvecklar mjukvara Definitioner och avgränsningar Mjukvaruföretag Studien är avgränsad till nystartade mjukvaruföretag. Ett mjukvaruföretag är ett företag som utvecklar tjänster som i grunden bygger på programmerad kod och i den här studien läggs tonvikten på företag som utvecklar tjänster som distribueras på internet. Anledningen till detta är att dessa företag står i framkant för utvecklingen av agil systemutveckling (Schwaber 2005). Denna företagskategori blir därför särskilt relevant eftersom dessa företag utvecklar metoder som Sida 9

10 troligtvis får betydelse för hur andra organisationer väljer att arbeta med agila metoder framöver Agil systemutveckling Agil kan också uttryckas som smidig eller lättrörlig. Det finns olika sätt att organisera produktutveckling, vilka involverar aspekter såsom planering och arbetslagets rolluppbyggnad. Agil systemutveckling är ett uttryck för en samling metoder som kommit att bli särkilt populära i mjukvaruprojekt. Forskning inom fältet för agil systemutveckling tog fart i samband med att nya utvecklingsmetoder kom att användas i slutet av nittiotalet (Cockburn 2001; Larman 2004). Termen agil systemutveckling fick sedermera ytterligare tyngd i samband med att ett antal inflytelserika aktörer formade det agila manifestet (Xia and Lee 2010). I kort utgår detta från ett antal huvudpåståenden vilka bygger på en mer detaljerad lista om tolv agila värderingar (Beck, Beedle et al. 2001; Beck, Beedle et al. 2001). Manifest har använts flitigt i samband med definitioner av agil systemutveckling inom forskningen och kan därmed påstås vara en stark normbildare (Xia and Lee 2010). De fyra övergripande punkterna i det agila manifestet redogörs för här nedan och de tolv underliggande värderingarna finns att tillgå i bilaga 7.1 om så önskas. Individer och interaktioner framför processer och verktyg Fungerande programvara framför omfattande dokumentation Kundsamarbete framför kontraktsförhandling Anpassning till förändring framför att följa en plan Punkt ett relaterar främst till de interna processerna inom ett projekt. Här är den agila ståndpunkten att individer och kommunikationen dem emellan är viktigare än att hålla en tidigare definierad process med särskilda metodredskap. Punkt två beskriver en fokusering på en bra och enkel produkt, kod eller det färdigskrivna program som levereras i slutet av ett projekt framför en omfattande dokumentation som förklarar hur det går att ta sig runt produktens, kodens eller programmets brister. Punkt tre behandlar ett förhållningssätt till kunden eller andra delar av en organisation som agerar beställare. Viljan är att skapa en relation till en sådan instans som gör att produktspecifikationer och utvecklingskrav Sida 10

11 bygger på ett gemensamt intresse och förståelse av vad som ska genomföras. Punkt fyra hanterar den övergripande synen på att systemutveckling bör vara pragmatisk, att den är där för att få en produkt färdig snarare än att följa en tidigare fastställd plan (Beck, Beedle et al. 2001). Inom ramen för denna definition ryms som tidigare nämnts flertalet systemutvecklingsmetoder. De kanske mest välkända är SCRUM (Schwaber and Beedle 2002) och Extreme Programming (Beck and Andres 2005). För att ge en överblick på de främst använda systemutvecklingsmetoderna och dess centrala principer och praxis finns i bilaga 7.2 en tabell enligt Xia och Lee (2010). Sida 11

12 2. Litteraturstudie I det här avsnittet beskrivs den teoretiska grund som studien vilar på. Vidare förklaras den teoretiska avgränsningen och den institutionella begreppsapparaten som används i den empiriska analysen Institutionell teori Institutionell teori är en teoribildning som grundar sig i analysen av institutioner och dess påverkan på sin omvärld. En institution hänsyftar till antaganden som är tagna för givet och som organisationer och individer förväntas följa (DiMaggio and Powell 1983). Dessa är i sin tur ärvda genom regler och reglerande strukturer såsom; statliga instanser, lagar, rättsväsende, yrken och ytterligare socialt grundade praktiker som tillsammans utgör ett externt tryck. Det finns också ett internt tryck som utgörs av olika instanser av organisationen eller genom en upplevelse av rollinnehav. En anpassning till båda dessa former av tryck bygger på upplevelsen av förväntan vilken utgör en stark påverkan på individens och organisationens agerande i olika sammanhang. Något sådant är oundvikligt och i hög grad nödvändig för en organisations överlevnad (DiMaggio and Powell 1983; DiMaggio and Zucker 1988; DiMaggio and Powell 1991; Scott 2008). I fallet av en icke anpassning föreligger diverse straffmekanismer vilka gör det svårare för verksamheten att fortleva (Scott 2008). Institutionen är i sig också påverkad av övriga formella och icke formella reglerande institutioner i samhället. Formella och icke formella institutioner skapas i samverkan av varandra. Företagen i denna studie är både påverkade av externa institutioner som och en del av dem. Det är genom detta möte institutionen uppstår och det är i ett sådant interagerande förväntningar på ett visst agerande skapas (Lawrence, Hardy et al. 2002). Sida 12

13 Institutionell teori visar därför ett intresse för hur olika grupper, organisationer och institutioner själva kan säkra sin ställning och legitimitet genom att anpassa sig till den tro och de normer som existerar i den institutionella omgivningen (Meyer and Rowan 1977; Scott 2008) Teoretisk avgränsning En organisatoriskt / sociologiskt grundad teori Det finns olika förgreningar inom det institutionella forskningsfältet. De två huvudsakliga grenarna utgörs av en organisatorisk / sociologisk och en ekonomisk / politisk (Bruton, Ahlstrom et al. 2010). Den främst refererade litteraturen för en organisatorisk / sociologisk utgångspunkt utgörs av DiMaggio & Powell, 1983, 1988, 1991; Meyer & Rowan, 1977 samt en strukturerad sammanfattning av Scott (1995). Den ekonomisk / politiska riktningen är främst påverkad av North (1990) och Bonchek & Shepsle (1996). Institutionell teori med en bakgrund i politisk forskning relaterar främst institutionen till lagstiftning och officiella statliga reglerande institutioner. Den organisatoriska / sociologiska utgångspunkten är emellertid bredare. DiMaggio & Powell (1991) gör gällande att en institution är en reglerande struktur, något som alltså inte kräver att denna har en koppling till en formell institution utan också kan utgöras av exempelvis normativa system (DiMaggio and Powell 1983; DiMaggio and Powell 1991). Det är tydligt att denna definition, jämfört med ett ekonomiskt / politiskt perspektiv är vag men i det här fallet ger den också möjligheten att förstå den sociala kontext inom vilken företagen verkar. Bedömningen är därför att en organisatorisk / sociologisk inriktning är fördelaktigt och ger ett mer heltäckande svar på forskningsfrågan. Studien innefattar därmed också fenomen utanför ramarna en traditionellt ekonomiskt / politiskt definition av institutionen. Utan detta vägval befaras studien dels bli för bred, dels för ofokuserad. Genom att välja litteratur och teori som överensstämmer med en organisatorisk / sociologisk utgångspunkt erhålls så en försäkran om att teoriunderlaget förblir konsekvent. Ett Sida 13

14 sådant val får därmed också konsekvensen att studien inriktas på de icke formella institutionernas påverkan på användningen av agila systemutvecklingsmetoder. Med en organisatorisk och sociologisk bakgrund följer ett antal ståndpunkter, antaganden och värderingar (Bruton, Ahlstrom et al. 2010): Ett grundantagande om att människor fattar beslut baserade på heuristisk grund, av kognitiva begränsningar och vidtar åtgärder på grundval av konventioner och tidigare beteenden. Drivkrafterna bakom mänskliga beteenden är sociala normer, gemensam kultur, kognitiva skript och scheman. Grundvalen för legitimitet är moraliskt styrd och bygger på socialt bundna föreställningar. Förhållandet mellan institutioner och organisationer bygger på att organisationer anpassar sig och uppfyller värderingar och gränser som föreskrivs av ett samhälles institutioner. Inom denna skola fokuserar studien på begreppen värderingar, normer, roller, legitimitet och institutionalisering vilka också utgör också den begreppsapparat som ligger till grund för fortsatt teoriformulering och det teoretiska ramverk som beskrivs fortsättningsvis Agil systemutveckling som ungefärlig definition Det finns anledning att nämna varför tidigare forskning inom fältet för på agil systemutveckling har lämnats ute i detta avsnitt. Studiens huvudsakliga ändamål är att med en institutionell argumentationsmodell utläsa den påverkan som företagen utsätts för. I inledningen finns en ungefärlig definition av agil systemutveckling från ett akademiskt perspektiv. Detta för att förstå dess bakgrund och uppkomst, vilket varit nödvändigt för att hitta den metodologi som kan ge svar på studiens forskningsfrågor. Det underlag som krävs för att genomföra studien är därmed på plats; vi kan avgöra vilka frågor som bör besvaras på de undersökta företagen och vi kan identifiera förekomsten av agil systemutveckling på samma företag. Sida 14

15 2.3. En studie i institutionell teori Grundläggande institutionell teori Det har länge varit känt att diverse grupperingar inom samhället interagerar med varandra enligt mönster som går att studera. Sociologer under sent och början av 1900-talet började systematisera dessa studier. Max Weber, som var ekonom och sociolog, fokuserade sina studier på att belysa hur byråkratiska samhällsinstitutioner dikterar samhällets medborgare. En framväxande institutionalisering skapade enligt Weber vad han kallar för en järnbur som indirekt får funktionen att begränsa människors levande (DiMaggio and Powell 1983). Under efterkrigstiden var institutionella studier främst inriktade på en analys av politiska institutioner, en gren som idag kallas för tidig institutionalism. Efter behaviorismens intågande framhölls nya perspektiv såsom positivism och rational choice teori. Den tidigare fokuseringen på institutioner ansågs nu alltför snäv. Analysen blev istället inriktad på yttre påverkan på individen, snarare än institutioner i dennes omgivning En omformad institutionell teori Under 1980-talet började en ny institutionalism att ta form. Med denna omformulerades studien av institutioner inom flertalet discipliner från ekonomi och sociologi till politik och internationella relationer. Bakom nyformulering av institutionell teori med sociologisk utgångspunkt, stod bland annat Meyer och Rowan (1977). Andra inflytelserika författare är DiMaggio och Powell (1991) som citerar Meyer & Rowan (1977) men också återbesöker den Weberska järnburen i en sammanfattning av den nya institutionella forskningen, kallad The new institutionalism in organizational analysis. I detta verk beskrivs institutionell teori både med en teoretisk bakgrund och genom ett antal exemplifierande artiklar som kan beskrivas som exempel på hur institutionell teori kan används i organisationsteoretiskt grundade studier. Sida 15

16 Några år senare skrev Scott sin överblick med namnet Institutions and Organisations - Ideas and Interests för att ge en introduktion till hur institutionell forskning fram till dess hade använts inom organisationsforskningen *. Boken ger en god överblick över det institutionella fältet och analyserar teoribildningen genom en indelning av dess olika drivkrafter och interna ståndpunkter. Scott delar upp institutionell påverkans i tre pelare. Dessa sammanfattar de institutionella påverkningsprocesserna utifrån tidigare arbete av bland andra Meyer & Rowan (1977), DiMaggio & Powell (1983, 1988, 1991), North (1990) och Bonchek & Shepsle (1996). De tre pelarna utgörs av följande (Scott 2008): Den reglerande pelaren; utgår främst från statlig lagstiftning, industriöverenskommelser och standarder. Dessa regler ger riktlinjer för nya organisationer och dess individer men det kan också innebära reaktioner när ett institutionellt underlag inte finns i organisationens region. Den normativa pelaren; representerar de modeller av organisationer och individer som baseras på obligatoriska sociala, professionella, och organisatoriska interageranden. Institutioner definierar vad som är lämpligt och förväntat i olika sociala och kommersiella situationer. Normativa system är uppbyggda av värderingar (vad som anses vara rätt) som sedermera skapar grundvärderingar som människor följer. Dessa institutioner påverkar sin närhet genom den sociala obligationen att följa utstakade regler. Detta grundar sig i en vad Scott (2008) kallar en social nödvändighet, något som förklaras av vad en organisation eller individ bör göra. Den kognitiva pelaren; anses vara influerad av den kognitiva svängningen inom samhällsvetenskapen och representerar individuella beteenden som baserat på subjektivitet konstruerar regler och mening som begränsar möjligheten till tillrättalagda uppfattningar och handlingar. Den reglerande pelaren kommer med bakgrund av den teoretiska avgränsningen och studiens inriktning mot organisatorisk / sociologiskt grundad institutionell teori inte användas. Förhoppningen är dock att med hjälp av de resterande två * Originalutgåvan av Institutions and Organisations - Ideas and Interests gavs ut Den här studien utgår dock från en senare upplaga som gavs ut Sida 16

17 pelarna, varav i huvudsak den normativa pelaren redogöra för det institutionella tryck som de undersökta företagen och dess anställda utsätts för i förekomsten av agila systemutvecklingsmetoder. De två verken av DiMaggio och Powell (1991) och Scott (2008) har förblivit en ny grund och utgör i det närmsta en kanon vilken forskare inom det institutionella fältet (med en organisatorisk / sociologisk ingång) måste förhålla sig till och gärna refererar (Bruton, Ahlstrom et al. 2010) Ett breddat undersökningsfält Sedan 1995, då Scott gav ut Institutions and Organisations - Ideas and Interests, har ett institutionellt grepp blivit alltmer populärt inom ekonomisk organisationsforskning (Bruton, Ahlstrom et al. 2010). Utöver dessa två huvudsakliga hörnstenar finns idag mer material och forskning på hur institutionell teori kan användas för organisationsanalys. Här redogörs för andra institutionella teoretiker och artikelförfattare som legat till grund för studiens analysavsnitt. Bruton, Ahlstrom & Li (2010) tar ett övergripande perspektiv och beskriver hur institutionell teori använts inom företagsekonomisk entreprenörskapsforskning. Zucker (1983; 1987; 2010) som sätter ytterligare fokus på organisationen som entitet och ingående förklarar dess relation till institutioner enligt en normativ ansats. Lawrence (2002; 2007) använder i sina artiklar institutionell teori för att beskriva fenomen inom stora reformprogram såsom publika institutioner inom amerikansk sjukvård. Roy (1997) definierar den kommersiella organisationens agerande utifrån en modell som delvis underminerar tidigare uppfattningar om att företagsekonomiska ageranden i huvudsak bygger på ett rationellt effektivitetstänkande. Suchman (1995) utgår från legitimitet och hur denna förvaltas i form av strategiarbete. Thompson reder ut begreppen om företags ageranden och utvecklar ett interdisciplinärt undersökningsfält som visar på naturen i organisationens varande. Som underlag för metodavsnittet används en artikel av Wisman, Rozansky & Joseph som anser att institutionell teori bör ses som en metod snarare än en teori. Det är med deras sammanfattning av hur ett institutionellt metodarbete bedrivs Sida 17

18 grunden läggs för metodavsnittet. Här används också Alan Brymans introduktion till vetenskapsteori i Samhällsvetenskapliga Metoder och Courbin & Strauss formuleringar av grounded theory Studiens teoretiska ramverk Värderingar Värderingar är uppfattningar om vad som är att föredra eller vad som är eftersträvansvärt (såsom att vinna ett spel eller att göra en vinst, i detta fall att arbeta agilt), tillsammans med konstruktionen av standarder mot vilka existerande strukturer eller beteenden kan mätas och undersökas (Scott 2008). I den här studien kommer det argumenteras för att agil systemutveckling är en samlad form av värderingar och att dessa värderingar utgör en standard eller måttstock mot vilken systemutvecklingen på företagen jämförs. När agil systemutveckling, på grund av en institutionell påverkan, formuleras som någonting positivt och eftersträvansvärt blir detta den rådande iden efter vilken företagen agerar, medvetet eller omedvetet Normer Normer specificerar hur saker ska gå till; de definierar legitima sätt att eftersträva värdefulla slutmål. Normativa system är en påbyggnad av värderingar som definierar mål och syften och utser lämpliga sätt att nå dessa (t.ex, regler som specificerar hur ett spel ska spelas, uppfattning om skäligt affärsutövande) (Scott 2008). Hur uttalade och kompletta dessa system är kan emellertid variera (Thompson 1967). Normativa system brukar beskrivas som att de begränsar socialt beteende, men på samma gång skapar det också beteenden eftersom det också finns uppfattningar om vad som är positivt och eftersträvansvärt (Scott 2008). Normer kan också väcka starka känslor, även om dessa känslor är olika från de som ackompanjerar överträdelser av regler och föreskrifter. Känslor som Sida 18

19 associeras med ett övertramp mot normer inkluderar per princip en känsla av skam och vanära, medan känslor för de som uppvisar exemplariskt beteende är förknippat med stolthet och heder. Anpassningen eller överträdelsen av normer involverar vanligtvis ett stort mått av självutvärdering i form av ånger och sänkt självförtroende. Denna typ av känslor ger starka incitament för eftergivenhet till de rådande normerna (DiMaggio and Powell 1991) Roller Inom institutionell teori beskrivs hur individer med olika roller inom en organisation står inför olika institutionell påverkan. Somliga värderingar tillämpas på kollektivet medan andra endast appliceras på särskilda grupperingar, detta ger upphov till roller. Alltså, föreställningar om lämpliga mål och ageranden för särskilda individer eller särskilda sociala positioner (DiMaggio and Powell 1991). Vi kan översätta dessa roller till anställda i företagen. Dessa förklaras till stora delar genom de positioner och de epitet som tilldelas en sådan position. Detta är delvis uttryck för och delvis en uppfattning av underförstådda förväntningar på ett visst agerande. De är dock inte enbart förväntningar eller förutsägelser utan föreskrifter, normativa föreskrifter av hur specifika aktörer förmodas agera. Dessa fordringar är uppsatta av andra framträdande aktörer i den givna situationen och uppfattas därför av den föregående aktören som ett externa påtryckningar. Inom en organisation kan detta översättas till olika definierade positioner med särskilda rättigheter och befogenheter (Scott 2008) Legitimitet Organisationer behöver mer än materiella resurser och teknisk information om dom ska överleva och växa i deras sociala omgivning. De behöver också social acceptans och kredibilitet (Suchman 1995; Scott, Ruef et al. 2000). Legitimitet är en generaliserad uppfattning eller ett antagande om att handlingar utförda av en entitet är önskvärda, korrekta och / eller lämpliga inom ett institutionellt ramverk av normer, värderingar, föreställningar och definitioner (Suchman 1995; Scott 2008). När en entitet (som i den här studien utgörs av ett företag eller en företagsgruppering) interagerar med dess omgivnings föreställningsvärld uppstår Sida 19

20 antingen en uppfattning av legitimitet eller icke legitimitet. Organisatorisk legitimitet hänsyftar till nivån av kulturellt stöd för en organisation (DiMaggio and Powell 1983). Legitimitet är då en generaliserad snarare än tillfällig utvärdering av organisationens eller individens helhetsuttryck i dessa sammanhang Institutionalisering Som tidigare nämnts refererar institutionen till antaganden som organisationer och individer förväntas följa. Dessa är i sin tur ärvda genom regler och reglerande strukturer såsom statliga instanser, lagar, rättsväsende, yrken och ytterligare socialt grundade praktiker som utgör ett externt tryck (Meyer and Rowan 1977; DiMaggio and Powell 1991). För att en organisations ska fortleva krävs en anpassning till dessa (DiMaggio and Powell 1991). De institutionella omgivningarna är inte statiska utan förändras alltjämt i kommunikation med andra institutionella element. Institutionalisering är ett grepp som förklarar hur ett samhälle eller i detta fallet organisationer och dess omgivning blir alltmer definierade. Tidigare icke formulerade vanor blir till antaganden för att senare övergå i krav, vilka de olika enheterna nu behöver förhålla sig till (Scott 2008). Genom studien finner vi att systemutvecklingen, de undersökta företagen och dess omnejd befinner sig i en fas av institutionalisering Sammanfattningen av det teoretiska ramverket De begrepp som nu tagits upp är ett ihopkok av olika institutionella teoretiska begrepp som genomgående använts i litteraturen som nämnts tidigare. Det har också skett ett urval som grundats på vad som genom den empiriska undersökningen visat sig särskilt användbart. Olika tonvikt läggs vid olika begrepp i olika verk men de används också genomgripande av författare såsom DiMaggio, Powell och Scott och kan därmed anses relatera till varandra. Agila värderingar konkretiserar de eftersträvansvärda målen som företagen förväntas följa. Normer systematiserar dessa mål och vägen för ett uppfyllande av de agila värderingarna stakas ut. Den inre dynamiken på företagen gör att det finns Sida 20

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

Organisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014

Organisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014 Organisationer och förändring Henrik Ifflander VT2014 Huvudfrågor i organisationsteori organisation människa rationalitet icke-rationalitet stabilitet förändring Makt... Direkt makt - handlingsmakt, Weber

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

Forskningsprocessens olika faser

Forskningsprocessens olika faser Forskningsprocessens olika faser JOSEFINE NYBY JOSEFINE.NYBY@ABO.FI Steg i en undersökning 1. Problemformulering 2. Planering 3. Datainsamling 4. Analys 5. Rapportering 1. Problemformulering: intresseområde

Läs mer

Agenda A. Kunskapsteori B. Paradigm C. Syfte D. Kunskapsprodukter E. Forskningsprocessen F. Kunskapsprojektering G. Kunskapsprojektering och uppsatsen

Agenda A. Kunskapsteori B. Paradigm C. Syfte D. Kunskapsprodukter E. Forskningsprocessen F. Kunskapsprojektering G. Kunskapsprojektering och uppsatsen Agenda A. Kunskapsteori B. Paradigm C. Syfte D. Kunskapsprodukter E. Forskningsprocessen F. Kunskapsprojektering G. Kunskapsprojektering och uppsatsen A Kunskapsteori Viktiga kunskapsteoretiska begrepp

Läs mer

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD (Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD Kvalitativ vs. Kvantitativ forskning Kvalitativ forskning Vissa frågor kan man bara få svar på genom kvalitativa studier, till. Ex studier

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD Forskning Högskolereformen 1977 fastställde att utbildningen för sjuksköterskor skall vila på en vetenskaplig grund. Omvårdnadsforskning har ofta

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 1. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och

Läs mer

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Syfte med föreläsningen Problemformulering Forskningsdesign Forskningsprocessen

Läs mer

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se Vetenskapsmetodik Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28 Per Svensson persve at chalmers.se Detta material är baserad på material utvecklat av professor Bengt Berglund och univ.lektor Dan Paulin Vetenskapsteori/-metodik

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Kvalitativa metoder I

Kvalitativa metoder I Kvalitativa metoder I PeD Gunilla Eklund Rum F 625, tel. 3247354 E-post: geklund@abo.fi http://www.vasa.abo.fi/users/geklund/default.htm Forskningsmetodik - kandidatnivå Forskningsmetodik I Informationssökning

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 1 2 Vad händer idag? TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 Lärare: Jonatan Wentzel jonwe@ida.liu.se Presentation av grundläggande begrepp och datainsamlingsmetoder Observation Att selektera och hantera data

Läs mer

733G22:Statsvetenskapliga metoder Metod PM. Hobbes vs. Locke

733G22:Statsvetenskapliga metoder Metod PM. Hobbes vs. Locke 733G22:Statsvetenskapliga metoder Ann Fernström 29-09-2014 911130-1009 Metod PM Hobbes vs. Locke Människan beter sig olika i olika situationer beroende på vilken typ av individer de är. Frågan är hur individuella

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Magisterprogram i nationalekonomi med inriktning turism och evenemang 60 högskolepoäng

Magisterprogram i nationalekonomi med inriktning turism och evenemang 60 högskolepoäng Sida 1(5) Utbildningsplan Magisterprogram i nationalekonomi med inriktning turism och evenemang 60 högskolepoäng Master Programme in Economics of Tourism and Events 60 Credits* 1. Programmets mål 1.1 Mål

Läs mer

INTRODUKTION TILL VETENSKAP I 2. KVALITATIV KUNSKAP KVALITATIV KUNSKAP VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR

INTRODUKTION TILL VETENSKAP I 2. KVALITATIV KUNSKAP KVALITATIV KUNSKAP VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 2. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och

Läs mer

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Institutionen för socialt arbete Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Vårterminen 2011 Kursansvarig: Jörgen Lundälv December 2010 JL 1 Välkommen! Du hälsas

Läs mer

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen Att skriva examensarbete på avancerad nivå Antti Salonen antti.salonen@mdh.se Agenda Vad är en examensuppsats? Vad utmärker akademiskt skrivande? Råd för att skriva bra uppsatser Vad är en akademisk uppsats?

Läs mer

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera

Läs mer

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta,

Läs mer

Metoduppgift 4 Metod-PM

Metoduppgift 4 Metod-PM LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens

Läs mer

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008)

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Inför seminarieredovisningen den förväntar jag mig att alla läser hela boken. Eftersom jag anser att den inte fungerar

Läs mer

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik Metod1 Intervjuer och observationer Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier forskningsetik 1 variabelbegreppet oberoende variabel beroende variabel kontroll variabel validitet Centrala

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð

CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð CUSTOMER VALUE PROPOSITION ð IN BUSINESS MARKETS JAMES C. ANDERSSON, JAMES A. NARUS, & WOUTER VAN ROSSUMIN PERNILLA KLIPPBERG, REBECCA HELANDER, ELINA ANDERSSON, JASMINE EL-NAWAJHAH Inledning Företag påstår

Läs mer

Utformning av resultatdiskussion

Utformning av resultatdiskussion Utformning av resultatdiskussion Den vetenskapliga textens retorik Argumentera i text utforma diskussionskapitlet En praktisk argumentationsmodell Avdelningen för fackspråk och kommunikation God professionell

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

LIU-IEI-FIL-A--13/01413--SE

LIU-IEI-FIL-A--13/01413--SE LIU-IEI-FIL-A--13/01413--SE Metodmässig handlingsbarhet En empiriskt grundad reflektion av kriteriebaserad utvärderingsmetodik med utvärdering av IT-stödet för en kärnprocess hos Tekniska Verken i Linköping

Läs mer

Kvalitativa metoder II. 4.

Kvalitativa metoder II. 4. Kvalitativa metoder II. 4. Ann-Sofie Smeds-Nylund annssmed@abo.fi Åbo Akademi Strandgatan 2 65100 Vasa 9.11.2015 1 Kvalitet Etik God kvalitet och god etik vid kvalitativa studier KVALITET qualitas (lat)

Läs mer

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap

Underlagen indikerar att studenterna visar kunskap Kriterier för utvärdering projektet Geovetenskap och kulturgeografi Område används som synonymt med huvudområde genomgående i dokumentet. Skillnaden mellan huvudområden begränsas till beskrivningen av

Läs mer

Bengt Berglund. Vetenskapsteori/-metodik

Bengt Berglund. Vetenskapsteori/-metodik Bengt Berglund Teknik- och vetenskapshistoria bengt.berglund@chalmers.se 772 3889 Vetenskapsteori/-metodik Målsättning med kursen 1. Beskriva den vetenskapliga forskningsprocessen 2. Varför använda teorier/modeller?

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING för kursen

STUDIEHANDLEDNING för kursen Institutionen för Beteendevetenskap och lärande STUDIEHANDLEDNING för kursen 15 högskolepoäng (LATVB7) Halvfart/distans Vårterminen 2015 Leif Mideklint - 1 - INLEDNING Denna studiehandledning är avsedd

Läs mer

Psykologi GR (C), Arbets- och organisationspsykologi med kandidatuppsats för psykologprogrammet, 22,5 hp

Psykologi GR (C), Arbets- och organisationspsykologi med kandidatuppsats för psykologprogrammet, 22,5 hp 1 (5) Kursplan för: Psykologi GR (C), Arbets- och organisationspsykologi med kandidatuppsats för psykologprogrammet, 22,5 hp Psychology Ba (C), Work- and organizational psychology with bachelor thesis,

Läs mer

Att intervjua och observera

Att intervjua och observera Att intervjua och observera (Även känt som Fältstudier ) Thomas Lind Institutionen för informationsteknologi Visuell information och interaktion 2014-01-27 Påminnelser från högre ort Gruppindelning! Välj/Hitta

Läs mer

Mobiltelefoner, datorer, läsplattor och andra kommunikationsmedel får inte användas.

Mobiltelefoner, datorer, läsplattor och andra kommunikationsmedel får inte användas. Forskningsmetoder på kandidatnivå 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 21FK1C Tentamen ges för: Tentamensdatum: torsdagen den 7 nov 2013 Tid: 9.00 14.0 Hjälpmedel: valfria metodböcker, inbundna eller

Läs mer

Textforskningen och dess metoder idag

Textforskningen och dess metoder idag Textforskningen och dess metoder idag Forum for textforskning 9 Göteborg, 12-13/6 2014 Orla Vigsø JMG Finns textforskningen? Vad är det vi gör när vi håller på med textforskning? I praktiken två huvudspår:

Läs mer

KVALITATIVA METODER II

KVALITATIVA METODER II KVALITATIVA METODER II 28.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Göran Björk 30.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 31.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 04.11.2013, kl. 12.15 13.45. C201.

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

PM för kurs i Vetenskapsteori

PM för kurs i Vetenskapsteori PM för kurs i Vetenskapsteori Doktorandkurs, 5 poäng, HT-07 Allmän information Varje läsår ges en kurs i vetenskapsteori för LTU:s doktorander. Kursen är tänkt att motsvara 5 poäng i forskarutbildningen.

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p)

Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) Tentamen i forskningsmetodik, arbetsterapi, 2011-09-19 Vad är kännetecknande för en kvalitativ respektive kvantitativ forskningsansats? Para ihop rätt siffra med rätt ansats (17p) 1. Syftar till att uppnå

Läs mer

Masterprogram i beteende- och samhällsvetenskap, 120 hp

Masterprogram i beteende- och samhällsvetenskap, 120 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Masterprogram i beteende- och samhällsvetenskap, 120 hp Master in behavioural- and social sciences, 120 higher education credits Allmänna data om programmet Programkod SBETA

Läs mer

Kursplan. Kursens benämning: Civil-militärt ledarskap, grundkurs. Engelsk benämning: Civil-military leadership, basic course

Kursplan. Kursens benämning: Civil-militärt ledarskap, grundkurs. Engelsk benämning: Civil-military leadership, basic course Kursplan Kursens benämning: Civil-militärt ledarskap, grundkurs Engelsk benämning: Civil-military leadership, basic course Kurskod: 1LL029 Gäller från: Höstterminen 2011 Fastställd: Denna kursplan är fastställd

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Disposition Motivering TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Kriterier för vad som bör kallas teori Exempel på definition Utveckling runt några begrepp Kriterier för god teori Lästips KJ

Läs mer

Mobiltelefoner, datorer, läsplattor och andra kommunikationsmedel får inte användas.

Mobiltelefoner, datorer, läsplattor och andra kommunikationsmedel får inte användas. Forskningsmetoder på kandidatnivå 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 21FK1C Tentamen ges för: Tentamensdatum: 140325 Tid: 09.00-14.00 Hjälpmedel: valfria metodböcker, inbundna eller i pappersformat,

Läs mer

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2017 Björn Ställberg

Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2017 Björn Ställberg Forskningsprocessen Kurs i vetenskapligt syn- och förhållningssätt för ST-läkare Forskningsprocessen Lite teori Mycket diskussion Lite exempel Forskningsprocessen Bra att läsa 1 Forskningsprocessen I det

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Angreppssätt. Vilka är våra studieobjekt? Population och stickprov

Angreppssätt. Vilka är våra studieobjekt? Population och stickprov Angreppssätt Vilka är våra studieobjekt? 4:1 Population och stickprov Population = en mängd enheter som vi vill studera egenskaper & attityder för Ram = register eller annan förteckning över populationens

Läs mer

Studiehandledning Sociala villkor och sociala problem II HT 2014

Studiehandledning Sociala villkor och sociala problem II HT 2014 Sociologiska Institutionen Studiehandledning Sociala villkor och sociala problem II HT 2014 Socionomprogrammet med huvudområde socialt arbete Programkod 2SC118, Delkurs 3, vecka 45-03, 13 hp Kursansvarig:

Läs mer

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination

Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination Termin Innehåll Lärandemål Aktivitet Examination 1-2 Vetenskapsteori och vetenskaplig metod: 1-forskningsprocessen och informationssökning 2-deskriptiv statistik 3-epidemiologisk forskning 4 -mätmetoder

Läs mer

Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Masterprogrammet i Sociologi, med Samhällsanalytisk inriktning 120 högskolepoäng Avancerad nivå Master in Sociology 2(2) 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan för Masterprogrammet

Läs mer

Studiehandledning Pedagogisk forskning III

Studiehandledning Pedagogisk forskning III Stockholms universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III Vårterminen 2014 Inledning Vetenskapsteori kan definieras som ett ämne inom filosofin: läran om

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

KVALITATIVA INTERVJUER

KVALITATIVA INTERVJUER KVALITATIVA INTERVJUER EN INBLICK I ATT GENOMFÖRA OCH ANALYSERA 7.4.2015 Elisabeth Hästbacka VARFÖR FORSKA OCH I VAD? Samhällsvetenskaplig forskning står ofta som grund för olika politiska beslut Genom

Läs mer

Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation. Att beskriva och förstå organisationer. Upplaga 4, förnyad och utökat. 2005. Liber AB.

Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation. Att beskriva och förstå organisationer. Upplaga 4, förnyad och utökat. 2005. Liber AB. Statvetenskapliga fakulteten Urvalsprov i allmän statslära Linjen för forskning i administration och organisation Bedömningsgrunderna Sommar 2010 Litteraturprov Abrahamsson B & Andersen J.A.: Organisation.

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten SIMM41, Samhällsvetenskap: Samhällsvetenskaplig forskningsmetod, 15 högskolepoäng Social Science: Methods for Research in the Social Sciences, 15 credits Avancerad nivå

Läs mer

733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM

733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM 2014-09-28 880614-1902 METODUPPGIFT 3 Metod-PM Problem År 2012 presenterade EU-kommissionen statistik som visade att antalet kvinnor i de största publika företagens styrelser var 25.2 % i Sverige år 2012

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Ämnesplan i Fysik Treälven

Ämnesplan i Fysik Treälven Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr

Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Detta moment Etiska principer Forskningsetiska aspekter Forskningsfusk Försökspersoner Etisk granskning 2 Etik, moral och juridik Begreppen

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-01-19 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Studiehandledning. Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p

Studiehandledning. Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Studiehandledning Omvårdnadsforskningens teori och metod II (21-40) 5 p Theory and methods in nursing science II (SSK HK-03) HDL, GRM, WIL INNEHÅLL Inledning 1 Kursens

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Psykologi GR (C), Arbets- och organisationspsykologi med kandidatuppsats för psykologprogrammet, 22,5 hp

Psykologi GR (C), Arbets- och organisationspsykologi med kandidatuppsats för psykologprogrammet, 22,5 hp 1 (5) Kursplan för: Psykologi GR (C), Arbets- och organisationspsykologi med kandidatuppsats för psykologprogrammet, 22,5 hp Psychology Ba (C), Work- and organizational psychology with bachelor thesis,

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer