Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Swaziland 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Swaziland 2005"

Transkript

1 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Swaziland Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Swaziland är en auktoritär monarki med en i stort sett enväldig kung, Mswati III. Kungen tillsätter premiärministern och utnämner i samråd med denne övriga ministrar samt andra högre tjänstemän. Politiska partier är förbjudna. Nationalförsamlingen har två kamrar. Kungen tillsätter flertalet av ledamöterna av överhuset, medan de flesta ledamöter i underhuset väljs i allmänna val. Kungen kan när som helst upplösa nationalförsamlingen. Mötesfriheten liksom pressfriheten är inskränkt. Grova övergrepp av polisen är kända, inga har lett till åtal. Rättssystemet är tudelat och följer såväl modern rätt som traditionell sedvanerätt. Swaziland står inför en humanitär katastrof. Mer än 42 procent av den vuxna befolkningen bär på hiv-smitta och det beräknas att halva befolkningen kommer att ha utplånats barn uppskattas vara föräldralösa på grund av aids och antalet beräknas stiga till 15 procent av befolkningen 2010 om inte drastiska åtgärder vidtas. Ungefär en tredjedel av landets innevånare är i dagsläget beroende av utländsk livsmedelshjälp för sin överlevnad då vissa områden lider av torka för sjätte året i rad. Den fortsatta torkan innebär också en akut vattenbrist för landet. Swazilands ekonomi försämras, arbetslösheten uppgår till 40 procent och två tredjedelar av befolkningen lever på mindre än en dollar om dagen. Samtidigt spenderar kungen pengar på lyxkonsumtion som bilar och palats. Övergrepp, särskilt sexuella, mot kvinnor och barn har ökat dramatiskt i hiv/aids-epidemins spår. De traditionella swaziländska värderingarna om respekt för kvinnor och omtanke om barn har brutit ihop och övergreppen sker ofta av fäder, släktingar eller grannar. Der har rapporterats om fall där så små barn som 18 månader har varit offer. Prostitutionen ökar och kryper allt lägre ner i åldrarna då unga flickor ser sin kropp som enda inkomstkälla för mat.

2 I juli 2005 godkände kungen ett förslag till ny författning som kommer att träda i kraft i januari Det nya konstitutionsförslaget innebär vissa framsteg för mänskliga rättigheter (MR), bland annat stärks kvinnans ställning och skyddet för barnets rättigheter. Osäkerhet råder dock beträffande dess praktiska tillämpning då lagstiftning som stödjer dessa rättigheter saknas och kungens makt även fortsatt förblir oinskränkt. Separation av verkställande, juridisk och dömande makt är fortfarande obefintlig, politisk opposition är fortsatt förbjuden och dödsstraffet kvarstår i den nya författningen. Processen för att anta den nya konstitutionen har kritiserats av både nationella internationella organisationer. Missnöjet mot kungens envälde och ekonomiska utsvävningar har föranlett politisk oro under året. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter Swaziland har ratificerat följande konventioner: - Konventionen mot avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (CERD). - Konventionen om barnets rättigheter (CRC). Under 2004 anslöt sig Swaziland till följande centrala konventioner: - Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR). - Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (CAT). - Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR). - Konventionen om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW). Landet har även ratificerat den Afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter. 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Polisbrutalitet har rapporterats vid ett flertal tillfällen. Enligt flera uppgifter använder polisen ibland tortyr vid förhör med misstänkta. Personer omhändertagna av polisen har avlidit till följd av misshandel. Flera av oppositionen anordnade möten har brutits upp av polisen med våld och åtskilliga personer har skadats vid dessa händelser. Myndigheterna har inte vidtagit några åtgärder mot de ansvariga. Däremot har domstolarna ogiltigförklarat bekännelser som framtvingats med våld och givit utslag till förmån för personer som angripits av polis. Högsta domstolen har i ett fall tillerkänt en person ekonomisk ersättning för grym och ovanlig bestraffning i samband med inspärrning från 1992 till Vid förhör i januari 2005 fann en 2

3 undersökningsdomare och jury swaziländsk polis skyldig till en fånges död i häktet året innan. Polisen nekar men ärendet har lämnats vidare till riksåklagaren. Det ses som ett gott tecken att en oberoende rättsundersökning av detta slag kunnat äga rum. Villkoren i fängelserna har förbättrats under senare år då nya institutioner har öppnats, bland annat en modern anstalt för kvinnor. En lag som förbjuder tillämpning av borgen i flertalet brottmål har emellertid medfört att häktena är överfulla och att misstänkta måste vänta långa tider på dom. 4. Dödsstraff Den nya konstitutionen har inte avskaffat dödsstraffet men förbjuder obligatorisk tillämpning (mandatory use). Under 2000 utfärdades 12 dödsdomar av swaziländska domstolar. Några avrättningar har dock inte verkställts sedan 1983 och skälet uppges vara att landet inte har någon bödel som kan utföra den typ av avrättningar som föreskrivs. Dödsdomar efter 2000 har inte rapporterats av Amnesty International eller andra MR-övervakare vars uppgifter ambassaden tagit del av. Ett nytt lagförslaget avseende våld, sexuellt utnyttjande och misshandel förespråkar dock dödsstraff för våldtäkt av barn, avsiktlig överföring av hiv-smitta samt för människohandel av flickor under 17 år. 5. Rättssäkerhet Den 26 juli 2005 godkände Kung Mswati III en ny författning för landet. Den börjar gälla i januari I författningens sammanfattning sägs att Swazilands politiska system är ett demokratiskt och participatoriskt system. Kungen är dock även fortsättningsvis överordnad rättsväsendet och det finns ingen egentlig separation av lagstiftande, dömande och verkställande makt. Kungen utser premiärminister och deltar i utnämningen av övriga ministrar i regeringen, inget lagförslag antas utan kungens medgivande och det är kungen som utser landets domare. Kungen kan när som helst upplösa parlamentet. Domstolsväsendet består av två parallella system, ett modernt baserat på västerländska lagar och skapat av den brittiska kolonialmakten och ett traditionellt baserat på sedvanerätt. I vissa fall kan kungen åsidosätta det reguljära rättssystemet, vilket dock inte har inträffat sedan Domar i traditionell domstol kan överklagas till ordinarie högre rättsinstanser. I november 1998 utfärdade kungen ett dekret som stärkte de traditionella hövdingarnas juridiska befogenheter. Pressen och MR-organisationer gav uttryck för stor oro över åtgärden, men dessa protester ledde inte till förändringar. Flertalet medborgare går i första instans till en traditionell 3

4 domstol. I den högsta domstolen är samtliga domare av utländsk, företrädesvis sydafrikansk, härkomst. De utses av kungen. Ett domslut i högsta domstolen år 2002 fråntog kungen befogenhet att instifta lagar utan parlamentets godkännande. Domslutet ogiltigförklarades av regeringen uppbackad av kungen. Detta ledde till att samtliga domare i högsta domstolen avgick och flyttade till Sydafrika. Rättsväsendet lamslogs. En uppgörelse nåddes dock under 2004 och domarna har nu återvänt. Enligt ordföranden i Law Society, advokaten Sipho Nkosi, råder stora oklarheter inom rättskipningen där kungamakten kan intervenera till synes obehindrat. Rättshjälp finns ej att tillgå. Ombudsmannainstitutioner eller motsvarande saknas, däremot finns flera enskilda organisationer som arbetar med MR-frågor. Det saknas rapporter om politiska fångar. Amnesty International publicerade i juli 2004 rapporten Swaziland: Human rights at risk in a climate of political and legal uncertainty. I rapporten påtalar Amnesty regeringens domstolstrots (contempt for court rulings) och regeringens åsidosättande av domstolarnas oavhängighet (judicial independence) och hur detta har berövat människor möjlighet till laglig upprättelse (effective legal redress). Amnesty riktar också kritik mot att regimen förhindrar domstolarnas arbete att skydda kvinnor och flickor mot tvångsäktenskap. Amnesty kritiserar vidare regimen för att genomdriva politiskt betingade tvångsavhysningar från hus och hem, utan att ge de drabbade möjlighet till rättslig prövning. Efter ett par incidenter med brandbomber i huvudstaden Mbabane i oktober 2005, lades ett lagförslag avseende inrikes säkerhet fram för parlamentet. Det kopplades till ett förslag om anti-terrorism lag från 2002 men företrädare för civila samhället menar att båda förslagen i praktiken syftar till att inskränka medborgares fri- och rättigheter. 6. Personlig frihet Lagen förbjuder godtyckliga arresteringar och fängslanden. Synbarligen godtyckliga frihetsberövanden förekommer dock och torde i flertalet fall avse regimkritiker. Polisen måste ha beslut av åklagare för att göra husrannsakan, men det förekommer fall där avsteg har skett från denna regel. Lagen tillåter uttryckligen fritt resande inom och utom landet men vissa inskränkningar sker. Politiska motståndare har haft svårigheter att få pass, likaså kan personer från etniska minoriteter ha sådana problem (se avsnitt 16). Gifta har hittills behövt sina mäns medgivande för att kunna få passhandlingar och ogifta kvinnor 4

5 medgivande från manlig släkting. Detta kan eventuellt komma att ändras i och med den nya konstitutionen (avsnitt 14) I slutet av 2003 rapporterades att 124 personer satt olagligt häktade. Lagen förbjuder tvångsutvisning från landet och inga rapporter om detta föreligger. Det finns heller inga rapporter om politiska försvinnanden. 7. Straffrihet Det saknas rapporter om huruvida åtgärder vidtagits mot poliser som utövat övervåld, inklusive torterat, misshandlat och i några fall dödat fängslade (avsnitt 3 ovan). Amnesty kritiserar i sin rapport från år 2004 att gärningsmän beviljas straffrihet samt att regimen underlåter att utreda och åtala personer som gjort sig skyldiga till tortyr, dödsmisshandel och extremt polisvåld. En polisintern enhet granskar klagomål och rapporter om polisens kränkningar men ingen oberoende enhet ges möjlighet att granska anklagelser mot polisen. I april 2005 lade justiteministeriet fram ett förslag om en anti-korruptionslag till parlamentet. En konsult till finansministeriet har uppskattat att landet förlorar omkring 50 miljoner kronor i månaden på grund av korruption inkluderas Swaziland för första gången i Transparency Internationals korruptionsindex och placerades på plats 103 av 155 länder. En antikorruptionsenhet bildades 1998 men har hittills varken haft budget eller mandat och inte väckt några åtal. Två korruptionsskandaler har dock omskrivits i media under 2005, båda med samma huvudfigurer en advokat och en domare som tillsammans försökt tillskansa sig medel på olaglig väg. I det ena fallet har advokaten betalat tillbaka den olagligt erhållna betalningen och domaren har inför parlamentet bett om ursäkt för sitt misstag att felaktigt betala beloppet. 8. Yttrande- och mediafrihet Den nya författningen förskriver pressfrihet och frihet att uttrycka och organisera sig men säger ingenting om rätten till information. Regeringen begränsar yttrande- och mediafriheten genom att bevara förbudet mot att bilda politiska partier samt genom att med jämna mellanrum på olika sätt angripa journalister och försvåra utgivningen av tidningar. I praktiken tillämpar media självcensur, särskilt vad gäller kungahuset och landets ledning. Det är emellertid inte blott en fråga om censur, det finns en nationell stolthet över kungen och kungahuset som gör att få vill framstå som anti-rojalister. Eftersom landets regering och dess politik är så intimt kopplad till kungen och kungahuset undviks därmed politisk kritik. I februari 2005 utfärdade kungahuset ett inofficiellt förbud mot bilder på kungens bilar. Detta efter mycket negativ publicitet till följd av kungens 5

6 6 bilinköp under Han köpte tio BMW till sina fruar samt en Maybach 62, världens dyraste bil ( USD), till sig själv. Det finns en daglig oberoende tidning och en som är statsägd. I allmänhet täcker båda ett brett spektrum av känsliga ämnen och det händer emellertid även att de kritiserar regeringen för till exempel korruption, slöseri och ineffektivitet. Regeringen använder sig av samma tidningar för att tillbakavisa sådan kritik, och ibland anser myndigheterna att kritiken gått för långt. I maj 2001 förbjöd regeringen fortsatt utgivning av två tidningar, en veckotidning och en månadstidning, med hänvisning till en bestämmelse från Trakasserier mot enskilda journalister av myndigheterna förekommer. Det finns två statsägda radiostationer och en privat som endast sänder religiösa program. Det finns en statsägd televisionskanal samt en privat kanal som har nära koppling till kungahuset och präglas av en okritisk journalistik. Under flera år har den relativt frispråkiga swaziländska pressen varit en ljuspunkt i en annars ganska dyster bild av den demokratiska utvecklingen i landet. Trots självcensur och återkommande problem med myndigheterna har debatten i pressen varit orädd och uppfriskande. Det är sannolikt att förbud mot tidningar på senare tid är ett tecken på att regeringen känner sig trängd av ökande offentlig kritik. Under 2004 ökade antalet fall av kränkningar av och övergrepp mot media i landet, med 29 rapporterade händelser jämfört med tre året innan. MISA, Media Institute of South Africa, menar att det beror på medias ökade medvetenhet om sina rättigheter och vad kränkningar av media innebär. Ett utspel från regeringen har gjorts under året om att instifta ny medialag som medför ytterligare inskränkningar i pressfriheten bland annat genom ett förbud mot utländskt ägande av medier. Ledningen för den statsägda tidningen The Observer har fått nya riktlinjer under 2005 vilka förbjuder tidningen att skriva negativt om stora företag i landet och statliga institutioner. Denna åtgärd skulle kunna ses som en ekonomisk fråga med tanke på reklamintäkter, men MISA framhåller att det snarare är ett sätt att kontrollera det som skrivs. Amnesty kritiserar regeringen för att förhindra förenings- och mötesfrihet när detta hotar regimen samt riktar kritik mot regimens förföljelser av kritiska massmedier och journalister. Det fanns inga rapporter om polisvåld mot journalister de senaste åren men en väletablerad journalist har under 2005 polisanmält upprepade personhot som han fått i samband med artiklar om de ovan nämnda korruptionsskandalerna. Den nya konstitutionen föreskriver kristendom som officiell religion men grundlagen garanterar samtidigt religionsfrihet. Det finns inget juridiskt

7 ramverk, eller lagstiftning, för enskilda organisationers verksamhet i landet. Störningar och förbud förekommer när regimen misstänker politiskt innehåll. 9. De politiska institutionerna Vid självständigheten 1968 kopplade kung Sobhuza II ett fast grepp om makten. Grundlagen sattes ur spel 1973 och undantagstillstånd infördes. En författningslag ger kungen den högsta lagstiftande och exekutiva makten i landet. Han tillsätter sålunda premiärministern och i samråd med denne övriga regeringsledamöter och andra högre tjänstemän. Swaziland har ett rådgivande parlament bestående av två kamrar. Till överhuset tillsätter kungen 20 av de 30 ledamöterna, till underhuset utses 55 av de 65 ledamöterna genom direkta val medan kungen utser de återstående tio. Valet 1998 bojkottades av oppositionen och valdeltagandet var lågt. Parlamentets roll kompliceras av de många rådgivarna inom kungafamiljen, som utövar ett omfattande, svåröverskådligt och alltjämt konservativt inflytande över kungen. Val till parlamentet genomfördes den 19 oktober procent av tänkbara väljare registrerade sig och 50 procent av dessa röstade. Det politiska systemet är inte trovärdigt eftersom makten kvarstår hos kungen trots en demokratisk fasad. Kvinnor är kraftigt underrepresenterade i de politiska institutionerna. I parlamentsvalet år 2003 ställde 26 kvinnor upp, varav fem blev valda, en förbättring med tre i jämförelse med tidigare val. I den kommission som granskade konstitutionen var tre av 30 medlemmar kvinnor. Efter politiska påtryckningar tillsatte Kung Mswati III 1996 en konstitutionell granskningskommission med uppgift att presentera förslag till ändringar av konstitutionen. Det bakomliggande syftet var att inom det traditionella samhället tillåta en högre grad av demokrati. Kommissionens arbete försenades av politiska intriger. Dess förslag överlämnades till kungen i slutet av 2000 och offentliggjordes av denne i augusti Förslagens innebörd var att nuvarande konstitutionella system borde fortsätta, på några punkter göras än mer repressivt. Efter stark intern och extern kritik av dessa förslag tillsattes en annan kommission med uppdrag att skriva utkast till ny konstitution. Tre experter från samväldet medverkade i detta arbete i riktning mot en mer modern konstitution. Ett utkast presenterades av kungen till parlamentet den 31 maj I juli 2005 godkände kungen förslag om ny konstitution och denna ska träda i kraft vid årsskiftet Den nya författningen innehåller en rättighetskatalog. En rad mänskliga rättigheter såsom förbud mot tortyr, misshandel och traditionellt tvångsarbete (kuhlelha) säkras i den nya konstitutionen, kvinnans ställning stärks och barnets rättigheter skyddas i större grad. Förslaget begränsar också inflytandet från 7

8 traditionella ledare och förutsätter att en MR-kommission inrättas. Kungen skall dock utse kommissionens ledamöter. Den nya förslaget klarar dock inte ut var gränserna går för kungens maktutövning och nämnda rättigheter kan när som helst inskränkas av hovet. Den nya konstitutionen fortsätter att förbjuda organiserad politisk opposition. Författningen tillåter förenings- och organisationsfrihet men nämner inte politiska partier över huvud taget varför deras juridiska status förblir oklar. I Swaziland finns två oppositionspartier, the Ngwane national Liberation Congress (NNLC) och People s United Democratic Movement (PUDEMO). Dessa anordnar ofta möten utan att begära nödvändiga tillstånd och lever ständigt under hot om ingripande av polisen på grundval av partiförbudet från På senare år har det politiska klimatet hårdnat och den politiska oppositionen verkar numera från Sydafrika, där den kan vistas lagligt. Den politiska oppositionen hålls under sträng bevakning av regimen. Kungahuset har tvingat regeringskritiska politiker att avgå och rättsväsendet förföljs för impopulära domstolsutslag som sedan ändras av kungliga dekret eller medlöpande domare. Oppositionen är svag och splittrad och i stor utsträckning lika traditionsbunden som resten av samhället. Det civila samhället och fackföreningsrörelsen är också svaga. I maj 2005 mötte representanter från Sveriges ambassad i Maputo ledaren för PUDEMO, Mario Musuku, som bekräftade de svåra förhållanden för partipolitiskt arbete i Swaziland. Han berättade också att han varit fängslad för landsförräderi, ständigt är bevakad och avlyssnad av säkerhetspolisen. Den nya författningen har förorsakat debatt och stark kritik från ett antal lokala och internationella organisationer. Uppmärksamhet har riktats mot att kungens makt stärks, bristen på maktdelning och bristen på klargörande vilken roll politiska partier ska spela. Dödsstraffet kvarstår och abort är fortsatt förbjudet. Lokala organisationer har kritiserat processen för att vara ofullständig och odemokratisk och menar att detta undergräver trovärdigheten. Fackföreningarna hade krävt folkomröstning av författningsförslaget och planerade en demonstration mot den nya konstitutionen i oktober Denna blev dock inställd efter hot om repressalier från regeringen. Under oktober månad skedde en rad brandbombningar runt om i landet, bland annat mot en polisstation och en skola där barn till kungafamiljen går. Attentaten tolkas som protester mot den nya konstitutionen. PUDEMO beskylls för dåden men nekar till anklagelserna. Amnesty International, tillsammans med lokala enskilda organisationer, är kritiska till att den nya konstitutionen inte tillräckligt slår vakt om mänskliga 8

9 rättigheter. I ett brev till kung Mswati III har Amnesty kritiserat förslaget till konstitution med bland annat följande kommentarer: - ger inte skydd för religionsfrihet, yttrandefrihet, mötesfrihet etc. - ger inte skydd mot övervåld från ordningsmakten - inkluderar inte ekonomiska och sociala rättigheter bland de fall som har rätt att bli prövade i domstol - ger endast partiellt skydd för kvinnors rättigheter, exempelvis inte skydd mot tvångsäktenskap - ger svagt skydd för ett objektivt och oberoende rättsväsende, särskilt vad gäller utnämning och avskedande av domare Lawyers for Human Rights in Swaziland (LHR) har gett ut en egen version till ny grundlag med konstitutionell monarki, flerpartisystem och lagstadgade demokratiska rättigheter. Övrig nationell lagstiftning är inte i harmoni med den nya författningen eller de fyra centrala konventioner om mänskliga rättigheter som Swaziland ratificerade Det ifrågasätts huruvida landet har kapacitet och politisk vilja att göra nödvändiga förändringar för att åstadkomma en sådan harmonisering. Det är också oklart huruvida konstitutionen eller traditionell rättsskipning kommer att gälla. 10. Rätten till arbete och relaterade frågor Diskriminering av hiv-positiva personer och etniska minoriteter förekommer i arbetslivet (avsnitt 16 nedan). Arbetsskyddslagstiftning finns men efterlevs inte alltid, eftersom myndigheternas förmåga till uppföljning är bristfällig. Inom industrin har arbetsmarknadens parter förhandlat fram ett avtal om högst 48 timmars arbetsvecka. Lagligt fastställda minimilöner enligt en glidande skala förutsätts tillåta en rimlig levnadsstandard. För en utbildad arbetare motsvarade denna lön ungefär 650 kronor per månad Arbetslösheten är hög och ligger kring 40 procent. Sysselsättningen i den informella sektorn ökar på grund av omstruktureringar i den formella sektorn och färre arbetstillfällen för swazier i Sydafrika. Bland annat har textilindustrin förlorat arbetstillfällen sedan Fackföreningar är tillåtna enligt lagstiftning från 2000 och kollektiva förhandlingar om arbetsvillkoren i den formella sektorn är vanligt förekommande. Ungefär 80 procent av arbetskraften inom sektorn är fackligt organiserad. The Swaziland Federation of Trade Unions (SFTU) har runt medlemmar och The Swaziland Federation of Labour (SFL) ungefär Det finns en medlingsmekanism vid konflikter på arbetsmarknaden. Den nya konstitutionen tillåter också mötes- och föreningsfrihet, liksom bildandet av fackföreningar och arbetsgivarorganisationer. I vakuumet mellan 9

10 10 konstitutionens godkännande (juli 2005) och till dess att den träder i kraft (januari 2006) har dock regeringen vid flertalet tillfällen stört och förhindrat strejker och demonstrationer. Fackföreningsrörelsen har på senare år radikaliserats och samarbetar med den politiska oppositionen från Sydafrika. I juni 2005 strejkade sjuksköterskor och lärare för högre lön. Lärarna protesterade också mot att vissa höga militärer fått löneökning på upp till 50 procent. Enligt centralbanken var det planerat att öka utgifterna för offentliganställdas löner med runt 21 procent under året. I oktober krävde 400 arbetare vid en kinesisk textilfabrik att löneökningen åtminstone skulle täcka inflationen (om 3,6 procent) men arbetsgivaren vägrade att gå kraven till mötes. Den nya konstitutionen förbjuder tvångsarbete vilket kan komma att innebära en betydande förändring i många swaziers liv. Idag förekommer nämligen traditionellt tvångsarbete inom jordbruket, så kallat kuhlelha, där folk på order av kungen eller traditionella ledare ofrivilligt utses att utföra olika sysslor. 11. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Med hänsyn till landets inkomstnivå är hälsovården relativt dåligt utbyggd. Köerna är långa och nödvändig utrustning och medicin saknas ofta uppskattas 42,7 procent av den vuxna befolkningen vara hiv-smittade. Det gör Swaziland till världens värst drabbade. Regeringen uppmärksammade problemet så tidigt som i slutet av 1980-talet men åtgärdsprogrammen har varit otillräckliga. Det har visat sig särskilt svårt att förändra beteenden inom det mycket konservativa traditionella samhället. Nu erkänner dock regeringen att sjukdomen fått katastrofal spridning. Av havande kvinnor som besökte mödravården under 2004/5 var 56 procent i åldersgruppen år hiv-positiva. 90 procent av de personer som kommer in för sjukhusvård tas in för aids-relaterade sjukdomar men många hiv-positiva nekas också vård på grund av stigma och rädsla bland hälsoarbetare. Den förväntade medellivslängden har sjunkit från 55,6 år 1990 till 32,5 år för Om inte drastiska åtgärder vidtas för att lindra effekterna mot aidsepidemin förväntas medellivslängden sjunka till 29 år fram till år För närvarande uppskattas människor om året dö i aids, av en befolkning på strax under 1 miljon. Siffran kommer att stiga och det beräknas att halva befolkningen utplånats till En reaktion på krisen har varit att man nu föder fler barn som ett försök att kompensera för alla som dör. Hälsosektorn har för 2005/06 tilldelats knappt 9 procent av statsbudgeten. Anslaget är drygt 40 procent större än föregående år i absoluta termer.

11 12. Rätten till utbildning Utbildningsväsendet är förhållandevis väl utbyggt. Av alla barn i skolåldern går 95 procent i primärskolan, av dessa är ungefär hälften flickor. Flertalet elever fullgör primärskolan, det vill säga sjunde klass, ett stort antal fullgör tionde klass. Vissa steg har tagits för att i läroplanen inkludera aspekter på MRområdet (avsnitt 14 nedan). Flera institutioner finns för vidare utbildning efter sekundärskolan, inklusive ett universitet. I dagsläget är skolorna inte kostnadsfria utan beroende av avgifter som betalas av föräldrarna. Staten betalar lärarnas löner men föräldrarna väntas betala för till exempel läromedel och underhåll av skolbyggnader vilket kan motsvara belopp på mellan 250 och kronor per år och elev. Föräldralösa och särskilt utsatta barn kan dock få sina avgifter betalda genom en särskild statlig fond. Den nya författningen föreskriver emellertid att inom tre år från det att konstitutionen trätt i kraft skall varje swaziländskt barn ha rätt till fri undervisning i statliga skolor från och med första klass och genom hela grundskolan. Föräldrar som inte skickar sina barn till skolan riskerar böter på ungefär kr enligt ett nytt lagförslag från utbildnings-, hälso- och soicialministerierna. Utbildningssektorns andel av statsbudgeten uppgår 2005/06 till 28,4 procent. 13. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Swaziland befinner sig i en djup kris konstitutionellt, ekonomiskt och socialt. Enligt UNDP:s Human Development Report 2004 är Swaziland ett så kallat medelinkomstland och placerade sig på plats nummer 100 av sammanlagt 177 med avseende på bruttonationalprodukt (BNP). Men eftersom ekonomin mest gynnar en rik överklass och multinationella företag ligger landet på plats nummer 137 mätt i välfärdsmåttet Human Development Index (HDI). Mätt i HDI gick Swaziland framåt under perioden men är nu tillbaka på 1975 års nivå. Inkomstfördelningen är sned i landet. 10 procent av befolkningen tjänar 43 procent av nationalinkomsten medan 60 procent lever i absolut fattigdom med en inkomst på högst 1 USD per dag. Investeringar och statliga satsningar har främst skett i anslutning till städerna och i den formella sektorn, medan en stor del av landsbygden har försummats. Andelen hushåll som förestås av kvinnor ökar och fattigdomen bland dem är högre än för hushåll som förestås av män. Regimens politik och handelsuppgörelser, till exempel US African Growth and Opportunities Act (AGOA), gynnar i första hand den kungliga familjen och en härskande elit och har föga effekt på fattigdomen enligt en rapport från 11

12 Universitetet i Swaziland, Department of Agriculture Economics and Management. Rapporten konstaterar att den ekonomiska tillväxten varit exceptionellt hög de senaste åren och att investerare välkomnas för att dra nytta av AGOA. Trots detta ökar ojämlikheterna på alla områden. Detta syns bland annat i ett växande gap mellan stad och landsbygd, ökad arbetslöshet och en snabbt växande informell sektor. Sedan 2003 har det noterats tilltagande kritik mot kungen och hans stora kontroll av och personliga intressen i landets ekonomi. För 2005 uppskattas det att en tredjedel av landets befolkning kommer att behöva livsmedelshjälp utifrån för att överleva, vilket innebär ungefär människor fler än efter jordbrukssäsongen 2003/04. Eftersom fyra femtedelar av befolkningen har arbete inom jordbrukssektorn eller i familjejordbruk drabbar krisen i matproduktionen akut hela befolkningen. En FAO/WFPrapport från augusti 2004 skyller på regeringens jordbrukspolitik som medansvarig till matbristen. Regeringen har uppmuntrat sockerproduktion för export. Majs produceras främst på icke-konstbevattnad jordbruksmark som är beroende av gynnsamma regnförhållandena. Spannmålspriserna steg under 2004 med 45 procent i förhållande till genomsnittspriserna under den senaste femårsperioden, vilket särskilt drabbar de fattigaste. Det rapporteras också om att delar av landet (eastern lowveld) inte längre var dugliga för jordbruk på grund av att befolkningstryck lett till kalhyggen och ökenutbredning. Rapporten konstaterar att förutom ogynnsamma regnförhållanden förorsakas livsmedelsbristen av långvarig, strukturell ekonomisk tillbakagång och att den ekonomiska tillbakagången har förpassat stora delar av landets befolkning i en neråtgående spiral av fattigdom och livsmedelsbrist. Landet ekonomi har gått fortsatt dåligt under 2005 vilket framförallt skylls på en låg andel utländska direktinvesteringar, försämrade resultat inom tillverkningsindustrin och låg produktivitet i jordbruket. FAO/WFP rekommenderar i sin rapport riktad internationell livsmedelshjälp till hiv/aids-drabbade och till hushåll utan mat och utan utsäde. Swaziland står för närvarande också inför en akut vattenbrist. För vissa områden, södra och östra låglandet, är detta det sjätte året i rad som de drabbas av torka. OLIKA GRUPPERS SITUATION Den nya konstitutionen framhåller att en person inte skall diskrimineras på grund av kön, ras, färg, etniskt ursprung, stamtillhörighet, tro eller religion, social eller ekonomisk status, politisk åsikt, ålder eller funktionshinder. Den säger ingenting särskilt om diskriminiering av hiv/aids-smittade och drabbade. Det finns ingen lagstiftning mot diskriminering av personer med hiv eller aids, 12

13 13 eller efterlevande till aids-sjuka, och inte heller lagar som garanterar dessa personers rättighet eller ger dem ett ökat skydd. 14. Kvinnans ställning Den nya konstitutionen stärker kvinnans juridiska status och erkänner henne som vuxen till skillnad från tidigare då hon betraktats som barn. Från och med januari 2006 har kvinnor rätt att äga mark, egendom och företag, liksom att vägra efterleva traditionella sedvänjor som de är emot inklusive traditionen att en änka måste äkta sin svåger. Författningen reserverar också en tredjedel av platserna i parlamentet för kvinnliga ledamöter. Civila samhället är dock tveksamt till huruvida den nya författningen kommer att förbättra kvinnors situation i praktiken. Det finns ingen lagstiftning som backar upp den och regeringens ansvar att genomföra förändringar för att garantera kvinnors välfärd begränsas till under förutsättning att nödvändiga resurser finns. Ett stort orosmoln är också det förslag om att kodifiera traditionella lagar och seder eftersom lagstiftning enligt dessa riskerar att få tolkningsföreträde framför konstitutionens skrivningar om kvinnors rätt. Under år 2004 ratificerade Swaziland konventionen om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW). I ett uttalande fäster Amnesty International särskild uppmärksamhet vid att innebörden av CEDAW inkorporeras i nationella lagar och deras tillämpning och uppmanar Swaziland att också ratificera det fakultativa protokollet till CEDAW om enskild klagorätt. Swaziland är ett utpräglat patriarkaliskt samhälle. De traditionella föreställningarna gör att kvinnor hittills saknat grundläggande medborgerliga rättigheter. Sålunda har en kvinna ofta behövt sin makes tillstånd för att låna pengar, öppna konto i bank, skaffa pass, lämna landet, få tillträde till mark och i vissa fall ta anställning. Ogifta kvinnor har behövt en manlig släktings godkännande för att erhålla pass. Månggifte är enligt befintlig lag förbjuden men förekommer i enlighet med traditionell sedvänja i en icke obetydlig omfattning, kungen själv plägar ta sig en ny fru varje år. Våld i hemmet mot kvinnor uppges vara vanligt, likaså är antalet våldtäkter högt. Idag finns även inskränkningar i kvinnans arvsrätt. Den nya författningen ökar dock skyddet för änkor och föreskriver att efterlevande make/maka har rätt till en rimlig andel av den döde maken/makans dödsbo oavsett om den avlidne upprättat ett giltigt testamente eller ej, och oavsett om äktenskapet upprättats borgerligt eller traditionellt. En änka behöver inte längre ingå kuteka, det vill säga äkta sin avlidne mans bror.

14 Kvinnor som utsätts för misshandel och våldtäkt i hemmet kan göra rättsanmälan både enligt traditionell lag och enligt nationell lag. Det är inte ovanligt att kvinnor i städer gör det, medan kvinnor på landsbygden avstår, eftersom den traditionella domstolen i regel ändå dömer till mannens fördel. I april 2004 gjorde Amnesty ett upprop mot våld mot kvinnor Stop violence against women. Violence fuels the hiv/aids pandemic in Swaziland. Prostitution är illegalt, men beivras inte. Människohandel är för närvarande inte förbjudet i lag och förekommer bland annat med minderåriga flickor från Moçambique. Det finns också rapporter om att swaziländska kvinnor säljs till Sydafrika för prostitution. Kvinnor har rätt att delta på lika villkor i det politiska livet, men enligt traditionen förhindrar detta på olika sätt. Bland annat genom att sörjande änkor under en period på sex månader till tre år inte får vistas på vissa offentliga utrymmen och inte får vistas i närheten av kungen. Detta lägger hinder i vägen för många som sålunda till exempel utesluts både från att kandidera och rösta i allmänna val. Av parlamentets 65 ledamöter är 13 kvinnor, 10 av 30 i senaten är kvinnor och det finns tre kvinnliga ministrar. I takt med att utveckling och ökande urbanisering sakta bryter ned det traditionella samhällets värderingar syns också tendenser till förändringar avseende kvinnans ställning i det swaziländska samhället. Flera enskilda organisationer arbetar med kvinnors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Även regeringen har aktiverat sitt stöd till olika initiativ på detta område. Arbetet samordnas av inrikesministeriet. Regeringen har dessutom tillskapat en arbetsgrupp för jämställdhet, ordnat kurser för journalister i ämnet samt tagit initiativ till att föra in jämställdhetsfrågorna i skolornas kursplaner. 15. Barnets rättigheter Regeringen uppmärksammar till del barnets behov och flera lagar behandlar frågor som är viktiga i detta sammanhang presenterades ett förslag till nationell policy avseende barn med syfte att försvara barnets rättigheter och garantera barns fysiska och psykosociala utveckling. Förslaget täcker områden som hälsa, utbildning, skötsel och omhändertagande, fritid, utveckling och innehåller även riktlinjer för dem som önskar stödja föräldralösa och särskilt utsatta barn. Förslaget diskuteras dock fortfarande och har inte blivit till lag vilket oroar civilsamhället och barnrättsaktörer. I augusti 2005 påbörjades en stor kampanj för att registrera alla barn. Syftet är dels att uppfylla barnets rätt till identitet men även att skapa ett register över alla barn i landet. Skolsystemet är väl utbyggt medan hälsovården för barn uppvisar åtskilliga brister. 14

15 15 Rädda Barnen räknar med att i minst 20 procent av hushållen är ett barn ansvarigt för hushållet och att det för närvarande finns barn under 15 år vars föräldrar dött i aids. År 2010 räknar man med att antalet föräldralösa barn i landet kommer att utgöra ungefär 15 procent av den totala befolkningen. Barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn har ökat lavinartat de senaste åren i takt med utbredningen av hiv/aids. Av 680 anmälda fall av våldtäkt år 2003 var en tredjedel av offren under tio år och det finns fall där barnet inte varit äldre än 18 månader. Antalet gatubarn i de större städerna blir allt fler och sexuella övergrepp mot dem ökar. De finns rapporter om att flickor från Moçambique och Swaziland utnyttjas för prostitution i Sydafrika. I sitt upprop 2004 tar Amnesty upp konkreta fall med sexuella övergrepp mot en flicka på sju år som efter bistånd från en enskild organisation ledde till att två personer ställdes inför rätta. Rättegången slutade med att dessa frikändes trots flickans vittnesmål. De allra flesta fall av våldtäkt och sexuella övergrepp, särskilt de inom familjen, leder dock aldrig till rättegång. Sexuellt umgänge med barn under 16 år är kriminaliserat bildades en särskild barndomstol för framför allt våldtäkts- och misshandelsmål, men den legaliserades inte förrän i mars Enligt pressuppgift skall de två rättsfall som tagits upp i domstolen under året båda ha resulterat i fällande dom presenterades ett lagförslag angående våld mot och sexuellt utnyttjande av barn. Förslaget syftar till att skydda barn från alla former av våld och stoppa avstängningen av gravida flickor från skolan. Det föreslås att dödsstraff utmäts för våldtäkt av barn under 14 år och handel med flickor under 17. Barnarbete förekommer, framför allt på landsbygden. Den nya konstitutionen förbjuder dock barnarbete som kan vara skadligt för barnets hälsa eller välbefinnande eller hindra det i dess utbildning och utveckling. Minderåriga som begått brott kan dömas till spöstraff. 16. Olika befolkningsgruppers situation Diskriminering av hiv-positiva och personer som lever med aids eller drabbats av aids inom familjen och släkten är utbredd. Det är vanligt förekommande att de stöts bort ur familje- och släktgemenskap, nekas sjukvård och skolgång samt på olika sätt diskrimineras i arbetslivet. Bland annat förbjuder regeringen hivpositiva att gå in i armén och test före värvning är obligatoriskt. Inom andra sektorer är test frivillig. Det finns mycket socialt stigma i förhållande till hivpositiva och aidssjuka vilket avhåller människor från att testa sig och berätta om sitt sjukdomstillstånd. Tillsammans med de rädslor och många tabun som

16 16 omgärdar sjukdomen väljer drabbade att gömma undan och tala tyst om den vilket är förödande då det ökar spridningen av hiv. Uppskattningsvis 2 procent av befolkningen är av icke swaziländskt etniskt ursprung. Denna minoritet är utsatt för viss diskriminering och kan till exempel ha svårigheter att få pass, byggnadstillstånd och lån i bank. Viss diskriminering på grund av ras förekommer. 17. Diskriminering pga. sexuell läggning Lagstiftningen ger inte uttryckligen skydd mot diskriminering på grund av sexuell läggning. Det finns inga rapporter om trakasserier av homo-, bi- eller transsexuella personer, men det vore dock sannolikt förenat med stora svårigheter att öppet manifestera en homo-, bi- eller transsexuell läggning. 18. Flyktingars rättigheter Lagstiftningen erkänner möjligheterna för Swaziland att tillhandahålla asyl enligt FN:s flyktingkonvention från 1951 och dess protokoll från I landet fanns år 2003 uppskattningsvis flyktingar, flertalet från Stora sjöregionen och Angola. Myndigheterna samarbetar med UNHCR och enskilda organisationer för flyktingarnas uppehälle. Sydafrika ger politiska aktivister i Swaziland status som politiska flyktingar i Sydafrika. 19. Funktionshindrades situation Organisationen the Federation of the Disabled of Swaziland uppger att det finns över personer med fysiska funktionshinder i landet. Myndigheterna har uppmanat till jämlik behandling av personer med funktionshinder men för närvarande saknas lagstiftning om detta. Den nya författningen föreskriver dock funktionshindrades rätt till respekt och värdighet, samt utlovar att regeringen och samhället ska vidta åtgärder för att personer med funktionshinder skall kunna utnyttja sina fulla fysiska och psykiska potential. Alla nya statliga byggnader anpassas för rörelsehindrade personer. Enligt Rädda Barnen värnar regeringen inte om funktionshindrade barns intressen och rättigheter. Bland annat har färre än fem barn med funktionshinder gått ut motsvarande gymnasium sedan ÖVRIGT 20. Oberoende organisationer för mänskliga rättigheter Ett antal inhemska enskilda organisationer är verksamma på MR-området. De kan i allmänhet verka utan restriktioner från myndigheternas sida. En viss

17 17 dialog mellan dessa organisationer och myndigheterna förekommer, till exempel beträffande straffrihet för MR-brott, men det är inte känt att sådan dialog medfört några väsentliga förbättringar i sak. 21. Fältverksamhet eller rådgivning på området mänskliga rättigheter I maj 2001 besökte Amnesty International Swaziland för undersökande arbete om tillståndet i landet beträffande respekt för MR. Utländska diplomater och lokala representanter för FN-organ tillåts besöka fängelserna. Under år 2003 besökte Röda Korset flera fängelser. Det saknas information om liknande besök för 2004 och 2005.

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Komorerna är en demokrati i utveckling. Även om regeringen generellt respekterar invånarnas

Läs mer

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet.

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet. Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig samman- ställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Swaziland 2007. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Swaziland 2007. 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Ekvatorialguinea 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Ekvatorialguinea har president Teodoro Obiang Nguemas styre karaktäriserats

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Guyana har ratificerat följande centrala konventioner:

Guyana har ratificerat följande centrala konventioner: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig samman- ställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Norge 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Norge är gott. De medborgerliga och politiska

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM SVENSKA VÄRDERINGAR Grundlagarna är de sanna svenska värderingarna Vårt demokratiska

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania

Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Kvinnornas situation och efterföljandet av kvinnors rättigheter i Tanzania Tanzania har ratificerat FN:s konvention om avskaffandet av all slags diskriminering av kvinnor och officiellt förklarar sig landet

Läs mer

Barnkonventionen kort version

Barnkonventionen kort version Barnkonventionen kort version Fullständig version på länken: https://www.raddabarnen.se/rad och kunskap/skolmaterial/barnkonventionen/helabarnkonventionen/ FN:s konvention om barnets rättigheter består

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val.

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Slovenien 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna (MR) i Slovenien är god. Slovenien har ratificerat

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

FN generalförsamling konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

FN generalförsamling konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Förenta Nationers generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 1 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1975:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1952:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter:

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Seychellerna Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Seychellerna Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Jämlikhet. Alla är lika inför lagen.

Jämlikhet. Alla är lika inför lagen. 6 Jämlikhet Alla är lika inför lagen. Ingen får utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd eller handikapp eller av någon annan

Läs mer

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Kap Verde är en parlamentarisk demokrati. De mänskliga rättigheterna (MR) respekteras

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

De civila myndigheterna upprätthåller en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna.

De civila myndigheterna upprätthåller en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna. Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Brunei 2004

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Brunei 2004 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Brunei 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Naturtillgångar som olja och naturgas har gjort Brunei till ett rikt land, där tillgången

Läs mer

)XXHIQSOVEXMSGL VÇXXMKLIXWTIVWTIOXMZMWZIRWOX YXZIGOPMRKWWEQEVFIXI rzehhixçvsglzehhixjåvj VOSRWIOZIRWIV 7ITXIQFIV 9XVMOIWHITEVXIQIRXIX 78=6)07)2*Ó6-28)62%8-32)008 98:)'/0-2+77%1%6&)8) %ZHIPRMRKIRJ VHIQSOVEXMSGLWSGMEPYXZIGOPMRK

Läs mer

De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna.

De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA ARTIKEL 1 Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

P7_TA(2010)0290 Nordkorea

P7_TA(2010)0290 Nordkorea P7_TA(2010)0290 Nordkorea Europaparlamentets resolution av den 8 juli 2010 om Nordkorea Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner om Koreahalvön, med beaktande

Läs mer

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom.

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

BARNKONVENTIONEN. Kort version

BARNKONVENTIONEN. Kort version BARNKONVENTIONEN Kort version BARNKONVENTIONEN FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Som barn räknas

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén,

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén, Ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2010)5 till medlemsstaterna om åtgärder för att motverka diskriminering som har samband med sexuell läggning eller könsidentitet (Antagen av ministerkommittén den

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Burkina Faso 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Respekten för mänskliga rättigheter (MR) i Burkina Faso uppvisar fortfarande betydande

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

ANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva. Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet med Nabeel Rajab (2015/2758(RSP))

ANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva. Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet med Nabeel Rajab (2015/2758(RSP)) Europaparlamentet 2014-2019 ANTAGNA TEXTER Preliminär utgåva P8_TA-PROV(2015)0279 Bahrain, särskilt fallet med Nabeel Rajab Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om Bahrain, framför allt fallet

Läs mer

MR-kortleken. När riskerar du att diskriminera? Var går gränsen för en acceptabel jargong på en arbetsplats?

MR-kortleken. När riskerar du att diskriminera? Var går gränsen för en acceptabel jargong på en arbetsplats? Artikel 1: Frihet och jämlikhet MR-kortleken Är det alltid rätt att behandla alla på samma sätt? Artikel 2: Icke-diskriminering Vilka är diskrimineringsgrunderna? Saknar du någon diskrimineringsgrund?

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

Det civila samhället är emellertid relativt starkt med ett flertal aktiva enskilda organisationer, bland annat på området mänskliga rättigheter.

Det civila samhället är emellertid relativt starkt med ett flertal aktiva enskilda organisationer, bland annat på området mänskliga rättigheter. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Kirgizistan 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Kirgizistan har stora politiska förändringar inträffat under året. Omfattande folkliga

Läs mer

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer