sociala verksamheter 2013

Transkript

1 Göteborgs STADSMISSIONs sociala verksamheter 2013 Sammanfattning Maj 2014 / Lennart Forsberg, Daniela Andreoli, Maria Bäcklund, Lasse Jutemar

2 Sociala verksamheterna 2013 i siffror Några siffror till att börja med: måltider serveras på Gatljuset, Crossroads och i S:t Johanneskyrkan deltog i Johannesmässan och fredagarnas gemenskapskväll kontakter handlade om ekonomi kontakter för ungdomsfältarna personer firade jul och nyår i S:t Johanneskyrkan 484 personer genomförde besök på Crossroads 470 familjer fick julhjälp 340 personer, varav 120 barn, vistades en vecka på vårt sommarläger 260 unga vuxna har gått i samtal på vår samtalsmottagning 235 gåvofinansierade besök till familjerådgivningen 50 besökare varje dag till Gatljusets dagverksamhet 17 kvinnor per kväll besökte vår verksamhet som vänder sig till prostituerade 15 olika tolvstegsgrupper och eftervårdsgrupper har haft ett 30-tal möten i veckan 2

3 SOCIALA VERKSAMHETSOMRÅDET Stiftelsen Göteborgs kyrkliga stadsmission driver sina verksamheter utifrån stadgarnas uppdrag: Stiftelsen skall i samverkan med Svenska kyrkans församlingar och andra, i egen regi eller genom hel- eller delägt dotterbolag eller annan organisationsform, i Jesu Kristi anda utföra kärlekens gärningar genom att framförallt bedriva hjälpverksamhet bland behövande. Dessutom skall stiftelsen främja vård och uppfostran av barn. Verksamheten skall bedrivas bland annat genom social hjälpverksamhet och humanitärt biståndsarbete bland fattiga och sjuka, svaga och utsatta, unga och gamla. Organisationen Samtliga gåvofinansierade verksamheter är samordnade under en gemensam socialchef. Verksamheterna är därefter organiserade i tre enheter med varsin enhetschef; Drottninggatan, Gatljuset samt S:t Johanneskyrkan. Verksamheten Vår verksamhet går i första hand ut på att göra det som ingen annan gör och vi vänder oss företrädesvis till människor som ingen annan möter och som andra har gett upp hoppet om. Detta innebär att det stora flertalet av våra besökare saknar kontakt med det offentliga och/eller anser sig inte ha fått den önskade hjälpen hos myndigheter och institutioner. Alla våra verksamheter har som förhållningssätt att befrämja människors förmåga att tillfredsställa sina egna behov, lösa sina egna problem och skaffa sig de nödvändiga resurserna för att ta kontroll över sina egna liv. De gåvofinansierade verksamheterna bedrivs helt inom stiftelsens ram och har för 2013 en beräknad budget om 37 miljoner kronor. Inom det sociala området finns cirka 50 personer anställda och cirka 120 volontärer verksamma. En ständigt pågående omvärlds- och behovsanalys av utsattheten och förändringen av läget i Göteborg är, tillsammans med professionella, flexibla medarbetare och hängivna volontärer, en förutsättning för att Göteborgs Stadsmission ska kunna fullfölja sitt uppdrag. Insamlade medel och bidrag 2013 Allmänheten 16 % Testamenten 23,3 % Företag 4,1 % Stiftelser/föreningar 10,7 % Postkodlotteriet 9,1 % Församlingar/kollekter 4,2 % Göteborgs Kyrkliga samfällighet 27 % Göteborgs Stad 4,9 % Socialstyrelsen 0,7 % Fördelning verksamheter Drottninggatan 36,8 % Gatljuset 32 % Crossroads 4,1 % S:t Johanneskyrkan 20,3 % Volontärcentralen 1,8 % Kommunikation 5 % 3

4 Sammanfattning blev ett både arbetskrävande och händelserikt år för Göteborgs Stadsmissions sociala verksamheter. Aldrig tidigare har så många människor sökt sig till våra olika verksamheter, vilket visar på behovet av den hjälp och den gemenskap som vi kan erbjuda. Men det visar även på en stad där klyftorna har vidgats, där den sociala och ekonomiska fattigdomen i allt större utsträckning leder till utsatthet och utanförskap. En stad där det långvariga ekonomiska biståndet fortsätter att öka och där den relativa barnfattigdomen är fortsatt hög i vissa stadsdelar. Ekonomi Det ekonomiska biståndet har tyvärr utvecklats till någon form av långvarig inkomstgaranti för många människor. Det skyddsnät som var tänkt som ett tillfälligt stöd har alltså förvandlats till en mer eller mindre permanent lösning för många människor och allt för ofta drabbar det barnen. Eftersom normen för det ekonomiska biståndet inte följer med löneutvecklingen blir det uppenbart att skillnaden i ekonomiska förutsättningar mellan barn som försörjs genom ekonomiskt bistånd och barn som lever i familjer där de vuxna har en arbetsinkomst blir allt mer markant. Till de mest utsatta hör ensamstående mödrar med minderåriga barn. De har en tydligt förhöjd risk för såväl långvarig som upprepad fattigdom och andelen som haft ekonomiskt bistånd under lång tid är ungefär dubbelt så hög som i befolkningen som helhet. Detta visar sig tydligt i vår besöksstatistik där andelen kvinnor som under 2013 besökte oss för ekonomisamtal var 70 procent. Av dessa var 44 procent ensamstående med barn, vilket är en ökning med 5 procent från förra året. Det är uppenbart att den ekonomiska stress som många lever i försämrar den kognitiva förmågan och därmed kan de inte alltid ta in den information som ges av socialtjänsten. Allt för många har en erfarenhet av att ha blivit dåligt bemötta, blivit bollade mellan olika myndigheter och verksamheter. Men vi möter även människor som av olika anledningar inte vill eller anser sig kunna söka hjälp via det offentliga. Mest alarmerande är att allt fler människor som söker ekonomiskt stöd hos oss uttrycker självmordstankar. Många mår redan dåligt psykiskt av andra anledningar och den alltmer hårdnande ekonomiska pressen förstärker det dåliga måendet och de ser med hopplöshet på sin situation. De flesta som uttrycker tankar om självmord, upplever sig ha blivit kränkta hos någon myndighet och det avvisandet tillsammans med den psykiska ohälsan gör att tanken på självmord uppstår. En del har ytterst konkreta tankar på hur de kan ta sitt liv, medan andra uttrycker att det enda skälet till att de fortsätter att leva är för deras barns skull. Att det övervägande antalet av våra besökare (43 procent) är långvariga biståndsmottagare är inte förvånande på något sätt. Mer anmärkningsvärt är att 5 procent av dem som söker vår hjälp inte har någon inkomst överhuvudtaget och att de inte kan eller förmår sig att kontakta socialtjänsten. I sammanhanget är det värt att betona att i den grupp som saknar inkomst ingår inte papperslösa och EU-migranter. Två stora grupper som oftast helt saknar inkomst och som generellt sett skulle kunna omfattas av begreppet absolut fattigdom dvs människor som lever på en inkomst av högst 1,25 dollar om dagen. Besökarna ansöker främst om hjälp till mat (45 procent) samt kläder och skor (20 procent). Övervägande delen av 4

5 klädansökningarna handlar om barnkläder. Kläder är något som många familjer får prioritera bort då försörjningsstödet inte räcker till allt och då köper man hellre mat till barnen istället för kläder. Samtidigt ser vi en tydlig tendens på att socialtjänsten allt oftare avslår ansökan om basala behov, framförallt kläder, barns fritidsaktiviteter samt träning och rehabilitering. Att människor söker sig till oss när de inte längre får önskat bistånd via det offentliga ställer krav på oss att, i första hand, agera ombud för den enskilda människans rätt och att inte försöka ta över det offentligas ansvar. Detta är troligtvis den största anledningen till att ansökningarna om ekonomisk hjälp till hyra har minskat, då våra besökare istället har fått hjälp att ansöka om ekonomiskt bistånd hos socialtjänsten, eller att överklaga biståndbeslut. Därmed har vi i större utsträckning kunnat använda våra ekonomiska medel till att bistå med mat, kläder, rehabilitering och till barns fritidsaktiviteter. Vi anser att fritiden är oerhört viktig för barn och ungdomar och prioriterar detta i form av ekonomiska medel, läger och aktiviteter. Som exempel har vi vår lägerverksamhet, som tidigare år, genomförts under fem veckor. Sammanlagt har cirka 340 besökare varit på lägergården och återkopplingen från besökarna är att de haft bra veckor. Av dessa var cirka 120 barn och ungdomar, företrädelsevis i åldrarna 2-15 år. På detta sätt får dessa barn en möjlighet att efter sommaren komma tillbaka till skola och kamrater med berättelser om sina upplevelser. Unga Allt för många unga hamnar utanför, allt för tidigt. Den grupp som inte finns med i något sammanhang tenderar att öka och därmed ökar också isoleringen och utanförskapet. Vår erfarenhet är att tidiga upplevelser av övergivenhet och svek från den närmaste vuxenvärlden och brist på nära hållbara relationer är faktorer som får ungdomar att må dåligt. Lika så är arbetsmarknaden och bristen på arbeten ett annat område som också skapar oro. Det är faktiskt så att svek är lättare att bearbeta i ett samtalsrum än arbetslöshet. Det ungdomar väljer att prata om på vår samtalsmottagning är; symtom på egen ohälsa (tex oro, nedstämdhet, stress, sömnsvårigheter), relationsproblem till familjemedlemmar och vänner, identitetsfrågor och existentiella funderingar, bearbetning av trauman och förluster. Samtal om emotionella och materiella brister i uppväxten är också vanligt förekommande, många har vuxit upp med missbruk och ohälsa i familjen. Många ungdomar har använt samtalstiden 5

6 till att tala om egna erfarenheter av destruktiva beteenden såsom ätstörning, missbruk och självskadebeteende. Från hösten 2013 har vi märkt av en ökning av antalet ungdomar som tagit upp egna erfarenheter av droganvändande. Det stämmer väl överens med våra ungdomsfältares iakttagelser då de ser en ökning av narkotika, främst användandet av cannabis och spice. Både narkotikaförsäljningen och hanteringen är mer öppen än tidigare. Vad gäller hasch är det inte bara mer förekommande i ungdomars nätverk än tidigare utan det är även mer accepterat. Det har också varit ovanligt många ungdomar som talat om självskadebeteende och egen kroppslig ohälsa. Man kan också se att det är ovanligt många som använt samtalstid till att tala om sin sexuella identitet eller könsidentitet jämfört med tidigare år. Oerhört alarmerande är att så många som en femtedel av ungdomarna har talat om erfarenheter av att ha blivit sexuellt utnyttjade. Hemlöshet Orsaken till hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden kan finnas på flera nivåer. Den kan vara strukturell, institutionell och individuell. Frågan är därmed komplex. Det behöver till exempel byggas fler bostäder, framförallt hyresrätter för ekonomiskt svagare grupper, och främst i storstäderna där bostadsbristen är allra störst. Jourboende är ofta den primära insatsen som erbjuds och som ska gälla under en begränsad tid, för de människor som befinner sig i en hemlöshetsprocess. Jourboenden har också över tid organiserats och utvecklats till att bli ett första steg i ett trappstegstänkande med uppförandekrav, som exempelvis dokumenterad nykterhet för att erhålla ett mer självständigt boende. Ur ett individperspektiv stämmer inte jourboendets miljö, generella regler och uppförandekrav, överens med individens egna önskemål. Något som kan skapa allt för höga hinder för att komma vidare i hemlöshetsprocessen. Allt för ofta blir det så att man utvecklar ett svängdörrsbeteende mellan olika jourboenden av den enkla anledningen att man inte vill eller kan inordna sig i ledet. Effekten av detta kan i värsta fall bli ett tilltagande missbruk och ökad psykisk sjuklighet samtidigt som chanserna att komma vidare i en trappstegsmodell minskar. Jourboendets flexibilitet samt personalens kunskap och fingertoppskänsla är oerhört viktig, men viktigast av allt är fler vägar till permanent självständigt boende. Hälften av våra nattgäster på Gatljuset har ett annat beviljat boende som man av någon anledning inte kan eller vill sova 6

7 i. En orsak kan vara att boendet ifråga kräver drogfrihet vilket man kan ha svårt att leva upp till. En annan anledning kan vara att miljön på det beviljade boendet upplevs otrygg och att man inte vågar sova där. För att komma till rätta med detta dubbla boende krävs ett gemensamt förhållningssätt och fungerande uppföljningar från kommunens sida. Vad det gäller nattplatser kan vi för tillfället konstatera att det finns en viss överetablering av jourplatser i Göteborg. Men samtidigt som vi ser en lägre beläggning nattetid kan vi se en tydlig ökning av besökare under dag, kväll och helg. Den största anledningen är, enligt våra besökare, att vi utvecklat verksamheten mot ett mer aktivt dagcenter. Många av våra besökare har någon form av skyddat boende, men kommer till oss för att ta del av den gemenskap och de aktiviteter som vi erbjuder. Det är uppenbart att det inte alltid räcker med att ha tillgång till en egen bostad. Behovet av gemenskap och ett sammanhang att ingå i gör att många söker sig till Gatljuset där man tillbringar större delen av dagen. EU-migranter Vi ser även exempel på nya former av utsatthet. Vi ser att Europa finns här i Göteborg vi ser hur människor lämnar sina hemländer och söker sig hit i förhoppning om att finna jobb men som istället hamnar i fattigdom och utanförskap. Den europeiska krisen driver människor på flykt. När man inte längre kan försörja sig själv och sin familj söker man sig dit där man tror att det finns försörjningsmöjligheter. Trots att livet är mycket svårt i Göteborg är det ofta, utifrån ett försörjningsperspektiv, bättre här än i hemländerna. EUmedborgare har ett mycket stort behov av relevant och saklig information om sina rättigheter och skyldigheter när de vistas i vårt land, vilket vår verksamhet Crossroads bistår med. I sammanhanget är det nödvändigt att betona att det inte bara är EU-migranterna som behöver information. Även myndigheterna behöver ta till sig information om vad som gäller. Tyvärr kan vi fortsatt konstatera att det finns betydande svårigheter vad det gäller myndigheters bemötande av EU-migranter. Konsekvensen blir bland annat att likabehandlingsprincipen inte respekteras och EU-medborgare allt för ofta får olika bemötande från myndigheterna. Vi har även vid ett flertal tillfällen träffat på hjälpsökande som skickats runt mellan Arbetsförmedlingen, Skatteverket och vidare till Migrationsverket. Om kunskapen kring regelverket för EU-migranter hade varit mer känd hos de olika myndigheterna hade mycket av detta kunnat undvikas. Då antalet EU-migranter tenderar att öka kan vi bara konstatera att man rör sig ut från storstäderna till mindre orter. Detta medför problem för dessa mindre kommuner, inte bara vad det gäller resurser, utan framförallt vad det gäller kunskap om regler samt behov. Och samtidigt som alla dessa fattiga och utsatta människor finns i alla våra städer fortsätter diskussion mellan kommun och stat vilka som har ansvaret. 7

8 Drottninggatan Barn, unga och familj Verksamheten Drottninggatan erbjuder information, rådgivning, stöd, samtal och gruppverksamhet för barn, unga och familj. Samtal unga och unga vuxna Besöksstatistiken för 2013 motsvarar i stora drag de senaste årens. Totalsiffran på antalet genomförda samtal var (2012: 2 065). Nybesöken var något färre jämfört med förra året, 152 (jämfört med 165). Det var 108 ungdomar som var aktuella vid årsskiftet 2012/13 och fortsatte under 2013, så under det senaste året har det varit 260 individer igång i samtalskontakt. Det totala antalet inbokade samtalstider var i år något fler än 2012 (då 2 524, nu 2 616), men återbuden var å andra sidan fler i år (22 procent av det totala antalet inbokade tider, 2012: 19 procent). Höstens flytt till nya lokaler inverkade förstås på möjligheterna att erbjuda samtalstider, mellan september och december hade mottagningen 10 procent färre bokningar än under motsvarande månader Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Total Nybesök Återbesök Telefon S:a kontakter Återbud S:a bokade samtal Samtalsstatistik 8

9 Alla besöksslag, månadsindelade. Mellan 101 och 132 ungdomar har varit aktuella i samtal under året (avstämning görs varje månadsskifte). Sett över hela året har i snitt 115 ungdomar varit aktuella varje månad (2012: 101). Antal aktuella ungdomar vid varje månadsskifte Under året har 130 ungdomar avslutat sin samtalskontakt att jämföra med att 150 ungdomar (och två föräldrar) har börjat i samtal. 9

10 Kvinna Man Förälder Summa Andel % år år år år över 26 år 1 1 < 1 Förälder/annan vuxen Summa Nybesökarnas åldrar uppdelat på kön Åldersfördelning nybesökare Kvinna Man Förälder Summa Andel % 16 år år år år över 26 år Förälder/annan vuxen 8 8 <1 Summa Alla besök ålders- och könsuppdelade 10

11 Åldersfördelning samtliga besök Väntetid Mål om att väntetiden från det att man anmält sig till dess att man kontaktas på nytt för att erbjudas en nybesökstid är sedan länge två veckor. Under 2013 har 61 procent av de nyanmälda blivit kontaktade inom denna tid (jfr 54 procent 2012) och 25 procent har kontaktats inom ytterligare en vecka. Precis som under tidigare år är det under vårterminen som det har varit svårt att klara målet. Under hösten har, trots flytten, endast några enstaka ungdomar behövt vänta längre än två veckor. Under 2013 har 184 ungdomar anmält sig för att börja i samtal, i snitt fyra ungdomar i veckan. 60 procent av dem anmälde sig under vårterminen. Hänvisningar Även i år har flest ungdomar hittat till Göteborgs Stadsmission genom rekommendation av andra ungdomar (20 procent av hänvisningarna), nästkommande grupp är tipsade av andra ungdomsmottagningar (17 procent) och därefter är det föräldrar eller andra närstående vuxna (13 procent). 18 ungdomar (9 procent) har hittat oss på nätet och sjukvården har hänvisat lika många. 15 ungdomar är nygamla de har kommit åter efter att inte ha varit här under det senaste halvåret. Tolv har hänvisats av församlingar och elevhälsan har hänvisat nio. Andra som hänvisat är psykologer och terapeuter runt om i stan, övriga avdelningar inom Göteborgs Stadsmission, Arbetsförmedlingen, Akademihälsan, Bona Via med flera. De största förändringarna var att de kommunala ungdomsmottagningarna hänvisat fler och att elevhälsan klart färre gånger jämfört med Teman som unga använt samtalstiden till under 2013 I stora drag handlar det om samma teman som tidigare år: symtom på egen ohälsa (tex oro, nedstämdhet, stress, sömnsvårigheter), relationsproblem till familjemedlemmar och vänner, identitetsfrågor och existentiella funderingar, bearbetning av trauman och förluster. Samtal om emotionella och materiella brister i uppväxten, många har vuxit upp med missbruk och ohälsa i familjen. Många har använt samtalstiden till att tala om egna erfarenheter av destruktiva beteenden såsom ätstörning, missbruk och självskadebeteende. I den senaste sammanställningen, från hösten 2013, som gjorts över förekomsten av olika samtalsteman kan man se en ökning av antalet ungdomar som tagit upp egna erfarenheter av droganvändande. Det har också varit ovanligt många som talat om självskadebeteende. Fler än tidigare år, har talat om egen kroppslig ohälsa. Så många som en femtedel av ungdomarna har talat om erfarenheter av att ha blivit sexuellt utnyttjade. Man kan också se att det är ovanligt många som använt samtalstid till att tala om sin sexuella identitet eller könsidentitet jämfört med tidigare år. 11

12 Samtal vuxna Under 2013 tog vi emot 250 personer (378 personer ) och hade besök. Det är 486 färre besök än Detta motsvarar den minskade efterfrågan från Hälsan och arbetslivet om samtal för anställda på Sahlgrenska universitetssjukhus (SU). Effekterna av det nya avtalet med Hälsan och arbetslivet visade sig under året. Tidigare var vi ensamma utförare, men har nu delat uppdraget, att erbjuda samtal till SUanställda med flera andra psykoterapimottagningar. Antalet nyanmälningar och besök minskade till hälften av det som var under Vi tog emot 87 ( ) nybesök och det totala antalet besök var 489 ( ). Avtalet med Hälsan och Arbetslivet är uppsagt och från årsskiftet 2013/2014 tar vi inte längre emot några nybesök. Vi har tagit emot något färre besök från människor som själva betalar för psykoterapin/familjerådgivningen jämfört med föregående år ( ; ). De flesta besökarna kommer i kontakt med oss via vår hemsida, men några är personer som först hänvisats från SU och sedan fortsatt terapin och själva betalat egenavgiften. Vi har tagit emot 13 män över 60 år (varav sju nybesök), som kommit för samtal inom ramen för anslaget från Skebostiftelsen, och antalet samtal ökade kraftigt jämfört med föregående år ( ; ). Bakgrunden till att männen sökt hjälp har bla varit ensamhet, kriser, sorg och förluster, depression, relationsproblem, anhörigproblematik och omställningen från yrkesliv till pension. Besökarna har kommit till oss via diakoner, vårdcentraler etc eller så har de fått information om möjligheten till samtal via vår hemsida eller annons i tidningen Gatljus. Vi tog emot fler nybesök ( ; ) av personer som inte betalar någon egenavgift. Sammanlagt var det 31 personer som kom för psykoterapi och antalet besök är samma som föregående år ( ; ). Det har huvudsakligen varit individuell psykoterapi, men några par har också kommit för familjerådgivning. Flera av besökarna lider av psykisk ohälsa med ångest, depression och fobier, andra har själva haft ett beroende eller är anhöriga till någon som har problem med alkohol/narkotika och vissa har varit utsatta för våld i nära relationer. Men det har också handlat om ensamstående föräldrar som behövt stöd i sitt föräldraskap, livskriser, stressrelaterad problematik eller personer som är drabbade av hiv. Det var färre nybesök av personer som kom för själavårdssamtal, inom ramen för avtalet med Göteborgs Stift (7-2013; ), men antalet besök var på samma nivå ( ; ). Ofta avsätts två samtalstimmar per besök för själavårdssamtalen. Förutom det terapeutiska arbetet har vi också haft kurser/ föreläsningar och handledningsuppdrag. Antalet timmar som vi arbetat med detta är ungefär samma som föregående år (72 tim. 2013; 81 tim ). Dessutom har en medarbetare varit ansvarig för att hålla retreat för personal inom Göteborgs Stadsmission (50 tim.). Fördelning av antal besök 12

13 Psykosocialt och ekonomiskt stöd Till den inriktning på Drottninggatan som arbetar med psykosocialt och ekonomiskt stöd kommer människor som av olika anledningar är oförmögna till handlingar som skulle innebära att de tar del av de rättigheter som de har i samhället. De lider ofta av psykisk ohälsa och kan inte ta tag i sin situation. Dessa människor behöver ofta någon form av hjälp för stunden, men är ännu mera i behov av det ombudsarbete som kuratorerna bedriver. Vissa uppger att de inte vill vända sig till samhällets övriga verksamheter såsom exempelvis socialtjänsten. De har en erfarenhet av att ha blivit dåligt bemötta, blivit bollade mellan olika myndigheter och verksamheter eller förstår inte byråkratin som de uppfattar som krånglig. De hamnar mellan stolarna, de har ingen tillit till att kunna få hjälp och de känner sig kränkta. Vi besöks av människor som inte har inkomst, eftersom de inte vet hur verksamheter och myndigheter arbetar. Som ett exempel kan socialtjänsten avstänga personer från att få försörjningsstöd under flera månader, eftersom de kräver och förutsätter ett sparande av pengar över lång tid. Detta sparande är för dem vi möter helt okänt eller helt omöjligt eftersom realiteten i verkligheten inte ser ut som den norm socialtjänsten arbetar efter. Det kan också vara så att den ekonomiska stressen många lever i försämrar den kognitiva förmågan och de kan helt enkelt inte ta in den kunskapen och informationen som eventuellt har getts. Det kan även vara så att besökare är medvetna om hur samhället och dess myndigheter fungerar men av olika anledningar inte vill vara en del av det eller behöver blotta sin ekonomi på det sättet. En del har hört mycket negativt om socialtjänsten och är rädda för att gå dit, en del är rädda för att bli kränkta då det redan känns jobbigt att behöva be om hjälp, en del är rädda för att få avslag, eftersom socialtjänsten är deras sista utväg och om inte den kan hjälpa är man rädd för vad som kommer hända hos Kronofogden och vad man ska säga till sin hyresvärd för att i alla fall få behålla bostaden. Då försöker man själv lösa situationen och en del av dem kommer till oss och då har de inga inkomster. Många av dem uttrycker tankar om självmord då det känns så hopplöst att inte ens socialtjänsten kunde hjälpa dem. 13

14 Fördelning antal besök och samtal Fördelning stöd- och ekonomisamtal Samtal vuxna Under 2013 har vi haft stycken kontakter som innefattar både ekonomisamtal och stödsamtal/bearbetande samtal. Dessa har skett både per telefon och som besök. 92 procent av dessa kontakter är ekonomisamtal och 8 procent är stödsamtal. Vi har en stor andel telefonsamtal som handlar om ekonomi, vilket är en anledning till att siffran ekonomisamtal är så stor. Om man räknar bort telefonsamtalen och bara tittar på nybesök och återbesök så är andelen ekonomisamtal 88 procent och andelen stödsamtal 12 procent. Det vi kan se är att det har skett en ökning av ekonomisamtal och minskning av stödsamtal under

15 Andelen nybesök och återbesök för ekonomi- och stödsamtal för 2012 var 79 procent respektive 21 procent. Detta kan bland annat bero på att det har blivit ett tuffare klimat i samhället och en åtstramning från socialtjänsten då de avslår allt extra i större utsträckning. Många som söker hjälp med ekonomin har dock stor psykisk ohälsa och skulle ha behov av stödsamtal, men ekonomin är så eftersatt att man prioriterar det framför egna samtalsbehov. Ekonomisamtal Vi har haft kontakter som handlat om ekonomi. Detta innefattar både kontakter på telefon och besök. Under 2013 har vi fört statistik på tre olika kategorier av besök. Nybesök, återbesök och drop in-besök. Nybesök är de som besöker oss för första gången eller som ej varit aktuell hos oss på mer än ett år. Återbesök är de som besökt oss tidigare inom loppet av ett år. Drop in-besök kallas de som kommer på vår jourtid. Nybesök utgör 18 procent, återbesöken utgör 51 procent och drop in-besöken utgör 31 procent. Vi har även haft en del obokade besök som kommit till oss spontant utanför bokad tid eller jourtid under året. Av alla ekonomiska kontakter utgör de obokade besöken ca 4 procent. Nybesöken ligger i snitt per månad på samma nivå som under Däremot har snittet på återbesöken per månad ökat med ca 50 procent. Det kan bero på att antalet gömda flyktingar som vi har kontakt med har ökat och att en vakans tillsatts under hösten. Det kan även bero på att vi arbetar mer långsiktigt och då träffar vi samma personer mer regelbundet. Telefonrådgivning utgör 58 procent av alla ekonomiska kontakter. Telefonsamtalen kan se ut på flera olika sätt. Det kan röra sig om en vanlig tidsbokning, men också om vägledning, rådgivning, coachning och stöd då människor befinner sig i kaosartade situationer. Nybesök Antalet nybesök under 2013 är 351 stycken och ligger i snitt på samma nivå som förra året. De utgör 18 procent av besöken. Fördelningen mellan kvinnor och män ser ut som för samtliga ekonomiska kontakter. 73 procent kvinnor och 27 procent män. Fördelningen mellan svensk, utlandsfödd, gömda och EU-medborgare ser lite annorlunda ut mellan nybesök och samtliga kontakter. 50 procent av nybesöken har utländskt ursprung och 42 procent har svensk och 8 procent är gömda flyktingar och EU-medborgare. Störst andel av nybesöken bor i Angered, 20 procent. Sedan följer Lundby 17 procent, Östra Göteborg 13 procent, Majorna Linné 10 procent, Askim- Frölunda-Högsbo 6 procent. De som bor i annan kranskommun, såsom Mölndal, Partille, Ale, Landvetter är 5 procent. Om man tittar på församlingstillhörighet så ser det ungefär ut på samma sätt. Boende i Angereds församling är 18 procent, Lundby församling 17 procent och Bergsjöns församling 8 procent. Av nybesöken är 50 procent ensamstående. 33 procent är ensamstående med barn. 13 procent är par med barn och 4 procent är par utan barn. Sammanlagt har nybesöken 170 barn. Majoriteten tar kontakt med oss själva, 79 procent. Andra vägar som man kommer i kontakt med oss är via en diakon 4 procent, via anhörig 4 procent, genom annan avdelning inom Göteborgs Stadsmission 4 procent, via personligt ombud 3 procent och via annan profession såsom kurator/ psykolog 3 procent och annan väg 2 procent. 9 procent av nybesöken har kontakt med psykiatrin. Vilka söker? Andelen kvinnor som besöker oss i ekonomisamtal är 70 procent och andelen män är 30 procent. Det ligger i stort sätt på samma nivå som förra året. (Kvinnor 69 procent och män 31 procent.) Av kvinnorna är 44 procent ensamstående med barn, vilket är en ökning med 5 procent från förra året. Drygt hälften av de ensamstående kvinnorna med barn har utländskt ursprung (54 procent) och en fjärdedel är svenskfödda (23 procent) och knappt en fjärdedel är gömda och EU-medborgare (22 procent). Om man tittar på alla ekonomiska kontakter, så ser fördelningen mellan utländskt ursprung, svensk, gömd flykting och EU-medborgare ut på följande sätt. Utländskt ursprung 40 procent, svensk 24 procent, gömd flykting 33 procent och EU-medborgare 3 procent. De gömda flyktingarna träffar vi ofta en gång per månad och därmed kan dessa siffror bli något missvisande, vilket man måste ha med i beräkningen. De som besöker oss har alla en ekonomisk utsatthet på något sätt. Den största andelen av våra besökare har försörjningsstöd, 43 procent. Sjukersättning har 26 procent. Sedan finns det en variation av olika huvudinkomster. 5 procent har ålderspension, 5 procent har enbart aktivitetsstöd, 4 procent har föräldrapenning, 4 procent har lön, 2 procent har a-kassa och 5 procent har ingen inkomst alls. I denna uträkning är inte grupperna gömda flyktingar och EU-medborgare medräknade, då de ofta inte har någon inkomst alls. Det är anmärkningsvärt att 5 procent saknar inkomst helt och inte kan eller förmår sig till att kontakta socialtjänsten. Vår erfarenhet är att det finns ett stort mörkertal av människor som inte har någon form av inkomst. Vi vet att de finns men de är inte inräknade i vår statistik. I detta mörkertal finns relativt 15

16 många vuxna barn som bor kvar hemma. De har ingen inkomst och vill inte vända sig till myndigheter. Föräldrarna till dessa barn vänder sig dock till Rådgivningsbyrån och på det sättet blir detta mörkertal tydligt. Majoriteten av dem som besöker oss har tagit kontakt själva. Andra vägar som man kan komma i kontakt med oss är via andra professionella, andra avdelningar inom Göteborgs Stadsmission, via församlingar eller via någon vän eller anhörig. Kontaktvägar Egen kontakt 87 % Genom andra professionella (Ex. kurator, psykolog, personligt ombud etc.) 17 % Genom andra avdelningar inom Göteborgs Stadsmission 4 % Genom vän eller anhörig 2 % Genom församling/kyrka 2 % De flesta av dem som besöker oss bor i Angered, 35 procent. Därefter kommer störst andel från Östra Göteborg, 17 procent och Lundby, 14 procent. De som bor i Askim-Frölunda-Högsbo samt i Majorna- Linné ligger på 9 procent vardera. 3 procent kommer från annan kranskommun och övriga stadsdelar ligger på några procent vardera. 6 procent av alla som ansöker om ekonomiskt bidrag har kontakt med psykiatrin. Vad söker man till? Det man främst ansöker om är mat, 45 procent av alla ansökningar är mat. En av förklaringarna till att mat utgör en så stor del är att gömda flyktingar kan få mat en gång/ månad. 67 procent av alla matansökningar är från gömda flyktingar. Efter mat är det kläder och skor man ansöker om mest, 20 procent av alla ansökningar. Mycket av klädansökningarna är för barnkläder. Barns fritidsaktiviteter utgör 6 procent. Rehabilitering är 6 procent av ansökningarna. Rehabilitering kan vara bidrag till glasögon, ortopedtekniska skor, träningskort, aktivitet i rehabiliterande syfte mm. Enbart ansökningar till glasögon ligger runt 1,5 procent. 4 procent ansöker om bidrag till tandvård och 3 procent söker till hyra eller hyresdel. Medicinansökningar utgör 4 procent av ansökningarna och elräkningar utgör 3 procent. 6 procent har sökt hjälp hos oss för att göra fondansökningar. Om man jämför med år 2012 kan man se att vi har fått en ökning av ansökningar till barns fritidsaktiviteter och till rehabiliteringskostnader medan hyresansökningarna har minskat. Vi tycker det är viktigt att barn ska få möjlighet att delta i fritidsaktiviteter och känna ett innanförskap och därför hjälper vi gärna till med detta. Socialtjänstens åtstramning kan vara en bidragande orsak till att man söker Vad man söker pengar till 16

17 andra vägar för att barnen ska kunna gå i simskola eller spela fotboll. När det gäller ansökningarna för mat, kläder, glasögon och tandvård så ligger det på ungefär samma nivå som förra året. Kläder är en sådan sak som många familjer får prioritera bort då försörjningsstödet inte räcker till allt och då köper man hellre mat till barnen istället för kläder. Det kan vara en orsak till att många söker hjälp till kläder hos oss. En del som ansöker om glasögon och tandvård hos oss söker vi istället externa fonder för. Det finns en speciell fond som har det som inriktning. Därför ligger dessa ansökningar troligtvis på samma nivå som förra året. Människor som besöker oss har ofta bekymmer på en mängd olika områden i livet så situationen kan vara ganska komplex. I många samtal behöver man rådgivning och hjälp i myndighetskontakten då man känner sig villrådig i hur man ska gå tillväga. Vi ger psykosocialt stöd som är svårt att mäta då det integreras i ekonomisamtalen. I vissa fall ansöker personer om specifik hjälp i myndighetskontakten eller annan rådgivning. Under 2013 var det 6 procent som ansökte om hjälp med myndighetskontakter och rådgivning av olika slag. Barn Många av dem som besöker oss har barn. De familjer som vi haft kontakt med har totalt barn. Eftersom vi registrerar återbesök och varje ny ansökan kan siffran vara något missvisande då samma barn kan ha blivit registrerad flera gånger. I barnfamiljerna finns det mellan 1-9 barn. De gömda familjerna som vi har kontakt med har sammanlagt 38 barn. Papperslösa Den största andelen av dem som besöker Rådgivningsbyrån och uppger att de inte har någon inkomst alls, är gömda flyktingar. Under 2013 har vi haft kontakt med 112 gömda flyktingar. I snitt är det 58 personer per månad som besöker oss. Sammantaget har antalet ökat sedan 2012 då vi hade kontakt med 72 familjer, men snittet per månad ligger ungefär på samma nivå. 46 procent av de gömda var hos oss första gången under procent var återbesök. Fördelningen mellan nybesök och återbesök är i stort samma som Brevansökan Vi tog emot 110 stycken brevansökningar procent kommer från boende utanför Göteborgs kommun och då från hela landet. 37 procent av brevansökningarna kommer från andra professionella som ansöker för personen ifråga. Om man jämför med våra andra besök är det en större andel av brevansökningarna där professionella tar kontakten. Stödsamtal/bearbetande samtal Vi har haft 369 antal stödkontakter under 2013, vilket innefattar både besök och telefonsamtal. I snitt ligger nybesöken på ungefär samma nivå som under Däremot har återbesöken minskat med i snitt hälften per månad. Det kan bla bero på att en del långa kontakter har avslutats, men även att vi möter personer som behöver annan stödkontakt tex psykolog eller alkoholterapeut. Då blir kontakterna kortare och vi hjälper personen vidare till annan instans. Vi har i snitt pågående stödsamtal/bearbetande samtal per månad. Det är något färre än under Majoriteten av dem som går i stödsamtal/bearbetande samtal är kvinnor. 89 procent kvinnor och 11 procent män. Den största andelen är ensamstående, 83 procent. 15 procent är ensamstående med barn. De flesta tar kontakt med oss själva, 67 procent. 25 procent kommer via andra avdelningar inom Göteborgs Stadsmission och 5 procent kommer via andra professionella. I samtalen tas olika problematiker upp. Depression, ångest och annan psykisk ohälsa utgör 46 procent, relationer 35 procent, ensamhetsproblematik 22 procent, missbruk 11 procent, kris och trauma 9 procent och konflikter 8 procent, sorg 5 procent och suicid 4 procent. Om man jämför med år 2012 kan man se att ensamhetsproblematiken har ökat och krisproblematiken har minskat något. Eftersom det ofta rör sig om komplexa situationer och då många bekymmer går i varandra kan det vara svårt att mäta fullt ut. 17

18 Julhjälp fördelat på antal personer Julhjälp 2013 hjälpte vi 113 familjer med julbidrag. Av dessa var 58 procent ensamstående med barn. De familjer som fått julbidrag har tillsammans 183 barn. 59 procent av de hushåll som fick julbidrag har försörjningsstöd. Antalet familjer som fått julbidrag har minskat från 2012 då vi hjälpte 143 familjer. Däremot har fler familjer fått julhjälp på andra sätt. 94 familjer har fått julhjälp från en annan familj i form av en julönskelista. Denna typ av hjälp som erbjuds har tredubblats jämfört med barn blev berörda av julhjälpen från julönskelistan. Gensvaret från familjer och företag som vill hjälpa andra till jul har varit stort. Antalet familjer som fått skänkta julklappar har också ökat. 263 familjer fick hjälp med julklappar, specialanpassade, rikligt fyllda, julklappspåsar, vilket är en ökning med 45 procent från år Veckan före jul anordnade vi själva ett julbord för de ungdomar ungdomsfältarna arbetar med. Söndagen före jul fick 172 besökare möjlighet att gå ombord på Stena Line för julbord och på julafton bjöds 73 familjer till julbord på Biljardpalatset. De som sökt julhjälp kommer i stora drag från samma områden som alla våra besökare. Angered 40 procent, Östra Göteborg 25 procent och Lundby 17 procent. Andelen julansökningar från boende i Angered och Lundby har ökat från 2012, medan ansökningar från Östra Göteborg, Västra Hisingen har minskat något. Det var 127 timmars volontär- och frivilligarbete i samband med julhjälpen års julhjälp ökade drastiskt jämfört med tidigare år. Det centrala läget, uppmärksamhet i media samt det faktum att verksamheten byggt upp en organisation där en person är ansvarig för ett kvalitativt arbete är betydelsefullt. Detta i kombination med att vi i år har uppmärksammat en mättnad/överflöd av egen konsumtion i samhället. Viljan att hjälpa sina medmänniskor har ökat lavinartat. Uppskattningsvis har antalet julklappar och presentkort som lämnats in ökat fem gånger jämfört med föregående år. Flera arbetsgrupper har gått samman för att tillsammans bidra till julhjälpen. Vidare kan vi i år se att många föräldrar har gjort det pedagogiskt för sina barn, där de har fått vara delaktiga vid inköpen samt överlämningen. Generositeten bland göteborgare har följaktligen varit mycket stor. Det har således närmat sig den gräns där vi, inom befintlig organisation och fysiskt utrymme, haft möjlighet att hantera flödet. På olika sätt har hela verksamheten hjälp till i arbetet. Vi behöver se över processerna för att till kommande jul om möjligt kunna möta fler samt även viljan att hjälpa från göteborgarna. De julklappar som inte kunde delas ut, vilket var många, kommer att delas ut löpande under året samt vid kommande julhjälp. Läger Varje år anordnar vi läger under sommaren. Under fem sommarveckor får flera av våra besökare, tillsammans med trygga ledare, uppleva en härlig semester i den svenska naturen. Våra besökare har varit på lägergården allt från en dagsutflykt upp till en vecka, beroende på hur behoven har sett ut. Barn, ungdomar, familjer, äldre, personer med en fd missbruksproblematik samt personer med funktionsnedsättning har samlats för att delta frivilligt och efter förmåga 18

19 i de aktiviteter som erbjudits. Hur innehållet har sett ut och vilka som deltagit har varierat mellan de olika veckorna. För många barn har lägervistelsen inneburit ett härligt sommarminne att berätta om vid skolstart. Att ge barn och ungdomar en naturupplevelse, möjlighet att knyta nya vänskapsband och att vara med sina föräldrar i en trygg miljö, är några Fördelning läger och aktiviteter fördelat på antal personer av syftena med läger. Hälsa och friskvård har varit viktiga inslag under vistelsen. De flesta aktiviteterna har varit förlagda utomhus, till exempel kunnat få lära sig att simma, dansa, paddla kanot och cykla eller gå på skattjakt. Det har även getts möjlighet att till exempel läsa, spela spel, pyssla och måla. Lägerverksamhet har under 2013, som tidigare år, genomförts under fem veckor. Sammanlagt har cirka 340 besökare varit på lägergården och återkopplingen från besökarna är att de haft bra veckor. Av dessa har det varit cirka 120 barn och ungdomar, företrädelsevis i åldrarna 2-15 år. Aktiviteter Huset på Vrångö har under 166 dagar använts av 31 hushåll där 16 stycken varit familjer, där det funnits 35 stycken barn. 15 av hushållen har varit ensamstående vuxna. Vidare har huset lånats av sex olika verksamheter för planeringsdagar. En dag i veckan är huset tomt, så att volontärerna skall kunna iordningställa för nya gäster. En besökare hjälper frivilligt, och efter förmåga, till med diverse sysslor vad gäller husets skötsel. I samarbete med Liseberg har vi delat ut 200 stycken Lisebergsbiljetter, entrébiljetter och åkpass, enligt följande: Av dem som har fått biljetter är 143 stycken barn och ungdomar samt 57 vuxna för aktivitet tillsammans med sina barn. 52 av de 143 barnen var ungdomar, 15 år eller äldre. Vid 39 av de 63 tillfällena grundade sig beslutet på ekonomiska skäl och vid 23 tillfällen på psykosociala skäl. Vid ett tillfälle angavs såväl ekonomiska som sociala skäl till beslutet. Under året har det varit fokus på att öka spridningen på de biljetter till Frölundas hemmamatcher, som har delats ut, vilket har lyckats väl. Sammanlagt har 270 biljetter delats ut (15 biljetter till 18 tillfällen). Ett par gånger under året har vi anordnat aktiviteter för våra besökare, vilka har varit bowling, lek- och bushuset, Universeum, Åbybadet, Slottsskogen, skärgården med bad och grillning samt Borås djurpark. Sammanlagt har 13 vuxna och 20 barn deltagit i aktiviteterna. 19

20 Antal ungdomar på fält uppdelat på månad och kön Förebyggande och uppsökande ungdomsarbete Antalet ungdomar som vi träffar varje dag och kväll då vi arbetar uppsökande i fält räknas. De ungdomar som vi träffar befinner sig ofta i riskmiljöer. Definitionen av en riskmiljö för ungdomar är en offentlig miljö med risk att utsättas för våld, narkotika, alkohol eller ohälsosamma relationer till äldre personer. Sammanfattningsvis kan konstateras att vi träffade fler ungdomar i fält 2013 än 2012 samt att vi båda åren träffade något fler tjejer än killar träffade vi ungdomar och under 2012 var motsvarande antal ungdomar En anledning till att vi träffade betydligt fler ungdomar 2013 än 2012 är att vi arbetade kontinuerligt under sommaren då vi arbetade med en sommarvikarie. Av de ungdomar vi träffade 2013 var 47 procent killar (1 345 stycken) och 53 procent tjejer (1 490 stycken). I figuren ovan synliggörs att vi träffat minst ungdomar i augusti och december. Nedgången de månaderna beror främst på organisatoriska orsaker så som semestrar och ledighet. I samma tabell syns också att vi träffat något färre ungdomar andra halvåret än det första. per vecka: måndag, tisdag, onsdag och var tredje fredag. Under året har vi varit koncentrerade i ett område, Centrum, och områdena har framförallt varit Nordstan, Centralstationen, Brunnsparken, Operan och parken bredvid Operan, gator utanför Nordstan, parkeringshuset i Nordstan samt Vasaparken. Arbetet med ungdomar har även bedrivits individuellt och i grupp. Under våren träffades en grupp med ungdomar regelbundet varje vecka med olika teman som grund. Vi hade bjudit in ett 15-tal ungdomar varav cirka fem personer deltog varje gång. Gruppen träffades tolv gånger med tema som respekt, vänskap, mobbing, alkohol, tobak, droger, självkänsla, självförtroende, kärlek, sex och relationer. Vidare har en del arbete genomförts på individnivå där 42 stycken ungdomar har haft kontakt vid 304 tillfällen (jämfört med 26 ungdomar vid 167 tillfällen år 2012). Hjälpen har bestått av att, på ungdomens uppdrag, tex vara ett stöd i kontakten med myndigheter, sjukvård och psykiatri, sysselsättning, hälsa- och fritid samt anhöriga. Vanligtvis arbetar vi med uppsökande arbete (fält) tre dagar 20

21 Gatljuset Till vår dagcentral och övernattning Gatljuset kommer dagligen 40 till 60 personer. Nattetid erbjuder vi elva sängplatser. Vi tar emot både män och kvinnor. Sängplatserna utnyttjas både natt och dag, vilket innebär att vi under ett dygn erbjuder sängplatser till 22 personer. De flesta av våra besökare är missbrukare, men många lider också av någon form av psykisk ohälsa. Flera av våra besökare har ingen kontakt med det offentliga och/eller anser sig inte ha fått den önskade hjälpen hos myndigheter och institutioner. Målgruppen ifråga är den kanske mest utsatta och utåtagerande grupp som man möter i socialt arbete. Behovet av en mötesplats Vi såg under året ett tydligt behov hos våra gäster att ha tillgång till en mötesplats dag och kvällstid för att vila, umgås, samt aktivera sig. Många av dem vi möter befinner sig inte bara i en stor utsatthet utan även i en ensamhet där avsaknaden från familj och riktiga vänner är stor. Därför fyller Gatljuset en viktig funktion i människors liv, inte minst under årets högtider. Under det gångna året tog vi ytterligare fasta på teorin om att känslan av sammanhang är en viktig del i varje människas liv och började därför att arbeta mer aktivt med brukarinflytande och delaktighet. Vi införde ett mycket uppskattat brukarråd som hölls ett par gånger per termin. Efterfrågan av aktiviteter var stor från delar av våra besökare vilket resulterade i att vi genomförde en rad aktiviteter under året. Några exempel är trubadurlördag, nyårsfirande samt att besökare och personal tillbringade några dagar på vårt sommarläger, vilket var mycket uppskattat. Då Gatljuset är en lågtröskelverksamhet möter vi en stor del människor som lever i ett aktivt missbruk och är hos oss i påverkat tillstånd. Det är mycket blandmissbruk som förekommer vilket betyder att man helt enkelt blandar olika narkotikapreparat med alkohol och andra droger. Alkohol, amfetamin och hasch är de vanligast förekommande drogerna hos våra gäster. Vi ser att modellen Reparativ rättvisa som infördes under 2012 i kombination med mycket bemötandediskussioner i personalgruppen har lett till att antalet incidenter och avvisningar minskat oerhört. Modellen bygger på att om en besökare bryter mot några av våra få, men tydliga regler så blir man avvisad i stunden och tvingas lämna Gatljuset, men man är välkommen åter på ett samtal ihop med berörda medarbetare och/eller enhetschef (i de fall där besökare och gäst hamnat i konflikt). Syftet med metoden är att skapa en jämn maktbalans där gästen får återberätta händelsen och hur man uppfattade den. Man får därmed sin sida av saken prövad av en objektiv part, på samma gång som berörd personal får berätta för gästen hur denne upplevde situationen. Dagverksamheten Personligt ombud Under 2013 minskade vi antal Personliga ombud (PO) från två till en tjänst eftersom det framgångsrika arbete som bedrevs under 2012 resulterade i ett minskat behov. Rollen som personligt ombud definierar vi som en nyckelperson utifrån Housing First - modellen där man poängterar att behovet av ett team kring varje person som lever i hemlöshet är stort och att teamet som består av olika 21

22 professioner kompletterar varandra till stöd för den enskilde. Nyckelpersonen är spindeln i nätet som håller samman teamet och även fungerar som nyckelperson gentemot myndigheter och andra parter som finns i periferin kring klienten. Under året arbetade PO med 54 ärenden. 36 av dessa avslutades då målet uppnåtts exempelvis genom ett eget boende och klienten själv uppsöker inte längre PO eller då PO anser att han/hon inte kan ge personen rätt stöd. Det kan i sistnämnda fall handla om svåra juridiska ärenden där annan kompetens behövs. Siffror avseende antal ärenden varierar då det ibland kan vara svårt att definiera ett ärende som avslutat eller pågående. Ibland upplever man som PO att målet är uppfyllt och därmed att ärendet avslutat medan brukaren i själva verket har ytterligare behov som gör att man fortsätter att söka upp PO för ytterligare stöd i olika frågor. Det vi kan konstatera är att uppbyggda relationer mellan PO och brukare ofta lever kvar långt efter att det huvudsakliga målet, alltså det mål man söker kontakt med PO i första skedet uppnåtts. Kostnadsfri service på Gatljuset Tvättstuga Två tvättmaskiner samt två torktumlare som man bokar och ansvarar för själv. Om gästen önskar stöd från personalen med sin tvättning kan man få det. Datorstation Där man bokar sin datortid och kan använda internet och olika program. Frisör En gång i månaden finns det en frisör på Gatljuset för dem som önskar en klippning. Fotvård En gång i månaden finns det en fotvårdsspecialist på Gatljuset som gästerna kan boka en tid hos. Caféservice Frukost, lunch, fika och kvällsmat finns att tillgå för en symbolisk summa. Vi serverar cirka 30 luncher varje dag. Säng att vila i dagtid Möjlighet för den som önskar att vila under dagen. Aktiviteter På våra besökares förslag genomför vi olika aktiviteter. Vi har gemensamma städdagar och våra gäster har möjlighet att ansvara för vårt klädförråd. Personligt ombud Önskar man hjälp med en långsiktig planering med sin boendefråga finns det personliga ombud på Gatljuset som bistår med detta. Fältarbete Under 2013 återupptog Gatljuset fältarbetet i samverkan med Göteborgs stad samt Räddningsmissionen. Fältarbetet består i att två medarbetare arbetar dag och kväll/natt där de under sina kvälls/natt pass belägger stadens akutplatser. De dagar de arbetar dagtid arbetar de uppsökande och fungerar även som en konsultativ enhet som på allmänhetens förfrågan kan bistå med råd och konsultation i hur man bäst bemöter hemlösa och/eller hemlöshet. Fältarbetet finansieras helt via medel från Göteborgs stad. NATTverksamheten Nattsiffror och antal bäddar Med Natt dörr avses de gäster som kom till vår dörr under natten och önskade en plats, medan Dag inbokad avser dem som kom till Gatljuset under dagen för att boka sin nattplats. Det framgår tydligt att majoriteten av våra besökare bokar sin plats redan under dagen. Beläggningen gick stadigt neråt under Orsaken till detta var att vi från och med 1 juni återgick till att endast ha fyra platser reserverade för EU-migranter som ville boka in sig. Dessa fyra platser var tillgängliga fram till november då Bräcke öppnade sina nattplatser. Som mest hade vi 18 bäddar under 2013, men från årsskiftet 2013/2014 har vi dragit ner till elva bäddar. Ser man ur ett genusperspektiv har Gatljuset under 2013 haft en nattbeläggning på 9,6 män i snitt per natt och endast 1,2 i snitt kvinnor per natt. Dessa siffror talar tydligt för det faktum att vi i vår nattverksamhet möter främst män. De kvinnor som vi möter far mycket illa i den miljön de lever i, då kvinnorna automatiskt hamnar i ett underläge i jakten på droger. Vi har under året fört diskussioner om hur vi på bästa sätt skyddar våra kvinnliga gäster. Ett led i detta arbete är att vi skapat enkelrum för kvinnor och placerat dessa rum i närhet av vårt personalutrymme. Varför söker man nattplats på Gatljuset? Biståndsplaceringar på andra boenden/akutboenden i staden Den utan tvekan största gruppen består av dem som redan har ett boende beviljat av socialtjänsten, men som av olika anledningar inte kan sova där. Den gruppen står ensam för hälften av platserna hos oss. Orsaken till varför man inte sover i det beviljade boende varierar. Det kan vara att man tagit återfall och därför inte kommer in på sitt nyktra/drogfria boende, det hän- 22