INFÖR VALET TILL GYMNASIESKOLAN. Vad ska jag välja?

Transkript

1 ? 2011 INFÖR VALET TILL GYMNASIESKOLAN Vad ska jag välja? Vad ska jag välja För elever i Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö. För elever i Ale, Alingsås, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö

2 Vad ska jag välja? Särskilt år i år...4 Policy för studie- och yrkesvägledning inom GR...6 gymnasieskolan Om gymnasieskolan...6 Ansökan...9 Studieekonomi...11 Programmen...12 Nationella program...14 YRKESprogram Barn- och fritidsprogrammet...18 Bygg- och anläggningsprogrammet...20 El-och energiprogrammet...22 Fordons- och transportprogrammet...24 Handels- och administrationsprogrammet...26 Hantverksprogrammet...28 Hotell- och turismprogrammet...30 Industritekniska programmet...32 Naturbruksprogrammet...34 Restaurang- och livsmedelsprogrammet...36 VVS- och fastighetsprogrammet...38 Vård- och omsorgsprogrammet...40 skolorna...64 Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LILLA EDET Mölndal Partille Stenungsund Tjörn...81 Öckerö...81 Naturbruksprogrammet i Västra Götalands län och Hallands län Studier efter gymnasieskolan...84 Gymnasiesärskolan Adresser HÖGSKOLEFÖRBEREDANDE program Ekonomiprogrammet Estetiska programmet...44 Humanistiska programmet...46 Naturvetenskapsprogrammet...48 Samhällsvetenskapsprogrammet...50 Teknikprogrammet...52 alternativa UTBILDNINGsformer...54 IDROTTSUTBILDNINGAR...56 InTRODUKTIONSprogram

3 Välkommen! I den här katalogen får du information om hur gymnasieskolan och gymnasiesärskolan fungerar, program, skolor, hur antagningen går till, studieekonomi, fortsatta studier och mycket mer Du får en presentation av Göteborgsregionens kommunalförbunds (GR) antagningsområdes* skolor och vilka program som finns på respektive skola. Du hittar adresser, telefonnummer och skolornas webbadresser, där du kan få mer information om skolan och programmen. Ta tid på dig att samla information om programmen och skolorna. Besök gärna skolorna vid deras Öppet hus (för tider se för att bilda dig din egen uppfattning. Din studie- och yrkesvägledare hjälper dig i valet. Lycka till med ditt val och dina studier! * GRs antagningsområde Antagningsområdet är Göteborgsregionens kommunal - förbunds (GR) 13 medlemskommuner (se kartan). Dessutom ingår naturbruksgymnasierna i Västra Götalands och Hallands län. På grund av reformerad gymnasieskola och riksdagsval hösten 2010 För uppdaterad information kring skolornas utbud, se respektive skolas webbplats kan uppgifterna i katalogen komma att ändras 3

4 Särskilt år i år! Ny gymnasieskola Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är många och stora förändringar och med hjälp av denna katalog kommer du att kunna läsa hur gymnasieskolan är tänkt att fungera. De största förändringarna från tidigare gymnasieskola är följande: Högre behörighetskrav till gymnasieskolan Historia blir obligatoriskt ämne på alla program 18 nationella program: 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program Specialutformningar försvinner, lokala varianter minskar drastiskt Större skillnad mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program Mer tid för yrkesämnen på yrkesprogram Yrkesprogrammen kan läsas som lärlingsutbildning Det individuella programmet ersätts av fem introduktionsprogram Förändrad programstruktur Arbetslivet får inflytande över yrkesprogrammen genom programråd En yrkesexamen eller en högskoleförberedande examen Ämnesplaner ersätter kursplaner Entreprenörskap betonas Ny betygsskala Skärpta krav för grundläggande högskolebehörighet Det har också kommit en ny skollag och några förändringar från tidigare skollag är följande: Samma regler ska gälla för fristående och offentliga skolor. Det innebär bland annat att friskolorna, med vissa begränsade undantag, ska följa ämnes-, kurs- och läroplaner och sätta betyg. Alla elever har rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Det gäller även elever som lätt uppnår kunskapsmålen. Eleverna ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator inom elevhälsan och också studie- och yrkesvägledning. Alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Detta gäller även för fristående skolor. Fler beslut än i dag ska kunna överklagas. Det ökar rättssäkerheten för elever och vårdnadshavare. Bland annat ska beslut om åtgärdsprogram och beslut om rätt till skolskjuts kunna överklagas. Lärares och rektorers allmänna befogenheter förtydligas. Fler disciplinära åtgärder ska kunna användas mot elever som stör andra elevers trygghet och studiero. Skriftlig varning och tillfällig avstängning även i grundskolan är några nya åtgärder. Utbildningen ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. I enstaka fall är det tillåtet att ta ut frivilliga avgifter för skolresor och liknande. Skolinspektionen får möjlighet till skarpare sanktioner mot de skolor som missköter sig. Varje kommun och gymnasieskola har stor frihet att själva bestämma vilka program, inriktningar och kurser som ska anordnas. Det kan också innebära att sådant som var riktigt när denna katalog skrevs, kan ha ändrats. Därför är det viktigt att du tar kontakt med din studieoch yrkesvägledare, direkt med gymnasieskolan eller på annat sätt kontrollerar uppgif-terna och tar reda på att informationen stämmer. Du kan också titta på Gymnasieantagningens webbplats som uppdateras så fort vi fått reda på förändringar, l 4 Vad ska jag välja? 2011

5 Policy för studie- och yrkesvägledning inom GR Inom GR ska det ges likvärdiga möjligheter till studieoch yrkesvägledning inför framtida karriärval. Studie- och yrkesvägledning är en opartisk och oberoende verksamhet som sätter individen i fokus. Bemötande av individer grundas på respekt och en strävan efter att etablera goda relationer. Professionens yrkesetik och uppdrag utgår ifrån de etiska värden som kan härledas ur EU:s resolution om vägledning 9286/04, ILO:s konvention nr 142 om yrkesvägledning, Skollag 2010:800 och Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorientering. Omvärlden Förändringarna i omvärlden är omfattande, komplexa och sker över kort tid. Det gäller i synnerhet arbetsmarknaden, kravet på anpassat utbildningsutbud samt nya former för vägledning. Detta ställer krav på organisationer liksom studie- och yrkesvägledare som är uppdaterade, flexibla och nytänkande. Idag behöver barn, ungdomar och vuxna betydligt mer omfattande stöd i att utforska, formulera och utveckla sina möjligheter än tidigare. Det handlar om väsentligt mer än att skaffa sig information för att göra ett enda val. Individen behöver utveckla och bli medveten om sig själv, sina behov, intressen och skaffa sig kunskap om omvärlden. På denna grundval gäller det att skapa strategier för att själv kunna forma sin framtid i önskad riktning. Hur bygger jag min karriär? i stället för Hur väljer jag utbildning eller yrke. Studie- och yrkesvägledning figur sid 5 Kunskap om mig själv Kunskap om alternativen Val och beslut Genomförande Studie- och yrkesvägledning är en processinriktad verksamhet som ger ökad kunskap för individer i alla åldrar att välja utbildning, yrke som bidrar till en bättre livsplanering. Studie- och yrkesvägledarens arbete ska engagera och uppmuntra individen för att stimulera till eget ansvarstagande och beslutsfattande. Genom att arbeta med olika verktyg och metoder, där vägledningssamtalet enskilt eller i grupp är centralt, ger studie- och yrkesvägledaren individen tillfälle till reflektion och ökad medvetenhet om sig själv, sina förutsättningar och de alternativ som finns. l På grund av reformerad gymnasieskola och riksdagsval hösten 2010 För uppdaterad information kring skolornas utbud, se respektive skolas webbplats kan uppgifterna i katalogen komma att ändras 5

6 gymnasieskolan Om gymnasieskolan Hur fungerar gymnasieskolan? Jämfört med grundskolan finns en del skillnader i gymnasieskolan. Gymnasieskolan är en frivillig skolform som du efter grundskolan kan välja att gå i. De olika gymnasieprogrammen ger en basutbildning inom ett speciellt område. Detta är en grund som du sedan bygger vidare på när du kommit ut i arbetslivet eller genom att fortsätta studera. För att efter gymnasieskolan söka vidare till högre utbildning behöver du ett slutbetyg och grundläggande behörighet för universitets-, yrkeshögskole- och högskolestudier. Du kan läsa mer under avsnittet Studier efter gymnasieskolan. Kommunala och fristående skolor I regionen finns både kommunala och fristående skolor. De kommunala skolorna har kommunen som huvudman (ägare). De fristående skolorna har en annan huvudman. Alla fristående skolor är riksrekryterande och finansieras genom kommunala bidrag från elevernas hemkommuner. Fristående skolor måste ha tillstånd av Skolverket för att anordnas. Fristående skolor har i och med nya skollagen, som träder i kraft 1 juni 2011, också skyldighet att följa ämnes-, kurs- och läroplaner och sätta betyg, med vissa begränsade undantag. Ämnen och kurser I gymnasieskolan finns många olika ämnen. Varje ämne har mål och krav på vilka kunskaper du ska ha för att få betyg. Ämnena är uppdelade i kurs 1, 2 och så vidare och bygger ofta på varandra. Ämnesplanerna hittar du på Skolverkets webbplats, Gymnasiepoäng Gymnasiepoäng är ett mått på studieomfattningen av en kurs. En fullständig gymnasieutbildning på ett nationellt program består av gymnasiepoäng. Betyg Betygsskalan i gymnasieskolan är A, B, C, D, E och F, där A är högst och F är lägst. A till och med E räknas som godkända betyg. F är inte godkänt. Examen Examen skall betona helheten i programmet. Det finns två examina, en för yrkesprogram och en för högskoleförberedande program. För examen på yrkesprogram krävs att du har: - läst gymnasiepoäng gymnasiepoäng godkända - godkända betyg i svenska/svenska som andraspråk 1, engelska 5, matematik 1 - godkända betyg på kurser inom de programgemensamma ämnena med minst 400 gymnasiepoäng - godkänt betyg på gymnasiearbetet För examen på högskoleförberedande program krävs att du har: - läst gymnasiepoäng gymnasiepoäng godkända - godkända betyg i svenska/svenska som andraspråk 3, engelska 6, matematik 1 - godkänt betyg på gymnasiearbetet Högskolebehörighet Krav för grundläggande behörighet till högskolan för yrkesprogrammen är samma som för de högskoleförberedande programmen. Vill du under eller efter ett yrkesprogram få grundläggande behörighet behöver du läsa svenska/svenska som andraspråk kurs 2 och 3 (200 poäng) och engelska kurs 6 (100 poäng). Du har rätt att göra detta inom ditt individuella val som utökad kurs eller i vuxenutbildningen efter gymnasieskolan. Läs mer under avsnittet Studier efter gymnasieskolan. Estetisk verksamhet Alla elever har rätt att få estetisk verksamhet som individuellt val. Estetisk verksamhet kan vara exempelvis bild, dans, musik, drama och foto. Entreprenörskap Entreprenörskap skall prägla hela gymnasieskolan och löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet. Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar. Entreprenörskapsperspektivet kommer i vissa fall att skrivas in i gymnasieskolans examensmål. Alla elever i den nya gymnasieskolan kommer att ha möjlighet att läsa kurser inom området entreprenörskap och företagande. Möjligheten att driva UF-företag (Ung företagsamhet) i gymnasieskolan kommer att bli större än idag. På yrkesprogrammen kommer det att bli möjligt att utföra gymnasiearbetet i företagsliknande former. 6 Vad ska jag välja? 2011

7 Moderna språk Moderna språk (ex franska, tyska, spanska) består av upp till 7 kurser/steg om vardera 100 poäng och bygger på varandra. Kurserna har fått beteckningarna Steg 1 Steg 7 och hänger ihop genom grund- och gymnasieskolan. Om du fått betyg på ett steg och vill fortsätta läsa språket, måste du fortsätta på nästa steg och får inte läsa om ett steg. Nedan kan du se när du läser de olika stegen, beroende på om språket läses som språkval (med början i åk 6) eller som eget val (med början senare i grundskolan). Börjar du med ett nytt språk i gymnasieskolan, börjar du på steg 1. Vill du läsa de högre stegen får du utöka dina språklektioner genom exempelvis ditt individuella val. På vissa program är det obligatoriskt att läsa moderna språk. Den som har läst moderna språk sedan grundskolan kan ha god nytta av det senare på gymnasieskolan eftersom språk ger meritpoäng. Läs mer under avsnittet Studier efter gymnasieskolan. Engelska räknas inte som modernt språk och börjar i gymnasieskolan på steg 5. GRUNDSKOLAN GYMNASIET År 6 År 9 År 1 År 3 Var kan du söka? Fritt att söka inom GRs antagningsområde För dig som bor inom GRs antagningsområde (se karta på sidan 3) finns ett samverkansavtal som säger att du får söka till vilket nationellt program som helst inom regionen. Samverkansavtalet reglerar bl a samarbetsformer, antagning, kvalitet, ekonomi, gemensamt kursutbud och så kallad regional garanti för gymnasieutbildningar inom GRs antagningsområde. Avtalet finns att läsa i sin helhet på Naturbruksprogram i Västra Götalands och Hallands län Naturbruksprogram kan du söka i det län där du bor. Både Västra Götalands län och Hallands län (för boende i Kungsbacka) har ett brett utbud av naturbruksprogrammets inriktningar. Fristående skolor De fristående skolorna kännetecknas av att de har en annan huvudman än kommun eller landsting. Alla fristående skolor är riksrekryterande och finansieras genom kommunala bidrag från elevernas hemkommuner. Skolorna måste ha tillstånd av Skolverket för att anordnas. Du kan dock inte alltid beviljas inackorderingstillägg för boende och andra utgifter. Riksrekryterande utbildningar Utbildningarna är inriktade mot ett särskilt område som ofta finns på få ställen i landet. Till riksrekryterande utbildningar kan sökande från hela landet tas emot i första hand. Utbildningarna skall innehålla gymnasiegemensamma ämnen men får annars avvika från vad som gäller för nationella program i fråga om struktur, innehåll och examensmål. För behörighet till riksrekryterande utbildning får krav ställas på att den sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller ämnesområde som är utmärkande för utbildningen. Riksutbildningar finns också för särskilda målgrupper, exempelvis döva, rörelsehindrade eller för en särskild idrott. Riksrekryterande utbildningar finns också särskilt anordnat inom matematik eller naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga eller humanistiska ämnen och kallas spetsutbildningar. Läs mer om dessa på www. spetsutbildningar.se Gemensamma gymnasiet - gemensamt kursutbud i GRs antagningsområde I flera av Göteborgsregionens gymnasieskolor anordnas kurser som kan vara intressanta för elever från andra skolor i regionen. Genom det regionala samarbetet är det möjligt för en elev att välja en kurs som inte finns i den egna gymnasieskolan. Dessa kurser kallas gemensamma kurser. Det är främst språkkurser i udda språk, t ex kinesiska eller japanska, men också språk på högre nivåer som den egna skolan inte kunnat anordna, t ex spanska steg 5. Genom NTI erbjuds också ett stort antal kurser som distanskurser. Modersmålsundervisning anordnas också för hela regionen. Kurserna startar endast under förutsättning att antalet kursdeltagare är tillräckligt många. Kurserna anordnas på en centralt placerad skola för gruppen, oftast i Göteborg på exempelvis Hvitfeldtska gymnasiet, Schillerska gymnasiet eller Burgårdens utbildningscentrum. Ta kontakt med studie- och yrkesvägledaren eller rektor på din gymnasieskola, som också måste godkänna din ansökan. På www. grkom.se kan du läsa mer om Gemensamma gymnasiet. Frisök Frisök innebär att du som elev kan bli mottagen som sökande till en annan kommunal skola utanför GR-området i de fall du söker ett nationellt program och nationell inriktning som även finns inom GRs antagningsområde. Frisök innebär också att du betraktas som andrahandssökande. Om du söker t ex Samhällsvetenskapsprogrammet i en kommun utanför GRs antagningsområde så kommer du bara att bli antagen där i mån av plats. Det innebär att alla förstahandssökande (främst de elever som bor i den kommunen eller det samverkansområdet) ges förtur till sökt program. Om du blir antagen genom frisök har du inte rätt till inackorderingstillägg. Du har däremot rätt till dagliga resor, vilket förutsätter att det är möjligt att pendla mellan skolan och bostaden. På grund av reformerad gymnasieskola och riksdagsval hösten 2010 För uppdaterad information kring skolornas utbud, se respektive skolas webbplats kan uppgifterna i katalogen komma att ändras 7

8 FÖR DIG MED INVANDRARBAKGRUND Dispens från betyg i engelska En sökande till ett nationellt program som saknar godkänt betyg i engelska men uppfyller övriga behörighetskrav ska ändå anses behörig om den sökande på grund av speciella personliga förhållanden inte har haft möjlighet att delta i undervisning i engelska under en betydande del av sin tid i grundskolan eller motsvarande utbildning, och bedöms ha förutsättningar att klara studierna på det sökta programmet. Modersmålsundervisning Du som har annat modersmål än svenska kan välja att läsa detta i gymnasieskolan. Förutsättningen är att språket talas i din familj och att det finns tillgång till behöriga lärare. Det är viktigt att du talar om redan när du söker till gymnasieskolan att du vill ha modersmålsundervisning. Du kan välja att läsa modersmål istället för moderna språk eller som individuellt val. Om du läser ditt modersmål som modernt språk kan det ge meritpoäng inför högskolan. Läs mer under avsnittet Studier efter gymnasieskolan. Modersmålsundervisningen anordnas antingen på din gymnasieskola eller inom det Gemensamma gymnasiet. Läs mer under rubriken Gemensamma gymnasiet ovan. Svenska som andraspråk Du kan välja att läsa Svenska som andraspråk om du har annat modersmål än svenska. Kursen ger samma behörighet för högskolestudier som svenska. Introduktionsprogrammet Språkintroduktion Språkintroduktion ska ge ungdomar som nyligen anlänt till Sverige en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket och med snabb övergång till annan utbildning. Utbildningen skall erbjudas av hemkommunen. Se avsnittet Introduktionsprogram. Information om gymnasieskolan på andra språk På Skolverkets utbildningsportal se kan du läsa om gymnasieskolan på (förutom svenska): albanska, arabiska, bosniska/serbiska/kroatiska, engelska, finska, franska, persiska, polska, ryska, somaliska, spanska, sydkurdiska, thailändska, tigrinska och turkiska. l 8 Vad ska jag välja? 2011

9 Ansökan Tänk på din hälsa när du väljer Det är viktigt att du tar reda på vilka krav olika yrken och branscher ställer på din hälsa. Var särskilt uppmärksam om: du har besvär med rygg och ben, du har allergiska eller astmatiska besvär (kan utlösas av exempelvis oljor, lacker, rengöringsmedel, starka dofter, pälsdjur, vatten), du har nedsatt hörsel eller tinnitus, du medicinerar regelbundet mot någon sjukdom (exempelvis diabetes, epilepsi), yrket du tänkt dig har särskilda krav på syn, färgseende eller hörsel (exempelvis inom el, sjöfart, estetiska yrken) På och kan du läsa mer. Kontakta också skolhälsovården och din studie- och yrkesvägledare om du har frågor. Så här söker du Antagningen till gymnasieskolan sköts av Gymnasieantagningen och kontrolleras av en särskild nämnd, Utbildningsgruppen. Utbildningsgruppens ledamöter utses av de kommuner som ingår i GRs antagningsområde. Ansökan Du som går i grundskolan får runt den 10 januari 2011 ett brev med lösenord hemskickat till din folkbokföringsadress för att kunna göra din gymnasieansökan på Gymnasieantagningens sida Du kan också ansöka via en ansökningsblankett som du kan skriva ut från samma hemsida, få på din skola eller hos Gymnasieantagningen. Du använder samma ansökningsblankett till samtliga program du söker. Du som inte går i grundskolan kan beställa ett lösenord via samma hemsida. Ansökan till gymnasieskolan bör alltid kompletteras med samtal med skolans studie- och yrkesvägledare. Sista ansökningsdag för: nationella program, riksrekryterande utbildning med egna examensmål, särskild variant, spetsutbildning, International Baccalaureate: 1 mars 2011 regionalt sökbara introduktionsprogram: 6 maj 2011 Ansökan ska till kommunala gymnasieskolor i Göteborg kompletteras med en överlämningsblankett. nationellt godkänd idrottsutbildning, riksrekryterande idrottsutbildning Ansökningsblanketter tillhandahålls av respektive specialidrottsförbund och ansökningsdag varierar från den 15 oktober 2010 till 1 mars Du måste också söka ett gymnasieprogram senast 1 mars Ansökan till introduktionsprogram Ansökan till introduktionsprogram görs via din hemkommun. Ansökan till introduktionsprogrammen i Göteborg ska vara gjord senast 6 maj För ansökan till övriga kommuner, kontakta din studie- och yrkesvägledare. Om du väljer att skicka eller lämna in din ansökan i pappersformat, gör detta till: Gymnasieantagningen Besöksadress: Gårdavägen 4 Box Göteborg Omval och nyval Omval och nyval i din gymnasieansökan går att göra fram till den 1 juni 2011 via din studie- och yrkesvägledare. Estetiska program och Naturbruksgymnasierna i Västra Götalands- och Hallands län har tidigare sista dag för omval och nyval. Andra datum kan gälla för kommuner utanför GRs antagningsområde. Ta kontakt med din studie- och yrkesvägledare. Antagningsbesked I mitten av april får du ett preliminärt förhandsbesked skickat till din folkbokföringsadress. Om du går i årskurs 9 grundar sig förhandsbeskedet på ditt höstterminsbetyg, för övriga på slutbetyget. Av din studie- och yrkesvägledare får du besked om hur det ska fyllas i och när/om det ska lämnas tillbaka. Sökande utanför GRs antagningsområde behöver bara skicka tillbaka svarskortet om de avstår en antagen- eller reservplats. Det definitiva antagningsbeskedet kommer efter att slutbetygen från årskurs 9 lämnats till Gymnasieantagningen. Senast den 1 juli 2011 ska alla som sökt till gymnasieskolan ha fått ett skriftligt besked till sin folkbokföringsadress om resultatet av antagningen. När du får detta besked ska du bara skicka tillbaka svarskortet om du avstår en antagen- eller reservplats. Det är viktigt att du läser all information på antagningsbeskedet och sparar det. Där står det var du ska vara på uppropet om du är antagen. På antagningsbeskedet kan du se om du blivit antagen blivit reserv inte har kommit in Antagen Om du är antagen till en plats står dag, tid och plats för första dagen på skolan. Gymnasieantagningen bevakar din turordning. Om du inte har tillräckligt betyg för att komma in på ditt förstahandsval prövas du automatiskt på ditt andrahandsval osv. På grund av reformerad gymnasieskola och riksdagsval hösten 2010 För uppdaterad information kring skolornas utbud, se respektive skolas webbplats kan uppgifterna i katalogen komma att ändras 9

10 Reserv Du får reservplats för alla utbildningar du inte blivit antagen till som är högre prioriterade än den plats du blivit antagen till, förutsatt att du är behörig sökande. I augusti ser Gymnasieantagningen vilka elever som tackat nej till sina utbildningsplatser och startar därmed reservantagningen. Reservplatserna erbjuds de elever som står i tur på sin poäng till respektive utbildning. Reservantagningen pågår fram till början av september. Det är viktigt att du anger dina telefonnummer, både hem och mobil, i din ansökan. Detta för att vi lättare ska kunna kontakta dig om du blir aktuell för reservantagning. Om du inte har kommit in Om du inte kommer in på någon av de utbildningar du sökt eller inte längre vill ha din plats ska du ta kontakt med din studie- och yrkesvägledare. Då kan du få hjälp med att göra omval eller få förslag till andra alternativ. Särskilda regler gäller för omval efter definitivantagningen. Kontakta din studie- och yrkesvägledare för mer information. Frågor om antagningen under sommaren Frågor om antagningen besvaras i första hand av den studie- och yrkesvägledare som hjälpt till med ansökan. Telefonnummer till andra studie- och yrkesvägledare i din kommun framgår av bilagan som kommer med antagningsbeskedet. Antagningsbestämmelser Behörighet Du är behörig att söka till gymnasieskolan om du har avslutat årskurs 9 du inte tidigare genomgått ett nationellt eller specialutformat program du är 19 år eller yngre det år du söker För behörighet till yrkesprogram krävs godkända betyg i: svenska/svenska som andraspråk engelska* matematik och 5 andra ämnen För behörighet till högskoleförberedande program krävs godkända betyg i: svenska/svenska som andraspråk engelska* matematik och 9 andra ämnen För behörighet till introduktionsprogram: behörighet till introduktionsprogram varierar mellan de olika programmen. Se avsnittet Introduktionsprogram. För behörighet till Ekonomiprogrammet, Humanistiska programmet och Samhällsvetenskapsprogrammet krävs att du har godkänt i geografi, historia, religion och samhällskunskap och för behörighet till Naturvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet krävs att du har godkänt i biologi, fysik och kemi. Antagningspoäng Om det till en utbildning finns fler sökande än det finns platser används betygen som urvalsinstrument. Eleven med högsta betyget kommer in först. Det är på slutbetyget från årskurs 9 som du räknar poäng när du söker till gymnasieskolan. Inför urvalet räknar man om betygen till siffror. MVG ger 20 poäng, VG ger 15 poäng och G ger 10 poäng. Det är de 16 bästa betygen som räknas och du måste uppfylla behörighetskraven för sökt utbildning. Du kan få tilläggspoäng för arbete eller förberedande kurs om du avslutat grundskolan. På hittar du antagningspoäng från tidigare år. Antagningspoängen varierar från år till år beroende på vilka betyg eleverna som söker har och hur många gymnasieplatser det finns. Färdighetsprov Om en utbildning inom det estetiska området kräver att den sökande har speciella färdigheter, kan vid urvalet som ett komplement, förutom betygen, hänsyn tas till ett färdighetsprov eller ett intyg om färdigheterna. Fri kvot Ett mycket begränsat antal platser på varje utbildning kan användas till elever som av medicinska eller sociala skäl behöver företräde till sökt program. Skriftligt angivna skäl över elevens situation lämnas med ansökan senast den 1 mars 2011 och prövas på ett frikvots-sammanträde. Ansökan kan göras på egen hand eller via studie- och yrkesvägledare. Även du som söker i fri kvot måste vara behörig till sökt utbildning. Skäl eller intyg från elevvårdskonferensen på skolan väger tyngre än egna brev och skrivelser. Läkarintyg kan vara en bra komplettering men är ingen garanti för att bli antagen. Läkarintyg eller liknande måste dock skickas in om du åberopar medicinska skäl i din ansökan. Följande faktorer, förutom de medicinska eller sociala, spelar in vid bedömningen: elevens förutsättningar att klara av sökt utbildning elevens betyg intresse för utbildningen Sökande med utländska betyg och sökande med omdömen istället för betyg prövas också i fri kvot. * En sökande till ett nationellt program som saknar godkänt betyg i engelska men uppfyller övriga behörighetskrav ska ändå anses behörig om den sökande på grund av speciella personliga förhållanden inte har haft möjlighet att delta i undervisning i engelska under en betydande del av sin tid i grundskolan eller motsvarande utbildning, och bedöms ha förutsättningar att klara studierna på det sökta programmet. 10 Vad ska jag välja? 2011

11 Kan antagningsbeslut överklagas? Du kan inte överklaga Utbildningsgruppens beslut. Om du ändå anser att din ansökan behandlats felaktigt kan du skriva till Gymnasieantagningen och påpeka det. Om det har gjorts något fel kommer Gymnasieantagningen att rätta till det. Adressen är: Gymnasieantagningen Besöksadress: Gårdavägen 4 Postadress: Box Göteborg Studieekonomi Studiehjälp Du kan få studiehjälp till och med vårterminen det år du fyller 20 år om du ska studera på Skolverkets godkända kommunala och fristående gymnasieskolor eller gymnasiala utbildningar på kompletterande skolor eller folkhögskolor. Du får bara studiehjälp för heltidsstudier. Du måste vara med i undervisningen. Om du inte är svensk medborgare gäller särskilda regler. Du kan i vissa fall få studiehjälp för att studera utomlands. Studiehjälpen består av studiebidrag extra tillägg inackorderingstillägg Studiebidrag Studiebidraget är på kr/månad och beviljas utan ansökan när du är inskriven på en gymnasieskola. Extra tillägg Extra tillägg är ett bidrag som prövas med hänsyn till dina och dina föräldrars ekonomiska förhållanden. Ansökan görs via Inackorderingstillägg Inackorderingstillägg är en form av studiehjälp för dig som på grund av lång restid tillfälligt måste bosätta dig på skolorten. Den totala restiden fram och åter mellan föräldrahemmet och skolan måste vara minst 2 timmar per dag. Tillägget är ett bidrag till kostnader för boende och hemresor. Hur stort bidraget blir beror på avståndet mellan hemmet och skolan, och ligger mellan kronor per månad. Studerar du inom den kommunala gymnasieskolan är det din hemkommun som prövar ansökan om inackorderingstillägget, annars sker ansökan via CSN. Du kan inte få inackorderingstillägg om du blir antagen via frisök. Utbetalning Studiehjälp utbetalas för studietid, normalt tio månader per läsår. Om du är omyndig betalas studiehjälpen ut till din vårdnadshavare. Från och med månaden efter du fyller 18 år betalas den till dig själv. Studiehjälp betalas ut sista bankdagen i månaden. För närmare information, kontakta din studie- och yrkesvägledare eller Centrala Studiestödsnämnden CSN, Skolkort De gymnasieelever som har 6 km eller längre till skolan är berättigade till skolkort för sina dagliga resor till och från skolan. I vissa kommuner måste man ansöka om skolkort. Mer information och blanketter för detta finns på kommunernas hemsidor eller på respektive skola. Undantag gäller för alla elever som bor i Göteborgs kommun. De får skolkort oavsett avstånd till skolan. Skolkortets giltighetsområde är tryckt på kortets framsida. Det gäller på alla Västtrafiks fordon och vissa tåg månfre kl med uppehåll under jullovet. Skolkort eller Startkort delas vanligtvis ut den 1:a skoldagen på höstterminen. Första resan till skolan får eleven själv bekosta. Om eleven har haft skolkort redan i grundskolan, kan det kortet användas fram till den 15 september, under förutsättning att gymnasieskolan ligger i det område som kortet är giltigt. Om eleven behöver ett skolkort med större geografisk giltighet än det som delas ut vid skolstart, kan man i vissa fall ansöka om det hos skolan. Undantag gäller för alla elever som bor i Göteborgs kommun. De får på egen bekostnad utöka skolkortet hos Västtrafiks kundservice i Brunnsparken. Mer information om hur det går till och vad som krävs kan fås av skolan. Med skolkortet följer en informationsfolder som beskriver hur man visar kortet vid resa och vilka regler som gäller för Västtrafiks skolkort. l På grund av reformerad gymnasieskola och riksdagsval hösten 2010 För uppdaterad information kring skolornas utbud, se respektive skolas webbplats kan uppgifterna i katalogen komma att ändras 11

12 Programmen NATIONELLA PROGRAM Gymnasieskolans nationella program är uppdelade i yrkesprogram och högskoleförberedande program. Yrkesprogrammen skall först och främst förbereda inför yrkeslivet eller yrkeshögskola och de högskoleförberedande programmen skall förbereda inför högre studier efter gymnasieskolan. Yrkesprogram, sidan I gymnasieskolan finns 12 yrkesprogram. Varje yrkesprogram har nationella och lokala programråd som arbetar för att stärka samarbetet mellan gymnasieskolan och arbetslivet. Programmen kan läsas som traditionell skolförlagd utbildning eller som lärlingsutbildning. Lärlingsutbildning innebär att minst hälften av utbildningen sker på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Se förklaring av skillnaderna nedan. Alla yrkesprogram skall innehålla minst 15 veckors arbetsplatsförlagt lärande APL om inte annat följer av meddelade föreskrifter. Yrkesprogrammen kan leda fram till yrkesexamen och då krävs att du har: läst gymnasiepoäng gymnasiepoäng godkända godkända betyg i svenska/svenska som andraspråk 1, engelska 5, matematik 1 godkända betyg på kurser inom de programgemensamma ämnena med minst 400 gymnasiepoäng godkänt betyg på gymnasiearbetet Med yrkesexamen skall du kunna påbörja en yrkesbana direkt efter gymnasieskolan och samtliga yrkesprogram och inriktningar kan leda till fortsatta studier på yrkeshögskola. Vill du under eller efter ett yrkesprogram få grundläggande högskolebehörighet behöver du läsa svenska/svenska som andraspråk kurs 2 och 3 (200 poäng) och engelska kurs 6 (100 poäng). Du har rätt att göra detta inom ditt individuella val, som utökad kurs eller i vuxenutbildningen efter gymnasieskolan. Det är i vissa fall möjligt att uppnå dubbla behörigheter. Yrkesprogrammen är Barn- och fritidsprogrammet, Bygg- och anläggningsprogrammet, El- och energiprogrammet, Fordons- och transportprogrammet, Handelsoch administrationsprogrammet, Hantverksprogrammet, Hotell- och turismprogrammet, Industritekniska programmet, Naturbruksprogrammet, Restaurang- och livsmedelsprogrammet, VVS- och fastighetsprogrammet samt Vård- och omsorgsprogrammet. Skolförlagt eller lärling? Du kan läsa ett yrkesprogram antingen som en traditionell skolförlagd utbildning eller som lärling. Lärlingsutbildning är därför ingen egen utbildning utan enbart ett alternativt lärande inom ett yrkesprogram. Alla gymnasieskolans yrkesprogram erbjuder minst 15 veckor arbetsplatsförlagt lärande APL om inte annat följer av meddelade föreskrifter. På lärlingsutbildningen är ännu större del förlagd till en arbetsplats. Det betyder att du går på ett av yrkesprogrammen och läser samma ämnen men på ett annat sätt. Minst halva utbildningstiden genomförs på arbetsplats utanför skolan. Vissa delar av dina ämnen läser du i skolan. Du har lika stor andel gymnasiegemensamma ämnen som de elever som har en skolförlagd utbildning. På det sättet får du en stark koppling till arbetsmarknaden inom det område du studerar. Genom lärlingsutbildning får du en utökad arbetslivserfarenhet och kanske ett större kontaktnät som eventuellt ökar dina chanser till en anställning efter avslutade studier. Skolan och arbetsplatsen samarbetar om din utbildning. Under den arbetsplatsförlagda delen har du en handledare som du och din lärare lägger upp din studieplan tillsammans med, men det är läraren som sätter betyg på det du gör på arbetsplatsen i samråd med handledaren. Din lärare besöker dig kontinuerligt på din arbetsplats. Du har samma möjligheter till en yrkesexamen från gymnasieskolan som elever som går en skolförlagd utbildning och har också samma möjlighet att utöka din studieplan för att uppnå grundläggande högskolebehörighet. Samtliga yrkesprogram och inriktningar kan också leda till fortsatta studier på yrkeshögskola. Att vara lärling innebär att du måste vara beredd på att delta i arbetsplatsens förutsättningar, vilket innebär att du kan börja eller att arbetsdagen startar vid och slutar först vid Det kan också innebära längre resor än till skolan. Du ska dessutom vara beredd på att lägga ner tid på dina skolförlagda ämnen. Högskoleförberedande program, sidan I gymnasieskolan finns 6 högskoleförberedande program. Programmen skall förbereda dig inför fortsatta studier efter gymnasieskolan. Programmen kan leda fram till en högskoleförberedande examen och då krävs att du har: läst gymnasiepoäng gymnasiepoäng godkända godkända betyg i svenska/svenska som andraspråk 3, engelska 6, matematik 1 godkänt betyg på gymnasiearbetet Högskoleförberedande examen ger dig grundläggande högskolebehörighet och områdesbehörighet för olika högskoleutbildningar. Läs mer under avsnittet Studier efter gymnasieskolan. De högskoleförberedande programmen är Ekonomiprogrammet, Estetiska programmet, Humanistiska programmet, Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet samt Teknikprogrammet. 12 Vad ska jag välja? 2011

13 ALTERNATIVA UTBILDNINGSFORMER Särskild variant, sidan 54 En särskild variant skall ha en tydlig egen identitet och motsvara ett lokalt behov men i huvudsak rymmas inom examensmålet för ett program. Hela eller delar av det sammantagna utrymmet för en nationell inriktning och programfördjupning får avvika från vad som annars gäller. Avvikelsen skall omfatta minst 300 gymnasiepoäng. För behörighet till en särskild variant får krav ställas på att den sökande har kunskaper i ett sådant ämne eller ämnesområde som är utmärkande för varianten. De särskilda varianterna omfattas av frisök men är inte riksrekryterande. Beslut om särskilda varianter väntas senast 31 oktober och är därför inte fastställt när den här katalogen trycks. Spetsutbildning, sidan 54 Spetsutbildningarna i gymnasieskolan ska ge elever möjlighet att i ökad studietakt fördjupa och bredda sina kunskaper i matematik eller naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga eller humanistiska ämnen. De ska också göra det möjligt för eleven att läsa kurser vid universitet eller högskola parallellt med sina gymnasiestudier. Vid urval får kompletterande prov lov att användas. De finns på olika orter i landet och är riksrekryterande. Du kan läsa mer på Beslut om spetsutbildningar väntas senast 31 oktober och är därför inte fastställt när den här katalogen trycks. Riksrekryterande utbildning med egna examensmål, sidan 54 Inriktning Sjöfartsteknik på Energiprogrammet och inriktning Flygteknik på Fordonsprogrammet, återkommer i nya gymnasieskolan som riksrekryterande utbildning med egna examensmål inom sjöfart och flyg. Beslut om Riksrekryterande utbildning med egna examensmål väntas senast 31 oktober och är därför inte fastställt när den här katalogen trycks. International Baccalaureate, IB, sidan 55 International Baccalaureate IB är ett tvåårigt gymnasieprogram med internationell standard som erbjuds i ett flertal länder och ger tillgång till universitet över hela världen. I svenska gymnasieskolor som erbjuder International Baccalaureate måste eleverna först gå ett förberedande år, dels för att förbereda eleverna på språket och undervisningen, dels för att gymnasieutbildningen enligt svensk skollagstiftning måste vara tre år. All undervisning sker på engelska. Programmet är uppbyggt av sex ämnen som eleven själv väljer efter vissa regler. Utbildningar för särskilda målgrupper, sidan 55 Samlat material kring utbildningar inom GR som riktar sig till särskilda målgrupper, t ex elever med hörselnedsättning, rörelsehinder eller neuropsykiatrisk diagnos. Nationellt godkänd idrottsutbildning, NIU, sidan 56 En utbildning där ämnet specialidrott ingår får godkännas som en nationell idrottsutbildning om den har en tydlig elitidrottskaraktär och ett etablerat samarbete med ett specialidrottsförbund som är relevant för utbildningen. Specialidrott får ingå med 200 gymnasiepoäng i programfördjupningen och med 200 gymnasiepoäng i det individuella valet. Dessutom får ämnet läsas som utökat program med högst 300 gymnasiepoäng. Utbildningen är inte knuten till något särskilt nationellt program. Du väljer själv det program du vill kombinera idrotten med utifrån den aktuella skolans programutbud. Den sökande som anses ha bäst förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen ska ges företräde vid urval till utbildningen. Till programmen sker antagning på betyg. Beslut om nationellt godkänd idrottsutbildning väntas senast 31 oktober och är därför inte fastställt när den här katalogen trycks. Riksrekryterande idrottsutbildning, sidan 56 En utbildning där ämnet specialidrott ingår kan vara riksrekryterande om det finns ett nationellt intresse av att tillgodose elitidrottens krav och det ställs särskilda krav på gemensam träning. En skola där en sådan utbildning anordnas kallas riksidrottsgymnasium. Utbildningen syftar till att ge ungdomar med förutsättningar att nå internationell elitnivå i vuxen ålder förutsättningar att kombinera idrottsutövningen med en gymnasieutbildning. Specialidrott får ingå med 200 gymnasiepoäng i programfördjupningen och med 200 gymnasiepoäng i det individuella valet. Dessutom får ämnet läsas som utökat program med högst 300 gymnasiepoäng. Den riksrekryterande utbildningen är inte knuten till något särskilt nationellt program. Du väljer själv det program du vill kombinera idrotten med utifrån den aktuella skolans programutbud. Den sökande som anses ha bäst förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen ska ges företräde vid urval till utbildningen. Till programmen sker antagning på betyg. Introduktionsprogram, sidan 58 Det finns fem olika introduktionsprogram: Preparandutbildning med syfte att bli behörig till ett nationellt program Programinriktat individuellt val PRIV inriktas mot ett nationellt program med snar övergång till ett sådant Yrkesintroduktion som leder till arbetsmarknaden eller till studier på ett yrkesprogram Individuellt alternativ som förbereder för yrkesintroduktion, annan fortsatt utbildning eller till arbetsmarknaden Språkintroduktion med syfte att ge invandrarungdomar som nyligen anlänt till Sverige en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket. l På grund av reformerad gymnasieskola och riksdagsval hösten 2010 För uppdaterad information kring skolornas utbud, se respektive skolas webbplats kan uppgifterna i katalogen komma att ändras 13

14 NATIONELLA PROGRAM De nationella programmens uppbyggnad Gymnasiegemensamma ämnen De gymnasiegemensamma ämnena är gemensamma för alla program. Dock ingår olika många kurser i dessa ämnen beroende på program. Dessa skall tillsammans med de andra ämnena i ett program ge en god grund för såväl yrkesverksamhet och fortsatta studier som för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Ämnena bidrar till utvecklingen av generella kompetenser och medborgarkunskap. De gymnasiegemensamma ämnena är: Engelska Historia Idrott och hälsa Matematik Naturkunskap* Religionskunskap Samhällskunskap Svenska/Svenska som andraspråk Fördelning av gymnasiegemensamma ämnen Högskole- förberedande Yrkesprogram Engelska 100p 200p Historia 50p 50p/100p/200p Idrott 100p 100p Matematik 100p 200p/300p Naturkunskap 50p 100p (ej NA och TE*) Religion 50p 50p Samhällskunskap 50p 100p/200p Svenska 100p 300p Programgemensamma karaktärsämnen De programgemensamma karaktärsämnena utgörs av kurser som skall ge programmet en kärna och identitet och läses av alla elever på programmet. Inriktningar Alla program utom Vård- och omsorgsprogrammet har nationella inriktningar. Inriktningarna startar i år 2 eller 3 med undantag för Hantverksprogrammet, Industritekniska programmet, Naturbruksprogrammet och Estetiska programmet som får starta inriktning redan i år 1. Inriktningar startar under förutsättning att elevunderlag finns. Programfördjupningar Programfördjupningen är ämnen eller kurser som inom examensmålen kompletterar de gymnasiegemensamma ämnena, programgemensamma karaktärsämnena samt inriktningskurserna och ger utrymme för specialisering. De skall också innehålla ett tillräckligt stort utbud för att göra det möjligt att anpassa utbildningarna utifrån lokala behov. De karaktärsämnen som erbjuds som programfördjupning på yrkesprogram ska svara mot krav som arbetslivet och branscherna ställer. På högskoleförberedande program skall programfördjupningen svara mot kurser som har särskild betydelse för fortsatta studier på högskolan, i synnerhet inom det område som programmet i första hand utbildar för. För samtliga program ingår kurser i entreprenörskap och företagande om sådana kurser inte är programgemensamma eller inom en inriktning. Det är också möjligt för elever på vissa yrkesprogram att inom programfördjupningen läsa in de kurser som behövs för särskild högskolebehörighet inom yrkesområdet. Du kan se respektive programs fördjupningar i Skolverkets programstrukturer på *Naturvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet läser inte natur kunskap då naturvetenskapliga ämnen ingår i programmets utbud. 14 Vad ska jag välja? 2011

15 Individuellt val Skolorna väljer i stort sett själva vilka kurser som skall erbjudas som individuellt val. Vissa individuella val måste dock erbjudas. Exempelvis måste elever på yrkesprogram erbjudas att läsa in grundläggande behörighet med svenska/svenska som andraspråk 200 poäng och engelska 100 poäng. Individuellt val ger ytterligare möjligheter för dig att forma din utbildning efter intresse och behov. Det individuella valet kan med fördel användas till att komplettera de områdesbehörigheter och meritkurser du kan behöva om du ska fortsätta med högre studier. Se avsnittet Studier efter gymnasieskolan eller hör med din studie- och yrkesvägledare. Gymnasiearbete Under studietiden ska du göra ett gymnasiearbete inom ramen för examensmålen. Ett godkänt gymnasiearbete är beviset på att eleven klarat av sina gymnasiestudier. Arbetsplatsförlagt lärande APL Arbetsplatsförlagt lärande APL med minst 15 veckor ska förekomma på alla yrkesprogram om inte annat följer av meddelade föreskrifter. Det arbetsplatsförlagda lärandet ska bidra till att eleverna utvecklar yrkeskunskaper och en yrkesidentitet samt förstår yrkeskulturen och blir en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats. Det arbetsplatsförlagda lärandet kan också ge inblick i företagandets villkor. Examensmål Examensmålen beskriver programmets syfte och karaktär, arbetssätt, inriktningar och mål för examensarbete. Målen gäller för både skolförlagd utbildning och lärlingsutbildning på yrkesprogrammen. Examensmålen återfinns i den löpande text som finns under respektive program på programsidorna (på vissa program något reviderade av utrymmesskäl). l På grund av reformerad gymnasieskola och riksdagsval hösten 2010 För uppdaterad information kring skolornas utbud, se respektive skolas webbplats kan uppgifterna i katalogen komma att ändras 15

16 Nationella program och inriktningar Barn- och fritidsprogrammet... sidan 18 Fritid och hälsa Pedagogiskt arbete Socialt arbete Bygg- och anläggningsprogrammet... sidan 20 Anläggningsfordon Husbyggnad Mark och anläggning Måleri Plåtslageri El- och energiprogrammet... sidan 22 Automation Dator- och kommunikationsteknik Energiteknik Elteknik Fordons- och transportprogrammet... sidan 24 Godshantering Karosseri och lackering Lastbil och mobila maskiner Personbil Transport Handels- och administrationsprogrammet... sidan 26 Administrativ service Handel och service Hantverksprogrammet... sidan 28 Finsnickeri Florist Frisör Textil design Övriga hantverk Hotell- och turismprogrammet... sidan 30 Hotell och konferens Turism och resor Industritekniska programmet... sidan 32 Driftsäkerhet och underhållsteknik Processteknik Produkt och maskinteknik Svetsteknik Naturbruksprogrammet... sidan 34 Djur Lantbruk Skog Trädgård Restaurang- och livsmedelsprogrammet... sidan 36 Bageri och konditori Färskvaror, delikatess och catering Kök och servering VVS- och fastighetsprogrammet... sidan 38 Fastighet Kyl- och värmepumpsteknik Ventilationsteknik VVS Vård- och omsorgsprogrammet... sidan 40 Inga nationella inriktningar 16 Vad ska jag välja? 2011

17 Ekonomiprogrammet... sidan 42 Ekonomi Juridik Estetiska programmet... sidan 44 Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater Humanistiska programmet... sidan 46 Kultur Språk Naturvetenskapsprogrammet... sidan 48 Naturvetenskap Naturvetenskap och samhälle Samhällsvetenskapsprogrammet... sidan 50 Beteendevetenskap Medier, information och kommunikation Samhällsvetenskap Teknikprogrammet... sidan 52 Design och produktutveckling Informations- och medieteknik Produktionsteknik Samhällsbyggande och arkitektur Teknikvetenskap På grund av reformerad gymnasieskola och riksdagsval hösten 2010 För uppdaterad information kring skolornas utbud, se respektive skolas webbplats kan uppgifterna i katalogen komma att ändras 17

18 yrkesprogram BF Barn och fritid Barn- och fritidsprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta med barn, ungdomar eller vuxna inom pedagogiska och sociala yrkesområden eller i fritidsoch friskvårdssektorn. Inom programmet ska eleverna också ges möjligheter att läsa kurser som förbereder för högskolestudier inom dessa områden. Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper i pedagogik och deras färdigheter i att utföra arbetsuppgifter som förekommer inom de verksamheter programmet utbildar för. Utbildningen ska leda till att eleverna, beroende på inriktning, kan möta, assistera och stödja barn, ungdomar eller vuxna i deras utveckling. Kunskaper om människors hälsa och levnadsvanor och om olika former av hälsofrämjande arbete är också centralt inom programmet. Arbetsmiljö- och arbetsorganisationsfrågor ska ingå i utbildningen för att förebygga arbetsskador och för att främja god hälsa. Kännetecknande för de verksamheter som programmet utbildar för är samverkan, samarbete och kommunikation. För att arbeta med människor krävs bland annat förmåga att lyhört, kreativt och med omdöme skapa optimala förutsättningar för alla människors delaktighet och lärande. Utbildningen ska därför ge eleverna möjlighet att särskilt utveckla dessa förmågor. Verksamheternas betoning på arbete med människor gör att ett etiskt förhållningssätt ska vara centralt i utbildningen. Kunskaper om grundläggande demokratiska värden och internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter är viktiga i de verksamheter som utbildningen förbereder för. Genom utbildningens betoning på möten mellan människor ska eleverna ges möjlighet att reflektera över och diskutera sociala och kulturella frågor. Flera av de verksamheter som programmet utbildar för innebär arbete med människors hälsa. Därför ska utbildningen leda till att eleverna utvecklar ett hälsofrämjande förhållningssätt. Eleverna ska också utifrån kunskaper om människors lärande och levnadsmiljöer kunna analysera och reflektera över människors olika levnadsvillkor och möjligheter att utvecklas. Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt. Utbildningen ska inriktas mot problemlösning och stimulera till handlingsberedskap. Eleverna ska därför genomföra uppgifter och lösa praktiska problem såväl Ovanstående kommuner erbjuder utbildning inom området. självständigt som i samarbete med andra. De ska också utveckla kunskaper i att planera, genomföra, dokumentera och utvärdera arbetet, såväl på verksamhets- som på individnivå. Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla initiativförmåga och kreativitet för att kunna arbeta på ett utvecklingsinriktat sätt. Elevernas medverkan vid val av arbetsformer och innehåll i studierna har därför en särskild pedagogisk innebörd. Utbildningen kan även förbereda för eget företagande inom området. Inriktningar Inriktningen fritid och hälsa ska ge kunskaper om människors fritid och om olika fritids- och friskvårdsverksamheter samt om människors hälsa och hälsofrämjande arbete. Den ska förbereda eleverna för arbete inom fritids- och friskvårdssektorerna. Inriktningen pedagogiskt arbete ska ge kunskaper om barns och ungas utveckling, lärande, behov och rättigheter samt om olika pedagogiska verksamheter. Den ska förbereda eleverna för arbete till exempel som barnskötare i förskolan eller elevassistent i skolan. Inriktningen socialt arbete ska ge kunskaper om sociala processer och förhållanden och om socialpolitiska områden. Den ska förbereda eleverna för arbete inom exempelvis funktionshinderområdet eller bevakningsområdet. Exempel på yrkesutgångar: Badpersonal, Idrottsplatspersonal, Personlig tränare, Väktare, Personlig assistent, Assistent inom boende och daglig verksamhet, Barnskötare, Elevassistent. l 18 Vad ska jag välja? 2011

19 programstruktur bf BF Gymnasiegemensamma ämnen 600 poäng Engelska p Histora 1a: p Idrott och hälsa p Matematik p Naturkunskap 1a: p Religionskunskap p Samhällskunskap 1a: p Svenska p eller Sv som andraspråk p programgemensamma karaktärsämnen 700 p Hälsopedagogik p Naturkunskap 1a: p Kommunikation p Lärande och utveckling p Människors miljöer p Pedagogiskt ledarskap p Samhällskunskap 1a: p Svenska p eller Sv som andraspråk p Inriktningar Fritid och hälsa 300 p Fritids- och friskvårdsverksamheter p Fritids- och idrottskunskap p Pedagogiskt arbete 300 p Barns lärande och växande p Pedagogiskt arbete p Socialt arbete 300 p Socialt arbete p Sociologi p programfördjupningar 600 p 200 p Individuellt val 100 p gymnasiearbete Skolor med barn- och fritidsprogrammet Inriktning Fritid och hälsa ALE: Ale gymnasium ALINGSÅS: Alströmergymnasiet GÖTEBORG: Aspero Idrottsgymnasium*, Burgårdens utbildningscentrum, Plusgymnasiet* (Spa Fitness & Hälsa) KUNGSBACKA: Aranäsgymnasiet KUNGÄLV: Mimers Hus Gymnasium LERUM: Lerums Gymnasium + lärling MÖLNDAL: Krokslättsgymnasiet PARTILLE: Porthälla Gymnasium (lärling) TJÖRN: Tjörns gymnasieskola (lärling) Inriktning Pedagogiskt arbete ALE: Ale gymnasium ALINGSÅS: Alströmergymnasiet GÖTEBORG: Burgårdens utbildningscentrum + lärling, Göteborgs Praktiska Gymnasium* (lärling, Barnskötare, Elevassistent), MoveITgymnasiet Torslanda* (Ledarskapsprogrammet) HÄRRYDA: Hulebäcksgymnasiet KUNGSBACKA: Aranäsgymnasiet, MoveITgymnasiet Kungsbacka* (Ledarskapsprogrammet) KUNGÄLV: Mimers Hus Gymnasium LERUM: Lerums Gymnasium + lärling MÖLNDAL: Krokslättsgymnasiet STENUNGSUND: Nösnäsgymnasiet TJÖRN: Tjörns gymnasieskola (lärling) Inriktning Socialt arbete GÖTEBORG: Burgårdens utbildningscentrum + lärling, Göteborgs Praktiska Gymnasium* (lärling, Personlig assistent, Assistent inom boende och daglig verksamhet) HÄRRYDA: Hulebäcksgymnasiet KUNGSBACKA: Aranäsgymnasiet KUNGÄLV: Mimers Hus Gymnasium STENUNGSUND: Nösnäsgymnasiet Programmet utan inriktning KUNGSBACKA: Kungsbacka Praktiska Gymnasium* (lärling) LILLA EDET: Elfhems Gymnasium (lärling), Lilla Edets Praktiska Gymnasium* (lärling) *fristående skola För uppdaterad information kring skolornas utbud, se respektive skolas webbplats 19

20 yrkesprogram BA Bygg och anläggning Bygg- och anläggningsprogrammet är ett yrkesprogram. Efter examen från programmet ska eleverna ha de kunskaper som behövs för att arbeta inom något av bygg- och anläggningsbranschens yrken, till exempel som anläggningsarbetare, anläggningsmaskinförare, byggnadsarbetare, byggnadsmålare eller plåtslagare. Lilla Edet Ale Utbildningen ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i byggnation och anläggning vid till exempel nyproduktion, ombyggnad och renovering. Eftersom bygg- och anläggningsarbete påverkar samhällets infrastruktur och de miljöer man vistas i ska utbildningen ge kunskaper om ett rationellt, säkert och miljömässigt hållbart byggande. Utbildningen ska också ge kunskaper om branschens olika yrken och arbetsprocesser samt om entreprenörskap och företagande, vilket ger en god grund för samverkan på arbetsplatsen och med kunder. Byggarbetsplatsen är föränderlig och arbetet sker både inomhus och utomhus. Dessutom förändras och utvecklas arbetsmetoder, material, verktyg och hjälpmedel. Detta ställer krav på ett flexibelt förhållningssätt och kontinuerligt lärande i arbetslivet. Utbildningen ska därför utveckla elevernas kreativitet och initiativförmåga. De ska kunna arbeta självständigt och tillsammans med andra. Arbetet ska genomföras på ett ergonomiskt, hälsosamt och säkert sätt för att förebygga förslitningar och andra arbetsskador. Utbildningen ska ge kunskaper om arbetsmiljöregler och säkerhetsbestämmelser. Bygg- och anläggningsbranschen hanterar stora ekonomiska värden. Arbetet genomförs utifrån kundens beställning och i enlighet med gällande lagar, föreskrifter och andra bestämmelser. Utbildningen ska därför ge eleverna kunskaper om och färdigheter i att planera, genomföra, dokumentera och kvalitetssäkra arbetet med tidsenliga metoder och hjälpmedel. Eleverna ska kunna välja, använda och vårda material, verktyg och maskiner med hänsyn till säkerhet samt miljö, kvalitet och ekonomi, både när det gäller produktions- och livscykelkostnader. Utbildningen ska även utveckla elevernas förmåga att lösa problem i det dagliga arbetet och att ta till vara erfarenheter av tidigare byggprojekt. Utbildningen ska utveckla elevernas förståelse av sin egen och yrkets betydelse i arbets- och samhällslivet. I samarbetet på arbetsplatsen och i kundrelationer ställs krav på kommunikationsförmåga och förståelse för andra människor och andra yrkesgrupper. Eleverna ska därför i alla ämnen arbeta med att utveckla sitt språk och få möjlighet att möta och diskutera olika perspektiv på människors livsvillkor i samhället. Ovanstående kommuner erbjuder utbildning inom området. Inriktningar Inriktningen anläggningsfordon ska ge kunskaper i markarbeten som schakt- och materialförflyttning inom vägoch ledningsarbete och ballast samt trafikkunskap. Inriktningen husbyggnad ska ge kunskaper i nybyggnation, renovering och ombyggnation av bostäder och lokaler samt även av broar och andra anläggningskonstruktioner. Inriktningen mark och anläggning ska ge kunskaper i markarbeten för vägar, järnvägar, husgrunder, ledningar, gröna ytor samt asfalt-, platt- och stenbeläggningar. Inriktningen måleri ska ge kunskaper i ny- och ommålning av invändiga och utvändiga ytor, uppsättning av olika väggbeklädnadsmaterial samt kunskaper om färgens estetiska och skyddande värden. Inriktningen plåtslageri ska ge kunskaper i byggnadsoch ventilationsplåtslageri för att förse byggnader med ett yttre klimatskydd och ett fungerande inneklimat, i en kombination av design och teknisk funktion. Exempel på yrkesutgångar: Anläggningsmaskinförare, Betongarbetare, Golvläggare, Murare, Specialyrken ex Glastekniker, Stålbyggare, Ställningsbyggare och Plattsättare, Träarbetare, Beläggningsarbetare, Bergarbetare, Järnvägstekniker, Väg- och anläggningsarbetare, Byggnadsmålare, Byggnadsplåtslagare, Ventilationsplåtslagare. l 20 Vad ska jag välja? 2011