Introduktionskurs MBT SESSION 1 Vad är mentalisering och vad är ett mentaliserande förhållningssätt?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Introduktionskurs MBT SESSION 1 Vad är mentalisering och vad är ett mentaliserande förhållningssätt?"

Transkript

1 Introduktionskurs MBT SESSION 1 Vad är mentalisering och vad är ett mentaliserande förhållningssätt?

2 Introkursens syfte Psykopedagogisk grupp, inte gruppterapi. Lära sig och förstå mer om mentalisering, känslor, anknytning, relationer med andra och psykisk hälsa Förstå behandlingsprogrammet Förhoppning om att alla medverkar i gruppaktiviteter och diskussioner

3 Presentation

4 Struktur för introkurstillfällen 11 tillfällen Kort repetition och introduktion kommer att ges varje gång Grupparbeten där vi använder exempel från deltagarnas egna liv Kommer att använda oss av läsmaterial och rollspel Varje vecka ges en hemuppgift Viktigt för gruppsammanhållningen att man försöker komma varje gång I MBT programmet i grupperna finns regler kring sekretess och relationer inom grupperna och de gäller även i introkursen.

5 Vad är mentalisering? 1. Något vi gör hela tiden Gruppaktivitet 1 2. Att förstå sig själv och andra utifrån tankar, känslor, intentioner, önskningar, kunskap, upplevelser man har haft, förhoppningar 3. Mentalisering är en förutsättning för att ha goda relationer 4. Mentalisering är något vi gör hela tiden när vi är tillsammans med andra, vi gör automatiskt antaganden om andras känslor, motiv och tankar 5. Ibland blir det stopp på vår automatiska mentalisering när något inte stämmer med vad vi tänkte

6 Implicit - Explicit

7 Känslor - Tankar

8 Själv Andra

9

10 Hypermentalisering

11 Gruppaktivitet 1 Vad skulle du tänka om du på väg till mottagningen såg en lång kö vid en busstation där en man längst fram i kön står och pratar livligt med någon som du sett gått före i kön när bussen kom? De andra som står i kön ser irriterade ut. Fundera över vad som pågår hos mannen längst fram i kön.

12 Situationer då det är hjälpsamt att mentalisera Du vill trösta en vän som är ledsen Du vill reda ut ett missförstånd med en vän Du behöver lugna ett barn som är argt De känner för att göra något destruktivt för att hantera en känsla Du vill övertyga din chef om att ge dig en högre lön

13 Forts. situationer då det är hjälpsamt att mentalisera För att förstå vad som händer mellan människor För att förstå sig själv, vem du är, vad du vill, dina värderingar För att kommunicera bra med nära vänner För att hantera sina egna känslor För att undvika missförstånd För att se kopplingen mellan känslor och beteenden och för att lättare undkomma destruktiva mönster av tankar och känslor

14 Gruppaktivitet 2 Ge förslag på varför vi så ofta missförstår varandra

15 Gruppaktivitet 2 Ge förslag på varför vi så ofta missförstår varandra 1.Man kan tolka händelser på olika sätt 2.Vissa tolkningar är mer sannolika än andra 3.Vissa handlar om mentalisering medan andra inte är mentalisering 4.Ge exempel på fördelar med mentalisering och när det kan vara bra/hjälpa att mentalisera 5.Summera mentalisering och varför det är viktigt

16 Gruppaktivitet 3 Varför tror ni att det är så att vi så ofta missförstår andra och oss själva?

17 Gruppaktivitet 3 Varför tror ni att det är så att vi så ofta missförstår andra och oss själva? Sinnets ogenomskinlighet Tendensen att tro att andra tänker som en själv Önskan/tanken/tron att andra förstår en utan att man behöver säga något Man kan missförstå sig själv. Man förstår en del av sina tankar och känslor men under det kan det finnas andra tankar och känslor som är svårare att förstå Alla har olika uppfattning om världen. Influeras av bakgrund, kultur, minnen och föreställningar

18 Att man försvarar sig själv och håller tillbaka tankar och känslor för att man är rädd för något och detta påverkar ens möjligheter att förstå vad som pågår i personens inre Svårigheter att uttrycka önskningar, tankar och känslor Exempel på tillfällen då man har blivit missförstådd, diskuterar anledning till missförstånd. Exempel på då ni har missförstått andra. Diskutera anledningar till missförståndet

19 Vad är dålig mentalisering? Gruppaktivitet 4

20 Gruppaktivitet 4 Vad är dålig mentalisering? Exempel: säkerhet om andras motiv/intentioner, svartvitt tänkande, tänka utan att vara uppmärksam på sina känslor, att man inte tänker att människor påverkar varandra. Vilka förslag har ni på dålig mentalisering? (skriver ner)

21 Gruppaktivitet 5 Vad är en mentaliserande hållning? Helt annorlunda från exemplen på dålig mentalisering Istället är det en nyfikenhet om andras och egnas erfarenheter Rollspel: En gruppdeltagare intervjuar den andre för att ta reda på hur det var i går eftermiddag genom att ha ett mentaliserande förhållningssätt

22 Veckans hemuppgift Öva på att använda utforskande hållning! Om du har möjlighet intervjua en vän eller en familjemedlem på samma sätt som du gjorde under kursen i dag. Fråga personen vad för slags eftermiddag de hade i går. Fråga på ett nyfiket sätt, icke-vetande, och icke-dömande och försök att fånga så många känslor och tankar som möjligt. Fundera över hur det känns för dig att använda en utforskande hållning och hur det kändes för personen du intervjuade.

23 Introduktionskurs MBT SESSION 2 Vad innebär det att ha problem med mentalisering?

24 Kort sammanfattning av session 1 Mentalisering är en förmåga som alla har och gör att vi blir meningsfulla för varandra Vi tolkar varandra automatiskt, men när vi är osäkra eller undrar över vad som hände och när det t ex så gör vi detta mer implicit. Även då kan vi missförstå andra och oss själva. Våra tankar är komplexa och ogenomskinliga Vi reagerar på olika sätt i samma situationer. Det finns flera olika lager av vårt sinne och olika tankar och känslor kan vara i konflikt med varandra. Vi kan ha svårt att uttrycka våra tankar och känslor, vi kan vara defensiva och vi kanske medvetet vill dölja delar av oss själva Det finns olika dimensioner av mentalisering Implicit/explicit mentalisering Tankar/känslor Själv/andra Intern/extern mentalisering Vi avslutade med att prata om vad som är ett mentaliserande förhållningssätt

25 Veckans hemuppgift Öva på att använda utforskande hållning! Om du har möjlighet intervjua en vän eller en familjemedlem på samma sätt som du gjorde under kursen i dag. Fråga personen vad för slags eftermiddag de hade i går. Fråga på ett nyfiket sätt, icke-vetande, och icke-dömande och försök att fånga så många känslor och tankar som möjligt. Fundera över hur det känns för dig att använda en utforskande hållning och hur det kändes för personen du intervjuade.

26 Introduktion till dagens tema Vad är god mentalisering och vad är dålig mentalisering och vad konsekvenserna av dessa blir. Vi kommer att börja göra några mentaliseringsövningar

27 Gruppaktivitet 1 Läs igenom uppgiften Skriver upp de olika förslagen på whiteboard Summera: det finns flera olika anledningar till att Sara gör som hon gör. Anledningarna utesluter inte varandra, utan kan komplettera varandra. Det finns dock vissa anledningar som är viktigare och tolkningar som är mer sannolika. Svar som Sara dricker på tisdagar, Sara blir ofta tyst när hon dricker eller Hon tycker om vin är exempel på låg mentalisering. Svar som Hon är upprörd och försöker hantera sina känslor visar på god mentalisering för att det försöker svara på något om hennes inre i relation till hennes beteenden.

28 Konsekvenser av låg mentalisering Vad är låg mentalisering? Att man är säker på andras motiv Svart-vitt tänkande Tankar utan uppmärksamhet på känslor Lite hänsyn till andras känslor Inser inte att människor påverkar varandra Liten nyfikenhet på andras inre Mycket prat men med lite innehåll, med många klyschor och främmande ord och som gör att den som man pratar med inte känner sig involverade i samtalet Fokusering endast på yttre faktorer som t ex det regnade

29 Gruppaktivitet 2 Vilka konsekvenser har dålig mentalisering? I förhållande till andra I förhållande till sig själv Förslagen förs upp på Whiteboard Ett svar kan vara att det är lätt att missförstå andra och detta kan ha negativa konsekvenser t ex andra känner sig inte sedda, missförstådda och blir upprörda av det. Ens beteende kan vara annorlunda än vad den andre väntade sig vilket gör att de kan känna sig förvirrade Man kanske reagerar på ett mycket känslomässigt sätt baserat på missförstånd och blir arg, rädd, besviken etc. Låg mentalisering av sitt egna inre innebär att man inte helt förstår som egna tankar, känslor, sinnesförnimmelser, att man tvivlar på sig själv, att man blir väldigt osäker och behöver ständig bekräftelse från andra, att man blir överväldigad av sina egna känslor, eller agerar utan att tänka sig för.

30 Gruppaktivitet 2 forts Låg mentalisering leder till ständiga, eller återkommande problem i relation med andra Osäkerhet, skiftande självtillstånd, dålig emotionell kontroll, impulsivitet Största anledningen till låg mentaliseringsförmåga är starkt känslopåslag. När man har starka känslor sviktar mentaliseringsförmågan eller försvinner helt. T ex när vi upplever att allt blev svart, jag kunde inte säga något, jag kunde inte tänka

31 Gruppaktivitet 3 Fundera och skriv ner dina tankar om hur du brukar reagera när du känner starka känslor Valfri delning i gruppen om vad man har skrivit ner Kurva på whiteboard. Det finns ett samband mellan känslopåslag, mentalisering och övergången till fight/flight respons Tre viktiga punkter är att Känslor aktiveras snabbare och starkare i vissa människor. När fight/flight responsen sätts i gång kan variera hos människor beroende på individens tröskel för detta. Tiden det tar att återgå till vanligt tillstånd efter starkt känslopåslag varierar hos människor.

32 Gruppaktivitet 4 Fundera och skriv ner dina tankar om hur du fungerar gällande känslomässig aktivering trösklar och tiden det tar för dig att återfå ditt normala sinnestillstånd efter intensiv aktivering Valfri delning i gruppen om vad man har skrivit ner De 3 punkter som nämndes är Viktiga teman för terapin Känslomässig styrka kan kontrolleras Tröskeln för fight/flight kan höjas Tiden det tar att gå tillbaks till vanligt tillstånd kan minskas

33 Veckans hemuppgift Skriv ner och beskriv en situation under veckan där du märkte att din mentaliseringsförmåga var nedsatt/sviktade

34 Introduktionskurs MBT SESSION 3 Varför har vi känslor och vad är grundaffekter?

35 Kort sammanfattning av förra sessionen Vad innebär det att ha problem med mentalisering? Vad är bra och vad är dålig mentalisering Svårigheter att tolka egna och andras upplevelser/reaktioner/tankar/känslor Svårt att reglera känslor Interpersonell känslighet De viktigaste orsakerna till att man får svårt att mentalisera är: Känslopåslag Intensiteten i känslan Individer har olika hög tröskel för kamp/flykt reaktionen

36 Hemuppgift från förra veckan Skriva ner och beskriva en situation under veckan där du märkte att din mentaliseringsförmåga sviktade.

37 Gruppaktivitet i helgrupp Vilka olika känslor finns det?

38 Varför har vi grundaffekter? Överlevnadsvärde Fortplantning Medfödd reaktion och beredskap som framkallar viss uppsättning reaktionsmönster Startar beteendeprogram Det finns en oenighet kring vilka känslor som är grundaffekter Skillnad mellan grundaffekter och känslor Grundaffekter finns hos alla däggdjur Komplexa känslor finns hos mer utvecklade primater och människor.

39 Lista på grundaffekter Nyfikenhet (intresse/undersökande beteenden) Rädsla Ilska Sexuell lust Sorg/separationsångest Kärlek/omsorg Glädje/Lek

40 Nyfikenhet

41 Rädsla

42 Ilska

43 Sexuell lust

44 Kärlek /Omsorg

45 Separationsångest/ Sorg

46 Glädje/Lek

47 Sammanfattning känslor Skillnad mellan grundaffekt och känslor Känslor socialiseras och påverkas av uppfostran Primära och sekundära känslor

48 Gruppaktivitet 2 Diskutera grundaffekter i förhållande till dig själv och eventuella individuella skillnader i gruppen. Känner alla i dessa känslor? Upplevs känslorna likadant gällande frekvens och intensitet? Inta en mentaliserande hållning i uppgiften. Var öppen och nyfiken på olikheter

49 Veckans hemuppgift Vilka känslor var mest uppenbara under veckan? Eller har känslorna varit mer diffusa och upplevts mer som till exempel kroppslig oro?

50 Introduktionskurs MBT SESSION 4 Mentalisering av känslor. Hur lägger vi märke till och hur kan vi reglera känslor?

51 Kort sammanfattning av förra sessionen Alla har ett brett spektrum av känslor, men vissa är mer grundläggande än andra, grundaffekter. Nyfikenhet/intresse Rädsla Ilska Sexuell lust Kärlek och omsorg Separationsångest och sorg Lek och glädje Affekter triggas av specifika stimuli och består av olika fysiologiska reaktioner. Känslor är medvetenheten om de fysiologiska reaktionerna. Men det är möjligt att bli känslomässigt påverkad/aktiverad utan att vara medveten av en känsla

52 Hemuppgift från förra veckan Vilka känslor var mest uppenbara under veckan? Eller har känslorna varit mer diffusa och upplevts mer som till exempel kroppslig oro?

53 Dagens tema: Hur lägger vi märke till och reglerar våra känslor?

54 Gruppaktivitet Hur lägger vi märker till känslor: hos oss själva? hos andra?

55 Hur märker vi känslor hos andra? Genom att tolka: Ansiktsuttryck Kroppsspråk Vad som uttrycks verbalt Observerbara beteenden Genom identifikation med känslan: nervceller som kallas spegelneuroner i hjärnan som gör att vi upplever vad andra upplever när de gör eller känner något. Till exempel om någon annan är ledsna kan vi själva bli ledsna. Detta är basen för empati.

56 Hur upptäcker vi känslor hos oss själva? Kroppsliga reaktioner förnimmelser som kan förknippas med en känsla Tankar associerade med en känsla Andra sätt att lägga märke till en känsla? Nyfikenhet/intresse Rädsla Ilska Kärlek och omsorg Separationsångest och sorg Lek och glädje Människor skiljer sig åt, vad man känner, hur starkt man känner något och hur medveten man är om vad man känner

57 Rollspel Emotionell reglering genom andra: En person spelar en roll och är upprörd kanske en blandning mellan ilska och besvikelse. Den andra personen ska ta reda på: 1. vilka känslor personen har 2. ta reda på varför personen känner så 3. försöka trösta den andra personen

58 Diskussion Rollspel: Vad är er upplevelse av vad som var mest tröstande i den personen gjorde/sa?

59 Gruppaktivitet 2 Övning i känslomässig medvetenhet

60 Gruppaktivitet 3: Vilka obehagliga känslotillstånd har du upplevt? Vad har du gjort för att ta dig ur dessa känslotillstånd?

61 Olika förslag på strategier för att hantera starka känslor Progressiv muskelavslappning Andningstekniker Medveten närvaro Distraktion genom andra aktiviteter Försöka identifiera vad känslan kommer ifrån. Vad var den automatiska tanken?

62 Veckans hemuppgift Kan du ge några exempel på en situation denna vecka då du klarade av att reglera ett upprörande känsloläge.

63 Introduktionskurs MBT SESSION 5 Anknytning

64 Kort sammanfattning av förra veckans session Hur lägger man märke till känslor/affekter hos andra Hur kan man lägga märke till affekter och känslor hos sig själv Olika sätt att reglera en känsla Genom andra Sätta ord på upplevelsen Genom att identifiera källa t ex automatiska tankar Andningstekniker, till exempel mindfulness Distraktion

65 Förra veckans hemuppgift Ge ett exempel på en situation denna vecka då du klarade av att reglera ett upprörande känsloläge.

66 Dagens tema: anknytning

67 Anknytning är en positiv känsla och ett känslomässigt band med en annan människa

68 Tidiga anknytningsrelationer Tidiga vårdgivare oftast föräldrar Gemensamt för alla däggdjur och skyddar barnet från fara För människan är anknytning extra viktigt Formar hur man interagerar med andra Stärker bandet i familjen

69 Varför är anknytning viktigt? Formar hur man interagerar med andra Ligger till grund för att förstå sina egna och andras känslor Viktigt för hur man sedan hanterar och reglerar känslor Skapar förutsättning för mentalisering

70 Människor kan ha olika anknytningsmönster

71 Trygg anknytning Reagerar med obehag och protest när anknytningsperson lämnar rummet Kan sedan lugna sig När anknytningspersonen kommer tillbaka söker barnet kontakt med hen

72 Vissa barn har en otrygg anknytning

73 Då finns tre olika otrygga anknytningsmönster: ambivalenta/överdrivet upptagen, undvikande och desorganiserad

74 Det ambivalenta/överdrivet upptagna mönstret Barnet är osäker på sin anknytningsperson, ofta för att hen varit oförutsägbar Barnet behöver överdriva känslor för att få respons I främlingsituationen gråter barnet mycket och klänger sig fast när anknytningspersonen lämnar rummet När anknytningspersonen kommer tillbaka är barnet kluvet inför hen Det är som att barnet har svårt att släppa anknytningspersonen inför skräcken att bli övergiven

75 Det undvikande mönstret Uppvisar lite känslor Känner dock mycket starka känslor inom sig I främlingssituationen reagerar barnet inte mycket på att anknytningspersonen går eller kommer tillbaka Dock har barnet starka stress reaktioner som inte syns

76 Desorganiserat anknytningsmönster

77 Anknytningsmönster beror till stor del på de tidiga anknytningspersonerna och blir till mönster

78 Anknytning är påverkade från upplevelser i barndomen, samtidigt är de inte fastlåsta och de kan ändras

79 Hur en person reglerar sina anknytningsrelationer påverkar livet i stort

80 Gruppaktivitet 1 Tom och Sara

81 Gruppaktivitet 2 Tänk på en relation med en viktig person i ditt liv (partner, familjemedlem, vän) och fundera på om den är trygg, ambivalent, distanserad eller desorganiserad.

82 Veckans hemuppgift: Skriv ned vad som är typiskt för dig i dina anknytningsrelationer

83 Introduktionskurs MBT SESSION 6 Anknytning och mentalisering

84 Kort sammanfattning av förra veckans session Anknytning är ett positivt band till en annan person Vårt typiska anknytningsmönster påverkas av tidiga anknytningsmönster från barndomen Typiska strategier är trygg och otryggt anknytningsmönster Bland de otrygga anknytningsmönstren finns ambivalent/överengagerad, undvikande och desorganiserat anknytningsmönster

85 Förra veckans hemuppgift: Skriv ned vad som är typiskt för dig i dina anknytningsrelationer

86 Dagens tema: Anknytning och mentalisering Att växa upp i en mentaliserande kultur främjar en trygg anknytning vilket i sin tur underlättar en persons förmåga att mentalisera Med en mentaliserande kultur menas en kultur där människor ofta pratar om andra människor och varför de beter sig som de gör En mentaliserande kultur är nödvändig för att hantera viktiga händelser i familjer där någon i familjen påverkas Behandlingsprogrammet strävar efter en mentaliserande kultur

87 Gruppaktivitet 1 vad är typiskt för en mentaliserande samtalskultur? Ta ett exempel från din familj, vänkrets eller arbetsplats

88 Anknytningskonflikt Betyder att en person hämmar eller överdriver signaler om sina emotionella tillstånd på grund av rädsla eller osäkerhet på vad som kommer att hända om man vänder sig till anknytningspersonen Anknytningskonflikt betyder att impulsen att närma sig andra hämmas av något annat som till exempel rädsla för bestraffning eller en egen önskan om att bestraffa

89 Gruppaktivitet 2 diskutera exempel på en anknytningskonflikt, använd ett eget exempel från din familj, vänkrets eller arbetsplats

90 Anknytningskonflikt och inverkan på förmågan att mentalisera Anknytningsrelationer är viktiga för barnet att få ökad medvetenhet om sina känslomässiga tillstånd, för att kunna sätta ord på dessa tillstånd, hitta orsaker till de inre tillstånden och använda kunskapen om sina inre tillstånd för att relatera till andra. Anknytningskonflikt hämmar ett barns förmåga till mentalisering

91 Gruppaktivitet 3 Diskutera något som är svårt att prata om i en nära relation och vad anledningen till det kan vara

92 Introduktionskurs MBT Session 7 Borderline personlighetssyndrom

93 Förra veckans hemuppgift: Skriv ner något som har varit svårt att prata om i en nära relation.

94 Kort sammanfattning av förra veckans session Anknytningskonflikt Kan leda till förminskning eller överdrift av emotionella signaler Kan på olika sätt hämma barnets förmåga att vända sig till anknytningspersonen Stora problem i samband med anknytningen under barndomen försämrar mentaliseringsförmågan Mentaliserande kultur En kultur där vi pratar om vad vi och andra människor tänker och känner och anledningar till människors beteenden Att växa upp i en kultur där man mentaliserar ökar förmågan att mentalisera Nedsatt mentaliseringsförmåga gör det svårt att hantera konflikter i nära relationer (t ex hamna i svart vitt tänkande, starka känslor tenderar att blockera förmågan att tänka osv)

95 Vad är personlighetssyndrom? En person kan få personlighetssyndromsdiagnos när den har ett visst antal maladaptiva personlighetsdrag Personlighetsdrag är typiska sätt att tänka, känna, hantera impulser och relaterar till andra personer De maladaptiva personlighetsdragen måste ha varit kännetecknande för personen sedan åtminstone slutet av tonåren eller tidig vuxen ålder och har varit relativt stabila sedan dess

96 Maladaptiva personlighetsdrag påverkar livet och olika funktionsområden Kan påverka självbilden och självkänslan negativt Problem i skolan eller i arbetslivet Problem i familjelivet och/eller andra relationer Några (men inte alla) konkreta exempel på personlighetsdrag som kan försvåra i livet extrem blyghet svårt att ta plats extremt misstänksam beroende av andra humörsvängningar undviker konflikter

97 Personlighetssyndrom är inte hela personligheten! Man kan ha många positiva personlighetsdrag och förmågor utöver de som är problematiska

98 Gruppövning 1 1) Egna problematiska personlighetsdrag 2) Goda och positiva personlighetsdrag och eventuella talanger

99 Personlighetssyndrom kan förändras med tiden och genom behandling Många personlighetsdrag kan förändras med tiden så att en person kan bli: Mer avslappnad Mindre intensiv Lär sig hantera situationer på ett mer effektivt sätt Problem kan aktiveras igen vid stress eller kriser som till exempel separationer eller problem på arbetsplatsen. Maladaptiva personlighetsdrag förändras fortare om man genomgår en behandling, till exempel MBT. Behandlingsprognosen är god.

100 Personlighetssyndrom uppstår som en följd av kombinationen genetiska influenser (temperament och sårbarheter) och negativ miljöpåverkan under barndomen

101 Det finns 9 olika personlighetsyndrom

102 Gruppdiskussion 2: film och diskussion: Vad är fördelar och nackdelar med att få en diagnos.

103 Schizotyp PS mycket skygga och misstänksamma, få vänner och bisarra idéer

104 Schizoid PS svaga affekter, litet behov av att vara tillsammans med andra, föredrar att göra det mesta ensam.

105 Paranoid PS misstänksam, kompomisslös och temperamentsfull

106 Antisocial PS upprepade kriminella handlingar, hänsynslös, aggressiv och låg kapacitet för omvårdnad

107 Borderline Instabila relationer, instabila känslor, instabil självbild

108 Narcissistisk grandios självkänsla, arrogant, saknar empati

109 Histrionisk PS Dramatisk, överdrivna uttryck av känslor, spelar på sexualitet, drar till sig uppmärksamhet

110 Fobisk PS ängslig, hämmas i nya sociala situationer, ovilliga att ta personliga risker, alltför rädda för kritik eller förlöjligande

111 Osjälvständig PS brist på självförtroende, gör alltför stora ansträngningar för att få omvårdnad av andra, behöver ständigt råd och uppmuntran ifrån andra

112 Tvångsmässig PS Stel och envis, upptagen av ordning och scheman, svårt att delegera uppgifter till andra, perfektionist

113 Personlighetsstörning UNS otillräckliga drag för att möta tröskeln för någon av de ovan nämnda personlighetsstörningarna men har flera drag från flera olika personlighetsstörningar

114 Kriterier för borderline personlighetsstörning En borderline personlighetsstörning enligt DSM IV karakteriseras av ett genomgående mönster av instabilitet i relationer med andra människor, i självbild och affekter, samt markerad impulsivitet med början i tidig vuxen ålder. Detta visar sig på olika sätt, varav minst fem av följande

115 1. Gör stora ansträngningar för att undvika verkliga eller inbillade separationer. Har problem med att vara ensam och får starka känslor som är förknippade med att bli övergiven. Gör desperata ansträngningar för att undvika att bli övergiven, t ex låter sig behandlas dåligt, är undergiven, gör dramatiska gester som att tillfoga sig självskada eller hotar att begå självmord

116 2. Uppvisar ett mönster av instabila och intensiva relationer med andra människor som kännetecknas av extrem idealisering omväxlande med extrem nedvärdering

117 3. Uppvisar identitetsstörning: Påtaglig och varaktig instabilitet i självbild och identitetskänsla. Har identitetsproblem, t ex varierande självkänsla, instabil självbild, ständiga förändringar gällande livsmål, svårigheter att hålla fast vid sin inre kärna

118 4. Visar impulsivitet i minst två olika avseenden som kan leda till allvarliga konsekvenser för personen själv (t ex slösaktighet, sexuell äventyrlighet, drogmissbruk, vårdslöshet i trafik, hetsätning). Impulsivitet som kan vara självdestruktiv (dvs impulsivt risktagande) t ex genom att köpa saker man inte har råd med, kör vårdslöst,, fattar dåligt övervägda beslut, är promiskuös, brukar/missbrukar alkohol och/eller narkotika

119 5. Uppvisar upprepat självmordsbeteende med gester, hot eller självstympande handlingar, självdestruktiva handlingar. Dessa handlingar sker ofta som ett sätt att reglera smärtsamma känslor.

120 6. Affektiv instabilitet som kommer av en påtaglig benägenhet att reagera med förändring av sinnesstämningen (t ex intensiv episodisk nedstämdhet, irritabilitet eller ångest som vanligtvis varar några timmar och endast i enstaka fall längre än några dagar). Konstanta humörsvängningar: t ex fluktuerande mellan intensiv nedstämdhet och eufori på en och samma dag, eller mellan positiva känslotillstånd till sorg, bitterhet och ilska.

121 7. Kronisk tomhetskänsla. Återkommande känslor av inre tomhet och meningslöshet

122 8. Uppvisar inadekvat, intensiv vrede eller svårighet att kontrollera ilska (t ex ofta förekommande temperamentsutbrott, konstant ilska, upprepade slagsmål). Har en intensiv ilska som är svår att kontrollera som till exempel kan leda till att man kastar saker, svär eller hamnar i fysiska slagsmål

123 9. Har övergående, stressrelaterade paranoida tankegångar eller allvarliga dissociativa symtom. Vid stress reagerar man med misstänksamhet eller en känsla av att vara utanför sig själv

124 Veckans hemuppgift Anteckna de personlighetsdrag som varit mest problematiska för dig den senaste veckan.

125 Introduktionskurs MBT SESSION 8 Om mentaliseringsbaserad behandling del 1

126 Sammanfattning från förra sessionen Vad är ett personlighetssyndrom Vad är maladaptiva och adaptiva personlighetsdrag Personlighetsdragen kan variera och de flesta förbättras med åldern och behandling ökar möjligheterna till förbättring Kriterier för Borderline personlighetssyndrom/emotionell instabil personlighet

127 Förra veckans hemuppgift: Anteckna de personlighetsdrag som varit mest problematiska för dig den senaste veckan.

128 Vad är syftet med MBT? Förbättra en persons mentaliseringsförmåga i nära relationer. Vilket leder till Mer stabil självbild Mindre benägen att låta känslorna ta över Lättare att återfå sitt lugn när mentaliseringsförmågan sviktar Ökad stabilitet känslomässigt Mindre sårbar för mellanmänskliga konflikter Lättare för att hantera konflikter som uppstår

129 Hur kan psykoterapi göra detta möjligt? I MBT talar man om sina innersta problem med en eller flera personer. På detta sättet blir man mer medveten om sig själv, sina känslor och hur man relaterar till andra Det handlar också om att komma nära andra människor, släppa in andra i sitt liv dvs våga lita på andra, skapa band till andra och låta andra människor bli betydande i sitt liv Detta är ingen enkel process. Det krävs uppmärksamhet på vad som händer i det egna sinnet och i andras.

130 I terapin kommer anknytningssystemet och anknytningsmönster som vi pratade om i session 5 sannolikt att bli synligt i terapiarbetet. Detta kommer vi i gruppen att fortsätta diskutera under nästa session

131 1.Målformulering 2.Krisplan Behandlingsupplägg i MBT 3.Vid behov besök hos psykiater för psykofarmakologisk behandling 4.Individuell terapi en gång per vecka i ungefär 18 månader 5.Gruppterapi 1,5 timmar per vecka i ungefär 18 månader 6.Samarbete med andra instanser i trygghetssystemen gällande arbetssituation 7.Erbjudande om att ta del av föräldrakurs och närståendekväll (frivilligt) 8. Psykoedukativ introduktionskurs ca 12 tillfällen (kommer först i behandlingen)

132 Arbetssätt i MBT Nära teamarbete med kontinuerliga möten De terapeuter som behandlar en patient har tillåtelse att diskutera patientens framsteg i teamet. En gruppterapeut tar aldrig upp individualterapi inom ramen för gruppterapi Det är upp till varje patient att bestämma vad och när hen vill ta upp på gruppen Vid vissa omständigheter kan en gruppterapeut ta upp sakfrågor även om patienten inte vill prata om det t ex om det gäller våld och hot, allvarliga avtalsbrott eller suicidförsök

133 Arbetssätt i MBT forts.. Patienter i terapin uppmanas att inte ha kontakt utanför gruppterapi sexuella relationer mellan patienter i MBT behandling är inte tillåtna. Om en sådan relation skulle utvecklas måste en av parterna lämna behandlingen och söka hjälp på annat håll.

134 MBT innebär att man övar upp sina mentaliseringsfärdigheter i nära relationer Terapeuten ger få direkta och konkreta råd Försöker i stället engagera till ett mentaliserande förhållningssätt och på så sätt hjälpa patienten att utveckla egna lösningar Mentaliserande förhållningssätt Icke-vetande hållning

135 Den mentaliserande gruppterapin kan beskrivas som ett gym för mentaliseringsträning och av varje deltagare krävs :

136 1. Att deltagarna berättar om aktuella händelser från sitt eget liv som resulterat i bristande mentalisering eller berätta om situationer där patienten utsatts för stress som ställt krav på god mentaliseringsförmåga. Inför varje grupp kan man ställa sig frågan: Vad vill jag att gruppen ska hjälpa mig med i dag?

137 2. Att deltagarna försöker förstå mer om händelser som de berättar om utifrån en mentaliserande hållning (utforskande, med nyfikenhet, öppen för alternativa tolkningar)

138 3. Att de andra gruppdeltagarna medverkar i denna process genom att utforska sina egna och andras problem utifrån en mentaliserande hållning

139 4. Alla tillsammans försöker förhålla sig till det som sker i gruppen med en mentaliserande hållning

140 5. Att gruppdeltagarna försöker knyta an till övriga gruppmedlemmar och till terapeuterna

141 Gruppaktivitet skulle du i gruppen ha svårt för 1... Att berätta om saker som pågår i ditt liv 2....att fokusera på de saker som händer i gruppen 3...att ha en mentaliserande hållning

142 Veckans hemuppgift: Tänk och fundera på vilka för och nackdelar det finns för dig att gå i en MBT-behandling

143 Introduktionskurs MBT SESSION 9 Om mentaliseringsbaserad behandling del 2

144 Sammanfattning från förra sessionen Målsättning med MBT är att öka mentaliseringsförmågan i nära relationer Behandlingsprogrammets upplägg gicks igenom I gruppterapin tränas mentaliseringsförmågan

145 Förra veckans hemuppgift: Tänk och fundera på vilka för och nackdelar det finns för dig att gå i en MBT-behandling

146 Gruppövning 1 Diskutera vilka svårigheter du kan tänka dig stöta på när du inom ramen för behandlingen ska bygga en relation: 1. med individualterapeuten 2. gruppterapeuterna 3. andra patienter

147 Gruppövning 2 Diskutera hur du brukar reagera när du känner dig sviken, missförstådd, förbisedd eller liknande av en terapeut, i en grupp eller av någon annan som står dig nära.

148 Veckans hemuppgift Skriv ner och berätta hur du reagerade när du upplevde att du blev besviken, missförstådd, förbisedd av någon under den senaste veckan

149 Introkurs MBT session 10 Ångest, depression, anknytning och mentalisering

150 Sammanfattning från förra sessionen Diskussionspunkter om eventuella relationella svårigheter som kan uppstå i MBT behandling med individualterapeut, gruppterapeuter och andra patienter i gruppen

151 Förra veckans hemuppgift Skriv ner och berätta hur du reagerade när du upplevde att du blev besviken, missförstådd, förbisedd av någon under den senaste veckan

152 Nästan alla som söker hjälp för instabil självkänsla, instabila känslor och svårigheter med relationer drabbas av psykiska symtom. Ofta är det dessa symtom som gör att man söker hjälp i första skedet. De vanligaste symtomen är ångest och depression

153 Ångest Ångest hänger samman med affekten rädsla Olika individer har olika trösklar för att känna rädsla. Om ens tröskel är för låg, kan det innebära problem, exempel för det är fobier.

154 Gruppövning 1 Skriv ner någon eventuell fobi som du har

155 Ibland är rädsla inte kopplat till något speciellt stimuli och man vet inte vad som orsakar känslan. Rädslans intensitet kan bli så stark att fysiska och mentala processer inte kan hantera den Autonoma systemet kan bli överbelastat och en kan uppleva en panikattack.

156 Gruppövning 2 Har du haft någon panikattack? Skriv ner och berätta hur det kändes.

157 En kan hamna i att försöka undvika de saker som eventuellt kan starta panikattacker. Andra typer av ångest finns som social fobi, generaliserad ångest, tvångstankar och tvångshandlingar. Ångestsyndrom behandlas oftast genom exponering

158 Ångest och anknytning När ett barn blir rädd, vänder det sig till sin vårdnadshavare eller annan trygg person. Vanligtvis lugnas då barnet av den personen Barnet lär sig på det viset att rädsla inte är en farlig känsla. Av olika anledningar kanske lugnandet inte fungerar felfritt och det kan leda till att barnet fortsätter att känna sig rädd och upplever att det inte hjälper att vända sig till andra. Barnet drar slutsatsen att en måste hantera sin rädsla själv, eller att en inte ska visa sin rädsla för andra. Faktum kvarstår dock att den bästa lösningen när man har ångest är att vara med en person som har en lugnande inverkan.

159 Gruppövning 3 Beskriv hur andra människor har haft en lugnande effekt på dig när du drabbats av ångest.

160 I MBT och annan behandling är en av de viktigaste punkterna att närma sig andra med sin ångest.

161 Depression Också förknippat med vissa känslor: separationsångest och ledsenhet. Beror på avbrott i anknytingsrelation. Barn som har etablerat en anknytningsrelation svarar med separationsångest när de blir övergivna och med sorg när personen de saknar inte kommer tillbaks som förväntat. En naturlig reaktion. Kan omvandlas till sorg, till exempel vid dödsfall.

162 Alla kan känna sig ledsna, om det bli maladaptivt kallar vi det för depression. Vid en depression är en person ofta ledsen och känner sig nedstämd, trött, har låg självkänsla, grubblar, har negativa tankar och skuldkänslor. Likheter mellan depression och sorg finns.

163 Gruppövning Fundera och skriv ner något som kan trigga igång en depressiv reaktion hos dig.

164 Många depressioner går över av sig självt. Kan bli ett kroniskt tillstånd. Kan behandlas med antidepressiva läkemedel.

165 Depressivt tänkande Automatiserade tankemönster som tenderar att följa efter en period av nedstämdhet. Det depressiva tänkandet är funderingar som snabbt dyker upp med tankar som "allt är hopplöst", "inget hjälper", "det är omöjligt för mig", "jag är hopplös" osv. Ofta beror tankarna på dåliga livserfarenheter. Tankarna kan i sig självt vidmakthålla en depression eller en depressiv hållning. Har påverkan på mentaliseringsförmågan.

166 Gruppövning När brukar du drabbas av depressiva tankar? Det kan antingen vara saker som du upplevt tidigare eller upplever nu.

167 Veckans hemuppgift Notera om du klarat av att närma dig en annan person eller personer under veckan när du känt dig orolig eller haft ångest. Var uppmärksam på om det hjälpte eller inte hjälpte och även dina tankar kring varför det hjälpte eller inte hjälpte Skriv ner depressiva tankar du haft den senaste veckan och hur du hanterade dessa. Var det möjligt för dig att utforska och utforska dessa tankar.

168 Introduktionskurs MBT SESSION 11 Depression, sammanfattning och avslutning

169 Frågor från förra sessionen Vad är ångest Fobier Undvikande

170 Förra veckans hemuppgift Notera om du klarat av att närma dig en annan person eller personer under veckan när du känt dig orolig eller haft ångest. Var uppmärksam på om det hjälpte eller inte hjälpte och även dina tankar kring varför det hjälpte eller inte hjälpte Skriv ner depressiva tankar du haft den senaste veckan och hur du hanterade dessa. Var det möjligt för dig att utforska och utforska dessa tankar.

171 Depression Också förknippat med vissa känslor: separationsångest och ledsenhet. Beror på avbrott i anknytingsrelation. Barn som har etablerat en anknytningsrelation svarar med separationsångest när de blir övergivna och med sorg när personen de saknar inte kommer tillbaks som förväntat. En naturlig reaktion. Kan omvandlas till sorg, till exempel vid dödsfall.

172 Alla kan känna sig ledsna, om det bli maladaptivt kallar vi det för depression. Vid en depression är en person ofta ledsen och känner sig nedstämd, trött, har låg självkänsla, grubblar, har negativa tankar och skuldkänslor. Likheter mellan depression och sorg finns.

173 Gruppövning Fundera och skriv ner något som kan trigga igång en depressiv reaktion hos dig.

174 Många depressioner går över av sig självt. Kan bli ett kroniskt tillstånd. Kan behandlas med antidepressiva läkemedel.

175 Depressivt tänkande Automatiserade tankemönster som tenderar att följa efter en period av nedstämdhet. Det depressiva tänkandet är funderingar som snabbt dyker upp med tankar som "allt är hopplöst", "inget hjälper", "det är omöjligt för mig", "jag är hopplös" osv. Ofta beror tankarna på dåliga livserfarenheter. Tankarna kan i sig självt vidmakthålla en depression eller en depressiv hållning. Har påverkan på mentaliseringsförmågan.

176 Sammanfattning Vad är mentalisering Vad innebär det att ha problem att mentalisera Varför har vi känslor och vad är grundaffekter Mentalisering av känslor Anknytning Anknytning och mentalisering Vad är borderline personlighetssyndrom Om mentaliseringsbaserad behandling del 1 och 2 Ångest, anknytning och mentalisering Depression, anknytning och mentalisering

177 Gruppövning Skriv ner några korta om vad du tycker har varit särskilt lärorikt för dig på introkursen (t ex ett ämne, en hemuppgift eller händelse) Skriv även ner eventuella förslag och idéer om hur man kan förbättra introkursen

178

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet: Mentaliseringsbaserad terapi - MBT 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetssyndrom? Varför får man borderline personlighetssyndrom? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad

Läs mer

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge Borderline och Mentalisering Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge Borderline Den sociala hjärnans evolution De frontal, prefrontala, temporala och parietala delarna av hjärnan har utvecklats sent

Läs mer

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av: Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man

Läs mer

Mentalisering och borderline

Mentalisering och borderline Mentalisering och borderline Borderline personlighetsstörning enligt DSM-IV 1. Undviker separationer 2. Stormiga relationer 3. Identitetsstörning 4. Självdestruktiv impulsivitet 5. Suicidalitet och/eller

Läs mer

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar Personlighetsstörningar Helena Bingham leg psykolog 018-600 900 helena@ptfo.se www.ptfo.se Personlighetsstörning Alla människor har en personlighet med olika drag som utmärker oss Vissa människor utvecklar

Läs mer

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar Personlighetsstörningar Grundläggande för en personlighetsstörning - Stabila beteenden eller karaktärsdrag - Börjar senast i tonåren - Social eller yrkesmässig funktionsnedsättning eller - Subjektivt lidande

Läs mer

Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT

Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT Behandlingsprogram och psykopedagogisk kurs MBT Christina Morberg-Pain & Fredrik Tysklind MBT-teamet 5 december 2014 MBT-teamet Remiss En remiss inkommer till MBT-teamet. Information Patienten kallas och

Läs mer

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don t know Målsättning för terapisessionen Att förbättra mentaliseringsförmågan. Att göra det medvetna medvetet. Att öva upp och förbättra förmågan att föreställa

Läs mer

Don t worry and don t know

Don t worry and don t know PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Christina Morberg-Pain Leg psykolog Niki Sundström leg psykolog, leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se 1 PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don

Läs mer

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT. Don t worry and don t know. Mentalisering - definitioner. Mentalisering - introduktion

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT. Don t worry and don t know. Mentalisering - definitioner. Mentalisering - introduktion PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don t know Peder Björling & Niki Sundström MBT-teamet Huddinge www.sverige.se Mentalisering - definitioner Holding mind in mind. Att förstå sig själv utifrån

Läs mer

Mentalisering och smärta

Mentalisering och smärta Mentalisering och smärta Eva Henriques. leg sjukgymnast, leg psykoterapeut Jan Johansson. leg sjukgymnast, leg psykoterapeut avastkliniken Stockholm Mentalisering att leka med verkligheten Att se och förstå

Läs mer

BORDERLINE. och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet.

BORDERLINE. och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet. BORDERLINE och konsten att dra i handbromsen - när känslorna är överallt och tomheten lurar runt hörnet. Hur hamnade jag här? 2006-02-28 Göran Rydén 2 Vad ska jag prata om? Några ord om diagnostik Om anknytning

Läs mer

Observera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering

Observera! Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentalisering - Introduktion. Vad är mentalisering? Mentalisering Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Observera! Åhörarkopior hittar du på www.mbtsverige.se Leg psykolog Maria Wiwe och PTP-psykolog Lisa Herrman MBT-teamet Huddinge Mentalisering - Introduktion Vad är mentalisering?

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

V d a d är ä r me m nta t l a iseri r ng? MBT m nta t l a iseri r ngs g bas a erad d te t ra r p a i

V d a d är ä r me m nta t l a iseri r ng? MBT m nta t l a iseri r ngs g bas a erad d te t ra r p a i Vad är mentalisering? MBT mentaliseringsbaserad terapi Maria Wiwe MBT-teamet Huddinge Maria.wiwe@sll.se www.mbtsverige.se Holding mind in mind (Fonagy & Bateman) Att ha sina egna och andras tankar och

Läs mer

MBT och gruppbehandling

MBT och gruppbehandling MBT och gruppbehandling Grupperna är centrala i MBT Det är inte så att individualterapin är det viktiga i MBT och grupperna utfyllnad. Tvärtom: patienterna har mer grupp än individualterapi. MBT innehåller

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

MBT - MentaliseringsBaserad Terapi

MBT - MentaliseringsBaserad Terapi MBT - MentaliseringsBaserad Terapi MBT-teamet Psykiatrisk Öppenvårdsmottagning Solhem Solhem, Ing. 2, plan 2, SÄS 501 82 Borås Tel: 033-616 35 50 www.vgregion.se/sas MBT MentaliseringsBaserad Terapi Vad

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT)

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Mentaliseringsbaserad terapi (MBT) Leg psykolog Maria Wiwe och PTP-psykolog Lisa Herrman MBT-teamet 1 Observera! Åhörarkopior hittar du på www.mbtsverige.se 2 Kvällens schema Presentation Vad är mentalisering?

Läs mer

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering?

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vår hjälte Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik HT 2010 Per Wallroth 2 Vad är mentalisering? Mentalisering = holding mind in mind. Mentalisering = att förstå att alla människor

Läs mer

Vad är mentalisering? Mentaliseringsbaserad terapi. Borderlinepersonlighetsstörning. Borderlinepersonlighetsstörning. Borderlinepersonlighetsstörning

Vad är mentalisering? Mentaliseringsbaserad terapi. Borderlinepersonlighetsstörning. Borderlinepersonlighetsstörning. Borderlinepersonlighetsstörning Vad är mentalisering? Mentaliseringsbaserad terapi Niki Sundström Leg psykolog leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Mentalisering = holding mind in mind. Mentalisering = att förstå sig

Läs mer

Mentalisering Utveckling och skador

Mentalisering Utveckling och skador Mentalisering Utveckling och skador Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Schema för september 8/9 Mentalisering (Per W) 15/9 Trauma

Läs mer

Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19

Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 Mentaliseringsbaserad terapi 2015-03-19 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här?

Läs mer

Joakim Löf, leg psykolog, leg psykoterapeut & Anna Sten, överläkare, MBT-teamet Huddinge

Joakim Löf, leg psykolog, leg psykoterapeut & Anna Sten, överläkare, MBT-teamet Huddinge Joakim Löf, leg psykolog, leg psykoterapeut & Anna Sten, överläkare, MBT-teamet Huddinge Utveckling av manualen för gruppterapi i MBT Från början var det inte så väl beskrivet och det antogs att man använde

Läs mer

Anknytning/ Relationer

Anknytning/ Relationer Ge liv Ta oss tillbaka till glädje Kan vara humörändrande Anknytning/ Relationer Relationer Trygga relationer (trygg anknytning) Ge en trygg hamn (plats) Ett säkert ställe (bas) från vilket man kan utforska

Läs mer

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk

Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Att uppmärksamma det lilla barnet när föräldern har egna problem som psykisk ohälsa och/eller missbruk Det lilla barnet kan inte föra sin egen talan Därför behöver vi som träffar barn och föräldrar vara

Läs mer

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin. Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet riktlinjer och

Läs mer

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior. psykologi.se/material/

Varför traumakunskap i skolan? Åhörarkopior.  psykologi.se/material/ 2016-12-15 1 Åhörarkopior 2 Varför traumakunskap i skolan? www.pedagogisk psykologi.se/material/ 1 2016-12-15 Traumasymptom utifrån åldersgrupper Traumakunskap och bemötande Förskolebarn Grundläggande

Läs mer

8 tecken på att du har en osund relation till kärlek

8 tecken på att du har en osund relation till kärlek ! Tisdag 28 mars 2017 Av Alexandra Andersson 8 tecken på att du har en osund relation till kärlek Hamnar du alltid i destruktiva förhållanden? Känner du att du alltid förändrar dig själv för att accepteras

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi

Kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi Vad är det? KBT-praktiken Introduktion i kognitiv beteendeterapi Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en inriktning inom kunskapsfältet psykoterapi. Med psykoterapi menas behandling

Läs mer

Hål i huden. Om flickor* som skär** sig.

Hål i huden. Om flickor* som skär** sig. Hål i huden Om flickor* som skär** sig www.slpo.sll.se/mbt-teamet 2006-03-16 Per Wallroth 2 Kvällens schema 1. Vad vet vi om skärande och andra former av självskadande? 2. Hur kan man förstå att människor

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Trauma och återhämtning

Trauma och återhämtning Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.

Läs mer

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Unga vuxna och neuropsykiatri Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Gillberg ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neuro developmental clinical examinations

Läs mer

Mentalisering Att leka med verkligheten

Mentalisering Att leka med verkligheten Mentalisering Att leka med verkligheten Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se Observera! Åhörarkopior av de här PowerPointbilderna

Läs mer

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök Kronisk suicidalitet Suicidalitet Maria Wiwe& Peder Björling MBT-teamet Huddinge Att definiera sig själv på något sätt utanför den levande världen = stark identitetskänsla. Stark inre smärta. Inget kortvarigt

Läs mer

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet

Läs mer

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering?

Vår hjälte. Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik. Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vad är mentalisering? Vår hjälte Översikt över Mentaliseringsbaserad terapi teori och praktik 2 Mentalisering = holding mind in mind. Mentalisering = att förstå att alla människor uppfattar verkligheten på sitt eget personliga

Läs mer

3. Har du under de senaste veckorna haft svårt att känna glädje och lust i situationer där du i vanliga fall brukar göra det?

3. Har du under de senaste veckorna haft svårt att känna glädje och lust i situationer där du i vanliga fall brukar göra det? Några frågor om hur du mår Det är vanligt med psykiska besvär som man av olika skäl inte berättar om. För att få en så fullständig bild som möjligt av hur du mår, och därmed minska risken för att vi missar

Läs mer

Dialektisk Beteendeterapi DBT

Dialektisk Beteendeterapi DBT Dialektisk Beteendeterapi DBT Niklas Ekstam Leg psykolog, leg psykoterapeut, DBT-terapeut Ingela Lord Skötare, DBT-terapeut DBT-enheten Antaganden Människor gör så gott de kan Människor strävar efter att

Läs mer

Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE

Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE WWW.LINKEDIN.COM/IN/JOHANYDREN/ Agenda God grund för bra kommunikation Tekniker för att återföra samtal till konstruktiv

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen

Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen Korttidspsykoterpi för barn och ungdomar vid Ericastiftelsen Anders Jacobsson, Janne Karlsson, Anders Schiöler och Helena Vesterlund Föreningen för barn- och ungdomspsykoterapeuter 17/9 11 Program Kort

Läs mer

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning hos små och stora barn Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning i förskolan Malin Broberg är leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Birthe Hagström är förskollärare,

Läs mer

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Nu Centrerad Terapi Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Vadstena Gestaltdialog 2011 Vad är nucentrerad terapi (NCT)? NCT är en ny terapiform som integrerar det man ibland kallar den

Läs mer

När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra

När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra När föräldrar har psykisk ohälsa hur barn kan påverkas och vad förskolan kan göra Förskolan är livsviktig Stockholm 2015 11 13 Birthe Hagström, fil.dr. pedagogik Birthe.hagstrom@telia.com Många gånger

Läs mer

Anknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning & Samspel. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning & Samspel Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Respekt och relationer

Respekt och relationer Respekt och relationer anknytning, respekt, dialog Hela Hälsan Tallinn 20.9 2014 Gun Andersson och Pia Rosengård-Andersson Varför vill vi ha relationer överhuvudtaget? Varför levde man egentligen? Hon

Läs mer

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar Personlighetsstörningar Vi ser personligheten i individens speciella sätt att uttrycka sig, hur han rör sig, hur han upplever och reagerar på situationer, hur han älskar, blir svartsjuk, hur han förvaltar

Läs mer

mrangne@gmail.com 1 Mer om borderline Lisa, del 2 Lisa, del 1 Med patientens egna ord:

mrangne@gmail.com 1 Mer om borderline Lisa, del 2 Lisa, del 1 Med patientens egna ord: Lisa, del 1 Lisa, 21 år, inkommer till kirurgakuten efter att ha skurit sig i båda handlederna, på underarmar och bröst. De flesta såren är relativt ytliga men ett par behöver sutureras. Patienten inkommer

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Skära, bränna, slå! Schema. Självskadande är inte självmord. Självskadande är ingenting nytt. Om självskadande

Skära, bränna, slå! Schema. Självskadande är inte självmord. Självskadande är ingenting nytt. Om självskadande Skära, bränna, slå! Om självskadande Per Wallroth fil. dr, leg. psykolog leg. psykoterapeut, psykoanalytiker MBT-teamet, Psykiatri Sydväst Basfakta om självskadande Hur kan man förstå att människor skadar

Läs mer

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner.

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Psykologer med kognitivt perspektiv studerar vårt tänkande, vår begreppsbildning och hur dessa två faktorer samspelar med våra känslor. Utgångspunkt:

Läs mer

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid varandra med respekt? Emotionell coaching: innebär

Läs mer

Information om Inre Balans-terapi

Information om Inre Balans-terapi Information om Inre Balans-terapi Inre Balans-terapi är en enkel och effektiv metod för stresshantering och personlig utveckling. Under tre sessioner arbetar man direkt med det undermedvetna för att starta

Läs mer

Livskunskap för de allra yngsta

Livskunskap för de allra yngsta Livskunskap för de allra yngsta Ett program för de allra yngsta Känslor Anknytning Samspel Förskolans läroplan Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas,

Läs mer

Bemötande aspekter för nyanlända.

Bemötande aspekter för nyanlända. Bemötande aspekter för nyanlända. med Ewa-Karin Ottoson 0733-149037 ekottoson@gmail.com Björn Ogéus 0703-955880 bjorn.ogeus@outlook.com Egna upplevelser. 5 år i Nord Yemen. Hur kommunicerar man utan att

Läs mer

Ann-Sofi Barth Olofsson, BUP Brommaplan 1

Ann-Sofi Barth Olofsson, BUP Brommaplan 1 2011-01-20 Ann-Sofi Barth Olofsson, BUP Brommaplan 1 PFPP = Panikfokuserad psykodynamisk psykoterapi (Symtomfokuserad psykodynamisk terapi) Metoden är utvecklad i USA av Barbara Milrod, - psykiater och

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta?

Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta? Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta? 1 För att förstå hur barn upplever och hanterar smärta Smärta är inte en isolerad känsla, utan det finns såväl oro och rädsla i samma emotion

Läs mer

Bemötande vid självskadebeteende information och övningar

Bemötande vid självskadebeteende information och övningar Bemötande vid självskadebeteende information och övningar Ett nationellt projekt - För bättre vård och bemötande av personer med självskadebeteende Projektet är uppdelat i 3 noder. Medverkande från norra

Läs mer

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld

Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25)

Läs mer

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Motivation. Motivation Upplägg & innehåll. Ebba Elwin.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Motivation. Motivation Upplägg & innehåll. Ebba Elwin. Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet ger jag riktlinjer

Läs mer

Affektteori och affektsmitta

Affektteori och affektsmitta Affektteori och affektsmitta Den tredje pelaren coping som introducerades i den förra artikeln innefattar förmågan att hantera yttre belastningar, inre känslor och tankar, impulser och minnen. Att kunna

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Tankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden

Tankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden Tankens kraft Inre säkerhetsbeteenden Ett inre säkerhetsbeteende är en tanke eller ett eget förhållningssätt vi har för hur vi får agera. Många har ett avancerat mönster av regler som vi kontrollerar i

Läs mer

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer

Traumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer Traumamedveten omsorg Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 3 ACE-studien - Adverse Childhood Experience Traumatiserande och negativa händelser

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Självskattningsskala för symtom (4S) Bas Namn: Personnummer: Datum: I det här formuläret kommer du att få ta ställning till ett antal frågor om symtom och problem som är vanliga vid psykoser. Vi vill veta

Läs mer

Är kognitiv beteendeterapi något för dig?

Är kognitiv beteendeterapi något för dig? Målet med kognitiv psykoterapi är att lindra individens känslomässiga lidande via tankar, föreställningar, mentala bilder, principer eller kognitioner som kan resultera i plågsamma känslor och försämrad

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar Personlighetsstörningar Niklas Hörberg, ST-läkare niklas.horberg@akademiska.se 2012-01-16 Vad är en personlighetsstörning? Vilka personlighetsstörningar finns? Varför får man en personlighetsstörning?

Läs mer

SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA

SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA OLA 52 SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA OLA 52 SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA Innehåll FÖRORD NÄR DU VAKNAR FOKUSERA OMSORG

Läs mer

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar

Läs mer

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen Trygga relationer- en viktig grund för lärande Dialogforum om föräldrastöd Stockholm 2014 12 18 Birthe Hagström, fil.dr. birthe.hagstrom@malmo.se Innehåll Förskolan och de minsta barnen Vad är anknytning

Läs mer

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom Christina Björklund 24.9.2007 ÅNGEST En fysiologisk reaktion som har sin grund i aktivering av det autonoma nervsystemet: ökad hjärtfrekvens, svettning, yrsel, illamående.

Läs mer

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra MBT och SUICIDALITET Niki Sundström och Peder Björling Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra Agenda Dödsönskan Suicidtankar Suicidplaner Rysk roulette Suicidförsök Kronisk

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

MADRS-S (MADRS självskattning)

MADRS-S (MADRS självskattning) Sida av MADRS-S (MADRS självskattning) Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri, Karolinska Institutet, Stockholm. Namn Ålder Kön Datum Kod Summa Avsikten med detta formulär är

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi TRYGGHET & RÄDSLA - så funkar vi Cecilia Duberg Leg. Psykolog Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro Cecilia.Duberg@orebroll.se 019-602 36 07 INRE DIALOG KRAVBILD BIOLOGI TRYGGHET

Läs mer

Hantera besvärliga typer

Hantera besvärliga typer Hantera besvärliga typer 2224 Verkligheten och min uppfattning om verkligheten är inte detsamma. Jag har ansvar för mina tankar. Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser och hör. Det

Läs mer

Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken. Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi

Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken. Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi Psykisk ohälsa hos späda och små barn Risker och kännetecken Pia Risholm Mothander docent, specialist i klinisk psykologi prm@psychology.su.se Den här föreläsningen Förväntad utveckling 0-2 år Föräldrars

Läs mer

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Tydliggörande pedagogik - en introduktion Malmö stad Stadskontoret FoU Malmö socialt hållbar utveckling 2014-08-14 Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Affektsmitta Vi har alla erfarenhet av att bli

Läs mer

Björn Philips. Linköpings universitet Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet

Björn Philips. Linköpings universitet Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet Björn Philips Linköpings universitet Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet 1. Mentaliseringsteorin 2. MBT 3. Forskning om MBT Anknytningsteori och forskning Psykoanalytisk klinisk teori

Läs mer

Affektfokuserad psykoterapi i praktiken. www.affekta.se

Affektfokuserad psykoterapi i praktiken. www.affekta.se Affektfokuserad psykoterapi i praktiken www.affekta.se Freud Malan / Davanloo Rogers / Perls Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy (ISTDP) Patricia Coughlin Affect Phobia Therapy (APT) Leigh McCullough

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer