VÄLKOMMEN TILL RELIGIONSVETENSKAP

Transkript

1 VÄLKOMMEN TILL RELIGIONSVETENSKAP Världens religioner tilldrar sig idag ett allt större intresse. Det beror bl.a. på att kulturerna är starkt beroende av de religioner som förekommer i samhällena, vidare på att möten och konflikter ofta följer religiösa gränsdragningar och att människors tänkesätt i etiska och moraliska frågor knyts till religiösa föreställningar och beteenden. Därför är det viktigt att studera religionerna vetenskapligt på en akademisk nivå. Inom ämnet religionsvetenskap studerar vi världens religioner både i historia och i nutid (bl.a. judendom, islam, hinduism, buddhism, konfucianism, taoism, shintoism, zoroastrism och nya religiösa rörelser). Vi har huvudsakligen fyra infallsvinklar: det rent historiska studiet, det jämförande studiet, det religionspsykologiska och det religionssociologiska studiet. Till detta kan ytterligare läggas ett religionsantropologiskt och ett religionspedagogiskt studium. Inom ämnet ges således en mängd olika infallsvinklar på det fenomen som vi kallar religion. Vi sysslar mycket med icke-kristna religioner men kommer också, särskilt inom religionssociologin och religionspsykologin, in på de religiösa förhållandena i vår egen del av världen. Religionsvetenskap finns som ämne vid både Humanistiska och Teologiska fakulteten. Tyngdpunkten är förlagd till Humanistiska fakulteten, till vilken ämnet även administrativt hör. Således har även teologer förmånen att kunna läsa religionsvetenskap som huvudämne. Studierna i ämnet religionsvetenskap är upplagda i grundstudier, ämnesstudier och fördjupade studier. Grundstudierna omfattar 25 studiepoäng och läses det första studieåret. Ämnesstudier till en omfattning av 35 studiepoäng läses det andra studieåret. Det tredje läsåret deltar man i ett seminarium och skriver sin kandidatavhandling (10 studiepoäng). Det fjärde läsåret väljer studerande sin infallsvinkel och fokus inom religionsvetenskapen och lär sig även recensionsteknik. Det fjärde läsårets studier kallas fördjupade studier och motsvarar 40 studiepoäng. Det femte läsåret skriver man en avhandling pro gradu i samband med magisterseminariet. Seminariet och avhandlingen, som är en vetenskaplig uppsats, är värda 40 studiepoäng. I grundstudierna lär man sig om grundbegreppen och förhållningssätten i världens stora religioner ur ett jämförande perspektiv och vad ämnet religionsvetenskap handlar om. Man studerar hur religion praktiseras inom de olika traditionerna och bekantar sig med de heliga texterna från olika områden. Redan under grundstudierna sker en fördjupning av kunskaperna om religionerna i Främre Orienten, framför allt judendomen och islam. Man 1

2 fördjupar även kunskaperna om Indiens religioner. Vid sidan av detta introduceras den studerande också i samtida religiösa röreslser och strömningar som direkt eller indirekt har stor betydelse idag. Undervisningen sker i form av föreläsningar, genom deltagande i kurser med efterföljande tentamen samt genom självständigt studium. I ämnesstudierna läser man religionssociologi, religionspsykologi och religionsantropologi samt lär sig om metoder. Metodkursen är viktig eftersom den ger insikt i hur man konkret "gör vetenskap" med t.ex. hjälp av intervjuer. Tillsammans ger alla de här kurserna viktiga pusselbitar för den första självständiga vetenskapliga uppsatsen, dvs. kandidatavhandlingen. Utöver det här innehåller ämnesstudierna 3 st valbara kurser genom vilka man (1) läser mera om något perspektiv eller tema inom religionsvetenskapen, t.ex. religion och genus, religion och populärkultur, religionsantropologi osv. och (2) fördjupar sig i någon religion. Hur man väljer bland de här kurserna är viktigt med tanke på kandidatavhandlingen. Det är de första stegen mot en egen inriktning inom ämnet religionsvetenskap. De fördjupade studiernas innehåll diskuteras alltid i samråd med examinator. I regel skall fjärde läsårets studier stöda skrivandet av avhandlingen pro gradu. Ämnet religionsvetenskap har få lärarresurser. En del av studierna kommer därför att bestå av självständigt arbete och deltagande i studiecirklar. Kontakta lektorerna för uppgifter om pågående studiecirklar. Studerande uppmanas ta del av gästföreläsningar samt även bekanta sig med kursutbudet vid Åbo universitet och Öppna Universitetet/CLL. Enligt överenskommelse med egenlärare kan alltså även gästföreläsningar ingå i studierna som specialiseringskurser. I början av studierna ges en mängd föreläsningskurser som man i regel bör följa och tentera på det sätt som man kommer överens om på kursen. Inom ämnet rekommenderas även att studenten i ett tidigt skede av studierna skriver bokreferat. Litteraturvalet diskuteras med examinator när det avviker från uppgifterna i MinPlan där förslagen är exempel på tentamens- eller referatlitteratur. Ämnesrådslaget består av alla huvudämnesstuderande, forskare och personal. Ämnesrådslaget träffas minst två gånger per termin samt vid behov. Kallelse till ämnesrådslaget kungörs på anslagstavlan och skickas per e-post. 2

3 PERSONAL OCH KONTAKTUPPGIFTER Kansli: Arken, Fabriksgatan 2, Åbo. Tfn , fax Ämnesansvarig Nynäs, Peter, TD. Träffas se nedan. Professor Nynäs, Peter, TD, professor i religionsvetenskap, träffas enligt överenskommelse, tfn , e-post: peter.nynas@abo.fi. Docenter Ayim-Aboagye, Desmond, FD, docent i religionsvetenskap, särskilt afrikansk religion, utnämnd Broo, Måns, FD, docent i religionsvetenskap, utnämnd Frisk, Liselotte, FD, docent i religionsvetenskap, utnämnd Gothóni, René, TD, docent i religionshistoria, utnämnd Granholm, Kennet, FD, docent i religionsvetenskap, särskilt nyreligiositet och västerländsk esoterism, utnämnd Häger, Andreas, FD, docent i religionssociologi, utnämnd Illman, Ruth, FD, docent i religionsvetenskap, utnämnd Leppäkari, Maria, TD, docent i religionsvetenskap, utnämnd Lindberg, Christer, TD, docent i religionsvetenskap, utnämnd Sjödin, Ulf, FD, docent i religionsvetenskap, särskilt religionsbeteendevetenskap, utnämnd Suutala, Maria, FD, docent i religionshistoria, särskilt idéhistoriska frågor rörande människans förhållande till naturen, utnämnd Akademilektor Svanberg, Jan, FD, träffas on 9-10 och enligt överenskommelse, tfn , e-post: jan.svanberg@abo.fi Akademilektor Broo, Måns, FD, docent, tjänstledig höstterminen 2014 träffas on 9-10 och enligt överenskommelse, tfn , e-post: mans.broo@abo.fi. Vikarie Sjö, Sofia, TD, universitetslärare höstterminen 2014 träffas on 9-10 och enligt överenskommelse, tfn , e-post: sofia.sjo@abo.fi. 3

4 Timlärare Björkman, Nina, FM Blomqvist, Nana, FM Ingman, Peik, FM Kontala, Janne, FM Lassander, Mika, FD Leppäkari, Maria, TD, docent Ramstedt, Tommy, FM Sjö, Sofia, TD Forskare Se ämnets hemsida på Projektsekreterare, PCCR Dahl, Karoliina, FM, tfn , e-post: Amanuens Holmberg, Anne, socionom, tfn , e-post: Deltid: tisdag-torsdag. Egenlärare HF: Svanberg, Jan TF: HT Sofia Sjö, VT Broo, Måns Tutorer Andersson, Tove, e-post: Ekebom, Linn, e-post: 4

5 ALLMÄNNA INSTRUKTIONER 1. Detta är en normalstudieplan. Det innebär att den framställer hur studierna kan se ut. Variationsmöjligheterna är flera. 2. Modulerna eller studieenheterna är fastställda av respektive fakultet. Den innehållsliga utformningen (vilka böcker man läser) kan vara olika. Diskutera först med examinator. 3. Examen regleras av de olika examensstadgorna och andra av Åbo Akademi antagna bestämmelser, som hittas på ÅA:s webbsidor och i MinPlan. 4. Alla moduler kan i teorin läsas på egen hand och tenteras för examinator. I praktiken har det dock visat sig nödvändigt med undervisning (föreläsningar, kurser och seminarier), särskilt för dem som inte har lång studievana. Seminarierna kräver obligatorisk närvaro. 5. Kursutbudet vid ämnet varierar från år till år beroende på ekonomiska resurser och lärarkrafter. Det är viktigt att man deltar i undervisningen så mycket som möjligt. 6. De flesta kurser slutar med någon form av examination. Har man blivit godkänd i examinationen motsvarar det ett bestämt moment i studieplanen, som då anses vara avklarat. Den lärare som håller en kurs svarar själv för examinationen. 7. Vid institutionen ges tutorledd undervisning av längre hunna studerande. Denna undervisning ges i specialområden samt i grundstudierna när den ekonomiska situationen inte möjliggör timlärarresurser. 8. Studerandena uppmanas i ett tidigt skede av studierna att skriva bokreferat, dessa kan fungera som alternativ till tentamen. 9. Det går alltid att lyfta in kurser i studieplanen, även om sådana inte skulle finnas nämnda. I beskrivningen av modulerna nämns dock de vanligaste kurserna. 10. Gästföreläsningar går att lyfta in i studieplanen genom presentation av föreläsningsdagbok eller referat av närstående litteratur. 11. Observera att gästföreläsningar och kortkurser även kan integreras i examen. I en humanistisk kandidatexamen à 180 sp (med ett långt biämne) finns möjlighet till maximalt 35 sp valfria studier. Dessa studier kan vara studier i huvudämnet som överskrider minimikraven. Läser man två biämnen finns möjlighet till 10 sp 5

6 valfria studier som även kan vara huvudämnets kurser. Det är alltså möjligt att läsa fler religionsvetenskapliga kurser än minimikravet och integrera dessa i examen. 12. Studerande rekommenderas att bilda studiecirklar. Detta är speciellt viktigt i moduler där undervisning inte ges. Kontakta personalen för information om vilka studiecirklar som är aktiva. 13. Exkursioner kan ingå som ett moment i studiegången. Det är önskvärt att studerandena deltar i exkursioner anordnade av ämnet. 14. Seminarierna är mycket viktiga. Man kan därför inte dispenseras från dem. Seminarierna sträcker sig över ett helt läsår. 15. Ämnet religionsvetenskap läses både vid Humanistiska fakulteten och vid Teologiska fakulteten. Innehållet i modulerna vid båda fakulteterna varierar men undervisningen samordnas så mycket som möjligt. Utöver detta ingår religionsvetenskap i allmän teologi (ett humanistiskt ämne som sköts av Teologiska fakulteten/öppna universitetet) samt i studierna vid Pedagogiska fakulteten. 16. Tentamen sker skriftligt på allmänna tentamensdagar. 17. Kurserna tenteras vid överenskommen tidpunkt. 18. Man bör sträva efter att tentera större helheter (ca 5 böcker) på en gång. Undantag är kurserna. Det är viktigt att man är väl förberedd för varje tentamen. 19. Tentamensanmälan till allmän tentamensdag sker elektroniskt enligt fakultetens anvisningar. I övrigt följs tentamensinstruktionen. 20. I samband med att terminerna börjar och avslutas uppmanas alla studerande att tillsammans med egenläraren planera och evaluera studiegången. 21. Donnerska institutet/steinerbiblioteket tillhandahåller många av våra kursböcker. Besök Steinerbiblioteket, Biskopsgatan 13 när du planerar ta en kurs. 22. Meddelanden om förändringar och annan viktig information ges på anslagstavlorna vid ämnet samt via e-postlistan relvet@abo.fi.kontakta ämnets kansli för att komma med på e-postlistan! Även ämnesföreningen Gnosis har en e- postlista. Kontakta någon i Gnosis styrelse (e-post gnosis@abo.fi) för att komma med i ämnesföreningen. 6

7 Bedömningsgrunder för kurshelheters omfattning Beräkningen av arbetsinsatsen nedan är uppgjord i enlighet med nationell rekommendation för ämnet religionsvetenskap. Lärare och examinator bedömer arbetsinsatsens omfattning för olika kurser och i olika fall. En studiepoäng motsvarar ca 27 h studier i vilket ingår både kontaktundervisning och självstudier. Studerandes genomsnittliga arbetsvecka anses vara 40 h, dvs. 1,5 sp (3 sp motsvarar två arbetsveckor). Ett arbetsår omfattar ca 1600 h arbetstimmar. För kontaktundervisning (seminarier, handledning, katederundervisning etc) beräknas förhållandet mellan undervisning och självstudier enligt relationen 1:1. Detta gäller i de fall då undervisningen utgör grund för examination, liksom för de slag av undervisning som förutsätter förberedelser. I de fall undervisningen inte examineras är relationen 1:0 och ifall PBL (problem baserat lärande) appliceras som metod i undervisningen är relationen 1:4. Ifall litteratur är referensmaterial beräknas inte separat tid för detta. Självstudier kan innefatta litteraturstudier och förberedelse och fördjupning inför tentamen, skriftliga arbeten i form av uppsatser, essäer och referat, samt andra slag av uppgifter, övningar och examinationsformer. 800 sidor medelsvår litteratur på svenska beräknas motsvara 40 arbetstimmar dvs. 1,5 sp (100ss/5h). 400 sidor innehållsligt krävande litteratur på främmande språk beräknas motsvara 40 arbetstimmar, dvs. 1,5 sp (100ss /10h). Exempel på beräkning av arbetsinsats för 5 sp (135 arbetstimmar) kurs: Arbetsmoment Litteraturbaserad frivillig undervisning 30 h Undervisning med förberedande uppgift 4 h Litteratur / svenska 400 ss Litteratur / engelska 800 ss Summa: Arbetsinsats 30 h 8 h 20 h 80 h 140 h Arbetsmoment Litteratur/ svenska 400 ss Litteratur / engelska 800 ss Skriftlig essä Summa: Arbetsinsats 20 h 80 h 35 h 135 h 7

8 För ett skriftligt arbete (essä, uppsats etc) som utgör en argumentationsmässig och reflektiv välredigerad helhet beräknas 3 h per sida (radavstånd 1,5 12 pt TNR). Ett skriftligt arbete som i exemplet ovan beräknas motsvara en arbetsinsats om 35 h, omfattar således ca 12 ss. Arbetsmoment Litteratur/ svenska 500 ss Litteratur / engelska 1000 ss Hemtentamen Summa: Arbetsinsats 25 h 100 h 8 h 133 h 8

9 Plagiathantering Ett universitets kvalitet vilar i första hand på omgivningens tilltro till verksamheten. Ifall någon skulle ifrågasätta trovärdigheten måste universitetet dock kunna visa på ett system som garanterar att verksamheten håller god kvalitet. Åbo Akademi har under en längre tid haft få konstaterade fall av plagiat i skriftliga arbeten. I takt med att tillgängligheten till elektroniskt material har ökat har antalet plagiatfall ökat även inom universitetsvärlden. För att garantera trovärdigheten för Åbo Akademi används programvaran Urkund för plagiatdetektion. Den övergripande regeln är att i alla texter (uppsatser, referat, PM, artiklar etc) som man skriver så används referenser och litteraturförteckning. Man måste alltid vara ytterst noggrann med att ange de källor som man använder sig av i texten. Det här gäller både för löpande text som har formulerats med egna ord på basis av annan text och för direkta citat. Användningen av Urkund följer en enkel princip. Studerande skickar in sina kandidatuppsatser och magisteravhandlingar per e-post till systemet. Det är den version av ditt examensarbete som bedöms som också ska plagiatgranskas, dvs. du skickar in ditt examensarbete för plagiatgranskning samtidigt då du skickar in det för bedömning. Skriv namnet på din uppsats i rubrikraden i mejlet. Inlämningsarbetet sätts som bifogad fil. Skicka till peter.nynas.abo@analys.urkund.se eller jan.svanberg.abo@analys.urkund.se. Uppsatsen analyseras och jämförs med andra dokument från tre olika källor: elektronisk litteratur, webbsidor, Urkunds dokumentdatabas (alla inlämnade och analyserade uppsatser sparas). Varje ord och mening i en uppsats analyseras inte utan endast strängar på 5-10 ord jämförs. Läraren får sedan tillgång till analysen och bedömer utifrån den om det är fråga om plagiat. Alla meddelade kopior behöver inte vara plagiat utan kan utgöra en del av en korrekt citering. Studenternas uppsatser sparas i Urkund, men enbart som jämförelsematerial. Länkar Urkund det system som Åbo Akademi använder: Akademins sidor om plagiathantering: I Urkunds plagiathandbok för studenter kan du läsa mer om vad plagiat är: 9

10 STUDIEGÅNGEN GRUNDSTUDIER (25 sp) Introduktion till religionsvetenskapen 5 sp Islam 5 sp Judendom och kristendom 5 sp Hinduism och buddhism 5 sp Nyreligiositet/samtida religioner 5 sp ÄMNESSTUDIER (35 sp + 10 sp) Religionssociologi I 5 sp Religionspsykologi I 5 sp Metod och teori, del I 5 sp Metod och teori, del 2 5 sp xxxxxx.x 3 st. kurser à 5 sp väljs. Se separat lista. Kurser väljs från både block I och block II Kandidatavhandling och proseminarium för 10 sp huvudämnesstuderande Proseminarium och uppsats för biämnesstuderande 5 sp FÖRDJUPADE STUDIER (80 sp) Fördjupade studier (metod) 10 sp Fördjupade studier (teori) 10 sp Religionsvetenskap i fokus 10 sp Recensionsverkstaden 5 sp Specialiseringskurs i religionsvetenskap (se separat lista) 5 sp Avhandling pro gradu och magisterseminariet 40 sp 10

11 Studiegången enligt årskurs och period Studierna är indelade i fyra perioder per läsår. Perioderna läsåret är Period Period Period Period Grundstudier 25 sp, årskurs 1 Period 1 Introduktion till religionsvetenskapen 5 sp Period 1 Hinduism och buddhism 5 sp Period 2 Judendom och kristendom 5 sp Period 3 Islam 5 sp Period 4 Nyreligiositet/samtida religioner 5 sp Ämnesstudier 35, årskurs 2 Period 1, 2 Metod och teori, del 1 5 sp Period 1, 2 Metod och teori, del 2 5 sp Period 2 Religionspsykologi I 5 sp Period 3 Religionssociologi I 5 sp Period 2-4 Valfria specialkurser 15 sp Ämnesstudier, årskurs 3 Hela året Kandidatavhandling & seminarier 10 sp Fördjupade studier sp årskurs 4 och 5 Hela året Fördjupade studier (metod) 10 sp Läskurs Fördjupade studier (teori) 10 sp Period 1,2, 4 Religionsvetenskap i fokus 10 sp Hela året Recensionsverkstaden 5 sp Specialiseringskurs i religionsvetenskap (se separat lista) 5 sp Hela året Avhandling pro gradu & magisterseminarium 40 sp 11

12 KURSSCHEMA Ämnets information för nya studerande måndag kl i Arken Bifrost (D207C) - Ämnets information för äldre studerande måndag kl i Arken Bifrost (D207C) Period GRUNDSTUDIER Hinduism och buddhism 5 sp Kontala To Parnassos (A203) Varannan vecka (jämna) Fr Parnassos (A203) Introduktion till 5 sp Svanberg Må Parnassos (A203) religionsvetenskapen Ti Parnassos (A203) ÄMNESSTUDIER Religionsantropologi 5 sp Svanberg Må Valhall (D206) Metod och teori, del 1 5 sp Sjö m.fl On Armfelt (A102) Metod och teori, del 2 5 sp Sjö Må Camera Obscura (E201) Proseminarium och uppsats Kandidatavhandling samt proseminarium 5 sp 10 sp Svanberg, Sjö On Westermark (C101) FÖRDJUPADE STUDIER Avhandling pro gradu samt magisterseminariet 40 sp Svanberg, Sjö, Nynäs, To Bifrost (D206) Religionsvetenskap i fokus 10 sp Svanberg Må, fre Westermark (C101) Recensionsverkstaden 5 sp Sjö Enl.överenskommelse Period GRUNDSTUDIER Judendom och 5 sp Nynäs To 8-10 Parnassos (A203) Kristendom ÄMNESSTUDIER Religionspsykologi I 5 sp Nynäs Ti, Fr Parnassos (A203) Etnografiska fältmetoder 5 sp Nynäs m.fl To Westermark (C101) Metod och teori, del 1 5 sp Sjö m.fl On Armfelt (A102) Metod och teori, del 2 5 sp Sjö Må Camera Obscura (E201) 12

13 Proseminarium och uppsats Kandidatavhandling samt proseminarium 5 sp 10 sp Svanberg, Sjö On Westermark (C101) FÖRDJUPADE STUDIER Avhandling pro gradu samt 40 sp Svanberg, magisterseminariet Sjö, Nynäs, To Bifrost (D207C) Religionsvetenskap i fokus 10 sp Svanberg Må, fr Westermark (C101) Recensionsverkstaden 5 sp Sjö Enligt överenskommelse VALBARA KURSER PERIOD 2 Religiös fundamentalism 5 sp Björkman, Leppäkari Fr Valhall (D206) Period GRUNDSTUDIER Islam 5 sp Broo 2-10 To Helikon (A202) ÄMNESSTUDIER Religionssociologi I 5 sp Lassander 3-10 Må Parnassos (A203) Proseminarium och uppsats Kandidatavhandling samt proseminarium 5 sp 10 sp Svanberg, Broo On Westermark (101) FÖRDJUPADE STUDIER Avhandling pro gradu samt 40 sp Svanberg, magisterseminariet Broo, Nynäs, To Bifrost (D207C) Recensionsverkstaden 5 sp Broo Enl. överenskommelse Period GRUNDSTUDIER Nyreligiositet/samtida religioner 5 sp Ramstedt To Westermarck (C101) ÄMNESSTUDIER Ostasiens religioner 5 sp Broo Ti Radiatorn (E101) Proseminarium och uppsats Kandidatavhandling samt proseminarium 5 sp 10 sp Svanberg Broo On Westermark (C101) 13

14 FÖRDJUPADE STUDIER Avhandling pro gradu samt magisterseminariet 40 sp Svanberg, Broo, Nynäs To Bifrost (D207C) Religionsvetenskap i fokus 10 sp Svanberg Må, Fr Westermark (C101) Recensionsverkstaden 5 sp Broo Enl. överenskommelse VALBARA KURSER period 4 Religion och genus 5 sp Blomqvist, Ingman Må Valhall (D206) Läs- och självstudiekurser Kontakta examinator SPECIALISERINGSKURSER BLOCK I Religionsantropologi Religion och individ - religionspsykologi II Ostasiens religioner Religion och ekologi Kulturmöten och religionsdialog Yoga, Meditation and Tantric Bliss in South Asia and the West Religion, det kroppsliga och materiella 5 sp 5 sp 5 sp 5 sp 5 sp 5 sp 5 sp Svanberg Nynäs Broo Nynäs Nynäs Broo Svanberg 5 sp SPECIALISERINGSKURSER BLOCK II Fördjupade studier (metod) Specialiseringskurs i religionsvetenskap Specialiseringskurs i buddhism Specialiseringskurs i hinduism Specialiseringskurs i judendom Religion och genus Religionspedagogik Nordliga religioner (period IV) 10 sp 5 sp 5 sp 5 sp 5 sp 5 sp 5 sp 5 sp Nynäs Nynäs Broo Broo Svanberg Nynäs Broo Svanberg Religion and Consumer Culture 5 sp Moberg, Blomqvist 14

15 Kursbeskrivningar ÅRSKURS 1, 25 sp Höstterminen, period 1: Introduktion till religionsvetenskapen (5 sp) Kursens målsättningar och innehåll är att ge en grundläggande introduktion till religionsvetenskapen som akademisk disciplin, religionsvetenskapliga frågeställningar, religionsvetenskaplig terminologi och religionsvetenskapens forskningshistoria. Kursen består av föreläsningar (även inbjudna gästföreläsare), övningar och litteraturstudier. Kursen ges måndagar och tisdagar Kursstart måndagen den Kursen kommer att utvärderas läsåret Föreläsare och examinator: Jan Svanberg Lärandemål: Efter godkänd kurs förväntas studeranden a) skriftligen kunna exemplifiera religionsvetenskapliga frågeställningar, b) förklara de centrala termer och begrepp som används inom religionsvetenskapen och c) summera religionsvetenskapens forskningshistoria. Examinationsformer: Kursen avslutas med skriftlig kurstentamen tisdagen den Kursen kan även tenteras på HF:s allmänna tentamensdag den eller den Svensson, Jonas & Arvidsson, Stefan. Människor och makter: En introduktion till religionsvetenskap Forskning i Halmstad. Thomas Ekstrand, Gabriella Gustafsson, Petra Junus. Religionsvetenskap: en inledning. 1. Studentlitteratur, Gilhus, Ingvild Saelid och Mikaelsson, Lisbeth. Nya perspektiv på religion Natur och kultur Hinduism och buddhism (5 sp) Kursen syftar till att ge en introduktion till hinduismen och buddhismen i historia och nutid med beaktande av flera olika religionsvetenskapliga infallsvinklar. Kursen består av föreläsningar, litteraturstudier samt kurstentamen. Kursen ges på torsdagar och fredagar jämna veckor. Kursstart torsdagen den Kursen kommer att utvärderas läsåret Föreläsare och examinator: Janne Kontala Lärandemål: För godkänd kurs skall studenten kunna a) på ett grundläggande vis redogöra för hinduismens och buddhismens uppkomst och utveckling, b) identifiera centrala riter och trosföreställningar inom hinduismen och buddhismen, c) använda sig av hinduismens och buddhismens textuella källor 15

16 som källor för kunskap om de två religionerna och d) definiera centrala begrepp inom hinduismen och buddhismen, såsom dharma, sangha och moksha Broo, Måns. Hinduismens heliga skrifter Atlantis. Ohlmarks, Åke (red.). Buddha talade och sade Forum. Knut A. Jacobsen. Buddhismen: kultur, historia, tradition. 1. Stockholm : Natur och kultur, Knut A. Jacobsen. Hinduismen: historia, tradition, mångfald. 1. Stockholm : Natur och kultur, Höstterminen, period 2: Judendom och kristendom (5 sp) Kursen ger en grundläggande beskrivning av judendom och kristendom. Kursen behandlar judendomens religiösa källor, lära, historia, splittring i olika riktningar och nuvarande situation. Kursen tar vidare upp kristendomens uppkomst inom judendomen, dess väg till en egen religion och dess senare utveckling. Kursen ges torsdagar Kursstart den Kursansvarig och tentator: Peter Nynäs Lärandemål: Efter genomgången kurs skall studeranden a) ha en grundläggande kunskap om det centrala i judendomen och kristendomen, b) kunna redogöra för utvecklingen som ledde till att kristendomen blev en självständig, religion och det tidvis problematiska förhållandet som sedan dess har rått mellan dem, c) kunna redogöra för hur olika uttryck judendomen och kristendomen tar i olika kulturer och i sina olika tappningar och d) känna till hur judendom och kristendom påverkar samhället och vilka roller de spelar politiskt Svante Lundgren. Religiös och sekulär judendom i modern tid. 4. uppl Åbo Akademi. Tergel, Alf. Från Jesus till Moder Teresa: kristenhetens historia. 7. uppl Verbum. Karl-Johan Illman, Tapani Harviainen. Judisk historia. 8 korr.uppl Åbo Akademi. Vårterminen, period 3: Islam (5 sp) Kursen syftar till att ge en grundläggande kunskap om islam i historia och nutid. Kursen består av föreläsningar, litteraturstudier och föreläsningsdagbok. Kursen ges torsdagar kl med start Föreläsare och examinator: Måns Broo 16

17 Lärandemål: Efter genomgången kurs förväntas den studerande kunna a) ge en grundläggande beskrivning av islams historia och nutid, b) redogöra för centrala begrepp och ritualer och c) diskutera dagsaktuella teman i anslutning till islam Fazlhashemi, Mohammad. Vems islam: de kontrastrika muslimerna 2008 Norstedt HB K 2008:2053 Esposito, John L. Islam: den raka vägen Studentlitteratur. Hjärpe, Jan. Sharia: gudomlig lag i en värld i förändring Norstedt Hämeen-Anttila, Jaakko. Islamin käsikirja Otava. Vårterminen, period 4: Nyreligiositet/samtida religioner (5 sp) Kursen introducerar deltagarna i aktuella andliga strömningar och religiösa rörelser i västvärlden. Fokus ligger på "New Age", nya religiösa rörelser och nyhedendom. Kursen ges som föreläsningsskurs men kan även avläggas genom litteraturstudier. Kursen ges torsdagar med start Föreläsare och examinator: Tommy Ramstedt Lärandemål: Efter genomgången kurs förväntas den studerande a) ha grundläggande kunskaper om aktuella religiösa och andliga trender i västerländska samhällen, b) på en grundläggande nivå kunna analysera nya religionsformer ur sociologiska och historiska perspektiv och c) på en grundläggande nivå kunna analysera nya religionsformer i relation till det samtida bredare samhälleliga och kulturella klimatet. Examinationsform: Boktentamen/Litteraturtentamen. Granholm, Kennet. Embracing the Dark. The Magic Order of Dragon Rouge its Practice in Dark Magic and Meaning Making. Åbo: Åbo Akademis förlag, Hammer, Olav. Profeter mot strömmen : essäer om mystiker, medier och magiker i vår tid. 1. [Stockholm] : Wahlström & Widstrand, Ed. By Jeffrey Kaplan. Beyond the mainstream : the emergence of religious pluralism in Finland, Estonia and Russia. 1. Helsinki: Finnish Literature Society, Hammer, Olav. Claiming Knowledge. Strategies of Epistemology from Theosophy to the New Age. Leiden: Brill, Sutcliffe, Steven J. Children of the New Age: a history of spiritual practices. Routledge, Granholm, Kennet (red.). Perspektiv på esoterisk nyandlighet. Åbo : Åbo Akademi, Heelas, Paul, Woodhead, Linda [et al.]. The spiritual revolution: why religion is giving way to spirituality Blackwell. 17

18 Clarke, Peter B. New religions in global perspective: a study of religious change in the modern world Routledge. Clifton, Chas S. and Harvey, Graham (red.). The Paganism reader Routledge. ÅRSKURS 2, 35 sp Biämnesstuderande läser fyra av följande fem fempoängskurser. En biämnesstuderande måste alltså välja bort en kurs i utbudet av fempoängskurser det andra läsåret. Ifall en biämnesstuderande väljer att läsa alla fem kurser placeras en under Valfria studier i examen. Höstterminen, period 1: Metod och teori, del 1 Tid: v både period 1 och 2 Kursen ger grunderna i hermeneutik, källkritik, komparation, kvantitativa analys, narration, genus, minne/tid, bildanalys/symboler/semiotik, diskursanalys/diskurser, nätverksanalys/nätverk, platsanalys/rumslighet. Blocket består av två moment: gemensamma föreläsningar + kursdagbok och tentamen (5 sp) samt ämnesspecifika tutorials/övningsuppgifter (5 sp). Varje ämne sköter om examinationen av sina huvudämnesstuderande (dvs egen tentamenslitteratur och examinationsform). Kursen ges onsdagar kl med start den Lärare och examinator: Sjö m.fl. Lärandemål: Kunskap och förståelse - kunna kritiskt värdera och tillämpa många olika typer av vetenskapliga metoder - kunna genomföra analyser av texter och kunna bedöma olika källors värde utgående från olika analytiska angreppssätt - kunna använda sig av teoretiska infallsvinklar vid genomförandet av en forskningsuppgift - ha beredskap att kunna jämföra och relatera olika vetenskapliga angreppssätt till varandra - ha insikter i betydelsen av teoretiska perspektiv för modern forskning Examinationsformer: Kursdagbok Anges vid kurstarten Metod och teori, del 2 Tid: v både period 1 och 2 Kursen syftar till att konkretisera teori och metod inom religionsvetenskapen Lärare och examinator: Sjö 18

19 Lärandemål: För godkänd kurs skall studenten kunna - känna till de viktigaste teorierna och metoderna inom religionsvetenskapen - utföra enklare metodologiska uppgifter Examinationsformer: Hemuppgifter Marander-Eklund, Lena et al. (red.). Metodkompassen: kulturvetarens metodbok Åbo Akademi. Holme, Idar Magne et al.. Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder Studentlitteratur. Patel, Runa och Davidson, Bo. Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning Studentlitteratur. eller 2. uppl Övrig litteratur i samråd med examinator. Höstterminen, period 2: Religionspsykologi I (5 sp) Kursen religionspsykologi ger en introduktion till religionspsykologins teorier och metoder. Under kursen behandlas för religionspsykologin relevanta frågeställningar om utformningen av religiositet med grund i utvecklingspsykologiska, psykodynamiska, anknytningsteoretiska och socialpsykologiska perspektiv. Kursen tar även upp frågor som berör mystik och religiösa upplevelser, kulturens betydelse, hälsa, coping och själavård. Kursen består av föreläsningar, seminarier, inlämningsuppgifter och tentamen. Kursen ges tisdagar och fredagar kl med start tisdag Kursen kommer att utvärderas läsåret Föreläsare: Peter Nynäs Examinationsform: Inlämningsuppgifter och tentamen. Lärandemål: Kursen ger studeranden en introduktion till religionspsykologin. Efter genomgången kurs skall studeranden kunna a) redogöra för vilka fenomen och frågor som står i fokus för religionspsykologin, b) känna till huvuddragen i ämnets historia, c) beskriva religionspsykologins centrala teorier och hur de tillämpas, d) förklara centrala begrepp inom ämnet och e) på en grundläggande nivå kunna analysera intervjuer och texter med hjälp av religionspsykologiska begrepp och perspektiv Holm, Nils G. Människans symboliska verklighetsbygge Åbo: Åbo Akademi. Geels, Antoon och Wikström, Owe. Den religiösa människan: en introduktion till religionspsykologin. 5., kraftigt omarb. Utg., Natur och kultur. Nils G. Holm. Religionspsykologins grunder. 4:e rev.uppl.. Åbo Akademi,

20 Etnografiska fältmetoder (5 sp) 1) att lära sig att identifiera olika slag av etnografiskt material 2) att skapa folklorematerial genom olika metoder såsom intervjuer, deltagande observation och frågelista 3) att reflektera över hur materialet skapas i fält och vilken forskarens roll är här Kursen ordnas i samarbete mellan ämnena etnologi, folkloristik och musikvetenskap. Kursen ges på torsdagar med start Föreläsare: Johannes Brusila, Peter Nynäs m.fl Examinationsformer: 1) övningsintervju, intervju med utskrift 2) deltagande observation 3) svar på en frågelista 4) forskningsdagbok 5) tre uppgifter på basis av litteratur 6) presentationer parvis Lärandemål: Efter avslutad kurs ska studenten kunna - på ett etiskt hållbart sätt utföra fältarbete och reflektera över sin andel i fältarbetsprocessen - göra en intervju och transkribera den - göra deltagande observation och reflektera över sina observationer i en fältdagbok - skriva en forskningsdagbok Aspers, P.: Etnografiska metoder. Att förstå och förklara samtiden. Malmö Arvastson, G. & B. Ehn (red.): Etnografiska observationer. Studentlitteratur Lund Gunnemark, K. (red.): Etnografiska hållplatser. Malmö Hagström, C. & Marander-Eklund, L. (red.): Frågelistan som källa och metod. Studentlitteratur Lund (C. Hagström & L. Marander-Eklund: Att arbeta med frågelistor. En introduktion. s. 9 30) Kaijser, L. & M. Öhlander (red.): Etnologiskt fältarbete. Lund Sveningsson, M., M. Lövheim & M. Bergquist: Att fånga nätet. Kvalitativa metoder för Internetforskning. Lund Tillgänglig elektroniskt Widerberg, K.: Kvalitativ forskning i praktiken. Studentlitteratur (Vad är kvalitativ forskning?; s ) Skott, F.: Folkets minnen. Traditionsinsamling i idé och praktik Institutet för språk och folkminnen i samarbete med Göteborgs universitet,

21 Vårterminen, period 3: Religionssociologi I (5 sp) Kursen ges på engelska läsåret Kursen ger de studerande grundläggande kännedom om religionssociologiska frågeställningar, teorier och metoder, samt skapar förtrogenhet med aktuell religionssociologisk forskning. Kursen ges måndagar kl med start den Kursen kommer att utvärderas läsåret Föreläsare och examinator: Mika Lassander Lärandemål: Efter genomgången kurs skall den studerande a) känna till och kunna redogöra för vilka frågor, teorier och metoder som är aktuella inom religionssociologi och b) kunna identifiera religionssociologins samhälleliga relevans Furseth, Inger and Repstad, Pål. An introduction to the sociology of religion: classical and contemporary perspectives Aldershot: Ashgate. Beckford, James A.. Social theory & religion Cambridge University Press. Vårterminen, period 4: Valfria specialkurser inom religionsvetenskapen à 5 sp SPECIALISERINGSKURSER BLOCK I Religion och individ religionspsykologi II (5 sp) Specialiseringskursen i religionspsykologi behandlar aktuella teman och diskussioner inom religionspsykologin. Utöver en fördjupning i religionspsykologisk teori och metod behandlas bl.a. teman som konvertering, hälsa, våld och fundamentalism, samt religiositet och meningsskapande inom aktuella och samtida religiösa trender. Självstudiekurs. Under handledning författar studerandena olika skriftliga arbeten i form av hemuppgifter, PM och essäer. Kursen kan examineras i form av hemtentamen. Examinator: Peter Nynäs Lärandemål: Efter avslutad kurs skall studerande kunna a) redogöra för några aktuella perspektiv inom religionspsykologin, b) redogöra för några olika närmandesätt till relationen mellan religion och hälsa, c) redogöra för förklaringsmodeller till fundamentalism och likartade företeelser och d) identifiera relevanta utmaningar för religionspsykologisk teori och metod med tanke på samtida religiösa förändring Rambo, Lewis Ray. Understanding religious conversion. 1. New Haven, Yale 21

22 U. P., 1993 Antoon Geels. Förvandlande ögonblick. [Skellefteå]: Norma, cop edited by Thomas G. Plante, Allen C. Sherman. Faith and health: psychological perspectives. New York: Guilford Press, Hood, Ralph W. [et al.].. The psychology of religion: an empirical approach Guilford. Rizzuto, Ana-Maria. The Birth of a living God: A Psychoanalytical study. The University Press of Chicago. Lindgren, Thomas. Fundamentalism och helig terror: religionspsykologi för vår tid Studentlitteratur Religionsantropologi (5 sp) Kursens målsättningar och innehåll är att problematisera studier av religioner vid sidan av de stora religionerna ur ett religionsantropologiskt perspektiv. Olika metoder och teoretiska problem samt forskningshistoriska aspekter inom religionsantropologin avhandlas. Kursen består av föreläsningar och övningar, kursdeltagarna skriver en bokrecension, enligt anvisningar, över en religionsantropologisk klassiker och en hemtentamen i form av essäer. Kursen ges måndagar med start Hemtentamen och recensionen inlämnas senast den Lärare och examinator: Jan Svanberg Lärandemål: Efter godkänd kurs förväntas studeranden kunna a) sammanfatta de vanligaste religionsantropologiska metodproblemen, b) kritisera tidigare religionsantropologisk forskning, c) summera de vanligaste religionsantropologiska tematikerna och d) urskilja teoretiska utgångspunkter inom antropologin. Bowie, Fiona. The anthropology of religion: an introduction (2. ed.). Blackwell. Eller tidigare upplaga 2000 (ISBN ) Övrig litteratur i samråd med examinator Religion och samhälle - religionssociologi II (5 sp) Kursen ger fördjupade kunskaper i religionssociologi med tyngdpunkt på frågor om globalisering, politik, religiös pluralism och immigration. Kursen består av litteraturstudier och examineras genom recensioner och hemtentamen. Självstudiekurs. Examinator: Peter Nynäs Lärandemål: Efter genomgången kurs skall studerande a) kunna redogöra för vilka frågor, teorier och metoder som är aktuella inom religionssociologi, b) kunna redogöra för centrala skillnader mellan olika aktuella teorier samt kritisk granska deras relevans för olika forskningsfrågor och c) kunna identifiera religionssociologins samhälleliga relevans 22

23 Ammerman, Nancy Tatom. Congregation and community. New Brunswick, N.J. Rutgers U. P. Övrig litteratur i samråd med examinator Religion och genus (5 sp) Kursen ges period 3 som föreläsningskurs på engelska läsåret Kursen behandlar hur kön och sexualitet har uppfattats i olika religiösa traditioner samt hur dessa uppfattningar formar identiteter, roller och relationer. Kursen tar upp såväl de s.k. världsreligionerna och aktuella religiösa rörelser och trender. Tyngdpunkten ligger på att utveckla studerandenas förmåga att kritiskt analysera religiösa sammanhang, företeelser och diskurser ur ett genusperspektiv. Under handledning författar studerandena olika skriftliga arbeten i form av PM och essäer. Kursen kan examineras i form av hemtentamen. Kursen ges måndagar start den Lärare: Nana Blomqvist, Peik Ingman Lärandemål: Efter avslutad kurs skall studeranden kunna a) redogöra för några centrala genusvetenskapliga perspektiv av betydelse för religionsvetenskapen, b) redogöra för olika religiösa traditioners grundläggande syn på kön och sexualitet med fokus på hur detta speglas i könsroller och maktstrukturer, c) exemplifiera hur genusperspektiv kan användas inom religionsvetenskapliga studier, d) på en grundläggande nivå analysera religiösa texter och bilder från ett genusperspektiv och e) identifiera genusteoretiskt relevanta frågor i samtida religiös förändring Palmer, Susan Jean. Moon sisters, Krishna mothers, Rajneesh lovers : women's roles in new religions. 1. Syracuse, N. Y.: Syracuse U. P., Runzo, Joseph & Martin, M. Nancy, (eds.). Love, sex and gender in the World religions One World. King, Ursula and Beattie, Tina (eds.). Gender, religion and diversity: crosscultural perspectives Continuum. Aune, Kristin, Sharma, Sonya and Vincett, Giselle. Women and religion in the west: challenging secularization Ashgate. Ruether, Rosemary Radford, Goddesses and the Divine Feminine A Western Religious History University of California Press Religiös fundamentalism (5 sp) Kursen ges period 2 som föreläsningskurs på engelska läsåret Målsättningen med kursen är att öka förståelsen för hur bl.a. fundamentalism, radikalism, traditionalism och konservatism kommer till uttryck i samtida religiösa föreställningsvärldar. Kursdeltagarna bekantar sig med olika teoretiska resonemang, problematisering av begrepp och fallstudier kring valda teman. Kursen fokuserar på bokstavstroende tolkningars och traditioners betydelser, religiöst ledarskap, religiös retorik och praxis samt hur dessa i sin tur formar 23

24 individers och gruppers religiösa liv och identitet. Kursen ges fredagar start Examinator: Nina Björkman, Maria Leppäkari Lärandemål: Efter genomgången kurs förväntas den studerande: - kunna redogöra för radikala religiösa uttrycksformer och studiet av dessa - med hjälp av teoretiska perspektiv redogöra för hur samhälleliga och individuella processer lett till dessa uttrycksformer och föreställningsvärldar - kunna tillämpa dessa kunskaper i analyser av olika företeelser i olika religiösa sammanhang både i nutid och historia Gardell, Mattias. Bin Ladin i våra hjärtan: globaliseringen och framväxten av politisk islam Leopard. Hedin, Christer. Bibeln och Koranen Verbum. Inbari, Motti. Jewish Fundamentalism and the Temple Mount: Who Will Build the Third Temple? SUNY. Juergensmeyer, Mark. Terror in the mind of God: the global rise of religious violence University of California Press. Finns både i pappersversion och som elektroniskt material. Leppäkari, Maria. Apocalyptic representations of Jerusalem Brill. Leppäkari, Maria. Hungry for heaven: the dynamics of apocalyptic violence VDM Verlag. Marty, Martin E. and Appleby, R. Scott (eds.). Fundamentalisms observed (The fundamentalism project) University of Chicago Press. Marty, Martin E. and Appleby, R. Scott (eds.). Fundamentalisms comprehended (The fundamentalism project) University of Chicago Press. Almond, Gabriel A., Appleby, R. Scott & Sivan, Emmanuel. Strong religion: the rise of fundamentalisms around the world University of Chicago Press. Peri, Yoram. The Assassination of Yitzhak Rabin Stanford Univ. Press. Stout, Mark E, Huckabey, Jessica M., Schindler, John R & Lacey, Jim. (eds.). The Terrorist Perspectives Project. Strategic and Operational Views of Al Qaida and Associated Movements Naval Institute Press. Victor, Barbara. The Last Crusade. Religion and the Politics of Misdirection Constable. Studenterna väljer litteratur i samråd med examinatorerna beroende på individuella studieintressen. Ovanstående kan ingå Religion och ekologi (5 sp) Målsättningen med kursen är ge bilder av det mångsidiga samspelet mellan å ena sidan olika religiösa traditioner och å andra sidan ekologiska synsätt och hållningar. Under kursen behandlas speciellt natur- och miljösyn i olika religiösa traditioner. Vidare behandlas religiösa aspekter av människans relation till sin omgivning så som den kommer till uttryck i t.ex. miljöengagemang och - 24

25 aktivism. Självstudiekurs. Under handledning författar studerandena olika skriftliga arbeten i form av PM och essäer. Kursen kan examineras i form av hemtentamen. Lärare och examinator: Peter Nynäs Lärandemål: Efter avslutad kurs skall studeranden kunna a) redogöra för relevanta skillnader i natursyn mellan olika religioner, b) kunna exemplifiera hur det ekologiska tänkandets har fått en roll inom olika religiösa sammanhang, c) redogöra för olika grundläggande hållningar till natur, miljö och omgivning och d) analysera olika former av miljöengagemang utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv Taylor, Bron (2005) - Introduction i The Encyclopedia of Religion and Nature Gottlieb, Roger S. (ed) (2004) - The Sacred Earth: Religion, Nature, Environment Tanner, Ralf och Mitchell, Colin (2002) - Religion and the Environment Watling, Tony (2009) - Ecological Imaginations in the World Religions. An Ethnographic Analysis Rockefeller, Steven C. och Elder, John C. (eds) (1992) - Spirit and Nature; Why the Environment is a Religious Issue Tucker, Mary Evelyn och Grim, John (1994) - Worldviews and Ecology: Religion, Philosophy and the Environment Religion, det kroppsliga och materiella (5 sp) Målsättningen med kursen är att öka förståelsen för de kroppsliga och materiella aspekterna (t.ex. föremål, artefakter, klädsel) av religion och religiöst liv. Kursdeltagarna bekantar sig med olika syner på kroppslighet och det materiella inom olika religioner och religiösa traditioner i historia och nutid. Kursen fokuserar särskilt på hur olika religioners kroppsliga och materiella aspekter påverkar och formar religiös praxis, religiöst liv och identitet inom såväl rituella sammanhang som det vardagliga livet. Självstudiekurs. Examinator: Jan Svanberg Lärandemål: Efter genomgången kurs förväntas den studerande a) ha en god allmän förståelse för synen på det kroppsliga och materiella inom olika religioner och religiösa traditioner i historia och nutid, b) ha god kunskap om den kroppsliga och materiella dimensionen inom olika religioners och religiösa samfunds rituella kontexter samt vardagliga religiösa liv och praxis och c) kunna tillämpa dessa kunskaper på konkreta situationer i olika religiösa sammanhang Glucklich, Ariel. Sacred pain: hurting the body for the sake of the soul Oxford University Press. McDannell, Colleen. Material Christianity: religion and popular culture in America Yale U.P. McGuire, Meredith B. Lived religion: faith and practice in everyday life

26 Oxford University Press. McGuire, Meredith B. Embodied Practices: Negotiation and Resistance Oxford University Press. i Everyday Religion [Elektroniskt material]: Observing Modern Religious Lives redigerad av Ammerman, Nancy T. Freiberger, Oliver (ed.). Ascetism and its critics: historical accounts and comparative perspectives Oxford Univ. Press. Fuller, Robert C.. Spirituality in the flesh : bodily sources of religious experience Oxford University Press. Coakley, Sarah (ed.). Religion and the body Cambridge U.P.. Keenan, William J.F. (ed.). Dressed to impress Berg. e-bok. Studenterna väljer litteratur i samråd med examinator beroende på individuella studieintressen. Ovan nämnda verk kan ingå Religionspedagogik (5 sp) Kursens målsättning är att erhålla teoretisk kunskap om religionsundervisning och mångkulturalitet i skolan.självstudiekurs. Kursen avslutas genom skriftlig hemtentamen eller på allmän tentamensdag. Examinator: Måns Broo Lärandemål: För godkänd kurs skall studenten kunna a) redogöra för de utmaningar som religionslärare ställs för i dagens Finland, b) diskutera skillnader och likheter mellan religionsundervisningen i de nordiska länderna, c) kritiskt diskutera de argument som ligger bakom det finländska systemet för religionsundervisning och d) identifiera centrala argument för och emot dagens system för religionsundervisning Tirri, Kirsi & Kallioniemi, Arto. Luokanopettajaksi opiskelevien käsitykset uskonnosta koulun oppiaineena. 1. Helsinki : Helsingin yliopiston opettajankoulutuslaitos, Temenos: Religion Education in the Nordic Countries. 49/ Hakala, Anna. Att möta och förstå: en studie av fostran till internationalism på högstadiet ur en religionsvetenskaplig synvinkel. 1. Åbo : Åbo Akademi, 2004 Lärdomsprov: Pro gradu: Åbo Akademi, HF Rel. Olin, Camilla. Religionsundervisningen och islam: muslimska elevers situation i dagens finländska och åländska skolväsende. 1. Åbo : Åbo Akademi, 2004 Lärdomsprov: Pro gradu Åbo Akademi, HF Rel. ed. Nils G. Holm. The familiar and the unfamiliar in the world religions: challenges for religious education today. Åbo : Åbo Akademi University, ed. by Clive Erricker [et al.]. Teaching world religions: a teachers' handbook / produced by the Shap Working Party on World Religions in Education. 1.: Oxford: Heinemann Educational, ed. by Nils G. Holm. Islam and Christianity in school religious education: issues, approaches, and contexts. 1. Åbo: Åbo Akademi, Red. Tuula Sakaranaho & Annukka Jamisto. Monikulttuurisuus ja uudistuva 26

27 katsomusaineiden opetus Helsinki: Helsingin yliopisto, Uskontotieteen laitos. Dahl, Øyvind et al. (ed.). Bridges of understanding: perspectives on intercultural communication Unipub. valda artiklar. Tirri, Kirsi. Teologian uudet virtaukset s eller annan litteratur i samråd med examinator Kulturmöten och religionsdialog (5 sp) Kursens målsättning är att presentera olika teorier och perspektiv på kulturmöten, religionsdialog, interkulturell kommunikation och kulturkonflikter. Studerandena bekantar sig med centrala texter, sammanställer skriftliga diskussionsunderlag kring givna teman och begrundar betydelsen av dessa begrepp och infallsvinklar i dagens samhälle. Kursens perspektiv utgår från en humanistisk syn på begreppen kultur och religion som dynamiska och tolkningsbara. Kursen behandlar religions- och kulturmöten främst ur ett mellanmänskligt perspektiv (alltså som möten mellan människor), men tangerar också samhälleliga och politiska perspektiv. Självstudiekurs. Examinator: Peter Nynäs Lärandemål: Efter genomgången kurs förväntas den studerande a) känna till och kritiskt kunna diskutera de mest centrala teorierna och begreppen som hör till kursens område, b) kunna tillämpa dessa kunskaper på konkreta situationer och i aktuella samhällsdiskussioner på ett nyanserat sätt och c) kunna uttrycka en etisk, praktisk och teoretisk förtrogenhet med ämnesområdet i text och tal Illman, Ruth och Peter Nynäs. Kultur, människa, möte. Ett humanistiskt perspektiv Lund: Studentlitteratur. Karl-Johan Illman. I Jobs tecken Åbo Akademi. Ruth Illman. Ett annorlunda du: reflektioner kring religionsdialog Göteborg: Makadam bokförlag. ed. Tuomas Martikainen. Ylirajainen kulttuuri: etnisyys Suomessa 2000-luvulla. Helsinki : Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, 2006 (Hakapaino). Buber, Martin. Jag och du Dualis. eller annan utgåva. Terlinden, Yvonne (red.). Tro och mångfald: religionsmöten och religionsteologi i Norden Nordiska ministerrådet (serie TemaNord). Pfändtner, Willy. Understanding religious diversity: a contribution to interreligious dialogue from the viewpoint of existential philosophy Uppsala universitet. Dahl, Øyvind Dahl (et al.). Bridges of understanding: perspectives on intercultural communication Unipub Religion och populärkultur (5 sp) Målsättningen med kursen är att öka förståelsen för dagens förhållande mellan religion och populärkultur, särskilt i anslutning till religiös förändring i 27