Eva Samuelsson. Urininkontinens. hos vuxna ett försummat problem? Ett studiebrev med fallbeskrivningar byggt på SBU-rapporten
|
|
- Lovisa Sundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Eva Samuelsson Urininkontinens hos vuxna ett försummat problem? Ett studiebrev med fallbeskrivningar byggt på SBU-rapporten
2
3 Urinkontinens hos vuxna ett försummat problem Innehållsförteckning Sida Behandling av urininkontinens 4 Målsättning 5 Att använda audit 6 Fallbeskrivningar 8 Olle Persson, 84 år 8 Anna-Britta Svensson, 59 år 8 Lena Urgesson, 43 år 9 Olga Pruselius, 86 år 9 Kommentarer till fallbeskrivningar 10 om Olle Persson 10 om Anna-Britta Svensson 11 om Lena Urgesson 13 om Olga Pruselius 13 Faktadel 15 SBU-rapporter 15 Litteratur 20
4 Behandling av urinkontinens Inkontinens är ett folkhälsoproblem, men vi uppmärksammar och behandlar förhållandevis få patienter i primärvården, åtminstone om vi letar i diagnosregister. Varför är det så? Tar patienterna inte upp problemet? Är allmänläkaren osäker på vad som kan göras? Beror det på tidsbrist? Får dessa personer hjälp på annat håll? Hur är det med besökskodning och diagnosregistrering? Detta studiebrev ska ses som en hjälp för allmänläkaren att lära sig mer om inkontinens. Det finns rekommendationer om utredning och behandling vid inkontinens men de utgår oftast från personer med svår inkontinens som söker specialistvård på sjukhusens specialmottagningar där behandlingen kan verka komplicerad. Verkligheten i primärvården ser annorlunda ut och det kan vara svårt för allmänläkare att hitta relevant litteratur och kurser inom området. SBU-rapporten Behandling av urininkontinens ger dock evidens för god effekt av många enkla insatser. Att uppmärksamma patienter med urininkontinens kräver förtrogenhet med problemet. Att fatta beslut, alltifrån expektans till fortsatt utredning och behandling kräver kunskaper, men också reflektion. FQ-gruppen är en bra pedagogisk form för att utveckla allmänmedicinsk förtrogenhet med inkontinensproblematiken. 4 Urininkontinens
5 Målsättning När studiebrevet är avslutat skall medlemmarna i gruppen bättre kunna identifiera patienter med inkontinensbesvär på mottagning och inom äldreboende, genom reflektion och nya kunskaper känna sig mer förtrogna med utredning och behandling av kvinnlig inkontinens, veta var evidensbaserad kunskap om urininkontinens finns, eventuellt ha stiftat bekantskap med så kallat audit enligt den så kallade APO-modellen (mer här nedan om både audit och nämnda modell). Anvisning Studiebrevet innehåller fallbeskrivningar, kommentarer till dessa samt en faktadel med litteraturhänvisningar. Dessutom finns förslag till några auditformulär som kan användas av FQ-gruppdeltagarna för registrering av enskilda patienter. Arbetet med studiebrevet bör helst omfatta två möten à två-tre timmar. Brevet kan dock avslutas på ett enda gruppmöte. Brevet kan även användas för självstudier. Alternativ 1 (ett gruppmöte) Man inleder lämpligen med att presentera och diskutera några av deltagarnas egna fall. Därefter diskuteras fallbeskrivningarna som finns i studiebrevet, men det är inte nödvändigt att gå igenom alla fallen. Faktadelen används vid behov för att skaffa kunskaper och den vetenskapliga evidens som behövs för att lösa uppgifterna som gruppen ställs inför. När patientfallen känns färdigdiskuterade går man vidare och läser kommentarerna. Dessa gör dock inte anspråk på att vara facit utan är endast exempel på hur författaren möjligen skulle ha handlagt fallet. Alternativ 2 (två gruppmöten med audit) Första mötet läggs upp som alternativ 1, men den sista halvtimmen ägnas åt genomgång av auditmetodik och gruppen bestämmer vilket eller vilka auditformulär som ska användas. Deltagarna registrerar med hjälp av auditformulären patienter med inkontinens på den egna mottagningen eller på ett äldrebo- Urininkontinens 5
6 ende under tiden mellan första och andra mötet (audit). Deltagarna får därmed en uppfattning om hur problemet ser ut i den egna praktiken. Vid det andra mötet börjar man med att analysera och diskutera resultatet av den genomförda auditundersökningen. Det är då möjligt att, med auditresultatet som grund, formulera en enkel och gemensam policy och en uppfattning om hur gruppen vill gå tillväga för att förbättra diagnostik och behandling av urininkontinens samt dokumentera detta. Kanske några av deltagarna sedan vill presentera några illustrativa fall för de andra gruppdeltagarna. Resten av det andra mötet kan också ägnas åt diskussion av de studiebrevsfall som inte hanns med under det första mötet. Till sist ställer gruppledaren en rundfråga till deltagarna om de anser att målsättningen blivit uppfylld. Att använda audit Audit är en kvalitetsutvecklingsmetod och betyder i detta sammanhang revision av egen praxis. Sedan 1989 har Universitetet i Odense utvecklat en enkel metodik som kallats Audit Project Odense (APO). I Sverige har flera större auditprojekt genomförts, bland annat om handläggning av luftvägsinfektioner och i Luleå finns ett svenskt auditcentrum, Audit Project Luleå (APL), som med jämna mellanrum genomför audit för allmänläkare. En audit är enkel att genomföra för den enskilde läkaren och innebär att man har ett formulär på skrivbordet och fyller i kryss i lämpliga kolumner under löpande mottagningsarbete. Audit är särskilt lämpligt då det gäller att belysa ofta förekommande frågeställningar och åtgärder, till exempel handläggning av övre luftvägsinfektioner, remisser och läkemedelsförskrivning. När ett visst antal patienter registrerats eller en viss tid har gått summeras antalet kryss och resultatet analyseras, jämförs och diskuteras med de kollegor som 6 Urininkontinens
7 genomfört samma audit. På detta sätt kan brister i omhändertagandet av patienter uppdagas och rimliga mål definieras efter konsensusdiskussion. De sista stegen i en auditprocess är fortbildningsinsatser samt en uppföljande audit för att kontrollera att man verkligen kommit närmare målen. Med audit kan medlemmar i en FQ-grupp på ett ganska enkelt sätt granska delar av den egna praktiken. En audit för en FQ-grupp kan innehålla följande moment1: 1. Val av ämne, data som ska registreras, registreringsformulärets utformning, registreringsperiod etc. 2. Deltagarna registrerar under en viss tid patienter med den aktuella frågeställningen på sina formulär. 3. Formulären bearbetas och presenteras i gruppen. Varje deltagare ser sitt eget resultat och kan jämföra med en samlad profil för gruppen. 4. Sedan följer en diskussion om hur resultaten förhåller sig till evidens och rekommendationer av olika slag. Deltagarna kanske behöver delta i seminarier, kurser eller läsa in litteratur för att kunna ta ställning. 5. Frågan som varje deltagare bör ställa sig är: bör jag ändra min praxis? 6. Gruppens deltagare gör ett försök att ändra praxis i de avseenden som de kommit överens om. 7. Om man vill kontrollera att försöket att förbättra praxis har haft effekt gör man en ny, likadan audit efter ett halvt till ett år. Urininkontinens 7
8 Fallbeskrivningar Olle Persson Du blir uppringd på fredag eftermiddag av en distriktssköterska som är på hembesök hos Olle Persson, 84 år. Han är före detta jordbrukare och bor på egen gård tillsammans med sin hustru som är relativt pigg. Olle har en hypertoni samt B12-brist och står på Behepan 1mg x 1och Salures 2,5 mg xl. Hustrun har tagit kontakt med distriktssköterskan för att få hjälp med inkontinenshjälpmedel. Sista månaderna har Olle gått på toaletten väldigt ofta, varje till varannan timma. Emellanåt läcker han igenom kalsonger och byxor. Han väcker hustrun på nätterna för att han blött ner i sängen. Han har också blivit litet förvirrad. Hustrun är förtvivlad, hon får inte sova och Olle skäms, vill inte tala om det. Distriktssköterskan har tagit ett urinprov i hemmet som visar blod 1+, leucocyter 2+ och pos nitrit. Hon undrar om doktorn kan skriva ut antibiotika. Anna-Britta Svensson Anna-Britta Svensson, 59 år arbetar som lärare, är frånskild och har två vuxna barn. Hon ingår i ett lärarlag som en av fyra lärare i en sammanslagen etta med 43 elever. Hon känner sig otillräcklig och stressad och har svårt att sova. Hon söker då hon sedan ett halvt år besvärats av trängningar till vattenkastning och får gå och kissa varannan timme, nattetid två gånger. Det blir läckage om hon inte hinner till toaletten, men hon klarar sig i allmänhet med trosskydd. Hon har ingen sveda vid vattenkastning. Hon är aldrig opererad i underlivet. Hon tycker att dessa ständiga toalettbesök gör henne osäker och påverkar hela hennes liv. 8 Urininkontinens
9 Lena Urgesson Lena är 43 år och undersköterska. Hon lever i ett samboförhållande och har fyra barn födda mellan -81 och -93. Hon är steriliserad men har inte genomgått någon gynekologisk operation. Hon har en tämligen svårbehandlad astma och är allergisk mot pälsdjur och damm samt röker numera tio cigaretter dagligen. Hon höll upp med tobaksrökningen ett halvår men har nu börjat igen. Sedan mitten av 80-talet har Lena varit besvärad av läckage vid ansträngning och använder nu dagligt skydd. Hon lider inte av täta trängningar och har aldrig haft någon urinvägsinfektion. Menstruationerna är regelbundna. Det största problemet för Lena är rädslan för att hon ska läcka igenom när hon är ute och dansar eller när hon tränar gymnastik. Mediciner: Pulmicort 400 mikrog 2 x 2, Oxis 9 x 2, Inspiryl vb Olga Pruselius Du besöker sjukhemmet och sköterskan vill diskutera med dig angående Olga som är före detta lärare och 86 år gammal. Hon har nyligen kommit från infektionskliniken till sjukhemmet där hon vårdats två veckor på grund av erysipelas utgånget från venösa bensår. Olga bor i servicelägenhet men har nu fått en rehabiliteringsplats på sjukhemmet under några veckor för att sedan kunna återvända till sin servicelägenhet. Tre barn är bosatta söderut. Hon klarar personlig hygien och påklädning själv. Hon har tidigare gått med rollator men kan nu bara gå med levande stöd. Olga har tablettbehandlad diabetes sedan 70 års ålder och hade stroke för tre år sedan med kvarstående svaghet i höger arm samt lätt afasi. Under de senaste åren har Olga fått tilltagande demenstecken och kraftigt försämrat närminne. För ett år sedan hade hon 18 poäng på MMT (MiniMental Test) och har troligen en multiinfarktdemens. Hon har haft flera urinvägsinfektioner utan feber tidigare. Urininkontinens 9
10 Enligt sköterskan läcker hon ständigt urin. Hon verkar ledsen och det är svårt att motivera henne för gångträning. Mediciner: Apodos Daonil 3,5 mg Lasix retard 30 mg x1 Heracillin 750 mg x 2 ytterligare 5 dagar. Trombyl 75 mg x 1 Ovesterin 1 mg x 1 Lab Hb 128 g/l, SR 45 mm B-glukos 7,3-15,4, HbA1c 7,5 Urinsticka: glukos 2+, blod 1+, leucoc 2+, nitrit neg krea och elektrolyter på infektionsklin normala. BT /80-90 Kommentarer... om Olle Persson Vid inkontinens hos äldre män är det viktigt att överväga diagnosen överrinningsinkontinens. Det är inte säkert att Olle har upplevt blåstömningsproblem och sådana kan debutera ganska symptomlöst. En resturinmätning med kateter av distriktssköterskan visar om så är fallet. I det här fallet stod det ml urin i blåsan och katetern lämnades kvar (öppen för att avlasta njurar). När det gäller antibiotika skulle säkert en del behandla (bakteriuri, katetrisering), en del inte (opåverkad patient, ingen feber). Olle fick antibiotika, vid uppföljning på mottagningen rejält förstorad prostata, lätt förhöjda PSAvärden, kreatinin i övre normalnivå. Han blev efter någon månad opererad för sin prostatahyperplasi, efter detta fungerade vattenkastningen bra men han hade kvarstående lindrigt läckage som inte bekymrade honom nämnvärt. 10 Urininkontinens
11 ... om Anna-Britta Svensson Här skulle jag tänka på möjligheten av en urinvägsinfektion och/eller slemhinnebesvär eller en irriterad eller överaktiv blåsa. Hennes allmänna situation påverkar naturligtvis även blåsan. Hur kan hon påverka arbetssituationen? I sällsynta fall kan sådana här symtom också bero på att något trycker på urinblåsan inifrån eller utifrån, till exempel en tumör. Därför urinprov (hematuri? urinvägsinfektion?) och en gynekologisk undersökning (slemhinnor, utesluta ovarialtumör). Om hon upplevt blåstömningssvårigheter skulle jag passa på att mäta resturin i samband med gynundersökningen. Miktionslista är en hjälp för diagnos. Nedan presenteras två möjliga miktionslistor utifrån Anna-Brittas berättelse. Miktionslista för Anna-Britta. Alternativ 1 Tidpunkt Mängd Läckage Trängningar ,0 dl ,0 dl ,5 dl ,5 dl ,5 dl ,0 dl ,0 dl ,0 dl ,0 dl ,0 dl ,5 dl 0 Totalvolym 29,0 dl Medelmiktionsvolym: 2,6 dl Frekvens 11 gånger Kommentar Stor urinmängd man brukar normalt kissa en, två liter per dygn. Morgonportionen är fem deciliter vilket visar att blåsan kan rymma normala mängder. Hon kissar på förmiddagen ganska små mängder i taget, kanske för säkerhets skull, kanske av vana, kanske av oro, men sedan kissar hon oftast mer än två deciliter varje gång, vilket är normalt. Tidigare välmenta råd om riklig dryck har hon följt och därför fått så stora urinmängder. Här skulle jag rekommendera att hon Urininkontinens 11
12 minskar på drycken (även kaffet). Diskussion om vaginal östrogenbehandling och även bäckenbottenträning. Miktionslistan är utmärkt som pedagogiskt instrument även vid uppföljning och ger en bra möjlighet att diskutera hur blåsans funktion hänger ihop med kroppen i övrigt, med hur man mår och lever. Klar fördel att samarbeta med barnmorska eller distriktssköterska. Miktionslista för Anna-Britta. Alternativ 2 Tidpunkt Mängd Läckage Trängningar ,0 dl ,5 dl ,0 dl ,5 dl ,5 dl ,5 dl ,5 dl ,5 dl ,5 dl ,0 dl ,5 dl 0 Totalvolym 12,0 dl Medelmiktionsvolym 1,1 dl Frekvens 11 gånger Med samma berättelse skulle miktionslistan också kunna se ut som ovan. Täta toalettbesök med små urinmängder varje gång, ofta trängningar. Även här skulle lokalt östrogen kunna hjälpa vid slemhinneproblem. Råd om blåsträning, till exempel När du känner att du blir kissnödig försök hålla dig 15 minuter innan du går på toaletten. Successivt förlängda intervall och målsättning urinmängder över två till två och en halv deciliter. Det är svårt att få blåsträning att fungera om man inte har någon form av teamarbete/kontinensmottagning där barnmorska eller distriktssköterska kan gå in och instruera och peppa. Om detta inte haft någon effekt inom ett par månader kanske diskussion om blåslugnande läkemedel. Begreppet överaktiv blåsa introducerades för några år sedan. Det är intressant att diskutera epidemiologiska data (Läkemedelsverkets hemsida.produktresumeér), i förhållande till individuella data och fundera över vilka data som används i den produktbundna information om blåslugnande läkemedel. 12 Urininkontinens
13 ... om Lena Urgesson Ansträngningsinkontinens i samband med astma är vanligt. Inkontinens är också vanligare hos rökare. Chans till förändring? Vaginal palpation för att bedöma knipförmåga, slemhinnor. Urinprov och miktionslista normala, egentligen inte nödvändiga för diagnos här. Läckagetest kan vara bra för att följa behandlingsresultat. Bäckenbottenträning har god effekt vid ansträngningsinkontinens. Barnmorska eller distriktssköterska kan undersöka samt instruera och följa upp bäckenbottenträningen. Det är en fördel om kvinnor med ansträngningsinkontinens söker direkt där. Om det största problemet är läckage under idrott, dans med mera kan tampong försökas. Alternativt kan så kallad kontinensbågar skrivas ut, mjuka plastbågar som används i slidan, lyfter upp övergången mellan urinrör och blåsa. Det är mycket goda chanser att Lena blir nöjd efter bäckenbottenträning. Om hon mot förmodan inte skulle vara det efter ett halvt års träning kan operation övervägas. Enkel, validerad metod att mäta knipförmågan vid vaginal palpation med två fingrar: 1= ingen förnimmelse vid försök till knip 2= kniper, men ej runt om fingrarna 3=kniper runt om, men ej lyft av bäckenbotten 4= kniper runt om och lyft av bäckenbotten... om Olga Pruselius Olga har blivit ledsen, mer förvirrad i samband med miljöbyte och akut sjukdom. Hos äldre är det då vanligt med tillfällig inkontinens. Hur var det innan Olga kom på sjukhus? Hennes diabetes, ålder och resttillstånd efter stroke gör att det kan vara svårt att känna blåsfyllnad. Vid demens och resttillstånd efter stroke blir det väldigt kort tid från trängningar till blåstömning, alltså svårt att hinna till toaletten. Går Olga på toaletten eller har hon gett upp efter att ha fått inkonti- Urininkontinens 13
14 nenshjälpmedel och inte hunnit till toaletten ett par gånger? Hittar hon till toaletten? Får hon hjälp? Någon form av lista över hur blåsan tömmer sej vore bra, det är mycket sällan, det rör sig om ständigt läckage ( i så fall får man tänka på sällsynta orsaker som fistel). Regelbundna toalettbesök efter denna. Alternativt toalettbesök var tredje timma el dylikt. Resturin bra för att utesluta blåsneuropati (diabetes) med stora restmängder. Jag skulle inte göra någon gynundersökning eftersom det inte skulle förändra behandlingen. Kanske kan hon klara sig utan sina vätskedrivande? Förbättra diabetesläget? Peroralt östriol eller lokalt östrogen om hon har besvär av sveda och irritation och vill pröva. Om Olga inte varit inkontinent tidigare ska hon inte bli det av att hamna på sjukhus eller sjukhem. 14 Urininkontinens
15 Faktadel SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) är en oberoende statlig institution. Bakom en SBU-rapport ligger flera års arbete av en utredningsgrupp som systematiskt och kritiskt granskat resultaten av studier publicerade i internationella vetenskapliga tidskrifter. Hela projektgruppen har varit enig om sammanfattningar och slutsatser. SBU-rapporter Urininkontinens är ett av våra stora folkhälsoproblem, ungefär en halv miljon svenskar är berörda. Inkontinens är tre gånger vanligare hos kvinnor än hos män. Hos kvinnor förekommer läckage minst en gång per vecka hos 3-5 procent i 20-årsåldern, hos 10 procent i 40-årsåldern och med fortsatt linjär ökning till 25 procent i 80-årsåldern. Hos män är förekomsten betydligt lägre upp till 75-årsåldern, varefter en brant ökning sker. Bland äldre personer inom särskilda boenden förekommer inkontinens hos fler än hälften och det finns en stark koppling till demens och allmän sjuklighet. Bakteriuri förekommer hos procent av symptomfria kvinnor över 75 år och hos 5-10 procent av symptomfria män och ger sällan upphov till inkontinens. Urininkontinens kan påverka livskvaliteten mycket negativt. Graden av läckage (Hur ofta? Hur mycket?) och upplevda besvär och restriktioner på grund av läckaget verkar vara avgörande för om man söker hjälp eller inte, åtminstone gäller detta för kvinnor i Norge och Sverige. Man finner å ena sida att en relativt stor andel av dem som har ofrivilligt urinläckage ser det som något normalt eller ett mindre problem som inte motiverar behandling. Å andra sidan finner man också en rädsla för att prata om problemet, en uppfattning att effek- Urininkontinens 15
16 tiv behandling inte finns och en rädsla för operativa ingrepp. Troligen finns också en oro för utredningar och ingrepp som kan upplevas som kränkande. Det är angeläget att erbjuda behandling till dem som önskar utan att försjukliga dem som ser ofrivilligt urinläckage som ett mindre problem. Information både till allmänheten och vidareutbildning inom sjukvården viktigt. Kostnader relaterade till urininkontinens beräknas till tre, fyra miljarder per år i Sverige. Av detta utgör kostnader för hjälpmedel cirka en miljard. Kostnader för diagnostik och mer aktiva behandlingsinsatser svarar för en relativt låg andel av totalkostnaden. Registrerar Du diagnosen urininkontinens? Urininkontinens är till stor del ett dolt problem inom svensk sjukvård. I prevalensstudier baserade på personer som söker hos allmänläkare har upp till 40 procent av de kvinnliga patienterna och 10 procent av de manliga besvär av ofrivilligt urinläckage. Det finns en koppling till ålder och ohälsa. Uppgifter från diagnosregistreringsstudier inom svensk primärvård ger däremot ett mycket litet antal personer som söker läkare för urininkontinens, i storleksordningen en till tre personer per invånare och år. En av SBU:s slutsatser är att urininkontinens bör registreras som enskild diagnos i hälso- och sjukvårdsstatistiken så att problemets verkliga omfattning klargörs och utvecklingen kan följas. Ska man som doktor engagera sig i patientens inkontinens också så drunknar man väl Studier har visat att cirka 9 procent av samtliga kvinnor över 35 år önskar behandling för inkontinens, motsvarande siffra hos män är 3 procent. Från norska och svenska studier vet man att ungefär 0.5-1,5 procent av alla vuxna kvinnor söker årligen för nybesök på kontinensmottagning i primärvård när behandling erbjuds. Hur många skulle det betyda per år i ditt distrikt eller på din lista? Hur många behöver träffa en doktor? 16 Urininkontinens
17 Är inkontinens ett farligt symtom? Inkontinens är sällan symptom på bakomliggande allvarlig sjukdom. Däremot är inkontinens överrepresenterat vid många kroniska sjukdomar. Vid ren ansträngningsinkontinens hos kvinnor finns överhuvudtaget ingen koppling till sjukdom. Vid inkontinens med starka trängningar, speciellt om dessa debuterat under sista halvåret är risken för tumör i äggstockar, livmoder och urinblåsa förhöjd. Vid inkontinens med hematuri är risken för tumör i urinvägarna förhöjd. Vid blåstömningssvårigheter finns risk för kronisk retention med njurskada. Enkel basal behandling En enkel basal behandling innebär information, rådgivning, bäckenbottenträning, i vissa fall blåsträning eller läkemedel. Vid utvärdering av vårdprogram vid inkontinens hos kvinnor inom primärvård har randomiserade studier visat att procent av kvinnorna blivit bra eller förbättrade efter tre till sex månaders behandling, jämfört med 3-9 procent i kontrollgrupperna. Läckage och hjälpmedelsbehov har minskat efter behandling. Vid långtidsbehandling efter fem år är flertalet kvinnor fortfarande nöjda, trots att hjälpmedelsbehovet ökat något, jämfört med vid en ettårsuppföljning. Enligt SBU-rapporten är det väsentligt att evidensbaserade vårdprogram får ökad spridning och tillämpning. När det gäller män med inkontinens finns ännu inte evidensbaserade vårdprogram. Kan det verkligen hjälpa att knipa? Bäckenbottenträning kan ge subjektiv förbättring hos procent av kvinnor med måttlig ansträngningsinkontinens. Långtidsstudier talar för att den effekten kan bibehållas med regelbunden träning. Några studier visar goda resultat också vid bland- och trängningsinkontinens. Behandling i from av information, bäckenbottenträning och i vissa fall blåsträning är enkel och ofarlig och kan tillämpas vid både an- Urininkontinens 17
18 strängnings- bland och trängningsinkontinens. Man kan acceptera en viss osäkerhet när det gäller typdiagnos innan man ger primär behandling. Bäckenbottenträning kan ge förbättring även hos män som drabbas av ansträngningsinkontinens efter till exempel prostatakirurgi. Hjälper östrogen vid inkontinens hos kvinnor? Behandling med östrogen förefaller ha ingen eller mycket måttlig effekt vid ansträngningsinkontinens enligt de randomiserade studier som nu föreligger. Vid trängningsinkontinens peri- och postmenopausalt har östrogenbehandling en positiv effekt på symptom, vid sensorisk trängningsinkontinens även minskat urinläckage. Hjälper blåslugnande läkemedel? Klinisk effekt av antikolinerga (antimuskarina) läkemedel vid trängningsinkontinens är bäst visad för oxybutynin och tolterodin. Man har i större randomiserade studier jämfört tolterodin 2mg x 2 med placebo och i vissa fall även med oxybutynin 5 mg x 3. Trots relativt god procentuell minskning av antalet inkontinensepisoder (47 procent med tolterodin jämfört med 32 procent i placebogrupp efter tre månaders behandling) var minskningen i absoluta tal måttlig ( 1,6 inkontinensepisoder per dygn i läkemedelsbehandlad grupp jämfört med 1,1 i placebogrupp) och placeboeffekten hög. Under ett dygn minskade antalet miktioner per dygn med 2,3 i läkemedelsgruppen jämfört med 1,4 i placebogruppen. Bieffekter, främst muntorrhet, är vanliga. Effekt av emepronium är visad främst i arbeten där individuellt utprovad hög dos använts. Effekten av läkemedel vid trängnings- och blandinkontinens i gruppen med de allra äldsta, speciellt vid kognitivt handikapp, är otillräckligt studerad. 18 Urininkontinens
19 Operation? Kirurgisk behandling vid ansträngningsinkontinens hos kvinnor är en väl etablerad och rimligt effektiv metod. Efter slingoperationer och kolposuspensioner är 80 procent av patienterna läckagefria efter tre år. När man sammanställt resultaten från många opererande centra och när man använt oberoende utvärderare är dock resultaten sämre. Komplikationer efter kirurgi kan vara blåstömningsproblem, framfall av ändtarmen och bäckensmärtor. Nya förenklade metoder, såsom TVT (tension free vaginal tape) där ett prolenband läggs runt urinröret som stöd och tas upp på buken bakom blygdbenet har fått snabb spridning. Ingreppet görs i lokalbedövning och som dagkirurgi och har gett uppmuntrande resultat, långtidsresultat i samma nivå som för äldre metoder. Fler långtidsuppföljningar och prospektiva randomiserade jämförelser med äldre metoder behövs. Vad kan man göra för äldre äldre med inkontinens? Samtliga behandlingsmetoder har prövats för äldre, det vill säga olika former av toaträning, blås- och bäckenbottenträning, elstimulering, farmakologisk behandling, kirurgisk behandling, hjälpmedel och så vidare och har visats ge effekt. Inom särskilda boenden används inkontinenshjälpmedel hos fler än hälften. Åtminstone på kort sikt kan användningen minskas genom regelbundna toalettbesök, toalettträning eller prompted voiding. Utprovningen av hjälpmedel med rätt storlek har visat sig kunna reducera kostnaden med 30 procent på sjukhem. Forskning saknas dock när det gäller betydelsen av miljöfaktorer, personaltäthet, utbildningsinsatser, beteendeträning och mer specifik behandling vid inkontinens sett i ett längre perspektiv. Urininkontinens 19
20 Litteraturlista Behandling av urininkontinens, SBU-rapport. Expertgrupp: Hellström A-L, Kinn A-C, Lindehall B, Milsom I, Månsson L, Rentzhog L, Samuelsson E, Ulmsten U. Januari (Beställs via eller SBU, Box 5650, Stockholm): SBUs sammanfattning och slutsatser s 9-16 Utredning och diagnos sammanfattning s Beteendeterapi och fysikalisk behandling, sammanfattning s Behandling med läkemedel s , sammanfattning s Kirurgisk behandling sammanfattning s Livskvalitet sammanfattning s Urininkontinens i primärvården s sammanfattning s , Urininkontinens hos äldre s Hjälpmedel, sammanfattning s Hälsoekonomi, sammanfattning s 261 Olika typer av urininkontinens och deras orsaker, bilaga s Allmenmedisin -Klinisk arbeid under red av Steinar Hunskaar s , , 574. Läkemedelsverkets hemsida. produktresuméer (Cetiprin, Detrusitol, Ditropan, Oxybutynin) Läkemedelsboken 2001/2002. Urininkontinens s Nytt om överaktiv blåsa. Svetanka Simeneova. Primärvårdens nyheter 7/ Öppenvårdsgynekologi under red av C Gottlieb och B v Schoultz. s Urininkontinens
21 Urininkontinens 21
22 INKONTINENS Inkontinens sägs vara ett folkhälsoproblem, men vi uppmärksammar och behandlar förvånansvärt få av dessa patienter i primärvården. Tar patienterna inte upp problemet? Är allmänläkare osäkra på vad som kan göras? Är kontinens inte en diagnos som registreras? Terapirekommendationer finns och SBU-rapporten Behandling av urininkontinens beskriver evidens för god effekt av enkla insatser. I detta studiebrev finns ett lättläst faktaunderlag samt fallbeskrivningar med kommentarer som deltagarna i FQ-grupperna kan använda i vardagsarbetet. Dessutom finns en beskrivning av hur en enkel audit om inkontinens går till. FÖRFATTARE Eva Samuelsson arbetar som distriktsläkare vid Hälsocentralen i Krokom. Hon har intresserat sig för urininkontinens i primärvården och har doktorerat i detta ämne. Hon har även ingått i expertgruppen bakom SBU-rapporten. COPYRIGHT: SVENSK FÖRENING FÖR ALLMÄNMEDICIN, STOCKHOLM 2001 SFAM:S STUDIEBREV är ett arbetsmaterial för FQ-grupper men vissa brev kan även användas för självstudier. Ett studiebrev utgår från den egna vardagen öppnar vägen till kritisk reflektion inspirerar gruppdeltagarna att aktivt väga brevets innehåll mot egna erfarenheter är okomplicerat och roligt att arbeta med innehåller eller hänvisar till faktaunderlag och erbjuder ett eller flera sätt att närma sig faktaunderlaget Studiebrev kan beställas från: SFAM:s kansli Box Stockholm E-post: helene.sward@sfam.a.se hemsida http//:
Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM
Inkontinenscentrum Västra Götaland Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM TILL DIG SOM VILL VETA MER OM Inkontinens Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du inkontinent? Beskrivningarna
Läs merTill dig som vill veta mer om inkontinens
Till dig som vill veta mer om inkontinens 2 Grundtext: Hjälpmedelsinstitutet och Inkontinenscentrum i Västra Götaland Foto: Kajsa Lundberg Svårt att hålla tätt? Kissar du på dig? Läcker du urin? Är du
Läs merTill dig som vill veta mer om. Inkontinens. Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03
Till dig som vill veta mer om Inkontinens 1 Veta mer_inkontinens_kronoberg.indd 1 2007-07-04 12:43:03 Hjälpmedelsinstitutet 2007 Grundtext: Inkontinenscentrum i VGR och Linkenheten i Stockholm Illustratör:
Läs merApotekets råd om. Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor
Apotekets råd om Klimakteriet Inkontinens hos kvinnor Något år innan menstruation upphör går kvinnor in i en övergångsperiod, klimakteriet. Äggstockarna producerar mindre av det kvinnliga könshormonet
Läs merVårdprogram för kontinens i Primärvården Kalmar Läns Landsting
Vårdprogram för kontinens i Primärvården Kalmar Läns Landsting Utformat av deltagarna i Förbättringsprogram 4 våren 2010; Marita Palm Ankarman distriktssköterska HC Stora Trädgårdsgatan Västervik Nina
Läs merVem bestämmer du eller din blåsa?
Vem bestämmer du eller din blåsa? Känner du igen problemet? Går du på toaletten ovanligt ofta? Besväras du av täta trängningar? Händer det att du inte hinner fram till toaletten i tid? Symtomen kan bero
Läs merTa kontroll över din blåsa
Ta kontroll över din blåsa M ånga människors liv begränsas av att de känner trängningar, att de går på toaletten ofta och att de ibland inte hinner fram till toaletten i tid. Orsaken är ofta så kallad
Läs merHinner du? Information om manlig inkontinens
URO17004SEa 09.2017 Hinner du? Information om manlig inkontinens Blåsan.se Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan. Överaktiv blåsa är lika vanligt hos män som
Läs merUrininkontinens hos män och kvinnor
Urininkontinens hos män och kvinnor Ett bakgrundsmaterial som reder ut begreppen Ett pressmaterial från Pfizer AB Kontaktperson: Carolin Moro, Informationsansvarig, Pfizer AB Tel: 08-519 067 44, mobil:
Läs merTa kontroll över din blåsa
Ta kontroll över din blåsa Beställ behandlingsstödet Ett friare liv Svansben Bä me Blygdben Kvinnlig bäckenbotten i vila Manlig bäckenbotten i vila Ändtarm Bäckenbotten Slida Urinrör ETT FRIARE LIV Namn.
Läs merVad kan uroterapi erbjuda? 2015-02-05 Johanna Sjögren
Vad kan uroterapi erbjuda? Specialistvård VC Egenvård Kvinnlig urininkontinens www.skane.se/sus/bbc Vårdprogram för primärvården i Region Skåne Utredning Anamnes, medicinlista Preliminär diagnos Urinsticka
Läs merInkontinens vid ansträngning
Inkontinens vid ansträngning fakta, råd och träning Fakta om inkontinens Urininkontinens är ett vanligt problem och var fjärde kvinna har besvär av läckage i någon form. Inkontinens kan vara allt från
Läs merAtt läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE
Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE 1 2 Många lider i onödan Drygt en halv miljon människor i Sverige lider av urinläckage, urininkontinens, såväl män som kvinnor, unga som gamla.
Läs merTa kontroll över din blåsa
Ta kontroll över din blåsa 3 M ånga människors liv begränsas av att de känner trängningar, att de går på toaletten ofta och att de ibland inte hinner fram till toaletten i tid. Orsaken är ofta så kallad
Läs merTips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se
Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.
Läs merAtt leva med Inkontinens
Att leva med Inkontinens Att leva med inkontinens Det är viktigt att söka hjälp och inte lida i det tysta Under lång tid bar Kerstin Järneberg på en hemlighet. Till sist tog hon mod till sig och sökte
Läs merSkånes universitetssjukvård V O Kvinnosjukvård Bäckenbottencentrum BLÅSREGIM NORMALA MÄNGDER/DYGN ANTAL GÅNGER 5 8
BLÅSREGIM NORMALA MÄNGDER/DYGN DRYCK 15 20 DL URINMÄNGD 12 17 DL PER TILLFÄLLE 3 4 DL ANTAL GÅNGER 5 8 RÅD TILL DIG SOM HAR EN ÖVERAKTIV BLÅSA Dryck inom normalvärdena Minska/sluta dricka vid 18-19 tiden
Läs merÄldre och urininkontinens
Äldre och urininkontinens Ökad kunskap för en bättre vård och omsorg STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Urinläckage: träning, närmiljö och hjälp till toa kan minska läckage Urininkontinens är
Läs merAtt läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE
Att läcka urin eller kissa på sig INFORMATION OM URINLÄCKAGE 1 2 Många lider i onödan Drygt en halv miljon människor i Sverige lider av urinläckage, urininkontinens, såväl män som kvinnor, unga som gamla.
Läs merSvenskarna om inkontinens
Svenskarna om inkontinens Resultat från en SIFO-undersökning, september 2004 En pressrapport från Pfizer AB Kontaktperson: Carolin Moro, Informationsansvarig, Pfizer AB Tel: 08-519 067 44, mobil: 0733-68
Läs merVårdprogram för kontinens i Primärvården Kalmar Läns Landsting
Vårdprogram för kontinens i Primärvården Kalmar Läns Landsting Utformat av deltagarna i Förbättringsprogram 4 våren 2010; Marita Palm Ankarman distriktssköterska HC Stora Trädgårdsgatan Västervik Nina
Läs merFör att identifiera urinläckage fråga
2013-05-16 MAS KC 3 2013-05-16 MAS KC 4 För att identifiera urinläckage fråga Om personen läcker urin vid urinträngning Om personen hinner fram till toaletten Om personen har färre än 4 eller fler än 8
Läs merUPPE & KISSAR PÅ NATTEN?
UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? Fakta om NOCTURI att vakna för att gå upp och kissa på natten Fakta om nocturi Vad är nocturi? Orsaker till nocturi Goda råd och åtgärder Diagnostik Resultat Vad är nocturi? Nocturi
Läs mer2009-09-22. Handlingsprogram för omhändertagande av kvinnor med urininkontinens i Västmanland
2009-09-22 Handlingsprogram för omhändertagande av kvinnor med urininkontinens i Västmanland 1 Innehåll Definition...1 Huvudtyper av inkontinens hos kvinnor...1 Checklista inkontinens hos kvinnor...2 Kommentarer
Läs merAllmänmedicinsk anamnes vid inkontinens
Allmänmedicinsk anamnes vid inkontinens Datum... Personnummer.... Namn... Adress Tel.... Längd Vikt BMI.. Enskilt boende q Särskilt boende q Ansvarig läkare q... Kontaktorsak...... Socialt Nej Ja, kommentar
Läs merBlåsdysfunktion Dalarna. Anders Engelholm
Blåsdysfunktion Dalarna Anders Engelholm 2016-11-08 Inkontinens = Oförmåga att kontrollera blåsa och tarm när det gäller att tömma kroppen på avfallsprodukter *Urininkontinens är läckage av sådan omfattning
Läs merVÅRDPROGRAM URININKONTINENS
Kronoberg VÅRDPROGRAM URININKONTINENS för kommunerna i Kronobergs län 20080509 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Olika befattningshavares ansvar 3. Olika typer av inkontinens och orsaker 4. Utredning
Läs merPatientinformation till dig som får Emselex Överaktiv blåsa?
Patientinformation till dig som får Emselex Överaktiv blåsa? Det finns hjälp för både kvinnor och män! Denna broschyr är framtagen i samarbete med docent Aino Fianu Jonasson och uroterapeuterna Agneta
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Nikola konferensen 10 oktober 2013 Margareta Hammarström Experter inom projektgruppen Margareta Hammarström, Södersjukhuset (ordförande) Gunnel Andersson,
Läs merVad är värdig vård vid blåsdysfunktion?
Vad är värdig vård vid blåsdysfunktion? Värdig vård vid Anders Engelholm BD Inkontinens = Oförmåga att kontrollera blåsa och tarm när det gäller att tömma kroppen på avfallsprodukter *Urininkontinens är
Läs merUTREDNING/HÄNVISNING Det är viktigt att ta reda på om barnet bara har enures eller om det har inkontinens också.
ENURES BAKGRUND/DEFINITION Enures betyder ofrivillig urinavgång. De flesta barn är nattorra vid 3-4 års ålder men vid 7 års ålder är fortfarande 5-10 % sängvätare, flest pojkar. ORSAK Enures innefattar
Läs merBlåsdysfunktion hos äldre
Blåsdysfunktion hos äldre Blåsdysfunktion är inte en del av det normala åldrandet även om besvären är vanligare hos den äldre befolkningen Kicki Malmsten, utvecklingsledare Senior alert Qulturum, Region
Läs merInkontinensskolan Fyra lektioner om överaktiv blåsa
Inkontinensskolan Fyra lektioner om överaktiv blåsa Ett pressmaterial från Pfizer Kontaktperson: Annelie Barkelund, informationschef, Pfizer AB Tel: 08-550 529 75. Mobil: 0768-89 29 75. E-post: annelie.barkelund@pfizer.com
Läs merÖveraktiv blåsa och inkontinens Ett faktamaterial för media
Överaktiv blåsa och inkontinens Ett faktamaterial för media Ett pressmaterial från Pfizer 2008 Kontaktperson: Cecilia Björkman, PR-ansvarig, Pfizer AB. Tel: 08-550 522 96. Mobil: 0768-89 22 96. E-mail:
Läs merVårdriktlinjer vid urininkontinens Gäller för distriktsläkare i Primärvården Örebro läns landsting
Vårdriktlinjer vid urininkontinens Gäller för distriktsläkare i Sammanfattning 3 Definition 4 Typ av läckage 4 Utredning 5 Anamnes 6 Status 6 Vårdnivå och remittering 7 Behandling 8 Urininkontinens hos
Läs merUrininkontinens hos kvinnor
Urininkontinens hos kvinnor - Utredning & behandling på primärvårdsnivå Katarina Parker, uroterapeut, leg sjukgymnast Urogynekologiska mottagningen Akademiska sjukhuset Förskrivarveckan Uppsala Universitet
Läs merBASAL UTREDNING. INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning. Blanketter och instruktioner. Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens
BASAL UTREDNING INKONTINENS Blås- och tarmfunktionsstörning Blanketter och instruktioner Okt 2012 Centrum Läkemedelsnära produkter/inkontinens Basal utredning INLEDNING Dessa blanketter och instruktioner
Läs merRiktlinje för god inkontinensvård
RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merDin värdering 1 år efter operationen
Din värdering 1 år efter operationen 2010-02-13 Dr Östen Överst Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig telefon... E-post...... 19520202-0202 Inkontinens
Läs merUrininkontinens, utredning och behandling
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Gynekologi, öppenvård Giltig fr.o.m: 2016-03-01 Faktaägare: Tatjana Magnusson, Överläkare Gyn Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 1 Faktaägare:
Läs merVård och behandling vid urininkontinens NÄTVERKSTRÄFF KONTINENS
Vård och behandling vid urininkontinens UROTERAPEUT: MALIN NORDIN GYNEKOLOG: MARIA K RÅNG LUNDEKVAM MORA GYNMOT TAGNING Vilka är vi? Uroteamet Gyn mottagningen Mora Samråder runt patienter Undersöker ibland(sällan)tillsammans
Läs merAlternativ till kateterbehandling
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Rutin Hälso- och sjukvårdsstaben 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Karin Lundberg Gunilla Andersson 2013-06-19 2016-06-19
Läs merCoreTherm värmebehandling. för godartad prostataförstoring
CoreTherm värmebehandling för godartad prostataförstoring Detta faktamaterial är framtaget av ProstaLund AB och är medicinskt granskat av: Dr PhD Sonny Schelin, Specialistläkargruppen i Kalmar Leg sjuksköterska
Läs merMinifall UVI 1 a-c Julia 18 år
Minifall UVI 1 a-c 2018-04-19 Om ni har valt Minifall UVI 1 som del av ert självdeklarationsarbete, ska ni diskutera alla de tre korta journalanteckningarna (1a-c). Är diagnosen adekvat? I förekommande
Läs merBlås- och bäckenbottenträning
Blås- och bäckenbottenträning För män Blåsan.se Fakta om inkontinens Inkontinens är vanligare än du tror. Cirka 5 % av alla män har någon form av inkontinensbesvär. Inkontinens drabbar inte bara äldre
Läs merCoreTherm värmebehandling. för godartad prostataförstoring
CoreTherm värmebehandling för godartad prostataförstoring CoreTherm värmebehandling Den här informationsbroschyren beskriver vad du kan förvänta dig före, under och efter en CoreTherm behandling. Varje
Läs merINKONTINENSVÅRD RIKTLINJE FÖR INKONTINENSVÅRD, BLÅS- OCH TARMFUNKTIONSSTÖRNINGAR
INKONTINENSVÅRD RIKTLINJE FÖR INKONTINENSVÅRD, BLÅS- OCH TARMFUNKTIONSSTÖRNINGAR KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Uppdaterad: 2018-09-01
Läs merUroGynekologiskt Centrum
Uro Gynekologiskt Centrum Samlat omhändertagande av kvinnor med urininkontinens Kvinnor med urininkontinens är en stor patientgrupp som handläggs på flera olika nivåer inom öppen och sluten vård. vid Universitetssjukhuset
Läs merBlås- och bäckenbottenträning
URO7003SE 09.207 Blås- och bäckenbottenträning För kvinnor Blåsan.se Fakta om inkontinens Du behöver inte skämmas. Inkontinens är vanligare än du tror och det finns behandling för det. De allra flesta
Läs merDin värdering av operationen (ca 8 veckor) 2010-02-15 Dr Mats Barrqvist
Din värdering av operationen (ca 8 veckor) 2010-02-15 Dr Mats Barrqvist 19660101-0101 Hysterektomi Blödningsbesvär 44 år 2månader efter op Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort...
Läs merUrinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre
Urinvägsinfektioner Malin André, allmänläkare Uppsala nedre och övre UVI-antibiotika i olika åldrar Recept/1000 invånare/år 700 600 500 Urinvägsantibiotika Annan antibiotika 400 300 200 100 0 0-6 år 7-19
Läs merFaktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Urinvägsinfektioner Giltig fr.o.m: 2014-05-07 Faktaägare: Håkan Ivarsson, Distriktsläkare vårdcentralen Teleborg Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-18 Beslutad av 1(6) Ninette Hanson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Inkontinensvård Allmänt
Läs merRiktlinjer urininkontinens
17.3 2005-04-14 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl Riktlinjer urininkontinens Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Olika befattningshavares ansvar 3. Olika typer av inkontinens och orsaker 4. Utredning
Läs merUPPE & KISSAR PÅ NATTEN?
UPPE & KISSAR PÅ NATTEN? Fakta om NOKTURI att vakna för att gå upp och kissa på natten Fakta om nokturi Vad är nokturi? Orsaker till nokturi Goda råd och åtgärder Diagnostik VAD ÄR NOKTURI? Nokturi (nattkissning)
Läs merVärt att veta om urinvägsinfektion
Värt att veta om urinvägsinfektion Hej! Denna broschyr handlar om urinvägsinfektion, ett vanligt besvär som drabbar cirka 400 000 kvinnor varje år. Här får du bland annat reda på vad sjukdomen beror på,
Läs merTräna din bäckenbotten!
Träna din bäckenbotten! Vad är urininkontinens? Urininkontinens innebär att inte kunna kontrollera urinblåsan, det vill säga att ofrivilligt läcka urin. Urininkontinens är mycket vanligt, även om de flesta
Läs merUrininkontinens. du är inte ensam...
Urininkontinens du är inte ensam... Denna informationsfolder handlar om urinläckage och de problem som de olika typerna av inkontinens kan medföra. Den ger också vägledning i var den hjälp finns som så
Läs merTräna din bäckenbotten!
Träna din bäckenbotten! Vad är urininkontinens? Urininkontinens innebär att inte kunna kontrollera urinblåsan, det vill säga att ofrivilligt läcka urin. Urininkontinens är mycket vanligt, även om de flesta
Läs mer2008-11-29. Kvalitetshandbok vid utredning och förskrivning av inkontinenshjälpmedel
2008-11-29 Kvalitetshandbok vid utredning och förskrivning av inkontinenshjälpmedel INLEDNING Vårdprogrammet vänder sig till personal som i det dagliga arbetet kommer i kontakt med äldre inkontinenta personer,
Läs merBlås- och tarmdysfunktion
Region Stockholm Innerstad Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6) 2017-08-30 Blås- och tarmdysfunktion MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna
Läs merUtredning och behandling av blåsstörning
Namn Utredning och behandling av blåsstörning Personnummer Datum Utredning, åtgärder, uppföljning och utvärdering på individnivå Initiativ till utredning: Eget Sjuksköterska Läkare Annan Utredning Planeras
Läs merPowerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal på vårdcentraler, äldreboenden och i kommunal hemsjukvård. Anteckningarna under
Powerpointpresentation som kan användas vid fortbildning av personal på vårdcentraler, äldreboenden och i kommunal hemsjukvård. Anteckningarna under bilderna är ett stöd för den som håller i presentationen,
Läs merPATIENTINFORMATION BOTOX vid behandling av neurogen överaktiv blåsa
PATIENTINFORMATION BOTOX vid behandling av neurogen överaktiv blåsa Egna anteckningar BOTOX-behandling när andra läkemedel inte har hjälpt Du tillhör den grupp patienter med neurogen överaktiv urinblåsa
Läs merLäkemedelskommitténs fortbildning våren 2015 Tema Inkontinens
Läkemedelskommitténs fortbildning våren 2015 Tema Inkontinens Vad är det normala? att kissa 6-8 gånger per dygn. att gå upp och kissa 1-2 gånger per natt. att urinblåsan bör kunna rymma 3-5 dl att när
Läs merMognad och metoder för toaträning information till föräldrar. Mognad och metoder för toaträning. Praktisk information
Mognad och metoder för toaträning information till föräldrar Välkommen till första tillfället! Mognad och metoder för toaträning TILLFÄLLE 1 Kroppens funktioner Barnets förmågor TILLFÄLLE 2 Barnets beteende
Läs merOm PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer
Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening
Läs merUrininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län
Inkontinensrådet ett samarbete mellan landstinget och kommunerna i Uppsala län Urininkontinens hos äldre och personer med funktionshinder inom kommunal omsorg i Uppsala län Behandlingsriktlinjer utarbetade
Läs merGör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna?
Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna? CoreTherm värmebehandling I denna folder kan du läsa om CoreTherm, en poliklinisk behandling för godartad prostataförstoring
Läs merUROTERAPEUT
UROTERAPEUT www.utfnordic.org UROTERAPEUT - En viktig resurs i vården Uroterapeuten... har grundutbildning och legitimation som sjuksköterska/ barnmorska, sjukgymnast/fysioterapeut eller läkare utreder
Läs merRIKTLINJE. Gäller från Utfärdat av Godkänt Anna Gröneberg, MAS Lillemor Berglund VC 29 HSL
KUB6062, v2.0, 2013-05-29 RIKTLINJE Gäller från Utfärdat av Godkänt 2017-04-18 Anna Gröneberg, MAS Lillemor Berglund VC 29 HSL Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen Socialstyrelsens
Läs merVad är urologi? Seminarium 1. Vad är urologi? Normal miktion
Vad är urologi? Seminarium 1 Vad är urologi? Tumörsjukdom i urinvägarna Infektioner i urinvägarna Sten i urinvägarna Trauma Erektil dysfunktion Neurogena blåsrubbningar Inkontinens Sjukdomar i penis Skrotala
Läs mer1. Inledning. Urininkontinens
1. Inledning Urininkontinens Urininkontinens är ett av våra stora folkhälsoproblem och berör mer än 50 miljoner människor i världen, varav cirka 500 000 i Sverige. Minst 300 000 har eller önskar idag behandling
Läs merBehandling med BCG-medac. BCG-medac
Behandling med BCG-medac BCG-medac Diagnos Du har av Din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med BCGmedac. Behandlingen följer ett speciellt schema vilket Din läkare
Läs merKAD-bara när det behövs
KAD-bara när det behövs Kort personal utbildning KAD- Region kort Östergötland personal utb, 2015-01-12, Britta Larsson Syfte och mål Minimera skador på urinblåsan Förebygga urinretention Tidigt upptäcka
Läs merUVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos?
UVI hos äldre en (alltför) lätt diagnos? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan FoU-centrum Södra Älvsborg och Sandared vårdcentral Regionala Strama Västra Götaland Programråd Strama SKL Förskrivning
Läs merDel 1. 3. Under vårdtiden på sjukhuset upptäcker läkaren ett misstänkt bukaortaaneurysm. Vad menas med ett aneurysm? (2)
Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 09 7,5 högskolepoäng Kod: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 12 10 12 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merBäckenbottenträning. vid kvinnlig urininkontinens. Katarina Parker, leg sjukgymnast, uroterapeut. Urogynekologiska mottagningen Akademiska sjukhuset
Bäckenbottenträning vid kvinnlig urininkontinens Katarina Parker, leg sjukgymnast, uroterapeut Urogynekologiska mottagningen Akademiska sjukhuset Förskrivarveckan Uppsala Universitet 2019 Varför bäckenbottenträna?
Läs merUppe & kissar på natten? Fakta om NOKTURI - att vakna för att gå upp och kissa på natten
Uppe & kissar på natten? Fakta om NOKTURI - att vakna för att gå upp och kissa på natten Vad är nokturi? Fakta om nokturi Vad är nokturi? Orsaker till nokturi Goda råd och åtgärder Diagnostik Nokturi (nattkissning)
Läs merInformation till dig som är ovän med din prostata
Information till dig som är ovän med din prostata I N F O R M AT I O N T I L L D I G S O M V I L L B L I V Ä N M E D D I N P R O S TATA I N F O R M AT I O N T I L L D I G S O M B E S V Ä R A S A V G O
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 12. Inkontinensvård
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 12 Inkontinensvård 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 12 Inkontinens 3 12.1 Definition 3 12.2 Allmänt 3 12.3 Ansvar 4 12.4 Urininkontinens 6 12.4.1 Olika typer av
Läs merRUTIN FÖR INKONTINENSVÅRD
RUTIN FÖR INKONTINENSVÅRD 2 (12) TYP AV DOKUMENT: RUTIN BESLUTAD AV: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA ANTAGEN: 2015-12-07 ANSVARIG: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA REVIDERAS: ÅRLIGEN SENAST REVIDERAD:
Läs merUppe & kissar på natten? Fakta om NOKTURI - att vakna för att gå upp och kissa på natten
Uppe & kissar på natten? Fakta om NOKTURI - att vakna för att gå upp och kissa på natten Fakta om nokturi Vad är nokturi? Orsaker till nokturi Goda råd och åtgärder Diagnostik 2 Vad är nokturi? Nokturi
Läs merDin värdering 1 år efter operationen
Din värdering 1 år efter operationen 2010-02-15 Dr Östen Överst Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig telefon... E-post...... 19660101-0101 Hysterektomi
Läs merDin värdering av operationen (ca 8 veckor)
Din värdering av operationen (ca 8 veckor) 45-årig kvinna 8 veckor efter hysteroskopisk operation Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig telefon...
Läs merDin värdering efter operationen (ca 1 år)
Din värdering efter operationen (ca 1 år) 58-årig kvinna 1 år efter prolaps- eller inkontinensoperation Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig
Läs merGynObstetrik. Inkontinens. the33. Health Department
GynObstetrik Inkontinens Health Department Innehållsförteckning 1 Urininkontinens......2 Allmänt.......2 Klassifikation.........2 Stressinkontinens Trängningsinkontinens Blandinkontinens Ständig flöde
Läs merBedömning av bäckenbotten
Bedömning av bäckenbotten Katarina Parker, leg sjukgymnast, uroterapeut MHV-dagen 2019-01-23 Bäckenbotten Funktion Stabilisera bålen Hålla tätt från blåsa och tarm Delaktig vid samlag Töjning vid graviditet
Läs merFrågor och svar om sängvätning
Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enures Akademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2-3 års åldern, i regel tidigare på dagen än på natten.
Läs merAfebril UVI och ABU. Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland
Afebril UVI och ABU Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Närhälsan Sandared FoU-centrum Södra Älvsborg Regionala Strama Västra Götaland 1400 1200 Prescriptions/1000 inhabitants and year 1000 800 600 400
Läs merUrinvägsinfektioner hos äldre
Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska
Läs merFramfall. Patientinformation om ett vanligt problem som kan avhjälpas
Framfall Patientinformation om ett vanligt problem som kan avhjälpas 1 Text: Anette Jansson, uroterapeut, barnmorska, Kvinnokliniken SUS Faktagranskat av Pia Teleman, docent, överläkare, Kvinnokliniken
Läs merAtt kissa med kateter, en instruktionsbok.
Att kissa med kateter, en instruktionsbok. Urologiprodukter DOLEMA AB Polygonvägen 73, 187 66 TÄBY Epost: info@dolema.com Telefon: www.dolema.com 08-446 15 06, Telefax: 08-446 15 07 Sid 1 inga är lika!
Läs merTidigare frisk. Haft en akut cystit för 4-5 år sen.
Minifall UVI 3 a-c 2018-03-21 Om ni har valt Minifall UVI 3 som del av ert självdeklarationsarbete, ska ni diskutera alla de tre korta journalanteckningarna (3a-c). Är diagnosen adekvat? I förekommande
Läs merDin värdering av operationen (ca 8 veckor)
Din värdering av operationen (ca 8 veckor) 58-årig kvinna Efter prolaps- eller inkontinensoperation Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Övrig telefon...
Läs merUrininkontinens hos kvinnor. MD. ÖL. Corinne Pedroletti Gynekologi och Reproduktionsmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg
Urininkontinens hos kvinnor MD. ÖL. Corinne Pedroletti Gynekologi och Reproduktionsmedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Autonoma nervsystemet: Parasympatikus (kolinerga systemet) S2-S4, spinala
Läs merNytt Vårdprogram för urininkontinens och blåsfunktionsstörning
Nytt Vårdprogram för urininkontinens och blåsfunktionsstörning i Uppsala län Marianne Babra samordnare för inkontinensfrågor i Uppsala län www.lul.se/inkontinensfragor NIKOLA Vårdprogrammet är integrerat
Läs merUTREDNING/HÄNVISNING Det är viktigt att ta reda på om barnet bara har enures eller om det har inkontinens också.
BARNHÄLSOVÅRDSENHETEN Lind/Ekholm 2016-06-30/2014-03-06 ENURES BAKGRUND/DEFINITION Enures betyder ofrivillig urinavgång. De flesta barn är nattorra vid 3-4 års ålder men vid 7 års ålder är fortfarande
Läs merPatientinformation bäckenbottenträning
Patientinformation bäckenbottenträning Information till dig som ska genomgå radikal prostatektomi (borttagande av prostatakörteln) Radikal prostatektomi Operationen innebär en liten risk för bestående
Läs mer