KulTuren
|
|
- Lars-Erik Andreasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KulTuren Beskrivning av ett genomförandeprojekt inom Landsbygdsprogrammet med mål att skapa bättre förutsättningar för företagade och att utveckla turistnäringen i regionen. Emmaboda kommun (proj ägare), Lessebo kommun, Trafikverket, LRF sydost och Linnéuniversitetet
2 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Turistnäringen är viktig för Sverige Tillväxt, exportintäkter och arbetstillfällen som stannar i Sverige, så kan turistnäringen sammanfattas i korthet. Näringens betydelse i relation till andra näringar ökar för varje år. (Nyckeltal från 2008 med procentuell förändring från 2007) Knappt sysselsatta i helårsverken. (plus 6,2 procent) 244 miljarder kronor i total omsättning (plus 6,3 procent) 90,9 miljarder kronor i exportvärde (utländska besökares konsumtion i Sverige. (plus 8,4 procent) 13,3 miljarder i momsintäkter från utländsk konsumtion i Sverige (plus 8 procent) 2,86 procent av Sveriges totala BNP. Enligt Förenta Nationerna och den internationellt vedertagna definitionen omfattar turism människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. Definitionen omfattar därmed i princip all konsumtion som är direkt kopplad till resandet, inklusive affärsresandet. Turistnäringen i sig är inte någon egen bransch. Turistnäringen är ett samlingsbegrepp som utgörs av summan av de verksamheter i olika branscher (så som till exempel rese-, hotelloch flygbranschen) som är riktade till och konsumeras av människor när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning. Det är vem som konsumerar och inte vad som produceras som per definition avgör vad som är turism. Turismen i Glasriket med omnejd I regionen finns idag utöver Glasriket ett enastående koncentrat av i branschen starka varumärken som Astrid Lindgrens Värld, Astrid Lindgrens näs, Huseby bruk, Öland, Hultsfredsfestivalen, Visfestivalens i Västervik m fl. Dessa och ännu ett antal starka reseanledningar utgör noder, kring vilka regionens mycket mångfacetterade besöksnäring och många aktörer utvecklas (Den kreativa sektorn är betydande inom delar av de båda länen och här finns en stor potential för dynamik. Genom ett ökat kompetensflöde mellan kultur och kulturarv och regionens näringsliv skapas goda förutsättningar för innovativa och attraktiva miljöer. Upplevelseindustri och turism är två växande branscher som bygger på de regionspecifika förutsättningarna. Länet har attraktiva natur- och kulturmiljöer som lockar besökare och med ett tydligare varumärkestänk och strategiska satsningar kan länets attraktivitet som såväl affärs- som livs- och besöksarena förstärkas. Under 2008 ökade turismnäringen i Sverige sin totala omsättning med 6,3% till drygt 244 miljarder kronor. Turismnäringens exportvärde, det vill säga vad utländska besökare spenderar i Sverige, ökade med drygt 8%, till 87,6 miljarder, och är därmed större än både järn och stål (77,3 miljarder) resp. personbilsexporten 90,9 miljarder). I löpande priser har svenskarnas turistkonsumtion i Sverige ökat med mer än 30 procent sedan Turismnäringens exportvärde har under motsvarande period ökat med nästan 100 procent. Sveriges totala export av varor och tjänster har under motsvarande tid också haft en gynnsam utveckling och sedan 2000 ökat med drygt 50 % i löpande priser. För 2008 uppgick momsen på utländska besökares konsumtion i Sverige till cirka 13,3 miljarder kronor. Den enda exportnäring som genererar momsintäkter.
3 Sysselsättningen inom många traditionella basnäringar ökade inte i samma takt som inom turismnäringen, som bidragit med nästan nya heltidsarbeten mellan åren 2000 och Inom turismnäringen har sysselsättningen ökat med drygt 32 procent sedan Mätt i medeltal sysselsatta har Sveriges totala sysselsättning under motsvarande period ökat med ca 5,1 procent. Turismnäringens fördelar: världens snabbast växande industri är den näring som ökar sin andel av BNP mest den mest sysselsättningsintensiva näringen med ett brett spektra kompetens- och utbildningsbehov en av de näringar som har mest jämn könsfördelning anställer flest ungdomar inkörsport 20 % av de som arbetar inom turismen är år den näring som anställer flest av de nya svenskarna, dvs. människor med invandrarbakgrund, inom hotell o restaurang har 38% invandrarbakgrund turismen är ofta skyltfönster för att attrahera boende, etableringar, investeringar etc. och en av de viktigaste faktorerna för byggande av platsers varumärke, attraktionskraft och tillväxt produktionen kan inte flyttas utomlands skapar sysselsättning utanför storstadsregionerna, vilket är en förutsättning för regional tillväxt Vägsystemet Besöksnäring/turism är en näring som påverkar en rad andra näringar och samhällsintressen. En av dessa samhällsintressen är att anpassa vägsystemet för turism i form av turistvägar vilket har en påverkan på näringslivet utmed turistvägen. TUVA Trafikverket (fd. Vägverket) driver sedan jan 2009 ett projekt med arbetsnamnet TUVA (turism-vägar-alternativ) med syfte att göra Vägen som stöd för turistnäringe. De frågor som Trafikverket undersöker genom TUVA är: 1. Hur kan Trafikverket stödja turist- och besöksnäringen? 2. Vilken roll kan Trafikverket axla när det gäller att utveckla en hållbar turism? 3. Hur kan Trafikverket lyssna och ta till vara behov och önskemål från näringen och regionens turistföreträdare och samtidigt få ut de egna budskapen? TUVA startades egentligen redan under 2008 då man genomförde en omvärldsundersökning i form av tre regionala dialogseminarier med inbjudna turistoch näringslivsföreträdare. Resultatet av seminarierna blev ett brett nätverk och många kreativa förslag. Utifrån förslag från dessa seminarier samt egna idéer utkristalliserades ett antal konkreta uppgifter för TUVA: bilda ett regionalt Turistråd skapa fyra demoprojekt där målet är att erbjuda ett alternativ till de befintliga transportvägarna, minska tempot och ge resan ett mervärde samt stödja lokal turistnäring. Förstudien Alternativa vägar i Glasriket och detta genomförandeprojekt Utvandrarslingan skapar tillsammans ett av dessa demoprojekt.
4 Initiativ till turistprojekt är nytt för Trafikverket Hos Trafikverket har fokus i diskussioner om vägens betydelse för näringslivsutveckling ofta legat på näringslivets transporter, i form av frakt av råvaror till produktionsplatseroch frakt av färdiga produkter till konsumenter. Näringslivets behov har ofta beskrivits som framkomlighet, det vill säga kortare körtider genom högre hastigheter och rakare vägar. Men även turisttrafik kan betraktas som en del av näringsivets transporter, det vill säga av kunder till produktions- eller konsumtionsplatser. I detta projekt vill vi även mena att vägen i sig kan vara en del av målet och ett stöd för turistnäringen. En samlad kunskap om förhållandet mellan utpekade turistvägar samt de vägfarandes respektive näringslivets intressen saknades länge i Sverige och så sent som 2007 då rapporten Turistvägar och näringslivsutveckling VTI notat , lades fram erhöll Trafikverket ökad kunskap om vilka frågor av vikt som finns att studera vidare inom det här området. Planeringsprocessen för ett turismanpassat vägnät hos Trafikverket är alltså precis i sin linda och det finns fortfarande kunskapsluckor beträffande t.ex. kunderna/brukarna. Förprojektet Alternativa vägar i Glasriket Förprojektet som varit medfinansierat av Europeiska Regionalfonden har pågått september 09 april 10. Projektet har initierats och drivits av Trafikverket (tid. Trafikverket). Trafikverket, Glasrikets kommuner (Emmaboda, Nybro, Lessebo och Uppvidinge) samt Glasriket AB har medfinansierat projektet med personliga insatser. Samverkansaktörer har varit: Linnéuniversitetet, Regionförbundet i Kalmar och Regionförbundet Södra Småland via AB Destination Småland. Syfte med förprojektet var Att undersöka möjligheten till ett genomförandeprojekt som ska binda ihop besöksmål med attraktiva mindre vägar (skapa temavägar) som alternativ till de stora vägarna, för att synliggöra och skapa upplevelser som ger mervärde. Besöksmålen/ turistföretagen stöds och därmed den regionala utvecklingen (ex. kultur, äta/bo, shopping). De alternativa vägarna ska vara attraktiva och fungera för både bil, mc och cykel. Vad är gjort i förprojektet? Ett antal vägalternativ har inventerats och pekas ut som lämpliga slingor. Tre temavägar är föreslagna. Definierat vad vi menar med konceptet alternativa vägar. Omvärldsanalys. Vi har bl.a. identifierat vilka andra liknande initiativ som vi kan hämta inspiration ifrån. Marknadsundersökning via webbenkät. Vad tycker resenären om idén med Alternativa vägar i Glasriket? Informationsmöten med företagare i fyra kommuner Temaslingorna: Glasbruksslingan går mellan flera populära glasbruk med egen försäljning, Kostas berömda outlet, hantverksbutiker, studiohyttor m.m. Utvandrarslingan går genom en rik kulturbygd med minnen från den tid då många lämnade trakten för att söka lyckan västerut. Vilhelm Moberg har skrivit sina berömda böcker med rötter i bygden och många känner igen utvandrarfilmerna. Vildmarksslingan: i norra Glasriket finns skog och vattendrag med en känsla av riktig vildmark för den som vill uppleva naturen på nära håll.
5 Genom förprojektet kan vi konstatera: 1. Webbenkät Glasriket är välkänt i södra Sverige. Ca 9 av 10 känner till det. Ca 6 av 10 har även varit där. Iden med temavägar får ett positivt mottagande ca 4 av 5 av de som känner till Glasriket tycker att idén är intressant. Nästan lika många tror att de skulle åka någon av slingorna om dessa fanns vid nästa besök i Glasriket. Glasbruksslingan är det som lockar mest, främst bland kvinnorna. Männen föredrar Utvandrarslingan i första hand. Storstadsbor är mest intresserade av Vildmarksslingan. Bilen är det transportmedel är mest populärt för att åka temavägarna. Många kan tänka sig att cykla i området. Helst vill man ta bilen dit och sedan hyra en cykel på plats 2. Informationsträffar med företag och entreprenörer i området Våra Informationsträffar med företag och entreprenörer i regionen gav entydiga besked.: Det här är en jättebra idé, gå vidare! Vi är mycket intresserade, vägvisning och skyltning är ett av våra största problem, Äntligen kan vi börja samarbeta för att få turisterna att se andra delar av Glasriket än bara glasbruken osv. Vi hade mellan entreprenörer vid var och en av våra fyra träffar. ( 9 Mars Emmaboda, 16 Mars Uppvidinge, 18 Mars Lessebo, 23 Mars Nybro) 3. Förankringsseminarium med politiker och beslutsfattare den 27 april Den 27 april genomfördes ett seminarium för att diskutera och besluta om fortsättningen på projektet. 39 personer deltog denna eftermiddag (deltagarlista bifogas). Seminariet resulterade i en total samstämmighet för att gå vidare med ett genomförandeprojekt. Majoriteten ansåg att Glasriket AB borde vara den naturliga projektägaren, vilket vi dock kunde konstatera inte var helt självklart. En preliminär budget presenterades och ytterligare annan medfinansiering än den föreslagna diskuterades. Tänkta medfinansiärer till genomförandeprojektet är förutom Europeiska Regionalfonden: Trafikverket, Emmaboda, Lessebo, Nybro och Uppvidinge kommun, Regionförbundet i Kalmar län, Regionförbundet södra Småland, Länsstyrelsen i Kalmar län, Länsstyrelsen i Kronobergs län. Genomförandeprojektet: Fysik Info Företag Sträcka Språk Vägvisning Kartor Illustr arbete Kvalitet Att finnas med Slinga Kartor Idé Digital Blad Ek insats Drift Ansvar Förvaltning Förvaltning
6 1. Projektidé/ Sammanfattande projektbeskrivning En slingrande grusväg med stengärdsgårdar och röda stugor är en exotisk miljö för utländska besökare och en annorlunda upplevelse för de flesta svenskar. Det tar lite längre tid att färdas, men vägen ger resan ett mervärde och blir ett alternativ till de vanliga transportlederna i kombination med kvalitativa besöksmål, det är tanken bakom projektet. Faktum är att: vägen kan leda till en eller flera attraktioner, vägen kan sägas binda samman en eller flera attraktioner, vägen kan utgöra utsiktsplats till en eller flera attraktioner och till sist att vägen i sig kan utgöra en attraktion. Glasriket är ett av Sveriges mest välbesökta turistmål. Här ligger 14 glasbruk samlade i fyra kommuner; Nybro-, Emmaboda-, Lessebo- och Uppvidinge kommun. Glasbruken är redan välkända besöksmål. Men här finns också mycket annat värt att besöka; fiske- och kanotmöjligheter, kulturminnen, gårdsbutiker, studiehyttor och mycket annat. Hit kan du komma med tåg, bil, buss, motorcykel eller cykel. Eller varför inte kombinera? Två av de fyra glasriketkommunerna vill tillsammans med Trafikverket driva ett genomförandeprojekt med en av de tre temaslingorna som grund. LRF och Linnéuniversitetet är samverkansparter utan att vara medfinansiärer. Syftet är att skapa en demoslinga som kan fungera som förebild vid utveckling av andra liknande besöksmål och temaslingor i regionen och kanske hela landet. Syftet är att binda ihop besöksmål runt slingan/ vägen och synliggöra befintliga och nya besöksmål. Resultatet ska bli fler besökare som också väljer att stanna längre än tidigare och därmed skapar en ökad efterfrågan av varor och tjänster. För turister runt Glasriket kan de natursköna delarna av vägnätet utgöra både en transportsträcka och en del i resans upplevelse och utmaningen i detta blir att utveckla det entreprenörskap som finns och inspirera till nytt entreprenörskap med vägen som sammanhållande länk. Samverkan är en nyckel För en fortsatt tillväxt inom turismsektorn är det viktigt att tillströmningen av turister till regionen fortsätter att öka. Detta kräver dock en långsiktig bearbetning av prioriterade marknader och målgrupper. Konkurrensen inom besöksnäringen är hård och kraven på tjänster och produkter inom turism ökar ständigt, framförallt beträffande ett lättillgängligt utbud av aktiviteter med innehåll. Förmågan att i samverkan möta de behov som finns på marknaden är därför avgörande. Varför denna temaslinga? Vi tror att det idag är svårt för turister att hitta till alla de fina attraktioner och besöksmål som finns i utanför de mest kända Glasbruken. Med en genomtänkt och samordnad marknadsföring; för att få turisterna att komma och genom ett proffsigt informationssystem (via IT/GPS/ mobil/ kartor och vägvisning) vill vi få dem att stanna länge och därmed upptäcka mer och spendera mer pengar. Vi vill: Locka hit fler turister, nationella och internationella Få dem att upptäcka andra besöksmål/ attraktioner Öka vistelsetiden Bredda målgruppsanpassningen Öka spenderingarna per gästnatt Förlängning av säsongen
7 Vilket ska resultera i att: Fler företag kan/vill etablera sig i anslutning Existerande företag kan expandera Nya arbetstillfälle 2. Syfte med projektet Syftet med projektet är att marknadsföra och kvalitetsbearbeta besöksmål, tillgänglighet och information/marknadsföring kring temaslingan. Slingan ska göra det ännu mer spännande att besöka Glasriketregionen eftersom den ger ett alternativ till de redan kända besöksmålen, bidrar till en bättre målgruppsanpassning och ett större totalt besöksvärde. Syftet är att projektet ska stödja den lokala turist- och besöksnäringen med mål att skapa tillväxt i såväl nya som etablerade företag och därmed nya arbetstillfällen. Syftet är också att främja ekonomisk utveckling såväl lokalt som regionalt genom att generera en utvidgad skattebas genom turisternas ökade konsumtion. Vidare är syftet också att stärka turismen från utlandet, det vill säga att stärka regionens export. Ett övergripande syfte är att genom turismbranschen öka den hållbara tillväxten i regionen genom att öka företagens konkurrenskraft. Den främsta utgångspunkten för att nå detta är att utifrån respektive destinations behov och möjligheter skapa en behovsstyrd utveckling av branschen med starkare reseanledningar till regionen. Projektet ska med hjälp av aktiviteterna förbättra möjligheterna till en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar turismutveckling runt vägen samt därmed främja en till lika ekonomiskt hållbar tillväxt i regionen. Genom att jobba med hållbarhet och värdskap horisontellt i projektet utvecklas och förstärks reseanledningar. Med en gemensam evenemangsstrategi och ett parallellt arbete med analys och uppföljning tillsammans med forskningen skapas en hållbar tillväxt i regionens turismnäring. Projektets målsättningar ligger i linje med Lissabonstrategins uppsatta mål om hållbar tillväxt och jobbskapande. Detta går att följa igenom de dokument som finns på nationell och regional nivå ner till enskilda projekt (Nationell strategi för regional konkurrenskraft och tillväxt, Sveriges Handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning samt det Regionala Tillväxtprogrammet och den regionala utvecklingsstrategin i berörda län). Ytterligare ett övergripande syfte är att hitta en modell/ metod mellan Trafikverk och näringsliv som turistsatsningar av det här slaget kan använda sig av framledes. 3. Projektets mål Ekonomisk tillväxt, ökad sysselsättning och förbättrad livskvalitet helt i enlighet med huvudmålen för projektstöden i Landsbygdsprogrammet Vi vill skapa en temaslinga som ger resan ett mervärde och/eller ett egenvärde, samtidigt som den stödjer den lokala turist- och besöksnäringen så att fler turister kommer, vistelsetiden ökar och/eller spenderingarna per gästnatt ökar. Projektet ska genom sina aktiviteter bidra till att skapa fler varaktiga nya företag och arbetstillfällen för både män och kvinnor inom turismbranschen i regionen som även spiller över på andra sektorer och branscher. Hållbarhet och gott värdskap är begrepp som ska genomsyra alla aktiviteter i projektet.
8 Att en vägvisade temaslinga är etablerade och på plats i Glasriket Att en organisation för förvaltning av temaslingan finns på plats efter projektets slut Att det finns långsiktiga avtal med berörda väghållare och kommuner vad gäller drift och underhåll av vägen Att antalet besökande i Glasriket ökar med minst 3% under högsäsong varav minst hälften övernattar Att antal besökare utanför högsäsong ökar med minst 7% (maj och sept, okt) varav minst hälften är övernattande. Öka regionens synlighet och destinationernas dragningskraft både nationellt och internationellt. Förbättra tillgängligheten för de olika trafikslagen (bil, husbil, motorcykel och cykel) genom skapandet av mötesplatser, parkeringsytor och rastplatser på ett trafiksäkert sätt Att öka landsbygdens attraktionskraft och därmed människors möjlighet att leva och verka på landsbygden ur ett jämställt perspektiv Att minst ett företag har ökat sin lönsamhet tack vare temaslingan Att minst ett nytt företag ska ha etablerats till följd av projektet Att öka kvaliteten på värdskapet och kunskap och kompetens hos entreprenörerna runt slingan Att skapa en förbättrad kommunikation och nya arbetssätt mellan de deltagande samverkansaktörerna (näringsliv, kommun och Trafikverk) vilket bidrar till bättre ömsesidig förståelse. Att undersöka och föreslå en digital lösning för navigering, tydliggörande och storytelling kring temaslingan som koordineras med andra digitala lösningar i regionen Att bli en förebild för andra liknande projekt i landet När projektet är slut vill vi kunna erbjuda en temaslinga som: är attraktiv och trafiksäker med lagom stor trafikmängd för att trafikanten ska kunna njuta av vägen/ omgivningen har en arkitektur med regional prägel och som understödjer turisternas upplevelser erbjuder ett kvalitativt och bra serviceutbud längs eller bra vägvisat till i nära avstånd från vägarna, exempelvis bensinstationer, dagligvarubutiker, kiosker samt serverings- och övernattningsställen har gott om parkeringsplatser och andra faciliteter på utvalda platser har bra rastplatsmöjligheter har ett gemensamt vägvisningssystem och skyltsystem som rör matställen, boende och attraktioner m.m. har bra tillgång till toaletter har kvalitetssäkrade företag/ verksamheter längs med vägen. har en plan över vad som gäller för att få vara delaktig i slingan (kvalitetssäkring, skyltning mm) Bieffekter av genomförandeprojektet: Inspirera till nytänkande när det gäller regional samverkan och samordning Hitta nya samarbetsformer när det gäller turist- och besöksfrågor (t ex. Trafikverket turistnäringen, regionala - och kommunala turistföreträdare, kulturinstitutioner, universitet och högskola, andra myndigheter m fl.) Om detta projekt slår väl ut, så är planen redan från början att metoder och modeller ska implementeras även på annat håll inom Trafikverket.
9 4. Projektets målgrupp Företag i besöksnäringen Boende i aktuellt område som kanske har en affärsidé i vardande och som kan få vingar av att befinna sig runt och i närheten av slingan Turister/besökare i regionen - såväl de som redan besöker, som nya. Företrädare för näringsliv, kommun och Trafikverk Turistföretag och entreprenörer i anslutning till turismbranschen i regionen är den primära målgruppen för projektet. Det är ju i företagen som möjlighet till nya arbetstillfällen, kompetens-, utvecklings och tillväxtmöjligheter finns. I den lite vidare kretsen återfinns företag inom branscher som indirekt har nytta av en fortsatt positiv utveckling inom turismbranschen som t.ex. handel, service och byggbranschen. För att nå företagen är destinationernas roll central eftersom det ur besökarens perspektiv som regel är destinationen och de reseanledningar och kvaliteter som finns där som avgör hur besökaren väljer. Att stärka destinationerna är därför ett sätt att medverka till en utveckling i den primära målgruppen, dvs. företagen. Under förprojektet har vi som nämnts tidigare genomfört ett antal informationsmöten och andra kommunikationsinsatser gentemot Glasrikets kända och okända turistaktörer, dvs. företag, affärer, föreningar, leverantörer, organisationer, myndigheter etc. som på något sätt möter eller berörs av regionens gäster i sin verksamhet. Efter att berörda aktörer identifierats och informerats om projektet, dess syfte och möjligheter, så erbjuds de successivt att på olika sätt delta i projektet genom t.ex. gemensam affärs-, marknads- och produktutveckling, marknadsföring och försäljning. Här kommer vi att samverka med t.ex. Glasriket och andra projekt och aktörer i regionen så som t.ex. Vinst samt samarbete med Visit Sweden och regionens turistaktörer. 5. Projektorganisation/ vilka ska genomföra projektet Styrgrupp: Weronica Stålered, Emmaboda kommun Kicki Svensson, LRF Helen Karlsson, Lessebo kommun Lena Dager-Hultman, Trafikverket Bo Svensson, Trafikverket Bertil Jonsson, Trafikverket Helena Skans, Trafikverket Per Pettersson-Löfquist, Linnéuniversitetet Projektgrupp : (Se även exelbudget) Weronica Stålered, Emmaboda kommun Kicki Svensson, LRF Helen Karlsson, Lessebo kommun Lena Dager-Hultman, Trafikverket
10 6. Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning Projektet kommer att ske i nära samverkan mellan de deltagande kommunerna och Trafikverket. Kommunerna kommer att vara representerade i projektet med en person ifrån näringslivs-/turistkontoret, men även andra kommunala och offentliga tjänstemän kommer att involveras i projektet i varierande grad. Projektet ska arbeta med att utveckla en temaslinga runt Emmaboda Lessebo för att skapa ett mervärde för turistföretagen i regionen. Vi ska lägga stor vikt vid att klarlägga hur sträckorna ska profileras och arbeta med kvalitetsaspekter och kompetensutveckling (bl.a. i samverkan med projekt VINST) och tillsammans med entreprenörerna runt vägen. Mot bakgrund av ovanstående beskrivning diskuteras och etableras den för projektet gemensamma målbilden i huvudsak i referensgruppen. Projektet kommer att stimulera till och initiera delprojekt, t.ex. avseende destinations- och produktutveckling, men kommer också i hög grad att arbeta efterfrågestyrt, dvs. det måste finnas ett tydligt och väl förankrat intresse lokalt för medverkan i olika aktiviteter för att ett arbete ska påbörjas. Målet är att genom projektet bidra till utveckling av kommunernas reseanledningar och destinationer och för att nå detta krävs aktiviteter på lokalplanet som hänger samman med projektets övergripande målsättning och värdegrunder, värdskap samt ekonomisk, miljömässigt och socialt hållbar utveckling. Arbetet inom projektet utgår i hög grad från ett processorienterat arbetssätt där det är viktigt med ett tydligt ledarskap som bygger på kommunikation och som utgår från en gemensam utgångspunkt, målbild och bild av vilka resurser som krävs. Den gemensamma utgångspunkten tydliggörs genom t.ex. en SWOT-analys, en metod som ofta används i samband med destinationsutvecklingsarbete. Mot bakgrund av analysen kan sedan den handlingsplan med delmål, tidplaner, ansvarsfrågor, ekonomi etc. som krävs utvecklas. För att de olika aktiviteterna i projektet ska styra mot den övergripande målbilden, kommer kontinuerliga möten med alla involverade att genomföras under ledning av projektchef och projektledaren. 7. Erfarenheter från tidigare projekt Under förstudien undersökte vi ganska noga andra projekt och initiativ vars erfarenheter vi kommer att ta tillvara. När det gäller temaslingor så finns det bl.a. Den gyldne omvei i Norge samt Sinnenas väg i Östersund där vi har, och kan, hämta mer inspiration och kunskap. När det gäller destinationsutveckling har vi tänkt oss att samverka med projekt Vinst Vinst/ hos Regionförbundet i Kalmar samt Destination värd att investera i 2013 i Värmland där man jobbar med affärs och produktutveckling. Naturlig samverkan blir också med det av Trafikverket initierade projektet Sydostleden- på Cykel från Simrishamn till Växjö där Regionförbundet södra Småland numera är projektägare samt trafikverkets utvecklingsprojekt Pausslingor Vi kommer också att söka samverkan och samordning i de delar av projektet som handlar om att undersöka hur vi på bästa sätt förenklar för besökaren med digitala hjälpmedel och applikationer. Självklart sker ett nära samarbete med övriga projekt i Glasriket som har koppling till turism och besöksnäring.
11 8. Koppling till det regionala näringslivet Projektet utgår från turismnäringens behov och näringslivet har därmed en central roll i projektet. Det finns ett behov av att stärka samordningen mellan de aktörer som idag är verksamma inom besöksnäringen samt att rikta framtida insatser mot gemensamma mål. Vi vill ta avstamp från tidigare resultat från projekt i regionen och bygga ett projekt som kommer att använda sig av forskning och där fokus kommer att ligga på en ökad internationalisering och användning av ny teknik kopplat till besöksnäring. Med denna bakgrund kommer det krävas en högre kvalitet och ett större kvalitetstänk vilket kommer att möjliggöras och säkras med ett starkare och mer strukturerat samarbete. Sambandet mellan hållbar utveckling och lokal/regional utveckling har också en central betydelse i projektet. Regional utveckling är i många fall en förutsättning för turism- och destinationsutveckling eftersom den är beroende av lokala aktörer som kan förvalta och utveckla sina näringar. Dessutom kan turism- och destinationsutvecklingen bidra till regional utveckling genom t.ex. att skapa förutsättningar för tillväxt och jobbskapande. En attraktiv miljö lockar också till sig boende och företagande. Utöver styrgruppen så kommer även andra representanter för länets kommuner, näringsliv och turistorganisationeratt involveras och vara delaktiga i projektet. Vi kommer även i projektet att söka samverkan med de organsiationer som jobbar som främjare av nyföretagande i regionen i vårt arbete med att skapa grogrund för nya företag. 9. Utvärdering Projektet ska utvärderas för att dra nytta av det som har gjort inför framtida satsningar. 10. Tid och aktivitetsplan för projektet Aktivitet Inventering och kartläggning av de tre temaslingorna finansieras och genomförs av experter från Trafikverket under vår-höst Startdatu m Slutdatum Rubrik Trafikverket finansierar Projektperiod Etablera projektgrupp och styrgrupp samt definiera hur Administration vi ska arbeta under projektet Uppdatera och samverka med andra projekt i regionen såväl turistprojekt som IT projekt för att kunna dra nytta (ex. Vinst och Delta Garden) Att stödja kommunerna och Glasriket i deras arbete med att paketera och marknadsföra Temavägen som ett intressant alternativ till traditionella transportleder Administration Administration Bilda en organisation som ska förvalta temaslingan under och Administration/
12 framförallt efter projektets slut. Knyta relevant forskning till projektet (ex. VTI och Linnéuniversitetet). Informera och söka stöd hos respektive läns ansvarige för såväl turism som kulturarv Drift och underhåll avtal mellan kommunerna och trafikverket Allmäna vägar inventering mm Enskilda vägar kontakta markägare skriva avtal förvaltning mm Definiera och genomföra fysiska åtgärder som ska sättas in för att besöksmålen och företagen efter vägen ska få ännu fler besökare (ex mötesplatser). Klargöra roller. Få till stånd långsiktiga avtal med berörda väghållare med enskilda vägar (ca 20st) och kommuner. Börja med att samla alla till ett informationsmöte i samverkan med LRF. Ökad belastning? Justera deras driftsbidrag? Att dels skapa tre nya informationsplatser och dels utnyttja befintliga gärna kopplat till där man förs in på slingan från de stora lederna. Kommunen sammanställer och kompletterar kartläggning av deltagande entreprenörer i projektet utifrån olika kriterier Arbeta med att säkra kvalitetsnormer för att få vara med runt slingan Presentera idén för företagen via informationsmöten eller liknande Workshop riktat mot företagen kring slingan, med inspiration ifrån andra temaslingor och liknande projekt (ex Humleslingan och Stenvägen). Glasrikets varumärkesplattform Värdskap Informera och marknadsföra projektet till regionens företrädare som jobbar med nyföretagande för samverkan kring nyetableringar runt slingan Undersöka, skapa och föreslå tillgängliga och spännande kombinationer mellan temaslingan/ entreprenörer och den nya tekniken (IT/GPS/etc). Scanna marknaden efter teknik. Att undersöka och föreslå en digital lösning för navigering, tydliggörande och storytelling kring temaslingan som koordineras med andra digitala lösningar i regionen. Att kunna skriva ut och uppdatera karta. Vägvisningsplan och skyltar, utformning och finansiering mm Se till att vägvisning och skyltning kring slingan kommer på plats. Ta fram en policy för deltagande och finansiering, tillstånd mm. Fysiska åtgärder Administration Administration Fysiska åtgärder Fysiska åtgärder Fysiska åtgärder Fysiska åtgärder Fysiska åtgärder Fysiska åtgärder Näringsliv Näringsliv Näringsliv Näringsliv Näringsliv Näringsliv Näringsliv Teknik Vägvisning Vägvisning
13 11. Plan för resultatspridning Resultatspridning och erfarenhetsutbyte kommer att ske ifrån första dagen. Från Trafikverket region sydösts sida ingår projekt Temavägar i glasriket som ett av fyra projekt i ett större paraplyprojekt med turistanknytning vid namn TUVA därför sker det ett kontinuerligt och ömsesidigt utbyte av kompetens och erfarenheter. Vi kommer också att medverka vid olika seminarier och konferenser för att sprida erfarenhet samt att ta fram en projektrapport som kan användas för inspiration av såväl företag som Trafikverk och kommuner. 12. Övergång till ordinarie verksamhet Förväntad verksamhet efter projektperioden Vi förväntar oss att tillsammans med kommunerna ha implementerat och byggt upp en plattform för gemensam utveckling och drift av entreprenörskapet och turismen runt temavägen. Ett antal företag ska ha startas och nya arbetstillfällen skapats runt vägen De företag som redan finns ska uppleva att de får fler besökare och att de stannar längre och spenderar mer En ökning av turister som använder och upplever den alternativa vägen och därmed Glasriket Ett ytterligare stärkt regionalt samarbete och en tydligare övergripande strategi för att öka konkurrenskraften, antalet företag och antalet sysselsatta inom regionens turismnäring är ett förväntat resultat. I det förväntade resultatet finns ett tydliggörande av roller och uppdrag och en hållbar form för organisering och finansiering av både det regionala samarbetet mellan aktörerna och av destinationernas arbete. Detta ska ske inom projektets tidsram på tre år. Erfarenheter från tidigare och angränsande projekt ska utvecklas och förädlas. Projektet ska samordnas med destinationernas och regionens arbete inom marknadskommunikation och varumärkesbyggande vilket därmed bör ge en tydligare profil, med utgångspunkt från destinationernas behov och marknadens efterfrågan. Organisationsform och finansiering av det fortsatta arbetet ska ha vuxit fram. Forskningen har en central roll för att öka kvaliteten inom turismnäringen, både i ett övergripande regionalt perspektiv och på destinations- och företagsnivå. Projektet skaffar sig genom samarbetet med Linnéuniversitetet en unik resurs som säkrar tillgång till relevant kunskap. FoU verksamheten ska även efter projektperioden på ett självklart sätt ingå i projektets nätverk Förväntade effekter på sikt Framgångsrika och tydliga destinationer tydliggör också bilden av den större regionen. Destinationerna och branschen som helhet ska som en effekt av projektet ha tagit viktiga steg mot en högre grad av hållbarhet i olika avseenden, inte bara miljömässigt. Ett gott värdskap ska ännu tydligare än i dag ses som en självklar del i näringen vilket också resurser avsätts till i de enskilda företagen. En högre grad av internationalisering ger fler gästnätter och ökad omsättning men internationaliseringsarbetet i sig för också med sig krav på både en produkt- och kvalitetsutveckling i och med de nya krav som nya marknader och gäster ställer. Detta gagnar branschen som helhet, oavsett varifrån gästerna kommer.
14 Aktiviteterna i projektet ska bidra till säsongsförlängning och en högre grad av året runtturism. Insatser av olika slag inom näringen, inkl investeringar, ska alltmer bygga på långsiktighet, ökad tillgänglighet i flera avseenden och för olika grupper och möjligheten till nyttjande under så stor del av året som möjligt. Projektet ska också ha bidragit till att tydliggöra behovet av ett antal strategiska investeringar även om investeringarna i sig ligger utanför projektet. 13. Horisontella kriterier Vilken påverkan har projektet på jämställdhet? 1. Vilka mätbara mål finns avseende jämställdhet inom projektet? Vi kommer att redovisa all statistik könsuppdelad vad gäller andelen företag som kontaktas och andelen entreprenörer som får stöd etc. En strävan är också att styr och arbetsgrupperna ska ha en jämn könsfördelning. Vi kommer att i allt vi gör beakta jämställdheten som en viktig faktor. 2. Vilka aktiviteter planeras för att nå målen när det gäller jämställdhet? Särskilt riktade informationsinsatser ska genomföras inom projektet riktade till nätverk med kvinnliga företagare och kvinnor som driver småskalig verksamhet inom området. Vi vill uppmuntra kvinnliga företagare att våga satsa på nya idéer och till att fler kvinnor ska inspireras att starta företag. 3. På vilket sätt påverkar projektets resultat och effekter jämställdheten? Vid de vägar och stopp som väljs ut är det dels av vikt att de företräder besöksmål intressanta ur såväl kvinnlig som manlig synvinkel. 4. Hur kommer projektet kvinnor och män tillgodo vad gäller företagande, arbetstillfällen etc? En ökning av tillväxt och sysselsättning är positiv ur ett jämställdhetsperspektiv, då turismnäringen uppvisar en hög andel kvinnor, både som anställda och som företagare. Vilken påverkan har projektet på integration och mångfald? 1. Vilka mätbara mål finns avseende integration och mångfald inom projektet? Turismen är den näring som anställer flest av de nya svenskarna, dvs. människor med invandrarbakgrund. Inom t.ex. hotell o restaurang har 38% invandrarbakgrund. Satsningen kommer bl.a. att innebära dels att vi behöver anlita företag med utländska ägare som översättningshjälp eftersom vi behöver använda flera språk på webb, i broschyrer och vid skyltning, dels att vi kommer att stimulera företagare med utländsk härkomst att engagera sig i projektet. Vårt mål är att kunna inspirera nya eller etablerade entreprenörer med utländsk härkomst att delta i projektet. 2. Vilka aktiviteter planeras för att nå målen när det gäller integration och mångfald? Vid all rekrytering till projektetet skall särskild hänsyn tas till mångfalds- och integrationsperspektiv. 3. På vilket sätt påverkar projektets resultat och effekter integration och mångfald? I vårt projekt ser vi landskapet och vägen som en resurs för entreprenörskap samtidigt som det är en tillgångar som alltid är och bör förbli kollektiv och gemensam och som i ett demokratiskt samhälle ska kunna delas av alla och vara tillgängligt för alla. Det måste således utvecklas nya förvaltningsformer, nätverk med mera som kan hantera sammankopplingen mellan privat nyttjande och gemensamma tillgångar. I skapandet av detta kommer en diskussion om mångfald och integration att vara nödvändig.
15 4. Hur kommer projektet olika grupper tillgodo vad gäller företagande, arbetstillfällen etc? Vi planerar en samverkan med ALMI och deras företagarsatsning på invandrare. Vilken påverkan har projektet på miljön? 1. Vilka mätbara mål finns avseende miljö inom projektet? Det ligger underförstått i ett projekt kring en temaslinga och attraktiva miljöer att vi värnar om vår miljö och vårt natur och kulturarv. Idéer som stärker en positiv miljö och ett generellt hållbarhetsperspektiv, samt skapar eller utgår från ett miljövänligt resande och hållbart brukande av vår miljö kommer att prioriteras. Vi kommer att redovisa vilken eventuell miljöpåverkan våra insatser i genomförandeprojektet har på miljön. 2. Vilka aktiviteter planeras för att nå projektets mål när det gäller miljön? Vi kommer att lägga in miljö och hållbarhet i våra planerade aktiviteter 3. På vilket sätt påverkar projektets resultat och effekter miljön? Ge regionens besöksnäring ytterligare en dimension genom att ge bättre förutsättningar för en ökad hållbarhet och ett bättre regionalt värdskap. Att bygga upp en framgångsrik infrastruktur och organisation kring destinationerna, som efter genomförandeprojektets slut har funnit en hållbar form avseende såväl inriktning som organisation och finansiering. I detta projekt ser vi naturen och miljön kring vägen som en resurs för entreprenörskap, vilket gör att vi autmatiskt vill värna densmma. 4. Har projektet påverkan på något Natura 2000-område? Vi kommer att ta hjälp av experter på länsstyrelserna i de fall vi kommer i kontakt med ett Natura 2000 område. Tillgänglighet/transport Viktiga parametrar Starkt förenklat kan man vanligtvis säga att följande tre parametrar är centrala delar i turistprodukter: 1. Tillgänglighet 2. Faciliteter 3. Attraktioner /besöksplatser Att producera tillgänglighet till specifika attraktioner, aktiviteter och produkter, är i många fall den viktigaste aspekten vid turistproduktion. Detta är också relevant för Trafikverket. Tillgänglighet handlar särskilt om transportinfrastruktur, bland annat vägar och färjeförbindelser inklusive parkeringar invid vägen. Betydelsen av åtkomst varierar, men är framförallt avhängigt typen av resmål/besök. Det säger också mycket om vilken typ av transportmässig image ett område har, alltså på vilket sätt besökarna värderar åtkomstmöjligheten. Det mentala avståndet samvarierar inte alltid med avstånden mätt i kilometer eller transporttid. Tillgängligheten handlar dessutom om transportteknologi och om hur resan är socialt organiserad. Tillgänglighet/transport Transport är alltså en viktig del av turismen, men uppfattas inte alltid som en viktig del av människors semester. För bilturisterna är vägnätet och färjeförbindelser aspekter av vägnätet, som särskilt påverkar semestrandets rörliga mönster på så sätt att det både möjliggör och sätter gränser för hur och på vilket sätt man kan resa. Exempelvis ger nya väg- och färjeförbindelser ofta upphov till nya rutter och resmönster och detsamma kan även gälla ändringar av ett utbud riktat till turister, såsom övernattning och servering.
16 I diskussionerna om vägnätets betydelse för näringsutveckling, har fokus ofta legat på näringslivets transporter avseende transport av råvaror till produktionsplatser och transport av färdiga produkter till konsumenterna. Näringslivets behov har ofta definierats som framkomlighet, det vill säga kortare körtid genom högre fordonshastighet samt en effektiv och snabb vägtransport. Tjade (1994) framhäver att turismhänsyn hitintills har varit underordnad framkomlighetshänsyn, eller som det vanligen uttrycks inom vägsektorn: transportekonomiska hänsyn har vägt tyngst. Ett sådant sätt att uttrycka sig på säger lite om varför turismhänsyn många gånger får stryka på foten. Man kan räkna med att det fortfarande finns brister vad gäller kunskapsbasen och metoder för att kunna värdera nyttan av olika trafiklösningar som visar turismhänsyn. Men i de fall sådana värderingar är utförda framstår en god transportekonomi som synonymt med kort transporttid (Tjade 1994). På en årsbasis har många vägar en stor andel turister och fritidsresande bland trafikanterna. Av denna anledning kan man i hög grad tala om trafikledernas turismfunktioner. Sådana turismfunktioner står delvis i motsättning till vanliga trafikmässiga hänsyn såsom framkomlighet, bland annat genom att de sightseeingorienterade turisterna önskar en måttlig körhastighet för att kunna uppleva omgivningarna. Många gånger upplever turister en minskad restid som negativt, speciellt då det samtidigt innebär hög hastighet och/eller mindre intressant utsikt (Jacobsen & Grue 1997:28 32). Mycket tyder på att en framtidsanpassad transportpolitik som ämnar främja näringsliv därför måste utgå från en bredare definition av näringslivets intresseområde. På såväl ett regionalt som ett lokalt plan kan en nyskapad turism också vara trafik som är överförd från ett område till ett annat. Men det kan också vara ett resultat av att turisterna vistas längre tid inom området och i en högre grad efterfrågar lokala erbjudanden än vad de annars hade gjort. En ökad vistelsetid på en plats kan vara resultatet av att turistvägen i en högre grad än tidigare fungerar som ett upplevelseinstrument och i mindre grad som ett transportmedium. En förutsättning för en ökad vistelsetid är att det finns ett tillfredställande övernattnings- och serveringsutbud i området. Omfattningen av den eventuella värdeökningen till följd av en turistväg är avhängig följande förhållanden: Omfattningen av nyskapad trafik till följd av en bättre och/eller bättre känd turistvägsprodukt, tillräcklig marknadsföring och eventuella synergieffekter av övriga attraktioner inom området Förbättra vägsträckorna vad gäller upplevelser så att turisterna finner vägsträckorna intressanta och att det finns aktivitetsmöjligheter som gör att de kommer att tillbringa en betydlig del av sin tid vid dessa Utbud av övernattnings-, serverings- och detaljhandelstjänster (inklusive bensinstationer) i området Upprätthållande av marginellt liggande serviceutbud samt andra lokala aktiviteter av betydelse för turismen Attraktiva temavägar i Glasriket. Inom Glasriket finns det, utöver glasbruksbesök, även andra attraktioner som lockar turister. Naturen och samhällena i det här området inbjuder exempelvis till cykelturer, jakt och fiske, övrig shopping, rastmöjligheter i vackra miljöer mm.
17 Vägvisning och turistvägar Det finns idag en viss otydlighet hos allmänheten när det gäller vägvisning av olika typer av turistvägar det finns därför ett behov av att beskriva och renodla de olika möjligheter som finns inom gällande regelverk: namnsatt väg eller turistväg. Turistvägar skyltas sedan några år tillbaka i Sverige med bruna skyltar. Brunskyltning är emellertid inte friktionsfritt, problem uppstår t.ex. då verksamheter och attraktioner läggs ner eller försvinner vem ansvarar för då för att de tas bort?- och frågor kring kvalitet t.ex. produkten/tjänstens kvalitet samt tillgänglighet/ öppettider. Det kan konstateras att det saknas en tydlig samordning kring turistvägarna och att detta med samverkan mellan vägverk, kommuner och näringsidkare kan förbättras avsevärt. Här finns mycket att göra och säkert också mycket att lära. Förprojektet avser att göra en överblick över Europa och se var, förutom i Norge, vi kan ha kompetens och ideer att hämta.
Destination Visit Bollnäs
Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och
Läs merUppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap
Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat
Läs mer28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304
Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den
Läs merRapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö
Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt
Läs mer2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.
Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor
Läs merHållbar produktutveckling Om cykelturimens betydelse för besöksnäringens utveckling. Cykelkonferensen 2017 i Jönköping
Hållbar produktutveckling 2016-19 Om cykelturimens betydelse för besöksnäringens utveckling Cykelkonferensen 2017 i Jönköping Källa: Arena för Tillväxt Besöksnäringen bygger på samverkan mellan aktörer
Läs merHållbar produktutveckling Om cykelturimens betydelse för besöksnäringens utveckling. Cykelkonferensen 2017 i Jönköping
Hållbar produktutveckling 2016-19 Om cykelturimens betydelse för besöksnäringens utveckling Cykelkonferensen 2017 i Jönköping Källa: Arena för Tillväxt Besöksnäringen bygger på samverkan mellan aktörer
Läs merAnalys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun
Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun Uppdragets syfte Att undersöka förutsättningarna för kommersiellt boende (Hotell/stugby) i Nybro kommun Frågeställningar: Finns det behov
Läs merSydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14
Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 On-going evaluation Lärande utvärdering Följeforskning Utvärderingen ska vara användbar under resans gång Löpande återkoppling av iakttagelser/
Läs merDelrapport - På väg mot en besöksnäringsstrategi
Delrapport - På väg mot en besöksnäringsstrategi 2017-03-02 2015/KS044872 Gunilla Berg Tyresö kommun / 2017-03-02 2 (6) Innehållsförteckning Inledning Vad är turism och besöksnäring? Varför en lokal strategi?
Läs merVärd I Stockholms skärgård en del av Projektet Skärgårdsstrategin. Stockholm Archipelago
Värd I Stockholms skärgård en del av Projektet Skärgårdsstrategin Stockholm Archipelago Skärgårdsstrategin Vi behöver fler starka destinationer i Sverige för att attrahera fler utländska besökare. Stockholms
Läs merEn växlande cykelupplevelse 2014-08-14
En växlande cykelupplevelse 2014-08-14 Mål: När Sydostleden är etablerad skall den årligen generera minst 50 miljoner i ökad turismomsättning 8000 cyklister/år cyklar då hela sträckan och 30 000 cyklar
Läs merVersion Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation
ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och
Läs merStorumans kommun. Strategisk plan för utveckling av turismen. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63
Storumans kommun Strategisk plan för utveckling av turismen Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63 Förslaget till strategi är resultatet av ett arbete på uppdrag av kommunstyrelsen i samverkan
Läs merHandlingsplan för besöksnäringen
2016-12-07 15RK2154 Regional utveckling Handlingsplan för besöksnäringen 2017-2020 En strategi för besöksnäringen i södra Småland 2013-2020 har tagits fram genom aktiv samverkan mellan Regionförbundet
Läs merNU BYGGER VI DESTINATIONEN GÄVLEBORG
NU BYGGER VI DESTINATIONEN GÄVLEBORG NU BYGGER VI DESTINATIONEN GÄVLEBORG Vi vill höja kompetensen inom besöksnäringen i regionen och bredda turistutbudet för våra besökare, men också bygga en långsiktig
Läs merParkerna i den framtida besöksnäringen. Pernilla Nordström, Tillväxtverket
Parkerna i den framtida besöksnäringen Pernilla Nordström, Tillväxtverket Besöksnäring, en växande näring - som kan bidra till ett hållbart samhälle Turism Människors aktiviteter när de reser till och
Läs merStrategi för besöksnäringen i Ljungandalen Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen
Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen 2015-2020 Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen Innehåll Inledning Idag och framtiden Bakgrund Byggstenar 1. Varumärke och kommunikation 2. Målgrupper
Läs merBedömningsgrunder för urvalskriterier och poängbedömning
Bedömningsgrunder för urvalskriterier och poängbedömning Detta dokument beskriver hur LAG (styrelsen) bedömer projekten vid poängbedömning utifrån urvalskriterierna. Villkor (gäller samtliga projekt) Ja
Läs merVerksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan
Verksamhetsplan 2013 Länsturismen Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2013 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära
Läs merExportdag för Besöksnäringen 28 april 2015
Exportdag för Besöksnäringen 28 april 2015 Nationell strategi för besöksnäringen/turismen år 2020 Målsättning år 2020 Från 252 till 500 miljarder i omsättning Från 160 till 260 tusen arbetstillfällen Från
Läs merAntingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet
BEDÖMNINGSGRUNDER Följande dokument beskriver hur LAG bedömer era projekt utifrån urvalskriterier och poängsättning. Grundvillkor Dessa villkor bedöms lika för alla projekt och alla fonder. Villkor Projektet
Läs merDestinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé
Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta
Läs merVISION MÅL STRATEGI FÖR BESÖKSNÄRINGEN I Hemavan Tärnaby. Hemavan Tärnaby skapar lust att landa i de riktiga fjällen
VISION MÅL STRATEGI FÖR BESÖKSNÄRINGEN I Hemavan Tärnaby Hemavan Tärnaby skapar lust att landa i de riktiga fjällen Vi ger varje gäst ett personligt bemötande Turistföretagen i Hemavan Tärnaby har sedan
Läs merVerksamhetsplan Länsturismen. Effektivitet genom samverkan
Verksamhetsplan 2016 Länsturismen Effektivitet genom samverkan 2015-12-17 Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2016 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar
Läs merProjektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden
Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,
Läs merFramtagen av Svensk Turism AB i samarbete med aktörer och samarbetsorganisationer i svensk besöksnäring
Framtagen av Svensk Turism AB i samarbete med aktörer och samarbetsorganisationer i svensk besöksnäring Vad är en nationell strategi för besöksnäringen, vad ska den vara bra för och hur berör den Kalmar
Läs merBorlänges evenemang ska vara nyskapande, lättillgängliga, trygga, mångkulturella och internationella av hög kvalitet.
Bakgrund Evenemangsstrategin är Borlänge Kommuns verktyg för att enhetligt koordinera och hantera evenemangsfrågor i syfte att tillföra kommunens invånare positiva kultur- och idrottsupplevelser samt förstärka
Läs merHUR BESÖKSNÄRINGEN I DALARNA SKA BLI NORRA EUROPAS LEDANDE OCH MEST ATTRAKTIVA DESTINATION SOM ERBJUDER VÄLKOMNANDE OCH ÄKTA UPPLEVELSER ÅRET RUNT.
STRATEGI 2030 HUR BESÖKSNÄRINGEN I DALARNA SKA BLI NORRA EUROPAS LEDANDE OCH MEST ATTRAKTIVA DESTINATION SOM ERBJUDER VÄLKOMNANDE OCH ÄKTA UPPLEVELSER ÅRET RUNT. 1 2 Strategi 2030 är framtaget av branschens
Läs merTEM 2014 LOFSDALEN LOFSDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2014. Inklusive åren 2005-2013
TEM 2014 LOFSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2014 Inklusive åren 2005-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Lofsdalen 2014
Läs merBesöksnäringsstrategi
Besöksnäringsstrategi 2019-2030 Tillväxt, Bergs kommun Ketty Engrund 2019-05-31 Strategi för en hållbar besöksnäring i Bergs kommun till år 2030 Inledning Besöksnäringen har fått en allt större ekonomisk
Läs merBESÖKSNÄRINGSSTRATEGI
BESÖKSNÄRINGSSTRATEGI Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-11, 117 STRATEGI Besöksnäringsstrategi för Haninge kommun Vision 2020 Haninge är navet för besöksnäringen bland Stockholms kranskommuner och den
Läs merTEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012
TEM 2013 FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Funäsdalen
Läs merPROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet
PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för
Läs merHärnösands internationella arbete - ny internationell policy
Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv
Läs merKommunikationsbolag för Sverige som resmål
VisitSweden Kommunikationsbolag för Sverige som resmål Internationell marknadsföring Nation Branding Photo : Nicho Södling Foto Miriam Preis/imagebank.sweden.se Foto : Nicho Södling/imagebank.sweden.se
Läs merCOLLABORATIVE TOURISM
COLLABORATIVE TOURISM SKÅNEMODELLEN Strategisk plan för turism och besöksnäring i Skåne TOURISM IN SKÅNE AB - Ett av Business Region Skånes fyra dotterbolag Näringsliv Skåne och Business Region Skåne Styrelse
Läs merNäringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb
Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.
Läs merVilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring?
Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring? - Stor! - På vilket sätt? - Besöksnäringsforum - Sammanhållen besöksnäringspolitik Näringsdepartementet Vilken betydelse har landsbygden för svensk
Läs merShoppingturism i Sverige
Shoppingturism i Sverige 2017 Förord Turisterna finns numer i många av våra städer och orter året om och våra medlemmar ser hur handelns del av den växande besöksnäringen ökar. Gamla förhållningssätt och
Läs merProjektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland
Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Besök www.leadergastrikebygden.se eller bli ett fan på www.facebook.com/leadergastrikebygden sidan 1 Fisketurism i Gästrikland - Projektplan Vad Vi satsar
Läs merTjänsteutlåtande Utfärdat: 2015-01-16 Diarienummer: N137-0033/15
Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2015-01-16 Diarienummer: N137-0033/15 Utvecklingsavdelningen Lars Olausson Telefon: 366 41 40 E-post: lars.olausson@vastra.goteborg.se Projekt Göteborgs skärgård Förslag till
Läs merProjektplan. Lönsamhet och attityder steg 2
Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH
1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer
Läs merTurismkonsumtionen. ca 300 miljarder kronor 2,7 procent av BNP ca sysselsatta ca 120 miljarder i exportvärde (ca 17 miljarder i moms)
SOU 2017:95 1 Turismkonsumtionen ca 300 miljarder kronor 2,7 procent av BNP ca 170 000 sysselsatta ca 120 miljarder i exportvärde (ca 17 miljarder i moms) SOU 2017:95 2 Besöksnäringen inte en bransch utan
Läs merNÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN
SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll
Läs merMedlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23
Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera
Läs merNATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING
NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING Vem ligger bakom? Den nationella strategin är näringens dokument. Strategin har vuxit fram på initiativ av Svensk Turism i dialog med näringens olika aktörer
Läs merINTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN
INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN Dokumentnamn: Internationellt program Dokumentansvarig: Tillväxt/Näringslivsservice Godkänd av: Kommunfullmäktige Version: [1.0] Dokumentdatum: 2018-03-26 KS-2017/00536-15
Läs merTEM 2015 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen Inklusive åren
TEM 2015 FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2015 Inklusive åren 2006-2014 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Funäsdalen
Läs merRegional cykelstrategi
Regional cykelstrategi SATSA II VÄLKOMNA! Syfte och mål Skapa en regional plattform för cykelfrågan i Stockholms län, så att cykeltrafiken kan öka som andel av det totala resandet. Ta fram ett väl underbyggt
Läs merAntagen av KF , 145. Vision 2030
Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet
Läs merETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT.
ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. 1 2 kunskap som lyfter besöksnäringen Visit Västernorrland har som uppdrag att via kunskapsförmedling bidra till att stärka turismen i Västernorrland. Verksamheten
Läs merUpplev landsbygden med funktionsnedsättning
Upplev landsbygden med funktionsnedsättning Målgrupp Projektet riktar sig till personer inom LSS- verksamhet inom de kommuner som ingår i leader Folkungalands område. I första hand är detta projekt riktat
Läs merEn strategi för hur VästerbottensTurism och kommunerna gemensamt driver turistfrågorna i Västerbottens län.
Färdledaren En strategi för hur VästerbottensTurism och kommunerna gemensamt driver turistfrågorna i Västerbottens län. Vad är färdledaren? Färdledaren är framtagen av Strategigruppen som består av representater
Läs merDnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50
Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3
Läs merAffärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen
Affärsutvecklingsprogram för företag i besöksnäringen Kurbits hjälper företagare att tjäna mer på det de brinner för. Våra affärsutvecklingsprogram är utvecklade och designade specifikt för företag inom
Läs merTuristekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia
Turistekonomisk omsättning av Stena Lines passagerare Karlskrona-Gdynia Karlskrona kommun och Stena Line Åsa Widmark 2009-02-13 Turismens Utredningsinstitut Främja och stödja kunskapsuppbyggnaden inom
Läs merBilaga 1. Projektplan Platsorganisation Åhus. Projektidé. Bakgrund
Bilaga 1 Projektplan Platsorganisation Åhus Projektidé Projektidén är att samla ett brett spektrum av lokala krafter föreningar, företag och boende i en nybildad förening som blir ett forum för att stärka
Läs merFöretagspolitik i en nordisk kontext
Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,
Läs merCOLLABORATIVE TOURISM 2020 REVIDERING 2015 POPULÄRVERSION
COLLABORATIVE TOURISM 2020 REVIDERING 2015 POPULÄRVERSION MOT 2020 2012 antog Tourism in Skånes ABs styrelse den långsiktiga strategiska planen för tillväxt inom besöksnäringen i Skåne Collaborative Tourism
Läs merSTOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN
STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN 2013 1 Om detta dokument Detta dokument är en aktivitetsplan för 2013 för projektet Stockholmsstrategin. Stockholmsstrategin bygger på en förstudie som presenterades
Läs merShoppingturism i Sverige 2018
Shoppingturism i Sverige 2018 Förord Antalet besökare i Sverige har ökat stadigt under en längre period. Den samlade omsättningen för turismen 2017 ökade med 7,4 procent till 317 miljarder. Det är den
Läs merInternationell strategi Sävsjö Kommun
Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap
Läs merNäringslivsprogram
Sid 1 (6) Näringslivsprogram 2018 2020 Med Gävle menas Gävle Kommun Näringslivsprogrammet baseras på att Gävle Kommun i grunden tror på den enskilde entreprenörens förmåga och näringslivets kraft att främja
Läs merSocial ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor
Läs merRiktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27
Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund
Läs merAnsökan om projektstöd - lokalt ledd utveckling Steg 2
Ansökan om projektstöd - lokalt ledd utveckling Steg 2 Du kan bara få stöd för godkända utgifter som uppstår efter att din ansökan om stöd kommit in till oss. Spara alla underlag för utgifterna i original
Läs merInternationell strategi. för Gävle kommun
Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com
Läs merSlutrapport 2013 KulTuren. En turistisk infrastruktur
Slutrapport 2013 KulTuren En turistisk infrastruktur SID INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1-2 FÖRORD 3 HISTORIK 3 SYFTE 4 VÄGSYSTEMET 4 MÅLGRUPPER 4-5 Slingans målgrupp 4 Projektets målgrupp 5 PRIORITERADEOMRÅDEN
Läs merÅrsbokslut för svensk turism och turistnäring
Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige Fakta & statistik 2008 ÅrSbokSluT För SvenSk TuriSm och TuriSTnäring 2008 Tillväxtverket Stockholm,
Läs merNominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista
Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna
Läs merSWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011
Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011 1 Tillväxtverkets Besöksnäringsprogram Mål Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring,
Läs merRapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på
Läs merÄT UPPsala län. En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion
ÄT UPPsala län En handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion Ät Uppsala län - handlingsplan för att bidra till en hållbar och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion
Läs merTilltänkt projektnamn. Beskrivning av tidig projektidé
Sida 1(6) Tilltänkt projektnamn Beskrivning av tidig projektidé Idé- och företagsfabriken Nybro Nybro Företagsgrupp Kontaktperson Carolina Thaysen Telefonnummer E-postadress 0481-175 85 carolina@nfg.se
Läs merProblemanalys (vilken utmaning ska projektet lösa eller vilka nya möjligheter/metoder
Informerande dokument Information Sida 1 (6) Ansökan om regionala projektstöd Projektstöd är ett viktigt verktyg i det regionala utvecklingsarbetet. Region Norrbotten beviljar stöd till projekt som på
Läs merCykelleder för rekreation och turism. leder på gång
Cykelleder för rekreation och turism Nationella Strategin bakgrund kvalitetskriterier mål och utveckling referensgrupp utmärkning övergång & checklista Foto: Sofia Ernerot leder på gång Lena Stävmo VD
Läs merDen goda kommunen med invånare Antagen av kommunfullmäktige
Den goda kommunen med 13000 invånare 2027 Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-14 137 Den goda kommunen Den goda kommunen är du och jag. Och alla andra förstås. Den goda kommunen är ett uttryck för vår
Läs merSverige det nya matlandet. En rapport om Sverige som det nya matlandet hur kommer vi dit och varför är det viktigt?
Sverige det nya matlandet En rapport om Sverige som det nya matlandet hur kommer vi dit och varför är det viktigt? 2 Sverige det främsta matlandet i Europa Sverige är i dag kanske inte det första landet
Läs merTurismsamverkan. Nedre Dalälven vann pris för bästa monter på Vildmarksmässan 2013. 8 933 870 kr
Turismsamverkan Nedre Dalälven vann pris för bästa monter på Vildmarksmässan 2013. Projektägare: Nedre Dalälvens Utvecklings AB Projektledare: Kalle Hedin Kommuner: Hela området Dnr: 30 Jnr: 2009-2129
Läs merNäringslivsprogram Karlshamns kommun
Programmet antaget av kommunfullmäktige 2014-04-07 Näringslivsprogram Karlshamns kommun 1 (7) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Näringslivsenheten Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810
Läs merPROFESSIONELLT & PERSONLIGT
PROFESSIONELLT & PERSONLIGT ETT UTBYTE FÖR ATT GAGNA, INSPIRERA & FÖRKOVRA DEN SMÅSKALIGA TURISMEN ETT SAMARBETEMELLAN LEADER MITTSKÅNE & LEADER ÅLAND INNEHÅLL PROFESSIONELLT & PERSONLIGT... 1 Projektidé...
Läs merNäringslivspolitiskt program
Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt
Läs mer2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise
2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och
Läs merPassagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt
Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den
Läs mertill sammans utvecklar vi SLUS Vimmerby kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI
till Vimmerby SLUS kommun SOCIAL LOKAL UTVECKLINGSSTRATEGI med sikte på hållbar framtid och stärkt lokal attraktionskraft För oss som bor och/eller verkar i Vimmerby kommun sammans utvecklar vi Vimmerby
Läs merInternationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner
Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings
Läs merHandlingsplan för. Skara kommuns landsbygdsstrategi
2019-2020 Handlingsplan för Skara kommuns landsbygdsstrategi Det goda livet, idag och imorgon. På landet, i staden och mitt emellan. Handlingsplan för Skara kommuns landsbygdsstrategi 2019-2020 Skara
Läs merEventskompetens Kompetenssatsning i Norra Mellansverige
Eventskompetens Kompetenssatsning i Norra Mellansverige Aktörer kring event Tillväxt Statlig aktör Samordning ex. destinationsbolag Regionförbund Landsting Kommun EVENT Entreprenör Event Eventbolag Samordning
Läs merTILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG
20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser
Läs merGör såhär! Steg 1. LOKAL BILAGA
Gör såhär! Steg 1. LOKAL BILAGA Innan du börjar med Steg 1. Lokal bilaga ska du läsa igenom detta dokument. Här finner du strategins prioriteringar samlat. Du ska matcha ditt projekt med strategin och
Läs merSamhällsbyggnadsförvaltningen
Resultat dialogen Naturen är en förutsättning för att kunna erbjuda bra boendemiljöer och locka till sig nya invånare, men även besökare vilket ökar turismen. Detta är något som efterfrågas bland både
Läs merStorstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg
Storstadsnatur, Kunskap driver utveckling Stockholm 23 februari 2012 Therese Lindberg 2012-03-30 1 Vår bakgrund Våra kontor 11 kontor på 9 orter Huvudkontor i Stockholm För tillväxt t i hela landet 4
Läs merVälkommen! Utbildningskväll om att söka leaderprojekt. Älmhult och Rydaholm Annika Nilsson och Eva Jacobsson Börjesson
Välkommen! Utbildningskväll om att söka leaderprojekt Älmhult 161017 och Rydaholm 161019 Annika Nilsson och Eva Jacobsson Börjesson Planering för kvällen Presentationsrunda Leader Linné Småland och leadermetoden
Läs merNyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008
Nyttan och glädjen att dra åt samma håll Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Uppdrag: Inspiration från program eller strategi till tydliga nåbara mål som är utvecklande för bygden
Läs merProjektbeskrivning social lokal utvecklingsstrategi för Vimmerby kommun
Datum 2015-08-27 1(5) Projektbeskrivning social lokal utvecklingsstrategi för Vimmerby kommun Sökande: Program: Projektets namn: Vimmerby kommun Stärkt lokal attraktionskraft SLUS Social lokal utvecklingsstrategi
Läs merSÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023
SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING 2013-2023 Det välkomnande Sörmland - en attraktiv och tillgänglig destination i närheten av Stockholms storstadsområde Foto: Parken Zoo Vision och mål för
Läs merHallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer
Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar
Läs mer