Hur bestäms EU:s handelspolitik? Håkan Nordström

Transkript

1 Hur bestäms EU:s handelspolitik? Håkan Nordström

2 Svenska Dagbladets och tidigare SVTs Brysselkorrespondent Rolf Gustavsson fick för ett par år sedan det Söderbergska journalistpriset i för att under snart 25 år som korrespondent i Bryssel med sin analytiska skärpa bidragit till ökad förståelse för de många gånger komplexa frågeställningarna inom EU. I samband med prisutdelningen fick han frågan om han själv förstod EU alla gånger: g Ja, jag förstår det ganska bra efter så många år i Bryssel. Men det finns fortfarande mycket jag inte förstår eftersom en så stor del av processerna sker bakom lyckta dörrar. Det allmänheten får se är ju egentligen bara resultatet av EU:s arbete

3 Program EU:s handelspolitik och avtal - basfakta Lissabonfördraget och den handelpolitiska beslutsprocessen Lobbyinggruppers inflytande Fallstudie - antidumpning i

4 EU:s handelspolitik och avtal - basfakta EU är en tullunion med fri handel inom unionen och gemensam handelspolitik mot andra länder. - Sverige har ingen egen handelspolitik - Majoritetsbeslut i EU Handelsvillkoren med andra länder bestäms av multilaterala, regionala och bilateral avtal. Kommissionen förhandlar för EU:s del på basis av förhandlingsmandat från Ministerrådet (och EP?). Världshandelns grundvillkor bestäms i världshandelsorganisationen WTO, som har 153 medlemmar. Avtalen omfattar: - varor (GATT), - tjänster (GATS), - handelsrelaterad immaterialrätt (TRIPs). EU har även en lång rad bilaterala frihandelsavtal och ensidiga preferensavtal med u-länder (GSP, Everything but Arms), och nya avtal är under förhandling eller nyss avslutade (ex. Korea, Indien).

5

6 Preferensavtalen med u-länder mindre generösa än vad det synes vara ( the devil is in the details ) - Produktundantag (politiskt känsliga jordbruksprodukter) eller tullkvoter (tullfritt upp till X enheter, därefter full tull), - restriktiva ursprungsregler, vars (officiella) syfte är att tillse att inte import från andra länder smiter in bakvägen genom falsk flagg (ursprung). Endast varor som anses tillräckligt bearbetade i ett förmånsland kan få tullfrihet/ tullnedsättning. Ca 20 procent av importen från u-länder betalar de facto vanliga (MFN) tullar.

7

8

9

10

11 Offensiva och defensiva handelsintressen Offensiva intressen - tjänstehandel - förenklade handelsprocedurer - tullsänkningar på industrivaror - tullfrihet för miljövaror och tjänster - ökat skydd för geografiska g indikatorer (Champagne, Parma, etc.) i TRIPs-avtalet. ( Singaporefrågorna, investeringsavtal, konkurrensregler, offentlig upphandling, avförda från WTO- agendan efter motstånd från u-länder. EU driver istället dessa frågor i bilaterala och regionala handelsavtal). Defensiva intressen - jordbruket ( Club Med och EU:s nya medlemsländer) lä d

12 Lissabonfördraget (1 december 2009) AVDELNING II DEN GEMENSAMMA HANDELSPOLITIKEN Artikel 206 (f.d. d artikel 131) Genom att upprätta en tullunion i enlighet med artiklarna ska unionen i enlighet med sina gemensamma intressen bidra till en: -harmonisk utveckling av världshandeln, de - en gradvis avveckling av restriktionerna i den internationella handeln och i utländska direktinvesteringar samt - en sänkning av tullmurarna och andra åtgärder.

13 Nyhet 1 i Lissabonfördraget! Samstämmighet mellan olika politikområden Artikel 207.1, sista meningen: Den gemensamma handelspolitiken ska föras inom ramen för principerna och målen för unionens yttre åtgärder*. * - handelspolitiken, - ekonomiskt, finansiellt och politiskt samarbete med tredje länder (ex. utvecklingssamarbete, t humanitärt t bistånd, mänskliga rättigheter, miljöfrågor, m.m.) - utrikes och säkerhetspolitik.

14 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM UNIONENS YTTRE ÅTGÄRDER (Avdelning V, Kapitel 1, Artikel 21) 2. Unionen ska utforma och föra en gemensam politik och vidta åtgärder samt verka för att säkerställa en hög grad av samarbete inom alla områden för internationella förbindelser för att: a) skydda sina värden, sina grundläggande intressen, sin säkerhet, sitt oberoende och sin integritet, b) konsolidera och stödja demokrati, rättsstaten, de mänskliga rättigheterna och folkrätten, c) bevara freden, förebygga konflikter och stärka internationell säkerhet, d) främja en hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling i utvecklingsländerna med det primära syftet att utrota fattigdom,

15 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM UNIONENS YTTRE ÅTGÄRDER (Avdelning V, Kapitel 1, Artikel 21) e) främja integreringen av alla länder i världsekonomin, även genom gradvis avskaffande av restriktioner för internationell handel, f) bidra till utformningen av internationella åtgärder för att bevara och förbättra miljön och för en hållbar förvaltning av jordens naturresurser i syfte att garantera en hållbar utveckling, g) bistå befolkningar, länder och regioner som drabbas av naturkatastrofer eller katastrofer orsakade av människor, och h) främja ett internationellt system som bygger på fördjupat multilateralt samarbete och ett gott globalt styre.

16 Handelspolitiken har fått fler mål och därmed potentiella målkonflikter Exempel: Miljö- och arbetsrättsliga krav riskerar att försvåra u- ländernas export till EU, och därmed deras möjlighet till ekonomisk och social utveckling. Vilka mål är överordnade och underordnade?

17 Nyhet 2 i Lissabonfördraget EU får exklusiv befogenhet på alla handelspolitiska områden, men enhälliga beslut i vissa fall Artikel (f.d. artikel 133) 1. Den gemensamma handelspolitiken ska grunda sig på enhetliga principer, särskilt när det gäller ändring av tullsatser och ingående av tull- och handelsavtal som rör: - varor - tjänster* - handelsrelaterade aspekter av immateriella rättigheter* - utländska direktinvesteringar* - exportpolitik p - handelspolitiska skyddsåtgärder, inbegripet åtgärder vid dumpning och subventioner. *Tidi d l db f h t ä b ä d O i i 94/1 EG * Tidigare delad befogenhet, om än begränsad av Opinion 94/1, EGdomstolen. EU:s externa befogenheter följer den interna utvecklingen

18 Nyhet 3 i Lissabonfördraget Europaparlamentet får medbestämmande, men över vad? Artikel Europaparlamentet och rådet ska genom förordningar i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet besluta om åtgärder för att fastställa inom vilken ram den gemensamma handelspolitiken ska genomföras. Tvetydig formulering: - Hänvisningen till ordinarie lagstiftningsförfarande betyder i vanliga fall att Parlamentet och Rådet likställs. - Men, medbestämmandet begränsat till att besluta om åtgärder för att fastställa inom vilken ram den gemensamma handelspolitiken ska genomföras. (?) (Skriftväxling pågår mellan EU:s institutioner för tolka vad Parlamentet ska ha medbestämmande över och hur samarbetet ska utformas).

19 Artikel och Artikel 218 antyder följande vid internationella förhandlingar (WTO, regionalt, bilateralt): (1) Kommissionen lägger fram rekommendationer för rådet om att inleda förhandlingar, (2) Rådet bemyndigar förhandlingarna och fastställer täll förhandlingsdirektiven (på förslag av Kommissionen), (3) Kommissionen förhandlar i samråd med den handelspolitiska kommittén utsedd av rådet. (4) Europarlamentet (utskottet för internationell handel) hålls informerat om förhandlingsläget, lä (5) Rådet och Europaparlamentet godkänner (förkastar) avtalet.

20 Europaparlamentet får troligen inget att säga till om vid genomförandet av enskilda ärenden, t.ex. beslut om antidumpningstullar. Men, om denna ordning fastställs, menar Kommissionen att besluten ska delegeras till dem, dvs., rådet skulle mista sin beslutanderätt över enskilda handelspolitiska ärenden och istället fokusera på regelverken (tillsammans med Parlamentet).

21 Fördelar och nackdelar med EP:s ökade inflytande över handelsfrågor (ur svensk synvinkel) Fördelar: - EU blir mer demokratiskt, - Mjuka värden (miljö, demokrati, arbetsrätt) kommer att lyftas in i handelsavtalen i högre grad, Nackdelar: - Parlamentet har en protektionistiskt slagsida a) Enligt Erixon och Rossbach (2004) genomgång kvalificerar sig endast 12 av EP ledarmöter som frihandelsvänner, varav 4 svenskar. - Om Parlamentet likställs med rådet, får Kommissionen förmodligen större makt över genomförandeärenden, t.ex. antidumpningsbeslut.

22 Beslutsprocessen innan Lissabonfördraget Kommissionen lägger förslag Handelspolitisk kommittén bereder ärendet COREPER informellt tbeslut utom icke-kontroversiella I-punkter COREPER förhandlar da vidare vdaeom kontroversiella II-punkter Ministerådet A-punkterna beslutas utan diskussion Ministerrådet Om en lösning hittas i COREPER förs frågan upp som en A-punkt på rådets dagordning för beslut Ministerrådet Om COREPER inte förmår avgöra frågan överlämnas beslutet till rådet som en B-punkt på dagordningen

23 Beslutsregler i rådet Artikel Grundregel kvalificerad majoritet, men enhällighet om handelsavtalen l omfattar bestämmelser för: - vilken enhällighet krävs för att interna regler ska kunna antas - avtal på områden som rör handel med kulturella och audiovisuella tjänster, om avtalen riskerar att negativt påverka unionens kulturella och språkliga mångfald,* - på områden som rör handel med sociala tjänster och tjänster som avser utbildning och hälso- och sjukvård, om avtalen riskerar att allvarligt störa den nationella organisationen av sådana tjänster t och negativt t påverka medlemsstaternas ansvar för att tillhandahålla dessa.** * Frankrike ** Sverige m.fl. välfärdsstater.

24 Kvalificerad majoritet (i ministerrådet) Idag, trippel majoritet: (a) minst 255 av 345 röster ( 74 procent av rösterna), (b) att en majoritet av medlemsländerna ställer sig bakom förslaget, (c) att denna majoritet representerar minst 62 procent av unionens befolkning Från 1 november 2014*, dubbel majoritet: (a) 55 procent av länderna, (b) 65 procent av unionens samlade befolkning. * Fram till 31 mars 2017 kan dock ett medlemsland kräva att rådet fattar beslut enligt de nuvarande reglerna om kvalificerad majoritet.

25 Röstviktningen i ministerrådet röster (antal) befolkning (miljoner) röster (antal) befolkning (miljoner) Tyskland 29 82,3 Österrike 10 8,3 Frankrike 29 63,4 Bulgarien 10 7,7 Storbritannien 29 60,9 Danmark 7 5,4 Italien 29 59,1 Slovakien 7 5,4 Spanien 27 44,5 Finland 7 5,3 Polen 27 38,1 Irland 7 4,3 Rumänien 14 21,6 Litauen 7 3,4 Nederländerna 13 16,4 Lettland 4 2,3 Grekland 12 11,2 Slovenien ,0 Belgien 12 10,6 Estland 4 1,3 Portugal 12 10,6 Cypern 4 0,8 Tjeckien 12 10,3 Luxembourg ,5 Ungern 12 10,1 Malta 3 0,4 Sverige 10 9,1 EU ,1

26 Blockerande minoritet Det krävs minst 91 röster för att blockera ett beslut: Den liberala kärnan i EU ( Northern Liberals ) kan inte ensamt blockera protektionistiska förslag: Storbritannien 29 Nederländerna 13 Sverige 10 Finland 7 Danmark 7 66 Det krävs även stöd av t.ex. Tyskland (66+29 = 95) eller 4-6 mindre EU-länder, t.ex. Irland, Tjeckien, Lettland och Estland.

27 Konsekvenser av utvidgningen (2004, 2007) De nya medlemsländerna lä d hade innan EU-anslutningen - högre tullar både på jordbruksvaror och industrivaror (med undantag av Lettland och Estland), - lägre jordbruksubventioner (som de nu kommer i åtnjutande av) - högre exportandel av jordbruksvaror, varav merparten gick/går till EU, => EU har förmodligen blivit något mer protektionistiskt, i synnerhet på jordbruksområdet (vilket bl.a. märks i WTO-förhandlingarna där EU hårdnackat nekar att göra fler eftergifter ) )

28 Lobbying All teoribildning om handelspolitik lägger central vikt vid lobbying eftersom protektionism svårligen låter sig förklaras av samhällsekonomiska effektivitetsargument. Mer än 3000 intressegrupper i Kommissionens register, varav merparten företräder näringslivet. Kommissionen har sedan 2000 ett öppet samrådsförfarande (Civil Society Dialogue) om handelspolitiken, vilket ger en bild av vilka som är mest aktiva och i vilka frågor. - sammanställning av CSD konsultationerna mellan

29

30 Fördelningen av CSD konsultationerna över olika sakområden Sakområde Antal konsultationer ti WTO förhandlingarna (DDA) 122 DDA allmänt 40 Jordbruk 22 Marknadstillträde för industrivaror, regler och nya frågor 10 GATS 10 TRIPS 11 Utvecklingsperspektivet 9 Miljöperspektivet 20 Regionala och bilaterala förhandlingar 49 EPA 16 Övriga regionala och bilaterala förhandlingar 28 GSP och andra ensidiga preferenser 5 Övriga frågor 35

31 Jordbruksförhandlingarna dli Organisation Närv. Kat. (%) Confédération des Industries Agro-Alimentaires de l'union européénne (CIAA) 77,3 L Comité Européen de Liaison des Commerces Agricoles et Agro-Alimentaires (CELCAA) 68,2 G,L European Dairy Association (EDA) 68,2 J Union Européenne du Commerce du Bétail et Viande (UECBV) 63,6 G,L Bureau de l'agriculture Britannique (BAB) 59,1 J Meat and Livestock Commission (MLC) 59,1 J Union Européenne du Commerce des Produits Laitiers et Dérivés (EUCOLAIT) 59,1 L Confederation of European Business (BUSINESSEUROPE) 54,5 I Comité des Organisations Professionnelles Agricoles de l'union Européenne & Comité Général de la Coop 54,5 J BREIZ EUROPÉ 54,5 J Eurogroup for Animals (EUROGROUP) 54,55 M Comité du Commerce des Céréales, Aliments du Betail et Oleagineaux, de l' U.E. (COCERAL) 50,0 G,J Federation of European Rice Millers (FERM) 50,0 J European Economic and Social Committee (EESC) 45,5 EESC Danish 92 Group - Danish Forum for Sustainable Development 40,9 U Austrian Chamber of Agriculture (LKOe) 40,9 H,J Bureau Européen des Unions des Consommateurs (BEUC) 40,9 K COMITE EUROPEEN DES FABRICANTS DE SUCRE (CEFS) 36,4 J Coordinadora de Organizaciones Agrícolas y Ganaderas (COAG) 36,4 J Oxfam 36,4 U Freshfel Europé 36,4 G,L Bureau européen de l'agriculture Française (BEAF) 36,4 J Association of the Biscuit, Chocolate and Confectionery Industries of the EU (CAOBISCO) 36,4 L F = Fackförening, G = Grossister & återförsäljare, H = Handelskammare, I = Industri, J = Jordbruk, K = Konsument, L = Livsmedel & dryckesindustrin, M = Miljö, T = Tjänsteföretag, U = Utvecklingsbistånd

32 Marknadstillträde för industrivaror, regler och nya frågor Organisation Närv. (%) The Confederation of European Business (BUSINESSEUROPE) 60 I EUROCOMMERCE 50 G Foreign Trade Association (FTA) 40 G European Chemical Industry Council (CEFIC) 40 I Verband der Chemischen h Industrie (VCI) 30 I Union Européenne de l'ameublement 30 I European Apparel and Textile Organisation (EURATEX) 20 I European Automobile Manufacturers Association 20 I Association of German Chambers of Industry and Commerce (DIHK) 20 H,I Handelskammer Hamburg 20 H Confcommercio International 20 H Carrefour 20 G European Association of Fashion Retailers (AEDT) 20 G Oxfam 20 U,M German NGO Forum on Environment & Development 20 U,M European Dairy Association (EDA) 20 J F = Fackförening, G = Grossister & återförsäljare, H = Handelskammare, I = Industri, J = Jordbruk, K = Konsument, L = Livsmedel & dryckesindustrin, M = Miljö, T = Tjänsteföretag, U = Utvecklingsbistånd Kat.

33 Tjänstehandeln (GATS) Organisation Närv. Kat. (%) European Services Forum (ESF) 70 T EUROCOMMERCE 50 G Friends of the Earth Europe 50 M European Broadcasting Union (EBU) 50 T Foreign Trade Association (FTA) 40 G Coalition of the Flemish North-South Movement 40 U Network Women in Development Europe (WIDE) 40 U Association German Public Broadcasting (ARD) 30 T Cercle de l'industrie 30 I Africa-Europe Faith and Justice Network (AEFJN) 20 U Confcommercio International 20 I European Community Shipowner's Associations (ECSA) 20 T International Federation of the Phonographic Industry 20 T Corporate Europe Observatory 20 Ö British Broadcasting Corporation (BBC) 20 T F = Fackförening, G = Grossister & återförsäljare, H = Handelskammare, I = Industri, J = Jordbruk, K = Konsument, L = Livsmedel & dryckesindustrin, M = Miljö, T = Tjänsteföretag, U = Utvecklingsbistånd, Ö = övriga

34 TRIPS samråden Organisation Närv. Kat. (%) Médecins Sans Frontières (MSF), Access to Medicines Campaign 45,5 PH ACTIONAID International 45,5 U Africa-Europe Faith and Justice Network (AEFJN) 45,5 U The Confederation of European Business (BUSINESSEUROPE) 45,5 I Verband der Chemischen Industrie (VCI) 45,5 I Confédération des Industries Agro-Alimentaires de l'union européénne (CIAA) 36,4 L SOLAGRAL 36,4 U,J Foreign Trade Association (FTA) 27,3 G European Economic and Social Committee (EESC) 27,3 EESC Bureau Européen des Unions des Consommateurs (BEUC) 27,3 K Belgian Federation for Chemistry and Life Sciences industries 27,3 I Office of Commercial Affairs, Royal Thai Embassy 27,3 I European Federation of Pharmaceutical Industries & Associations 18,2 I European Public Health Alliance 18,2 PH International Federation Representing the Music Industry (IFPI) 18,2 I German Association of Chemical Industries 18,2 I EUROCOMMERCE 18,2 G European Dairy Association (EDA) 18,2 J Danish 92 Group - Danish Forum for Sustainable Development 18,2 U Confederazione italiana agricoltori 18,2 J Center for International Environmental Law 18,2 M International ti Federation of the Phonographic hi Industry 18,2 I Association Internationale des Mutualités 18,2 PH Consumentenbond 18,2 K F = Fackförening, G = Grossister & återförsäljare, H = Handelskammare, I = Industri, J = Jordbruk, K = Konsument, L = Livsmedel & dryckesindustrin, M = Miljö, T = Tjänsteföretag, U = Utvecklingsbistånd, PH = Public Health

35 Utvecklingsdimensionen Organisation Närv. Kat. (%) Foreign Trade Association (FTA) 55,6 G Association of European Chambers of Commerce and Industry (EUROCHAMBRES) 55,6 H,I Confédération des Industries Agro-Alimentaires de l'union européénne (CIAA) 44,4 L Oxfam 44,4 U Network Women in Development Europe (WIDE) 44,4 U CIDSE - International Cooperation for Development and Solidarity 44,4 U EUROCOMMERCE 33,3 G Comité Européen de Liaison des Commerces Agricoles et Agro-Alimentaires (CELCAA) 33,3 L,G Africa-Europe Faith and Justice Network (AEFJN) 33,33 U Coalition of the Flemish North-South Movement 33,3 U Association of World Council of Churches Related Development Organisations in Europe (APRODEV) 33,3 U Mouvement des Entreprises de France (MEDEF) 33,3 H,I International Federation for Alternative Trade (IFAT) 33,3 U European Economic and Social Committee (EESC) 22,2 EESC Association of German Chambers of Industry and Commerce (DIHK) 22,2 H,I COMITE EUROPEEN DES FABRICANTS DE SUCRE (CEFS) 22,2 J European Dairy Association (EDA) 22,2 J European Apparel and Textile Organisation (EURATEX) 22,2 I BREIZ EUROPÉ 22,22 J Bureau Européen des Unions des Consommateurs (BEUC) 22,2 K Bundesarbeitskammer Österreich 22,2 L International Trade Union Confederation 22,2 L ACTIONAID International 22,2 U UNIONCAMERE 22,2 H,I European Community Shipowner's Associations (ECSA) 22,2 T International Federation Representing the Music Industry (IFPI) 22,2 T European Centre for Development Policy Management (ECDPM) 22,2 U Compassion in World Farming 22,2 U,J The Polish Institute of International Affairs 22,2 U F = Fackförening, G = Grossister & återförsäljare, H = Handelskammare, I = Industri, J = Jordbruk, K = Konsument, L = Livsmedel & dryckesindustrin, M = Miljö, T = Tjänsteföretag, U = Utvecklingsbistånd

36 Miljödimensionen Organisation Närv. Kat. (%) Confédération des Industries Agro-Alimentaires de l'union européénne (CIAA) 65 L Friends of the Earth Europe 45 M World Wide Fund for nature - European Policy Office (WWF-EPO) 45 M EUROCOMMERCE 40 G Foreign Trade Association (FTA) 40 G Royal Society for the Protection of Birds (RSPB) 35 M Comité des Organisations Professionnelles Agricoles de l'union Européenne & Comité Général de la Coop 35 J European Economic and Social Committee (EESC) 30 EESC European Services Forum (ESF) 30 S Coordinadora de Organizaciones Agrícolas y Ganaderas (COAG) 30 J The Confederation of European Business (BUSINESSEUROPE) 25 I Association of European Chambers of Commerce and Industry (EUROCHAMBRES) 25 H,I European Apparel and Textile Organisation (EURATEX) 25 I Greenpeace 25 M Comité Européen de Liaison des Commerces Agricoles et Agro-Alimentaires (CELCAA) 20 G,L Association of German Chambers of Industry and Commerce (DIHK) 20 H,I Union Européenne du Commerce du Bétail et Viande (UECBV) 20 J Comité du Commerce des Céréales, Aliments du Betail et Oleagineaux, de l' U.E. (COCERAL) 20 J Africa-Europe Faith and Justice Network (AEFJN) 20 U BREIZ EUROPÉ 20 J Bundesarbeitskammer Österreich 20 L Association of World Council of Churches Related Development Organisations in Europe (APRODEV) 20 U Confédération des Associations Nationales de Tanneurs et Mégissiers de la C.E. (COTANCE) 20 I F = Fackförening, G = Grossister & återförsäljare, H = Handelskammare, I = Industri, J = Jordbruk, K = Konsument, L = Livsmedel & dryckesindustrin, M = Miljö, T = Tjänsteföretag, U = Utvecklingsbistånd

37 EPA samråden Organisation Närv. Kat. (%) Coalition of the Flemish North-South Movement 75,0 U European Economic and Social Committee (EESC) 62,5 EESC Association of World Council of Churches Related Development Organisations in Europe (APRODEV) 62,5 U Africa-Europe Faith and Justice Network (AEFJN) 56,3 U Confédération des Industries Agro-Alimentaires de l'union européénne (CIAA) 43,8 L Association of European Chambers of Commerce and Industry (EUROCHAMBRES) 43,8 H,I COMITE EUROPEEN DES FABRICANTS DE SUCRE (CEFS) 43,8 J Weltwirtschaft, Ökologie & Entwicklung e.v. (WEED) 43,8 U,M Comité Européen de Liaison des Commerces Agricoles et Agro-Alimentaires (CELCAA) 37,5 L,G Association of German Chambers of Industry and Commerce (DIHK) 37,5 H,I European Apparel and Textile Organisation (EURATEX) 37,5 I Oxfam 37,5 U SACAR 37,5 SPS CAOBISCO - Association of the Biscuit, Chocolate and Confectionery Industries of the EU 37,5 L EUROCOMMERCE 31,33 G Foreign Trade Association (FTA) 31,3 G European Services Forum (ESF) 31,3 T Danish 92 Group - Danish Forum for Sustainable Development 31,3 U Freshfel europé 31,3 L,G Association des Amidonniers et Féculiers 31,3 L PricewaterhouseCoopers (PwC) 31,3 T European Centre for Development Policy Management (ECDPM) 31,3 U The Confederation of European Business (BUSINESSEUROPE) 25,0 I Comité des Organisations Professionnelles Agricoles de l'union Européenne & Comité Général de la Coop 25,0 J Comité du Commerce des Céréales, Aliments du Betail et Oleagineaux, de l' U.E. (COCERAL) 25,0 J Association of Poultry Processors and Poultry Trade in the EU Countries 25,0 J SOLIDAR 25,0 U Network Women in Development Europe (WIDE) 25,0 U ACTIONAID International 25,0 U UNIONCAMERE 25,0 H Quaker Council for European Affairs (QCEA) 25,0 U European Solidarity Towards Equal Participation of People (EUROSTEP) 25,0 U Academic Forum for Foreign Affairs - UNYSA Austria 25,0 F = Fackförening, G = Grossister & återförsäljare, H = Handelskammare, I = Industri, J = Jordbruk, K = Konsument, L = Livsmedel & dryckesindustrin, M = Miljö, T = Tjänsteföretag, U = Utvecklingsbistånd

38 Lobbying slutsatser/observationer Intresseorganisationerna lobbar i huvudsak inom sitt område: - samråden om jordbruksförhandlingarna i WTO domineras av livsmedelsindustrin och jordbruksorganisationer, - samråden om industrivaror av industrin, - samråden om EPA av utvecklingsföreträdare, etc., etc. Politiken riskerar därför få en slagsida till de snäva intressenas favör på bekostnad av allmänintresset. Empiriska studier* tyder på att både näringsliv och friviligorganisationer har inflytande på handelspolitiken: - Näringslivet tillskrev sitt inflytande till storleken på de kommersiella intressena (antalet jobb, värdet av handeln, osv.) medan - Frivilligorganisationerna menade att deras inflytande bottnade i en folklig opinion. - Båda grupperna betonade vikten av att vara väl påläst och argumentera sakligt för att vinna gehör för sina ståndpunkter. * Ledande forskare inom området Andreas Dür och Dirk De Bièvre.

39 Fallstudie antidumpning EU (tillika med ett 40-tal andra länder) skyddar sig mot s.k. dumpad import genom att lägga på extratullar som motsvarar dumpningen/skadan för EU:s industri. Tre villkor: (1) dumpning (= priset lägre än det normala värdet ) (2) materiell skada för EU:s konkurrerande industri (3) gemenskapsintresse att införa motåtgärder, där även användarindustrins och konsumenternas intresse ska tas i beaktande Kommissionen utreder anklagelser om dumpning i samråd med Antidumpningskommittén, där alla medlemsländer är representerade. Rådgivande omröstningar inför rådets beslut (enkel majoritet).

40 Hur röstar olika medlemsländer, och varför?, Underlag: 45 fall mellan 1996 och mars 2004 (EU15)

41 Ideologiska skillnader viktigaste förklaringsfaktorn (Index konstruerat från Eurobarometer om attityder till globalisering): Table 2. Protectionist preferences (2003) Index Globalization Trade policy Regulation prot. pref. threat opp. too lib. too prot. more Less France (FR) 3, Greece (EL) 3, Belgium (BE) 2, Luxembourg (LU) 1, Portugal (PT) 0, Spain (ES) 0, Italy (IT) 0, Germany (DE) 0, Austria (AT) 0, Ireland (IE) 0, United Kingdom (UK) 0, Finland (FI) 0, Sweden (SE) 2, Denmark (DK) 2, Netherland (NL) 3, Eigenvectors (loadings)

42

43 Andra förklaringsfaktorer: Lobbying - Sannolikheten att rösta för AD-tullar ökar med ca 20 procent, allt annat lika, om den inhemska industrin aktivt stöder åtgärder, och - minskar med samma storleksordning om användarindustrin är emot. OBS! Producent- och konsumentintressen som inte aktivt företräds har ingen signifikant påverkan på hur länder röstar! Arbetslösheten t - Stödet för AD-tullar ökar i tider då arbetslösheten är stigande. Risken för vedergällning (från länderna åtgärden riktar sig mot) - Stödet t för AD-tullar minskar om åtgärden riktar sig mot länder som är viktiga för den inhemska exportindustrin. Taktikröstande - Sannolikheten att rösta för AD-tullar ökar, allt annat lika, om förslaget har tillräcklig majoritet utan den egna rösten.

44 Slutsatser EU talar med en röst utåt, men intern splittring i grundad d i ideologiska skillnader och olika nationella intressen (nord, syd, öst). Jordbruket fortfarande stora stötestenen. Risk för ökade interna spänningar (beslutsoförmögenhet?) och kanske också externa tvister i framtiden p.g.a. pg - överlastning av handelsagendan (handelspolitiken ska stödja EU:s allmänna mål för de yttre åtgärderna ), - Europaparlamentets medbestämmande, alternativt ate at t - mer makt överlämnas (de facto) till Kommissionen