Full City RAPPO RT. Miljöuppföljning av saneringsinsats. För Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Rapporten godkänd:

Transkript

1 RAPPO RT Full City Miljöuppföljning av saneringsinsats För Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Annika Tegeback IVL:s Oljejour Jonas Fejes IVL:s Oljejour Arkivnummer: U2723 Rapporten godkänd: Anna Jöborn Enhetschef Box 21060, SE Stockholm Valhallavägen 81, Stockholm Tel: +46 (0) Fax: +46(0) Box 5302, SE Göteborg Aschebergsgatan 44, Göteborg Tel: +46 (0) Fax: + 46 (0)

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Uppdrag och syfte Inventerade lokaler Lokal 1: Mølen - Klapperstensstrand Tumling med bark Resultat Lokal 2: Steinvika - Geologiskt bevarandevärde Resultat Lokal 3: Krogshavn - Rekreationsområde Resultat Lokal 4: Oddane - Referensområde Slutsatser Referenser BILAGA 1 Mølen

3 1 Inledning Den 31 juli 2009 gick fartyget Full City (Figur 1) på grund utanför Langesund i södra Norge (Figur 2, Figur 3). Fartyget var Panamaregistrerat, med dubbelskrov, och ombord fanns ca 1000 ton bunkerolja samt 120 ton dieselolja. Vid olyckstillfället rådde hårt väder och det blåste styv kuling. Höga vågor och starka vindar påverkade fartyget negativt. Fartyget hade ankrat, men ankartrossen gick av. Fartygets skrov skadades och olja flöt ut och förorenade stränder. Oljan påverkade fågelskyddsområden samt andra särskilt känsliga och skyddade områden (Sht 2009). Cirka 2500 fåglar dog av oljeskador och främst ejdrar drabbades. Cirka mandagar gick åt till saneringen, vilken också var en av de mest kostnadskrävande i Norge. Bilder från utsläppet och dess utbredning finns i figur 4 figur 11. Figur 1. Fartyget Full City. Foto: KV "Nornen" 2

4 Figur 2. Krysset visar platsen för olyckan (Sht 2009). Figur 3. Det inringade området, lila, visar det påverkade området (Kystverket) 3

5 Figur , ca kl 13. Foto: Kystverket (Kystverkets overvåkningsfly) Figur 7. Översiktsbilder landpåslag, söndag Foto: Kystverket Figur 5. Förmiddag Foto: LN- HTD/Kystverket (Kystverkets overvåkningsfly) Figur 8. Förmiddag Foto: LN- HTD/Kystverket (Kystverkets overvåkningsfly) Figur 6. Översiktsbilder landpåslag, söndag Foto: Kystverket Figur 9. Översiktsbilder landpåslag, söndag Foto: Kystverket 4

6 Figur 10. Översiktsbilder landpåslag, söndag Foto: Kystverket Figur 11. Foto: Martin Zeiffert, Kystverket 1.1 Uppdrag och syfte MSB besökte Norge och observerade saneringsinsatsen den augusti IVL Svenska Miljöinstitutet har på uppdrag av MSB genomfört denna miljöuppföljning av strandsaneringen efter utsläppet Full City. Uppföljningen genomfördes den december 2009, d.v.s. ca 4,5 månad efter olyckstillfället. Uppdraget syftar till att samla in erfarenheter från den genomförda saneringen och på så sätt öka den svenska kunskapen om sanering och effekter av bunkerolja. Norrmännen håller själva på med uppföljningar efter utsläppet. T.ex. har Havforskningsinstituttet, på uppdrag av Kystverket, genomfört provtagningar av oljekontaminering och PAH i havsvatten, fisk och skaldjur. Nära haveristen uppmättes förorening i blåmussla och i fisk var halterna något förhöjda. Längre från haveristen detekterades inga förhöjda halter, varken i fisk, krabba eller vatten (Boitsov & Klungsøyr 2009). Nya provtagningar genomfördes fyra månader efter utsläppet (Boitsov & Klungsøyr 2010) och halterna var fortfarande något förhöjda i vissa blåmusslor medan halterna sjunkit i fisk. År 2005 utvecklade dåvarande Räddningsverket och IVL Svenska Miljöinstitutet en nationellt enhetlig metodik för hur uppföljning efter en sanering skall genomföras. Ett uppföljningsformulär togs fram, vilket ska fyllas i vid varje uppföljning. Vid uppföljningsbesöket i Langesund inventerades 4 lokaler med utgångspunkt från uppföljningsmetodiken, men syftet med besöken var inte att fylla i formulär. Ett exempel på uppföljningsformulär bifogas denna rapport (bilaga 1). 2 Inventerade lokaler Tillsammans med två personer från Kystverket besöktes 4 lokaler. Uppföljningen bestod av en okulär besiktning, inkl. fotografering. 5

7 2.1 Lokal 1: Mølen - Klapperstensstrand Den första lokalen som besöktes är en klapperstensstrand som är välbesökt sommartid (Figur 12). Det är en promenadstrand, men ingen badstrand. Mycket olja slog på stranden och på grund av högvatten och hårt väder blåste oljan högt upp på land (Figur 13). De stora stenarna torkades med bark och de mindre tumlades med bark. Figur 12. Pilen visar den ungefärliga placeringen av inventeringslokal 1. (Bakgrundskarta från kart.kystverket.no) Figur 13. Oljan hamnade högt upp på stranden till följd av hårt väder och högt vattenstånd. Foto: Margaretha Ericsson, MSB, augusti

8 Figur 14. En sanerad strand. Foto: Margaretha Ericsson, MSB, december Tumling med bark Tumling är en saneringsmetod som vi hittills inte använt i Sverige. Den går ut på att stenar, bark och torv placeras i en centrifug (Figur 15). Oljan lossnar från stenarna och blandas med barken, vilket ökar möjligheterna till nedbrytning. Därefter läggs stenar och bark ut på stranden. Figur 15. Saneringsmetoden barktumling (fotot taget vid Steinvika). Foto: Kystverket 7

9 2.1.2 Resultat Inventeringen i december 2009 visade att det fortfarande fanns kladdig olja kvar bland de stora stenarna, och då främst mellan stenarna (Figur 16). Det tumlade området såg väldigt tillfredställande ut, men olja återfanns längre ner i strandprofilen. Bland de barktumlade småstenarna kunde endast små mängder olja påvisas. Figur 16. I det inringade området syns rester av olja. Foto: Jonas Fejes, IVL Svenska Miljöinstitutet 2.2 Lokal 2: Steinvika - Geologiskt bevarandevärde Den andra lokalen (Figur 17) som besöktes i december 2009 hade ett högt geologiskt bevarandevärde och geologer tyckte till om valet av saneringsmetod. Strandtypen var branta klippor och av intresse var både fossil och bergarter. Branta klippor med fossil torkades med torv som vågorna fick spola bort. I de fall då vågaktiviteten var för låg spolades klipporna med lågtryckstvätt. På klippor utan fossil skrapades oljan av och klipporna bearbetades med bark eller torv. Smågrusstränder tumlades. En iakttagelse som gjordes vid saneringstillfället var att det är viktigt att vara försiktig vid doseringen av bark till tumlingen. På sina håll överdoserades barken och det blev för mycket bark mellan stenarna. 8

10 Figur 17. Pilen visar den ungefärliga placeringen av inventeringslokal 2. (Bakgrundskarta från kart.kystverket.no) Resultat Inventeringen i december 2009 visade att all olja var borta, bortsett från ett litet ställe där sanerarna inte kommit åt. Sommartid finns en trapp i området, som alltså låg på plats vid olyckstillfället. När trappen plockades in för vintern upptäcktes olja där trappen suttit fast. Slutsatsen är att oljan försvunnit från de platser där naturen fått hjälp på traven. Figur 18. En sanerad klippvägg. Foto: Jonas Fejes, IVL Svenska Miljöinstitutet 9

11 2.3 Lokal 3: Krogshavn - Rekreationsområde Den tredje lokalen låg precis innanför olycksplatsen och mycket olja kom därför in i viken. Området är ett livligt besökt rekreationsområde och därmed ställdes höga krav på saneringen. Bergarten är porös och olja hade trängt in i bergets porer. Saneringsmetod som användes var högtrycksspolning. Vid 3a (Figur 19) ligger ett handikappbad och oljan som slog på hamnade långt upp på land, ca 1 meter ovanför vattenlinjen. Lokalen barkades. Vid lokal 3 befaras mycket olja ha hamnat i sedimenten. Analys av sedimentprover tagna i november 2009, d.v.s. 4 månader efter utsläppet, visade på tydligt förhöjda halter, upp till för miljön giftiga halter, av PAH i sedimenten (Norconsult 2009). Nya sedimentprover kommer att tas under vecka 14 (2010) för att se om PAH fortfarande är förhöjt. Figur 19. Pilen visar den ungefärliga placeringen av inventeringslokal 3. (Bakgrundskarta från kart.kystverket.no) Resultat Vid besöket i december 2009 fanns ingen synlig olja i området. 10

12 2.4 Lokal 4: Oddane - Referensområde Referensområdet består av två identiska strandängsvikar som behandlats olika. I den ena klipptes all vass bort medan den andra lämnades helt orörd. Experimentet pågick fortfarande vid inventeringen i december. Detta är ett försök vars resultat bör följas av Sverige. Figur 20. Pilen visar den ungefärliga placeringen av inventeringslokal 3. (Bakgrundskarta från kart.kystverket.no) Figur 21. Den fjärde inventeringslokalen (referensområdet) är ett inhägnat testområde. Foto: Margaretha Ericsson, MSB. 11

13 3 Slutsatser Det finns erfarenheter att hämta från saneringsarbetet efter Full City. T.ex. verkar naturens egen förmåga till återhämtning vara begränsad efter grovsanering av bunkerolja. Grovsanerad bunkerolja i skvalpzonen kan antagligen lämnas kvar i exponerade områden, men i de fall oljan slår på i högvattenzonen krävs även finsanering. En annan erfarenhet är att metoden barktumling, där allt (stenar och barkgranulat) läggs tillbaka på stranden, fungerar. I alla fall så länge som stranden ligger under medelhögvattenlinjen. 4 Referenser Boitsov, S. & Klungsøyr, J., 2009 ( ). Undersøkelse av oljeforurensning i marint miljø etter havariet av lasteskipet Full City. Havsforskningsinstituttet, Institute of marine research. På uppdrag av Kystverket. Boitsov, S. & Klungsøyr, J., 2010 ( ). Oppfølgingsundersøkelse av oljeforurensning i marint miljø ved lasteskipet Full City. Havsforskningsinstituttet, Institute of marine research. På uppdrag av Kystverket. Norconsult, Undersøkelser av olje på sjøbunn og i sediment ved Såstein og i Krogshavn etter havariet av Full City. Rapport nr För Kystverket. Sht, Foreløpig rapport. Rapport om undersøkelse av MV Full City IMO no , Grunnstøting ved såstein 31. juli Statens Havarikommisjon for Transport. Avgitt 26. august

14 Utsläppets namn: Full City BILAGA 1 Mølen Uppföljning efter sanering av olja uppföljningsformulär Undersökt lokal (namn): Mølen Generell information Datum för olycka Tid (hh-mm) för (åå-mm-dd) olycka Lokalisering av drabbad kustremsa (long/lat alt. Rikets nät) Typ av utsläppt oljeprodukt (ex. bunkerolja)? bunkerolja dieselolja Har prov på olja tagits och analyserats? Vem utförde analyserna? Var kan analysresultat hittas? Mängd utsläppt olja (ton)? 1005 ton bunkerolja 120 ton dieselolja Räddningsledare (namn, organisation) Saneringsledare (namn, organisation) Lokalspecifik information Strandtyp (markera vald ruta med X) 0 Anläggningar (byggda konstruktioner) 1 Klippbrant/ stenvägg 2 Sandstrand fin till medelkornig sand 5 Blockstränder 6 Klippstränder 7 Sten och grusstränder 3 Grovkornig sandstrandgrusstrand 8 Områden med finsediment 4 Klapperstenstrand X 9 Vassbälten och strandängar Anmärkning: Promenadstrand men ej badstrand. Dock välbesökt. Lokalens start- och slutkoordinater: 13

15 Särskilt känsliga karaktärsarter (flora-fauna) (ange källa/referens) Saneringen Vilka metoder och utrustning användes? (bifoga fotodokumentation) Manuellt (torkning med bark) samt tumling Hur lång tid pågick saneringen? Fanns några restriktioner? (ex. skyddsområde, reservat) Hur var tillgängligheten till de drabbade områdena? Vilka utförde oljesaneringen? Hur många var de? Hade de utbildats innan saneringen påbörjades? Mängd sanerad olja? Erfarenheter från saneringen: Följande fylls i vid varje uppföljning Uppskattad längd (m) på strand som har blivit undersökt vid uppföljning? Utbredning? (bifoga fotodokumentation) Oljetyp? (markera vald ruta med X) Fast klibbig X Anmärkning: Ej klibbig Ingen olja Lös Klibbig Ej klibbig 14

16 Mängd olja? (markera vald ruta med X) A. Ingen synlig olja E. Olja förekommer men förväntas inte ge skada B. Inte mer än områdets bakgrundsfrekvens F. Mer olja än vad som är lämpligt att lämna kvar. Stranden måste saneras igen. Penetration i strandmaterial? (bifoga fotodokumentation) C. Ej avgivande skimmer till omkringliggande vatten D. Olja skavs ej av vid kontakt Anmärkning: Olja fortfarande mellan de större stenarna. Påverkan på ekologiska värden På land? (ex. vadarfåglar, fysisk skada från motorfordon vid sanering) I skvalpzonen? (ex. blåmussla, blåstång) Fortsättningsstudie: (ange metod och vem som utför studien) Övrig fakta (ex. påverkad betesmark, badstrand) promenadstrand Tidsförlopp för uppföljningsarbetet Efter avslutad 1 år efter sanering (åå-mmddmm-dd) oljeutsläpp (åå år efter oljeutsläpp (ååmm-dd) 3 år efter oljeutsläpp (ååmm-dd) 15

17 Karta över inventerat område Fotodokumentation 16

18 Full City Miljöuppföljning av saneringsinsats