Bevarandeplan Revingefältet 1(19)

Transkript

1 Bevarandeplan Revingefältet 1(19) Bevarandeplan för Natura 2000-område Revingefältet SE psci beslutat av Regeringen SCI fastställt av EU-kommissionen Bevarandeplanen kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län Kommun: Läge: Markägare: Areal: Lund 25 km O Lund Enskilda, Fortifikationsverket 3 012,8 hektar Revingefältet är förutom ett Natura 2000-område också ett område; inom fågeldirektivet (Natura 2000); Krankesjön SE , som delvis ingår (sydöstra delen; Ö. Tvets ängar) i Klingavälsåns naturreservat, i SPA-området Klingavälsån och (tillsammans med Krankesjön och Norrevångsmosse) i Ramsarområdet Klingavälsån-Krankesjön, av riksintresse för naturvård delvis M:N86, av riksintresse för försvarsmakten, i Nationell Bevarandeplan för Odlingslandskapet, i Våtmarkskonventionen 1988 (Krankesjön), som punkt i PMK:s kontroll- och övervakningssystem, i Områdesbestämmelser för Revingfältet Planbeskrivning 1993, i Naturvårdsprogram för Naturvärden - 7c Krankesjön och området väster om sjön, i Naturvårdsprogram för Terrängformationer - 7 Vombsänkan, i Ängs- och hagmarksinventeringen 1990, som är nyckelbiotop (SVO), med Strandskydd runt hela sjön, längs avflödet och från strandkanten 100 m upp på land och 100 m ut i sjön, i dåvarande Malmöhus läns Naturvårdsprogram 1996, i Våtmarksinventeringen i dåvarande Malmöhus län 1993, i kommunens Naturvårdsplan 1990, i kommunens Översiktsplan 1998, i kommunens Lokala investeringsprogram (LIP), i Sjöinventeringen (Krankesjön) i dåvarande Malmöhus län 1979, med en nationell miljöövervakning av referenssjön, Krankesjön, sedan 1995, som är prioriterat forskningsobjekt för Ekologiska institutionen vid Lunds Universitet, som utgör forsningsområde för miljögifter hos Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, med ett 50-tal registrerade fornlämningar. VAD BETYDER NATURA 2000? Natura 2000-områdena ska bidra till att skyddsvärda naturtyper och arter får ett långsiktigt bevarande. Att en mark brukas på ett lämpligt sätt är i många fall en förutsättning för att skyddsvärda naturtyper och arter ska kunna bevaras. Bevarandeplanen ska peka ut naturvärdena för ett område och beskriva vad som krävs för att värdena långsiktigt ska finnas kvar.

2 Bevarandeplan Revingefältet 2(19) NATURTYPER OCH ARTER ENLIGT NATURA 2000 Under 2001 inventerades förekomst och geografisk utbredning av naturtyper (enligt Art- och habitatdirektivet i det europeiska nätverket Natura 2000; tabell 1 och bilaga 1) på Revingefältet. De fågelarter som ingår i Fågeldirektivet inom Natura 2000 behandlas vidare i bevarandeplan för SPAområdet Krankesjön SE Tabell 1. Revingefältets naturtyper med arealer 2001 och Natura 2000-arter (Natura 2000-koder inom parentes). Naturtyp Areal (ha) Torra sanddyner och sandfält med ljung- och kråkbärshedar (2320) 9,2 Gräsmarkssanddyner med borsttåtel och rödven (2330) 122,3 Kalkrika oligomesotrofa vatten med bentiska kransalger (3140) 309,2 Torra hedar (alla typer; 4030) 30,4 * Artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ (SF; 6270) 242,9 Fuktängar med blåtåtel eller starr (6410) 42,6 Öppna välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn (7140) 4,5 * Kalkkärr med gotlandsag (7210) 4,2 * Lövsumpskogar av fennoskandisk typ (SF; 9080) 21,0 Bokskog av fryle-typ (9110) 0,1 Bokskog av örtrik typ (9130) 22,2 Ek-avenbokskog av buskstjärnblomma-typ (9160) 14,5 Äldre ekskogar på sura, sandiga marker (9190) 1,0 * Alluviala lövskogar, som tidvis är översvämmade (91E0) 12,4 Totalareal naturtyper (ha): 836,5 Art Rördrom - Botaurus stellaris (A021) Vit stork - Ciconia ciconia (A031) Salskrake - Mergus albellus (A068) Bivråk - Pernis apivorus (A072) Röd glada - Milvus milvus (A074) Brun kärrhök - Circus aeruginosus (A081) Blå kärrhök - Circus cyaneus (A082) Fiskgjuse - Pandion haliateus (A094) Småfläckig sumphöna - Porzana porzana (A119) Trana - Grus grus (A127) Fisktärna - Sterna hirundo (A193) Svarttärna - Chlidonais nige r (A197) Kungsfiskare - Alcedo atthis (A229) Spillkråka - Dryocopus martius (A236) Fältpiplärka - Anthus campestris (A255) Törnskata - Lanius collurio (A338) Citronfläckad kärrtrollslända - Leucorrhinia pectoralis (1042) Bred gulbrämad dykare - Dytiscus latissimus (1081) Större vattensalamander - Triturus cristatus (1166) * prioriterad naturtyp enligt Natura 2000

3 Bevarandeplan Revingefältet 3(19) BEVARANDESYFTE OCH BEVARANDEMÅL Det övergripande bevarandesyftet är att upprätthålla ovan nämnda naturtyper och populationer av Natura 2000-arter i gynnsam bevarandestatus inom den biogeografiska regionen (kontinental region). För Revingefältet innebär detta följande bevarandemål: Det öppna, hedartade landskapet på Revingefältet, med omväxlande gräsmarker och fuktängar, ska hävdas med framförallt bete. Strandpartierna runt Krankesjön ska hållas omväxlande öppna med bete och bevuxna med sumpskogar. Andelen sumpskog får dock inte öka på bekostnad av någon av naturtyperna ovan. Areal De sammanlagda geografiska utbredningarna av respektive naturtyp i tabell 1 får inte minska sina förekomster i området. Arealen ris- och gräsmarkssanddyn, torr hed och artrik låglandsgräsmark får öka på bekostnad av övriga, torra gräsmarker och hedar, medan arealen kalkfuktäng, om möjligt, ska utökas på bekostnad av övriga fuktängar. Bokskogen av fryletyp ska förekomma i området. Struktur och funktion Ris- och gräsmarkssanddyner, hedar och låglandsgräsmarker De torra, öppna naturtyperna (ris- och gräsmarkssanddyn, hed och låglandsgräsmark) ska domineras av lågvuxna, hävdgynnade arter. På gräsmarkssanddynerna får ett stort inslag av annueller förekomma. Sandblottor ska täcka 5-20 % av markytan på sammanlagt minst hektar i ris- och gräsmarkssanddynerna. Minst hektar av de torra, öppna naturtyperna (ris- och gräsmarkssanddyn, hed och låglandsgräsmark) ska ha naturlig artsammansättning och vegetationsstruktur. Ohävdsvegetation (t ex gråbo och knylhavre) ska förekomma i mindre än 1 % av provytorna. De torra, öppna naturtyperna (ris- och gräsmarkssanddyn, hed och låglandsgräsmark) ska hållas fria från träd och buskar. Krontäckningen får vara högst 1 %. Fuktängar och kärr Vegetationen ska bestå av lågvuxna, hävdgynnade arter. Fuktängarna och kärren ska ha naturliga artsammansättningar och vegetationsstrukturer. Ohävdsvegetation (t ex vass och rosendunört) ska förekomma i mindre än 1 % av provytorna. Fuktängarna ska hållas fria från träd och buskar. Krontäckningen får vara högst 1 %. Den långsiktiga existensen av fuktäng och kärr ska säkerställas genom att hålla en hög grundvattennivå med god vattenkvalitet. Skogar Grova träd ska sparas och kontinuiteten av grova träd ska säkerställas genom att eftersträva en varierad åldersstruktur inom områdets skogar. Andelen död ved såsom högstubbar, lågor och grenar ska bevaras och utvecklas, för att kunna upprätthålla långsiktigt livskraftiga populationer av för naturtyperna typiska arter. Andelen bokträd i partier med bokskog ska vara minst 50 %. Sumpskogarna med klibbal och alluviala lövskogar ska tillåtas ha en fri intern dynamik med utveckling mot ett naturskogsliknande tillstånd.

4 Bevarandeplan Revingefältet 4(19) Sjöar Krankesjön ska befinna sig i ett klarvattenstadium (neutral-basiskt vatten ph>7,0 och alkanitet >1,2), vilket ska säkerställas genom att hålla en god vattenkvalitet, bl. a får andelen öppna betesmarker inte minska och växtodling inte förekomma i sjöns omedelbara närhet. Aktiviteter som grumlar vattnet (såsom motortrafik på sjön och dikningar i omgivningen) ska undvikas. Fosforhalten ska vara mindre än 25µ/l. Krankesjön ska vara en sjö rik på kransalgs-, fisk- och fågelarter. Typiska arter Ris- och gräsmarkssanddyner, hedar och låglandsgräsmarker De typiska kärlväxtarterna för gräsmarkssanddyn (backtimjan, borsttåtel, fältvädd, hedblomster, monke, vårspergel, vårtåtel), för hed (backsippa, fältmalört, knägräs, rotfibbla, stagg, vårtåtel) och för låglandsgräsmark (backsippa, backtimjan, liten blåklocka, mandelblom, svartkämpar) ska förekomma i långsiktigt livskraftiga populationer. Fuktängar och kärr De typiska kärlväxtarterna för fuktäng (gökblomster, hirsstarr, majviva, tätört, ängsnycklar, ängsvädd) ska förekomma i långsiktigt livskraftiga populationer. Sjöar De typiska arterna för kalkrika oligomesotrofa sjöar (Chara sp., Nitellopsis sp.) ska förekomma i långsiktigt livskraftiga populationer. Natura 2000-arter Förekomsten av citronfläckad kärrtrollslända på Revingefältet ska bevaras så att individerna kan föryngras i långsiktigt livskraftiga populationer. Arealen öppna vattenspeglar med vindskyddad strandvegetation ska bevaras och utvecklas, för att kunna upprätthålla en långsiktigt livskraftig population av citronfläckad kärrtrollslända. Populationsstorlekarna av bred gulbrämad dykare och större vattensalamander ska inte långsiktligt minska på Revingefältet. Tillgången till näringsrika vatten med relativt god vattenkvalité och utan rovfisk ska tillgodoses för citronfläckad kärrtrollslända och större vattensalamander. Individantalen av respektive fågelart skall bibehållas eller öka i området. Livsmiljön för respektive fågelart skall bibehålla eller öka sin nuvarande areal. Artdiversitet och abundans av de växter, insekter, fisk och bottendjur i området som är viktiga för fågellivet som föda skall bevaras eller ökas. Framtida uppföljning av planen kan medföra att nuvarande bevarandemål ändras och att nya mål läggs till. BESKRIVNING Allmän områdesbeskrivning Revingefältet ligger i Vombsänkan och har en flack topografi med flertalet sandryggar bl. a vid Tvedöra och Silvåkra. Avlagringarna i sänkan utgörs till största delen av sand och grus från den forna Vombissjön. Sjösänkningar och utdikningar (av bl. a Krankesjön och f d Silvåkrasjön) i slutet av 1800-talet har lett till stora områden täckta av torvjordar, dels i västra delen av Krankesjön, dels i Silvåkrakärret. Omfattande torvtäkter i början av 1900-talet har skapat många vattenfyllda torvgravar på fältet, som har stor betydelse

5 Bevarandeplan Revingefältet 5(19) för djurlivet och hyser en rik flora. En dikningsplan finns över området där åtgärderna ska ta hänsyn till den allmänna naturvården på fältet. Där dikningen är eftersatt kan idag kraftiga försumpningar ses. I början av 1900-talet var stora delar av Revingefältet uppodlade (ekonomisk karta 1914). Trädesperioderna var troligen långa med uppodling vart 6:e år, hårt bete vissa år och inget bete andra år. Krav på större avkastningar från jordbruket ledde till att perioderna med träda minskade successivt, med ökad sandflykt och dynbildningar som följd. Stora delar av fältet hävdas idag som betesmark, med ranchverksamhet där köttdjur går ute året runt. Sedan 1960 präglas området av den militära verksamheten där Fortifikationsverket är den störste ägaren. Den militära verksamheten präglas av övningar i större förband där mekaniseringsgraden är hög, med pansrade, bandgående stridsfordon samt terränggående hjulfordon. Under verksamheten används såväl vägar och stridsfordonsstråk som övrig mark för framryckning och körning. På övningsfältet finns även ett flertal skjutbanor, motorövningsbanor samt NBC-bana med hög kapacitet. Den nuvarande funktionen som övningsfält med bandfordonskörning och en ägare, Fortifikationsverket, har stor betydelse för att bibehålla stora sammanhängande ytor med höga biologiska värden. Även andra verksamheter använder idag fältet som övningsområde, bl. a Räddningsskolan, Hemvärnet, Rikspolisstyrelsen samt försvarets frivilligorganisationer. Hela Revingefältet är ett mycket uppskattat och lättillgängligt rekreationsområde i södra Skåne och utnyttjas flitigt av fågelskådare, botanister, entomologer, hundägare, motionärer, för ridning, modellplanflygning, för jakt och fiske osv. De stora ytorna kan hysa många aktiviteter samtidigt och dessutom gynnas vegetationen på de torra sandmarkerna av ett visst slitage. Den stora biologiska mångfalden gör området värdefullt ur utbildningssyfte och den unika biologiska mångfalden på Revingefältet har dessutom utnyttjats flitigt genom åren för olika forskningsstudier vid framförallt Lunds universitet, som har en ekologisk fältstation vid Stensoffa. Centralt i området ligger en av landets förnämligaste fågelsjöar, Krankesjön, med många häckande fågelarter (bl. a fisktärna, skäggdopping och svarttärna), samt övervintrande och rastande flyttfåglar (bl. a aftonfalk, dubbelbeckasin, havsörn, salskrake och flera arter av gäss). Hela sjön är grund med en naturligt basisk och relativt näringsfattig vattenstatus, vilken måste bibehållas för att naturtypen med sin karaktäristiska vegetation ska kunna bevaras. Stränderna runt Krankesjön är till största delen igenväxta med vass, vide och al. Vassarna runt sjön hyser ett rikt fågelliv med bl. a häckande skäggmes, fiskgjuse, brun kärrhök, vattenrall och rördrom. Al- och videsnåren har en trivial flora, men ett rikt insektsliv, perfekta gömställen och födosökområden för rastande flyttfåglar och är häckningslokal för bl. a pungmes, småfläckig sumphöna och sävsångare. I början av 1900-talet utnyttjades sjöstränderna för slåtter och idag har vissa strandängar väst om sjön restaurerats och betas årligen. Floran som utvecklats tyder på långvarig slåtter- eller beteshävd. Även livsmiljön för häckande och rastande fåglar har gynnats genom ökad fuktängsareal och den blå bård som lämnats mot vassen. På kalkrikare partier väster om Krankesjön och i Silvåkrakärret förekommer kalkfuktängar, med en artrik och sällsynt flora och fauna som har gynnats genom restaurering och återupptagen hävd med slåtter. Inne i sumpsnåren norr om Stensoffa ligger stora, ohävdade kalkkärr med ag ( agkärr ) som sakta växer igen med vide och björk. I nordöstra delen av Revingefältet förekommer två igenväxta sjöar som idag delvis har utvecklat intermediärkärr. Stora arealer trivialare fuktäng med tuvtåtel förekommer i sänkan vid Silvåkrakärret och i öster, där Revingefältet angränsar till Vombsängar och Klingavälsåns naturreservat. Läget gör dessa ängar ytterst intressanta för häckande och rastande fåglar, vilket framkommit från en inventering av Lunds kommun där häckande tofsvipa och storspov observerats. Runt hela Krankesjön och Silvåkrakärret sträcker sig stora sandryggar med torra fårsvingelgräsmarker och gräsmarkssanddyner. På torrare områden har en kombination av beteshävd och

6 Bevarandeplan Revingefältet 6(19) markomrörning (t ex genom militär verksamhet) gynnat gräsmarksfloran med ett stort inslag annueller, en vegetation som är tämligen allmän på sandiga jordar och vanlig på militära övningsfält i Skåne. Alsump- och klibbalstrandskogarna är sena successionsstadier på framförallt dikad mark eller gammal sjöbotten. De är relativt unga och har troligen uppkommit genom igenväxningar av slåtter- och/eller betesmark under 1900-talet. Biotoperna är viktiga för djurlivet medan floran oftast är trivial. Betade skogsdungar med bok och ek, samt en obetad, fuktig ekskog vid Västra Tvet i söder med ett mindre hasselsnår och en frodig lundflora förekommer. I norr breder stora tallplanteringar ut sig på Södra skånska regementets ursprungliga övningsområde. Dessa planteringar är viktiga häckningslokaler för bl. a nattskärra och trädlärka. På Revingefältet förekommer fem områden som är utpekade som nyckelbiotoper av skogsvårdsstyrelsen. Ekskogarna vid Myrdungen, som innehåller rikligt med grova träd, och tre områden med mycket död ved; bokpartierna öst och väst om Tvedöra samt alsumpskogen i Bökemossen. Naturtyper På torrare områden breder framförallt gräsmarkssanddynen (2330) ut sig och vegetationen domineras delvis av bergven och på något mer omrörda områden av borsttåtel (övriga arter är bl. a bergsyra, flockfibbla, hedblomster, luktvädd, monke, sandstarr). Vid regementet i norr finns ett område med rissanddyn (2320) där kruståtel och ljung dominerar. På något näringsrikare sandområden med tätare grässvål förekommer stora arealer torra låglandsgräsmarker (6270) med backnejlika, fårsvingel, knippfryle, rödven m fl. Den hedartade naturtypen (4030) domineras av kruståtel, ljung och/eller sandstarr. I området förekommer många hotade eller sällsynta växt- och djurarter, som är knutna till de torrare, öppna markerna, såsom luktvädd, grönaktigt knölfly, smalt gräsmott, utropsstreckad korthuvudmal, klockgentiana, alkonblåvinge (bilaga 2). Vallinsådd förekom så sent som på 1990-talet, vilken bidrar till att en starkt kulturpåverkad vegetation idag breder ut sig över stora delar av Revingefältet. Denna gräsvegetation saknar bottenskikt och består antingen av engelskt rajgräs, hundäxing, kamäxing, timotej och ängssvingel, eller gles, högvuxen vegetation som domineras av gråbo, knylhavre, kvickrot och många ruderatarter. Fuktigare sandmarker och tillfälliga vattensamlingar är exklusiva livsmiljöer för hotade/sällsynta arter, såsom stinkpadda, lökgroda, fingerhirs och åkermadd (bilaga 2). Fuktängarna (6410) med blåtåtel är få och domineras av blåtåtel, krypven och krypvide, medan lågstarrängar av framförallt kalkrik typ är något vanligare med bl. a darrgräs, hartmansstarr, hirsstarr, majviva, orkidéer, ormtunga, slåtterblomma, vildlin, ängsvädd och rödlistade arter såsom svarttåg och hartmansstarr. På fuktängarna med blåtåtel vid Västra Tvet förekommer rikligt med klockgentiana och den sällsynta alkonblåvingen. I de igenväxta sjöarna i norr förekommer intermediärkärr (7140) som domineras av flaskstarr och vitmossor. De större sammanhängande partierna med agkärr (7210) är extremt artfattiga med en trivial flora. De fuktiga skogstyperna (9080 och 91E0) förekommer nästan uteslutande på igenväxt ängsmark eller gammal sjöbotten och har en trivial flora. I sumpskogarna på Revingefältet förekommer en rik insektsfauna med flera rödlistade arter såsom bålgetinglik glasvinge, glasbjörksvikmal, punkterad lavspinnare och stor skimmerfjäril. De flesta av bokskogsdungarna är mer än 100 år och utgörs framförallt av lågörttypen (9130) med harsyra, långsvingel, löktrav, men även av fryletypen (9110) med ett glest fältskikt av ofullständigt nedbrutna boklöv. De örtrika ekskogarna (9160) var öppnare i början av seklet och troligen hävdade som äng. Idag är vissa delar betade med en markvegetation av friskäng medan andra delar är obetade med en riklig hasselförekomst och ett fältskikt med bl. a buskstjärnblomma, lundgröe och nejlikrot. Ekskogarna på de sandiga slättmarkerna (9190) är relativt unga med en trivial flora.

7 Bevarandeplan Revingefältet 7(19) Krankesjön har en vegetation av Charatyp (3140) som domineras av kransalger och nateväxter (framförallt taggfäfse och borstnate). Av släktet Chara förekommer fyra arter i Krankesjön, varav spretsträfse är rödlistad, medan flera arter har försvunnit från sjön under senare tid, bl. a den starkt hotade stjärnslinke. I de närings- och humusrika torvtäkterna frodas bl. a bläddror, dyblad, gul näckros, nateväxter, sjöranunkel och vattenaloe. Natura 2000-arter Krankesjön och de omkringliggande dammarna utgör dessutom livsmiljöer för de, enligt Natura 2000, prioriterade arterna bred gulbrämad dykare, citronfläckad kärrtrollslända och större vattensalamander. Den breda gulbrämade dykarbaggen lever i yttre kanten av tätare bestånd med högstarrvegetation och sjöfräken i klarvattensjöar och åar. Både larven och den vuxna skalbaggen är rovdjur som bl. a lever av nattsländelarver. Arten har relativt god spridningsförmåga. Den citronfläckade kärrtrollsländan förekommer i fiskfria vatten med öppna vattenspeglar i kombination med vindskyddad strandvegetation. Individerna är goda flygare som kan förflytta sig mellan olika vatten på upp till 10 km. Stor vattensalamander förekommer i fiskfria vatten med viss vegetation. Krankesjön med omnejd utgör en viktig häcknings-, rast- och övervintringslokal för många fågelarter, se vidare bevarandeplan för SPA-området Krankesjön SE I bilaga 2 redovisas för varje naturtyp de arter på Revingefältet vars överlevnad inte långsiktigt är säkrad i Sverige enligt Rödlistade arter i Sverige 2000 fastställd av Naturvårdsverket den 10 maj FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GYNNSAM BEVARANDESTATUS Ett nära samarbete mellan berörda myndigheter och den som äger eller brukar en mark är en av de viktigaste förutsättningarna för att ett områdes värdefulla livsmiljöer och arter ska finnas kvar. Naturtyper För att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus på områdets ris- och grässanddyner, hedar, låglandsgräsmarker, fuktängar och kärr måste dessa marker hålls öppna, utan igenväxningsvegetation, och framförallt så krävs det kontinuerlig hävd i form av bete och/eller slåtter. Ska naturtyper på sanddyn bevaras långsiktligt förutsätts även en balans mellan ett visst markslitage med blottad sand, för att inte växa igen, och förekomst av viss sandbindande vegetation. Blottad jord/sand är en förutsättning för livskraftiga populationer av den speciella insektsfauna med många nationellt rödlistade arter som är knuten till det varmare mikrohabitat som bildas med ökad solinstrålning till markytan. Förutsättningar för att säkerställa den långsiktiga existensen av fuktäng och kärr i området är en bibehållen hög grundvattennivå med god vattenkvalitet och utan tillförsel av näringsämnen. De flesta habitat ska hållas öppna, utan träd och buskar. Den skogliga kontinuiteten och en varierad åldersstruktur på skogen är förutsättningar för förekomster av höga naturvärden i alla skogstyper. Olika strukturer och substrat, såsom död ved och träd i olika nedbrytningsstadier, är betydelsefulla för en hög biologisk mångfald med sällsynta och hotade arter. En förutsättning för att uppnå en långsiktigt gynnsam bevarandestatus är en obruten kontinuitet av grova träd och död ved. Den interna dynamiken i alsumpskog och i lövskogar på alluviala avlagringar ska utvecklas fritt med naturliga störningar och leda till ett naturskogsliknande tillstånd, där en varierad åldersstruktur är en förutsättning för kontinuiteten av lövträd.

8 Bevarandeplan Revingefältet 8(19) Vattenkvalitén i en kalkrik oligomesotrof sjö ska vara relativt näringsfattig, basrik och klar, för att de för sjön typiska arterna ska förekomma i långsiktigt livskraftiga populationer. Vegetationen ska bestå av olika arter kransalger. En naturlig hydrologi ska eftersträvas och åkerbruk eller skogsbruk i sjöns omedelbara närhet måste undvikas. I naturtyper med gynnsam bevarandestatus ska de typiska arterna förekomma i långsiktigt livskraftiga populationer. Natura 2000-arter Lek- och yngelvattnen för den större vattensalamandern ska vara solbelysta, fiskfria, relativt djupa dammar, med viss vegetation i omgivningen. Arten har även specifika val av landmiljö under övervintringsperioden och kräver ett mosaikartat småvatten- och skogslandskap för att populationen i ett område ska vara långsiktigt livskraftig. Förutsättningar för långsiktigt bevarande av populationen bred gulbrämad dykare är insektsrika vatten med tät strandvegetation i kombination med större vegetationsfria vattenytor. Området får inte eller endast marginellt vara påverkat av försurning. Den citronfläckade kärrtrollsländan behöver tillgång till näringsrika vatten, stillastående eller endast svagt strömmande, med relativt god vattenkvalité. Under parningsflykten är öppna vattenspeglar och vindskyddad strandvegetation viktiga, medan larverna gynnas av hög artrikedom av vatteninsekter och frånvaro av fisk. För gynnsam bevarandestatus för områdets fågelarter, se vidare bevarandeplan för SPA-området Krankesjön SE Ytterligare information om naturtyper och Natura 2000-arter i tabell 1 kan hämtas från Naturvårdsverkets art- och biotopvägledningar under rubrikerna Förutsättningar för gynnsam bevarandestatus och Ekologiska krav. Se Naturvårdsverkets webbplats RISK FÖR SKADA De största riskerna för områdets naturtyper och Natura 2000-arter är: igenväxning pga. svag eller utebliven hävd, tillskottsutfodring, gödsling, besprutning, användande av avmaskningsmedel med likartad miljöpåverkan som avermectin mm för svagt slitage på sandmarkerna förnaansamling uppodling alt. trädplantering av de öppna markerna avverkning av grova träd och bortplockning av död ved glapp i kontinuiteten av grova träd och död ved övergödning, miljögifter och uppgrumling av vattenmiljöer förändring av hydrologin i eller utanför området gödslings- och försurningseffekter från nedfall av luftburna föroreningar bebyggelse, vägar, anläggningar och annan markexploatering och markanvändningsförändring i och i angränsande områden till naturtyperna i tabell 1 Stora, öppna arealer med ris- och grässanddyner förekommer i Skåne nästan enbart på de stora militära övningsfälten. Naturtyperna är starkt dynamiska och deras utbredningar bör beaktas så att inte grässvålen

9 Bevarandeplan Revingefältet 9(19) sluter sig och habitaten växer igen. På Revingefältet bibehålls framförallt gräsmarkssanddynen genom ständig markomrörning och ett kraftigt markslitage via tramp och mekanisk påverkan. Beteshävd i kombination med militär verksamhet är idag av stor betydelse för bevarandet av gräsmarksvegetationen, men bör undvikas under groddjurens lekperioder och hänsyn bör tas till sandlevande insekter. Omrörningen av markerna är dock för svag och lokalt begränsad för att naturtyperna ska kunna upprätthålla någon gynnsam bevarandestatus, partier med blottad sand försvinner successivt och igenväxningen med ohävdsvegetation (såsom gråbo, hundäxing m fl.) ökar. Alarmerande är att den för många rödlistade insektsgrupper viktiga borsttåtelheden har försvunnit med 80 % på 25 år (vid jämförelse med en vegetationstypskartering gjord av Anders Larsson i mitten av 1970-talet). Idag förekommer ingen hävd på stora arealer öppen f d betesmark i norra och nordöstra delen av Revingefältet. På framförallt den ohävdade marken, men även på de betade grässanddynerna, är det primära problemet en kontinuerlig ansamling av kvarstående vegetation. Förnan ackumuleras i bottenskiktet och ändrar markförhållandena med minskad markvärme och ökad näringstillförsel som följd. Dessa förhållanden missgynnar i sin tur de många hotade och sällsynta djur- och växtarter, som har sina livsmiljöer på framförallt grässanddynerna (bilaga 2). Betesmarkerna och de små arealerna med slåtter på Revingefältet är kulturskapade och därför ständigt beroende av hävd. Får slåtter- och betesmarker växa igen under längre perioder utarmas floran successivt och möjligheterna till återkolonisation av hävdberoende arter är minimal från det fåtal ängs- och naturbetesmarker som förekommer i regionen. Dessutom krävs årlig slåtter och/eller bete för att på sikt bibehålla livskraftiga populationer av de hävdberoende arterna. Fördelarna med slåtter är många, bl. a hinner växterna sätta frö, markhäckande fåglars ungar blir flygga och fågelungarna får dessutom skydd av den högre vegetationen före slåttern. Vid skötseln bör hänsyn tas till områdets hävdhistoria. Vid slåtter ska man ta hänsyn till den regionala slåttertraditionen och använda sig av den kunskap om markernas beskaffenhet för slåtter som finns lokalt. Ett långsiktigt hot mot de ogödslade naturgräsmarkerna är en otillräcklig framtida lönsamhet för djurhållning (och slåtter), även om skötselmedel kan kompensera eventuellt produktionsbortfall. Tillgången på betande djur kan därmed, på sikt, bli en begränsning för att kunna uppnå den eftersträvade beteshävden på delar på Revingefältet. Den ständiga tillförseln av näringsämnen från omkringliggande åkrar och det atmosfäriska kvävenedfallet är också ett hot mot naturvärdena och kan på sikt förändra livsmiljön och påverka artsammansättningen på alla ängs- och betesmarker. Sumpskogarna med al, björk och viden har oftast höga naturvärden, med ett rikt fågel- och insektsliv. Dessa värden hotas om omfattande röjningar genomförs i sumpskogarna för att gynna andra naturvärden i och kring Krankesjön. Här måste avvägningar göras för att på det bästa sättet tillvarata hela den biologiska mångfalden som förekommer runt sjön. Får alsump- och klibbalskogarna utvecklas fritt kan de på sikt få varierande åldersstrukturer och utgöra värdefulla livsmiljöer för arter med specifika ekologiska och hydrologiska krav. Vissa av bok- och ekdungarna har lång kontinuitet som lövbärande marker, vilket har skapat goda förutsättningar för en hög biologisk mångfald med stora naturvärden. Naturvärdena i områdets skogsdungar är framförallt knutna till grova träd och död ved och en viss trädkontinuitet samt varierad åldersstruktur på dungarna krävs för att de ska kunna upprätthålla en hög biologisk mångfald. Markanvändningen i Krankesjöns tillrinningsområde kännetecknas av en mycket stor andel öppen mark, där mindre än 25 % av markanvändningen utgörs av åkermark. Detta är mycket ovanligt för Skånes slättsjöar och har resulterat i en låg påverkansnivå i form av erosion och läckage av näringsämnen och bekämpningsmedel. Ändrad markanvändning pga. utökat modernt åker- eller skogsbruk kommer att verka övergödande och därmed negativt på Krankesjöns ekosystem. Ökad mängd näringsämnen gynnar växtplanton och påväxtalger som i sin tur beskuggar de ljuskrävande kransalgerna som dominerar

10 Bevarandeplan Revingefältet 10(19) vegetationen i Krankesjön. Kransalgerna påverkas även negativt om omgivningarna dikas och/eller det förekommer motortrafik på sjön som kan orsaka slitage och grumling. Även utsättning av främmande arter (t ex gräskarp) är ett reellt hot mot den typiska kransalgsvegetationen. Eftersom sjön är grund kan igenväxning i strandzonen på sikt spridas ut i sjön och leda till en arealminskning av naturtypen. Natura 2000-arter Större vattensalamander hotas av habitatförstöring i landskapet i form av dränering, dikning och igenläggning av dammar. Igenväxning som beskuggar dammar för lek- och yngelstadierna äventyrar populationernas fortlevnad. Intensivt betestryck kan dock också skada dammarna med övergödning och alltför mycket tramp i strandzoner som följd. Välstädade betesmarker erbjuder inga övervintringsplatser för arten, som normalt endast rör sig inom en radie av 100 meter. Balansgången är med andra ord fin mellan solbelysning av dammarna och träd- och buskförekomst inom den närmaste omgivningen. Den breda gulbrämade dykaren är allmän i hela Sverige, men aktuell utbredning och frekvens är relativt dåligt kända parametrar. Förekomsten av arten kan ha minskat till följd av försurning i Västsverige. Den citronfläckade kärrtrollsländan förekommer i små grunda vatten, där det är viktigt med en balans mellan den öppna vattenspegeln och vindskyddad strandvegetation för deras reproduktion. Denna livsmiljö kan vara ytterst dynamisk och många lämpliga miljöer hotas av igenväxning. Hoten mot dessa småvatten kan vara diffusa, men allt som påverkar deras utformning och vattenkvalitén bör beaktas, såsom förändringar i vattennivån, övergödning, försurning, utplantering av fisk, verksamheter i strandlinjen såsom skogsavverkningar, bebyggelse etc. I Sverige, som hyser en stor del av det europeiska beståndet av citronfläckad trollslända, har den en relativt god status idag, men populationerna bör övervakas så att negativa förändringar kan upptäckas i tid. När det gäller risk för skada för områdets fågelarter, se vidare bevarandeplan för SPA-området Krankesjön SE Ytterligare information om naturtyper och Natura 2000-arter i tabell 1 kan hämtas från Naturvårdsverkets art- och biotopvägledningar under rubriken Hotbild. Se Naturvårdsverkets webbplats BEDÖMNING AV BEVARANDESTATUS Vid fältbesök i oktober 2001 på Revingefältet bedömdes bevarandestatusen för naturtyperna i tabell 2. Vid bedömningen av bevarandestatusen har bl. a följande tagits hänsyn till: lågt markslitage och hög förnaansamling i sanddynshabitaten, stora arealer av de öppna markerna är ohävdade, förekomsten av typiska djur och växter i området, stora bälten med bladvass i Krankesjön, grova träd och död ved i vissa av de örtrika bok- och ekdungarna, liten areal bokskog av fryletyp, unga ekdungar på sandig mark och unga klibbalskogar. I bevarandeplanen för Natura 2000-området Krankesjön (SPA) redovisas fågelarternas bevarandestatus.

11 Bevarandeplan Revingefältet 11(19) Tabell 2. Bevarandestatus för naturtyper på Revingefältet 2001 och Natura 2000-arter (Natura 2000-koder inom parentes). Naturtyp Bevarandestatus 2001 Torra sanddyner och sandfält med ljung- och kråkbärshedar (2320) Gott bevarande Gräsmarkssanddyner med borsttåtel och rödven (2330) Gott bevarande Kalkrika oligomesotrofa vatten med bentiska kransalger (3140) Gott bevarande Torra hedar (alla typer; 4030) Gott bevarande * Artrika torra-friska låglandsgräsmarkerav fennoskandisk typ (SF; 6270) Gott bevarande Fuktängar med blåtåtel eller starr (6410) Gott bevarande Öppna välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn (7140) Ordinärt bevarande * Kalkkärr med gotlandsag (7210) Ordinärt bevarande * Lövsumpskogar av fennoskandisk typ (SF; 9080) Ordinärt bevarande Bokskog av fryle-typ (9110) Obetydlig förekomst Bokskog av örtrik typ (9130) Gott bevarande Ek-avenbokskog av buskstjärnblomma-typ (9160) Gott bevarande Äldre ekskogar på sura, sandiga marker (9190) Gott bevarande * Alluviala lövskogar, som tidvis är översvämmade (91E0) Gott bevarande Art Rördrom - Botaurus stellaris (A021) Vit stork - Ciconia ciconia (A031) Salskrake - Mergus albellus (A068) Bivråk - Pernis apivorus (A072) Röd glada - Milvus milvus (A074) Brun kärrhök - Circus aeruginosus (A081) Blå kärrhök - Circus cyaneus (A082) Fiskgjuse - Pandion haliateus (A094) Småfläckig sumphöna - Porzana porzana (A119) Trana - Grus grus (A127) Fisktärna - Sterna hirundo (A193) Svarttärna - Chlidonais nige r (A197) Kungsfiskare - Alcedo atthis (A229) Spillkråka - Dryocopus martius (A236) Fältpiplärka - Anthus campestris (A255) Törnskata - Lanius collurio (A338) Citronfläckad kärrtrollslända - Leucorrhinia pectoralis (1042) Bred gulbrämad dykare - Dytiscus latissimus (1081) Större vattensalamander - Triturus cristatus (1166) Gott bevarande Gott bevarande Gott bevarande Gott bevarande Gott bevarande * prioriterad naturtyp enligt Natura 2000 SKYDD OCH BEVARANDEÅTGÄRDER Ingrepp som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område kräver tillstånd av länsstyrelsen enligt 7 kapitlet miljöbalken. Detta gäller oavsett om ingreppet sker inom eller utanför ett Natura 2000-område. Bevarandeplanen ska också fungera som underlag för bedömningen av om tillstånd behövs och om tillstånd kan ges.

12 Bevarandeplan Revingefältet 12(19) Om tillstånd inte kan ges och Natura 2000 innebär avsevärda begränsningar i pågående markanvändning inom den berörda delen av fastigheten har markägaren rätt till ersättning. Mer information finns i Naturvårdsverkets broschyr Natura 2000 Värdefull natur i Sverige och på Naturvårdsverkets webbplats Skydd Skydd för hela objektet saknas. Sankmarkerna väst om Krankesjön, samt västra och sydöstra delen av sjön, samt Silvåkrakärret är skyddade häckningsområden för fågel. Omgivande marker ska skyddas mot exploatering, grundvattensänkande åtgärder mm med stöd av gällande lagstiftning (plan- och bygglagen, miljöbalken med flera lagar). Bevarandeåtgärder Staten har det övergripande ansvaret för skötseln av Natura 2000-områdena och för att bevarandemålen uppnås. En förutsättning för att nå dessa mål är ett gott samarbete mellan staten och den/dem som äger eller brukar marken. Om skötseln av ett Natura 2000-område orsakar merkostnader för en markägare/arrendator kan ersättning fås, till exempel miljöersättning för betesmarker. Markägaren kan även skriva skötselavtal med Länsstyrelsen. Mer information om regler, ansvar och ersättningar i samband med Natura 2000 finns i Naturvårdsverkets broschyr Natura 2000 Värdefull natur i Sverige och på Naturvårdsverkets webbplats Skötselplan för Pansarövningsfältet Revingefältet upprättades av Fortifikationsverket. Åtgärdsplaner inom Miljö- och landsbygdsprogrammet har upprättats för våtmarken väst om Krankesjön, i delar av Silvåkrakärret och för betesmarkerna vid och norr om Klingvalla stugområde. Restaureringsåtgärder Ska livsmiljöerna för typiska respektive rödlistade arter, som är knutna till öppna marker på Revingefältet, bevaras måste habitaten hållas öppna och igenväxning hindras genom återupptagen beteshävd med, om möjligt, nötkreatur i hela området. Ratas ett område på sanddyn eller hed, t ex pga. av osmakligt bete, kan en noga kontrollerad bränning vara en nödvändig engångsåtgärd. Förnaansamling på framförallt de torra markerna ska minska genom i första hand återupptagen eller ökad beteshävd. Är inte detta tillräckligt skulle olika åtgärder kunna kombineras för att reducera förnaansamlingen och skapa markblottor, såsom hårt bete (t ex med hästar), tillfällig bränning, sprängning, avskalning av grässvålen. En störning som efterliknar det forna trädesbruket kan återupptas i form av ett ambulerande åkerbruk med t ex bovete/råg, där den insådda grödan ska skördas och forslas bort för att undvika förnaansamling och näringstillförsel. Eventuella åtgärder ska först utföras på försök på liten skala och utvärderas, innan de utförs inom lämpliga habitat på geografiskt spridda platser över hela Revingefältet. Bekämpning av tuvtåtel där denna inte efterhålls genom bete (t ex öst om Sandbymosse). Fortsatt röjning av busksnår och restaurering av betesmark längs sjöns västra strand. Stränderna kring Almen kan med fördel öppnas upp ytterligare något. Slyröjning i agkärren vid behov för att hindra igenväxning. För att habitatet ska utvecklas och den värdefulla floran som kan förekomma i agkärr gynnas är bete i agkärren och framförallt i deras omedelbara närhet en förutsättning. Önskemål om återupptagen översilning av Ö. Tvets ängar. På lång sikt bör främmande trädslag och gran ersättas med inhemska lövträd.

13 Bevarandeplan Revingefältet 13(19) Löpande skötsel Fortsatt bete med nötkreatur på alla öppna gräsbevuxna marker. Vegetationen i betesmarkerna ska vara nerbetad vid betessäsongens slut. Uppnås inte detta kan marken behöva fållindelas för att få ett hårdare betestryck på partier med svag hävd och vid behov putsas. Sambete med olika djurslag är önskvärt. Fortsatt årlig slåtter med efterbete framförallt på partier med kalkfuktäng (Nygårdsäng och Silvåkrakärret), samt om möjligt utöka slåtterarealen. Vid behov slyröjning på alla öppna marker (t ex frisk- och fukthedarna öst om Vaselund). Kontinuerlig slyröjning med rotdragning av tall på alla sanddynsområden. Återställande av skador från den militära verksamheten bör undvikas, men i de fall där det är absolut nödvändigt ska detta ske tidigt i mars alternativt i oktober för att undvika skador under fåglarnas häckningsperioder, groddjurens lekperioder och insekternas bobyggande. Gödsling och användning av bekämpningsmedel ska inte förekomma inom områdets angivna naturtyper. Bok- och ekdungarna bör ha en naturvårdsinriktad skötsel mot ett naturskogsliknande tillstånd, dvs. ingen avverkning av äldre träd, gallring eller bortstädning av död ved får förekomma. Självföryngring ska tillvaratas. Dock ska andelen bok vara minst 50 % i bokskogarna. Skogsskötseln på Fortifikationsverkets mark följer aktuell Grön skogsbruksplan för Revingefältet. De unga aldominerade naturtyperna ska, så långt det är möjligt, lämnas för fri utveckling mot ett naturskogsliknande tillstånd, dvs. ingen avverkning av äldre träd, gallring eller bortstädning av död ved. Försiktiga gallringar kan tillåtas för att eftersträva en varierad åldersstruktur, ta bort igenväxningsvegetation och främmande trädslag. Vid eventuella gallringar får marken inte förstöras och hydrologin förändras. Vid skogsbruk intill Krankesjön ska särskilda hänsyn tas till vattenmiljön. Genom att undvika rensning av gamla diken och bevara kantskogen runt sjön kan transporten av grumlande partiklar och gödande ämnen minimeras. Se vidare bevarandeplanen för SPA-området Krankesjön vad gäller bevarandeåtgärder. VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ Alla som planerar att utföra en åtgärd som man tror kan påverka ett områdes naturvärden ska på ett tidigt stadium kontakta Länsstyrelsen. Det underlättar eventuell tillståndsprövning som Länsstyrelsen ska göra. När det gäller åtgärder på skogsmark ska istället Skogsvårdsstyrelsen kontaktas. UPPFÖLJNING 1. Kontroll av naturtypernas areal, struktur och funktion och typiska arter vart 5-6 år. 2. Kontroll av Natura 2000-arternas förekomst och deras livsmiljös struktur och funktion vart 5-6 år. 3. Inventering av hotade/sällsynta arters (bilaga 2) förekomster ska utföras. 4. Sammanställning och utvärdering av skydd och meddelade tillstånd.

14 Bevarandeplan Revingefältet 14(19) ÖVRIGT Bevarandeplanen gäller tills vidare. Bevarandeplanen kommer att revideras om ny kunskap ger anledning till det. Natura 2000-områdets gräns kommer att justeras på delar av fastigheten Lund Silvåkra 45:1. Områdets gräns väster om Revinge by kommer också att ses över. Miljö- och landsbygdsprogrammets ersättningar utgår för skötseln av delar av Revingefältet. I åtgärdsplaner för området har skötselvillkoren fastställts. Bevarandeplanen reglerar inte nuvarande verksamhet vad gäller jakt eller fiske. Bevarandeplanen begränsar inte öppethållandet av befintlig utsiktsgata från slottet norrut över sjön på fastigheten Lund Silvåkra 45:1. REFERENSER Blindow I Kransalger i Skåne. Rapportserien Skåne i utveckling 99:34. Blindow I., Andersson G., Hargeby A Krankesjön, en fågelsjös tillfrisknande. Park- och Naturförvaltningen, Lunds kommun. Cederberg B, Löfroth M. (eds) Svenska djur och växter i det europeiska nätverket Natura ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Eklöv A., Fiskar och fiske i Lunds kommun. Park- och naturkontoret, Tekniska förvaltningen, Lunds kommun. Majornas Copyprint, Göteborg. Ekologiska institutionen vid Lunds universitet, Hemsida om Krankesjön, Emanuelsson U., Bergendorff C., Billqvist M., Lewan N Det skånska kulturlandskapet. Naturskyddsföreningen i Skåne. BTJ Tryck AB, Lund. Fiskeri verket, Databas över sjöprovfiske i Drottningholm Grimvall A. och A. Nordgard, Sjöar och vattendrag i Skåne går utvecklingen åt rätt håll? Statistisk utvärdering av vattenkvalitet och provtagningsprogram i Skåne län. Rapportserien Skåne i utveckling 2004:1. Gärdenfors U. (ed.) Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Institutionen för miljöanalys vid Sveriges lantbruks universitet i Ulltuna, Databas för vattenkemi, växt- och djurplankton samt bottenfauna , Larsson K Övervakning av kustnära sanddyner. Litteraturstudie och förslag till övervakningsprogram. LST 2002:11, Länsstyrelsen i Skåne län. Lindup B Våtmarksinventering i Malmöhus län. Miljövårdsenheten, länsstyrelsen i Malmöhus län. Med. 1993:4. Lunds kommun, Grönstruktur- och naturvårdsprogram för Lunds kommun bevarande och utveckling. Stadsbyggnadskontoret och Tekniska förvaltningen. Länsstyrelsen i M-län Krankesjön, en fågelsjös utveckling under 50 år. Meddelande 1981:4. Länsstyrelsen i Skåne län Från Sandhammaren till Kullaberg - Naturvårdsprogram för f.d. Malmöhus län. Löfroth M. (ed.) Svenska naturtyper i det europeiska nätverket Natura Naturvårdsverket. Naturvårdverket förlag. Miljögiftsgruppen vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, Krankesjön, ett svenskt referensområde för metaller och organiska miljögifter i stare. Miljögiftsgruppen vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, Krankesjön, ett svenskt referensområde för metaller och organiska miljögifter i mört, Naturvårdsplan för Lunds kommun Park- och Naturvårdsnämnden i Lunds kommun. Naturvårdsplan i Skåne, del Malmöhus län Länsstyrelsen i Malmöhus län. Naturvårdsverket, Krankesjön, referenssjö i det nationella programmet för miljöövervakning av sjöar, Nordiska Ministerrådet Vegetationstyper i Norden. (ed. Lars Påhlsson). TemaNord 1994:665. Nordiska Ministerådets sekretariat.

15 Bevarandeplan Revingefältet 15(19) Persson K., Sjöinventering i Malmöhus län. Naturvårdsenheten, Länsstyrelsen i Malmöhus län, meddelande nr 1979:3. Översiktsplan för Lunds kommun ÖPL-98. Stadsarkitektkontoret i Lunds kommun. Bilagor 1. Översiktskarta samt kartor med naturtyper enligt Natura 2000 på Revingefältet Rödlistade arter på Revingefältet Upprättad av Länsstyrelsen i Skåne län Planförfattare: Gabrielle Rosquist Senast reviderad av Anette Cerne

16 Bevarandeplan Revingefältet 16(19) Bilaga 2. Rödlistade arter på Revingefältet Habitat/Artgrupp Hotkategori Namn Vetenskapligt namn Gräsmarkssanddyn (2330) - Kärlväxter Småfruktig jungfrukam * Aphanes australis Klubbfibbla * Arnoseris minima Svartklint * Centaurea nigra Åkerfibbla * Hypocheris glabra Dvärgseradella * Ornithopus perpusillus VU Luktvädd Scabiosa canescens Klibbveronika * Verinica triphyllis Luddvicker * Vicia villosa - Fjärilar EN Smalt gräsmott Agriphila poliellus VU Silverstreckad säckmal Coleophora chalcogramella VU Malörtskapuschongfly Cucullia artemisiae VU Mjölfly * Eublemma minutata VU Bastardpärlemofjäril * Fabriciana niobe NT Grönaktigt knölfly Heliothis viriplaca VU Ringlad vintermätare Lycia zonaria VU Svartfläckig blåvinge * Maculinea arion NT Vitpunkterad lundfly Sideridis albicolor - Skalbaggar - * Coniocleonus hollbergi Kalkrik oligomesotrof sjö (3140) - Kransalger EN Spretsträfse * Chara rudis - Groddjur NT Större vattensalamander (1166) * Triturus cristatus - Fiskar VU Groplöja ** Leucaspius delineatus - Fåglar Årta * Anas querquedula VU Rördrom (A021) * Botaurus stellaris NT Salskrake (A021) * Mergus albellus Brun kärrhök (A082) Circus aeruginosus

17 Bevarandeplan Revingefältet 17(19) Habitat/Artgrupp Hotkategori Namn Vetenskapligt namn Kalkrik oligomesotrof sjö (3140) Fiskgjuse (A094) Pandion haliateus Fisktärna (A193) Sterna hirundo VU Svarttärna (A197) * Chlidonais nige r - Skalbaggar Bred gulbrämad dykare (1081) Dytiscus latissimus Bred paljettdykare * Graphoderus bilineatus - Sländor Citronfläckad kärrtrollslända (1042Leucorrhinia pectoralis - Tvåvingar Vassblomfluga * Lejopis vittata Hed (4030) - Kärlväxter VU Klockgentiana * Gentiana pneumonanthe - Fjärilar VU Alkonblåvinge * Maculinea alcon Fuktäng (6410) - Kärlväxter NT Hartmanstarr * Carex hartmanii CR Svarttåg * Juncus anceps Låglandsgräsmark (6270) - Fjärilar NT Silverfläckat kapuschongfly * Cucullia argenta NT Ängsväddantennmal Nemophora cupriacella EN Utropstecknad korthuvudmal Scythris knochella - Skalbaggar Skoveldyngbagge * Aphodius coenosus Likgul dyngbagge * Aphodius luridus Hård dyngbagge * Aphodius scrota Heddyngbagge * Aphodius sorididus Krokhorndyngbagge * Onthophagus fracticornis Rakhorndyngbagge * Onthophagus nuchicornis Mindre horndyvel * Onthophagus similis Bok/ekskogar (9130; 9160) - Mossor Alléskruvmossa * Tortula virescens

18 Bevarandeplan Revingefältet 18(19) Habitat/Artgrupp Hotkategori Namn Vetenskapligt namn Övrig sandmark - Kärlväxter Paddfot * Aspergo procumbens Riddarsporre * Consolida regalis VU Fingerhirs * Digitaria ischaemum Korndådra * Neslia paniculata NT Kavelhirs * Setaria viridis VU Åkermadd * Sherardia arvensis Åkersyska * Stachys arvensis - Fåglar NT Mindre strandpipare * Charadrius dubius - Groddjur EN Stinkpadda * Bufo calamita EN Lökgroda * Pelobates fuscus - Skalbaggar Trädeslöpare * Harpalus calceatus Sumpskogar - Fåglar VU Pungmes * Remiz pendulinus - Fjärilar NT Stor skimmerfjäril * Apatura iris NT Glasbjörkvikmal Parornix trangotti NT Punkterad lavspinnare Pelosia muscerda NT Bålgetinglik glasvinge * Sesia bembeciformis Övriga - Kärlväxter Källgräs * Catabrosa aquatica Luddbjörnbär * Rubus insularis Hjärtstilla * Leonurus cardiaca - Lavar Flikig sköldlav * Melanelia laciniatula Kalkvägglav * Xanthoria calcicula - Svampar Knottrig rottryffel * Scleroderma verrucosum Fjällsopp * Strobilomyces strobilaceus - Fåglar VU Bivråk (A072) Pernis apivorus

19 Bevarandeplan Revingefältet 19(19) Habitat/Artgrupp Hotkategori Namn Vetenskapligt namn Övriga - Fåglar VU Röd glada (A074) Milvus milvus VU Blå kärrhök (A082) Circus cyaneus VU Kungsfiskare (A229) * Alcedo atthis NT Storspov Numenius arquata VU Sommargylling Oriolus oriolus RE Vit stork (A031) Ciconia Ciconia EN Fältpiplärka (A255) Anthus campestris NT Sädgås Anser fabalis VU Svarttärna (A197) Chlidonias niger VU Småfläckig sumphöna (A119) Porzana porzana NT Skedand Anas clypeata NT Brunand Aythya ferina NT Skogsduva Columba oenas NT Vaktel Coturnix coturnix NT Mindre hackspett Dendrocopos minor NT Rapphöna Perdix perdix NT Sånglärka Alauda arvensis NT Hämpling Carduelis cannabina NT Törnskata (A338) Lanius collurio NT Gräshoppsångare Locustella naevia NT Backsvala Riparia riparia NT Entita Parus palustris - Däggdjur VU Kronhjort Cervus elaphus - Fiskar CR Ål Anguilla anguilla - Tvåvingar Vitläppad savdaggfluga * Amiota albilabris Mindre pälsblomfluga * Criorhina berberina Sydlig skogsvedblomfluga * Temnostoma meridionale - Skalbaggar Kullaspetsvivel * Apion dispar - * Ceutorhynchs javeti - * Chrysolina sanguinoleuta - * Gronops lunatos - * Hylis olexai - * Hypera dunci - * Melagethes ochropus - * Nosodendrin fasciculare - * Trichoceble memnonia CR Akut hotad EN Starkt hotad VU Sårbar NT Missgynnad * Rödlistan 2003 ** Lars Colvin Gabrielle Rosquist, rev av Anette Cerne

20 Bilaga 1. Översiktskarta Natura 2000-området Revingefältet med omnejd. N Natura 2000-området revingefältet.shp kilometer

21 Bilaga 1. Delkarta 1 Natura 2000-området Revingefältet med naturtyper enligt Natura 2000 (nordväst). N Natura habitat (SCI) Nat2000hab.shp 2320 Torra sanddyner och sandfält med ljung- och kråkbärshedar 2330 Gräsmarkssanddyner med borsttåtel och rödven 3140 Kalkrika oligomesotrofa vatten med bentiska kransalger 4030 Torra hedar (alla typer) 6270 Artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ 6410 Fuktängar med blåtåtel eller starr 7140 Öppna svagt välvda mossar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn 7210 *Kalkkärr med gotlandsag 9080 Lövsumpskogar av fennoskandisk typ 9110 Bokskog av fryle-typ 9130 Bokskog av örtrik typ 9160 Ek-avenbokskog av buskstjärnblomma-typ 9190 Äldre ekskogar på sura, sandiga slättmarker 91E0 Alluviala skogar som tidvis är översvämmade kilometer

22 Bilaga 1. Delkarta 2 Natura 2000-området Revingefältet med naturtyper enligt Natura 2000 (väster). N Natura habitat (SCI) Nat2000hab.shp 2320 Torra sanddyner och sandfält med ljung- och kråkbärshedar 2330 Gräsmarkssanddyner med borsttåtel och rödven 3140 Kalkrika oligomesotrofa vatten med bentiska kransalger 4030 Torra hedar (alla typer) 6270 Artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ 6410 Fuktängar med blåtåtel eller starr 7140 Öppna svagt välvda mossar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn 7210 *Kalkkärr med gotlandsag 9080 Lövsumpskogar av fennoskandisk typ 9110 Bokskog av fryle-typ 9130 Bokskog av örtrik typ 9160 Ek-avenbokskog av buskstjärnblomma-typ 9190 Äldre ekskogar på sura, sandiga slättmarker 91E0 Alluviala skogar som tidvis är översvämmade kilometer

23 Bilaga 1. Delkarta 3 Natura 2000-området Revingefältet med naturtyper enligt Natura 2000 (sydväst). N Natura habitat (SCI) Nat2000hab.shp 2320 Torra sanddyner och sandfält med ljung- och kråkbärshedar 2330 Gräsmarkssanddyner med borsttåtel och rödven 3140 Kalkrika oligomesotrofa vatten med bentiska kransalger 4030 Torra hedar (alla typer) 6270 Artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ 6410 Fuktängar med blåtåtel eller starr 7140 Öppna svagt välvda mossar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn 7210 *Kalkkärr med gotlandsag 9080 Lövsumpskogar av fennoskandisk typ 9110 Bokskog av fryle-typ 9130 Bokskog av örtrik typ 9160 Ek-avenbokskog av buskstjärnblomma-typ 9190 Äldre ekskogar på sura, sandiga slättmarker 91E0 Alluviala skogar som tidvis är översvämmade kilometer

24 Bilaga 1. Delkarta 4 Natura 2000-området Revingefältet med naturtyper enligt Natura 2000 (söder). N Natura habitat (SCI) Nat2000hab.shp 2320 Torra sanddyner och sandfält med ljung- och kråkbärshedar 2330 Gräsmarkssanddyner med borsttåtel och rödven 3140 Kalkrika oligomesotrofa vatten med bentiska kransalger 4030 Torra hedar (alla typer) 6270 Artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ 6410 Fuktängar med blåtåtel eller starr 7140 Öppna svagt välvda mossar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn 7210 *Kalkkärr med gotlandsag 9080 Lövsumpskogar av fennoskandisk typ 9110 Bokskog av fryle-typ 9130 Bokskog av örtrik typ 9160 Ek-avenbokskog av buskstjärnblomma-typ 9190 Äldre ekskogar på sura, sandiga slättmarker 91E0 Alluviala skogar som tidvis är översvämmade kilometer

25 Bilaga 1. Delkarta 5 Natura 2000-området Revingefältet med naturtyper enligt Natura 2000 (öster). N Natura habitat (SCI) Nat2000hab.shp 2320 Torra sanddyner och sandfält med ljung- och kråkbärshedar 2330 Gräsmarkssanddyner med borsttåtel och rödven 3140 Kalkrika oligomesotrofa vatten med bentiska kransalger 4030 Torra hedar (alla typer) 6270 Artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ 6410 Fuktängar med blåtåtel eller starr 7140 Öppna svagt välvda mossar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn 7210 *Kalkkärr med gotlandsag 9080 Lövsumpskogar av fennoskandisk typ 9110 Bokskog av fryle-typ 9130 Bokskog av örtrik typ 9160 Ek-avenbokskog av buskstjärnblomma-typ 9190 Äldre ekskogar på sura, sandiga slättmarker 91E0 Alluviala skogar som tidvis är översvämmade kilometer

26 Bilaga 1. Delkarta 6 Natura 2000-området Revingefältet med naturtyper enligt Natura 2000 (nord). N Natura habitat (SCI) Nat2000hab.shp 2320 Torra sanddyner och sandfält med ljung- och kråkbärshedar 2330 Gräsmarkssanddyner med borsttåtel och rödven 3140 Kalkrika oligomesotrofa vatten med bentiska kransalger 4030 Torra hedar (alla typer) 6270 Artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ 6410 Fuktängar med blåtåtel eller starr 7140 Öppna svagt välvda mossar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn 7210 *Kalkkärr med gotlandsag 9080 Lövsumpskogar av fennoskandisk typ 9110 Bokskog av fryle-typ 9130 Bokskog av örtrik typ 9160 Ek-avenbokskog av buskstjärnblomma-typ 9190 Äldre ekskogar på sura, sandiga slättmarker 91E0 Alluviala skogar som tidvis är översvämmade kilometer