MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

Transkript

1 Vårt diarienummer SPN 109/ MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Tillhörande detaljplan för Börsebo 3:2 Inom Rönö på Vikbolandet i Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering 17 december 2010

2 MKB är utförd av Ramböll Sverige (uppdragsnummer ) med Marita Lorentzon som uppdragsledare, Frida Sjöblom och Sofia Åkerman som handläggare och Elsa Alberius som interngranskare. Arbetet med MKB har skett i samverkan med Norrköpings kommun Stadsbyggnadskontoret, Fysisk planering genom Jan Eklund och arkitektföretaget Arkitema Architects genom Christian Restorff-Liliegrenn. Upphov/källor till dokumentets figurer/kartor/bilder är angivet i tillhörande bildtext. Framsidebild: Ramböll Sverige AB. 1 av (72)

3 1. SAMMANFATTNING LÄSHÄNVISNING... 6 DEL 1 - INLEDNING INLEDNING BAKGRUND KORT OMRÅDESBESKRIVNING PLANPROCESS OCH HANDLINGAR SYFTE MED MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGEN, MKB MILJÖBEDÖMNINGENS GRUNDER BEHOVSBEDÖMNING AVGRÄNSNING AV MKB ALTERNATIV BEDÖMNING AV KONSEKVENSER OSÄKERHET MILJÖMÅL OCH MILJÖNORMER DEL 2 - MILJÖKONSEKVENSER RIKSINTRESSEN FÖRUTSÄTTNINGAR DETALJPLANENS PÅVERKAN OCH KONSEKVENSER NOLLALTERNATIV - BEFINTLIG DETALJPLAN FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN NATURMILJÖ FÖRUTSÄTTNINGAR DETALJPLANENS PÅVERKAN OCH KONSEKVENSER NOLLALTERNATIV - BEFINTLIG DETALJPLAN FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN DJURLIV FÖRUTSÄTTNINGAR DETALJPLANENS PÅVERKAN OCH KONSEKVENSER NOLLALTERNATIV BEFINTLIG DETALJPLAN FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN FRILUFTSLIV OCH REKREATION FÖRUTSÄTTNINGAR DETALJPLANENS PÅVERKAN OCH KONSEKVENSER NOLLALTERNATIV BEFINTLIG DETALJPLAN FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN VATTENMILJÖ FÖRUTSÄTTNINGAR DETALJPLANENS PÅVERKAN OCH KONSEKVENSER av (72)

4 9.3 NOLLALTERNATIV BEFINTLIG DETALJPLAN FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN KULTURMILJÖ FÖRUTSÄTTNINGAR DETALJPLANENS PÅVERKAN OCH KONSEKVENSER NOLLALTERNATIV - BEFINTLIG DETALJPLAN FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN LANDSKAPSBILD FÖRUTSÄTTNINGAR DETALJPLANENS PÅVERKAN OCH KONSEKVENSER NOLLALTERNATIV FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER OCH UPPFÖLJNING DEL 3 SUMMERING SLUTSATSER OCH SAMLAD BEDÖMNING PLANENS SAMLADE MILJÖPÅVERKAN LOKALISERINGSBEDÖMNING JÄMFÖRELSE MELLAN ALTERNATIVEN MILJÖMÅLUPPFYLLELSE HUR MILJÖASPEKTERNA INTEGRERATS I DETALJPLANEN SAMMANFATTNING ÅTGÄRDER OCH FÖRSLAG PÅ UPPFÖLJNING OCH ÖVERVAKNING DEL 4 ORDLISTA, REFERENSER OCH BILAGOR ORDLISTA REFERENSER BILAGA 1 MILJÖKONSEKVENSER SOM INTE BEDÖMS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN TRAFIK OCH BULLER SJÖFART BILAGA 2 NATURVÅRDSOBJEKT BILAGA 3 MILJÖMÅL OCH MILJÖNORMER MILJÖKVALITETSMÅL MILJÖKVALITETSNORMER OCH RIKTLINJER av (72)

5 1. Sammanfattning Figur Utsikten från Börsebo 3:2 mot riksintresse Korpetorp - Lönshuvud (Foto: Ramböll) Detaljplaneområdet, fastigheten Börsebo 3:2, är lokaliserat vid östersjökusten på Vikbolandet cirka 12 kilometer från Arkösund (se figur 3.2). Området föreslås detaljplaneläggas för 160 fristående enfamiljshus och en småbåtshamn. Detaljplaneområdet har dramatisk terräng, höga naturvärden och omfattas av strandskydd samt riksintressen. Området är värdefullt för rovfåglar. Denna miljökonsekvensbeskrivning, MKB, ska identifiera och beskriva de effekter som ett maximalt utnyttjande av detaljplanen kan medföra. Konsekvenserna har bedömts i skalan inga, obetydliga, små, måttliga, stora och mycket stora konsekvenser. Börsebo 3:2 Föreslagna vägar och bebyggelse Grova träd och grupper av träd Kända fornlämningar Havet Värdefull natur Riksintresse och strandskydd Figur Föreslagen bebyggelse tillsammans med kända fornlämningar, naturvärden, grova träd och riksintresse (Källa: Arkitema Architects) Detaljplaneförslaget bedöms sammantaget kunna få måttliga till delvis stora regionala och kommunala konsekvenser på riksintressen, naturmiljö, friluftsliv och rekreation. Påverkan på riksintressen bedöms inte medföra påtaglig skada. Detaljplanens lokala påverkan på 4 av (72)

6 naturvärden och fågellivet bedöms sammantaget kunna bli stor till mycket stor. Det är mycket osäkert hur påverkan på fågellivet kommer att bli. Konsekvenserna för naturvärdena och rovfåglar kan tillsammans och på sikt innebära betydande påverkan på rovfåglars bevarandestatus i Östergötlands kustområde. Vissa åtgärder kan vidtas för att minska påverkan, men konsekvenser bedöms ändå kunna kvarstå. Även de lokala konsekvenserna för vattenmiljön bedöms kunna bli stora. Nedan följer en sammanfattning av bedömda konsekvenser. Miljövärde Beskrivning konsekvens och värde Åtgärder och kvarvarande konsekvenser efter möjliga åtgärder Naturmiljö Djurmiljö Små till måttliga konsekvenser lokalt, kommunalt och regionalt. Sammanvägt värde för riksintresse för friluftsliv, kulturmiljö, naturvården och Östergötlands skärgård. Stora konsekvenser lokalt och små till måttliga konsekvenser i ett kommunalt, regionalt perspektiv. Höga naturvärden av klass A och B samt nyckelbiotop inom detaljplaneområdet. Detaljplaneområdet ligger mitt i en av de längre oexploaterade kuststräckorna på cirka 6,5 km Stora till mycket stora konsekvenser både i ett lokalt, kommunalt och regionalt perspektiv. Konsekvenserna är osäkra. Värdefullt område för fåglar och främst rovfåglar. Rödlistade arter förekommer inom området. Åtgärder är svåra att vidta för att begränsa påverkan. Viktigt att behålla naturlig topografi och vegetation. Delar av konsekvenserna kvarstår trots möjliga åtgärder. Vissa åtgärder går att vidta för att begränsa påverkan på kvarstående naturvärden. Intrång i naturvärden går inte att återskapa, måttliga konsekvenser bedöms kvarstår efter möjliga åtgärder. Vissa åtgärder inom bevarade naturområden kan vara möjliga, men kan inte helt ersätta befintliga värden. Osäkert hur rovfåglar kommer att påverkas. Om väl rovfåglar slutar att använda platsen finns troligen inga verkningsfulla åtgärder att vidta för att begränsa de negativa konsekvenserna. Fågelskyddsområde föreslås införas. Stora/mycket stora konsekvenser kan kvarstå efter eventuella åtgärder. Åtgärder kan vidtas på annan plats, men detta begränsar inte påverkan inom detaljplaneområdet. Friluftsliv och rekreation Små positiva och negativa konsekvenser lokalt och kommunalt. Ingår i övergripande orört rekreationsområde. Allmän småbåtshamn är positivt för friluftslivet. Påverkan på naturmiljö och friluftsliv är oåterkalleligt, men vissa åtgärder kan vidtas för att underlätta framtida rekreation genom området. Små till obetydliga konsekvenser kvarstår efter möjliga åtgärder. Vattenmiljö Stora konsekvenser för närvattenmiljön och små konsekvenser för den övergripande vattenmiljön. Konsekvenserna bedöms till största delen bli lokala. Vissa skadeförebyggandeåtgärder kan vidtas för att minska konsekvenser. Kulturmiljö Riksintressen Landskapsbild Obetydliga till små lokala konsekvenser. Fornlämningar och riksintresse för kulturmiljö intill detaljplaneområdet. Små till delvis måttliga lokala konsekvenser. Riksintresse för kulturmiljö innefattar även landskapsbilden Ingen exploatering påverkar direkt fornlämningar. Vissa åtgärder kan vidtas för att minska påverkan. Åtgärder kan vidtas vid bygglov för att minska påverkan på landskapsbilden genom exempelvis placering, färgsättning och takutformning. 5 av (72)

7 2. Läshänvisning Figur 2.1 Trädkronor på Börsebo 3:2 (Foto: Ramböll) Denna miljökonsekvensbeskrivning, MKB, ingår som en del av handlingarna till detaljplan för Börsebo 3:2 inom Rönö på Vikbolandet i Norrköpings kommun. MKB:n ska beskriva konsekvenserna av föreslagen utbyggnad av bostäder enligt detaljplaneförslaget. Under Del 1 Inledning beskrivs projektets bakgrund och varför en MKB har gjorts tillsammans med detaljplanen. Här beskrivs även den grund och de utgångspunkter som MKB:n har grundats på, bland annat hur MKB:n har avgränsats, det alternativ som detaljplaneförslaget har jämförts med och vilka miljömål som finns uppsatta. Under del 1 förklaras också hur de beskrivna konsekvenserna har graderats. Del 1 består av rubrikerna 3 och 4. Under del 2 Miljökonsekvenser beskrivs de medföljande miljökonsekvenser som bedöms vara mest betydande. Del 2 består av rubrikerna 5 11 och konsekvenserna är uppdelade på ämnesrubrikerna Riksintressen (R), Naturmiljö (N), Djurliv (D), Friluftsliv och rekreation (F), Vattenmiljö (V) och Kulturmiljö (K) och Landskapsbild (L). Under varje ämnesrubrik beskrivs förutsättningar, vilka konsekvenser som bedöms uppkomma samt vilka åtgärder som kan vidtas för att minska påverkan. I början av varje rubrik, som beskriver detaljplanens konsekvenser, finns en inramad sammanfattning av de viktigaste konsekvenserna. Under varje ämnesrubrik jämförs även detaljplaneförslagets konsekvenser mot konsekvenserna av nollalternativet. För att lättare bläddra mellan de olika konsekvenserna har beskrivningen av nuläget, planförslagets konsekvenser och nollalternativets konsekvenser markerats med en färgad prick och en bokstavsförkortning, se exempel för miljöaspekten natur nedan. : Förutsättningar för naturmiljö : Planförslagets konsekvenser för naturmiljön : Nollalternativets konsekvenser för naturmiljön Under del 3 Summering sammanfattas och värderas de konsekvenser som beskrivits under del 2. Här redovisas hur föreslagen detaljplan förhåller sig till uppsatta miljömål samt hur eventuella konsekvenser och förslag till åtgärder bör följas upp. Under Del 4 Ordlista, referenser och bilagor finns förklaring på facktermer som förekommer i MKB:n samt vilken litteratur och källor som använts vid framtagandet av MKB:n. Under bilaga 1 beskrivs konsekvenser för Trafik och buller. 6 av (72)

8 DEL 1 - INLEDNING 3. Inledning Figur 3.1 Berghäll ner mot vattnet på Börsebo 3:2 (Foto: Ramböll) Denna miljökonsekvensbeskrivning, MKB, ingår som en del av handlingarna till detaljplan för Börsebo 3:2, inom Rönö på Vikbolandet i Norrköpings kommun. 3.1 Bakgrund Delar av fastigheten Börsebo 3:2 har en gällande byggnadsplan från år 1985 som tillåter fritidshus. Exploatören Swanbay Invest AB önskar bebygga delar av Börsebo 3:2 med fristående enfamiljshus (fritids- eller åretruntbostäder) och har med hjälp av arkitekterna Arkitema Architects upprättat ett förslag till bebyggelse. Miljö- och stadsplaneringsnämnden gav stadsbyggnadskontoret år 2001 ( ) uppdrag att upprätta förslag till program och detaljplan för utvecklingen av fastigheten Börsebo 3:2. Program för Börsebo 3:2 har varit ute på samråd under sommaren 2009 och godkändes av stadsplaneringsnämnden. Under år 2010 har förslag till detaljplan utarbetats i samarbete mellan Norrköpings kommun och exploatören. 3.2 Kort områdesbeskrivning Planområdet är lokaliserat vid östersjökusten på Vikbolandet cirka 12 kilometer från Arkösund och cirka 50 kilometer från Norrköping. Detaljplaneområdet Figur Orienteringskarta 7 av (72)

9 Detaljplaneområdet utgörs av fastigheten Börsebo 3:2, ungefär 114 hektar stor, som ägs av detaljplanens beställare Swanbay Invest AB. Se även bild 4.2 under rubrik Vikbolandets kustområde kännetecknas av sprickdalar och långsträcka havsvikar. Detaljplaneområdet består av oexploaterad skogsmark, med två övergivna sommarstugor. Geologin i detaljplaneområdet består av berg, grovmo och sand. Topografin i området är dramatisk och varierar mellan noll till 45 meter över havet. 3.3 Planprocess och handlingar Denna miljökonsekvensbeskrivning, MKB, ingår som en del av handlingarna till detaljplan för Börsebo 3:2 inom Rönö på Vikbolandet i Norrköpings kommun. Planförslaget består av: Plankarta i skala 1: 2000 med bestämmelser och illustrationer Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Miljöbedömningen har genomförts parallellt med arbetet med att ta fram detaljplanen. Den färdiga produkten av miljöbedömningen, denna MKB, kommer att behandlas samtidigt med planförslaget under remiss/samråd och utställning. Möjlighet finns då att lämna synpunkter på MKB. För ytterligare beskrivning av planprocessen, se rubrik 1.2 Planprosessen en översikt i Planbeskrivningen. 3.4 Syfte med miljökonsekvensbeskrivningen, MKB En miljökonsekvensbeskrivning, MKB är ett dokument som beskriver de konsekvenser som kan uppkomma genom en föreslagen detaljplan. Processen för att ta fram en MKB kallas för miljöbedömning. Det övergripande syftet med en miljöbedömning är att föra in miljötänkandet och integrera miljöaspekterna i detaljplanearbetet så att en hållbar utveckling främjas. Syftet med miljöbedömningen är att identifiera och beskriva de effekter som ett maximalt nyttjande av detaljplanens rättigheter kan komma att medföra samt föreslå åtgärder. MKB ska belysa direkta och indirekta effekter som planens genomförande medför på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, samt på hushållningen med mark, vatten och andra resurser och på den fysiska miljön i övrigt. Det är inte alla detaljplaner som behöver miljöbedömas genom en MKB. Det är enbart de detaljplaner som riskerar att innebära betydande miljöpåverkan (se ordlista rubrik 14) som ska miljöbedömas, se nästa rubrik. 8 av (72)

10 4. Miljöbedömningens grunder Figur 4.1 Hällmarkstallskog och död ved på sydöstra delen av börsebo 3:2 (Foto: Ramböll) 4.1 Behovsbedömning avgränsning av MKB Enligt plan- och bygglagen, PBL (5 kap. 18) ska en MKB upprättas om detaljplanen medger en användning av mark, byggnader eller andra anläggningar som kan innebära en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark, vatten och andra resurser (se ordlista rubrik 14). För att bedöma om detaljplanen för Börsebo 3:2 innebär betydande miljöpåverkan har en behovsbedömning tagits fram för planen ( ). Länsstyrelsen har tagit del av behovsbedömningen under programsamrådet och två så kallade tidiga samråd har hållits om avgränsningen av MKB ( samt ). Detaljplanen föreslår en större småbåtshamn för fritidsbåtar, vilket enligt Miljöbalken medför att detaljplanen automatiskt behöver miljöbedömas genom en MKB till detaljplanen 1. Under arbetet med detaljplanen och miljöbedömningen har behovsbedömningen förtydligats. Detaljplanen bedöms sammantaget kunna innebära en betydande miljöpåverkan (se ordlista rubrik 14) och de ämnesområden som ska belysas i MKB bedöms vara: Riksintressen för Östergötlands skärgård, friluftsliv, naturvård och kulturmiljö Naturmiljö Djurliv Friluftsliv och rekreation Vattenmiljö (dagvatten) Kulturmiljö Landskapsbild Byggtiden Dessa aspekter beskrivs under del 2, rubrik Konsekvenser under byggtiden beskrivs under respektive ämnesrubrik. MKB kommer även mer övergripande att beskriva andra konsekvenser, som inte bedöms som betydande: Trafik och buller (påverkan längs tillfartsvägar inom influensområdet) Dessa aspekter beskrivs under rubrik 16, bilaga 1. 1 Genomförandet av en plan eller en ändring i en plan antas medföra en betydande miljöpåverkan om planen eller ändringen anger förutsättningarna för kommande tillstånd för sådana verksamheter eller åtgärder som anges i bilaga 3 till Förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar, 1998:095 9 av (72)

11 4.1.1 Avgränsning MKB beskriver de förhållanden som kan förväntas råda under byggtiden samt från det att projektet är slutfört och till dess att genomförandetiden gått ut, dvs. 10 år från det att detaljplanen vunnit laga kraft (kring år 2021). Geografiskt avgränsas MKB till att studera förhållandena inom detaljplaneområdet, se figur 4.2. Detaljplanen kan komma att medföra konsekvenser utanför detaljplaneområdet, inom ett så kallat influensområde (se ordlista rubrik 14), vilket också måste beskrivas i MKB, se figur 4.2. Influensområdet har avgränsats utifrån den möjliga påverkan som kan uppstå längs vägarna på grund av utbyggnad av vatten- och avlopp och ökad trafik med buller som följd. Influensområdet omfattar även delar av det närmaste skärgårdsområdet, eftersom det där kan uppstå en påverkan på landskapsbilden. 863 Detaljplaneområdet Ungefärligt influensområde Figur 4.2. Planområde och influensområde (Källa: Norrköpings kommun) 4.2 Alternativ En MKB bör innehålla alternativ som ska fungera som en referens för att kunna bedöma detaljplanens miljökonsekvenser. Syftet med att presentera alternativ är att få en uppfattning om vilken miljöpåverkan föreslagen detaljplan får i jämförelse med andra möjliga lösningar eller möjliga placeringar. Denna detaljplan föreslås jämföras med ett nollalternativ, se rubrik Det alternativ som slutligen valts som förslag till detaljplanen beskrivs under rubrik nedan Detaljplaneförslag för Börsebo 3:2 - valt alternativ Detaljplanens syfte är att: Planeringen syftar till att tillåta byggnation av fristående enfamiljshus inom fastigheten Börsebo 3:2 på Vikbolandet i Norrköpings kommun. Bebyggelsen ska anpassas till topografin och uppföras med material som korresponderar till och smälter in med naturen. Naturen och havet är de stora värden inom planområdet och bebyggelsen ska anpassas till dessa. 10 av (72)

12 Detaljplaneområdet är 168 hektar stort, varav 56 hektar är vatten och 89 hektar naturmark. Föreslagna vägar upptar cirka 4,2 hektar och bostadstomter 17,5 hektar. Inom detaljplanen kan totalt cirka 160 hus inrymmas som antingen kan används som fritidsboende eller som åretruntboende. Bostäder Småbåtshamn m Figur 4.3 Detaljplanekarta. Samrådsförslag till ny detaljplan för Börsebo 3:2. För detaljer på plankartan, se separat detaljplanekarta. (Norrköpings kommun) Figur 4.4 Illustrationskarta för samrådsförslag till ny detaljplan för Börsebo 3:2. (Arkitema Architects) 11 av (72)

13 Detaljplanen medger även en småbåtshamn med möjlighet för gästbåtplatser, restaurang, kiosk, gästbostad, mindre spa och servicehus för gästhamnsbesökare. I hamnen föreslås även en tankstation för båtar samt en möjlighet att tömma båtens toalettank. Utanför småbåtshamnen föreslås en vågbrytare, för att skydda hamnen från stora vågar. För ytterligare beskrivning av detaljplanens innehåll, se planbeskrivning och detaljplanekarta. Alternativa utformningar av detaljplanen som förkastats Olika alternativa utformningar av detaljplanen har studerats under arbetets gång, bland annat för att minimera miljöpåverkan. Här nedan presenteras de diskussioner och avvägningar som gjorts för att komma fram till nuvarande detaljplaneförslag: Placeringen och utformningen av bostäder och vägar har diskuterats. I ett tidigt skede i planprocessen var bebyggelsen placerad i ringar kring en inre väg. Denna placering valdes bort då den inte var yteffektiv, innebar ett större ingrepp i naturen och begränsade spridningsmöjligheterna för djur och växter mellan bebyggelsen. Antalet bostäder inom detaljplaneområdet föreslogs i ett tidigt skede i planprocessen vara cirka 230 stycken. Fördjupade naturinventeringar medförde att antalet bostäder i det slutgiltiga detaljplaneförslaget har sänkts till 160 stycken för att minska påverkan på omgivande naturvärden och för att inte bebygga den nyckelbiotop som finns i detaljplaneområdets södra delar (se ordlista rubrik 14). På grund av förekomst av rovfåglar i den nordöstra delen av detaljplaneområdet har bebyggelsens utbredning begränsats i de nordöstra delarna av detaljplaneområdet. Ett fågelskyddsområde föreslås upprättas inom denna del av detaljplaneområdet. En översiktlig undersökning har genomförts för att utreda om det är möjligt att anlägga en gemensam brunn för uttag av grundvatten inom detaljplaneområdet (Ramböll ). Utredningen bedömde att det mest hållbara alternativet är att ansluta detaljplaneområdet till det kommunala vatten- och avloppssystemet Nollalternativ Nollalternativet föreslås beskriva en bild av detaljplaneområdet om befintliga bestämmelser om markens anordnande fortsätter. Detaljplaneområdet omfattas av en gällande detaljplan från år 1985, se figur 4.5. Detaljplanen medger cirka 75 bostäder i den västra delen av fastigheten och småbåtshamn i öster. Nollalternativet anses vara ett fullgott jämförelsealternativ, då den tydligt skiljer sig från föreslagen ny detaljplan genom: Bebyggelsen i gällande detaljplan är koncentrerad i detaljplaneområdets sydvästra del i jämförelse med föreslagen ny detaljplan vars bebyggelse föreslås över ett större område. Gällande detaljplan medger cirka 75 fritidshus, vilket är mindre än nu liggande detaljplaneförslag med cirka 160 bostäder. Gällande detaljplan medger en småbåtshamn enbart för boende inom detaljplaneområdet. Föreslagen ny detaljplan föreslås en småbåtshamn både för boende och för allmänheten. Den nya detaljplanens småbåtshamn är större än gällande detaljplans. Gällande detaljplan medger ett större friluftsbad norr om föreslagen hamn. Byggnad får uppföras till maximalhöjd av 3,5 meter. Föreslagen ny detaljplan föreslår enbart en mindre badplats utan byggrätt. Gällande detaljplan planerades att förses med vatten från en gemensam vattentäkt, enbart sommarvatten. Bostäder är inte tänka att förses med WC. Avloppet från bad, 12 av (72)

14 disk och tvätt tas omhand inom egen fastighet. Ny detaljplan föreslås anslutning till kommunalt vatten och avlopp. Park eller plantering Friluftsbad Bostäder Vattenområde Småbåtshamn Vattenområde med bryggor m Figur Gällande detaljplan för Börsebo 3:2 från år Diskussion kring Lokaliseringsalternativ Detaljplanområdet pekas ut i Översiktsplan för Norrköpings kommun från år 1990 som ett område med planerad eller diskuterad markanvändning för fritidshusbebyggelse. Gemensam översiktsplan för Linköpings och Norrköpings kommun (antagen 2010) anger en strategisk utveckling av kommunernas markanvändning, men nämner ingen byggnation inom det föreslagna detaljplaneområdet. Norrköpings kommun har startat arbetet med att ta fram en översiktsplan för landsbygden, men ännu finns inget förslag. Innan arbetet är klart gäller översiktsplanen från år Konsekvenserna av detaljplanens förslag till bostadsbebyggelse inom Börsebo 3:2 kommer inte att jämföras med en alternativ lokalisering av bostäder på annan plats inom Norrköpings kommun. Lokaliseringsbedömning och bedömning av konsekvenser av en perifer byggnation inom kommunen bedöms vara utförd och redan strategiskt beslutad i Norrköpings kommun översiktsplan från år Dock kommer konsekvenserna av en perifer byggnation inom kommunen att belysas i MKB:ns avslutande diskussion under rubriken 12.2 Lokaliseringsbedömning. 4.3 Bedömning av konsekvenser MKB ska belysa den mest troliga direkta och indirekta påverkan och konsekvenser som detaljplanens genomförande medför på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat och landskap. MKB ska också belysa konsekvenserna för hushållningen med mark, vatten och andra resurser. Graden av påverkan bedöms i skalan: Ingen påverkan. Obetydlig påverkan. Liten påverkan. Måttlig påverkan. Stor påverkan. Mycket stor påverkan Konsekvenserna bedöms i skalan: Inga konsekvenser. Obetydliga konsekvenser. Små konsekvenser. Måttliga konsekvenser. Stora konsekvenser. Mycket stora konsekvenser. 13 av (72)

15 Graderingen av konsekvenserna är beroende av vilket värde som det berörda objektet har. En stor påverkan på ett objekt av litet värde kan bedömas som en liten konsekvens, medan en mindre påverkan på ett objekt av stort värde kan bedömas som en måttlig konsekvens. Konsekvenserna ska värderas utifrån om de är: Direkta eller indirekta. Lokala, kommunala, regionala, nationella eller internationella. Kumulativa, dvs. summan över tiden av en förändring eller många olika konsekvenser sammanslaget över tiden. Kortsiktiga eller långsiktiga. Jämt flödande eller varierande. Vändbara eller irreversibla, dvs. går processen att stoppa eller inte när den inletts. Läkbara eller irreparabla, dvs. går skadorna att åtgärda eller inte. Farliga eller ödesdigra. Sannolika eller osannolika. Konsekvenserna kommer att beskrivas utifrån att åtgärder och försiktighetsåtgärder som angivits på detaljplanekartan har vidtagits. Förslag till ytterligare åtgärder som kan vidtas för att minska påverkan beskrivs under rubrikerna Förslag till åtgärder för att minska miljöpåverkan. För definition av åtgärder, se ordlista rubrik Osäkerhet Arbetet med MKB:n har genomförts med stöd av befintlig lagstiftning. För att följa lagstiftningen och för att göra konsekvensbedömningen har olika typer av checklistor använts. Rumsliga analyser har genomförts med kartmaterial som grund. I vissa fall har GISmaterial analyserats. I de fall då bedömningen har kunnat baseras på gällande riktvärden eller normer har en sådan jämförelse gjorts. MKB genomförs utifrån bedömningar om en framtida situation. Eftersom framtiden är okänd finns det i bedömningarna alltid en viss osäkerhet. Det är också osäkert om all information som behövs för en korrekt bedömning har varit tillgänglig. Bedömningarna i MKB har gjorts så objektiva som möjligt, men riskerar att bli delvis subjektiva även om flera olika personer har läst dokumentet och haft synpunkter på text och innehåll. Eftersom detaljerad projektering av hus, vägar eller hamn inte har gjorts för området kan inte exakt påverkan beskrivas. Husens utformning och exakta placering är heller inte bestämt. Till detaljplanesamrådet saknas förslag till bevarande- och skötselplan, påbörjad ansökan om tillstånd för vattenverksamhet samt förslag på avtal mellan Norrköpings kommun och exploatören. Dessa planeras att tas fram tills detaljplanen går ut på utställning. 4.5 Miljömål och miljönormer För all planering inom Norrköpings kommun finns en rad miljömål, riktlinjer och normer att utgå ifrån. Miljömålen finns på nationell, regional och kommunalnivå. De miljömål, miljönormer samt lokala miljöstrategier som detaljplanen har utarbetats efter beskrivs under bilaga av (72)

16 DEL 2 - MILJÖKONSEKVENSER 5. Riksintressen Figur 5.1 Tallskog på sydöstra delen av Börsebo 3:2 (Foto: Ramböll) 5.1 Förutsättningar Detaljplaneområdet berörs av totalt fyra riksintressen. Hela Östergötlands skärgård omfattas av riksintresse på grund av sin vidsträcka och finskurna skärgård med mångfald av naturmiljöer samt flertalet sällsynta och hotade arter (4 kap. 2 MB). Inom riksintresset får exploatering och andra ingrepp ske endast om inte natur- eller kulturvärdena påtagligt skadas. Turismens intressen ska prioriteras vid bedömning av olika exploateringar inom området. Detaljplaneområdet Figur 5.2 Riksintressen kring detaljplaneområdet Börsebo 3:2 (Karta: Norrköpings kommun) Strandområde 150 meter från strandlinjen omfattas av riksintresse för friluftslivet och naturvården (MB 3 kap 6 ). Skärgårdens naturmiljö är av riksintresse då de utgör en säregen blandning av hav och land utan egentliga motsvarigheter. Det sammanhängande riksintresseområdet har goda friluftsvärden, då tillgängligheten för allmänheten är god och då variationen i landskapet är stor. 15 av (72)

17 Kustområdet direkt söder om detaljplaneområdet omfattas av riksintresse för kulturmiljövården, Korpetorp Lönshuvud (KE 63). Riksintresset utgörs av en skogsbeklädd udde i ett dominerande krönläge. På kalberget finns en fornlämningsmiljö med ett trettiotal högt belägna stensättningar i from av gravar, troligen från bronsåldern. Här finns även en bevarad vårdkase (signaleld), vilket vittnar om områdets strategiska läge med vidsträckta utsikt över S:t Annas skärgård. Länsstyrelsen i Östergötland uppger (2001, Riksintresse: KE 63) att Etablering av bebyggelse, som tex fritidsbostäder, skulle vara mycket olämpligt inom riksintresset. I kusten utanför detaljplaneområdet finns sjöfartsleder av riksintresse. Se Bilaga 1, rubrik 16 för bedömning av påverkan på farleden. 5.2 Detaljplanens påverkan och konsekvenser Riksintressen är värdefulla både lokalt, regionalt och nationellt. Den sammantagna påverkan på berörda riksintressen bedöms bli måttlig och konsekvenserna bedöms bli små till måttliga. Alla riksintressen påverkas inte direkt, men föreslagen byggnation innebär en indirekt, övergripande påverkan på de sammanhängande värdena längs Vikbolandets kustområde. Av samtliga berörda riksintressen bedöms påverkan på riksintresset för Östergötlands skärgård bli störst. (För förklaring av värdering och bedömning av konsekvenserna, se rubrik 4.3) Byggnation och anläggning inom detaljplaneområdet innebär ett permanent avtryck. Den tidigare orörda marken, med värden för naturmiljön, kulturmiljön och friluftsliv, exploateras och privatiseras till stor del. Området får en förändrad betydelse för sin omgivning. Längs Vikbolandets sydöstra kustremsa finns inom riksintresset Östergötlands skärgård idag en spridd exploatering av bostäder i mindre grupper (se figur 5.2 och 5.3). Mellan grupperna finns orörd skogsmark med natur- och kulturvärden. Detaljplaneområdet ligger mitt i en av de längre oexploaterade kuststräckorna på cirka 6,5 km (mellan Amyborg och Korpetorp). Arkösund Amyborg Detaljplaneområdet Korpetorp Figur 5.3 Exploatering i förhållande till riksintresset för Östergötlands skärgård längs Vikbolandets sydöstra kuststräcka (Karta: Norrköpings kommun med tillägg av Ramböll) 16 av (72)

18 Föreslagen exploateringen innebär att en av Vikbolandets större sammanhängande, orörda, natur- och rekreationsområdet intill havet exploateras. Detta innebär att ett sammanhängande skogsområden fragmenteras ytterligare, djurens naturliga livsmiljöer kan minskas och splittras samt att möjligheten för orörd och ostörd rekreation minskar. En exploatering inom detaljplaneområdet bedöms därför få en kommunal och regional påverkan, då detaljplaneområdets natur-, kultur- och rekreationsvärden utgör en del av en sammanhängande helhet längs kuststräckan (se även rubrik 6.2, där påverkan på de sammanhängande naturvärdena beskrivs). Detaljplaneområdets kvarvarande, obebyggda naturmarker får genom detaljplanens bestämmelser ett visst skydd, vilket är positivt. Småbåtshamn, gästbostad och tillfartsvägar föreslås ligga inom riksintresse för friluftsliv. Exploateringen påverkar negativt det sammanhängande rörliga och orörda friluftslivet på land. Dock är detaljplaneområdet idag relativt svårtillgängligt från land och från havet. Därför kan detaljplaneförslaget innebära små positiva konsekvenser för det rörliga friluftslivet till havs genom att en allmän gästhamn anläggs. (Se rubrik 8 Friluftsliv). Småbåtshamn, gästbostad och tillfartsvägar föreslås ligga inom riksintresse för naturvården. Däremot föreslås inga bostäder inom riksintresset. Föreslagen anläggning och byggnation kan påverka de sammanhängande naturvärdena i och i anslutning till riksintresset (se rubrik 6 Naturmiljö). Riksintresset för kulturmiljö, Korpetorp-Lönshuvud, ligger på en strategiskt vald punkt, med god sikt över skärgården. Utblicken och landskapsbilden mot riksintresset kan komma att påverkas av föreslagen byggnation inom detaljplaneområdet. Detaljplaneförslaget innebär ingen bebyggelse inom riksintresset, men i dess närhet. Upplevelsen av ett sammanhängande obebyggt, kulturellt skärgårdsskogsområde kommer att påverkas och detaljplanen innebära en viss övergripande påverkan på riksintresset. För beskrivning av påverkan på landskapsbilden, se rubrik 11. Föreslagen byggnation av bostäder, fritidshus kan väcka önskan om ytterligare byggnation i den attraktiva skärgårdsmiljön och inom riksintresset. Detta skulle kunna leda till en indirekt konsekvens i framtiden. Påverkan på riksintressena bedöms vara något större under byggtiden, men påverkan är dock övergående. 5.3 Nollalternativ - befintlig detaljplan Nollalternativet innebär sammantaget ungefär samma påverkan på riksintressena (i jämförelse med detaljplaneförslaget) och konsekvenserna bedöms bli små till måttliga. (För förklaring av värdering och bedömning av konsekvenserna, se rubrik 4.3) Påverkan och konsekvenserna på riksintresset för Östergötlands skärgård och kulturmiljö bedöms bli ungefär likvärdigt med detaljplaneförslagets eller något mindre. Nollalternativet innebär att en något mindre andel skogsmark närmast havet bebyggs med bostäder. Det innebär generellt en mindre påverkan på riksintresset för naturmiljö och en mindre påverkan på det rörliga friluftslivet på land (i jämförelse med detaljplaneförslaget). Gällande detaljplan föreskriver dock park eller plantering för omgivande naturområden inom detaljplaneområdet (se figur 4.5). I detaljplanen finns inget förbud mot att fälla träd. Detta innebära att omgivande naturmarker i praktiken kan kalhuggas för parkanläggning (inom detaljplaneområdet) eller kalhuggas för skogsbrukssyften (utanför detaljplaneområdet, men inom nu föreslaget detaljplaneområde). Detta skulle innebära en stor konsekvens för 17 av (72)

19 riksintressena. Nollalternativet innebär att ett sammanlagt större område i vatten- och strandområdet anläggs för småbåtshamn och friluftsbad. Själva småbåtshamnen är dock mindre i nollalternativet. Föreslagen småbåtshamn i nollalternativet är enbart avsedd för fritidshusen inom detaljplaneområdet och är inte tänkt att vara en allmän och öppen småbåtshamn. Detta missgynnar det rörliga friluftslivet till havs och innebär en större negativ konsekvens på det rörliga friluftslivet, i jämförelse med det nya detaljplaneförslaget. 5.4 Förslag till åtgärder för att minska miljöpåverkan Föreskrifter i förslag till ny detaljplan Bestämmelser om byggnadsplacering, byggnadsutformning och bevarande av natur och topografi har införts i detaljplanen med syfte att minska påverkan på naturmiljön, kulturmiljön, landskapsbilden och rekreation, vilket i sin tur leder till en minskad påverkan på riksintressen Ytterligare förslag till åtgärder som kan vidtas Utöver detaljplanens bestämmelser kan ytterligare skadeförebyggande åtgärder och utjämningsåtgärder vidtas för att undvika eller minska påverkan på riksintressena. Dess förslag presenteras i tabell nedan. Ytterligare åtgärder som kan vidtas för att begränsa påverkan på riksintressena beskrivs under rubrikerna 6.3, 7.3 och 8.3. Förslag på åtgärd utöver detaljplanebestämmelser Bevarande av topografi och vegetation, bygglov En viktig aspekt för att minska påverkan på riksintressena är att i så stor utsträckning som möjligt bevara naturlig topografi och vegetation inom detaljplaneområdet. Vem? Exploatör och Norrköpings kommun Bebyggelsens placering och utformning kan begränsa påverkan, vilket kan regleras vid bygglov. Det är viktigt att vegetationen mellan bebyggelsen och vattnet bibehålls, så att denna skymmer bakomliggande bebyggelse och samtidigt ger möjlighet för rörligt friluftsliv längs vattnet. Exploatör och Norrköpings kommun 18 av (72)

20 6. Naturmiljö Figur 6.1 Barrskog på södra delen av Börsebo 3:2 (Ramböll) 6.1 Förutsättningar Sammanhängande naturvärden i skärgården Detaljplaneområdet ligger i mellanskärgården där naturen till stor del domineras av en karg och mager hällmarkstallskog med inslag av ädellövskog. Inom detaljplaneområdet och i dess omgivningar finns flertalet värdefulla naturområden. Värdena är av både nationellt, regionalt och lokalt intresse, se karta 6.2 (naturvärden klassade från 1 4, där 1 är av högsta värde). Detaljplaneområdet ligger inom ett större sammanhängande värdefullt skärgårds- och naturområde (klass 1) och det är därför viktigt att uppmärksamma naturvärdena inom detaljplaneområdet tillsammans med omgivande värden. Både norr och söder om detaljplaneområdet finns utpekade naturvärden med bland annat tallbestånd, hällmarkstallskog, sumpskog, blandskog, ädellövskog, betesmarker och havsstrandäng, se figur 6.2. Detaljplaneområdet ligger mitt i en av de längre oexploaterade kuststräckorna på cirka 6,5 km (mellan Amyborg och Korpetorp) se figur 5.3 under rubrik 5.2. Väg 876 Väg 863 Amyborg Korpetorp Detaljplaneområdet Hummelvik Figur Naturvärden inom detaljplaneområdet och i det större sammanhängande skärgårds- och naturområdet kring detaljplaneområdet (Källa: Naturvårdsplan Norrköpings kommun) För mer detaljerad karta över detaljplaneområdet och utpekade naturvårdsobjekt, se planbeskrivningen rubrik av (72)

21 6.1.2 Detaljplaneområdets naturvärden Naturen inom detaljplaneområdet har skiftande karaktär och topografin är mycket varierande, se figur 6.3. Norrköpings kommun har låtit utföra en naturinventering av detaljplaneområdet (2009 Hamrakonsult). Inventeringen visar att det finns flera områden med höga naturvärden, dvs klass A och B, se karta 6.3. För gradering och beskrivning av indelade klasser, se bilaga 2. För fördjupad beskrivning av området naturvärden, se separat naturinventering (Hamrakonsult 2009). Se även figur 17.2 och 17.3 under bilaga Norra delarna Mittersta delarna Södra delarna 1. Nyckelbiotop Naturvärden klass A, inventering Norrköpings kommun Naturvärden klass B, inventering Norrköpings kommun Nyckelbiotop, Skogsstyrelsen Naturvärden, Skogsstyrelsen Strandskydd 150 meter från stranden Grupper av grova träd, Länsstyrelsen Enstaka grova träd, inventering Norrköpings kommun Naturvärden (klass 3 och 4), Naturvårdsprogram Norrköpings kommun Figur 6.3. Naturvärden inom detaljplaneområdet enligt utförd naturinventering Norrköpings kommun (Hamra konsult ) och Skogsstyrelsen. Siffror i kartan beskrivs i text på nästa sida. (Källa: Arkitema Architects) Efter planprogrammets samråd har Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen inkommit med nya avgränsningar av naturvärdena inom detaljplaneområdet. Bedömda områden för naturvärden skiljer sig delvis åt från kommunens inventering. Nedan beskrivna naturvärden utgår från kommunens avgränsning av naturvärden (lila områden på figur 6.3). Samtliga avgränsade 20 av (72)

22 höga naturvärden (Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen, Norrköpings kommun) presenteras på figur 6.3. För kursiva ord nedan, se ordlista rubrik 14. Södra delarna av detaljplaneområdet Längs detaljplaneområdets södra gräns finns ett stort sammanhängande område med höga naturvärden. Här finns en värdefull nyckelbiotop i form av hällmarkstallskog i klass A (lila område 1 enligt Norrköpings kommun och röd heldragen linje enligt Skogsstyrelsen på figur 6.3). Här finns även hällmarkstallskog i klass B (lila områden med nummer 2 på figur 6.3). Hällmarkstallskogen utgör en värdekärna i de sammanhängande tallskogarna i kustområdet och är en typisk kustnära, mager och solbelyst tallskog. Hällmarkstallskogen inom detaljplaneområdet är värdefull då den har en lång kontinuitet och är opåverkad av skogsbruk. Hällmarken har värden som främst är knutna till gamla tallar och olika typer av död tallved. En stor andel av tallarna är mycket gamla och är lågvuxna, med grova stammar och pansarbark. Inom området finns tallticka, död ved, solbelysta torrakor, lågor som är betydelsefullt för bland annat sällsynta vedinsekter, lavar, vedlevande svampar och signalarter. I de södra delarna av detaljplaneområdet finns lövträdsrik barrskog, blockrik blandskog (områden betecknat med streckad linje och nummer 3 på figur 6.3) inom och ett större lövskogsbestånd av klass A (område 4 på figur 6.3). Den blockrika bland- och lövskogen är värdefull då den har flera signalarter som är knutna till både lövträden, lövlågor, den mullrika marken och blocken. Mittersta delarna av detaljplaneområdet Inom de mittersta delarna av detaljplaneområdet finns också hällmarkstallskog av klass A tillsammans med värdefull tallskog och granskog (lila område 5 enligt Norrköpings kommuns inventering och område 5 med streckad röd linje enligt Skogstyrelsen på figur 6.3). Här finns bergklackar, små sumphål och bördiga kjusor. Området är glest bevuxet och delvis solexponerat vilket är gynnsamt för insekter och lavar. Inom de mittersta delarna finns även en udde med blandskog av klass B (lila område 6 på figur 6.3). Karaktären är gles med tydlig påverkan från tidigare bete. Inom mittersta delarna av detaljplaneområdet finns flera ansamlingar med grova, äldre träd, mestadels tall, björk, sälg och ek (se karta 6.3). Dessa grova träd har ofta en gynnsamt insektsliv, se rubrik 7 Djurliv. Norra delarna av detaljplaneområdet I de norra delarna av detaljplaneområdet finns bland- och alsumpskog av klass A (område 7 på figur 6.3) och B (lila område 8 på figur 6.3). I den blöta skogen finns höga naturvärden i form av gamla träd av bland annat klibbal, gran, björk och enstaka tall. Här finns senvuxna träd med flera knutna arter som ofta är i områden med lång skoglig kontinuitet. Inom området finns även spår av tidigare bränder. I de norra delarna finns även hällmarkstallskog av klass A och B (lila område 9 och 10 på figur 6.3) och lövdominerad strandskog av klass A (lila område 11 på figur 6.3). I området med strandskog rinner en bäck som ger goda förutsättningar för fuktälskande arter. Tidvis kan området vara översvämmat. 21 av (72)

23 Strandområdena På de hårda sten- och klippstränderna finns det naturvärden, trots det hårda klimatet under både vinter och sommar. Naturvärdet består i att miljön är naturligt öppen och här finns varierade naturtyper. Se figur 6.4. Föreslagen tillfartsväg till hamn Område för föreslagen småbåtshamn : Barrskog i huvudsak hällmarkstallskog. Torr och frisk mark : Lövdominerad skog, Frisk och fuktig mark med högvuxen flora : Fuktmark, tidvis översvämmad, dominerat av bladvass, älggräs och videört. Figur 6.4 Värden i strandområden intill föreslagen hamn (Källa: Hamrakonsult 2010 med tillägg av Ramböll) 6.2 Detaljplanens påverkan och konsekvenser Planförslaget bedöms sammanfattningsvis kunna innebära en stor påverkan och stora negativa konsekvenser på områdets naturvärden. Detaljplanens medföljande konsekvenser för naturvärdena bidrar inte till att uppnå långsiktiga miljömål och strategier, så väl lokalt som regionalt. (För förklaring av värdering och bedömning av konsekvenserna, se rubrik 4.3) Övergripande påverkan på kustområdenas naturvärden Byggnation inom detaljplaneområdet innebär en direkt och indirekt påverkan på nyckelbiotopen och dess omgivande barrskogsområde som utgör en värdekärna för kustområdets naturvärden (se ordlista, rubrik 14). Exploateringen innebär en övergripande påverkan på de sammanhängande naturvärdena i mellanskärgården. Den indirekta påverkan på kärnområdet bör ses i ett perspektiv hur andra naturvärden längs kusten är eller i framtiden riskerar att påverkas. Arkösund Amyborg Pågående detaljplan i Kälebo Detaljplaneområdet Korpetorp Gällande detaljplaner Hummelvik Figur 6.5 Befintliga detaljplanearbetet i Vikbolandets kustområde (Källa: Norrköpings kommun) 22 av (72)

24 En övergripande bedömning visar att det utöver denna detaljplan finns en pågående detaljplan längs Vikbolandets östra kust söder om Arkösund (bedömningen omfattar ej enskilda bygglov). Denna detaljplan föreslår småhus och båthall och ligger inom naturvärden av klass 1 nationellt, men ej inom en värdekärna för hällmarkstallskog, se figur 6.2. Två befintliga detaljplaner i Hummelvik omfattar naturvärden i form av hällmarkstallskog av klass 1 (gradering enligt Norrköpings kommuns naturvårdsprogram), se figur 6.5. Se även beskrivning av påverkan på riksintressen, rubrik 5.2. Sammanhängande påverkan på naturvärden inom detaljplaneområdet Byggnation inom detaljplaneområdet innebär en lokal och direkt påverkan på områdets naturvärden. Den lokala påverkan, det direkta intrånget i naturområden är oåterkalleligt. Naturliga miljöer går inte att återskapa, men vissa kompensationsåtgärder kan vidtas för att delvis skapa nya värden. Se rubrik 6.3. Detaljplaneområdet har ett sammanhängande naturvärde där de olika delområdena tillsammans skapar en helhet. Byggnation och anläggning inom detaljplaneområdet medför att naturområdena fragmenteras från varandra, permanenta barriärer bildas, vilket skapar en övergripande påverkan på hela området, trots att bara delar av den mest värdefulla naturen föreslås bebyggas. Se figur 6.6 och 6.7. Möjligheten för djur och växter att sprida sig mellan områdena minskar. Naturliga betingelser och biotoper kan på sikt minska eller försvinna. Artsammansättning kan förändras på grund av att hydrologi och mikroklimat ändras. Ett ökat antal besökare och boende inom detaljplaneområdet innebär även ett ökat slitage på omkringliggande bevarade naturvärden. Börsebo 3:2 Grova träd och grupper av träd Norra delarna Föreslagen bebyggelse och vägar Föreslagen hamn Mittersta delarna Södra delarna Naturvärden Figur Föreslagen bebyggelsestruktur i förhållande till naturvärden och värdefulla träd. (Källa: Arkitema Architects baserad på Naturinventering , Länsstyrelsen och Skogsstyrelsens inventering) 23 av (72)

25 Området är kraftigt kuperat och anläggandet av vägar och bebyggelse kan innebära kraftiga ingrepp i topografi och natur. Påverkan på kvarvarande naturområden är delvis beroende av hur mycket natur och topografi som bevaras inom kvartermarken (föreslagna bostadstomter). Intentionen med detaljplanen är att behålla så mycket naturlig vegetation och befintlig topografi som möjligt på bostadstomterna. Föreslagna planbestämmelser kan dock i realiteten inte helt hindra stora ingrepp och förändringar inom kvartersmark. Detaljplanen föreskriver ett bevarande av de naturmarker som inte ska bebyggas. I kuperade och vegetationstäta områden uppkommer ofta önskemål om att gallra eller hugga ner träd utanför den enskilda bostadstomten för att få bättre utsikt eller solvärden. Detta är särskilt förekommande i södersluttningar. Troligen kommer intentionen med bevarande av naturområdena efterlevas i högre grad de första åren efter exploatering. I takt med att bostäderna byter ägare och att fler bosätter sig permanent i området kan intentionen successivt glömmas bort. Detta innebär indirekta och kumulativa konsekvenser för naturvärdena. Påverkan på omgivande skogsmarker bedöms bli större utifall att området används för åretruntboende, då önskemålet om nedtagande av träd kommer att vara större om husen bebos på vår och höst när solen står lägre. Södra delarna av detaljplaneområdet Byggnation och anläggning inom södra delarna av detaljplaneområdet innebär intrång i värdefull naturmark i form av hällmarkstallskog i klass A och B (lila område 1 och 2 på figur 6.3). Ingen byggnation eller anläggning föreslås inom nyckelbiotpen (hällmarkstallskog, röd linje kring område 1 på figur 6.4). Hällmarker är som regel inte så känsliga för omgivande påverkan, men känsliga organismer och element kan påverkas. Den indirekta påverkan på nyckelbiotopen bedöms bli förhållandevis liten eftersom arter kopplade till den torra tallskogen är förhållandevis rörliga och anpassningsbara. Anläggningar och bebyggelse begränsar nyckelbiotopens kontakt med hällmarkstallskogen i de mittersta delarna av detaljplaneområdet. Vägdragning till hamnen och byggnation på båda sidor om vägen påverkar spridningskorridoren i nordsydlig riktning, se figur 6.7. Dock är biotopen hällmarkstallskog inte så beroende av kontakt med andra områden, utan kan fortleva som en mer isolerad biotop. Mellersta delarna av detaljplaneområdet Byggnationen och anläggning inom de mellersta delarna av detaljplaneområdet innebär intrång i hällmarkstallskog, tallskog och granskog (område 5 på figur 6.3). Hällmarkstallskogen i de mittersta delarna av området är glesare och något mindre värdefullt än den hällmarkstallskog som utgör nyckelbiotop i de södra delarna av detaljplaneområdet. I de mellersta delarna av detaljplaneområdet har skogbruk utförts genom gallring och föryngring. Området anses därför mer lämpligt för exploatering och bebyggelsen kan styras till mindre känsliga områden och stråk med mindre värdefull vegetation. Ingen byggnation eller anläggning föreslås inom badplatsen norr om föreslagen hamn. Dock kan befintliga värden för blandskog komma att påverkas (område 6 på figur 6.3). Norra delarna av detaljplaneområdet Byggnation och anläggning föreslås inom de nordvästra delarna av detaljplaneområdet, vilket innebär intrång i hällmarkstallskog av klass B (område 10 på figur 6.3). Inget direkt intrång föreslås inom blandsumpskog, alsumpskog eller lövdominerad strandskog (område 7,8 och 9 på figur 6.3). Föreslagen byggnation i de norra delarna av detaljplaneområdet påverkar den sammanhängande spridningskorridor som sträcker sig i öst-västlig riktning (se figur 6.7). 24 av (72)

26 Blötare skogar är som regel mer känsliga för förändring och byggnation i närområdet och arterna inom skogsområden är ofta knutna till platsen (i jämförelse med den torrare hällmarkstallskogen). Blöta skogar, sumpskogar är ofta mycket artrika och artrikedomen är beroende av jämn, hög fuktighet och skugga. Byggnation och hårdgörande av mark intill dessa fuktiga områden kan påverka till- och frånflöden, vilket kan påverka områdets karaktär och dess flora och fauna. Påverkan kan dock både vara negativ och positiv, då en ökad tillrinning kan gynna vattenälskande arter. Inventeringsområde Sannolikt spridningsområde för organismer knutna till tallhällmark. Sannolikt spridningsstråk för organismer knutna till tallhällmark. Sannolikt spridningsområde för organismer knutna till våtmark och sumpskog. Värdefull fågellokal. Figur Naturvärden inom detaljplaneområdet enligt utförd naturinventering (mars 2009 Hamrakonsult) Strandområdena Direkt påverkan på strandområdenas naturvärden bedöms ske i anslutning till den hamn som föreslås i detaljplaneområdets mittersta del. Hamnanläggning och tillfartsväg kommer att påverka lövdominerad skog, barrskog och fuktig strandflora. För ytterligare beskrivning av påverkan i strandområdet, se rubrik 9 Vattenmiljö. Grova träd Detaljplanen föreslår kvartersmark för bostäder över vissa samlade områden för äldre grova träd. Hamnanläggning och föreslagen kvartersmark inom de mittersta och sydvästra delarna ligger i områden med utmärkande grova träd. Se figur 6.6. Föreslagen detaljplan föreskriver att träden inte får fällas. Dock kan värdefulla träd komma att på annat sätt påverkas av byggnation och anläggning. Exploateringen i området kan även innebära en indirekt och en framtida påverkan på kvarvarande grova och gamla träd som inte påverkas direkt. Förändrade markförhållanden, 25 av (72)