RAPPORT U2011:21. Avfall Web - för din skull! En idébank till Avfall Web s funktioner och möjligheter ISSN

Transkript

1 RAPPORT U2011:21 Avfall Web - för din skull! En idébank till Avfall Web s funktioner och möjligheter ISSN

2

3 Förord Statistik är en mycket viktig branschfråga. God statistik skapar trovärdighet och är grunden för en långsiktig utveckling av avfallsbranschen. Avfall Sveriges statistikverktyg Avfall Web möjliggör detta! Rapportens syfte är att utveckla användningen av Avfall Web främst för varje enskild kommun och dess avfallsansvariga organisation. Användningsområden presenteras i form av en idébank med en mängd olika exempel samt fördjupningar i bilagor. Avfall Web finns till för din skull! Sammanställningen har gjorts av Pär Johansson, Sweco Environment AB. Håkan Rylander Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingskommitté Weine Wiqvist VD Avfall Sverige

4

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Syfte Bakgrund Användarrådet Kort beskrivning av avfall web Inmatningen i avfall web Justerat invånarantal Viktiga indata för avfall sverige Rapporter i avfall web Tips för en lyckad inmatning 6 2 Erfarenheter från användare Bengt Carlsson, Sörmland Vatten & Avfall AB Inger Knutsson, Smedjebackens Energi & Vatten AB Sami Heino, Gästrike Återvinnare Leif Jansson, Sunne kommun Mikael Johnsson, Vårgårda och Herrljunga kommun Kristina Lejonsommar, Trafikkontoret Avfall, Stockholms stad 10 3 Användningsområden kommun Exempel på frågeställningar Benchmarking Verksamhetsplanering Budget Taxor Rapportering och redovisning Information och kommunikation Utredning och analys Managementfrågor 23 4 Användningsområden anläggning 26 5 Utvecklingsförslag Avfall Web Värderingsrapport Ekonomi Budget Kundenkäter Plockanalyser Slam från enskilda brunnar och latrin 29

6 Bilaga 1. Exempel benchmarking jämförbara kommuner statistisk jämförelse 30 Bilaga 2. Exempel benchmarking föredömliga kommuner bästa renhållare 32 Bilaga 3. Exempel benchmarking föredömliga kommuner bästa åvc 33 Bilaga 4. Exempel nulägesanalys 34 Bilaga 5. Utkast budgetmall 36 Bilaga 6. Exempel kontoplan 38 Bilaga 7. Exempel på text till årsredovisning 40 Bilaga 8. Utdrag enkät kampanj 41 Bilaga 9. Exempel underlag egen regi/entreprenad insamling 43 Bilaga 10. Frågeställningar kundenkät (avfall web) 45

7 1 Inledning 1.1 Syfte Statistik är en mycket viktig branschfråga. God statistik skapar trovärdighet och är grunden för en långsiktig utveckling av avfallsbranschen. Avfall Sverige behöver statistik för framtagande av sin årliga rapport Svensk Avfallshantering som tas fram utifrån Avfall Web. Myndigheter såsom Naturvårdsverket och länsstyrelser har nytta av Avfall Web vid sammanställningar av nationella och regionala miljömål samt andra regionala sammanställningar inom exempelvis energi. Störst nytta av Avfall Web har dock varje enskild kommun och dess avfallsansvariga organisation, exempelvis avseende benchmarking, utveckling av verksamheter, kommunikation och inte minst ordning och reda. Statistik är också viktigt vid alla former av samarbete som blir allt viktigare för att säkerställa god service, kompetens och ekonomi. Rapportens syfte är att utveckla användningen av Avfall Web främst för varje enskild kommun och dess avfallsansvariga organisation. 1.2 Bakgrund Statistikverktyget Avfall Web har vuxit fram genom ett samarbete mellan ett tjugotal kommuner i Mellansverige. Arbetet påbörjades av en användarförening omkring år togs verktyget över av Avfall Sverige för att göra det tillgängligt för alla Sveriges kommuner och avfallsanläggningar. Användarföreningen Avfall Web drivs fortfarande. Föreningens arbete inriktas på att tillgodose användarnas behov och önskemål gällande statistik och stödverktyg. Föreningen ska även verka för en effektiv planering av kommunal avfallsverksamhet inom ramen för Avfall Föreningen tar varje år fram en verksamhetsplan i samband med dess årsmöte som förverkligas av dess styrelse. För närvarande prioriterar föreningen deltagande i Avfall Web:s användarråd, samordning av förbättringsförslag från medlemmarna, kvalitetsgranskning av inmatning, benchmarking inom föreningen och utveckling av hanteringen av kundanmärkningar. 1.3 Användarrådet Avfall Sverige har utsett ett användarråd som stöd för förvaltning och utveckling av Avfall Web. Rådet består av representanter från kommuner, kommunala bolag och regionala nätverk runt om i Sverige. 1

8 1.4 Kort beskrivning av Avfall Web Avfall Web består av två delar en del för kommunspecifika uppgifter och en del för uppgifter om behandlingsanläggningar inklusive återvinningscentraler. Det är olika inloggningsuppgifter till de två delarna. Funktionerna i Avfall Web består primärt av: En registreringsdel där indata matas in (meny Registrering) En rapportdel där indata och nyckeltal paketeras till olika användningsändamål och där även statistiska jämförelser kan ske (meny Rapporter), se även kapitel 1.7. En sök- och hämtafunktion där sökning på alla indata och nyckeltal kan ske på kommun, län, samverkansgrupp eller via kommuninvånarantal (meny Sök & hämta data) Stödfunktioner i Avfall Web finns i Administration där användarbehörigheter kan skötas och Dokument där manualer och anvisningar finns. I detta avsnitt finns även formler och beskrivningar till alla nyckeltal. Varje kommun/anläggning ansvarar för sina egna användare och behörigheter. Kundadministratören har skrivrättighet till alla indataflikar. Kundadministratören har möjlighet att skapa nya konton och sätta olika rättigheter på dessa konton. Registrator har rättigheter att mata in uppgifter för en eller flera indataflikar. Gästkonto har endast läsrättigheter och kan se rapporterna, men kommer inte åt funktionen Sök & Hämta data. Under Kontakt kan synpunkter, fel, förbättringsförslag och frågor skickas till support hos Avfall Sverige. 1.5 Inmatningen i Avfall Web I kommundelen av Avfall Web kan inmatningen göras på följande verksamhetsområden; Administrativa och organisatoriska uppgifter, Kunder, Farligt avfall, Insamling, Återvinning/behandling, Deponering, Ekonomi samt Medarbetare. Indata är uppdelat i två nivåer, där nivå 1 utgör en obligatorisk del där så många uppgifter som möjligt ska matas in och nivå 2 som utgör en fördjupad del av mer frivillig karaktär. Även i denna del bör man mata in så mycket som möjligt. Det finns olika sätt att studera inmatningen i Avfall Web men ett mått som ger en bra bild av läget är nyckeltalet Mängd insamlad kärl- och säckavfall (kg/person) som finns i trendrapporten Insamling. Detta nyckeltal erhåller de allra flesta som matar in i Avfall Web och antalet kommuner/ kommunalförbund som har värden på detta har varit följande de senaste åren; 159 st år st år st år st år 2010 Då en några av dessa värden utgör kommunalförbund är det verkliga antalet kommuner större. 2

9 1.6 Justerat invånarantal En del nyckeltal i Avfall Web beräknas per person, till exempel kg insamlat avfall per person. För att dessa nyckeltal på ett mer rättvisande sätt ska spegla avfallsmängderna per person kan man justera för fritidshusboende, gästnätter och in-/utpendling till arbete. I utpräglade fritidshuskommuner eller kommuner med omfattande turistverksamhet genereras betydligt mer hushållsavfall än vad de permanentboende ger upphov till. Även i kommuner med stort inpendlingsöverskott genereras mycket hushållsavfall via arbetsplatserna. Genom att räkna med gästnätter, boende i fritidshus och in- och utpendlare speglas mängden avfall per person på ett mer korrekt sätt för den egna kommunen. På så sätt underlättas jämförelser med andra kommuner. Värden på riksnivå är beräknade genom att använda ojusterade värden på invånarantal (den officiella befolkningsstatistiken från SCB) Följande fyra indata ligger till grund för beräkningen av justerat invånarantal. A1: Invånare antal kommuninvånare enligt officiell statistik från SCB sista december det år som inmatningen avser. A2: Fritidshus omräknat till personer - Boende i fritidshus omräknat till antal invånare. Normalkommun kan räkna antal taxerade fritidshus * 0,2 = invånarantal (5 veckor; 2 personer => 20 veckor; 10/52 veckor = 0,2). Kommuner med många fritidshus eller stor utpendling till fritidshus i andra kommuner kan ha lokal beräkningsgrund som syftar till att skapa ett netto för antal personer som skapar avfall. Exempel: En kommun med fritidshus kan ange 800 i inmatningsfältet (4 000*0,2). A3: Gästnätter omräknat till personer - Avser främst kommuner med stort antal kommersiella gästnätter, t.ex. hotell och stugbyar. Ange antal gästnätter/365. Uppgifter kan fås från turistbyråer eller liknande. Exempel: En kommun som har gästnätter matar in 548 ( /365). A4: Arbetsplatsnetto omräknat till personer Avser främst kommuner med stort inpendlingsöverskott. Arbetsplatsnetto fås genom att ta netto för in- resp. utpendling till arbete i annan kommun. För att räkna om till personer tas arbetsplatsnetto x omräkningsfaktor 0,15. Omräkningsfaktorn utgår från normalarbetstid dividerat med totala antalet timmar per år. Exempel: En kommun med inpendlare och utpendlare får ett positivt netto på personer. Arbetsplatsnetto omräknat till personer blir ( * 0,15). Om kommunen har få fritidshus och ingen direkt turism behöver man inte justera för A2 eller A3. Då kan man mata in ET i fältet, vilket betyder Ej Tillämpbart. Om man lämnar fältet tomt kan inte nyckeltal per person beräknas. Kommuner med litet arbetsplatsnetto kan också mata in ET istället för att ange ett värde. 3

10 1.7 Viktiga indata för Avfall Sverige Nedanstående indata är viktiga för Avfall Sveriges nationella sammanställning till rapporten Svensk Avfallshantering. Dessa bör alla Sveriges renhållare och anläggningsägare mata in i Avfall Web och är en miniminivå för inmatningen. Varje indata har en unik kod, till exempel A1 för invånare i kommunen Kommundelen Administrativa uppgifter A1-A4: Invånare m.m. (Ange ET om ej tillämpbart i kommunen) A41: Organisation av avfallshanteringen A42: Utförandeform insamling kärl- och säckavfall A11: Insamlingssystem kärl- och säckavfall A15: Antal ÅVC A30-33 (nivå 2: Vanligaste behållarvolym och vanligaste antal hämtningar) Kunder - avfallsavgift K1-K4: Avfallsavgift en- och tvåfamiljshus K5-K8: Avfallsavgift för lägenhet Farligt avfall F1: Totala mängder farligt avfall F4: varav impregnerat trä F5: Bärbara batterier F8: Bilbatterier Insamling - Insamlade mängder I1: Kärl- och säckavfall I2: Grovavfall från ÅVC och separat insamlade mängder grovavfall I16 (Nivå 2): Grovavfall vid ÅVC metallskrot Återvinning - Behandlade mängder Å1: Kärl- och säckavfall till förbränningsanläggning Å2: Trädgårdsavfall till förbränningsanläggning Å3: Grovavfall till förbränningsanläggning Å4: Matavfall till central komposteringsanläggning Å5: Matavfall till central biogasanläggning Å6: Trädgårdsavfall till central biologisk behandling Å7: Matavfall som hemkomposteras Deponering D1: Kärl- och säckavfall till deponering D2: Grovavfall från ÅVC och separat insamlade mängder grovavfall till deponering 4

11 1.7.2 Anläggningsdelen Deponier ED5: Deponerade mängder totalt ED6: Deponerade mängder hushållsavfall ED7: Energiutvinning ED:11 Fackling gas ED15: Lakvattenbehandling ED16: Uppsamlat lakvatten Förbränningsanläggningar EF10: Avfall till förbränning totalt EF11: Hushållsavfall till förbränning EF15: Energiproduktion, värme EF16: Elproduktion Slagg, RGR, utsläpp till luft Komposteringsanläggningar EKO7: Behandlade mängder totalt EKO8: Behandlade mängder matavfall från hushåll EKO23: behandlade mängder trädgårdsavfall från hushåll Biogasanläggningar EB7: Behandlade mängder totalt EB8: Behandlade mängder matavfall EB12: Energianvändning totalt EB33: Fackling 1.8 Rapporter i Avfall Web I Avfall Web finns ett antal färdiga rapporter som hämtar data från kommunens inmatningar. Rapporterna kan skrivas ut i pdf eller sparas ned i word och excel för egna bearbetningar. Genom detta kan också separata indata tas bort eller läggas till. Indatarapporter är en sammanställning av alla indata som rapporteras in. Rapporten kan användas som stöd då man behöver ta in uppgifter från externa leverantörer (som inte har åtkomst till Avfall Web). Det går även att få med egna kommentarer och indatabeskrivningar vid utskrift. Värderingsrapporten är en sammanfattande rapport med värderingsgränser som illustreras med färgerna grönt, gult, orange och rött, där grönt är mycket god uthållighet och rött är dålig uthållighet. Gränserna bygger på befintlig statistik och gällande miljömål. Eventuella ändringar av gränserna genomförs årligen. I rapporten kan också, förutom dina egna värden, även andra kommuners värden samt regionvärden presenteras. Rapporten är framtagen i syfte att ge stöd vid bland annat benchmarking och verksamhetsplanering. Se exempel på värderingsrapport för Dalarnas län nedan. I trendrapporten kan man analysera trender för verksamhetens nyckeltal, dvs. om det är nedåt- eller uppåtgående trend (när man matat in flera år). Trendrapporten innehåller också statistik, som visar median-, medel-, min- och maxvärden för de kommuner som matat in värden. Till rapporten finns det möjlighet att sätta egna mål och realiseringsår, dvs. det år som målet ska vara uppnått. Till trendrapporten kan du skapa diagram. 5

12 Årsredovisningen kan användas som stöd vid framtagning av material till årsredovisning eller verksamhetsberättelse. De uppgifter som man redan matat in ska man på ett enkelt sätt kunna ta ut. Se även kapitel Avfallsplanen kan användas som stöd till den kommunala avfallsplaneringen. Läs mer i kapitel Bild 1. Exempel på värderingsrapport för Dalarnas län. 1.9 Tips för en lyckad inmatning Det största jobbet är första året inmatning sker. Var noga detta år att ta fram rättvisande uppgifter som kan användas som utgångsvärden eller jämförelsevärden kommande år. Genom att klicka på informationsrutan till höger om värdet i indatafliken går det att se dels beskrivning och dels föregående års inmatade värden. Det går också att skriva till en kommentar under informationsrutan om hur Ni tog fram värdet. Miniminivån är indata som framgår av kapitel 1.6 men målsättningen för alla bör vara minst nivå 1 i kommundelen. Dock är nivå 2 minst lika viktig med tanke på att där ligger indata för kundenkäter och plockanalyser. Inmatningens omfattning bör planeras minst åtta månader innan inmatningen ska ske (alltså april året innan) för att säkerställa att indata kan erhållas, exempelvis kundenkäter och plockanalyser. Indata markerade med blå stjärna ingår i Värderingsrapport. 6

13 Den analys som alla bör göra i god tid innan inmatning (omkring åtta månader) är vilken nytta den egna organisationen/kommunen kan ha av Avfall Web. Med fördel kan användningsexempel från denna rapport studeras. Analysen bör tas fram i samråd mellan ansvariga chefer, personalföreträdare, VD/ förvaltningschef/förbundsordförande eller dylikt samt politiska representanter (nämnd/styrelse). När nyttan är tydliggjord så studeras vilka rapporter med därpå inneliggande indata som erfordras. I informationsfältet kan anges om indata inte ska matas in. Insamlingen av uppgifter bör delegeras till ansvariga i verksamheten. Själva inmatningen sker antingen via de ansvariga men det kan vara lämpligt att en sammanhållande person sköter all inmatning. Ansvaret för inmatningen och dess kvalitet bör dock ALLTID ligga hos högste verksamhetsansvarig chef. Tidsaspekten på inmatningen måste minst följa Avfall Sveriges anvisningar men kan påskyndas beroende på den egna organisationens behov. Kvaliteten säkerställs via kommentarer skrivna i informationsrutan vid registreringen men även genom att klicka på nyckeltal i rapporterna. Vid det senare går det att utläsa vilka indata med värden som nyckeltalet baseras på och det är enkelt att se orsaker till avvikande eller på annat sätt icke förväntat värde på nyckeltalet. Det går att komma långt i granskningen via detta förfarande i värderingsrapporten som spänner över hela verksamheten. Sammanfattningsvis föreslås följande årliga procedur för inmatningen; TID AKTIVITET April året före inmatning Analys av vilken nytta som organisationen önskar av Avfall Web (utöver obligatoriska uppgifter som Avfall Sverige behöver, se kapitel 1.6) Maj-juni året före inmatning Beslut om vilka rapporter och indata som krävs för att uppnå den önskade nyttan. Aug-okt året före inmatning Planering och delegering av hur indata ska tas fram samt delge erforderliga rättigheter Jan-feb inmatningsåret Insamling och inmatning av uppgifter med kvalitetsgranskning Mars-dec inmatningsåret Användning av Avfall Web enligt önskad nytta 7

14 2 Erfarenheter från användare Kommentarer från användare: Verktyg för benchmarking Ordning och reda! Får koll på flöden! Ökar kvaliteten på verksamheten! Öppnar upp för diskussion och samtal kring den egna verksamheten! Bra underlag för att kommunicera med politiker om verksamheten! Enkelt att ta fram uppgifter till media och allmänheten! Använder som underlag i budgetarbete Sparar pengar I kommande kapitel beskrivs utförligare kring dessa kommentarer och även andra fördelar och möjligheter med Avfall Web. 2.1 Bengt Carlsson, Sörmland Vatten & Avfall AB Sörmland Vatten och Avfall AB är ett drift- och kompetensbolag för kommunerna Katrineholm, Flen och Vingåker. Bolaget startade sin verksamhet 1 januari Tidigt bestämdes att till hjälp för bolagets verksamhetsplanering (VA och Avfall 2050) skulle mål formuleras främst utifrån VA Web respektive Avfall Web. Verksamhetsplanering enligt 2050 sker även för bolagets administrativa verksamhet. Att bolaget valde den lösningen för sin verksamhetsplanering var helt naturlig och logisk, eftersom de tre kommunerna år 2003 skrev ett samarbetsavtal inom vatten och avlopp (VA) och där ingick att arbeta med VA 2050 och VA Web. När det stod klart att samarbetsavtalet skulle utvecklas till att bilda en gemensam juridisk person och att även renhållningen skulle ingå började Vingåkers kommun använda Avfall Web. Då var det fortfarande användarföreningen Avfall Web som ägde verktyget. Erfarenheterna från VA Web kunde direkt översättas till Avfall Web. - Oavsett om det är VA eller avfall det handlar om är webverktyget till stor nytta för vår verksamhet och vi har möjlighet att jämföra oss med andra verksamhetsutövare. Avfall Web har mer eller mindre tvingat oss att tränga djupare i verksamheten än tidigare för att klara att ange alla indata. Vårt grepp om verksamheten har otvivelaktigt ökat. - Den ekonomiska redovisningen har anpassats till Avfall Web och upplevs som mer överskådlig och är en stor tillgång vid beräkning av taxor. Dessutom är jämförelsen med andra organisationer ibland en väckarklocka. - I vårt kvalitets - och miljöcertifieringsarbete har vi stor nytta av indatarapporterna. För att enkelt stämma av att vi är på rätt väg är trendrapporterna till stor hjälp samtidigt som vi får en överblick hur vi ligger till i jämförelse med övriga kommuner. Avfall Web är även till hjälp vid boksluts- och budgetarbete. 8

15 2.2 Inger Knutsson, Smedjebackens Energi & Vatten AB Smedjebackens Energi & Vatten AB är ett bolag som har hand om renhållningen i Smedjebackens kommun. Bolaget ingår i DalaAvfall och har därför varit med i arbetet kring Avfall Web i många år. Vi använder Avfall Web till att hålla koll på vår verksamhet och att fylla i enkäter som efterfrågar siffror. En gång per år samlas personalen för att gå igenom värderingsrapporterna för avfall; Varför har vi fått rött där?, Är det rimliga värden? Alla kan ha synpunkter. Vi använder också Avfall Web som underlag i kommunal avfallsplan och när tidningarna ringer. Vi skulle önska mer utbyte med några närliggande kommuner för benchmarking. 2.3 Sami Heino, Gästrike Återvinnare Gästrike Återvinnare är ett kommunalförbund som består av kommunerna Gävle, Sandviken, Hofors, Ockelbo och Älkarleby. Eftersom förbundet ser sig som en storkommun rapporterar de in alla data samlat som för en kommun. Sami Heino har deltagit i implementeringen av Avfall Web från regionalt statistikverktyg till nationellt. - Vi tycker Avfall Web är ett bra verktyg i alla sammanhang och speciellt då något ska utredas eller analyseras. Exempelvis: Taxor hur ligger vi till? Egen regi hur ligger vi till? ÅVC hur är ser våra nyckeltal ut jämfört med våra jämförelsekommuner (som valts ut via Avfall web)? - Det är lätt att få ut en årspresentation av vår verksamhet. Vi har även påbörjat användandet av Avfall Web i budget och verksamhetsplanering. Det är lätt att analysera exempelvis ekonomiska insatser inom ett visst område och utfall i form av kundnöjdhet etcetera inom samma område. - Vi har använt Avfall Web vid utveckling av ÅVC. Analysen vi gjorde syftade till att ta fram vår framtida ÅVC-strategi. Organisationen hade gjort en egen utredning utan att använda sig av Avfall Web som visade på ett antal områden som måste förbättras. Vi tittade sedan i efterhand om dessa områden stämde med den bild som Avfall Web gav av organisationens ÅVC-verksamhet. I mångt och mycket stämde den egna analysen med de uppgifter som gick att få fram i Avfall Web på bara några få minuter. En lärdom är alltså att man spar både tid och resurser på att använda Avfall Web i utredningsarbetet. 2.4 Leif Jansson, Sunne kommun SuToHaMu är ett samarbete inom avfallsområdet mellan Sunne, Torsby, Hagfors och Munkfors kommuner i norra Värmland. SuToHaMu gör till exempel alla upphandlingar gemensamt samt har en gemensam renhållningsordning och avfallsplan som antogs Vi håller nu på med att ta fram en ny avfallsplan. I det arbetet har vi använt Avfall Web som ett verktyg att jämföra våra kommuner var det första året som våra kommuner la in alla uppgifter i Avfall Web. När vi sedan jämförde oss märkte vi att det skilde mycket på vissa nyckeltal trots att vi är ganska lika. Det visade sig att vi inte använde samma förutsättningar för de olika inmatningarna. Inför nästa inmatningsomgång kommer vi därför att träffas innan och diskutera vilka bakgrundsuppgifter vi ska använda. Kanske kommer vi att sitta och knappa in uppgifterna tillsammans. Vi kommer därefter att få en mer rättvisande jämförelse mellan våra kommuner. 9

16 2.5 Mikael Johnsson, Vårgårda och Herrljunga kommun Mikael Johnsson är renhållningschef i Vårgårda och Herrljunga kommuner och arbetade tidigare på Avfall Sverige med bland annat statistikfrågor och har stor erfarenhet av Avfall Web och dess funktioner. Sjuhärads kommunalförbund består av åtta kommuner i Sjuhäradsbygden i Västra Götaland. Inom denna samverkansgrupp arbetar man med att ta fram en regional avfallsplan som ska vara klar Arbetsgruppen har tagit fram vilka indata/nyckeltal som ska användas i nulägesbeskrivningen. Ungefär 80 procent av efterfrågade uppgifter kommer vi att kunna plocka fram ur Avfall Web. De delar som inte finns med i Avfall Web är kompletterande frågor kring entreprenörer, verksamhetsavfall samt nedlagda deponier. Under våren 2011 kommer samverkansgruppen att träffas och diskutera inmatningen i Avfall Web. Detta görs för att säkerställa att jämförelsen inom regionen blir rättvisande. 2.6 Kristina Lejonsommar, Trafikkontoret Avfall, Stockholms stad Kristina Lejonsommar arbetar med planering och utveckling på Trafikkontoret i Stockholms stad. Trafikkontoret har ett samlat ansvar för väghållning och avfallshantering och är indelat i fem avdelningar, bland annat avfallsavdelningen. Vi gick med i Användarföreningen Avfall Web i samband med att applikationen gick över i Avfall Sveriges regi under Behovet av att ha ett bra statistikverktyg har sedan länge funnits hos oss i Stockholm. Under årens lopp har vi funderat på att skaffa ett eget verktyg men ser en stor finess och potential i att det finns ett samlat grepp, ett ställe där Sveriges alla kommuner matar in sina värden. Stockholm, Göteborg och Malmö har under många år haft ett statistiksamarbete och jämför sina nyckeltal årligen. I Avfall Web har vi skapat en egen grupp och kan därför enkelt titta på en gemensam värderingsrapport eller ta ut andra uppgifter. Vår erfarenhet är att bara genom att mata in data upptäcker man brister och behov i verksamheten. I vissa fall kan det till och med handla om att ställa krav på andra aktörer och i andra fall handlar det om att ha ordning och reda samt följa upp avtal på ett bra sätt. Som det ser ut nu använder vi bara en bråkdel av Avfall web:s alla möjligheter. Stadens Miljöförvaltning har läsrättigheter i Avfall web, de går själva in och hämtar de uppgifter som de behöver. Vi sammanställer årligen ett statistikblad med de vanligaste frågorna, något nyckeltal och ett antal indata. I dagsläget går enskilda handläggare in och tittar direkt i Avfall Web vid behov, men det görs inga riktiga analyser, verksamhetsplanering eller måluppföljning ännu. Vi räknar dock med att framöver kunna använda Avfall Web som ett påtryckningsmedel och som hjälp vid planering. 10

17 3 Användningsområden kommun 3.1 Exempel på frågeställningar Nedan följer exempel på användningsområden där Avfall Web är till stor nytta som en del i underlaget: Hur ligger vi till jämfört med andra jämförbara kommuner eller närliggande kommuner? (kap 3.2) Vilka goda exempel finns bland andra kommuner? (kap 3.2) ilken kommun är bäst i länet? (kap 3.2) Hur effektiv är vår verksamhet eller delar av vår verksamhet, till exempel insamling, ÅVC, information och administration? (kap 3.2) Hur underlättar vi all statistikhantering i kommunal avfallsplanering? (kap 3.6.1) På vilket sätt kan Avfall Web vara grunden i vår verksamhetsplanering? (kap 3.3) Hur kan vi använda Avfall Web för att planera och utvärdera vår information och kommunikation? (kap. 3.7) Hur skapar vi en rättvisande taxa? (kap 3.5) Hjälp vi behöver underlag för vår årsredovisning? (kap 3.6.2) Hur fungerar vår ÅVC och vad ska vi göra för att utveckla den? (kap 3.9) Ska vi införa biologisk behandling av matavfall? (kap 3.9) Ska vi ha egen regi eller entreprenad på insamling av kärl- och säckavfall? (kap 3.9) Är gemensamma hämtställen något för oss? (kap 3.9) Nu har vi kört på länge kan det vara dags för en genomlysning av verksamheten så att vi på bästa sätt tar oss in i framtiden? (kap 3.10) Hur kan vi skapa samverkan som är kontinuerlig och utvecklande för alla parter? (kap 3.10) Hur kan vi ta fram politiskt beslutsunderlag för bildande av gemensam organisation? (kap 3.10) 3.2 Benchmarking Benchmarking är en term som beskriver hur organisationer kan utvärdera sin verksamhet i förhållande till de som man uppfattar beter sig bäst inom en viss bransch. Det finns flera sätt att bedriva benchmarking men tre är särskilt lämplig med tillämpning av Avfall web, nämligen närliggande, jämförbara respektive föredömliga organisationer Närliggande kommuner Närliggande organisationer är lämpliga att jämföra sig med, även om det finns skiljaktigheter i förutsättningarna, på grund av att de just ligger nära och det är enkelt att hålla kontakt och ta lärdom av varandra. Närliggande kommuner jämför sig lämpligtvis utifrån värderingsrapporten i Avfall Web via tillämpningen av länsrapport som finns förprogrammerad. Värderingsrapporten går också att utveckla till regional rapport som visar förutbestämda kommuner, exempelvis inom en samverkansgrupp eller län. Se exempel på värderingsrapport i bild 1. DalaAvfall är ett samverkansorgan för Dalarnas alla 15 kommuner som årligen jämför sig med varandra till grund för gemensam planering och förbättringsarbete, se kapitel De årliga jämförelserna medför dessutom att kvaliteten på inmatning höjs för att undvika misstolkningar. Ett annat exempel på samverkansorgan är SuToHaMu (Sunne, Torsby, Hagfors och Munkfors). 11

18 3.2.2 Jämförbara kommuner Vid benchmarking av jämförbara organisationer identifieras ett antal jämförbara kommuner via Sök och hämta data administrativa och organisatoriska uppgifter. Nyckeltal jämförs sedan för att analysera styrkor och svagheter i den egna organisationen. Jämförelsen utförs normalt på två sätt; 1. Statistiskt, det vill säga egen kommun jämfört med medel, min och max av identifierade kommuner. Minst 10 kommuner kan vara en rimlig utgångspunkt i urvalet. 2. Utvalda kommuner, det vill säga val av 3-5 kommuner som har likartade förutsättningar för mer konkreta jämförelser Urvalet styrs av vad kommunen vill jämföra men kan exempelvis omfatta följande kriterier; Antal invånare/personer (A1-A4) +/- 25 % Organisationsform (A41), exempelvis, förvaltning, kommunalt bolag eller kommunalförbund Utförandeform för insamling av kärl- och säckavfall (A42), dvs. egen regi eller entreprenör. Grad av källsortering (A11) I bilaga 1 framgår ett exempel på benchmarking med jämförbara kommuner med det statistiska urvalet Föredömliga kommuner Organisationer som arbetat framgångsrikt på något sätt erhåller oftast goda vitsord som kan mätas i form av nyckeltal, ofta utifrån kundenkäter som är omdömen från våra kommuninvånare om vad som är bra och dåligt. Genom att använda Sök och hämta data kan dessa organisationer identifieras för ett utvalt intresseområde. I bilaga 2-3 framgår exempel på benchmarking med föredömen; Bästa renhållare, exempelvis inom ett län Bästa ÅVC, exempelvis inom Sverige 3.3 Verksamhetsplanering Affärs- och verksamhetsplaner utförs för att tydliggöra den framtida färdriktningen i en organisation eller verksamhet. Planen innefattar ofta affärsidé, vision, mål och åtgärder. Affärsplanen är ofta företags-/förvaltningsövergripande medan verksamhetsplanerna är verksamhetsknutna (exempelvis avfall). För att ta fram visioner och mål krävs en nulägesanalys av nuvarande verksamhet och dess styrkor och svagheter. För att kunna sätta mätbara mål och följa upp dessa krävs nyckeltal. I bilaga 4 framgår ett exempel på nulägesanalys där utvalda nyckeltal jämförs mot medianvärde Sverige och aktuellt län. 12

19 3.4 Budget I budgetsammanhang krävs det god kontroll på ekonomin samt bra prognoser för nästa års utveckling. För att kunna följa upp ekonomin är det bra om budgeten struktureras i enlighet med Avfall Web vilket förutsätter att ekonomisystemets kontoplan stödjer detta. Anvisningar för ekonomisk redovisning samt kontoplanering planeras ingå i separat projekt inom Avfall Sveriges regi. Utkast till budgetmall framgår av bilaga 5. Det bör övervägas om det inom Avfall Web ska utvecklas en budgetmall, se även kapitel 5.3. I bilaga 6 framgår exempel på kontoplan som anpassats till Avfall Web. 3.5 Taxor Nedanstående om taxor avser arbete på en övergripande nivå när renhållaren tar fram underlag för budget och taxesättning. Vid arbete med taxekonstruktioner önskar man ofta att kostnaderna så långt som möjligt ska återspeglas i intäkter enligt praxis i branschen. Naturligtvis finns ofta politisk styrning av taxans fördelning som ger andra resultat. Normalt ska taxan indelas i fast grundavgift som debiteras i princip alla abonnenter samt rörlig avgift för insamling och behandling. Grundavgiften på total nivå bör så långt möjligt motsvara kostnader för service- och administration (EK1+EK8+EK18). Insamlings- respektive behandlingsavgiften ska motsvara respektive kostnader (EK12 respektive EK13+EK15+EK16+EK17). För att räkna fram taxor krävs ett underlag som till viss del kan baseras på uppgifter i Avfall Web. I tabellen nedan framgår uppgifter som finns eller måste hämtas för att räkna fram en taxa enligt angivna riktlinjer. Inom parentes anges ID för indata i Avfall Web. 13

20 UPPGIFTER TAXA UPPGIFT I AVFALL WEB ÖVRIGA UPPGIFTER KOMMENTAR Grundavgift Insamlingsavgift Behandlingsavgift Antal kunder i enoch tvåfamiljshus (A23+A24) Antal kunder i fritidshus (A25+A26) Kostnad serviceoch administration + övriga kostnader (EK1+EK8+EK18) Kostnader insamling kärl- och säckavfall (EK12) Kostnader förbränning och biologisk behandling inkl fjärrtransport (EK13+EK15+EK16 +EK17) Antal kunder lägenhet Antal kunder verksamhet Antal kärltömningar uppdelat på olika kärlstorlekar Pris per tömning av respektive kärlstorlek (vid entreprenad) Antal kärltömningar uppdelat på olika kärlstorlekar Taxans nivåer anges till de olika kundtyperna utifrån nyttjandegraden (nytta) av service- och administration. Det kan finnas anledning att fördjupa beräkningen med att särskilja ÅVC och farligt avfall ur servicekostnaderna för egen bedömning om nyttjandegrad på de olika kundtyperna. Taxans nivåer anges till olika tömningsintervall (frekvens) med hänsyn till längre tömningstid och snabbare fulla bilar med större kärl. Taxans nivåer baseras på mängd kärl- och säckavfall till behandling. Kan mätas med vägning eller bedömas utifrån kärlstorlek. Saknas vägning anges kostnadstal utifrån kärlens volym och eventuellt fyllnadsgrad. Till dessa taxeslag kommer anpassningar utifrån dragvägar, extra hämtning, kärlbyte, etc. 3.6 Rapportering och redovisning Kommunal avfallsplanering Upprättande av kommunal avfallsplan är en kommunal skyldighet enligt miljöbalken. Planen ska omfatta all slags avfall inom kommunen och visa vilka åtgärder som behövs för att hantera avfallet. Avfallsplanens innehåll regleras av föreskrifter från Naturvårdsverket (NFS 2006:6) med tillhörande allmänna råd. Avfall Sverige har också framtagit en handbok för avfallsplanering (2006:13). Denna rapport håller på att revideras och en ny handbok beräknas vara färdig vid halvårsskiftet Planen ska innehålla ett underlag till länsstyrelsens sammanställning av de kommunala avfallsplanerna. Sammanställningen framgår av Avfall Web i rapporten Kommunal avfallsplanering som hämtar indata från inmatade värden i Avfall Web. Då det går att spara till word och excel kan egna uppgifter läggas till som sammantaget skapar en komplett sammanställning enligt gällande föreskrifter. Planeringen av avfallshanteringen och åtgärderna ska utgå från de nationella miljökvalitetsmålen. I planeringsprocessen ska åtgärder följas upp och utvärderas. Utifrån utvärderingarna ska sedan nya mål och strategier formuleras. Utvärderingarna förutsätter kunskap från sammanställningar av både statistik och forskningsresultat. Vid upprättande av kommunala avfallsplaner är statistik viktig för nulägesanalys, målsättning samt uppföljning. Därför ska Avfall Web alltid vara anpassad till redovisning av nationella miljömål inom avfallsområdet under kommunalt ansvar. 14

21 3.6.2 Årsredovisning I Avfall Web finns en färdig rapport, Årsredovisning, som med fördel kan användas som underlag i årsredovisningen. Rapporten innehåller indata som är enkla att förstå och jämförbara såväl med andra organisationer som med verksamheter i egen förvaltning, bolag eller kommunalförbund. Förutom priser, ekonomi och verksamhetsindata innehåller rapporten också personaluppgifter och miljöbokslut. Rapporten kan sparas ned i word eller excel och kopieras direkt in i komplett årsredovisning för organisation. Genom detta kan också separata indata tas bort eller läggas till. Den största fördelen med en mall på årsredovisning är att branschen får ett enhetligt sätt att presentera och kommunicera kommunernas avfallsverksamhet mot förtroendevalda, allmänhet och media. I bilaga 7 framgår ett utkast till mall som kan användas vid framtagande av årsredovisning Extern rapportering Extern rapportering sker främst till Länsstyrelsen som ska delges en sammanställning enligt föreskrifter om kommunal avfallshantering, normalt i samband med att planen upprättas. Avgiftsjämförande undersökningsorganisationer hämtar som regel sina uppgifter själva från kommunernas hemsidor eller via egna enkäter. Statens statistiska centralbyrå (SCB) och Naturvårdsverket hämtar statistik från Avfall Sverige gällande hushållsavfall. 3.7 Information och kommunikation Påverka attityder och stärka förtroende Information ut mot kommuninvånare är en allt viktigare del av kommunens avfallshantering ur flera perspektiv, exempelvis; Informera om något som renhållaren tillhandahåller, exempelvis öppettider på ÅVC Informera om avvikelse i det normala renhållningsarbetet, exempelvis ändrade insamlingstider Påverka attityder och beteende Stärka förtroende och varumärke I Avfall Web finns det underlag främst med avseende på de två senare punkterna. 15

22 Särskilt lämpliga nyckeltal för att påverka attityder och beteende kan vara (inom parentes anges i vilken trendrapport nyckeltalet ingår); Andel förpacknings- och tidningsmaterial i kärl- och säckavfall, % (insamling) Inlämningsgrad farligt avfall, % (farligt avfall) Informationsgrad farligt avfall, % (farligt avfall) Andel farligt avfall i kärl- och säckavfall, % (farligt avfall) Andel elektriskt och elektroniskt avfall i kärl- och säckavfall, % (farligt avfall) Andel farligt avfall i grovavfall brännbart, % (farligt avfall) Andel elektriskt och elektroniskt avfall i grovavfall - brännbart, % (farligt avfall) Andel en- och tvåfamiljshus med gemensamt kärl, % (kunder) Andel en- och tvåfamiljshus med abonnemang med gemensamt hämtställe, % (kunder) Det är viktigt att om möjligt ange på vilket sätt invånarna är berörda av nyckeltalet samt trender och statistik (median län och median Sverige). Motsvarande för att stärka förtroende och varumärke kan vara (inom parentes anges i vilken trendrapport nyckeltalet ingår); Nöjdhet avfallshantering en- och tvåfamiljshus, % (kunder) Nöjdhet avfallshantering lägenhet, % (kunder) Nöjdhet avfallshantering fritidshus, % (kunder) Nöjdhet hämtning kärl- och säckavfall, % (kunder) Nöjdhet besök ÅVC, % (kunder) Förtroende återvinning, % (kunder) Vanligaste avgift en- och tvåfamiljshus, kr/år (kunder) Mängd hushållsavfall till deponi, kg/person (deponering) Miljövänliga drivmedel insamling, % (insamling) Det är viktigt att om möjligt ange förbättringar inom angivet nyckeltal och orsakerna till detta samt trender och statistik (median län och median Sverige) Hemsida Hemsidan får en allt större betydelse som informationskanal. Det är av stor vikt att informationen på hemsidan alltid är aktuell och enkel att förstå. Renhållarnas hemsidor innehåller ofta information om öppettider, kontaktuppgifter och avvikelser i renhållningsarbetet men saknar ofta information som avser att påverka attityder och beteende eller stärka förtroende eller varumärke. Information som kan läggas ut för att påverka attityder och beteende eller stärka förtroende och varumärke framgår av kapitel Miljöalmanacka Miljöalmanackor använder en del kommuner med framgång. I miljöalmanackor kan förutom information om det som renhållaren tillhandahåller (exempelvis öppettider ÅVC) med fördel statistik som avser att påverka attityder och beteende införas, se kapitel

23 3.7.4 Kampanjer Kampanjer drivs kontinuerligt av Avfall Sverige och av många aktörer inom avfallsbranschen. I kampanjer kan Avfall Web användas för att ta fram budskap i kampanjen men framförallt för att återrapportera resultat, vilket ofta glöms bort. I budskapet framgår ofta någon form av anvisning som avser att påverka attityder och beteende. När det gäller uppföljningen kan, beroende på vad kampanjens budskap, nyckeltal främst gällande attityder och beteende i kapitel användas. Dalarnas län har under åren (gemensamma mål och åtgärder i kommunala avfallsplaner) arbetat kontinuerligt med kampanjer för att påverka kunskap samt attityder och beteende kopplat till konsumtion (avfallets uppkomst). Utfallet av kampanjerna mättes främst via en speciellt framtagen enkät som ställde frågor om just dessa ämnesområden. I bilaga 8 framgår ett utdrag av frågor med resultat 2006 respektive Noterbart är att många av frågorna inte finns med i Avfall Web (anpassad enkät) Media Att informera via media kan vara effektivt. En enkätuppföljning i Dalarna 2010 av kampanjer utförda av samarbetsorganet DalaAvfall samt Avfall Sverige visade att tidningsannonser var det sätt som flest uppmärksammat kampanjerna på följt av reklamfilm i TV. I Avfall Web är det nyckeltal om attityder och beteende samt förtroende och varumärke som är lämpliga att använda, se kapitel 3.7.1, beroende på vad som åsyftas Regional information STAR (Stockholmsregionens Avfallsråd) presenterar årligen avfalls- och återvinningsstatistik för kommunerna kring Stockholm. Under 2009 presenterades mängder samt följande nyckeltal på kommun- och länsnivå (kg/person); Mängd insamlat kärl- och säckavfall (trendrapport insamling) Mängd insamlat grovavfall (trendrapport insamling) Mängd insamlat förpacknings- och tidningsmaterial (trendrapport insamling) Mängd kärl- och säckavfall till förbränning (trendrapport återvinning/behandling) Mängd farligt avfall från hushåll som samlats in via kommunens försorg (trendrapport farligt avfall) Mängd farligt avfall uppdelat på småbatterier, oljehaltigt avfall från hushåll, impregnerat trä, småbatterier, bilbatterier, asbest, annat farligt avfall från hushåll Elektriska och elektroniska produkter med totalt respektive utanför producentansvar 17

24 Avfall Web används även för att konstruera egna nyckeltal, exempelvis (kg/person); Mängd insamlat latrin Mängd insamlat slam från enskilda brunnar Mängd insamlat fett och olja Trädgårdsavfall till förbränning Matavfall till central biogasanläggning Matavfall till central komposteringsanläggning Trädgårdsavfall till central biologisk behandling Matavfall som hemkomposteras i en- och tvåfamiljshus Matavfall som hemkomposteras i flerbostadshus Matavfall som hemkomposteras som mals i matavfallskvarn Kärl- och säckavfall till deponering Grovavfall till deponering Restavfall till deponering från förbränning Restavfall till deponering från biologisk behandling Dessutom presenteras ett utsnitt av värderingsrapportens nyckeltal med färger på länsnivå, se bild Kommunikation förpacknings- och tidningsinsamlingen Vid kommunikation med förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI, är det viktigt att ha bra faktaunderlag. Följande nyckeltal bedöms kunna ingå i underlaget (inom parentes anges i vilken trendrapport nyckeltalet ingår); Andel förpacknings- och tidningsmaterial i kärl- och säckavfall, % (Insamling) Antal insamlingsplatser för avfall under producentansvar St/1000 person (Insamling) Nöjdhet ÅVS, % (Kunder) I kundenkäter finns ofta fler frågor kopplade till ÅVS såsom Nöjdhet tömningsfrekvens (%) Nöjdhet rent och snyggt (%) Nöjdhet närhet (%) Dessa är användbara i dialogen med FTI. Det kan också vara bra att i debatten använda beräkningar såsom vad det kostar att samla in och behandla det producentansvarsmaterial som finns i kärl- och säckavfallet. Detta kan översiktligt beräknas enligt följande modell (inom parentes indata ID); 1. Insamlad mängd kärl- och säckavfall (I1) * Andel förpacknings- och tidningsmaterial i kärl- och säckavfall (I25) = Mängd producentansvar i kärl- och säckavfall (ton) 2. Resultat i (1) * förbränningspriset för kärl- och säckavfall = Kostnad för förbränning producentansvarsmaterial i kärl- och säckavfall 3. Merkostnaden för insamling av kärl- och säckavfall är svårare att bedöma bland annat på grund av kommunernas olika insamlingssystem. En grov uppskattning kan vara 5 % av insamlingskostnaden, vilket baseras på möjligheter till minskat tömningsintervall, effektivare insamling (längre sträckor innan borttransport, mindre vikt) och ökad användning av gemensamma hämtställen/delade kärl. 18

25 I Dalarna genomfördes under 2010 en pressinformation baserat på ovanstående uppgifter vilket bedömdes innebära ökade kostnader för renhållningskollektivet i Dalarna på cirka 10 miljoner kronor (7 mkr förbränning + 3 mkr insamling). Pressinformationen följdes av en presskonferens som sedermera fick stort gensvar i Dalarnas två största länstidningar. 3.8 Utredning och analys Avfallsstatistik går att använda till en mängd olika utredningar och analyser. Nedan anges exempel på några Utveckling återvinningscentral (ÅVC) Återvinningscentralerna är en av kommunens mest besökta platser och medborgarnas nöjdhet med lokalisering och besök vid ÅVC är en viktig parameter för avfallshanteringens utveckling. Följande nyckeltal i Avfall Web är särskilt viktiga gällande utveckling av ÅVC (inom parentes anges i vilken kategori nyckeltalet ingår); A Antal ÅVC stationära, st/ pers (Insamling) B Total tillgänglighet ÅVC, tim/vecka (Insamling) C Tillgänglighet kväll/helg ÅVC, tim/vecka (Insamling) D Mängd insamlat grovavfall totalt och uppdelat på fraktioner, kg/person (Insamling) E Besöksfrekvens ÅVC, besök/1000 pers (Insamling) F Betald/invägd mängd icke hushållsavfall till ÅVC, kg/person (insamling) G Nöjdhet besök ÅVC, % (Kunder) H Nöjdhet tillgänglighet ÅVC, % (Kunder) I Kostnad ÅVC, kr/person (Ekonomi) Om fler omdömen via kundenkäter införs i Avfall web, se kapitel 5.4, kan fördjupade omdömen analyseras vad som är bra respektive dåligt kopplat till tillgänglighet och besök vid ÅVC. Utveckling av ÅVC kan ske utifrån olika perspektiv men ett generellt grepp kan vara framtida ÅVCverksamhet med strategiska ställningstaganden om upprustningsbehov, servicenivåer, personal (kompetens, arbetsmiljö) och lokalisering. Gästrike Återvinnare har bland annat använt nyckeltal som underlag för översyn av antal återvinningscentraler och öppettider vid ÅVC i Gästrikland (se punkterna A, B, C och E ovan) med följden att befintlig återvinningscentral i Gävle byggs ut för ökad kapacitet och återanvändning och att höjd standard på samtliga återvinningscentraler ska införas. Det finns också planer på att flytta återvinningscentralen i Älvkarleby. I Orsa har nyckeltal använts som grund i en omlokalisering och utveckling av ÅVC (alla punkterna A-I ovan). I detta fall byggdes olika scenarier upp utifrån typkunder i kommunen med hänsyn till tillgänglighet och hur avlämning och besök vid återvinningscentralen fungerar. Även omgivningsfaktorer, arbetsmiljö och ekonomi låg till grund i analysen. Resultatet blev att återvinningscentralen ska vara kvar med nuvarande lokalisering men att den upprustas utifrån påvisade svagheter. Naturligtvis finns det även enklare analyser gällande ÅVC såsom, Öppettider (B, C, H, I) Otillbörlig avlämning av grovavfall (D, I) 19

26 3.8.2 Biologisk behandling matavfall Införande av källsortering av matavfall för biologisk behandling blir allt vanligare. Nyckeltal är viktiga för att dels utreda förutsättningarna och dels följa upp resultatet. Underlag vid införande av biologisk behandling Använd Sök och hämta data med urval Indatakategori; administrativa uppgifter samt Nyckeltalskategori; kunder, insamling och ekonomi. Tryck Visa Rapport och spara sedan i excel. Sök & Hämta data Ur excelfilen delas sedan kommunerna upp i de som källsorterar matavfall för central biologisk behandling (A 11b+A11c, > 50 %) samt de som har blandat matavfall/brännbart avfall (A11a + A11d > 50 %). 20

27 Kommungrupperna jämförs sedan med exempelvis följande nyckeltal; MEDIAN (TYPKOMMUN) RAPPORT KÄLLSORTERING MATAVFALL Antal kommuner Invånare kommun (A1) Indata Adm Indata Adm Hushåll i en- och tvåfamiljshus (A21) Hushåll i flerbostadshus (A20) Indata Adm Mängd insamlat kärl- och säckavfall, Trendrapport Insamling kg/person Total Årskostnad, kr/person Trendrapport Insamling Årskostnad service- och administration, Trendrapport Ekonomi kr/person Årskostnad insamling kärl- och Trendrapport Ekonomi säckavfall, kr/person Årskostnad behandling kärl- Trendrapport Ekonomi och säckavfall (förbränning + biologisk behandling), kr/ person Övriga kostnader, kr/person Trendrapport Ekonomi Vanligaste avgift en- och tvåfamiljshus, Trendrapport Kunder kr/person Nöjdhet avfallshantering, en- Trendrapport Kunder och tvåfamiljshus, % Nöjdhet avfallshantering, Trendrapport Kunder lägenhet, % Nöjdhet avfallshantering, Trendrapport Kunder fritidshus, % Nöjdhet hämtning kärl- och Trendrapport Kunder säckavfall, % Förtroende återvinning, % Trendrapport Kunder BLANDAT MATAVFALL/ BRÄNNBART Av tabellen framgår att det är företrädesvis större kommuner som infört källsortering av matavfall för biologisk behandling och att kostnaden är högre främst gällande service- och administration och insamling i dessa kommuner. Däremot är kostnaderna för behandling något lägre. Mängden insamlat kärl- och säckavfall är avsevärt lägre i kommuner med källsortering av matavfall, vilket indikerar bättre utsortering av producentansvarsmaterial som en följdeffekt i kommuner med högre grad av källsortering samt att vätska avdunstar i papperspåsar. Kundnöjdheten är generellt högre i kommuner med källsortering. Energiproduktionen är naturligtvis högre i gruppen som har blandat avfall då mer går till förbränning. Naturligtvis kan källsortering av matavfall för biologisk behandling väljas på fler grunder såsom miljöaspekter och nationella miljömål. 21

28 Uppföljning införande av biologisk behandling Uppföljningen kan ske genom att jämföra nyckeltal med median län och median Sverige. Använd samma nyckeltal som i tabellen ovan kompletterat med följande; Andel förpacknings- och tidningsmaterial i kärl- och säckavfall, % (trendrapport Insamling) Mängd kärl- och säckavfall till biologisk behandling, kg/person (trendrapport Återvinning/ behandling) Andel matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker som återvinns genom biologisk behandling, % (trendrapport Återvinning/behandling) Andel insamlat matavfall från hushåll och därmed jämförligt som återförs till jordbruksmark, % (trendrapport Återvinning/behandling) Andel insamlat matavfall från hushåll och därmed jämförligt till annan användning än jordbruksmark, % (trendrapport Återvinning/behandling) Energiproduktion behandling kärl- och säckavfall, MWh/ton (trendrapport Återvinning/ behandling) Egen regi kontra entreprenad insamling kärl- och säckavfall En vanligt förekommande fråga är om egen regi eller entreprenad är bäst för insamling av kärl- och säckavfall. Nyckeltal som återspeglar förhållandena kan utgöra ett viktigt underlag för beslut. Avgörande faktorer är effektivitet och serviceförmåga men flexibilitet kan också vara viktig, exempelvis vid förändringar i insamlingssystem. Nyckeltalen kan jämföras med median Sverige och län, men fördjupade analyser bör också omfatta jämförelser med kommuner med likartade förutsättningar som har insamling i egen regi kontra entreprenad. I bilaga 9 visas ett exempel på underlag för analys av egen regi/entreprenad Gemensamma hämtställen (gemensamhetslösningar) Gemensamma hämtställen (inte delat kärl) blir allt populärare i många kommuner och innebär i princip att ett antal abonnenter delar på ett hämtställe, normalt vid infarten till ett bebyggelseområde med god möjlighet till tömning av behållare. Syftet är främst att erbjuda en enkel och billig hantering av kärl- och säckavfall i exempelvis glesbygd. Nackdelarna kan vara att obehörigt avfall läggs i kärlen ( vägsopor ) och att intäkterna minskar mer än kostnaderna. Viktiga nyckeltal vid planering, införande och uppföljning av gemensamma hämtställen är främst; Årskostnad insamling kärl- och säckavfall, kr/person (trendrapport Ekonomi) Intäkter från avgifter insamling, Kr/person (trendrapport Ekonomi) Nöjdhet hämtning kärl- och säckavfall, % (trendrapport Kunder) Andel en- och tvåfamiljshus med abonnemang med gemensamt hämtställe, % (trendrapport Kunder) Nyckeltalen kan jämföras med median Sverige och län, men fördjupade analyser bör också omfatta jämförelser med kommuner med likartade förutsättningar. Urval på kommuner som har gemensamma hämtställen går att få fram via Sök & hämta data, administrativa uppgifter nivå 2 (Indata A28, En- och tvåfamiljshus med gemensamt hämtställe). 22