Man kan ju aldrig prata för mycket om det

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Man kan ju aldrig prata för mycket om det"

Transkript

1 FAKULTETEN FÖR LÄRANDE OCH SAMHÄLLE Examensarbete 15 högskolepoäng, avancerad nivå Man kan ju aldrig prata för mycket om det En Intervjustudie om Kunskapsbedömning i Grundsärskolans inriktning Träningsskola An interview study about assessment of curriculum for students in compulsary school for pupils with learning disabilities Jenny Walfridsson Speciallärarprogrammet 90 poäng Utvecklingsstörning Slutseminarium Examinator: Ann-Elise Persson Handledare: Lotta Anderssson

2 2

3 Sammanfattning/Abstract Jenny Walfridsson (2015). Man kan ju aldrig prata för mycket om det. En Intervjustudie om Kunskapsbedömning i Grundsärskolans inriktning Träningsskola. (An interview study about assessment of curriculum for students in compulsary school for pupils with learning disabilities.) Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Samhälle och lärande, Malmö Högskola. Examensarbete, 58 s., Handledare: Lotta Andersson. Examinator: Ann-Elise Persson Nyckelord: bedömning, grundsärskola, kollegiala samtal, kunskap, träningsskola. Problemområde för föreliggande examensarbete handlar om hur lärare i grundsärskolans inriktning träningsskola resonerar i frågor angående kunskapskraven i Läroplan för grundsärskolan, Lpfö Vidare undersöktes hur det kollegiala samarbetet ser ut gällande arbete med läroplan och bedömning. Studiens syfte är att bidra med kunskap om de grundläggande och fördjupade kunskapskraven i läroplan för elever i grundsärskolans inriktning träningsskola. Genom att beskriva hur några lärare verksamma inom träningsskolan resonerar i frågor angående läroplan och bedömning. Vidare syftar arbetet till att belysa hur det kollegiala samarbetet ser ut i läroplans- och bedömningsfrågor på de skolor lärarna är verksamma på. De preciserade frågeställningarna är följande: Hur tolkas och beskrivs några begrepp i de grundläggande respektive fördjupade kunskapskraven? Vilka bedömningskriterier används vid en bedömning av några kunskapskrav? Hur förs de kollegiala samtalen i frågor gällande läroplan och kunskapskrav? Studien är av kvalitativ art och har ett läroplans- och bedömningsteoretiskt perspektiv. I teoriavsnittet görs en presentation om framför allt Lundgrens teorier om hur läroplaner utvecklas. Vidare belyses hur kringliggande ramfaktor påverkar lärarnas skolpraktik. I ett bedömningsteoretiska perspektiv beskrivs, genom bl.a. Jönssons och Williams teorier, skillnaden mellan summativ och formativ/lärande bedömning, men också hur de förhåller sig till varandra. Den metodologiska inspirationen är hämtad ur den hermeneuetiska traditionen. Studien är genomförd genom semistrukturerade intervjuer med sju lärare, verksamma i grundsärskolans inriktning träningskola. Analys och tolkning av det empiriska materialet görs i relation till den teoretiska inramningen. 3

4 Resultatet av undersökningen visar att lärarna är mycket samstämmiga i sin tolkning av begreppen i kunskapskraven. Begreppet delta i grundläggande kunskapskrav tolkas och beskrivs av samtliga lärare som att eleven endast behöver vara fysiskt närvarande i rummet/aktiviteten. Begreppen för olika förmågor i de fördjupade kunskapskraven beskrivs, som att eleven kan uppvisa självständighet, förståelse och är aktiva i undervisningssituationen samt att de besitter en högre kommunikativ förmåga. Beskrivningar av bedömningskriterier för fem olika kunskapskrav stämmer väl överens med begreppsbeskrivningarna, men det betonas att eleverna bedöms utifrån sina förutsättningar och lärarna anpassar undervisningssituationen efter varje elevs särskilda behov. Vidare visar resultatet att lärarna är mycket positivt inställda till kollegiala samtal i läroplans- och bedömningsfrågor, de ser det som ett bra verktyg att utveckla sin undervisning och bedömningspraktik. Vilket också forskning av bl.a Wiliam och Jönsson och Thornborg påvisar. Av olika orsaker finns dock inte tillräckligt med tid prioriterat till dessa samtal. Samtal i läroplans- och bedömningsfrågor får mest utrymme på våren då det är dags att skriva omdömen och IUP. Slutsatsen som görs av föreliggande studie är att: För att eleverna ska kunna utvecklas och lärarna ska kunna göra en rättvis bedömning av elevernas kunskaper behöver läraren utveckla sina kunskaper om undervisning och bedömning av eleverna. En väg till ökad kunskap för lärarna är att göra detta tillsammans. De specialpedagogiska implikationerna med föreliggande studie är att den ska kunna ligga till grund för kollegiala samtal mellan lärare och i arbetslaget i frågor angående läroplan och bedömning. 4

5 5

6 Innehåll Inledning 8 Problemformulering 9 Syfte 11 Specificerade frågeställningar 11 Centrala begrepp 11 Teoretisk bakgrund och tidigare forskning 15 Läroplansteoretiska perspektiv 15 Bedömningsteoretiska perspektiv 17 Tidigare forskning 19 Metod 25 Metodval 25 Undersökningsgrupp och urvalsförfarande 26 Genomförande 27 Analys och bearbetning 28 Tillförlitlighetsaspekten 29 Etiska aspekter 30 Resultat och analys 31 Kunskap 31 Bedömningsmetoder 32 Begreppstolkning 34 Bedömningskriterier 37 Kollegiala samtal 43 6

7 Reflektioner kring läroplanen 45 Analys 47 Kunskap 47 Bedömning 48 Begreppstolkning och bedömningskriterier 49 Kollegiala samtal 52 Diskussion 55 Resultatdiskussion 55 Metoddiskussion 58 Fortsatt forskning 60 Specialpedagogiska implikationer 60 Referenser 62 7

8 Inledning I examinationsuppgiften i kurs 4, på Speciallärarprogrammet, gjorde jag en liten intervjustudie med bland annat två lärare verksamma i varsin träningsskoleklass. I intervjun kom vi bland annat in på frågor angående bedömning av elevernas kunskaper. Båda lärarna uttryckte att det är en svår och komplex uppgift, de kände sig lite osäkra och ensamma i uppgiften, framför allt med att tolka kursplanens många olika begrepp och bedöma eleverna utifrån dessa. De betonade vikten av att få tid till samtal och diskussioner i bedömningsfrågor för att få en större samsyn och därmed en större säkerhet när det gäller kunskapsbedömningar. Intervjun fick mig att börja tänka på en episod nåt år tidigare i min egen skolvardag. En elev hade blivit överflyttad (helt och hållet av organisatoriska skäl) och när det var dags på våren att skriva omdöme och upprätta IUP, individuell utvecklingsplan, blev jag varse om att jag och den andra läraren hade olika syn på hur eleven skulle bedömas. Den andra läraren hade bedömt eleven som att klara fördjupade kunskapskrav inom vissa områden och jag var av åsikten att eleven fortfarande skulle bedömas enligt de grundläggande kunskapskraven (Skolverket, 2011a). I samtal sedan kring detta med den andra läraren framkom det att vi hade tolkat kunskapskraven och begreppen på helt olika sätt, detta trots att vi arbetade på samma skola. Under en längre tid hade diskussioner kring läroplan och bedömning inte särskilt stort utrymme i verksamheten, det var många andra frågor som överskuggade detta och tog all tid i anspråk. Som lärare stod man mycket ensam och hänvisades helt till sin egen tolkning och uppfattning, vilket kan vara en orsak till att jag och den andre läraren gjorde olika bedömningar av eleven. De här erfarenheterna har inneburit att jag blivit nyfiken på att undersöka hur det ser ut nu förtiden, går tolkningar och beskrivningar åt olika håll eller finns det en samstämmighet kring bedömning? Då när det begav sig saknades det kollegiala samarbetet, hur ser det ut nu på skolor och vad tycket lärare om att samarbeta med andra lärare i bedömningsfrågor? 8

9 Problemformulering Alla Sveriges skolformer fick en ny läroplan 2011, Lpfö 2011(Skolverket, 2011a). För grundsärskolans inriktning träningsskola, vidare endast benämnd träningsskolan, har det inneburit att det nu finns en rad olika kunskapskrav eleverna ska ha uppnått i slutet av årskurs 9, dock som tidigare (Skolverket, 2000) utifrån elevens individuella förutsättningar (Skolverket, 2011). Kunskapskraven är nivåindelade i grundläggande och fördjupade kunskaper. För grundläggande kunskapskrav förväntas eleven framförallt kunna delta och vara delaktig i undervisningen. För att ha uppnått fördjupade kunskaper ska eleven visa prov på att bl.a. kunna genomföra uppgifter, visa förståelse, använda redskap/ - begrepp, kommunicera om/ - beskrivande m.m. (Skolverket, 2011a). Under avsnittet Skolans värdegrund och uppdrag står att läsa: Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normer för likvärdigheten anges genom de nationella målen. (Skolverket, 2011a, sid. 8) Att förstå och tolka de nationella målen ställer krav på att det förs gemensamma samtal ute på skolorna kring dessa frågor. En ökad förståelse och ökad samsyn får man i ett lärarlag då man kontinuerligt diskuterar och för argumentation kring vilka mål och hur och varför dessa ska arbetas mot (Skolverket, 2009). Detsamma gäller för hur målen ska uttolkas, vilka kriterier och bedömningsgrunder som ska styra kunskapsbedömningen. I denna process kan den enskilda läraren inte stå ensam utan det är ett ansvar som hela skolans personal måste ta gemensamt, en kollegial kommunikation (Skolverket, 2009). Men vilka möjligheter ges för att lärarna ska kunna genomföra detta arbete? När läroplanen, Lpfö 2011 (Skolverket 2011a) presenterades och även grundsärskolan tog ett steg in i den mål- och kriteriestyrda skolvärlden (Carlgren m.fl., 2009) gjordes det inte med lätthet. Det visar ett liknande examensarbete (Cronqvist & Tibblin, 2012) som föreliggande. Cronqvist och Tibblin gjorde en intervjustudie med lärare inom träningsskolan. Resultatet av Cronqvist och Tibblins studie visar att lärarna kände en stor förvirring och vilsenhet bland annat inför hur eleverna skulle bedömas. Tolkningar av begrepp i kursplan och kunskapskrav beskrevs 9

10 helt olika bland lärarna. Lärarna hade också svårt att se hur de i undervisningen skulle kunna förmedla innehållet i kursplanen till elever med kognitiva funktionsnedsättningar. Föreliggande studie vill belysa hur lärare, som undervisar inom träningsskola, tolkar mål och begrepp i läroplanens kunskapskrav och vilka bedömningskriterier som utarbetats. Har det skett någon förändring? Från skolverket har få riktlinjer givits angående hur elever inom träningsskolan ska bedömas. I en informationsfilm, som spelats in i samband med implementeringen av den nya läroplanen, talas det om vikten av att i arbetslaget diskuterar vad de olika begreppen står för, att ha samma ramar ( Skolverket, 2011c). Studien kommer således även att exemplifiera hur den kollegiala kommunikationen kan se ut. Studien är av kvalitativ art och har ett läroplans- och bedömningsteoretiskt perspektiv (Lundgren, 1986, Newton, 2007). Den teoretiska genomgången belyser vad som sägs i dessa frågor i både nationell forskning likväl som internationell. Inom läroplansteorin diskuteras hur mål för utbildning ska utformas, hur urval av kunskap i läroplaner görs och hur didaktiska metoder kan utvecklas (Sundberg, 2007). En fjärde aspekt av läroplansteorin, vilken inte alltid räknas med i läroplansforskning, är relationen mellan läroplan och kunskapsbedömningar, hur kunskapsbedömningar kan forma läroplaner genom den information som produceras i bedömningar (Forsberg & Lundahl, 2006). Inom bedömningsteorin skiljer företrädarna mellan formativ och summativ bedömning. Den formativa bedömningen görs under inlärningsprocessen, i syfte att förbättra/förstärka inlärning. Summativ bedömning äger rum i slutet av en kurs och mäter vad eleven slutligen tillgodogjort sig (Newton, 2007). Således är bedömning utifrån kunskapskrav i läroplanen ett exempel på en summativ bedömning. Min förhoppning med denna studie är att den ska inspirera till att diskussioner kring läroplans- och bedömningsfrågor får en större prioritet inom träningsskolan, i syfte att även de svagaste av våra elever kan få en upplyft och likvärdig utbildning. 10

11 Syfte Studiens syfte är att bidra med kunskap om grundläggande och fördjupade kunskapskrav i läroplan för elever i grundsärskolans inriktning träningsskola. Genom att beskriva och tolka hur några lärare verksamma inom träningsskolan resonerar i frågor angående läroplan och bedömning. Vidare syftar studien till att belysa hur det kollegiala samarbetet ser ut i läroplansoch bedömningsfrågor på de skolor lärarna är verksamma i. Specificerade frågeställningar Hur tolkas och beskrivs några utvalda begrepp i de grundläggande respektive fördjupade kunskapskraven? Vilka kriterier används vid bedömning av några utvalda kunskapskrav? Hur förs de kollegiala samtalen i frågor gällande läroplan och kunskapskrav? Centrala begrepp Här nedan görs en beskrivning av några av de begrepp som har en central roll i denna uppsats. Grundsärskola Skolverket (2013, a) beskriver grundsärskolan som en särskild skolform anpassad för barn och unga som ej når upp till de mål i grundskolans kunskapskrav som minst ska uppnås, på grund av en utvecklingsstörning. Liksom för grundskolan gäller en 9-årig skolplikt (Skolverket, 2013 b). Beslut om mottagande i särskolan föregås, enligt 7 kap. 5 i Skollagen (2010:800) av fyra separata utredningar: en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och en social bedömning. Grundsärskolan är uppdelad i två inriktningar, en för elever som läser ämnen och en för elever som läser ämnesområden, dvs grundsärskolan med inriktning träningsskola. Den inriktning som läser ämnesområden är för elever som bedöms inte kunna tillgodogöra sig grundsärskolans kunskapskrav i alla eller delar av utbildningen i ämnen (Skolverket, 2013 b). 11

12 Förutom kursplanerna är läroplanen gemensam för båda inriktningarna, Läroplan för grundsärskolan 2011 (Skolverket, 2011a). I föreliggande studie används den förkortade benämningen träningsskola, istället för grundsärskolans inriktning träningsskola. Utvecklingsstörning För begreppet utvecklingsstörning finns många olika definitioner presenterade genom åren, men det som är gemensamt för alla är att i begreppet innefattas svårigheter för personen med en utvecklingsstörning att ta in och bearbeta information samt att utveckla och tillämpa kunskap (Granlund). I skolverkets (2013 a) definition av utvecklingsstörning definieras det som en nedsättning i intelligensförmågan, vilken ska ha fastställts före personen fyllt 18 år. Det ska också föreligga en samtidig nedsättning av adaptiv förmåga eller beteende. Med adaptiv förmåga menas att ha vardagliga färdigheter för att kunna anpassa sig till sin omgivning och klara sig själv i vardagen (Habilitering Hälsa, 2011). Östlund (2012) gör en beskrivning av utvecklingsstörning utifrån olika perspektiv; det medicinskt/individuella, socialt och miljörelativt/interaktionistiskt perspektiv. Det medicinskt/ individuella perspektivet utgår endast från att funktionsnedsättningen är en direkt följd av en skada. Det sociala perspektivet förklarar funktionsnedsättningen som en effekt av samhälleliga aspekter. Enligt det tredje perspektivet, miljörelativt/interaktionistiskt, är det en kombination av de båda andra som spelar roll för vilka funktionshinder en person med utvecklingsstörning uppvisar. Vid beskrivning av utvecklingsstörning används ibland en stadieindelning (Östlund, 2012). FUB, Föreningen för unga och vuxna med utvecklingsstörning (2014), använder sig av Kyléns (Östlund, 2012) stadieindelning som beskriver tre nivåer av utvecklingsstörning A,B och C. FUB (2014) benämner stadierna som olika grader av nedsättning av funktionsförmågor. A- nivån betecknas som grav nedsättning och på denna nivå har personen ett mycket konkret tänkande, man känner igen, har stora svårigheter att avläsa verbalt och grafiskt språk och uttrycker sig med mimik, ljud och enstaka ord/tecken. B-nivån, måttlig nedsättning, innebär en 12

13 större förmåga till abstrakt tänkande. Personen kan dra nytta av tidigare erfarenheter, har en språkförståelse som begränsas till egna erfarenheter och kan behöva bildstöd vid verbala instruktioner. Personen kan ha förmåga att lära sig läsa och skriva i begränsad omfattning samt uttrycka sig i tal, tecken eller skrift. På C-nivån, lindrig nedsättning, har personen förmåga till abstrakt tänkande, dvs kan planera framåt. Den konkreta verkligheten sätter dock gränser. Personen har svårt att förstå orsakssamverkan och har svårt att planera tid. Vidare kan personen läsa och skriva texter med ett konkret samband samt förstår och använder talat språk. I föreliggande studie används begreppet utvecklingsstörning enligt Skolverkets (2013a) definition och utifrån det miljörelativa/interaktionisktiska perspektivet. Enligt Skolverket (2011 a, Skolverket, 2015a) ska undervisning för elever i grundsärskolan anpassas efter elevens förutsättningar för att främja elevens lärande och kunskapsutveckling. Kunskap Carlgren, Forsberg och Lindberg (2009) beskriver hur Skolverket på 90-talet omformulerade kunskapsbegreppet efter att den stora skolreformen genomförts, från en regelstyrd till en måloch resultatstyrd skola. Det omformulerade kunskapsbegreppet föregicks bland annat av en diskussion på 80-talet kring den tysta kunskapen, en underförstådd och icke formulerad kunskap och att man inom lärarforskningen i slutet på 80-talet och början på 90-talet började se på kunskap som en utveckling i interaktion mellan människa och praktik, dvs kunskap och förmågor formas i de sociala processer en människa deltar i. Omformuleringen av kunskapsbegreppet innebar att fyra olika aspekter av kunskap lyftes fram, fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet, de fyra F-n (Carlgren m.fl., 2009). Kunskap som fakta beskrivs som den informativa aspekten av kunskap att veta att ett fenomen existerar. Kunskap som förståelse handlar om att kunna tolka och förklara olika fenomen, att veta varför. Kunskap som färdighet är att kunna utföra något praktiskt, att veta hur och slutligen förtrogenhetskunskap, den aspekt av kunskapsbegreppet som beskrivs som att veta vad. Förtrogenhet kan komma till uttryck som att använda sin kunskap omdömesgillt. 13

14 Carlgren (2011) gör även en beskrivning av kunskapsbegreppet som en triad; kunnande - kunskapsinnehåll - kunnighet. Kunnande är det som undervisningen syftar till, de förmågor som eleven ska utveckla, kunskapsinnehållet är det stoff undervisningen fylls av, olika ämnen eller ämnesområden. Kunnighet, slutligen är det resultatet av undervisningen som blir bedömt. De tre delarna i kunskapstriaden kan väl relateras till de fyra F-n som framgår av Carlgren m.fl. (2009). Berthén (2007) gör i sin avhandling en beskrivning av en verksamhet för elever i träningsskola. I beskrivningen lyfter hon fram en rad funktionella färdigheter för att klara vardagslivet och ett framtida vuxenliv för eleverna. De färdigheter som lyfts fram är träning av egenvård, såsom måltider, toalettbesök m.m. och egensysselsättning, att självständigt kunna utföra en egen vald aktivitet. Vidare beskriver hon kommunikativa färdigheter, vilka hon delar in i kommunikation och social samspelskompetens. Det tredje området som belyses i avhandlingen är vad Berthén kallar för försöksundervisning, i vilken eleverna tränar på att läsa, skriva och räkna. I läroplanen, Lpfö 2011 (Skolverket, 2011a) uttrycks det att kunskap inte är något entydigt begrepp, och det vill ovan givna exempel påvisa. Bedömning I Sverige, liksom i många andra länder, har bedömningssystemet bytts ut under de senaste årtiondena, man har gått från ett normrelaterat till ett mål- och kriterierelaterat bedömningssystem. I det gamla normrelaterade systemet jämfördes en elev mot de andra elevers prestationer. I det nyare mål- och kriterierelaterade systemet bedöms elevens prestationer mot redan på förhand formulerade mål (Jönsson, 2012). I en bedömningsprocess får läraren kunskap om elevens lärande och hur undervisningen fungerat. I processen används två olika former av bedömning; formativ och summativ bedömning. Den formativa bedömningen görs i samband med undervisningen i syfte att leda eleven fram mot kunskap och den summativa bedömningen är en sammanfattning av elevens kunskaper i slutet av en termin eller kurs, tex ett skriftligt omdöme (Skolverket, 2015a). För en djupare beskrivning av bedömning, se avsnittet Bedömningsteoretiska perspektiv. 14

15 Teoretisk bakgrund och tidigare forskning I följande avsnitt gör jag en beskrivning av de teoretiska perspektiv som studien bygger på, läroplansteoretiskt och ramfaktorteoretiskt perspektiv samt bedömningsteoretiskt perspektiv. Vidare görs en genomgång av internationell och svensk forskning kring bedömning och bedömning av elever med kognitiva funktionsnedsättningar. Läroplansteoretiska perspektiv En läroplan formas av en rad grundläggande principer för kunskapsurval och organisering av en utbildnings mål, innehåll och metodik (Lundgren, 1986). Lundgren (1986) betecknar detta som en särskild läroplanskod. Utbildningen formas utifrån de ekonomiska och sociala strukturer som råder. Läroplanen anger vad som ska vara utbildningens syfte och vad det omgivande samhället definierar som vetande. Lundgren (1986) förklarar att läroplansteori samlar kunskap och tjänar som förklaring till hur utbildningsprocessers mål, innehåll och metodik struktureras för ett visst samhälle och kultur. Forsberg och Lundahl (2006) lyfter en fjärde aspekt av läroplansteori; relationen mellan läroplan och kunskapsbedömning. Det förklaras med tre, av varandra beroende variabler, läroplan, undervisning och kontroll av elevernas lärande. De menar att bedömning ger information som i sin tur påverkar undervisningen som på sikt kan få större konsekvenser för utbildningen. I svenskt språkbruk har begreppet läroplan främst betydelsen av ett konkret dokument som ger riktlinjer för en utbildnings mål, innehåll och tidsfördelning. Inom läroplansteori får begreppet en vidare betydelse likt den betydelse det engelskspråkiga begreppet curriculum har, dvs att begreppet även innefattar de tankar och idéer som ligger som grund till den konkreta läroplanen (Lundgren, 1986). Lundgren beskriver läroplanen som att vara uppbyggd i tre nivåer: I den första nivån inryms vilka värderingar, kunskaper och erfarenheter som valts ut och hur dessa organiseras. Vad som påverkar läroplanens utförande är likafullt den historiska utvecklingens påverkan, som hur det samtida samhället ser ut, tex arbetsmarknaden. Nya läroplaner växer fram ur de behov som skapas i en samhällsförändring. Den andra nivån avser 15

16 själva besluts- och kontrollprocesserna vid formandet av det konkreta styrdokumentet, tex utfärdandet av ny skolförordning av regeringen (egen kommentar). Den tredje nivån visar hur läroplanen konkret påverkar undervisning och läromedel. En ny skolförordning utfärdades av regeringen 24 februari 2011 (Skollagen, 2010:800). Samtliga skolformer fick nya läroplaner och kursplaner; Grundskolan, Grundsärskolan, Specialskolan samt Sameskolan, vilka började gälla från april 2011 (Skollagen, 2010:800). Läroplanerna innehåller tre delar, den första, vilken i princip är likalydande för alla skolformer, behandlar frågor kring skolans värdegrund och uppdrag. Den speglar de rådande uppfattningar kring mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar som samhället vilar på (Skolverket, 2011a). Den andra delen, Övergripande mål och riktlinjer, är förutom avsnittet om kunskapsmålsättning likalydande för alla skolformer. Här anges mål och riktlinjer för hur skolans arbete ska utformas. Utbildningen i grundskolan ska sörja för att eleverna rustas med de kunskaper och färdigheter som det finns behov av att besitta för deltagande i samhällslivet (Swärd & Florin, 2011). Den tredje delen består av de kursplaner och kunskapskrav som gäller för varje skolform, denna del skiljer sig i olika grad mellan de olika skolformerna. Läroplan för Grundsärskolan är yttermera delad i en del för elever som läser enligt ämnen och en för elever som läser enligt ämnesområden. Varje ämne/ämnesområde är indelat i tre avsnitt. Syftesdelen motiverar valet av innehåll, det centrala innehållet beskriver vad den enskilda läraren ska ta upp i sin undervisning samt kunskapskraven som anger nivån för godtagbara kunskaper och betygsteg (Skolverket, 2011a). Att grundsärskolan i Sverige utgör en egen skolform är unikt i världen. I de allra flesta länder ingår motsvarigheten till särskola som en del i den reguljära skolan (Rosenqvist, 2013). Ramfaktorteori En underteori inom läroplansteori är ramfaktorteorin, vilken utvecklades av Lundgren under 1970-talet, dess teoretiska bas grundlades av Dahllöf i slutet av 60-talet (Lundgren, 1999). Lundgrens (1999) intention med ramfaktorteorin är att den kan användas som ett tankeverktyg för praktisk utbildningsplanering. 16

17 Vad som lyfts fram i ramfaktorteorin är hur en undervisningsprocess formas av yttre ramar, ramarna möjliggör eller omöjliggör olika processer (Lundgren, 1999). I en enkel form kan ramfaktorteorin illustreras på följande vis (Lindblad, Linde & Naeslund, 1999): RAMAR PROCESS RESULTAT Figur 1 En enkel form av ramfaktorteori, (Lindbladad m.fl., sid 9) Dahllöfs tidiga version av ramfaktorteori utvecklades under en tid av stora skolreformer, med teorin ville han belysa de begränsningar organisationen av skolan har för hur undervisningen gestaltar sig (Lindblad m.fl, 1999). Uttryckt på ett annat sätt kan man se ramfaktorteorin som en modell för att undersöka konsekvenser av politiska beslut om utbildning och undervisning. (Lindblad m.fl., 1999, sid. 98) Fysiska, administrativa och juridiska faktorer sätter ramarna för vad som är möjligt eller omöjligt att åstadkomma i skolan, men även traditioner, elevernas förförståelse och sociala sammansättning påverkar lärarens handlingsutrymme i klassrummet (Lindblad mfl., 1999). Exempel på yttre begränsningar är tid till förfogande av tolkning av läroplan, olika betyg och bedömningssystem, formella kompetenskrav på lärare, antal elever i en klass och fysisk utrustning såsom bibliotek, datorer m.m. (Linde, 2014). I analysen av hur kollegiala samtal förs på de skolor som representeras i studien används ramfaktorteori som inspirationskälla. Studiens författare har ett lärarperspektiv istället för elevperspektiv i resonemangen kring vilka ramfaktorer som påverkar lärarnas möjligheter till kollegiala samtal. Bedömningsteoretiska perspektiv Inom bedömningsteorin, theory of assessment, skiljer man på summativ och formativ bedömning. Den summativa bedömningen sker vid slutet av en termin, kurs eller ett program 17

18 med ändamålet att ge ett betyg, slutomdöme eller dylikt. Formativ bedömning görs systematiskt under en inlärningsprocess med syfte att ge en förbättrad inlärning (Newton, 2007). Jönsson (2012, s 6) använder benämningen Lärande bedömning, i vilken följande frågor ska besvaras: 1. Vart ska eleven, vad är målet? 2. Var befinner sig eleven i förhållande till målet? 3. Hur ska eleven göra för att komma vidare mot målet? En bedömning som har som syfte att göra en summativ kontroll av en elevs kunskapsnivå tar enbart hänsyn till frågorna Vart? och Var? (Jönsson, 2012). Wiliam (2006) har tagit fram fem strategier som ringar in vad lärande bedömning, eller assessment for learning, handlar om: clarifying and understanding learning intentions and criteria for success engineering effective classroom discussions, questions and tasks that elicit evidence of learning providing feedback that moves learners forward activating students as instructional resourses for each other, and activating students as owners of their own learning (Wiliam, 2006, sid. 6) Om en av dessa strategier används i undervisningen, menar Wiliam att en lärare arbetar med lärande bedömning. Tanken med och det som förenar strategierna är att anpassa undervisningen utifrån elevernas individuella förutsättningar. Newton (2007) lyfter fram tre egenskaper för bedömning, enligt vilka formativ och summativ bedömning kan särskiljas. Den första egenskapen är purpose, vad är ändamålet för bedömningen. I den formativa bedömningen är syftet att hjälpa eleven framåt, medan den summativa bedömningen fokuserar på tex betygsättning. Nästa egenskap är timing, vid vilken tidpunkt görs bedömningen, kontinuerligt under en kurs med fokus på delmål respektive i slutet på en kurs. Den tredje egenskapen som lyfts fram är graden av generalization av insamlat testmaterial. Vad visar resultatet? Den formativa bedömningen koncentreras mot små avgränsade färdigheter medan den summativa bedömningen fokuserar på ett bredare kunskapsfält (Newton, 2007). Harlen och James (1997) diskuterar olika kontrasterande egenskaper mellan summativ och formativ bedömning. Vid en summativ bedömning hänvisas läraren till olika bedömningskriterier medan den formativa görs i relation till var eleven befinner sig. Hänsyn tas till elevens arbetsinsats, den kontext som finns kring elevens arbete och hur eleven har utvecklats 18

19 över tid. Formativ bedömning blir en del av undervisningen till skillnad från den summativa som sker i slutet av tex en termin. Harlen och James menar vidare att samma material som samlas in i den undervisningsanknutna formativa bedömningen kan användas för det summativa ändamålet. Summativ bedömning blir då en summering av bevisen, the evidence. Viktigt är att materialet tolkas olika beroende på dess användning. Newton (2007) betonar att det inte är bedömningsinstrumentet i sig som bestämmer om en bedömning är summativ eller formativ, utan det beror på vilket syfte instrumentet ska fylla. Ska eleven få en framåtsyftande återkoppling i en inlärningsprocess eller är det en utvärdering av elevens färdigheter vid tex ett terminsslut. Tidigare forskning I detta avsnittet görs en genomgång av internationell forskning kring bedömning av elever med funktionsnedsättning. Någon svensk forskning i ämnet har inte gått att finna för ämnet. Forsberg och Lundahl (2006) poängterar att forskning kring kunskapsbedömning länge varit eftersatt, trots att den har en central roll i skolpraktiken. De betonar dock att en förbättring skett. Artiklar har sökts via databaserna Summon, ERIC och Google Schoolar samt genom annan litteraturs referenser. Jung and Guskey (2007) beskriver en undervisnings- och bedömningsmodell för elever med särskilda behov inkluderade inom reguljär skola, standards-based learning environment, i ett skolsystem i Amerika. Elever med tex inlärningssvårigheter, men även elever med utvecklingsstörning, som efter utredning bedömts ha behov av en individuell och anpassad undervisning ges tillträde till en utbildning utifrån den reguljära läroplanen, the general curriculum standards. Eleven får en individuellt modifierad läroplan att följa, anpassad utifrån elevens mentala utvecklingsnivå. Vid bedömning och betygsättning sker detta utifrån den modifierade läroplanen, oavsett elevens biologiska ålder. Vidare poängterar Jung och Guskey (2007) att det är en ökning av elever med funktionshinder inkluderade i den reguljära undervisningen i Amerika. För lärarna innebär detta nya utmaningar när det gäller bedömning och rapportering av elevernas prestationer. De frågor som uppstår är huruvida eleverna ska bedömas utifrån prestation, ansträngning, framsteg eller en 19

20 kombination av alla tre. Vidare vittnar författarna om avsaknaden av specialpedagogiskt stödmaterial för bedömning av elever med funktionshinder, vilket leder till att de undervisande lärarna gör individuella och informella anpassningar i en bedömningssituation. Därför behöver skolor i denna situation utarbeta ett high-quality grading and reporting system, som tydliggör ändamålet med bedömning och ger riktlinjer och bedömningskriterier. Dagligen görs bedömningar av elever inom undervisningens ramar, inte alltid på ett medvetet plan vare sig för elever eller lärare. I Connecticut i USA genomförde Goldstein och Behuniak (2012) en studie om bedömning av elever med stora kognitiva svårigheter, significant cognitive disabilities. En statlig policy genom U.S. Department of Education fordrar att även elever med kognitiva funktionsnedsättningar årligen ska delta i statliga mätningar av kunskapsnivån i matematik, läsning och naturvetenskap. För detta ändamål har ett alternativt bedömningsinstrument tagits fram för denna kategori av elever, a Skills Checklist. De elever som berörs av dessa mätningar kan jämföras med eleverna i den svenska grundsärskolan och i träningsskolan. När bedömningsinstrumentet, the Skills Checklist, utvecklades var visionen att det skulle förändra och förbättra undervisningen av elever med kognitiva funktionsnedsättningar. Alla elever bedömdes enligt en tregradig skala (s. 119), 0 = does not demonstrate skill, 1 = developing/support, and 2 = mastered/independent. Bedömningsinstrumentet innehöll även en del som bedömer preacademic skills; kommunikation och språkförståelse, sociala interaktioner, grunder för läskunnighet samt rumsuppfattning. Med the Skills Checklist som preferens delade lärarna i studien in i eleverna i två kategorier, de som är möjliga att bedöma utifrån grade-level academic content och de som inte är det. Elever som uppvisade en låg grad av funktionsfärdigheter bedömdes oftast enbart gentemot preacademic skills. Lärarna uttryckte ett önskemål om att det skulle finnas två olika bedömningssystem för elever med kognitiva funktionsnedsättningar. Lärarna betonade vikten av att kunna påvisa, för både föräldrar och lärarna själva, elevernas kunskapsprogression (ibid). Resultatet av Goldsteins oh Behuniaks (2012) studie visar att många elever saknar de kommunikativa färdigheter som behövs för att förstå innehållet i the Skills Checklist. Vissa 20

21 elever klarade delar av testet, men med stöd. De elever som hade bäst resultat uppvisade kommunikativa färdigheter på högre nivå. Det ställer stora krav på läraren att överbrygga de hinder som finns för att elever med kognitiva funktionshinder ska kunna arbeta med alla uppställda mål. Studien visar även att lärarna är i behov av olika verktyg som stöd i deras arbete med bedömning och det finns ett stort behov av mer forskning kring bedömning av elever med kognitiva funktionsnedsättningar (ibid). Westlund (2010) diskuterar kring vad det är som ska bedömas. Westlund betonar vikten av att det finns en genomarbetad definition av det som ska bedömas, oavsett om syftet med bedömningen är formativt eller summativt. Läraren behöver tänka igenom vilka komponenter/ kompetenser en viss färdighet är uppbyggd av. Det måste finnas en medvetenhet och överenskommelse om vad som ska mätas i en bedömning samt vilket syfte bedömningen har. Är syftet kontroll av uppnådda kunskaper eller är det en bedömning för att stödja en inlärning. Korp (2011) skriver att grunden för all undervisning är att vi vet vilka kunskaper och förmågor våra elever ska utveckla, att utrönta vilket målet är för undervisningen. För detta behövs begrepp för olika aspekter och kvaliteter av kunskap, så att vi kan kommunicera om den och så att vi kan planera och utvärdera undervisning och lärande ändamålsenligt. (Korp, 2011, s. 47) Korp gör en beskrivning av olika former av kunskap, tex kunskapsbegreppets fyra former (se Centrala begrepp) och förmåga. Förmåga beskrivs som en kapacitet att utföra något genom de inre egenskaper en person besitter. I syftesdelen i läroplan för grundsärskolan används begreppet delaktig (Skolvereket, 2011a). ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health) har definierat delaktighetsbegreppet som att en person visar engagemang för sin livssituation (Socialstyrelsen, 2003), vilket kan vara i en lärandesituation, i interaktioner och mellanmänskliga relationer (Östlund, 2012). Östlund (2012) redogör Ulf Jansons beskrivning av begreppet delaktig. Janson beskriver delaktig som bestående av sex olika aspekter eller karaktärsdrag. (Ulf Jansons arbete är ej publicerat.) 1. Tillhörighet - individen är en del i ett sammanhang med medaktörer och en aktivitet pågår. 2. Tillgänglighet - eleven har tillgång till rummet där aktiviteten utförs och de redskap som används. 21

22 3. Samhandling - en interaktion observerad av en utomstående, i en situation och aktivitet. 4. Engagemang - ett personligt och känslomässigt deltagande. 5. Acceptans - medaktörernas syn på individens närvaro i en aktivitet. 6. Autonomi - individens möjlighet till självbestämmande. De sex aspekterna av begreppet delaktig har en hierarkiskt ordning, där tillhörighet, tillgänglighet och samhandling är lägst och engagemang, acceptans och autonomi är på ett högre plan. Den lägre nivån ligger till grund för den högre (Östlund, 2012). Genom att göra en beskrivning av vad olika kunskapsbegreppen innebär, gör dem också mer tillgängliga vid bedömning (Korp, 2011). Kunskapskraven i läroplanen (Skolverket, 2011a) beskriver vad eleverna ska kunna och kriterier anger hur denna kunskap ska visa sig. För en likvärdig bedömning ska elevernas kunskapsnivå spegla de nationella bedömningskriterierna (Korp, 2011). I läroplanens avsnitt för värdegrund och uppdrag (Skolverket, 2011a) står att utbildning inom alla skolformer ska vara likvärdig, vilket för diskussionen, om att ha genomarbetade definitioner av kunskapsområden, in i en diskussion om sambedömning. Jönsson och Thornberg (2014) problematiserar frågan kring hur sambedömning kan öka likvärdigheten. Sambedömning är att lärare tillsammans genomför eller diskuterar bedömning/betygsättning. Ett sätt är att använda sig av konkreta elevprestationer, som analyseras och diskuteras av en grupp lärare och därigenom få en gemensam förståelse för hur skolans styrdokument kan tolkas och tillämpas (Jönsson & Thornberg, 2014). Det samma poängteras i Kunskapsbedömning i särskolan och särvux - ett stödmaterial för samtal och verksamhetsutveckling (Skolverket, 2009). Det ställs stora krav på lärarna att förstå mål, kriterier och bedömningsgrunder, vilket förutsätter att det förs kontinuerliga diskussioner. Processen med att uttolka läroplaner och kursplaner är svårt för en enskild lärare att klara, utan ansvaret behöver vara delat av hela skolans personal (Skolverket, 2009) I diskussioner lyfts olika lärares uppfattningar om kriterier och kravnivåer upp och därigenom kan man komma fram till en gemensam förståelse och tolkning av styrdokumenten. Med sambedömning som stöd kan det leda fram till en stärkt samstämmigheten i dessa frågor (Jönsson & Thornberg, 2014). Skolverket (2015b) har tagit fram bedömningsstöd för en rad olika ämnen i grundskolan, vilka kan användas som modeller för sambedömning (Jönsson & 22

23 Thornberg, 2014). När det gäller grundsärskolan finns bedömningsstöd för svenska och svenska som andraspråk och i maj 2015 kom ett stödmaterial ut även för träningsskolan (Skolverket, 2015a). I stödmaterialet för träningsskolan finns flera autentiska exempel att diskutera kring och Skolverket har även formulerat reflektionsfrågor. Wiliam (2006) problematiserar frågan att det höjs röster för att skolan behöver utvecklas i syfte att öka elevprestationerna. Detta för att möta en allt mer komplex värld. William poängterar att läroplansreformer, nya läromedel och andra strukturella förändringar gör liten skillnad. Den största skillnaden för elevers inlärning görs däremot i klassrummet, genom att eleverna får möta kompetenta lärare. Wiliam uttrycker det som att there are no such thing as a good school, but there is such a thing as a school full of good teachers. (sid. 3) Lärarna behöver höja kvalitén på undervisning och bedömningspraktik. För detta behöver lärarna ha tid att analysera vad som händer i klassrummet och vad han eller hon behöver förbättra i sin roll och förändra i klassrumssituationen. Det är läraren som har möjlighet att förbättra förutsättningarna för elevers lärande, genom att ge stimulerande och utmanande uppgifter utifrån deras förutsättningar. Wiliam (2006) är en stor förespråkare av lärande bedömning och framhåller det som en mycket god lärarpraktik. Han har punktat ner fem olika strategier som kan användas vid lärande bedömning (Se avsnitt Bedömningsteoretiska perspektiv). Hans åsikt är att en kombination av lärande bedömning och att lärare skapar små fortbildningsgrupper som regelbundet träffas, teacher learning communities, kan förbättra utbildningen avsevärt. Han poängterar dock att det behöver inte innebära att förändringarna är stora och genomgripande, utan det räcker med en liten förändring i taget. Sammanfattningsvis kan man utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv se att läroplanen anger vad som ska läras ut, undervisningsstoffet, och den anger målsättningen för en utbildning (Lundgren, 1986). Westlund (2011) och Korp (2011) betonar att, för att kunna göra en bra bedömning behöver läraren ha en klar definition av vilka komponenter varje färdighet innebär, dvs definiera begreppen så att elevens färdigheter kan bedömas i relation till målets beskaffenhet. Jung och Guskey (2007) beskriver hur man på ett konkret sätt kan anpassa läroplanen efter var eleven befinner sig kunskapsmässigt. Sett ur ett bedömningsteoretiskt perspektiv är det 23

24 viktigt (Jönsson, 2012). Jung och Guskey (2007) menar att om en elev med kognitiva funktionsnedsättningar behövt läsa enligt samma läroplan som sina jämnåriga kamrater hade eleven inte kunna bedömas, eftersom kriterierna för målet hade varit på en nivå som elveven inte kunna mäta upp till. Syftet med bedömning är att visa var eleven befinner sig kunskapsmässigt för att veta hur man ska arbeta vidare (Jönsson, 2012). Detta framhåller respondenterna i Goldstein och Behuniaks (2012) studie. Många av eleverna har så stora kognitiv funktionsnedsättningar att det inte går att bedöma dem mot något av målen i bedömningsinstrumentet, vilket inte säger något om elevens verkliga förmåga. För att lärare ska kunna göra en så likvärdig bedömning som möjligt behöver det finnas en gemensam tolkning av mål och kriterier. Ett medel för att uppnå detta är olika former av kollegiala samtal, sambedömning lyfts fram som ett alternativ (Jönsson & Thornborg, 2014). 24

25 Metod Inom samhällsvetenskaplig forskning skiljer man på kvantitativ och kvalitativ forskning. Enkelt uttryckt kan det beskrivas som att kvantitativ forskning är mer inriktad mot siffror medan kvalitativ forskning betonar ordens betydelse (Bryman, 2008). Bryman menar dock att det finns grundläggande skillnader på flera olika plan. Inom kvantitativ forskning dras vanligen deduktivt teoretiska slutsatser, det vill säga en hypotetisk frågeställning formuleras, vilken prövas genom forskningen. I kvalitativ forskning används en induktiv ansats, genom insamling av empiriskt material, t.ex. intervjuer, och genom tolkning av empirin utvecklas begrepp och teorier. Metodval Inspirerad av den hermeneutiska vetenskapstraditionen, blev valet av metod en kvalitativ intervjustudie. Hermeneutiken har sina rötter i teologin och den moderna hermeneutiken började ta form under 1800-talet, av filosofer som Friedrich Schleiermacher och Wilhelm Dilthey (Allwood & Erikson, 2010). Hermeneutiken brukar beskrivas som en lära om tolkning, där man genom att förstå och skapa mening i texter och uttalanden synliggör avsändarens tankar och avsikter bakom dessa. Dilthey såg hermeneutiken som humanvetenskapens metod (Allwood & Erikson, 2010). I föreliggande studie handlar det om att tolka och synliggöra det material som framkommer genom intervjuer av lärare inom träningsskolan. Hur de tolkar och beskriver kunskapskrav och hur de förhåller sig till skillnaden mellan grundläggande och fördjupade kunskapskrav (Skolverket, 2011a). Inom hermeneutiken spelar förförståelse en stor roll, det vill säga att forskaren har egna erfarenheter av det som beforskas (Fejes & Thornberg, 2015) När det gäller denna studie grundar sig förförståelsen i ett mångårigt arbete inom träningsskola, där författaren av studien själv har erfarenhet av att undervisa och bedöma elevers kunskaper. Författaren har själv och tillsammans med lärarkollegor arbetat med att tolka och förstå Lpfö 2011 sedan den implementerades. 25

26 Undersökningsgrupp och urvalsförfarande Undersökningsgruppen består av 7 lärare som alla undervisar elever som läser ämnesområden. Vid två tillfällen intervjuades lärarna i par, det vill säga 5 intervjuer genomfördes. Eftersom metodval föll på att genomföra intervjuer, vilka spelades in för att i ett senare skeende transkriberas, gjordes en avgränsning av antalet intervjuer (Stukat, 2011). Lärarna har olika pedagogisk bakgrund, såsom specialpedagog, lärare för grundskola/ gymnasieskola och förskollärare och de har olika lång erfarenhet av undervisning inom träningsskolan. Antalet undervisningsår sträcker sig från 1 år upp till 7 år. Flera av lärarna har också erfarenhet av att tidigare ha arbeta inom grundsärskolan innan de utbildade sig till lärare, framförallt har de tidigare arbetat som elevassistenter. Lärarnas elevgrupper representerar elever från årskurs 1-9 och de har olika grad av funktionsförmågor, allt från elever på mycket tidig utvecklingsnivå, 6 månader, upp till elever som delvis läser ämnen enligt grundsärskolans kursplaner. Lärarna undervisar på fyra olika skolor, dvs de kan sägas representera fyra olika skolkoder för hur tankar och resonemang förs i läroplans- och bedömningsfrågor inom skolans lärarkollegium (Linde, 2014). Linde skriver om hur Arwedson och Lundman, på 80-talet, utarbetade en tes om att skolor är olika även om läroplanen för alla skolor är densamma. De menar att även om lärarna på en skola tänker och tolkar olika, finns det ändå ett ledande tankesätt, en skolkod. Då undersökningsgruppen är liten är det lätt att resultatet blir alltför ensidigt (Stukat, 2011), därför har respondenter för studien sökts i olika kommuner för att på så sätt fånga upp olika skolkoder. Urvalet av personer till intervjuerna har företrädesvis skett genom ett så kallat bekvämlighetsurval (Stukat, 2005), dvs genom personliga kontakter, både direkta och indirekta. Ett förfaringssätt som enligt kvantitativt inriktade forskare inte är ett vetenskapligt arbetssätt (Stukat, 2011). I ett försök att finna ett representativt stickprov av respondenter (Fejes & Thornberg, 2015) skickades missivbrev (Bilaga 2) ut till sju rektorer (varav en känd för författaren) med en förfrågan om deltagande i studien. Endast två rektorer skickade förfrågan vidare till sina lärare och två andra svarade tillbaka att de inte ansåg att deras lärare hade tid att avsätta för en intervju. Från övriga rektorer gavs inget svar alls. 26

27 Genomförande Som metod för insamling av data till undersökningen har semistrukturerade intervjuer använts, en annan benämning för detta är kvalitativ intervju (Bryman, 2008). En frågeguide, ett manus, har använts där frågorna är indelade i teman utifrån de specificerade frågeställningarna för studien (Bilaga 1). Det första temat innefattar frågor angående lärarnas bakgrund, såsom lärarens erfarenhet av arbete inom träningsskolan, hur elevgruppen ser ut, generell syn på kunskap för aktuell elevkategorin samt vilken typ av bedömning som används. Denna information är viktig för att sätta in respondenternas svar i ett sammanhang (Bryman, 2008). I andra temat där frågorna angående hur lärarna tolkar och beskriver kunskapskravens begrepp har endast vissa begrepp valts ut då det annars skulle bli allt för omfattande. Fokus ligger på att ringa in de olika förmågebegrepp som används i läroplanens kunskapskrav (Skolverket, 2011a). Under temat bedömningskriterier har typexempel ur kunskapskraven plockats fram, ett från vardera ämnesområde, både utifrån grundläggande och fördjupade kunskapskrav (Skolverket, 2011a). Fjärde temat behandlar frågor kring hur lärarna ser på kollegialt samarbete i arbetet med läroplan och bedömningsfrågor, samt hur detta kan se ut för respektive respondent och skola (Skolverket, 2009). Till sist ställdes frågor för att ytterligare ringa in lärarnas syn och tankar kring arbetet med träningsskolans läroplan. Vid intervjuer strävar forskaren efter att fokus ska vara riktat mot den som intervjuas (Bryman, 2008), respondentens uppfattning och synsätt är det som undersöks (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013). Vissa frågor kan behöva följas upp, ett engelskt uttryck för detta är probing. Probing kan göras både genom konkret ställda frågor, men också genom ickeverbala uttryck från forskaren, såsom nickningar och hummanden, för att uppmuntra respondenten att utveckla sitt resonemang (Eriksson Barajas m.fl, 2013). Flera av frågorna i den här studien är tydligt strukturerade, likt vid en kvantitativ undersökning, men det är en kvalitativ betydelse som eftersöks. Frågorna besvaras utifrån hur intervjupersonen tolkar och förstår dem (Bryman, 2008). Inför intervjuerna har respondenterna fått frågeguide och missivbrev utskickat till sig. Frågeguiden har de fått i förväg för att ha en möjlighet att förbereda sina svar inför intervjun. Vidare har respondenterna själva fått välja var intervjuerna ska ske 27

28 Analys och bearbetning Alla fem intervjuer spelades in för att säkerställa att allt respondenten/respondenterna sade kom med. För en intervju uppstod tyvärr tekniska komplikationer och inspelningen av intervjun raderades. Författaren skrev ner intervjun ur minnet genom att teckna ned vad, i detta fallet, intervjupersonerna svarat vid varje enskild frågeställning (Bilaga 1). Därefter skickades anteckningarna, med , till respondenterna för verifikation och komplettering. Respondenterna skickade tillbaka anteckningarna med gjorda rättelser och tillägg. Det är vidare dessa anteckningar som används vid dataanalysen. De övriga fyra intervjuerna har transkriberats stort sätt i sin helhet. Vissa avsnitt har dock ej transkriberats då respondenten/respondenterna svävat ut i sina resonemang i allt för stor utsträckning. I analysen av intervjuerna beskrivs och jämförs de olika lärarnas uppfattningar och erfarenheter, vad de har gemensamt och vad som skiljer dem åt. Vidare görs ett försök att identifiera de faktorer som skillnaderna kan ha sin grund i (Fejes & Thornberg, 2015). Westlund (2015 s ) ger några sammanfattande råd för hermeneutiskt analys- och tolkningsarbete,: a) Valet av textens utformning, i detta fall kvalitativa intervjuer, är av stor vikt. a) Texten ska vara utformad utifrån respondenternas erfarenheter och upplevelser, inte utifrån forskarens egna kunskaper. b) Låt inte förförståelsen skymma sikten av textens huvudbudskap. c) Lägg särskilt märke till vad som engagerar respondenten. d) Jämför och ordna de huvudbudskap som visar sig. e) Att vända sig mot litteratur och tidigare forskning som stöd i tolkningsprocessen. f) Kontrollera att tolkningen är logisk. g) Resultatet av analysen presenteras på ett sätt som läsaren finner trovärdigt. Analysförfarande Efter att alla intervjuer transkriberats började analysarbetet av empirin, vilket har inspirerats av Westlunds råd vid analys- och tolkningsarbete (Fejes & Thornberg, 2015). a) Texten lästes först igenom i sin helhet. b) För att få en bättre överblick av empirin sorterades respondenternas utsagor upp utifrån intervjuguidens frågeställningar (Bilaga 1). 28

Skolbild för Grundsärskolan Regnbågen

Skolbild för Grundsärskolan Regnbågen Skolbild för Grundsärskolan Regnbågen Grundsärskola inriktning träning inom enhet Specialpedagogiskt centrum Läsår 2015/2016 Karina Bronell, rektor Beskrivning av verksamheten Genom den samlade läroplanen

Läs mer

Särskolan är till för ditt barn

Särskolan är till för ditt barn STENUNGSUNDS KOMMUN 2016-10-07 Allt textmaterial är hämtat från Skolverkets stödmaterial Grundsärskolan är till för ditt barn Dokumentet är kompletterat med bilder från Stenungsunds kommuns grundsärskola.

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Betygsskalan och betygen B och D

Betygsskalan och betygen B och D REVIDERAD 2016 STÖDMATERIAL Betygsskalan och betygen B och D Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se Beställningsnr:

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad ) UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Kursplanen i engelska

Kursplanen i engelska I Lvux12, avsnitt 1. Vuxenutbildningens uppdrag och värdegrund står det att hänsyn ska tas till de enskilda elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå samt att vuxenutbildningen ska ta till

Läs mer

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth 2016-05-10 Utvärdering av den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning Skolverket 2016 Resultat i sammanfattning

Läs mer

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth Varierad undervisning och bedömning Per Berggren och Maria Lindroth 2016-11-30 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

Kursplanen i svenska som andraspråk

Kursplanen i svenska som andraspråk planens centrala innehåll för såväl dig själv som för eleven? Fundera över hur du kan arbeta med detta både i början av kursen men också under kursens gång. Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer

Läs mer

Pia Thornberg Handledarutbildning Matematiklyftet 13 februari Modulkunskap - Bedömning

Pia Thornberg Handledarutbildning Matematiklyftet 13 februari Modulkunskap - Bedömning Pia Thornberg Handledarutbildning Matematiklyftet 13 februari 2017 Modulkunskap - Bedömning Bedömning i modulerna Synliggöra missuppfattningar Konstruera uppgifter Intervjuer Diagnoser Uppgiftens potential

Läs mer

Strukturerad undervisning för ökad måluppfyllelse. Per Berggren och Maria Lindroth

Strukturerad undervisning för ökad måluppfyllelse. Per Berggren och Maria Lindroth Strukturerad undervisning för ökad måluppfyllelse Per Berggren och Maria Lindroth 2017-09-18 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar

Läs mer

Fånga alla elever i klassrummet effektiv undervisningsstruktur i matematik som gör alla elever delaktiga. Per Berggren och Maria Lindroth

Fånga alla elever i klassrummet effektiv undervisningsstruktur i matematik som gör alla elever delaktiga. Per Berggren och Maria Lindroth Fånga alla elever i klassrummet effektiv undervisningsstruktur i matematik som gör alla elever delaktiga Per Berggren och Maria Lindroth 2017-11-14 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik

Läs mer

Motivationshöjande och strukturerad matematikundervisning som skapar bättre förutsättningar. Per Berggren och Maria Lindroth

Motivationshöjande och strukturerad matematikundervisning som skapar bättre förutsättningar. Per Berggren och Maria Lindroth Motivationshöjande och strukturerad matematikundervisning som skapar bättre förutsättningar Per Berggren och Maria Lindroth 2017-03-21 Matematiska förmågor Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna

Läs mer

Grundsärskolan är till för ditt barn

Grundsärskolan är till för ditt barn Grundsärskolan är till för ditt barn Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Tel: 08-690 95 76 Fax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@fritzes.se Beställningsnummer: 14:1403

Läs mer

Bedömning i matematikklassrummet

Bedömning i matematikklassrummet Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Bedömning i matematikklassrummet Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping och Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet Bedömning är

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan

Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan Regelbunden tillsyn i Botkyrka kommun Tallidsskolan Dnr 43-SV2008:214 Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan Förskoleklass, årskurs 1-6 Särskola årskurs 1-6 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten

Läs mer

Lärande bedömning. Anders Jönsson

Lärande bedömning. Anders Jönsson Lärande bedömning Anders Jönsson Vart ska eleven? Var befinner sig eleven i förhållande till målet? Hur ska eleven göra för att komma vidare mot målet? Dessa tre frågor genomsyrar hela boken ur ett formativt

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6. För studenter antagna fr.o.m. H 11

UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6. För studenter antagna fr.o.m. H 11 UTVECKLINGSGUIDE GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 OCH 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet av lärarstudentens

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över

Läs mer

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth 2016-10-20 Black & Williams fem principer för formativ bedömning Klargörande av planering och vilka krav som finns för området

Läs mer

Förslag den 25 september Engelska

Förslag den 25 september Engelska Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth 2017-08-11 Black & Williams fem principer för formativ bedömning Klargörande av planering och vilka krav som finns för området

Läs mer

Kursplanen i ämnet engelska

Kursplanen i ämnet engelska DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet engelska Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

U2009/312/S. Statens skolverk Stockholm. (1 bilaga)

U2009/312/S. Statens skolverk Stockholm. (1 bilaga) Regeringsbeslut I:1 2009-01-22 U2009/312/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att utarbeta nya kursplaner och kunskapskrav för grundskolan och motsvarande skolformer m.m.

Läs mer

Den nya skollagen 2010:800

Den nya skollagen 2010:800 Den nya skollagen 2010:800 - avsnitt som berör r grundskolan 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling 3 Alla barn och elever ska ges den ledning

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1482-14 Sid 1 (8) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2 INRIKTNING:

Läs mer

Bedömningar för lärande - i teori och praktik. Kristina Lohman Flen 21 mars 2012

Bedömningar för lärande - i teori och praktik. Kristina Lohman Flen 21 mars 2012 Bedömningar för lärande - i teori och praktik Kristina Lohman Flen 21 mars 2012 Eftermiddagens innehåll Bedömningar för lärande, teori och praktik varvat med egna erfarenheter! Kaffepaus ca 14.15-14.45

Läs mer

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth

Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth Bedömning för lärande formativ klassrumspraktik Per Berggren och Maria Lindroth 2017-08-11 Black & Williams fem principer för formativ bedömning Klargörande av planering och vilka krav som finns för området

Läs mer

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor

Läs mer

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6 Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning/betyg Bedömning för lärande Om du ska lyckas att föra en människa mot ett bestämt mål, Måste jag först finna henne där hon är och börja där. Den som inte kan det lurar sig själv, när hon tror

Läs mer

Den formativa bedömningens dubbla fokus

Den formativa bedömningens dubbla fokus Den formativa bedömningens dubbla fokus Diana Berthén Universitetslektor, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet Specialpedagogiska institutionen Vad är formativ bedömning? /Berthén,

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist

MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK Magnus Jonasson, jurist Magnus Jonasson Jurist med inriktning mot offentlig rätt: Social- och sjukförsäkringsrätt, medicinsk rätt Skoljuridik: - Samtliga skolformer

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Utbildningsnämnden för Musiklärarutbildningen att gälla från och med , höstterminen 2015.

Kursplanen är fastställd av Utbildningsnämnden för Musiklärarutbildningen att gälla från och med , höstterminen 2015. Konstnärliga fakulteten LIMP31, Betygssättning, handlingsutrymme och VFU, 15 högskolepoäng Grading, Teacher Management and Internship, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.

Läs mer

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar

Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar 2015-10-26 1 (12) Intervjuer i granskning av skolans arbete med extra anpassningar Innehåll Innehållet i detta dokument... 2 Allmänt om intervjuerna... 3 Vad är en intervju?... 3 Syfte med intervjuer i

Läs mer

Första upplagan Kopieringsförbud. Undantag. Liber AB, Stockholm

Första upplagan Kopieringsförbud. Undantag. Liber AB, Stockholm Första upplagan 2016 Kopieringsförbud Undantag Liber AB, 113 98 Stockholm Innehållsförteckning Specialpedagogik 1 och 2 lärarhandledning... 1 Lärarhandledning till läromedlen Specialpedagogik 1 och 2...

Läs mer

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN 2015/16 Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN Läslyftet Bakgrund Läslyftet är en av regeringen beslutad insats (2013) Målet för insatserna är att ge lärare vetenskapligt väl underbyggda

Läs mer

BETYG GYMNASIESKOLAN

BETYG GYMNASIESKOLAN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BETYG GYMNASIESKOLAN Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i gymnasieskolan. Det kan i sin

Läs mer

HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle HUMANISTISKA FAKULTETSNÄMNDEN FR2505, Franska: Självständigt arbete, litteraturvetenskaplig inriktning, 15,0 högskolepoäng French: Degree Project, Literary Option, 15.0 higher education credits Avancerad

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

10 kap. Grundskolan. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan

10 kap. Grundskolan. Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan IUP och omdöme me i Skollagen 2010:800 10 kap. Grundskolan [ ] Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan 12 Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14 Handlingsplan för elevhälsan på Mössebergsskolan Läsåret 13/14 Innehållsförteckning: 1. Förhållningssätt, syfte och mål 2. Beskrivning av ansvarsområden för: klasslärare elevhälsan 3. Arbetsgång elevärende

Läs mer

Nyheter om matematik från Skolverket. oktober 2017

Nyheter om matematik från Skolverket. oktober 2017 Nyheter om matematik från Skolverket oktober 2017 Innehåll Några korta nyheter Nytt material för förskoleklass Revideringar i styrdokument Korta nyheter Rapport Nära examen. Inventering av synpunkter på

Läs mer

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N SID 1 (7) 2012-11-13 DNR 12-411/7073 BILAGA PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM UPPDRAGET I skollagen står följande om syftet med utbildningen på fritidshemmet:

Läs mer

LIMP34, Betygsättning, didaktik och VFU, 15 högskolepoäng Grading, Didactics and Internship, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

LIMP34, Betygsättning, didaktik och VFU, 15 högskolepoäng Grading, Didactics and Internship, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Konstnärliga fakulteten LIMP34, Betygsättning, didaktik och VFU, 15 högskolepoäng Grading, Didactics and Internship, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Utbildningsnämnden

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9)

BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN BETYG ÅRSKURS 6 ( - 9) Diskussionsmaterial Vad är detta? I materialet ges förslag på hur man kan arbeta med fortbildning i lärargrupper runt betyg i årskurs

Läs mer

Uppenbar risk för felaktiga betyg

Uppenbar risk för felaktiga betyg Kvalitetsgranskning Rapport 2014:08 Uppenbar risk för felaktiga betyg En kortrapport om likvärdighet och kvalitet i skolors betygssättning Skolinspektionens rapport 2014:08 Diarienummer 400-2013:200 Stockholm

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Den här broschyren

Läs mer

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖRSKOLEKLASS, SKOLA, SÄRSKOLA och FRITIDSHEM

VERKSAMHETSPLAN FÖRSKOLEKLASS, SKOLA, SÄRSKOLA och FRITIDSHEM 1 VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 FÖRSKOLEKLASS, SKOLA, SÄRSKOLA och FRITIDSHEM 2 Innehållsförteckning Grundfakta om verksamheten 4 Sammanfattning av läsåret 2017/18 4 Prioriterade områden för kommande verksamhetsår

Läs mer

Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.

Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för. VFU3 LP Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för. Agera i möte med elever, personal och vårdnadshavare

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER L9EN10 Engelska 1 för lärare åk 7-9, 15 högskolepoäng English 1 for Teachers in Secondary School Year 7- Fastställande Kursplanen är fastställd av Humanistiska

Läs mer

Projektplan för att utveckla och fördjupa lärares läroplans- och bedömarkompetens

Projektplan för att utveckla och fördjupa lärares läroplans- och bedömarkompetens Projektplan för att utveckla och fördjupa lärares läroplans- och bedömarkompetens Projekt runt kunskap och bedömning Syftet med projektet är att utveckla och fördjupa läroplan- och bedömarkompetens. Genom

Läs mer

Återkoppling. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning på Bredängsskolan. Återkoppling.

Återkoppling. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning på Bredängsskolan. Återkoppling. n Återkoppling 2017-11-27 Dnr 400-2016:11445 Stockholm kommun kommunstyrelsen@stockholm.se Bredängsskolan terhi.bisander@stockholm.se Återkoppling efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning

Läs mer

Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildning

Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildning 2017-03-30 Ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildning Syftet med ett ramverk för bedömningsprocessen i verksamhetsförlagd utbildning är att åstadkomma en bedömningsprocess

Läs mer

LÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp

LÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp Institutionen för kultur och kommunikation Augusti 2011 Ann-Kari Sundberg ann-kari.sundberg@liu.se LÄRARPROGRAMMET Vid LiU Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341

Läs mer

1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar

1. Samlande uppdragsvision och lärandeavpassade förutsättningar Skolinspektionen gav universitetslektorerna Jan Håkansson och Daniel Sundberg, Linnéuniversitetet, i uppdrag att ta fram en forskningsöversikt som skulle belysa sambanden mellan olika undervisningsfaktorer

Läs mer

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA

EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA EFFEKTIV OCH INKLUDERANDE SPECIALPEDAGOGIK FINNS DEN? CLAES NILHOLM MALMÖ HÖGSKOLA DISPOSITION 1) Vad är syftet med skolan? 2) Ska skolan vara effektiv och inkluderande? 3) Vad säger forskningen? 4) Dokumenterad

Läs mer

Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18

Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18 EKTORPSRINGEN Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18 Område Jag... reflektion Exempel: Jag... 1. Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö 1 skapar en positiv atmosfär

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett

Läs mer

Formativ bedömning i matematikklassrummet

Formativ bedömning i matematikklassrummet Modul: Taluppfattning och tals användning Del 4: Formativ bedömning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström, NCM Termen bedömning, eller pedagogisk bedömning kan uppfattas väldigt olika,

Läs mer

Beslut. en Skolinspektionen

Beslut. en Skolinspektionen en Skolinspektionen Beslut Landskrona School of Sports AB Box 654 261 25 Landskrona 2017-05-23 Dnr 400-2016:6993 Roland Schoultze roland.schoultzealasos.se Beslut för LA School of Sports i Landskrona kommun

Läs mer

Kursplanearbete, hösten Göteborg 22 april 2010

Kursplanearbete, hösten Göteborg 22 april 2010 Kursplanearbete, hösten 2009 Göteborg 22 april 2010 Uppdraget Skolverket fick 22/ 1 2009 i uppdrag att revidera läroplan och kursplan: Kunskapskrav för godtagbara kunskaper samt utifrån den nya betygsskalan

Läs mer

Rättigheter & möjligheter i skolan Vad ska vi prata om idag?

Rättigheter & möjligheter i skolan Vad ska vi prata om idag? Rättigheter & möjligheter i skolan Vad ska vi prata om idag? Genomgång av enkät Västra Götaland Det svenska skolsystemet Kort diskussion i smågrupper Rättigheter i skolan Avslutande frågestund Vad händer

Läs mer

FORMATIV BEDÖMNING PEDAGOGISKT CAFÉ MED TUTORLÄRARNA KVARNBACKENS SKOLA

FORMATIV BEDÖMNING PEDAGOGISKT CAFÉ MED TUTORLÄRARNA KVARNBACKENS SKOLA FORMATIV BEDÖMNING PEDAGOGISKT CAFÉ MED TUTORLÄRARNA KVARNBACKENS SKOLA HTTPS://PEDA.NET/PORVOO-BORG%C3%A5/KU/TUTORL%C3%A4RARE FORMATIV OCH SUMMATIV BEDÖMNING Bedömning som stödjer lärandet (Assessment

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11 UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy För studenter antagna fr.o.m. H 11 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Vad ryms inom detta? Mats Burström

Vad ryms inom detta? Mats Burström Vad ryms inom detta? Mats Burström 120827 Frågeställningarna från piloterna visar att en del frågeställningar berör BFL träffarna medans andra inte gör det. BFL på kommunnivå. BFL på den lokala skolan.

Läs mer

Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.

Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas. Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas. I det här diskussionsunderlaget finns det dels information om Lärportalens

Läs mer

En försöksverksamhet med betyg från årskurs 4 Yttrande till regeringen över promemoria U2016/02376/S

En försöksverksamhet med betyg från årskurs 4 Yttrande till regeringen över promemoria U2016/02376/S 2016-08-16 1 (6) Tjänsteskrivelse KFKS 2016/384 Kommunstyrelsen En försöksverksamhet med betyg från årskurs 4 Yttrande till regeringen över promemoria U2016/02376/S Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,

Läs mer

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. = Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3

Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Sammanfattning Rapport 2012:4 Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har i denna granskning sett flera

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen

Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare. Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Matematiklyftet kollegialt lärande för matematiklärare Grundskolan Gymnasieskolan Vuxenutbildningen Välkommen till Matematiklyftet en fortbildning i didaktik för dig som undervisar i matematik i grundskolan,

Läs mer

MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp

MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp MÅLDOKUMENT FÖR FRITIDSHEM I HAGFORS KOMMUN 2017-2018 Antagen av Barn- och bildningsavdelningens ledningsgrupp 2017-06-02 VISION Vi har Värmlands bästa skola i Hagfors kommun, när vi tidigt ser, hör och

Läs mer

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng Man, Nature and Society 2 for Teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever

Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever 2016 Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever Louise Helgesson Piteå Kommun 2016-09-08 Inledning att uppmärksamma de särskilt begåvade eleverna I skollagens första kapitel, fjärde paragrafen

Läs mer

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofil för studenten under VFT Utvecklingsprofilen är organiserad efter examensordningens mål. Rubrikerna svarar mot fokus i På väg mot läraryrket Syftet med Utvecklingsprofilen är att: vara

Läs mer