Lokaleko. visar att cirka 40 procent av kulturlämningarna

Transkript

1 Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 3 I 2015 Kronobergs distrikt LEDARE. HASSE BENGTSSON. DISTRIKTSCHEF Skogens bibliotek När besökte du ett bibliotek senast? Hur gjorde du då? Du slängde väl inte ut böckerna på golvet och trampade omkring så att de förstördes och blev oläsliga? Har du tänkt på att våra skogar är som ett stort bibliotek? Under det ljust gröna mosstäcket, under barr och förmultnande löv finns det väldigt många historieböcker. Här finns spår av tidigare generationers liv och leverne. Vi kan se spåren från hur de bodde, hur de brukade jorden samt hur de färdades. Här finns spår av strider, begravningar och religiösa händelser. Spåren i form av forn- och kulturlämningar är fantastiska historieböcker som vi ännu bara har läst delar av. Det mesta finns kvar för oss att upptäcka, tolka och förstå om vi bara är försiktiga och tar det varligt! I SVERIGE ÄR LÄMNINGARNA i landskapet unika om man jämför med resten av Europa då de i Sverige är förhållandevis orörda. Ändå är det många av våra forn- och kulturlämningar som skadas och förstörs varje år. Årligen genomför Skogsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet en inventering för att se hur skogliga kulturlämningar påverkas av skogsbruket. Senaste uppföljningen Albin 5 år, besöker gravfältet i Tunatorp längs riksväg 30 vid Helgasjön. visar att cirka 40 procent av kulturlämningarna har påverkats negativt eller skadats i samband med skogsbruksåtgärder. Det gäller för oss att inte klampa omkring och förstöra de fina böckerna. Ansvaret för kulturmiljön delas av oss alla. Vi har ärvt vårt kulturlandskap från tidigare generationer och vi behöver ta oss en funderare när vi gör åtgärder i skogen om vilket landskap och vilken historiebok vi vill lämna över till nästa generation. REDAN NU FINNS DET mycket att läsa om vår skogsmark. På Skogsstyrelsens hemsida finns det bland annat en mångfald av kartor som ger dig värdefull kunskap. Allt från dagens skogstillstånd och markfuktighet till kända fornlämningar. Enklast hittar du dit genom att på hemsidan söka på ordet Karttjänster. Du som är skogsägare kan logga in på Mina sidor och vandra runt på den egna fastigheten. Inte en bok i sedvanlig stil, men väl så läsvärd.

2 Lokala profiler uttalar sig o Det finns en lång rad aspekter att ta hänsyn till när det gäller skötsel och hänsyn till fornoch kulturlämningar. Vi frågade ett antal lokala kunniga profiler om vad de anser är det viktigaste att tänka på när det finns forn- och kulturlämningar i skogen man brukar. Stefan Lindgren, Skogsarbetare med inriktning på skötsel av forn- och kulturminnen Hur forn- och kulturminnen ska skötas beror på vad det är för lämningar och växtligheten runtomkring. Håll efter slyet, framför allt på fuktig mark. Är det gräs runt lämningen ska det gärna slås varje år annars kommer sly lätt upp och gör arbetet mer krävande. Synliggör lämningen genom att röja kring den. Hur stort område beror på omgivningen. Ligger det till exempel en torplämning i storskog är cirka två meter runtomkring att rekommendera. Det är svårt att ge några generella tips då omgivningarna och lämningarna skiljer sig mycket åt. Det är mycket viktigt att tänka på att inte plantera skog alldeles intill eller på lämningen. Har det blivit gjort bör planteringen snarast röjas ner. Se till att inget av det nerröjda lämnas kvar på lämningen. Ligger lämningen intill en väg och är värd att besöka, kan det vara trevligt att göra en stig fram till den. Anders Karlsson, Markberedningsförare Hovmantorps Skogsentreprenad, Det kan vara rätt svårt ibland att se kultur- och fornlämningarna. Vädret påverkar mycket, och lämningarna är betydligt lättare att se vid klart väder. Det är viktigt att man inte risat ned lämningarna för då är de svårare att upptäcka. Avverkningsplaneraren kan påverka mycket genom att märka ut dem väl. Det är bra med kulturstubbar och hänsynssnitslar. Det är också viktigt att de är bra utsatta i traktdirektivet. Vid knepiga lämningar som är svåra att se är det extra viktigt att gå en runda med avverkningsplaneraren eller markägaren innan markberedningen görs. Men framför allt att alltid lämna maskinen och gå en runda över området som ska markberedas. Gisela Björse, RO chef Sveaskog, Växjö Södra Sverige Hos oss snitslar och märker en fältassistent ut forn- och kulturminnen. Eftersom alla forn- och kulturminnen inte är kända, är det extra viktigt att besöka området i fält. Allt som märks ut läggs in i fältdatorn som sedan synkas med Sveaskogs datasystem så denna information kommer med i resten av leden. Även icke kända lämningar läggs in och sparas i ett skikt i kartan så att de blir synliga även när efterföljande åtgärder ska göras. En självklarhet är att om en maskinförare ser något som ser ut som en lämning men som inte är utmärkt, ska denne avbryta arbetet och ringa avverkningsledaren och kontakta Länsstyrelsen. Detta händer inte ofta, men i de fall det händer är det viktigt att Länsstyrelsen snabbt kommer ut i fält för att göra en bedömning. Gunnar Andersson, Ordförande hembygdsföreningen i Urshult På hemsidan finns fantastiskt mycket information om området kring Urshult. I och med skapandet av den blivande nationalparken i och kring Åsnen har hembygdsföreningen varit med och delat med sig av sin information och sitt kunnande. En sak som särskiljer Urshult från många andra områden och som är viktigt att bevara som kulturminne är ängsäppelodlingarna. Fruktodlingarna här nere har haft en väldigt stor betydelse. Då gårdarna i området var små, 6-8 hektar, hade man svårt att leva på vanligt lantbruk, men som äppelodlare fick man ekonomin att gå ihop. År 1938 startade man den första blomningsfesten på Lunnabacken, idag en av hembygdsgårdarna i området. Då kom personer och 1939 anställdes en filmfotograf för att filma festen för världsutställningen i New York.

3 m forn- och kulturminnen Anders Henriksson, Planläggare Skogsstyrelsen i Kronoberg Det första jag gör är att titta på alla de skikt som finns i Skogsstyrelsens databaser och i PC-Skog. Där kan man få mycket viktig information och speciellt nu med den nya laserskanningen kan man se mycket redan inne på kontoret. I fält är det viktigt att kontrollera att punkterna ligger rätt. Skiljer sig punkterna i datamaterialet från verkligheten justeras detta i skogsbruksplanskartan. På skogsbruksplanens karta ritas sedan lämningarna in som antingen R eller K. Målklassningen på beståndet sätts utifrån skogens beskaffenhet och inte om det finns lämningar i området. Om det behövs skötsel på lämningen, till exempel om det växer träd i en torpruin, skrivs detta in i planen. Sedan är det viktigt att man tar hänsyn till lämningarna vid skötselåtgärder och att man följer länsstyrelsens beslut gällande markberedning och plantering på området. Skogskonsulenternas tio forn- och kulturlämningstips Skogskonsulenterna på Skogsstyrelsen i Kronoberg ger sina tips på hur skadorna på forn- och kulturlämningar kan minskas. 1. Per Taube: Det kan vara smart att skriva ett avtal med den som genomför avverkningen om vem som ska stå för kostnaden vid eventuell skada. 2. Kerstin Ström: Kringla- Historien i din hand är en app som man kan ladda ner till sin smartphone. Där kan man bland annat söka och se vad som finns registrerat i FMIS (Riksantikvarieämbetets fornsök) just där man befinner sig. Ett mycket praktiskt hjälpmedel. 3. Anton Holmström: Titta på Skogsstyrelsens Mina Sidor. Där finns bland annat information från laserskanningen och FMIS vilket ger mycket viktig information. 4. Håkan Nilsson: Gå till fots genom området innan åtgärd! 5. Ivar Johansson: Gå en kurs eller delta i en skogskväll om forn- och kulturlämningar om du har möjlighet. Vet man inte hur de ser ut i fält är de svåra att upptäcka. 6. Katharina Ahlert: Prata med varandra markägare, ombud, maskinförare för att säkerställa att informationen verkligen går fram. 7. Anna Cederholm: Låt inte skogen växa upp i och omkring fornlämningen utan se till att området hålls öppet. Ta bort allt ris som eventuellt täcker lämningarna. 8. Jan Gustavsson: Lämna kulturstubbar (1,3 m höga) runt lämningen. Det är ett bra sätt att märka ut lämningarna. Tänk på att det också kan finnas oregistrerade och ännu inte hittade forn- och kulturminnen i markerna. 9. Eva Johansson: Kapa stubbarna så lågt som möjligt inom lämningsområdet, men spara vårdträd, bärande träd och kulturväxter. Spara hamlade träd och hamla dem igen om möjligt. 10. Per-Ola Olsson: Plantera inte inom fornlämningsområdet och tänk på att följa Länsstyrelsens beslut gällande föryngringsåtgärder och markberedning. Vid all skötsel av skog ska skador i och invid hänsynskrävande biotoper, kulturmiljöer och kulturlämningar i skogen förhindras eller begränsas (skogsvårdslagen, 7:17).

4 Torpmiljöernas skötsel gynnar rödlistade arter Det är inte enbart själva lämningen som gynnas av att miljön sköts runt till exempel resterna av ett gammalt torp. Även växter och insekter gynnas. Att följa med Thorsten Zaar, skogsförvaltare på Uppvidinge kommun, ut i skogen är alltid lika spännande och lärorikt. På vägen till de torplämningar vi ska titta på ser vi fem tjädrar som spatserar på skogsbilvägen helt utan att ta notis om vår bil. Strax därefter öppnar sig skogen och i en större glänta ligger två torplämningar, en på var sida om vägen. I gläntan planterades gran på 80-talet, en skogsbruksåtgärd som lyckligtvis misslyckades då granen tog sig dåligt. De få granar som ändå klarade sig avverkades då Sveaskog, som är markägare, öppnade upp runt torpen på Thorstens inrådan. TORPEN HETER Smedby och Flyahult och när vi är på besök är själva torpruinerna översållande av magiskt doftande kaprifol som skiftar i rosa och vitt. På Nottebäcks hembygdsförenings hemsida går det att läsa att torpet Flyahult byggdes i mitten av 1700-talet, men sedan 1920 är det ingen som bott här. Men husgrunderna, stenmurarna, växtligheten och det mest perfekta stenröset jag sett skvallrar om platsens historia. TRE BJÖRKAR VÄXER i och intill ena husgrunden och vi konstaterar att för att minska risken för att grunden skadas om träden blåser ner, hade det varit bäst att fälla dem eller i alla fall skapa högstubbar. Thorsten faller på knä och visar mig den extremt ovanliga spindelörten. Den växer på en gammal gräsbevuxen väg som slingrar sig genom området. Växten är värd åt den rödlistade spindelskinnbaggen och trots att örten ser så oansenlig ut, spelar den en viktig roll. Spindelörten är beroende av slåtter och grusiga marker så det är tack vare att området runt torpen slås med jämna mellanrum, som den har kunnat överleva och sprida sig här. Det visar på vikten av att sköta fornoch kulturminnen. Inte bara för själva lämningarnas skull, utan också för de många arter som växer runt dessa lämningar. Här växer även smörboll och slåttergubbe som är beroende av att området hålls öppet. Skogsträffar om lämningar i skogen Vid fyra tillfällen i oktober anordnar Skogsstyrelsen träffar med fokus på forn- och kulturlämningar i olika delar av länet. Anmälan görs via Sista anmälningsdag är två dagar innan respektive träff. Välkomna! Den 21 oktober genomförs en skogsträff där Mats Almlöf från Skogsstyrelsen och Thorsten visar bland annat dessa torplämningar. Text & foto: Kerstin Ström Torpmiljöernas skötsel gynnar rödlistade arter Tid: Onsdag 21 oktober kl. 13:00 17:00 Samling: Rastplatsen vid Sjöatorpasjön längs riksväg 23, cirka 6 km nordöst om Nottebäckskrysset. För information: Mats Almlöf, tfn: Hovmantorps industriella vagga och kulturslingan i Lessebo Tid: Onsdag 21 oktober kl. 13:00 17:00 Samling: Dammen norr om riksväg 25 vid mittersta infarten till Hovmantorp. För information: Torbjörn Rydå, tfn: På gårdagens stigar Tid: Fredag 23 oktober kl. 13:00 17:00 Samling: Grävlingsrås Jonsboda 1, hemma hos Kenneth Wigermo. För information: Kenneth Wigermo, Skogens gömda skatter i Lönsbygd Tid: Fredag 23 oktober kl. 13:00 17:00 Samling: Lönsbygd, väster om Urshult, hemma hos Agnetha Ragnarsson. För information: Håkan Nilsson, tfn:

5 Skogsträff längs Hovmantorps industriella vagga De flesta som kört bil längs väg 25 förbi Hovmantorp har förmodligen sett den stora förändringen vid dammvallen norr om vägen mittemot infarten till Kvarndammskolan. Under 2014 gjordes här en stor insats då dammvallarna röjdes fram. En arbetsgrupp inom hembygdsföreningen i Hovmantorp jobbar med projektet som fått namnet Fibbleåleden. Målet är att leden ska vara framkomlig för alla, även handikappade och de som går med barnvagn. Längs leden syns det som varit Hovmantorps industriella vagga med snickerifabrik, elverk, toffelfabrik med mera. Av dessa industrier finns numera bara lämningar kvar, lämningar som tills nu varit överväxta med sly. Med Länsstyrelsens stöd håller flertalet skyltar på att tas fram som ska visa och berätta om de olika lämningarna längs leden. MÅLET MED FRAMRÖJNINGEN är att visa den industriverksamhet som funnits i forna tider längs dammarna upp och förbi Rottneå längs Fibbleån. Några eldsjälar i Hovmantorps Hembygdsförening, med Ulla Brown i spetsen, har med stöd av Länsstyrelsen och hjälp av Skogsstyrelsens arbetsmarknadsprojekt, SAFT-laget i Lessebo, genomfört projektet. Området var innan åtgärden ordentligt igenvuxet och mycket skräp låg runtomkring på marken. Därefter har mycket hänt. Under tre månader röjdes området, träd avverkades och det mesta av riset plockades bort för att lämningarna skulle bli så synliga som möjligt. Markägaren Margareta Persson var bara positiv inför förändringen. Rocco Lauruso, Hans Gustavsson, Terje Lindberg, Ali Edrees, Ulla Brown och Eduardo Car framför dammvallen i Hovmantorp som röjts. Det har fungerat bra med kontakten mellan Skogsstyrelsen, markägarna, hembygdsföreningen och Länsstyrelsen. Med så många inblandade är det viktigt att träffas i fält och gå igenom vad som ska göras innan arbetet påbörjas, säger Torbjörn Rydå, skogskonsulent på Skogsstyrelsen i Växjö. EN SOLIG DAG träffas arbetslaget och Ulla Brown för att titta på resultatet av deras jobb. Det har blivit så fantastiskt fint, ler Ulla tacksamt mot laget. Risken finns att rötterna spränger sönder muren, därför var det viktigt att ta bort träd, buskar och annat som växte på lämningarna, säger Hans Gustavsson, en av deltagarna i Skogsstyrelsens arbetslag som varit med och röjt. Endast vid riktigt speciella och sällsynta träd kan man fundera på att lämna dem som miljöhänsyn. Där får värdena med miljöhänsyn och hänsyn till kulturarvet vägas mot varandra. Under den skogsträff som Skogsstyrelsen kommer att genomföra här den 21 oktober kommer också kulturstigen i Lessebo att besökas. Även här har SAFT-laget varit med och gjort en insats med bland annat framröjning av kolbottnar och odlingsrösen. Text & foto: Kerstin Ström SAFT Arbetsmarknadsprojektet SAFT (Skogsstyrelsen och Arbetsförmedlingen tillsammans) innebar att Arbetsförmedlingen matchade och anvisade personer från jobb- och utvecklingsgarantin till Skogsstyrelsen. Deltagarna fick sex månaders sysselsättningsplats följt av ett års anställning hos Skogsstyrelsen. Projektet avslutades i april 2015.

6 Följ med Skogsstyrelsen På gårdagens stigar John Käll gjorde stora och många upptäckter då han köpte ett torp i Pjätteryds socken i Älmhult. Han hittade den ena lämningen efter den andra som visade på gammal kulturhistoria. Fynden i området gjordes på 70-talet och John Käll, tillsammans med Ville Johansson, bestämde sig för att göra något av detta och visa andra intresserade. Det blev en kulturstig som döptes till På gårdagens stigar med 19 olika punkter som visar alltifrån torpruiner och tjärdalar till stenmurar, kolbottnar och stenrösen. John var en dedikerad fotograf och mycket naturintresserad och har beskrivit varje punkt detaljerat med text och bild. Numera finns materialet även översatt till engelska och tyska. När John blev äldre överlät han förvaltningen av stigen till Pjätteryds hembygdsförening med Sven Käll i spetsen. HEMBYGDSFÖRENINGEN sköter stigen idag och ser till att hålla den i bra skick. Man röjer även runt lämningarna för att hålla dem synliga. Föreningen får många positiva reaktioner för arbetet de lägger ner, inte minst från de inblandade markägarna. Skötseln av området är inget som skadar något utan tillför bara trevligheter. Många turister går leden och vartannat år trycks cirka exemplar av vår folder över slingan och de går åt, säger Sven. Han beskriver vidare hur ovanligt det är att hitta så många olika kultur- och fornminnen inom ett så litet område och i en sådan vacker och härlig miljö. Det var hårt och fattigt att leva i dessa trakter under 1800-talet, så man var En tjärdal visar på forna tiders brukande av marken längs På gårdagens stigar i Pjätteryds socken i Älmhult. tvungen att hitta alternativ för att dryga ut sin inkomst. Till exempel finns många lämningar efter tjärbränning och beckkokning i området. DEN 23 OKTOBER arrangerar Skogsstyrelsen en skogsträff om forn- och kulturlämningar där man kommer att följa stigen i Pjätteryd. Att gå slingan är ett sätt att lära sig mer om bygden och om gamla seder och bruk. På träffen kommer vi också att avvika från slingan och lära oss att även hitta lämningar som inte är utmärkta. På detta sätt tränar vi ögat att se forn- och kulturlämningar även i andra skogar. Förr var det betydligt fler hus här än vad som finns idag. Då var det liv och rörelse i skogen, säger Kenneth Wigermo skogskonsulent på Skogsstyrelsen som ansvarar för skogsträffen. Text: Kerstin Ström Foto: Per-Ola Olsson

7 Skogskonsulent Håkan Nilsson hälsar välkommen till Lönsbygd. Skogens gömda skatter Vi åker längs en krokig väg genom ett fantastiskt landskap där Kronobergs län visar sig från sin bästa sida. Vi är på jakt efter gömda kulturskatter i Lönsbygd. Stenmurar och röda hus ligger utmed vägen och vid ett trevägskors hälsar en stor imponerande lind oss välkomna till Lönsbygd. Med mig i bilen har jag Håkan Nilsson, skogskonsulent i Tingsryd, som ska visa mig runt i bygden. Håkan visar först några lämningar vid vägen i det öppna betade landskapet. En bit länge fram lämnar vi grusvägen och beger oss in i skogen. Längs en stig ligger flera intressanta skatter gömda. De talar om gamla tiders brukande. I skogen finns liknande lämningar som i det öppna landskapet vi nyss passerade, men här är de gömda under mossa och träd. Det krävs ett tränat öga för att se dem. Mest imponerande är en gammal tjärränna som jag upptäcker först efter att jag fått den utpekad. För få att information om kända forn- och kulturlämningar finns flera bra digitala söktjänster att använda. Riksantikvarieämbetet bjuder på en gratistjänst via mobilappen Kringla. Här finns fakta om registrerade kulturminnen nära den plats där man befinner sig. I fallet med tjärrännan kan man bland annat läsa att den är 21 meter lång och ligger i nordvästlig-sydöstlig riktning samt att i den nordvästliga änden finns en tvärgående stenmur. Via kartprogrammen i Skogsstyrelsens Mina sidor finns möjlighet att se kända lämningar på den egna fastigheten. Du kan också hitta forn- och kulturlämningar via söktjänsten Skogens pärlor på Skogsstyrelsens webbplats. Med nya tidens moderna teknik kommer historien om gamla tider närmare och det känns häftigt att kunna läsa denna information direkt i skogen. I NÄROMRÅDET DÄR VI befinner oss finns många fornlämningar och Håkan berättar med stor inlevelse om flera av dem. Att tänka på när man letar efter lämningar ute i skogen är att de flesta av dem är registrerade för hand vilket innebär att de ibland inte ligger exakt där kartan visar. Idag använder vi GPS och kan hitta en punkt mitt i skogen på någon meter när. Därför måste man jämföra beskrivningen med hur det ser ut på platsen. Stämmer inte bilden så lyft blicken för att se hur det ser ut i omgivningen. Kanske ligger lämningen meter längre bort, säger Håkan. SKOGENS KULTURARV är allas angelägenhet. Det är en del av historien, men också av framtiden. Hur vi vårdar kulturarvet idag påverkar kulturarvet i morgon. Skogen i Lönsbygd har många historier att berätta och Håkans ord väcker dem till liv. Genom att sprida nyfikenheten och stoltheten över fornoch kulturlämningar till varandra, ökar förhoppningsvis viljan att bevara dem för framtida generationer. Text & foto: Kerstin Ström

8 Steg för steg vid åtgärder Vid alla åtgärder i skogen måste hänsyn tas till fornoch kulturlämningar. Det gäller såväl kända alltså av myndigheterna registrerade lämningar som oregistrerade lämningar som upptäcks. Bra planering är en grundförutsättning. Planera Använd Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök, Skogsstyrelsens karttjänster i Mina sidor eller Skogens pärlor när du planerar en åtgärd för att ta reda på om någon forn- eller kulturlämning berörs. Har du svårt att tolka informationen om fornlämningen eller tror att den behöver ändras, kontakta Länsstyrelsen. Likaså kan du kontakta Länsstyrelsen om du inte kan hitta fornlämningen i fält. Barmarkplanera och märk ut körvägar. Se till att traktdirektivet innehåller uppgifter om fornlämningar och information från Länsstyrelsens beslut om hänsyn. När du avverkar Planera körningen och se till att bärigheten är god så att inga körskador uppstår inom eller invid fornlämningen, och risa gärna basvägar. Ställ kulturstubbar (se faktaruta) runt omkring fornlämningen om det är möjligt. Tillvarata gärna grot (grenar och toppar), men se till att markytan inte skadas inom eller invid fornlämningen. När du föryngrar Utför föryngringen enligt Länsstyrelsens beslut och följ villkoren om Kulturstubbar märker tydligt ut en dommarring i Nottebäck socken, Uppvidinge kommun. avstånd för markberedning och plantering. Anpassa även markberedningsmetoden efter villkoren. Genomför gärna åtgärderna nära inpå avverkningen, då hinner hygget inte växa igen. Ett igenvuxet hygge kan göra det svårt att upptäcka fornlämningarna. Om skador ändå sker Om skador skulle uppstå under arbetet ska du rapportera in dessa till Länsstyrelsen. Tänk på att det är både den som planerar och en som utför arbetet som har ansvar för att skador inte uppstår. Se till att informationen om fornlämningar följer med i hela kedjan! Text: Markus Boxe, arkeolog Länsstyrelsen i Kronoberg Foto: Kerstin Ström Forn- och kulturlämningar Skogliga kulturlämningar delas in i två grupper, fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. Fornlämningar är lämningar efter människors verksamhet före Kulturhistoriska lämningar är lämningar som tillkommit 1850 eller senare. Fornlämningar handläggs av Länsstyrelsen och övriga kulturhistoriska lämningar av Skogsstyrelsen. Skogliga kulturlämningar skyddas av kulturmiljölagen (KML) samt skogsvårdslagen (SVL). Kulturstubbar För att märka ut forn- och kulturlämningar bör kulturstubbar användas. Kulturstubbar är 1,3 meter höga stubbar som ska stå kvar under hela föryngringsprocessen för att visa för alla att här finns en forn- eller kulturlämning som ska aktas. Kulturstubbarna ska göras just 1,3 meter höga för att särskilja dem från vanliga högstubbar som lämnas för naturvård. För att underlätta vid vidare skogsvård är det lämpligt att göra högstubbarna en bit från kulturstubbarna för att inte skapa förvirring. Kulturstubbarna bör vara minst centimeter i brösthöjdsdiameter för att de ska klara att stå kvar en längre tid. Läs mer om forn- och kulturlämningar på kulturmiljo Om ni vill ha kontakt med någon från distriktet så besök vår hemsida Ansvarig utgivare: Maria Larsson Redaktör: Kerstin Ström Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand