Konflikt i sitt sammanhang

Transkript

1 1

2 Innehåll Konflikt i sitt sammanhang 3 Unionens konfliktorganisation 5 Inför konflikt varsel 8 Värvning 12 Det här gäller i olika konfliktsituationer: 15 Information 20 Konfliktersättning 22 Konfliktbrott 23 Dispenser 24 Strejk 26 Konflikten upphör Medling 27 Bilagor 29 Konfliktersättning 31 Anmälan om konfliktbrott 33 Dispensblankett 35 Strejkvaktlista 37 2

3 Konflikt i sitt sammanhang I Sverige har arbetsmarknadens parter ansvaret för lönebildningen och för merparten av de regler och anställningsvillkor som gäller på arbetsplatserna. Överenskommelserna mellan fackförbund och arbetsgivarförbund/arbetsgivare regleras i de kollektivavtal som träffas mellan parterna. Vid sidan av kollektivavtalen finns också de arbetsrättsliga lagarna, varav flera är helt eller delvis dispositiva, och därigenom kan ersättas med kollektivavtal. Den svenska modellen Detta samarbete mellan arbetsmarknadernas parter kallas den svenska modellen. Modellen har historiskt varit mycket lyckad och förutsätter bl a: Hög organisationsgrad Nationella kollektivavtal Förhandlingsrätt Konflikträtt Fredsplikt Konflikträtten grundlagsskyddad Konflikträtten är en grundlagsskyddad rättighet och en av förutsättningarna för den svenska modellens upprätthållande. Varje facklig organisation bör därför ha beredskap för att, vid behov, använda sig av konflikträtten. Varför konflikt? När fackförbund och arbetsgivare förhandlar i en så kallad intressefråga, dvs. båda parter har ett intresse att komma överens om en viss fråga, har parterna möjlighet eftersom fredsplikt inte råder att varsla om konflikt. Utgångspunkten är att parterna genom förhandling ska träffa en överenskommelse. I de fall ståndpunkterna är oförenliga och/eller när förhandlingsargumenten är uttömda återstår endast konfliktvapnet. Konfliktens syfte är att sätta press på motparten, genom att exempelvis vägra utföra arbete eller övertidsarbete, dvs. strejk eller övertidsblockad, alternativt lockout, där arbetsgivaren stänger arbetsplatsen. 3

4 Konfliktsituationer Konfliktsituationer kan uppstå i följande tre fall: 1. Avtalsrörelse I en avtalsrörelse är det främst beredskap för att kunna organisera och genomföra egna konflikter. Även beredskap för att kunna hantera och bemöta konfliktåtgärder från motparter. 2. Företag/organisationer som saknar kollektivavtal När vi står inför risken att behöva varsla om konflikt på enskilda företag i samband med hängavtalstecknande. Denna situation är inte kopplad till avtalsrörelsen, utan kan inträffa i princip när som helst. 3. Andra förbunds konflikter Unionen behöver också ha beredskap för att agera i samband med andra förbunds konflikter. Dels händer det att vi har felorganiserade medlemmar som omfattas av ett annat förbunds konfliktåtgärder, och dels behöver vi agera om vi får neutralitetsbegäran eller begäran om sympatiåtgärder från andra fackförbund när de konfliktar. Neutralitet och sympatiåtgärder Unionen kan bara ta ut sina egna medlemmar i en konflikt. I de fall det finns medlemmar i andra fackförbund på arbetsplatsen skickar man normalt information till det eller de förbund med upplysning om konflikten och med en begäran om neutralitet. Detta innebär att andra förbunds medlemmar inte ska utföra våra medlemmars arbete. I vissa situationer kan vi även begära sympatiåtgärder från andra förbund, t ex om vi ser att arbetsgivarna försöker kringgå konfliktens verkningar eller om vi vill skapa ytterligare press på vår motpart. Innan en sådan åtgärd begärs bör den först vara väl förankrad hos det förbund vi begär sympatiåtgärd av. Beslut om konflikt Konfliktorganisationen planerar, organiserar och avslutar en konflikt. Förhandlingsledningen tar ställning kring behovet av konflikt. Förbundsstyrelsen har befogenheten att besluta om konfliktåtgärder. De berörda medlemmarna är de som genomför konflikten. 4

5 Unionens konfliktorganisation En facklig organisation bör ha beredskap för att använda sig av konflikträtten. För Unionens del innebär det att vi har en särskild konfliktorganisation som bemannas av medarbetare på förbundskontoret. Konfliktorganisationen är alltid bemannad men mobiliseras vid behov, t ex i god tid inför varje avtalsrörelse. För att kunna genomföra en konflikt är det nödvändigt att det även på regional och lokal nivå, dvs. på våra regionkontor och ute på arbetsplatserna finns beredskap och stöd. Det är de facto Unionens förtroendevalda och medlemmar som genomför de av förbundsstyrelsen beslutade konfliktåtgärderna. Förbundskontorets roll På förbundskontoret består konfliktorganisationen av sex operativa grupper vars uppgift är att ansvara för och stötta klubbar och arbetsplatsombud inom olika delområden: Information och Kommunikation Konfliktjour Ersättningar Dispenser Konfliktbrott IT och Teknikstöd Konfliktledningsgruppen Gruppernas arbete samordnas och leds av konfliktledningsgruppen, som tillsammans med regionkontor och förtroendevalda har till uppgift att förankra konfliktarbetet i hela Unionen, samt skapa förståelse för konfliktens mål och syfte i omvärlden. Konfliktledning Konfliktjour Information- & kommunikationsgruppen Ersättningsgrupp Dispensgrupp IT & Teknikstödsgruppen Konfliktbrottsgrupp 5

6 Konfliktorganisationens arbete styrs av de beslut som förhandlingsledningen (förbundsstyrelse (FS), avtalsutskottet och förhandlingschefen) fattar med hänsyn till förhandlingsläget och övriga omständigheter. Konfliktorganisationen ansvarar för konflikthandboken och de konfliktanvisningar som behövs till stöd för konfliktens genomförande på regional och lokal nivå. Konfliktvarsel, med underlag för FS-beslut, utarbetas av konfliktledningsgruppen i samverkan med förhandlingsledningen. Konfliktjour Unionen har en konfliktjour som bemannas efter behov för att svara på frågor från klubbar, regioner och medlemmar samt arbetsgivare. Bland annat om hur vårt konfliktvarsel ska tolkas, dvs. om vad man får och inte får göra under en konflikt. Konfliktjour tel E-post: konflikt@unionen.se Regionkontorens roll Regionkontoren fungerar som länk mellan konfliktorganisationen och klubbar och arbetsplatsombud. De bistår med logistiken kring medlemsmöten före, under och efter konflikten samt erbjuder stöd och råd och svarar på frågor från medlemmar och förtroendevalda. På arbetsplatser utan fackliga företrädare har regionkontoret ansvar för kontakten med arbetsgivare, information till medlemmar etc. Värvning En viktig uppgift är att under varseltiden utnyttja möjligheten att värva nya medlemmar för att få större uppslutning kring konflikten. Ansöker man om medlemskap innan konflikten bryter ut får man rätt till konfliktersättning motsvarande förlorad arbetsinkomst. Unionens förbundsstyrelse beslutar vid varje enskild konflikt om vilka regler som gäller. Klubbens och arbetsplatsombudens roll Förtroendevalda och medlemmar är de som genomför konflikten. För att vi ska nå önskade resultat är det av yttersta vikt att kontakterna med och informationen till medlemmar, förbund och arbetsgivare fungerar före, under och efter konflikten. Beroende på vilka konfliktåtgärder, konfliktens omfattning och arbetsplatsen storlek och hur den lokala fackliga närvaron ser ut så kan den lokala konfliktorganisation se olika ut. 6

7 Konfliktkommitté och konfliktombud På större arbetsplatser och klubbar kan man utse en konfliktkommitté och på mindre arbetsplatser ett konfliktombud. Om klubben inte utser en konfliktkommitté är klubbstyrelsen konfliktkommitté. Konfliktkommittén/ombudet kan i sin tur ha behov av att utse särskilda arbetsgrupper för information, övervakning/konfliktbrott, ersättningar, dispenser och strejkledning. 7

8 Inför konflikt varsel Varsel betyder förvarning Innan Unionen eller någon annan organisation på arbetsmarknaden tar till konfliktåtgärder måste den berörda motparten förvarnas, varslas. Den part som avser att varsla om konflikt måste samtidigt även informera Medlingsinstitutet (MI) om sin avsikt. MI har en skyldighet att medla i arbetsmarknadskonflikter genom att tillsätta medlare. På vissa avtalsområden, exempelvis de som omfattas av Industriavtalet gäller en särskild förhandlingsordning, där även Opartiska ordföranden, OpO, ska informeras. I dessa fall är det OpO som fungerar som medlare. Enligt 45 MBL ska motparten varslas minst sju arbetsdagar i förväg, dvs. lördag-söndag och eventuella helgdagar som ligger inom sjudagarsperioden tillkommer. Där särskilda förhandlingsordningar finns kan andra tidsfrister förekomma. Varselhandlingen är grunddokumentet Strejker, lockouter och andra stridsåtgärder är dyrbara för alla inblandade och för samhället i stort. Därför måste den som tänker använda sådana metoder strikt följa de regler som finns i lagar och avtal. Varselhandlingen är huvuddokumentet vid en konflikt och måste därför utformas på ett bestämt sätt. Varselhandlingen kompletteras vanligtvis med en bilaga, som redogör för vilka arbetsuppgifter och befattningar etc. som undantas från konfliktåtgärderna. Av varselhandlingen framgår: varför man varslar t ex. strandade förhandlingar syftet med konfliktåtgärden t ex. teckna kollektivavtal vilken arbetsgivarorganisation/vilket företag/vilka arbetsplatser som konflikten riktar sig mot vilken typ av stridsåtgärder det handlar om när konfliktåtgärden träder i kraft När Unionen beslutar att varsla om konflikt upprättas varselhandlingen. Varslet skickas till arbetsgivarorganisationen och till Medlingsinstitutet. Kopia skickas till de regionkontor, klubbar och arbetsplatsombud som berörs av konflikten samt en kopia till eventuella berörda medparter med begäran om neutralitet. 8

9 Varselhandlingen och övrig information rörande konflikten läggs ut på Unionens hemsida, Konfliktanvisningar till regioner och klubbar/apo Berörda regionkontor, klubbar och arbetsplatsombud får utöver varselhandlingarna också särskilda konfliktanvisningar. Dessa ska inte överlämnas till arbetsgivaren utan enbart användas internt. Konfliktanvisningarna består av denna konflikthandbok med bilagor kompletterad med eventuella anvisningar om den aktuella konflikten. Konfliktens omfattning Konfliktens omfattning framgår av varselhandlingen, dvs. vilka arbetsgivare konflikten riktar sig mot och vilka arbetsuppgifter, därmed anställda, som omfattas av konfliktåtgärderna. Osäkerhet kan uppstå kring om en person omfattas av konflikten för att det är oklart vilken arbetsgivare han eller hon har. Detta kan kontrolleras genom att se efter vem som står som arbetsgivare på den anställdes inkomstuppgift för deklaration. Om till exempel en arbetsgivare som nämns i varselhandlingen anlitar ett konsultföretag som inte tillhör samma arbetsgivarorganisation, och tveksamhet råder om konsulternas ställning i konflikten, kontakta Unionens konfliktjour på tel Tolkning och tillämpning Det är endast den organisation som har utformat varselhandlingen, i vårt fall Unionen, som har rätt att avgöra hur varslet ska tolkas och tillämpas. Om arbetsgivaren t ex hävdar att det finns speciella regler eller undantag som denne har rätt att tillämpa förutom de som finns i varselhandlingen ska klubben alltid utgå från att sådana påståenden är felaktiga, och omedelbart ta kontakt med konfliktjouren på tel

10 Det här ska göras inför konflikt: 1. Studera och tolka varselhandlingen Gör en noggrann genomgång av vilka medarbetare som eventuellt ska undantas om konflikten bryter ut. Har ni problem med att tolka varselhandlingen, ring konfliktjouren på tel Organisera det lokala konfliktarbetet Först och främst utse en arbetsgrupp som ansvarar för kontakterna mellan medlemmar, förbund och företagsledning. Beroende på konfliktåtgärder, konfliktens omfattning och arbetsplatsen storlek ser behov och utformning av lokal konfliktorganisation olika ut. På större arbetsplatser kan man utse en konfliktkommitté och på mindre arbetsplatser ett konfliktombud. Konfliktkommittén kan vara densamma som klubbstyrelsen eller så kan man behöva utöka kretsen. Konfliktkommittén/ombudet kan i sin tur ha behov av att utse särskilda arbetsgrupper för information, övervakning av konfliktbrott, ersättningar och dispenser. Är det oklart hur ni ska organisera det lokala arbetet eller om det uppstår andra svårigheter, kontakta regionkontoret eller konfliktjouren för samråd. En förutsättning för framgång i konflikten är att varje medarbetare har den information som behövs för att kunna följa anvisningarna. De personer som utför det lokala konfliktarbetet är de viktigaste aktörerna i en konflikt! 3. Gör en telefon- och e-postlista Gör en telefon- och e-postlista på de personer som ingår i den lokala konfliktorganisationen. Det är viktigt att det är de privata kontaktuppgifterna som används. Meddela regionkontoret dessa uppgifter, se sista sidan för telefonnummer och e-post. 4. Ge information Ge information om konflikten till företrädare för de övriga fackförbund som eventuellt finns representerade på arbetsplatsen. 6. Kalla till medlemsmöte Kalla alla medlemmar till ett medlemsmöte innan konflikten bryter ut. Vid allmänt medlemsmöte har oorganiserade inte rätt att närvara. Informera om: konfliktens syfte vilka medarbetare som konflikten gäller förhandlingsläget och omfattning vilka grupper som undantas 10

11 den lokala konfliktgruppens uppgifter och sammansättning exakt tidpunkt när konflikten börjar, och hur man får reda på när den upphör Samla in privata telefon- och e-postadresser 7. Värvning Genom att värva fler medlemmar får konflikten större genomslag och på sikt blir ni också starkare i de frågor klubben vill driva. När ett varsel är lagt, bjud in alla anställda på arbetsplatsen till ett informationsmöte. Presentera bakgrund och syfte med konfliktvarslet. Informera om möjligheten att bli medlem under varseltiden, fram tills dess att konflikten bryter ut och därmed få rätt till konfliktersättning motsvarande förlorad arbetsinkomst. 8. Följ informationen Följ informationen på och håll nära kontakt med ditt regionkontor som kan ge hjälp och rådgivning. Följ även nyheterna i radio och tv. 9. Planera och informera Planera för, och informera om, hur medlemmarna ska få information från klubben om arbetsplatsen inte är tillgänglig. Tänk på att använda privata telefon- och e-postuppgifter till samtliga medlemmar så att de kan få information. Detta är oerhört viktigt under hela konfliktprocessen och i synnerhet i de fall då konflikt bryter ut samt avslutas. 11

12 Värvning Värva er starkare Att värva fler medlemmar på arbetsplatsen är alltid en av klubbens viktigaste uppgifter, men den blir extra angelägen i samband med en konfliktsituation. En hög organisationsgrad ger större genomslag för konfliktåtgärden och en stor representativitet gör att möjligheten att få gehör för våra krav hos motparten ökar. Många medlemmar på arbetsplatsen är också en styrka för klubben när det centrala avtalet till slut är påskrivet och det är dags för lokala förhandlingar. Att värva medlemmar är därför inte någonting som ni enbart gör för förbundets skull, för att öka styrkan i den uppkomna konfliktsituationen, utan i första hand för er egen, för att kunna åstadkomma resultat i de frågor ni driver på er arbetsplats. Unionen är redan över en halv miljon medlemmar och Sveriges största fackförbund den privata arbetsmarkanden. Men fortfarande är det många som har valt att bara vara med i a-kassan, bli medlem i något annat förbund eller är oorganiserade. Aldrig blir behovet av fackförbunden som en stark motpart till arbetsgivarna så tydlig som när olika viljor kolliderar i avtalsförhandlingarna. Och aldrig blir det så tydligt hur vår styrka och möjlighet att sätta kraft bakom kraven och argumenten hänger på hur många anställda som är medlemmar i förbundet. Ordna möte för alla När avtalsförhandlingarna resulterar i ett konfliktvarsel finns ett stort intresse både hos medlemmar och icke-medlemmar och frågorna är många. Se därför till att bjuda in alla anställda på arbetsplatsen till ett informationsmöte. Informera alla att arbetsuppgifterna är satta i blockad. Ett medlemskap före konflikten bryter ut innebär ersättning för förlorad arbetsinkomst. Använd de argumentationssamlingar och andra underlag som finns framtagna och ta vid behov hjälp av någon från regionkontoret för att berätta om bakgrunden till och syftet med varslet, vilka frågor Unionen har drivit i avtalsrörelsen och hur arbetsgivarnas inställning har varit. Se också till att det finns mer skriftlig information om avtalsrörelsen och medlemskapet, inklusive ansökningsblanketter, som medlemmarna kan ta med sig från mötet. Informera även om andra vägar att bli medlem på, som att ansöka direkt på unionen.se eller få hjälp av Unionens medlemsregister på

13 Håll alla informerade Håll medlemmarna och ibland även ickemedlemmarna fortlöpande informerade om händelseutvecklingen. Detta genom att sprida vidare den information som distribueras på via sociala medier som Facebook, från regionkontoret och via massmedia. Det kan ske genom att e-posta, dela ut infolappar eller samla alla vid fikabordet med jämna mellanrum. Läs mer i avsnittet Information på sida 14. Naturligtvis är klubbens huvudsakliga uppgift att hålla medlemmarna extra insatta men genom att även bjuda ickemedlemmarna på viss information och i samband med detta hela tiden påminna om nyttan med medlemskapet och ställa frågan vill du bli medlem så kan resultatet bli fler medlemmar i klubben. Konfliktersättning i centrum När det varslas om konflikt på arbetsplatsen hamnar förstås frågan om rätten till konfliktersättning i centrum. Att de som inte är medlemmar sedan tidigare har möjlighet att få ersättning ifall de ansöker om medlemskap innan konflikten bryter ut blir förstås ett tungt argument för att ta steget och bli medlem. Ett argument som i vardagsvärvningen sällan är det första som används blir i detta läge plötsligt lätt ett huvudargument som får alla andra goda skäl att hamna i skymundan. För att de personer som väljer att ansöka om medlemskap för konfliktersättningens skull ska stanna kvar i förbundet även efter avtalsrörelsens slut är det viktigt att de får kunskap om alla de andra delar i medlemskapet som gör det värt att vara med även i fortsättningen. Anpassa argumenten Olika argument biter på olika personer. En del attraheras av tryggheten med att alltid ha någon att fråga om sina rättigheter och att få förhandlingshjälp om det uppstår problem. Inkomstförsäkringens betydelse för att minska oron för konsekvenserna av att förlora jobbet är också stor. Andra tilltalas av de delar av medlemskapet som bidrar till utvecklingen i arbetslivet, som våra karriärtjänster med karriärcoacherna i spetsen och förbundets fokus på kompetensutveckling och stöd inför utvecklingssamtal. Ytterligare en grupp värderar främst möjligheten att vara med och påverka i frågor som engagerar på jobbet och i samhället och ser medlemskapet som ett stöd för Unionens roll som en motvikt till arbetsgivarnas intressen på arbetsmarknaden. Konsten att värva handlar förutom att våga ställa frågan Vill du bli medlem? mycket om att lyssna till varje persons behov och bevekelsegrunder, och anpassa argumenten därefter. Medlemmar kan värva medlemmar Värvning är inte bara klubbens/arbetsplatsombudets ansvar. Uppmana alla medlemmar att prata med sina kolleger om värdet av att vara med i Unionen. Även medlemmar som inte känner att de har kunskap nog för att vara 13

14 talespersoner för hela medlemskapet kan ändå alltid berätta om de personliga skälen till varför de valde att bli medlemmar. Värvningsmaterial På under Förtroendevald Värvningswebben, finns olika värvningsmaterial att beställa eller ladda ner som stöd i värvningsarbetet. Broschyrer, affischer, flygblad, bildspel och färdiga e-postmeddelande är några av de hjälpmedel som återfinns på webbplatsen. 14

15 Det här gäller i olika konfliktsituationer: Generellt oavsett konflikttyp Företag som helt eller delvis ägs av de anställda Företag som helt eller delvis ägs av de anställda omfattas också av konfliktåtgärderna. Hängavtalsbundna företag Konflikten riktar sig mot den part vi förhandlar med, dvs arbetsgivarorganisationen. De företag som inte ingår i en arbetsgivarorganisation men som Unionen tecknat avtal direkt med (hängavtal) omfattas alltså inte av konflikten. Övertids,- mertids- samt nyanställningsblockad Blockad mot övertid och mertid innebär att ingen tillåts arbeta mer än den ordinarie, dagliga arbetstid man är anställd för. Det är alltså inte heller tillåtet för dem som arbetar deltid att utöka sin arbetstid. Inget övertidsarbete får utföras, även om order om detta har givits innan stridsåtgärderna inleddes. En nyanställningsblockad förhindrar alla nyanställningar oavsett vilken anställningsform det gäller. Oftast innehåller även åtgärden ett förbud mot att hyra in konsulter så länge konflikten pågår. Avgränsningar och definitioner Okontrollerbar arbetstid Tjänstemän med okontrollerbar arbetstid, t.ex. säljare med flera som ofta rör sig utanför kontoret/arbetsplatsen får under övertidsblockaden inte ha längre arbetstid per dag än den ordinarie arbetstidslängden på arbetsplatsen. Frihet i arbetstidsförläggningen Under en övertidsblockad ska det dagliga arbetstidsmåttet hållas. Förskjutning inom flextidsramen kan dock tillämpas (dagsflex). Dock får arbetstiden inte förläggas så att den syftar till att motverka blockadens verkningar. Den tjänsteman som fritt kan förlägga sin arbetstid, d v s själv välja att arbeta vid olika tider på dygnet, behåller denna frihet även under en konflikt, men får inte sammanlagt arbeta längre tid än den egna ordinarie dagarbetstiden. Tjänsteman med frihet i arbetstidshänseende ska således inte ändra sitt normala mönster för arbetstidsförläggningen med anledning av konflikten. 15

16 Övertidsarbete i hemmet Medarbetare får inte ta med sig arbete för att jobba hemma utanför ordinarie arbetstid det är att jämställa med övertidsarbete. Förberedelse och avslutningsarbete Förberedelse och avslutningsarbete, som ingår i medarbetarens normala befattning redan innan konfliktvarslet lämnades, får utföras i samma omfattning som tidigare. Arbete utomlands Konflikten gäller endast verksamhet inom Sveriges gränser. Utbildning Det är tillåtet att delta i utbildning som kursledare eller elev. Säljkonferenser och kundutbildning utanför ordinarie arbetstid jämställs dock med övertid och omfattas därför av övertidsblockaden. Deltagande i bolagsstyrelsesammanträden Arbetstagarrepresentanter som deltar i bolagsstyrelsesammanträden omfattas inte av blockaden mot övertid. Representation Representation på övertid omfattas av blockaden. Jour och arbetsberedskap Jour och arbetsberedskap omfattas inte av konfliktåtgärderna. Det gör däremot det arbete som den som har jour eller arbetsberedskap utför när han/hon kallas till arbetsplatsen för arbete på övertid eller utför arbete i hemmet, om inte sådant arbete har undantagits genom att dispens har beviljats. Skyddsarbete Huvudregeln är att arbetsgivaren skall söka dispens om han vill att en tjänsteman ska utföra skyddsarbete. Undantag från denna regel får göras i de fall ett skyddsarbete måste genomföras därför att det inträffat en olyckshändelse, ett haveri eller liknande som innebär fara för människors liv/hälsa eller omfattande skador på byggnader, anläggningar, lager med mera. I dessa fall får en tjänsteman påbörja skyddsarbetet, medan arbetsgivaren snarast ska ansöka om dispens. Avslås arbetsgivarens dispensansökan skall arbetet omedelbart avbrytas. 16

17 Personalomflyttningar En personalomflyttning som företas i syfte att motverka konfliktens verkningar är inte tillåten. Om syftet med omflyttningen är oklart ska den (för säkerhets skull) anses motverka konfliktens verkningar och inte tillåtas och påtalas som ett konfliktbrott. Strejk Om konfliktåtgärden blir strejk innebär det att våra medlemmar lägger ned arbetet och deras arbetsuppgifter försätts i blockad. Blockad betyder att ingen annan heller får utföra deras arbete. Det enda arbete som får utföras är dels sådant som vi undantar i varslet (se varselhandlingen) och dels sådant arbete som omfattas av andra förbunds kollektivavtal. Hur tillämpas förtroendemannalagen vid konflikt? Förtroendemannalagens tillämpning under varsel och konflikttid beror på det fackliga arbetets art. Konfliktarbete ger ej rätt till lön, (se sid 7 om konfliktersättning) varken under varsel eller konflikttiden, däremot har man som förtroendeman rätt till ledighet. För annat fackligt arbete gäller vanliga regler under varseltid och under ordinarie arbetstid vid övertidsblockad, dvs förtroendemannen har i regel rätt till betald ledighet. Annat fackligt arbete på övertid ger däremot ingen rätt till betalning. Vid oklarhet, ta kontakt med ditt regionkontor eller konfliktjouren på eller konflikt@unionen.se. Träffa inga lokala avtal om löner eller andra villkorsfrågor! Överläggningar som kan leda till kollektivavtal om nya löner mm mellan klubben och arbetsgivaren på lokal nivå får inte förekomma under den pågående avtalsrörelsen. Det gäller att inte störa våra gemensamma ansträngningar att nå de mål som vi tillsammans satt upp för hela avtalsrörelsen. Träffas ett lokalt avtal om exempelvis löner kan det medföra att fredsplikt råder på företaget. Eventuella lokala, bindande kollektivavtal kan också försvåra möjligheterna att tillämpa ett senare rikstäckande avtal som träffats på central nivå. Avvisa därför alla propåer från arbetsgivaren om lokala förhandlingar. Vid osäkerhet, ta kontakt med ditt regionkontor eller Unionens konfliktjour. 17

18 Medlemmens skyldigheter under konflikt Som det tidigare nämnts är det fullt möjligt att bli medlem i Unionen innan en konflikt bryter ut och få konfliktersättning, om konflikten bryter ut. Som medlem är man också skyldig att delta i konflikten, även i de fall man kanske inte sympatiserar med konfliktåtgärderna (Unionens stadgar 2.3 mom 1). En medlem kan inte beviljas utträde då det varslats om konflikt ( 2.4 mom 1). Att vägra delta i en konflikt som beslutats av förbundet utgör grund för uteslutning ( 2.5 mom 5). Under konflikt När konflikten trätt i kraft är det konfliktkommittén/ombudet som ansvarar för information, övervakning, och dispenser. Det här ska den lokala konfliktorganisationen ansvara för under konflikten: Information svara för information till medlemmarna före, under och efter konflikten. Kontaktuppgifter upprätta en förteckning över medlemmars privata e-postadresser och mobiltelefonnummer Uppdatering hålla kontakt med regionkontor och konfliktorganisationen på förbundskontoret. Logistik skaffa lokal för konfliktkommitténs arbete. Vid strejk behövs lokal utanför arbetsplatsen. Övervakning svara för att konfliktens regler följs på arbetsplatsen. Informera arbetsgivaren se till att arbetsgivaren fått varselhandlingen och informera denne om: - att konflikten gäller allt blockerat tjänstemannaarbete utom för tjänstemän som är bundna av annat PTK-förbunds avtal - att varje försök att utföra påtryckningar på enskild person kommer att leda till åtgärd (Gör klart för arbetsgivaren att vi kommer att överväga att trappa upp konflikten på arbetsplatser som inte respekterar detta.) - vilka befattningshavare som undantagits från konflikten (undantagen framgår av varselhandlingen - att det är Unionen centralt som tar ställning till alla dispensansökningar men att dispensansökan ska lämnas till den lokala konfliktkommittén/konfliktombudet för vidarebefordran Strejkledning i förekommande fall instruera strejkvakter om konfliktens innebörd och om vilka medarbetare som är undantagna 18

19 Konfliktbrott om arbetsgivaren planerar att kringgå eller bryta mot konflikten, eller på annat sätt inte respekterar den är det viktigt att Unionens lokala ombud omgående påtalar regelbrottet för arbetsgivaren. Sker ingen rättelse ska det lokala ombudet göra en formell anmälan om konfliktbrott som skickas till förbundets konfliktbrottsgrupp, se blankett på sidan 23. Detta är minst lika viktigt under varseltiden. 19

20 Information Om information och kommunikation Här hämtar klubben sin information: Den viktigaste och snabbaste informationskanalen är Ta för vana att söka aktuell information där flera gånger om dagen. Dela den information du får från Unionen Följ rapporteringen i media och på sociala medier Kanaler för klubbens egen information: Klubbens egen webbplats (om den inte är en del av arbetsplatsens intranät). Skapa slutna gruppforum på t.ex. Facebook Flygblad Anslagstavlor Medlemsmöten och anslag i ordinarie eller tillfälliga klubblokaler Telefonkedja. Obs! Vid strejk eller lockout krävs nummer till hemtelefoner och privata mobiltelefoner. SMS-utskick Privata e-postadresser. Det är vanligt att arbetstagarna inte kommer åt sina e-post på arbetet under konflikt. Att producera information Utnyttja informationskompetens hos medlemmar/förtroendevalda. Se till att ni har tillgång till och kontroll över den teknik och de hjälpmedel (datorer, skrivare, kopiatorer, tryckerikontakter) ni behöver för att skriva/producera, mångfaldiga/trycka och distribuera information. Skriv begripligt, kort, rakt på sak och det viktigaste först. Tala om hur man får veta mer. Information till omvärlden Det är värdefullt att ha goda kontakter med lokala medier. Alla sådana kontakter ska ske på ett organiserat sätt via den eller de i klubben som har fått ansvaret, och alltid efter samråd med Unionens pressfunktion, tel Alla pressmeddelanden skrivs i normalfallet av pressfunktionen vid Unionens förbundskontor. 20

21 Det här ska en lokal informationsgrupp göra: Det här ska en lokal informations- och/eller jourgrupp göra: Följa förbundets samt regionens anvisningar och information. Ge råd till enskilda medlemmar. Planera, utforma och distribuera information till medlemmarna. Planera för två scenarier: Medlemmarna arbetar kvar på arbetsplatsen, t.ex. vid övertidsblockad, och att medlemmarna finns utanför, vid strejk eller lockout. Planera medlemsmöten. Informera övriga lokala arbetstagarorganisationer. Hjälpa konfliktkommittén/konfliktombudet med att söka råd från förbundets konfliktjour till exempel med tolkning av varsel. Tillsammans med konfliktkommittén/konfliktombudet och i samråd med Unionens pressfunktion svara för kontakter med massmedia. Fördela ansvarsområdena: medlemsinfo, massmediekontakter, kontakter med konfliktledningsgruppen och så vidare. Kontakta Unionens pressjour vid behov av medieträning Om du blir intervjuad tänk på: Ta reda på vad intervjun ska handla om och hur snabbt journalisten behöver ha svar, med hänvisning till manusstopp- och sändningstider. (Låt dig inte pressas om du är osäker.) Ge dig själv betänketid. Be att få återkomma inom kort och håll löftet. Använd tiden för att fundera över och samråda med dina kollegor om vem som lämpligen ska uttala sig. Ring och samråd med Unionens pressfunktion. Läs på, skaffa faktamaterial. Skriv ner några stolpar med viktiga fakta/uttalanden som du själv vill lyfta fram och ha dem som stöd under intervjun. Tänk på att om inte du, eller någon annan som du kan hänvisa till i Unionen, säger något är det andra som gör det. Räkna med att medoch motparter alltid uttalar sig. Ge raka, klara besked, upprepa ditt och Unionens budskap. Använd begripliga ord och uttryck. Utgå från att journalisten inte har några kunskaper om fackliga frågor. Var noga med att få ut ditt eget budskap men respektera journalistens yrkesroll och villkor. Håll dig till fakta. Undvik spekulationer. Allt du säger ska kunna användas i media. Använd dig av rätten att få läsa och eventuellt korrigera dina citat före publiceringen. 21

22 Konfliktersättning Om konfliktersättning Vid övertidsblockad betalar arbetsgivaren lön som vanligt och därför betalas ingen konfliktersättning. Vid strejk eller lockout betalar arbetsgivaren inte ut lön och Unionens medlemmar får ersättning för inkomstbortfall av Unionen. Unionens förbundsstyrelse fastställer de ersättningsregler som ska gälla vid varje konflikttillfälle. Ambitionen är att berörda medlemmar ska ha sina pengar innan arbetsgivaren gör löneavdrag. Värva nya medlemmar under varseltiden Det är möjligt att bli medlem under varseltiden fram tills dess konflikten bryter ut och därmed erhålla konfliktersättning. Ersättningen är Inkomstbaserad Ersättning till den enskilde i samband med konflikt baseras på inkomsterna de närmast föregående sex månaderna före konflikten. Det är den enskilde som har ansvaret för att anmäla om inkomsten under denna period avviker från den avgiftsgrundande inkomsten som ska anmälas i början av varje år. Skatt Konfliktersättningen är enligt lag skattefri varför den ska motsvara det verkliga lönebortfallet efter skatt, beräknat på hela inkomståret. Unionen beräknar ersättningen enligt skattetabell 32. Ansökan om konfliktersättning Blankett finns att tillgå på eller under bilaga 1 i denna handbok. Efter påskrift av lokal klubb eller regionkontor sänds blanketten till: UNIONEN MEDLEMSREGISTER SVARSPOST MALMÖ Det här ska en lokal ersättningsgrupp göra: I större klubbar bör konfliktkommittén/ombudet utse en särskild ersättningsgrupp. Uppgiften för gruppen är att hålla kontakt med, och ta emot information från Unionens konfliktersättningsgrupp, och föra informationen vidare till medlemmarna samt kunna svara på frågor om vilka ersättningsregler som gäller. 22

23 Konfliktbrott Om bevakning och konfliktbrott Konfliktens syfte, innehåll och omfattning framgår av varselhandlingen. Konfliktkommittén/ombudet kan utse en särskild konfliktbrottsgrupp, som bevakar att arbetsgivaren inte gör sig skyldig till konfliktbrott. Misstanke om konfliktbrott Alla observationer som tyder på försök från arbetsgivaren att kringå konflikten ska meddelas konfliktkommittén/ombudet. Det här ska en lokal konfliktsbrottsgrupp göra: Vid tvist om tolkning av konfliktvarslet ska gruppen göra klart för arbetsgivaren att det är Unionen som organisation som tolkar och ger anvisningar om sina konfliktåtgärder. Konfliktbrottsgruppen ska ha uppsikt över arbetsplatsen/-erna så att arbetsgivaren eller enskilda personer inte bryter mot konflikten. Vid konfliktbrott eller misstanke om sådant ska gruppen påtala detta för arbetsgivaren. Denne måste då vidta åtgärder för att i fortsättningen undvika konfliktbrott. Åtgärderna ska redovisas för klubben. Upplys arbetsgivaren om, att i de fall brotten fortsätter eller att Unionens anvisningar inte följs, kan vi trappa upp konflikten på arbetsplatsen eller på andra närstående arbetsplatser eller arbetsgivare. Rapportera Gruppen ska rapportera konfliktbrott eller misstanke om sådant till förbundets konfliktbrottsgrupp på särskild blankett eller se bilaga 2 och beskriva: vilket konfliktbrott som skett vilka personer som deltagit hur arbetsgivaren har agerat samt kontaktperson(-er) hos klubben med telefonnummer Blanketten sänds till: Unionen Konfliktbrottsgruppen Stockholm Vid osäkerhet om hur situationen ska hanteras kontakta ditt regionkontor eller konfliktjouren för råd och stöd. 23

24 Dispenser Om dispenser En arbetsmarknadskonflikt syftar till att skapa ett hårt tryck på motparten. Det ligger i sakens natur att arbetsgivaren inte kan fullfölja alla sina åtaganden. Dispens kan därför endast komma ifråga i undantagsfall. Att söka, och få, dispens från en konfliktåtgärd är enbart av intresse för arbetsgivaren. Det finns därför ingen anledning för konfliktkommittén/ombudet att på eget initiativ påpeka för arbetsgivaren att denna möjlighet finns. Dispensansökan handläggs endast av Unionen centralt, och först när konflikten brutit ut. Arbetsgivarens ansökan Den arbetsgivare som vill söka dispens ska använda en särskild blankett som Unionen har skickat till respektive arbetsgivarorganisation. Blanketten finns även att tillgå på Arbetsgivaren ska ge följande uppgifter om den tjänsteman som omfattas av varslet och dispensansökan avser: namn befattning facklig organisationstillhörighet uppgifter om vilken tid dispensen avser (tidpunkt och antal timmar) typ av önskad dispens motiv för dispens Klubbens konfliktkommitté/ombud ska: ta emot dispensansökningar, yttra sig över dessa och vidarebefordra dem till förbundets dispensgrupp informera arbetsgivaren om dispenshandläggning i det fall arbetsgivaren frågar i förekommande fall informera strejkvakter och konfliktersättningsgruppen om dispenser som beviljats Dispensansökningar för så kallat skyddsarbete, det vill säga arbete som är nödvändigt för att skydda liv, hälsa eller stora ekonomiska värden, behandlas med förtur. Ofullständigt ifyllda ansökningar kan inte behandlas utan returneras till avsändaren. Unionens beslut skickas från förbundskontoret till arbetsgivaren, konfliktkommittén/ombudet samt berörd arbetstagare. 24

25 Unionens behandling av dispensansökningar Utöver de undantag som eventuellt anges i varselhandlingen gäller att dispens ska sökas i varje enskilt fall. Generella dispenser ges inte. Till exempel: Dispens för representation utanför ordinarie arbetstid beviljas normalt inte vid en övertidsblockad. Angående skyddsarbete är huvudregeln att dispens ska sökas för sådant arbete, men arbetet får utföras i avvaktan på att dispensen behandlas. Exempel på skyddsarbete är, arbete på grund av en olycka ett haveri eller motsvarande som kan innebära fara för människors liv och hälsa eller för omfattande skador på byggnader, anläggningar eller lager. Arbetsgivaren ska alltså snarast ansöka om dispens, men skyddsarbetet får påbörjas i avvaktan på Unionens beslut. Det här ska en lokal dispensgrupp göra: Konfliktkommittén/ombudet kan också utse en lokal dispensgrupp som delegeras uppgifterna kommittén/ombudet är ansvariga för. Obs! Dispens beviljas endast av dispensgruppen vid Unionens förbundskontor. Dispensansökningar behandlas först när konflikten bryter ut. Arbetsgivaren får under inga omständigheter ta del av klubbens yttrande över dispensansökningar. Det är intern, facklig information. 25

26 Strejk Om strejk Vid strejk bör en strejkvaktsledning utses av konfliktkommittén/ombudet. Börja forma strejkledningsarbetet redan i samband med strejkvarslet eftersom det måste bli klart innan konflikten bryter ut. Med andra ord under varseltiden som består av sju arbetsdagar och mellanliggande helgdagar. Det här ska en lokal strejkvaktsledning göra: Vid behov utse strejkvakter och organisera strejkvaktsarbetet. Rekrytera strejkvakter genom t ex teckningslistor eller via klubbens kontaktombud eller liknande. Organisera kommunikationen mellan vakterna samt mellan vakterna och strejkvaktsledning. Tänk på att ni under en strejk inte kommer att ha tillgång till er ordinarie arbetsplats med telefoner och datorer etc. Förse strejkvakter med en strejkvaktsinstruktion Strejkvaktsinstruktion Strejkvaktledningen ska se till att alla strejkvakter får en skriftlig instruktion. Den kan innehålla följande riktlinjer: Upplys de tjänstemän, dvs. både medlemmar och icke-medlemmar, som omfattas av konflikten om att det pågår en strejk och att arbetsuppgifterna är lagda i blockad och om arbetsuppgifterna utförs innebär det strejkbryteri. Se till att det finns namnlista på undantagna tjänstemän och låta dessa få tillträde till arbetsplatsen efter kontroll. Notera alla som tar sig in på en blockerad arbetsplats utan tillstånd och vidarebefordra uppgifterna till konfliktkommittén/konfliktombudet och konfliktbrottsgruppen om sådan finns. Håll kontakt med strejkvaktsledningen, följ anvisningarna från denna och håll er informerade om konfliktens förlopp. Det är viktigt att konfliktbrott påtalas, dokumenteras och anmäls. Tydliggör för medlemmar som arbetar under konflikt att de riskerar att uteslutas ur Unionen. 26

27 Konflikten upphör medling Medlingsinstitutet är den statliga myndighet som har till uppgift att medla i tvister på arbetsmarknaden. För de organisationer som träffat avtal om förhandlingsordning och registrerat detta hos Medlingsinstitutet gäller de regler som finns i avtalet t ex Industriavtalet. En opartisk ordförande (OpO), inom Industriavtalets område och en medlare utsedd av Medlingsinstitutet har i stort sett samma uppgifter och befogenheter. Frivillig medling Om parterna själva vill kan Medlingsinstitutet utse en förhandlingsledare eller medlare som medverkar i förhandlingarna. Finns det ett förhandlingsavtal har parterna i och med detta redan i förväg enats om en medlare/opartisk ordförande. Tvångsmedling Medlingsinstitutet får utse en medlare utan parternas samtycke om man bedömer att det finns risk för stridsåtgärder eller om stridsåtgärder redan har påbörjats. Medlarens uppgifter är att försöka få till stånd en överenskommelse mellan parterna. Parter som kallas till förhandling är skyldiga att inställa sig. Medlingsinstitutet (och en opartisk ordförande) kan besluta om att en stridsåtgärd ska skjutas upp högst 14 dagar. Uppskjutandebeslut får endast meddelas en gång per medlingsuppdrag. Någon rätt för Medlingsinstitutet att avbryta en pågående stridsåtgärd finns inte. Befogenheter för en opartisk ordförande En opartisk ordförande kan besluta om följande åtgärder, enligt Industriavtalet. ålägga parterna att utreda eller precisera enskilda förhandlingsfrågor med förbundsparternas samtycke förordna att enskilda förhandlingsfrågor skall avgöras av skiljenämnd lägga egna förslag till lösning av förhandlingsfrågorna, samt skjuta upp av part varslade stridsåtgärder till dess alla tänkbara möjligheter till en lösning är slutgiltigt uttömda, dock längst fjorton kalenderdagar. 27

28 Medlarna/OpO kan underhand presentera skisser, utkast och mer eller mindre fullständiga förslag, för att sondera parternas positioner. Så småningom presenteras en så kallad slutlig hemställan (slutbud). En sådan hemställan ska i ett slutskede normalt godtas i sin helhet, eller avvisas. Parterna får då överväga för- och nackdelar om förslaget antas eller förkastas. Konflikten avbryts eller fortsätter. Konflikten upphör Konflikten kan upphöra genom att parterna via egna initiativ återupptar förhandlingar och enas. Efter medling kan konflikten upphöra genom att parterna godtar slutbudet. Arbetet på företaget/organisationen ska återupptas utan dröjsmål när konflikten upphört. Information Konfliktorganisationen informerar alla berörda så att de kan återgå till arbetet och konfliktåtgärderna avbryts. Därför är det viktigt att kunna nå medlemmarna via privata mobiltelefonnummer och e-postadresser. Utvärdera I efterhand är det lämpligt att så snart som möjligt diskutera och summera konfliktförloppet och utvärdera hur konfliktorganisationen fungerade på arbetsplatsen. 28

29 Bilagor 1. Konfliktersättningsdeklaration 2. Anmälan om konfliktbrott 3. Dispensblankett 4. Strejkvaktlista 29

30 30

31 31

32 32

33 33

34 34

35 35

36 36

37 37

38 38