Stenungsunds Handbolls Klubb

Transkript

1 Stenungsunds Handbolls Klubb Röda Tråden 1

2 Förord: Vi inom Stenungsunds Handbollsklubb ser det som en positiv utveckling inom idrotten att man dokumenterar och strukturerar upp sin verksamhet. Vi ser den här dokumentationen som en linje eller tråd, benämnd efter vår förenings färg den Röda Tråden. Många föreningar beskriver sin verksamhet på detta sätt, och vi ansluter oss nu till denna skara. När vi upprättat vår Röda Tråd har vi tittat på andra föreningars material, men vi har satt dit vår egen SHK-prägel Det är viktigt att vår Röda Tråd är användarvänlig, och att den är föränderlig. Den Röda Tråden skall inte vara statisk, utan med jämna mellanrum uppdateras, och förändras i takt med att vår verksamhet utvecklas och går framåt. 2

3 Fakta om Klubben: Adress: Stenungsunds HK Sundahallen Stenungsund Tfn: Fax: Besöksadress Kansli: Klubblokalen vid Sundahallen o Stenungsunds HK bildades 1967 o Vi har ca 350 medlemmar år 2004 o Klubben har verksamhet för både ungdomar och seniorer på både dam och herrsidan. o 2004 har klubben 18 lag anmälda till seriespel, varav 14 ungdomslag o Spelhallar/Träningshallar: Sundahallen, Hydrohallen, Perstorp Oxohallen, Stora Högaskolans idrottshall 3

4 Målsättning för Stenungsunds HK: o HA ROLIGT!! o Ha lag i alla åldersklasser, flickor och pojkar, och stödja alla rättvist. o Vara en brett arbetande ungdomsförening i handboll. o Bry sig om och ta ansvar för våra medlemmar o Få hela familjen engagerad o Att skapa en stark KLUBBKÄNSLA! T.ex. Viljan att delta vid klubbgemensamma aktiviteter, klubbgemensam träningsoverall m.m. o Att skapa traditioner T.ex. Handbollens Dag. Viktigt att göra något tillsammans hela klubben från D-ungdom till Seniorlag o Klubben har som målsättning att kunna ha seniorlag i div. 3. Vi tror att duktiga representationslag kan fungera som föredöme och inspirationskälla för barn och ungdom, och därmed i förlängningen bidra till en starkare ungdomssektion o Klubben skall ha sund ekonomi 4

5 Detta står vi för i Stenungsunds HK: Spelare o Respektera domare och ledare o Främja rent spel o Kunna hantera förluster o Respektera lagkamrater o Hålla lagmoralen hög o Inte fuska sig till fördelar o Uppträda juste motmotståndarna o Uppmuntra medspelare o Vårda språket o Gå inför att HA ROLIGT o Ge alltid allt! Ledare o Ha ett bra uppträdande o Vara ett föredöme bjud på dig själv o Acceptera domslut o Ge positiv utbildning/uppmuntran o Sätta gränser o Inte låta spelaren fuska o Tillåta misstag hos domare och spelare o Vara rättvis, låta alla spela o Vårda språket o Gå in för att HA ROLIGT o Visa engagemang spelarna märker när vi engagerar oss för deras bästa. Lyssna noga, även på negativ kritik. Små problem kan upptäckas innan de blir större. Föräldrar o Stödja och uppmuntra o Respektera ledarna o Närvara på föräldramöten o Förebild för ungdomarna o Berömma prestation inte resultat o Ta del av barnens aktiviteter o Heja på egna laget o Hjälpa klubben och ledarna när det behövs o Agera och hjälpa ledare vid dåliga beteenden o Vårda språket o Gå in för att HA ROLIGT 5

6 Att vara LEDARE i Stenungsunds HK Ledarens uppgift vid: Träning och match 1. Samla och leda laget 2. Att vara i god tid, vara väl förberedd 3. Vara ombytt vid träning och bära föreningens overall vid match 4. Föra protokoll på matcher som lämnas in i klubblokalen Vid sidan av banan 1. Säsongsplanering Kunskapsnivå, Träningsläger, Cuper m.m. 2. Utbilda sig enl. Röda Tråden 3. Anmäla nya spelare till kansliet 4. Se till att berörda spelare har licens 5. Vara lojal med föreningens målsättningar och beslut 6. Deltaga vid föreningens ledarträffar lämna lagrapport. 7. Medverka i föreningens arrangemang (ex. Handbollens Dag) 8. Lämna in närvarokort/sisu-kort i god tid 9. Utse/tillfråga representant/er i föräldraföreningen 6

7 Ledarutbildning/Ledarskap Hela grunden till föreningens verksamhet ligger i ledarens kvalitet. Därför är det viktigt med kontinuerlig fortbildning. Målsättningen är att åtminstone en ledare per åldersklass har den utbildning som fastslagits. Om ledaren vill utbilda sig över denna nivå, ser vi det som positivt. Utbildning: Handbollsskola Tränare D-ungdom Huvudtränare C-ungdom Huvudtränare B-ungdom Huvudtränare Hjälptränare A-ungdom Huvudtränare Hjälptränare Juniorer Huvudtränare Hjälptränare Basutbildning, Barnledarutbildning GHL GHL TS1 GHL TS2 GHL/TS1 TS2 TS1 Ledarskap handlar om hur man är som ledare. Hur man bemöter, lyssnar, tilltalar, motiverar, uppmuntrar, stöttar. Att man fungerar som förebild och föredöme för sina spelare, deras föräldrar och matchfunktionärer En god förmåga i ledarskap kan man skaffa sig i den vanliga livet genom umgänge med andra individer. Vissa människor har den erfarenheten mer än andra. Men oavsett våra grundförutsättningar är ledarskap något man kan lära sig. Utöver utbildning som handbollstränare, finns en omfattande kursverksamhet, ofta anordnad av SISU. Ämnen som berör ledarskap, mental träning, idrottsskador och föreningsutveckling. 7

8 Den Röda Tråden i verksamheten Träning D-ungdom, år 1 På den här nivån är det viktigt att glömma resultaten och se till den individuella handbollsutvecklingen. Vad man bör lära sig: o De enklaste reglerna o Att vara tyst och hålla i bollen när ledaren pratar Vad man bör träna på: o Passningar o Skott, avstämt och hoppskott o Individuell bollteknik o Koordination med boll Vad tränaren bör tänka på: o Att det går ut på att leka handboll o Att visa noggrant o Ingen dötid på träningen, action och mycket rörelse o Mycket man-mot-man-spel o Att låta alla vara ute och störa i de offensiva försvaren D-ungdom, år 2 Fortsätta med den påbörjade träningen, men med mera tempo och lite mer avancerat. Vad man bör kunna: o Ta och ge en passning (stillastående) o Veta hur ett hoppskott och ett avstämt skott ser ut Vad man bör träna på: o Fortsättning på D1 o Börja med stegisättning, öststatare och veta varför man skall kunna dess finter. Vad tränaren bör tänka på: o Att ställa lite högre krav o Att alla får spela på olika platser o Att visa löpvägarna i en kontring o Att vidareutveckla alla tidigare kunskaper. 8

9 C-ungdom, år 1 När man kommit upp till denna nivå, kan man ställa lite högre krav på disciplin, passa tider, närvaro etc. Det kan även ställas högre krav på handbollsbiten. Vad man bör kunna: o Ge och ta en passning i löpning o Skjuta avstämt och med hoppskott o Klara av en stegisättning och veta grunderna för en öststatsfint Vad man bör träna på: o Samarbete, försöka få ett spel o Stegisättningar, finter Vad tränaren bör tänka på: o Att anordna aktiviteter vid sidan av handbollen o Att hitta minst två intresserade målvakter o Att vidareutveckla alla tidigare kunskaper o Att introducera 6-0 försvar C-ungdom, år 2 Fortsätta målmedvetet med det som påbörjades på C1 med fortsatt stegring i utvecklingen. Vad man bör klara av: o Klara av en öststatsfint o Ta och ge passning i fart Vad bör man träna på: o Att skapa avslutningsmöjligheter för 6-metersspelarna o Att bredda genombrottsregistret o Koordination/smidighet o Inställning i försvarsspelet (lära sig samarbeta med hjälp av kommunikation, och kunna vara tuffa mot varandra på träningen) Vad tränaren bör tänka på: o Att få spelarna att fungera som ett lag o Att prova på uteträningar (roliga träningar) o Att vidareutveckla alla tidigare kunskaper 9

10 B-ungdom Nu börjar det satsas på att bli en bra handbollsspelare. Dessutom är det viktigt att man lär sig att planera sitt skolarbete i kombination med träning. Vad man bör kunna: o Ha ett bra genombrottsregister o Klara av att göra ett hoppskott och avstämt skott o Vara lagspelare och ha spelförståelse Vad man bör träna på: o Skott (underarms, vik, löp, jämfota och på fel fot) o Växlar, övergångar och inspringningar o Att börja bli bra på fler försvarsalternativ. o Att utveckla en bra rullning med genombrott och vidarespel o Börja med uteträning och arbeta med snabbhet, smidighet, styrka och uthållighet. Vad bör tränaren tänka på: o Att skapa en grundkondition o Att vidareutveckla alla tidigare kunskaper o Specialträning för målvakter A-ungdom Satsning? När säsongen startar skall tränaren se över sitt spelarmaterial och därefter utveckla anfallsspel kontringsspel och försvarsspel. Vad man bör kunna: o Minst tre bra skottalternativ o Backhand/forehandpassningar o Avsluta från fler positioner o Flera genombrottsalternativ o Planera skola/handboll Vad bör man träna på: o Att kombinera individuell och kollektiv träning o Positionsträning o Styrketräning med den egna kroppen som belastning Vad tränaren bör tänka på: o Att ha tempo på träningarna o Att inte glömma bort att man fortfarande arbetar med barn o Att vidareutveckla tidigare kunskaper 10

11 Juniorer När man kommer upp på juniornivå, är steget inte långt till seniornivå. Målsättningen är att juniorerna skall få uppbackning av klubbens seniorer, till att utvecklas på de olika positionerna. Vad man bör kunna: o Alla typer av försvarsspel o Klara av att spela kollektivt anfallsspel mot olika försvarsspel o Fokus på träningsprestation att ge allt på träning Vad man bör träna på: o Att vidareutveckla det kollektiva/individuella spelet o Styrketräning o Kostmedvetande att äta rätt Vad tränaren bör tänka på: o Att förbereda för seniorspel o Att vidareutveckla alla tidigare kunskaper o Vara bäst när det gäller! 11

12 Matchning Grundinställningen från klubben är att ALLA SKALL FÅ VARA MED OCH TRÄNA/SPELA! D-ungdom (9-10 år) o Rotationssystem o Inga fasta lag o Samtliga spelare skall spela ungefär lika mycket o Resultatet skall vara av sekundär betydelse C-ungdom år 1 (11-12 år) o Rotationssystem hitta sin plats och finna trygghet på handbollsplanen o Inga fasta lag o Samtliga spelare skall spela ungefär lika mycket o Resultaten skall vara av sekundär betydelse C-ungdom år 2 o Börjar med lite mer fasta lag, men fortfarande viss rotation o Samtliga spelare skall spela ungefär lika mycket o Resultaten skall vara av sekundär betydelse B-ungdom (13-14 år) o Kvalitetsinriktade lag men fortfarande viss rotation A-ungdom och Juniorer (15-18 år) o Kvalitetsinriktade lag 12

13 Rekrytering Spelare: o Målet är att besöka alla klasser i årskurs 4 för att introducera handboll. o Varje skola i kommunen får en inbjudan om att klasserna får deltaga i en Klassturnering i handboll. Ledare: o Ta tillvara de intresserade föräldrar som finns. Att någon från styrelsen finns med på ungdomslagens föräldramöten och pratar om behovet av ledare. o Titta bland våra egna spelare, dels aktiva, dels före detta spelare. o Suga upp de spelare som är på väg att sluta och försöka få dom att bli ledare. o Erbjuda intresserade föräldrar och spelare från A-ungdom junior en GHL-utbildning Domare: o Erbjuda spelare från A-ungdom junior aspirantkurs för domare. Ett bra sätt för ungdomarna att tjäna lite extra fickpengar. o Påtala problemen med att det är för få domare. De som finns räcker inte till för alla helgmatcher. 13

14 SHK:s Föräldrasektion: Vi har en aktiv föräldrasektion, vars främsta uppgift är att vara länken mellan tränare föräldrar styrelsen i föreningen. Har som mål att få så många som möjligt att känna sig delaktiga och viktiga i SHK:s verksamhet Det skall finnas två representanter från varje lag i föräldrasektionen. De skall stötta och hjälpa tränare och ledare med olika saker som händer och sker runt våra lag Några av arbetsuppgifterna är: o Anordna föräldrasammankomst med styrelserepresentant tillsammans med lagets ledare 1-2 ggr/år o Organisera lagens arbetsuppgifter inom klubben, såsom cafeteriaverksamhet, glöggförsäljning, korvförsäljning, lotteriförsäljning m.m. o Hitta olika sätt att få in pengar till klubbens verksamhet. o Göra det trivsamt för våra ungdomar! 14

15 Moral, etik och ansvar Inom Stenungsunds HK ansluter vi oss till Svenska Handbollsförbundets officiella ställningstagande beträffande handbollens etik, nämligen följande: o Stenungsunds HK tar avstånd från alla former av våld, mobbing och rasism. o Stenungsunds HK tar avstånd från alla former av fusk och dopning. o Stenungsunds HK tar avstånd från användandet av droger, tobak och alkohol i samband med all aktiv handbollsutövning. o Inom Stenungsunds HK respekterar vi alltid våra medspelare, motståndare och domare genom att uppträda på ett korrekt och sportsligt sätt mot varandra. Vi avhåller oss från alla former av kränkande tal och handlingar. o Alla är välkomna till Stenungsunds HK oavsett ras, religion, ålder och kön. Alla är lika mycket värda och allas synpunkter och åsikter skall respekteras. Alla former av destruktivt tänkande skall bekämpas med ett positivt förhållningssätt. o Det skall vara en självklarhet att alla inom Stenungsunds HK arbetar för att barn, ungdomar och vuxna skall känna glädje och trygghet i samband med all handbollutövning. 15

16 Stenungsunds HK:s Policy för resor Vid alla resor i föreningens regi skall säkerheten för de resande beaktas i första hand. Det betyder att fordon som används skall uppfylla krav på god trafiksäkerhetsstandard. Däck och annan säkerhetsutrustning måste uppfylla de kvalitetsnivåer som myndigheterna föreskriver och vara anpassade till aktuellt väderleksförhållande. För föraren gäller att hon/han har den utbildning som krävs och är bekant med det fordon som skall framföras. Detta innebär att det inte räcker med formell kompetens, utan den som kör eget eller lånat fordon måste vara välbekant med fordonstypen och behärskar dess egenskaper. Det innebär tex. att det inte räcker med körkort för personbil för att köra minibuss, utan det krävs en viss regelbunden erfarenhet av fordonstypen. När det gäller att framföra större bussar är det inte heller tillräckligt med formell kompetens, utan det krävs här en aktuell yrkesmässig erfarenhet av fordonstypen. Hastighetsbestämmelser och övriga trafikregler skall följas. Allt det ovan sagda gäller privatbilar som lånade eller inhyrda/upphandlade fordon. Det åligger ansvarig ledare att förvissa sig om att ovanstående kriterier är uppfyllda. Aktuella väderförutsättningar och väglag skall bedömas av förare och ansvarig ledare. Exempelvis kan nämnas onormala snöförhållanden, svår halka eller svåra vindförhållanden, som kan föranleda beslut om att inte göra den planerade resan, alternativt använda andra transportmedel. Vi bör efterstäva, att när så är möjligt använda kollektiva färdmedel. I dessa ställningstagande bör såväl säkerhetsmässiga, miljömässiga, praktiska och ekonomiska omständigheter vägas in. 16