Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 VÄSTMANLANDS LÄN Prognos för arbetsmarknaden 2014

2 Text Marcus Löwing, Analysavdelningen

3 Sida: 3 av 44 Innehållsförteckning Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser... 4 Definitioner... 5 Sammanfattning... 7 Sysselsättning och efterfrågan... 9 Lediga platser Kapacitetsutnyttjande Rekryteringsproblem Varsel Sysselsättningen i länet Näringsgrenar och yrken Jord- och skogsbruk Industri Byggverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster Utbudet av arbetskraft Öppet arbetslösa och sökande i program Arbetslöshetens struktur Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Hälften arbetslösa i mer än två år Antalet arbetslösa i utsatta grupper ökar Arbetslösa med förgymnasial utbildning Arbetslösa med funktionsnedsättning Arbetslösa mellan år Utomeuropeiskt födda Om prognosen Källor Tabell- och diagrambilaga Rekryteringsproblem... 41

4 Sida: 4 av 44 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Västmanlands län presenteras bedömningar för den regionala sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen. I rapporten återfinns bedömningar av utvecklingen inom de olika huvudbranscherna industri, byggverksamhet, privata tjänster, offentliga tjänster samt jord- och skogsbruk. Dessutom beskrivs bland annat befolkningsutvecklingen, arbetskraftsutbudet, arbetsgivarnas bedömningar av efterfrågan på varor och tjänster, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal privata och offentliga arbetsgivare. Intervjuerna görs av arbetsförmedlare och svaren inhämtas via dialog med arbetsgivarna vid ett besök eller per telefon. Materialet är insamlat och bearbetat under hösten 2013 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad.

5 Sida: 5 av 44 Definitioner Arbetsförmedlingens konjunkturindex Arbetsförmedlingens konjunkturindex beskriver stämningsläget hos de privata arbetsgivarna. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Motsvarande index för offentliga arbetsgivare kallas Arbetsförmedlingens verksamhetsindex. Arbetsställe Med arbetsställe avses normalt en lokal arbetsplats. Mer precist är det varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget bedriver verksamhet. Inskrivna arbetslösa Summan av antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Notera att den arbetslöshetsstatistik som Arbetsförmedlingen redovisar inte är den officiella arbetslösheten utan att den redovisas av Statistiska centralbyrån (SCB) i deras Arbetskraftsundersökning (AKU). Registerbaserad arbetskraft Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Den registerbaserade arbetskraften används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Samtliga uppgifter avser åldersgruppen år.

6 Sida: 6 av 44 Säsongrensning Säsongrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie. Säsongrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Vid säsongrensning beräknas även seriens trend.

7 Sida: 7 av 44 Sammanfattning Tecken på återhämtning och ökad sysselsättning Konjunkturutvecklingen har under den senaste tiden präglats av ett återhållsamt stämningsläge. Både svensk ekonomi och arbetsmarknad har därför utvecklats i en svag takt. Förutsättningarna för en återhämtning har med tiden försvårats på grund av den djupgående skuldkrisens effekter i euroområdet. Sammantaget gör detta att återhämtningen i regionen kommer att ta lång tid. Den svenska ekonomin uppvisade även svagheter i första halvåret 2013 med en måttlig BNP-tillväxt på 0,7 procent. Detta vittnar om en fortsatt dämpad internationell efterfrågan på varor och tjänster. Avmattningens negativa konsekvenser för arbetsmarknaden har heller inte undgått Västmanlands län. Oron i omvärlden speglas i ett fortsatt lågt kapacitetsutnyttjande trots en försiktig optimism inför framtiden, vilket delvis har hållit tillbaka företagens investeringsvilja. Vissa tecken på en vändning kan dock skönjas. Konjunkturinstitutets barometer signalerade i november om ett förbättrat stämningsläge hos både näringslivet och de svenska hushållen. Mycket tyder även på att nedgången i euroområdet har bottnat och att den svenska BNP- utvecklingen kommer att stärkas under Jämfört med många andra länder i Europa har de svenska statsfinanserna stått starka under den djupa lågkonjunkturen och skuldbördan har hållits nere på en relativt låg nivå. Antalet sysselsatta i Västmanlands län beräknas 2013 öka med 400 personer vilket motsvarar 0,3 procent av samtliga sysselsatta i länet (riket + 1,0 procent). Under 2014 bedöms sysselsättningen öka i snabbare takt, vilket hänger samman med den succesiva återhämtningen i ekonomin som väntas få en positiv effekt på länets arbetsmarknad. Länets sysselsättning beräknas öka med 700 personer, eller 0,6 procent, under 2014 (riket +1,3 procent). Den positiva sysselsättningsutvecklingen bedöms dels hänga samman med en spirande optimism hos de västmanländska företagen inför det kommande året. Därutöver bedöms det låga ränteläget i kombination med goda reallöneutvecklingar även ha en gynnsam effekt för konsumtion av varor och tjänster på hemmamarknaden.

8 Sida: 8 av 44 men arbetslösheten förblir hög under 2014 Trots att sysselsättningen visat stigande siffror under året ligger arbetslösheten i Västmanlands län på en alltjämt hög nivå. Den relativa arbetslösheten beräknas stiga något ytterligare för att i slutet av 2013 uppgå till 10,4 procent av arbetskraften. Under 2014 bedöms arbetslösheten sjunka i takt med ett högre efterfrågetryck i omvärlden, för att i slutet av året uppgå till 10,1 procent. Hälften arbetslösa i mer än två år Av de som var inskrivna arbetslösa under hösten 2013 hade personer, eller 47 procent, varit arbetslösa i en sammahängande tid på mer än två år under den senaste tioårsperioden. Det höga antalet visar på att det finns ett stort antal arbetslösa som har påfallande svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. och fler som har svårt att få arbete När arbetslösheten studeras bör även utvecklingen av arbetslöshetens sammansättning beaktas. En allt större andel av de inskrivna arbetslösa bedöms stå långt från arbetsmarknaden av olika skäl. Arbetssökande som saknar gymnasieutbildning, funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga, utomeuropeisk födda samt äldre arbetslösa (55-64 år) tenderar att ha utmärkande svårt att snabbt finna arbete. Det är därför viktigt att fokusera de samhälleliga resurserna till dessa personer för att stärka deras chanser att etablera sig på arbetsmarknaden, och samtidigt tillgodose arbetsgivarnas efterfrågan på arbetskraft.

9 Sida: 9 av 44 Sysselsättning och efterfrågan Försiktig optimism bland länets företag Stämningsläget bland länets företag har stärkts under hösten vilket åskådliggörs i diagram 1. Allt fler företag förväntar sig ett förbättrat efterfrågeläge det kommande halvåret vilket i höstens intervjuundersökningar ger ett värde strax över det historiska genomsnittet. Jämfört med vårens intervjuundersökningar är det främst områdena utbildning, vård och omsorg samt privata tjänster som rapporterar om en ökad optimism. Inom industrin intar företrädarna en försiktigt optimistisk hållning som dock förstärks på sex till tolv månaders sikt. Detta tyder på att industriföretagen räknar med en succesiv konjunkturåterhämtning under det kommande året. Diagram 1. Stämningsläget inför kommande sex månader bland företag i Västmanlands län, våren hösten 2013 Index Våren 2007 Hösten 2007 Våren 2008 Hösten 2008 Våren 2009 Hösten 2009 Våren 2010 Hösten 2010 Våren 2011 Hösten 2011 Våren 2012 Hösten 2012 Våren 2013 Hösten 2013 Samtliga data är normaliserade så att de får samma medelvärde och standardavvikelse Tolkning: >110 mycket starkare stämningsläge än normalt starkare stämningsläge än normalt svagare stämningsläge än normalt <90 mycket svagare stämningsläge Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar.

10 Sida: 10 av 44 Lediga platser Inflödet av nyanmälda platser till Arbetsförmedlingen varierar med konjunkturens utveckling och återspeglar företagens rekryteringsbehov. Samtidigt är det viktigt att understryka att inte alla lediga platser anmäls till Arbetsförmedlingen. Under 2012 uppgick Arbetsförmedlingens marknadsandel till 43 procent av det totala antalet lediga platser på arbetsmarknaden. 1 I diagram 2 visas antal lediga platser som anmälts till Arbetsförmedlingens olika kontor i länet sedan Till och med oktober innevarande år har totalt lediga platser inkommit vilket är att jämföra med för samma period föregående år. En granskning av de säsongsrensade och trendade månadsserierna visar på en nedåtgående trend sedan mitten av Under oktober 2013 ökade dock antalet inkomna lediga platser med 16 platser jämfört med månaden innan vilket kan vara ett tecken på att den nedåtgående trenden kommit av sig. I Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar för hösten 2013 framkom att arbetsgivarna sammantaget räknar med ett större antal anställda om ett år jämfört med nuläget. Detta tyder på att en ökad efterfrågan på arbetskraft är att vänta under prognosperioden. Diagram 2. Nyanmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till oktober 2013 Antal Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade data, trendvärden. 1 Arbetsmarknadsrapport 2013, Arbetsförmedlingen

11 Sida: 11 av 44 Kapacitetsutnyttjande Nivån på kapacitetsutnyttjandet anger hur mycket företagen kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal. Kapacitetsutnyttjandet kan således vara en viktig framåtblickande indikator för företagens efterfrågan på arbetskraft. Diagram 3 visar andelen företag som klarar av en produktionsökning på 0-10 procent innan nyrekryteringar krävs. Ett högt värde tyder på ett (nästan) fullt utnyttjande av personalresurser medan ett lågt värde innebär att det finns större utrymme för produktionsökningar innan rekryteringar måste ske. Kapacitetsutnyttjandet har ökat sedan våren 2013 för att nu ligga strax över det historiska genomsnittet. I höstens undersökning angav två av tre företag att de kan öka produktionen med upp till 10 procent innan de behöver rekrytera, vilket är 8 procent fler än vid mätningen våren Högst kapacitetsutnyttjande återfinns inom utbildning, vård och omsorg, medan handel har det lägsta. Sammantaget visar höstens undersökning på att kapacitetsutnyttjandet nu är i nivå med det historiska genomsnittet och att det finns en stor andel företag som har outnyttjade personalresurser. Detta indikerar att arbetsgivarna i viss utsträckning kan ha undvikit personaluppsägningar trots perioder med en dämpad efterfrågetillväxt. Diagram 3. Andel arbetsställen som utnyttjar personalresurserna nästan fullt ut. Våren 2007 hösten Västmanlands län. Heldragen linje = historiskt genomsnitt. Procent V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H 13 V 13 H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

12 Sida: 12 av 44 Rekryteringsproblem Andelen arbetsgivare som har upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret är i nivå med resultatet av vårens undersökning Värdet är nu under det historiska genomsnittet i länet sedan 2007 (se diagram 4). I höstens intervjuer rapporterar 23 procent av arbetsgivarna brist på efterfrågad arbetskraft vid rekryteringar under de senaste sex månaderna. Det innebär att rekryteringsproblemen i länet fortsättningsvis är stora. Samma siffra för riket uppgår till 19 procent för hela näringslivet. Rekryteringsproblemen i Västmanlands län är som störst inom byggverksamhet (38 procent), information och kommunikation (31 procent) samt hotell och restaurang (30 procent). Diagram 4. Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret. Våren 2007 hösten 2013, Västmanlands län. Procent V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H 13 V 13 H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Varsel Utvecklingen av antalet personer som berörs av varsel om uppsägning ger en indikation på arbetsgivarnas behov av arbetskraft. Ökar antalet varsel förutspår arbetsgivarna i normalfallet ett tuffare ekonomiskt läge, vilket i sig kan utgöra en bra konjunkturmätare. Samtidigt är det viktigt att beakta att alla varsel inte resulterar i uppsägningar. Av dem som ändå blir uppsagda är det ett visst antal som direkt går vidare till nytt arbete, påbörjar studier eller lämnar arbetskraften av andra skäl.

13 Sida: 13 av 44 Varseltalet i länet har varierat kraftigt de senaste tio åren vilket speglar en turbulent decennium på arbetsmarknaden. Efter den ekonomiska nedgången har varslen legat på en relativt låg nivå i relation till det historiska genomsnittet vilket syns i diagramet nedan. Den svaga ekonomiska återhämtningen i omvärlden har tvingat företagen att se över sin bemanning givet det rådande efterfrågeläget. Fram till och med oktober har personer varslats i länet under 2013, att jämföra med personer under samma period föregående år. Antalet varsel har stigit succesivt sedan 2010 för att i oktober 2013 ligga nära det historiska årsgenomsnittet. Arbetsgivarnas personalbehov kommer under prognosperioden vara beroende av både den internationella och den inhemska efterfrågan på företagens varor och tjänster. Diagram 5. Antal varslade personer per år, Västmanlands län, januari 2002 oktober Jan - okt Nov- dec Historiskt årsgenomsnitt Antal Källa: Arbetsförmedlingen. Sysselsättningen i länet Sysselsättningen är av central betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Om antalet personer i arbete ökar stärks skatteunderlaget samtidigt som efterfrågan på varor och

14 Sida: 14 av 44 tjänster ökar. Det finns tecken på att den svaga ekonomiska utvecklingen i Europa har nått sin botten för att sakta vända uppåt. Vändningen sker dock från en låg nivå vilket betyder att det kommer ta lång tid innan den ekonomiska aktiviteten finner fast och stabil mark. Svensk arbetsmarknad har stått sig relativt stark jämfört med många andra länder i omvärlden. Ett tecken på det är en överaskande god sysselsättningsutveckling i riket under innevarande års tre första kvartal 2. Antalet sysselsatta i Västmanlands län bedöms öka under prognosperioden Under 2013 räknas antalet sysselsatta öka med 400 personer eller 0,3 procent. Detta är än lägre ökningstakt än i riket som helhet på 1,0 procent. Sysselsättningen kommer att fortsätta öka under 2014 i så väl riket som helhet som i Västmanlands län. Detta hänger samman med en succesiv återhämtning och en förbättrad ekonomisk aktivitet i Europa som väntas få en positiv inverkan på den svenska arbetsmarknaden. I Västmanlands län beräknas sysselsättningen öka med 700 personer under 2014, motsvarande 0,6 procent (riket + 1,3 procent). Tabell 1 nedan visar hur den prognosticerade sysselsättningsutvecklingen väntas fördela sig på länets olika branscher. Tabell 1. Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse med samma kvartal året innan. Västmanlands län Kvartal Kvartal Jord- och skogsbruk Byggverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt Pilarna kan anta fem lägen: = starkt ökande = ökande = i princip oförändrad = minskande = starkt minskande Källa: Arbetsförmedlingen. Bedömningen avser förvärvsarbetande dagbefolkning (16-64 år). 2 AKU, SCB

15 Sida: 15 av 44 Näringsgrenar och yrken Tabell 2. Yrkesbarometern Arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i Västmanlands län under det närmaste året Bristyrken KOCKAR LÄKARE FÖRSKOLLÄRARE PSYKOLOGER SPECIALPEDAGOGER RÖNTGENSJUKSKÖTERSKOR BAGARE/KONDITORER LASTBILSMEKANIKER GYMNASIELÄRARE I YRKESÄMNEN CIVILINGENJÖRER, OLIKA INRIKTNINGAR Överskottsyrken MONTÖRER, EL- OCH TELEUTRUSTNING GODSHANTERARE OCH EXPRESSBUD FÖRSÄLJARE, DAGLIGVAROR FÖRSÄLJARE, FACKHANDEL VAKTMÄSTARE SKOGSARBETARE BARNSKÖTARE VÅRDBITRÄDE LAGERARBETARE TRUCKFÖRARE Tabellen visar en bedömning av arbetsmarknadsläget för ett urval av yrken i länet under 2013 och Jord- och skogsbruk Jord- och skogsbruk sysselsätter omkring 2 procent, eller cirka personer, av samtliga sysselsatta i länet och utgör således en relativt liten näring sett till antalet sysselsatta 3. Länet har sedan länge genomgått en strukturomvandling vilket resulterat i att antalet sysselsatta sedan 1990 i det närmaste har halverats inom branschen som helhet 4. I höstens prognosintervjuer var förväntningarna på efterfrågeutvecklingen dämpade på sex månaders sikt. Majoriteten (54 procent) av företagen spår dock en oförändrad efterfrågeutveckling kommande halvår. På 6-12 månaders sikt är dock bedömningen mer positiv och antalet anställa inom näringen väntas ökat något under prognosperioden. Lite drygt 30 procent av näringsidkarna inom denna sektor uppger att produktionen inte kan 3 Enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS 2011). 4 Landsbygdsprogram för Västmanlands län , Länsstyrelsen.

16 Sida: 16 av 44 öka utan att rekrytering av personal är nödvändig. Vidare har endast cirka 10 procent av arbetsgivarna upplevt arbetskraftsbrist vid rekrytering senaste 6 månaderna, vilket är en relativt låg andel i förhållande till övriga näringar inom länet. Industri I Västmanland är industrin en stor och viktig näring som 2011 sysselsatte omkring personer, motsvarande 21 procent av samtliga sysselsatta i länet 5. Industrin drabbades av en kraftig nedgång i samband med finanskrisen vilket innebar att sysselsättningen i näringsgrenen minskade med drygt personer. Många av de arbeten som då försvann har hittills inte kommit tillbaka. Efter 2009 har dock en viss återhämtning kunnat skönjas i sysselsättningsstatistiken. Fortsatt svag omvärldskonjunktur håller tillbaka industrin Industrins utveckling har varit fortsatt svag under andra halvåret Det osäkra konjunkturläget i Europa har resulterat i att förväntningarna är återhållsamma. Detta återspeglas i höstens intervjuundersökningar som visar på ett stämningsläge strax under det historiska genomsnittet. Något fler företag spår en ökad efterfrågan på varor och tjänster kommande 6 månader jämfört med antalet som räknar med en minskning, men denna andel är mindre jämfört med vårens prognosmätning. Industriföretagen är dock mer positiva vad gäller efterfrågeutvecklingen på 6-12 månaders sikt, vilket tyder på företagen förväntar sig en förbättrad konjunkturutveckling inom det närmaste året. Det finns ljusglimtar i Europa som indikerar att den ekonomiska nedgången i eurozonen har bottnat och att en återhämtning har inletts. I takt med att aktiviteten i omvärldens ekonomi stärks, väntas efterfrågan öka från en låg nivå. Kapacitetsutnyttjande minskar något Höstens intervjuundersökning visar på att industriföretagens lediga personalresurser har minskat sedan våren Detta är delvis en konsekvens av att företagen minskat sina personalstyrkor under det gångna året till följd av en minskad efterfrågan på varor och tjänster. Nära vart femte företag uppger att produktionen inte kan öka utan rekrytering av mer personal. Häften av företagen uppger att produktionen kan öka i intervallet 1-10 procent innan det blir aktuellt med rekrytering av arbetskraft. Trots att de lediga personalresurserna minskat sedan vårens intervjuundersökningar tyder svaren i höstens intervjuer på att produktionen inom industrin kan öka relativt mycket innan personalstyrkan måste utökas. 5 Enligt RAMS år 2011

17 Sida: 17 av 44 Rekryteringsproblemen allt mer påtagliga Under det senaste halvåret har andelen företag som upplevt svårigheter att hitta den kompetens de efterfrågat vid rekrytering ökat. Tre av tio företag signalerar om brist på kompetent arbetskraft vilket är jämföra med knappt vart femte företag våren Främst upplevs det vara brist på civilingenjörer inom elkraft. Arbetskraftsbristen kan i värsta fall resultera i att industriproduktionen inte har möjlighet att växa i önskvärd takt. Av den orsaken är kompetensförsörjningen avgörande för länets framtida tillväxtutveckling. Diagram 6. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom industrin. Västmanlands län. Våren 2007 hösten Nettotal Västmanlands län Historiskt genomsnitt, Västmanlands län Riket V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H 13 V 13 H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Byggverksamhet Byggnäringen sysselsätter cirka 7 procent av samtliga sysselsatta i länet. Den ekonomiska nedgången slog utmärkande hårt mot branschen. Trots detta minskade antalet sysselsatta endast marginellt i länet och antalet sysselsatta är idag fler än under 2009, vilket visar på att företagen har fortsatt att nyanställa.

18 Sida: 18 av 44 Byggbranschen mer positiv på längre sikt Företagen i byggbranschen spår en dämpad efterfrågan kommande halvår och stämningsläget har inte varit så lågt sedan hösten På 6 månaders sikt ligger efterfrågebedömningen under det historiska genomsnittet för länet. Däremot är förväntningarna på 6-12 månaders sikt något mer positiva. Det är samtidigt viktigt att ha i åtanke att byggföretagens verksamheter i stor utsträckning är säsongsberoende på ett annat sätt än andra branscher. Av denna anledning är denna bransch ofta mer optimistisk på våren än under hösten. Med detta i beaktande kan konstateras att företagen i höstens undersökning är mer försiktiga i sin bedömning jämfört med samma period föregående år. Rekryteringsproblemen fler än i våras Byggföretagens svårigheter med att finna rätt arbetskraft vid rekrytering har ökat det senaste halvåret. Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar hösten 2013 visar på att nära 40 procent av företagen har upplevt brist på efterfrågad arbetskraft. Det är en ökning i förhållande till vårens intervjuundersökning samt ett historiskt sett högt värde. Rekryteringsproblemen är sannolikt en förklaring till att kapacitetutnyttjandet av personalstyrkorna ökat bland byggföretagen de senaste 6 månaderna. Bland de yrken som arbetsgivarna haft svårt att rekrytera återfinns murare, målare samt anläggningsarbetare. Mindre lediga personalresurser trots dämpat stämningsläge Andelen företag som rapporterar om ett högt kapacitetsutnyttjande av sin personal i förhållande till produktionsnivån är högre än i våras. En möjlig förklaring till detta kan vara att en stor andel av byggföretagen har upplevt en ökad efterfrågan de senaste 6 månaderna jämfört med halvåret innan, samt att denna utveckling alltjämt har hållit i sig utan att detta genererat i nyrekryteringar. I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning uppger företagen att antalet anställda i nuläget är i nivå med personalantalet för ett år sedan, vilket indikerar att företagen har varit försiktiga med att rekrytera. Något fler sysselsatta under 2014 Stämningsläget är dämpat för kommande halvår vilket till stor del kan förklaras av säsongseffekter. Byggföretagen är i regel, som tidigare nämnts, mer positiva inför vår- och sommarperioderna, vilket motsvarar utvecklingen på 6-12 månaders sikt i höstens intervjuundersökningar. Antalet anställda inom byggsektorn väntas öka något under det kommande året.

19 Sida: 19 av 44 Diagram 7. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom byggverksamhet. Västmanlands län. Våren 2007 hösten 2013 Nettotal Västmanlands län Historiskt genomsnitt, Västmanlands län Riket V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H 13 V 13 H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Privata tjänster Antalet sysselsatta inom den privata tjänstesektorn har ökat de senaste åren och sysselsätter idag cirka 40 procent av samtliga sysselsatta i Västmanland. Det gör privata tjänster till den enskilt största näringen i länet. Flera av dessa branscher är konjunkturkänsliga och beroende av köpstarka och konsumtionsvilliga hushåll. Vidare lever delar av den privata tjänstesektorn i symbios med utvecklingen i andra näringar såsom industrin och byggnadsverksamheten. Fortsatt avvaktande stämningsläge En stor andel företag inom den privata tjänstesektorn signalerar om en något starkare efterfrågeutveckling under det senaste halvåret. I Arbetsförmedlingens intervjuundersökning för hösten 2013 uppger 43 procent av företagen att efterfrågan på deras varor och tjänster har ökat jämfört med halvåret innan. För kommande 6 månader spår emellertid företagen en något lägre efterfrågeutveckling vilket ger att förväntningarna nu ligger strax under det historiska genomsnittet. Jämfört med

20 Sida: 20 av 44 föregående års höstprognos är dock företagen mer positiva och även på 6-12 månaders sikt är andelen företag som spår en positiv efterfrågeutveckling större. Diagram 8. Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom privata tjänster. Västmanlands län. Våren 2007 hösten Nettotal Västmanlands län Historiskt genomsnitt, Västmanlands län Riket V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H 13 V 13 H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Handel Efterfrågeutvecklingen inom handeln (inklusive reparation av motorfordon och motorcyklar) styrs i hög grad av hushållens ekonomi och framtidsoptimism. Således är handeln en konjunkturkänslig bransch. Antalet sysselsatta inom branschen minskade med cirka 600 personer under åren för att under åren öka med något fler. I höstens intervjuundersökningar uppger mer än hälften av företagen att försäljningen har ökat under det senaste halvåret. Handeln är även något mer positiv i sin bedömning om efterfrågeutvecklingen på 6 månaders sikt jämfört med vårens intervjuundersökning. Endast ett fåtal företag spår en sjunkande efterfrågan. Vidare väntar sig hälften av företagen en ökad efterfrågeutveckling även på 6-12 månaders sikt.

21 Sida: 21 av 44 Hotell och restaurang Hotell- och restaurangnäringen sysselsatte drygt personer år 2011, vilket innebar en liten ökning mot året innan. Drygt hälften av branschens näringsidkare har under det senaste halvåret upplevt en ökad efterfrågan på varor och tjänster, vilket framgår av Arbetsförmedlingens senaste intervjuundersökningar. På 6 månaders sikt är dock bedömningarna något försiktigare jämfört med vårens intervjuundersökningar. Samtidigt bedömer en majoritet av företagen att utvecklingen kommer att vara oförändrad i relation till det senaste halvåret. Finansiell verksamhet och företagstjänster Branschen finansiell verksamhet och företagstjänster utgör en homogen bransch som bland annat innefattar finans- och försäkringsverksamhet, konsultverksamhet och reklamverksamhet. Sett till antalet sysselsatta har denna bransch ökat mest under senare år vilket den även väntas göra under Fler företag väntar sig en ökad efterfrågan på 6 månaders sikt än de som spår en minskad efterfrågan. På 6-12 månaders sikt spår mer än hälften av företagen ett förbättrat läge jämfört med halvåret innan. Transport Transportnäringen (inklusive magasinering) sysselsatte dryg personer 2011 vilket innebar en ökning med 100 personer mot året innan. Transportsektorn är en mycket konjunkturkänslig bransch som är beroende av en god aktivitet i ekonomin. Godstransporterna är starkt beroende av en god utveckling i främst byggnadsverksamheten, industrin och handeln. Persontransporterna gynnas i sin tur av en god utveckling i ekonomin som helhet då detta förbättrar förutsättningarna för ett ökat resande. Transportföretagen rapporterar om en något starkare efterfrågeutveckling det senaste halvåret jämfört med bedömningen i vårens intervjuundersökningar. Företagen väntar sig även en ökad efterfrågan under det kommande året, och i synnerhet på 6-12 månaders sikt. Antalet sysselsatta ökar under 2014 Den sammantagna bedömningen är att sysselsättningen inom privata tjänster kommer att öka under prognosperioden. Främst är det goda reallöneökningar och låga räntor som väntas ge förutsättningar för en ökad privat konsumtion framöver.

22 Sida: 22 av 44 Offentliga tjänster Den offentliga tjänstesektorn innefattar offentlig förvaltning, utbildning, hälso- och sjukvård, omsorg samt sociala tjänster. I Västmanland uppgick antalet sysselsatta inom offentliga tjänster till personer under det tredje kvartalet 2013 enligt SCB:s kortperiodiska sysselsättningsstatistik. Det är en ökning med personer jämfört med motsvarande period året innan. Ökningen av antalet anställda har skett i kommun- samt landstingsdrivna verksamheter. Den statliga delsektorn har däremot minskat personalstyrkan med en handfull personer under det gångna året. Kommunala verksamheter Höstens intervjuer med företrädare för kommunala verksamheter omfattar områden som barnomsorg, utbildning samt vård och omsorg. Svaren från arbetsgivarna visar på en ökad verksamhet under det gångna halvåret för merparten av arbetsställena. Aktörer inom vård och omsorg, vuxenutbildning samt barnomsorg har upplevt den största ökningen de senaste 6 månaderna. Utfallet visar på att barnomsorgen alltjämt befinner sig i en expansiv fas med växande barnkullar som draglok. Motpolen utgörs av gymnasieskolan som även fortsättningsvis spår en dämpad aktivitetsvolym. Även denna utveckling sammanhänger med den demografiska utvecklingen som för med sig ett fortsatt krympande elevunderlag för gymnasieverksamheten. Landstingets verksamheter De landstingsdrivna verksamheterna i länet innefattar lasarett, primärvård, slutenvård samt tandvård. Verksamheterna lasarett, slutenvård och primärvård rapporterar om en ökad verksamhetsaktivitet under det senaste halvåret medan tandvård uppvisade en oförändrad aktivitetsutveckling. För kommande 6 månader är det även lasarett, slutenvård och primärvård som väntar sig en ökad verksamhetsaktivitet samtidigt som tandvården spår en oförändrad tjänsteproduktion. Påtagliga rekryteringsproblem i offentliga verksamheter Den offentliga sektorns svårigheter att rekrytera har ökat sedan vårens undersökning från en då redan hög nivå. I höstens intervjuundersökningar uppger 43 procent av verksamheterna att de har haft svårt att finna rätt kompetens vid rekrytering de senaste sex månaderna. Störst svårigheter noteras hos den kommunala grundskolan samt inom kommunal vård och omsorg. De tilltagande rekryteringsproblemen inom offentliga tjänster är bekymmersamma. Det finns en överhängande risk att rekryteringsproblemen i den offentliga sektorn kommer att öka även fortsättningsvis. Försvårande i sammanhanget är den pågående generationsväxlingen med stora åldersavgångar inom de offentliga verksamheterna. Arbetsgivarna signalerar om svårigheter att rekrytera läkare, sjuksköterskor, förskollärare

23 Sida: 23 av 44 samt grundskollärare. Precis som i våras rapporteras det även om brist på undersköterskor med körkort och som har goda kunskaper i vårddokumentation. I höstens intervjuer med företrädare för den offentliga sektorn framkommer att personalstyrkorna har utökats med 300 personer det senaste året. Den tydligaste ökningen av antalet anställda syns inom den kommunala barnomsorgen samt kommunal vård och omsorg. För det kommande året räknar arbetsgivarna med en fortsatt utökning av personal. Det största tillskottet väntas ske inom vård och omsorg samt barnomsorg, medan gymnasieverksamheten räknar med något mindre antal anställda. Diagram 9. Arbetsförmedlingens verksamhetsindex för offentliga tjänster. Västmanlands län. Våren 2007 hösten Västmanlands län Historiskt genomsnitt, Västmanland län Riket Nettotal V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H 13 V 13 H Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar. Arbetsförmedlingens verksamhetsindex beskriver stämningsläget i de offentliga verksamheterna. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsgivarnas förväntningar om verksamhetsutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen verksamheter som bedömt ökning av tjänsteproduktionen minus andelen verksamheter som bedömt minskning.

24 Sida: 24 av 44 Utbudet av arbetskraft Till arbetskraften räknas förvärvsarbetande och inskrivna arbetslösa. Personer i arbete med stöd, exempelvis lönebidragsanställningar, nystarts- och instegsjobb, inkluderas i gruppen förvärvsarbetande. Länets arbetskraftsutbud påverkas av befolknings- och sysselsättningsutvecklingen men även av andra faktorer såsom konjunkturläge, studiedeltagande, pensionsavgångar och ohälsotal. Ett högt arbetskraftsdeltagande skapar förutsättningar för en ökad sysselsättning över tid. Befolkningsutveckling Befolkningen i arbetsför ålder utgör basen för arbetskraften. I Västmanlands län beräknas befolkningen växa under de kommande åren. Antalet yngre personer i åldersspannet 0-15 år beräknas enligt SCB:s befolkningsprognos öka med vilket motsvarar 17 procent av samtliga i befolkningen. I åldrarna år spås däremot befolkningen att öka marginellt för att 2015 uppgå till cirka personer. Antalet personer i åldern 65 år eller äldre spås öka mest i länet, med över 20 procent, för att summeras till drygt personer år Utbildning Antalet studerande i åldrarna år uppgick till hösten Sedan mitten av 1990-talet och framåt har omkring en tiondel av länets befolkning ägnat sig åt studier på antingen högskola, Komvux eller annan studieinstitution. Pendling I Västmanland har pendlingen ökat succesivt de senare åren i takt med att kommunikationerna både inom och över länsgränsen har förbättrats. Detta är positivt både för länets befolkningstillväxt samt för regionens utvecklingspotential. Av länets samtliga tio kommuner uppvisar Västerås, Fagersta och Köpings kommun en nettoinpendling. Övriga kommuner redovisar en nettoutpendling. 6 Statistik över den regionala arbetspendlingen visar sammantaget på en nettoutpendling om drygt personer för länet. Störst är utpendlingen till Stockholms län följt av Uppsala län. Ohälsa En del av de personer som står utanför arbetskraften är förhindrade att ta arbeten på grund av långtidssjukskrivning. Antalet långtidssjukrivna personer med sjuk- och aktivitetsersättning (SA) har under året minskat sedan hösten 2012, vilket bidragit till ett ökat arbetskraftsutbud i länet. 6 Enligt RAMS år 2011

25 Sida: 25 av 44 Öppet arbetslösa och sökande i program I kommande avsnitt används begreppet inskrivna arbetslösa för den samlade gruppen öppet arbetslösa och deltagare i program med aktivitetsstöd. Arbetslöshetens utveckling i länet Arbetslösheten i Västmanland ligger på en relativt hög nivå jämfört med övriga län i riket. Sedan andra kvartalet 2013 har arbetslösheten stigit för att i oktober uppgå till 10,4 procent av den registerbaserade arbetskraften. I slutet av oktober 2013 uppgick antalet inskrivna arbetslösa till personer. Av dessa var personer öppet arbetslösa och deltog i program med aktivitetsstöd. Skillnaden i relativ arbetslöshet mellan länet och riket uppgick under oktober 2013 till 1,9 procentenheter vilket den högsta avvikelsen sedan Att arbetslösheten har etablerat sig på en sådan hög nivå de senaste åren i har delvis sin förklaring i Västmanlands näringsstruktur. Omkring 20 procent av näringslivet utgörs av industriverksamhet vilket gör arbetsmarknaden extra konjunkturkänslig. För ett utpräglat industrilän som Västmanland är därför den vikande internationella efterfrågan på svenska varor och tjänster påtaglig. Även andra län med ett stort inslag av industri såsom Södermanland och Blekinge tampas med en hög arbetslöshetssiffra. På sikt bör således avvikelsen i arbetslöshet jämfört med riket minska i tider av bättre konjunktur. Diagram 10: Den relativa arbetslösheten i Västmanlands län, andel av registerbaserad arbetskraft, januari 1994 oktober Procent Västmanlands län Riket Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade data, trendvärden.

26 Sida: 26 av 44 Arbetslösheten kulminerar 2013 för att sedan sjunka långsamt Arbetslösheten har sedan i höstas utvecklats i en svagare takt än bedömningen i Arbetsförmedlingens prognos som presenterades våren Det innebär att antalet inskrivna arbetslösa förväntas uppgå till kvartal , vilket motsvarar en arbetslöshet på 10,4 procent av den registerbaserade arbetskraften. Detta är en ökning med nära 490 personer jämfört med föregående år. Under 2014 bedöms arbetslösheten minska något för att under det fjärde kvartalet 2014 summeras till arbetslösa, eller 10,1 procent av den registerbaserade arbetskraften. Tabell 3: Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Antal Förändring mot motsvarande kvartal året innan 2012 kvartal kvartal kvartal Källa: Arbetsförmedlingen. Arbetslöshetens struktur I det här avsnittet görs en analys av arbetslöshetens struktur. Syftet med avsnittet är att belysa hur arbetslöshetens sammansättning ser ut i ett regionalt och lokalt perspektiv. Arbetslösheten för de olika grupperna avser det totala antalet inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen kvartal , som andel av den registerbaserade arbetskraften. Fortsatt hög arbetslöshet i länet Den relativa arbetslösheten i Västmanlands län ligger på en historiskt sett hög nivå. Tredje kvartalet 2013 uppgick arbetslösheten i länet till 10,3 procent, att jämföra med 8,5 procent i riket. Det innebär att mer än var tionde person i arbetskraften är arbetslös. Arbetslösheten är hög även vid jämförelse med andra län, endast fyra andra län i riket uppvisade en högre arbetslöshet än Västmanland det tredje kvartalet Arbetslösheten skiljer sig dock åt inom länet mellan olika områden, kön, födelseregioner och åldrar. Högst är arbetslösheten i kommunerna Arboga, Fagersta och Köping, som samtliga har en arbetslöshet på över 11 procent. 7 Dessa var Gävleborgs län, Blekinge län, Södermanlands län, och Skåne län.

27 Sida: 27 av 44 Ungdomarna möter en fortsatt tuff arbetsmarknad Gruppen unga mellan år utgör en stor grupp av antalet inskrivna arbetslösa. Under det tredje kvartalet 2013 uppgick denna siffra till 22,6 procent av den registerbaserade arbetskraften, vilket innebär en marginell minskning mot samma motsvarande period föregående år med 0,5 procentenheter. Totalt sett ligger arbetslösheten för gruppen som helhet på en högre nivå än riket samtidigt som siffrorna varierar kraftigt mellan olika områden i länet. Högst ungdomsarbetslöshet har Hallstahammars kommun (26,8%) medan Skinnskatteberg kommun (18,7%) har lägst. Att ungdomar som grupp har svårare att ta sig in på arbetsmarknaden beror delvis på att dessa personer ofta är nya på arbetsmarknaden och därför saknar tidigare arbetslivserfarenhet. Inom samma grupp finns även en andel heltidsstuderande ungdomar som är inskrivna på Arbetsförmedlingen vilket spär på arbetslöshetstalet för denna grupp. Svårast för utrikes födda Arbetslösheten bland personer födda utanför Sverige är fortsatt hög. Den relativa arbetslösheten summerades tredje kvartalet 2013 till 24,2 procent för denna grupp, vilket betyder att nära var fjärde utrikes född i arbetskraften är utan arbete. Detta är en ökning med 1,5 procentenheter jämfört med samma kvartal En stor andel av dessa personer saknar initialt färdigheter i svenska språket samt många gånger även ett kontaktnät på den svenska arbetsmarknaden. Bland de inskrivna vid Arbetsförmedlingen i länet slutet av oktober 2013 hade 48 procent av de utomeuropeiskt födda högst förgymnasial utbildning. Sammantaget gör detta att många inom denna grupp stöter på påtagliga hinder i sin strävan att få en fast förankring på arbetsmarknaden. Utmärkande hög arbetslöshet bland förgymnasialt utbildade Förgymnasialt utbildade är tillsammans med utrikes födda de två grupper i länet som tampas med en utmärkande hög arbetslöshet. Arbetslösa personer utan gymnasial utbildning har påtagligt högre trösklar att ta sig över för att få förankring på arbetsmarknaden relativt personer med högre utbildning. Gymnasiekompetens tycks ha blivit ett principiellt grundkrav vid rekrytering av personal, trots att den aktuella tjänsten inte alltid kräver den utbildningsnivån för att arbetsuppgifterna skall vara möjliga att utföra. Inskrivna arbetslösa mellan år samt deltagare i Jobb- och utvecklingsgarantin som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskola har sedan en tid tillbaka genom Folkhögskolesatsningen erbjudits en plats på folkhögskola. Detta i syfte att öka motivationen hos deltagarna att slutföra sin reguljära utbildning, samt att förbättra chansen till anställning på arbetsmarknaden.

28 Sida: 28 av 44 I tider av lågkonjunktur tenderar personer med högst grundskoleutbildning tappa mest mark på arbetsmarknaden relativt gymnasialt och eftergymnasialt utbildade. När arbetsmarknaden sedan stärks är det även denna grupp som i mindre omfattning får chans till anställning. Under det senaste året har arbetslösheten bland förgymnasialt utbildade ökat med 1,6 procentenheter för att uppgå till 25,0 procent kvartal Bland sökande med gymnasial eller eftergymnasial utbildning är den relativa arbetslösheten avsevärt lägre, 9,4 respektive 5,8 procent kvartal (se tabell 4).

29 Sida: 29 av 44 Tabell 4. Arbetslöshetens struktur, kvartal Inskrivna arbetslösa som andel av registerbaserad arbetskraft i respektive grupp. Västmanlands län. Kommun Totalt år Kvinnor Män Unga år Äldre år Utbildning Inrikesfödda Utrikesfödda Grundskola Gymnasial Eftergymnasial Skinnskatteberg 7,4% 6,5% 8,2% 18,7% 3,9% 6,2% 15,0% 14,6% 5,5% 6,8% Surahammar 8,6% 9,4% 8,0% 23,1% 4,4% 7,6% 13,8% 16,8% 7,4% 5,9% Kungsör 10,5% 10,6% 10,3% 22,9% 6,7% 7,4% 30,5% 23,7% 8,8% 6,1% Hallstahammar 10,8% 10,9% 10,7% 26,8% 6,7% 7,8% 26,4% 25,6% 8,8% 6,2% Norberg 8,1% 8,1% 8,1% 23,0% 4,9% 6,4% 25,1% 19,0% 5,9% 5,6% Västerås 10,3% 10,5% 10,2% 21,5% 7,4% 7,3% 23,0% 25,9% 10,5% 5,5% Sala 9,0% 9,6% 8,4% 22,6% 5,0% 7,1% 27,2% 21,8% 7,8% 5,4% Fagersta 11,3% 11,6% 11,1% 25,5% 5,1% 7,0% 28,5% 28,0% 8,1% 7,9% Köping 11,2% 12,2% 10,4% 24,7% 6,5% 8,0% 27,5% 28,8% 8,9% 6,2% Arboga 11,3% 11,7% 10,9% 24,5% 7,9% 8,8% 33,1% 24,8% 10,3% 7,5% Länet 10,3% 10,5% 10,0% 22,6% 6,6% 7,4% 24,2% 25,0% 9,4% 5,8% Länet i fjol 9,9% 10,1% 9,7% 23,1% 6,7% 7,4% 22,7% 23,4% 9,4% 5,3% Riket 8,5% 8,2% 8,7% 17,3% 6,3% 6,1% 20,7% 19,2% 8,1% 5,5% Källa: Arbetsförmedlingen, SCB.

30 Sida: 30 av 44 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar Kompetensförsörjningen en ödesfråga för länets arbetsmarknad Västmanlands län står inför stora arbetsmarknadspolitiska utmaningar inom de närmaste åren. Arbetslösheten i länet är alltjämt hög i förhållande till rikssnittet samtidigt som arbetslöshetens sammansättning har förändrats med tiden. En allt större andel av de inskrivna arbetslösa står långt ifrån arbetsmarknaden av olika skäl. Det finns nu ett större inslag än tidigare av inskrivna arbetslösa med kort utbildning, eller med en utbildning/kompetens inom områden som det finns ett överskott av arbetssökande inom, samt personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Vidare har antalet inskrivna arbetslösa som invandrat från andra länder blivit allt fler, vilket har bidragit till ett ökat arbetskraftsutbud. Många av de som invandrat saknar initialt ett kontaktnät på arbetsmarknaden samt gymnasieutbildning vilket försvårar chanserna att få ett arbete. På sikt väntas de utsatta grupperna öka som andel av samtliga inskrivna arbetslösa. Dessa personer är generellt i större behov av stöd av olika slag för att stärka sina chanser till att etablera sig på arbetsmarknaden. Om inte dessa personers behov tillgodoses finns en överhängande risk för långa tider i arbetslöshet och ett permanent utanförskap samt att arbetsgivarna inte får tag i efterfrågad arbetskraft. Således är kompetensförsörjningen av central betydelse för länets arbetsmarknad och tillväxtpotential. Ytterligare en utmaning består i demografins effekter på arbetskraftsutbudet. Ovanligt stora pensionsavgångar kommer ske inom länet i närtid vilket förutsätter att det finns andra som tar vid för att fylla dessa vakanser. Inte sällan har de som går i pension inhämtat kunskaper och erfarenheter under årens lopp som är svåra att ersätta med kort varsel. Det finns samtidigt tecken på att länets arbetsgivare, både inom den offentliga samt privata sektorn, får allt svårare att hitta rätt kompetens vid rekrytering. På sikt kommer detta problem även att växa i takt med att konjunkturen stärks och efterfrågan på arbetskraft ökar.

31 Sida: 31 av 44 Hälften arbetslösa i mer än två år Diagram 11 visar den sammanlagda arbetslöshetstiden under den senaste tioårsperioden för antalet inskrivna arbetslösa. Detta mått är intressant ur perspektivet att det tar hänsyn till den ackumulerade tiden i arbetslöshet för arbetssökande som pendlar mellan kortare anställningar och återkommande tider utan arbete. Summan av antalet arbetslösa med sammanlagda tider i arbetslöshet på mer än två år uppgick i slutet av året till drygt personer. Det innebär att nästan hälften, eller 47 procent, av de som var inskrivna som arbetslösa hösten 2013 hade varit arbetslösa i en sammanlagd tid om minst två år under det senaste decenniet. Sedan våren 2008 har gruppen arbetslösa med sammanlagda tider på mer än tre år haft en kraftig ökning på cirka personer. Av de drygt arbetslösa i länet hade i oktober 2013 omkring personer varit utan arbete längre än tre år under den senaste tioårsperioden. Det motsvarar 3 av 10 inskrivna arbetslösa. Andelens storlek belyser svårigheterna för många av dessa arbetssökande att finna en fast förankring på arbetsmarkanden. Diagram 11. Totalt antal inskrivna arbetslösa fördelat på sammanlagd tid utan arbete under de senaste 10 åren. Västmanlands län. Våren 2006 hösten Antal V 06 H 07 V 07 H 08 V 08 H 09 V 09 H 10 V 10 H 11 V 11 H 12 V 12 H 13 V 13 H Källa: Arbetsförmedlingen månader månader >36 månader

32 Sida: 32 av 44 Antalet arbetslösa i utsatta grupper ökar En allt större andel av de inskrivna arbetslösa räknas till de grupper som bedöms ha särskilt svårt att hitta ett arbete. Arbetsförmedlingen har identifierat fyra grupper som i genomsnitt har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden än andra. Signifikant för dessa är att de i högre utsträckning även riskerar att hamna i långa tider av arbetslöshet. Dessa, så kallade utsatta grupper, utgörs av: Arbetssökande med högst förgymnasial utbildning Arbetssökande födda utanför Europa Arbetssökande med någon form av funktionsnedsättning Arbetssökande äldre än 55 år Diagram 12 visar på hur antalet arbetslösa i utsatta respektive ej utsatta grupper har utvecklats sedan Antalet personer i utsatta grupper har under de senaste tre åren ökat med nära personer till att omfatta nära personer under oktober Det motsvarar 65 procent av samtliga inskrivna arbetslösa. Motsvarande siffra för riket är 62 procent och endast två andra län har en högre andel personer i utsatta grupper 8. Den antalsmässiga skillnaden mellan de utsatta respektive ej utsatta har aldrig varit större än nu. Trenden indikerar även en utveckling med ett växande gap framöver med en minskande andel ej utsatta i arbetslöshetens sammansättning. Detta beror i stor utsträckning på en tuffare arbetsmarknad där kraven på utbildning och kompetens har högts jämfört med tidigare. Arbetssökande i utsatta grupper har många gånger svårt att finna ett arbete även i goda tider vilket ofta beror på avsaknad av efterfrågad kompetens eller utbildning. Detta har resulterat i att det idag finns en stor outnyttjad resurs på arbetsmarknaden. För att motverka långa tider i arbetslöshet och utanförskap, och för att möta arbetsgivarnas efterfrågan på arbetskraft, är det därför viktigt att de arbetsmarknadspolitiska verktygen anpassas för att prioritera de som står längst från arbetsmarknaden oavsett konjunkturläge. Här är även ett utökat samarbete mellan Arbetsförmedlingen, kommuner och näringslivet av central betydelse för att tillse att kompetensförsörjningen inom länet säkras. 8 Dessa var Stockholms och Södermanlands län

33 Sida: 33 av 44 Diagram 12. Inskrivna arbetslösa i utsatta grupper och övriga inskrivna arbetslösa. Västmanlands län. Januari 2004 oktober 2013 (ej dubbelräkning mellan grupperna). Utsatta Ej utsatta Antal Utsatta grupper: Förgymnasialt utbildade, äldre 55- år, utomeuropeiskt födda samt personer med funktionsnedsättning. Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade data, trendvärden. Ökningen av antalet arbetslösa slår brett mot de utsatta grupperna. Inflödet har succesivt spätts på genom dels överföringen av personer från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen men även på grund av att personer invandrar till Sverige. Ytterligare en faktor är att ett visst antal ungdomar avslutar sina studier utan fullständiga gymnasiebetyg varje år, vilket på sikt försvårar deras möjlighet till vidareutbildning. I diagram 13 visas hur arbetslösheten har utvecklats för respektive utsatt grupp (förgymnasialt utbildade, utomeuropeiskt födda, funktionsnedsatta och personer mellan 55 och 64 år). Den tydligaste ökningen av inskrivna arbetslösa syns inom gruppen utomeuropeiskt födda och förgymnasialt utbildade. Dessa båda grupper står även för det största totala antalet inskrivna bland de utsatta grupperna. Även antalet inskrivna med funktionsnedsättning har ökat men inte med samma intensitet som för förgymnasialt utbildade och utomeuropeiskt födda. Den fjärde kategorin av utsatta arbetssökande, personer mellan år, har inte uppvisat någon trendmässig ökning de senaste två åren.