PSYKOLOG. Korttidsterapi mot tinnitus Propositioner och motioner till förbundskongressen. Birgitta Lindgren Bergh: Skolfobi beror sällan på skolan
|
|
- Lina Ivarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PSYKOLOG 6/04 TIDNINGEN Korttidsterapi mot tinnitus Propositioner och motioner till förbundskongressen Birgitta Lindgren Bergh: Skolfobi beror sällan på skolan SISTA SIDAN: FÖRETAGEN BETALAR PSYKOLOGSAMTAL
2 INNEHÅLL 6/04 LEDARE: Psykologin i orätta händer 3 Torgny Danielsson Skolfobi sällan skolans fel 4 Skolfobi handlar oftare om svårigheter att separera från föräldrarna än skolmiljön, säger psykologen Birgitta Lindgren Bergh. KRÖNIKA: Kollektivets makt 7 Malena Åsard Propositioner och motioner till förbundskongressen 8 Ut ur tinnitusrummet 12 Psykolog Anna Thelander beskriver hur hon använder korttidsterapi mot tinnitus. Brist på praktikplatser för psykologstuderande 16 På rättspsykiatriska avdelningen i Stockholm tar man däremot gärna emot psykologstuderande för praktik. Olika terapiformer för olika personer 18 Kvinnor tjänar bäst på högre utbildning 20 Sacos livslöneutredning. KONFERENSRAPPORT: Sexturisten lämnar moralen kvar på planet 21 Filmrecension 22 Företagen betalar psykologsamtal PSYKOLOG TIDNINGEN chefredaktör och ansvarig utgivare: Eva Brita Järnefors, E-post: evabrita.jarnefors@psykologforbundet.se redaktionssekreterare och stf ansvarig utgivare: Carin Waldenström, E-post: carin.waldenstrom@psykologforbundet.se redaktör: Maja Ahlroos, E-post: maja.ahlroos@psykologforbundet.se annonsansvarig: Brittmarie Haake, E-post: brittmarie.haake@psykologforbundet.se Box 3287, Stockholm Fax postgiro: bankgiro: E-post: tidningen@psykologforbundet.se ISSN prenumerationer och adressändringar: Lagern Akademikerservice Tel Fax E-post: medlemsregistret@psykologforbundet.se Pris: 490: inkl moms helt kalenderår, 20 nr, : inkl moms halvt kalenderår, 10 nr, Telefonnummer/e-post till serviceområden, kanslipersonal, förbundsstyrelse m fl hittar du på näst sista sidan. psykologtidningen på nätet Varannan måndag kan du läsa ledaren och huvudartikeln i senaste numret på eller Som medlem har du också tillgång till de senaste numren av tidningen som PDF-fil. På webben finns dessutom ett sökarkiv för artiklar publicerade i Psykologtidningen sedan All redaktionell text lagras elektroniskt för att kunna publiceras som PDF-filer på webben. Författare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publicerar vi inte artiklar med sådana förbehåll. Medlem Förening Fackpressupplaga Sveriges Tidskrifter ex 2003 tryck: Wallin & Dalholm Boktryckeri AB, Lund grafisk form: Marianne Tan. layout: Joakim Flink, TYPA, E-post: jocke.flink@typa.se MILJÖMÄRKT 6/ april Årgång 50 Utgiven av Sveriges Psykologförbund nummer 7/04 8/04 9/04 distributionsdag 26/4 10/5 24/5 manusstopp för plats- och kursannonser 31/3 21/4 5/5 manusstopp för kretsar & psykolog- och yrkesföreningar 29/3 19/4 3/5 omslag: Birgitta Lindgren Bergh. foto: Janne Eriksson Psykologtidningen 6/04
3 Skolfobi sällan skolans fel Skolfobi räknas som en av de mest handikappande neuroser som ett barn kan få. Få professionella i skolans värld känner till att skolfobi kan handla om separationsångest och att den sällan beror på problem i skolmiljön, säger psykolog Birgitta Lindgren Bergh. Fel behandlat kan problemet bli permanent och barnet riskerar att behandlas som psykiskt sjukt. Birgitta Lindgren har lång erfarenhet av att arbeta som skolpsykolog hon började 1966 i Lund och har även arbetat som skolpsykolog i Solna utanför Stockholm och i Falun. I dag är hon verksam inom habiliteringen i Falun. Birgitta Lindgren är specialist i pedagogisk psykologi. I sitt specialistarbete redovisar hon en egen modell för behandling av barn med skolfobi, som hon tillämpat med goda resultat under många år. Birgitta Lindgren har även utvärderat behandlingen och djupintervjuat föräldrar till barn med skolfobi, samt ett par i dag vuxna som i barndomen lidit av skolfobi. Skolfobi är ett relativt sällsynt fenomen. Under mina år som skolpsykolog stötte jag på ett till två fall per år. Jag minns hur jag som ung skolpsykolog på 60-talet skulle gå hem till en elev för att hämta denne till skolan. Skolfobi var då helt nytt för mig. Men så småningom började jag arbeta fram en modell för hur man kan handskas med elever med detta problem. Sedan 80-talet har modellen använts för behandling. VAD ÄR DÅ SKOLFOBI? Enligt Natur och Kulturs psykologilexikon definieras skolfobi som oresonlig skräck för att gå till skolan, som förekommer hos barn i lägre skolåldern. Att skolan inger skräckkänslor kan bero på något helt annat än skolan, nämligen att barnet upplever ångest när det skiljs från modern. Vid skolfobi känner barnet en sådan stark rädsla att det helt enkelt inte kan gå till skolan, säger Birgitta Barnet känner stark ångest och har olika fysiska symtom, som yrsel och illamående, och blir panikslaget om man försöker tvinga det till skolan. Vanligtvis har barnet klarat skolgången utan problem tidigare. Det handlar oftast om barn som ter sig välanpassade för omgivningen. De har goda relationer till kamrater och lärare Skolfobi kan handla om svårighet att separera från föräldrarna. och inga större svårigheter i själva skolarbetet. Föräldrar till ett barn som plötsligt skolvägrar hamnar i en extrem stressituation. När ett barn plötsligt stannar hemma från skolan kan det uppfattas som skolk. Ur föräldrarnas synvinkel kan det lätt framstå som om det finns stora problem i barnets skolmiljö och därigenom uppstår misstro gentemot skolan, påpekar Birgitta Skolans personal kan å sin sida misstro föräldrarna, och anse att de inte klarar av att föra sitt barn till skolan. Det förekommer ibland att man försöker lösa problemet med att en förälder följer med barnet till skolan. Då uppstår lätt problemet att barnet inte vill släppa iväg föräldern därifrån. Många föräldrar har därför tvingats sitta med i klassrummet, frustrerade över att behöva stanna i skolan på heltid och över att det egna arbetet blir lidande. Det kan också kännas som en stor belastning för läraren att ständigt ha en annan vuxen i klassrummet. anna rehnberg/kamerareportage De barn som drabbas är oftast i åldern 9 13 år. Skolfobi förekommer hos pojkar och flickar i lika stor utsträckning. När det gäller placering i syskonskaran finns en viss övervikt för att barn som saknar syskon eller som är yngst får problem i större utsträckning än andra. Men forskningen är inte entydig och det finns även undersökningar som visar att även äldsta barnet kan drabbas. Eleverna är begåvade och duktiga i skolan och deras skolprestationer ligger oftast över medelvärdet. Några skillnader i fråga om vad som karaktäriserar de olika skolorna har man inte hittat. Enstaka forskare har försökt finna skillnader mellan privata och offentliga skolor, skolstorlek och klasstorlek, men inte funnit några, säger Birgitta Undersökningar visar dock att det finns en högre frekvens 4 Psykologtidningen 6/04
4 janne eriksson Skolfobi är ett relativt sällsynt fenomen. Under mina år som skolpsykolog stötte jag på ett till två fall per år, berättar Birgitta Lindgren Bergh. av psykisk ohälsa i skolfobibarnens familjer än i andra familjer. Det handlar framför allt om ångeststörningar och depression. Studier har även visat att personer med skolfobi i barndomen oftare har sökt psykiatrisk hjälp som vuxna än andra. I övrigt har denna grupp klarat sig bra jämfört med kontrollgrupper, till exempel i fråga om att lyckas bra i skolan. De vanligaste diagnoserna var neurotisk depression eller separationsångest. Somatiska symtom som yrsel, illamående, ont i ryggen och magsmärtor rapporteras hos omkring en femtedel av barnen med skolfobi. Alla föräldrar har förhoppningar knutna till sitt barn och gör sitt bästa. Bland det mest frustrerande och ångestskapande som föräldrar kan uppleva är när deras barn inte beter sig som de önskar. När ett barn till exempel vägrar att gå ur sängen på morgonen en skoldag, låser in sig på toaletten, får starka känsloutbrott, slår omkring sig eller rymmer sin väg för att slippa gå till skolan är det en oerhörd påfrestning för familjen. Föräldrarna drabbas av känslomässig stress, kommer inte iväg till jobbet, har svårt att få förståelse från skolan och kanske känner sig ifrågasatta som föräldrar, säger Birgitta DET HAR FUNNITS MÅNGA olika teorier om varför skolfobi uppstår. Olika psykologiska skolbildningar förklarar uppkomsten av skolfobi var och en på sitt sätt, säger Birgitta Olika forskare har förklarat fenomenet med hjälp av psykodynamisk teori, kognitiv teori/inlärningsteori, kristeori, systemisk teori med mera. Vissa har sett skolfobi som nära relaterad till ångestsyndrom med depressivitet. Här finns även Bowlbys teori om anknytning. Skolfobins etiologi kan även inbegripa biologiska faktorer. Man har till exempel försökt förklara tillståndet med biologisk sårbarhet eller extrem känslighet för stress. Det är dock viktigt att ha i åtanke att här liksom i de flesta andra psykologiska sammanhang är orsakssambandet komplicerat. Det handlar oftast om en kombination av bakgrundsfaktorer och utlösande faktorer, säger Birgitta Hur behandlar man då barn med skolfobi med bästa resultat? Birgitta Lindgren har utvecklat en modell som hon kallar Strukturerad behandlingsmodell för skolfobi (SBS-modellen). Skolfobi handlar inte så mycket om problem i skolan som om separationsångest, menar hon. Behandlingen går därför ut på att underlätta separationen mellan förälder och barn. Det första steget i behandlingsmodellen är att låta föräldrarna och barnet träffa psykologen för ett samtal. Under samtalet får föräldrarna berätta om vad som föregått situationen. Ofta finner man fysisk sjukdom hos barnet eller dödsfall i släkten någon gång under de senaste åren. Därefter får de beskriva symtom och nuläge. Min intervention i denna del går ut på att lugna, bekräfta och ge hopp. Först berättar jag att de inte är ensamma, att jag har mött problemet förut, att det inträffar då och då bland eleverna i mina skolor, kanske ett till två fall per år, att det har ett namn och kallas skolfobi, men att detta uttryck är missvisande eftersom det sällan handlar om problem i skolan utan snarare om separationsångest. Föräldrarna får också veta att problemet inte har uppstått för att de varit dåliga föräldrar, utan att det vanligen förekommer i familjer där man givit sina barn mycket närhet och kärlek. Dock har man kanske varit sämre på att hjälpa barnet till självständighet och till att tro på sig själv i världen utanför familjen. Jag förmedlar genom hela mitt förhållningssätt att jag är övertygad om att de, liksom de flesta föräldrar, har gjort sitt bästa som föräldrar och försöker härigenom lyfta de skuldkänslor som de ofta bär på. Birgitta Lindgren berättar för familjen att hon har lyckats att hjälpa barnet och familjen i så gott som alla av sina tidigare fall, även om det ibland tagit ett antal veckor. Nästa steg i behandlingsmodellen är att tala om för barnet att föräldern inte längre ska vara kvar i klassrummet, utan i stället finnas i skolbyggnaden. Det går ofta att få barnet med på detta om psykologen är bestämd mot både barnet och föräldrarna. Föräldern kan sit- Psykologtidningen 6/04 5
5 SKOLFOBI SÄLLAN SKOLANS FEL ta i ett avskilt rum på skolan, men ibland blir korridoren utanför klassrummet den enda godtagbara lösningen. Om den förälder som står känslomässigt närmast barnet och som också ofta är den vekaste när det gäller barnets känsloutbrott är den som brukat vara med i skolan, föreslår jag ombytta roller. I SAMRÅD MED FAMILJEN upprättar psykologen ett schema som ska följas i upp till sju veckor. Det går ut på att stegvis avveckla förälderns närvaro i skolan, med en hierarki av svårighetsgrad som barnet själv hjälper till att göra upp. Jag hjälper också föräldrarna med ett intyg till försäkringskassan, där jag förklarar skälet till att någon av dem behöver vara frånvarande från sitt arbete och beskriver syndromet och behandlingens utformning i korthet. Detta har alltid godkänts som underlag för att få ersättning för vård av sjukt barn. Psykologen tar initiativ till ett möte med klassföreståndaren och övrig personal i skolan för att informera om behandlingsuppläggningen. Kunskap hos skolpersonalen är en förutsättning för ett professionellt bemötande, menar Birgitta Vid skolfobi känner barnet en sådan stark rädsla att det helt enkelt inte kan gå till skolan Det är viktigt att barnet är med i uppläggningen av schemat. Det är bara barnet som vet vad som är särskilt svårt och vad som är mindre svårt att klara själv under skoldagen. Det är också väsentligt att jag ger honom eller henne hopp och tilltro till att det ska lyckas. Ofta möts behandlingsupplägget med stor skepsis och oro från barnets sida. Birgitta Lindgren har under behandlingstiden regelbunden telefonkontakt med familjen för att utvärdera hur arbetet framskrider. Här handlar det en hel del om peppning av föräldrarna, så att de orkar stå på sig och har styrka att visa barnet tilltro, att orka med bakslag och ta nya tag. Jag talar oftast även med barnet. Jag berömmer och uttrycker glädje när det har gått bra och inger förtröstan inför nästa dag, inte minst vid bakslag. Vid dessa telefonsamtal måste vi ibland revidera schemat. Återbesök hos psykologen kan förekomma. Dock är det inte alltid de behövs, menar Birgitta Tidigare under min skolpsykologbana hade jag även regelbundna stödsamtal med barnet på skolan. Men nu har skolpsykologrollen förändrats så att direktkontakter med elever är alltmer sällsynt. Målet var då framför allt att stärka självförtroendet, ge nya vyer och andra infallsvinklar på tankar om tillvaron och om upplevelser, det vill säga en slags bearbetning av barnets ängslan. Som behandlare visar man stor förståelse och empati för hur svår situationen är. Jag vill ge hopp och visar att jag tror att problemet kommer att försvinna. I en mening kan man säga att jag undervisar föräldrarna om separationens dynamik. Ofta upplevs kontakten mycket positivt av föräldrarna medan barnet ofta är defensivt eller visar ilska och misstro till en början. Dock brukar kontakten även med barnet bli väldigt positiv när metoden börjat ge effekt. Det är påfallande hur dessa barn kan visa glädje och stor öppenhet mot behandlaren när de återigen lyckas gå i skolan själv. I slutet av behandlingen vistas barnet i skolan utan att föräldern finns där. Metoden är eklektisk, menar Birgitta Den har i grunden ett psykodynamiskt synsätt, men bygger också på en systemisk familjesyn samt på metoder som lånats från inlärningspsykologisk teori. Den här metoden har visat sig effektiv i nästan samtliga fall hittills. En fördel med arbetssättet är att barnet inte ses som sjukt i barnpsykiatrisk bemärkelse utan behandlas som en individ med kompetens och resurser, men som är i behov av intensivt stöd under tiden som arbetet fortlöper. En nackdel med metoden är att den är tidskrävande och därför upplevs som dyr i flera avseenden. En av föräldrarna är frånvarande från sitt jobb, vilket innebär ett ekonomiskt avbräck. Här har dock kontakten med försäkringskassan, när den fungerat väl, upplevts som positiv och varit till stor hjälp vad gäller stressen och familjeekonomin. Detta är således en metod som endast ska användas i svåra och väldigt låsta skolfobifall. I enklare fall, där det ges möjlighet att träffa familjen redan någon av de första dagarna efter att symtomen uppstått, kan man i stället pröva en enklare variant på samma tema, menar Birgitta Det kan till exempel gälla enbart den del där föräldrarna byter roller med varandra (framför allt i fråga om att ta barnet till skolan) och görs medvetna om att de bör visa en enad front gentemot barnet gällande kravet att det ska gå i skolan. Det är dock viktigt att barnet får ta små steg i taget och inte känner sig forcerat längre än till sin egen gräns. I SITT SPECIALISTARBETE Skolfobi neurotisk skolvägran redovisar Birgitta Lindgren en utvärdering av metoden som bygger på åtta djupintervjuer som gäller sex ärenden. Samtliga föräldrar var nöjda eller mycket nöjda med insatsen och tyckte att modellen kändes bra och konstruktiv. Att få en struktur för arbetet var det som var verksamt, tyckte de flesta. Någon uttryckte att det var en styrka inför barnet att arbetsgången var föreskriven av en person som stod utanför familjen och som var en auktoritet inom problemområdet och på skolan. Några av föräldrarna uttrycker en önskan om att det skulle finnas något som man skulle kunna kalla ett nätverk av föräldrar med erfarenhet av egna barns skolfobi. Dit skulle man kunna vända sig för att få kontakt och stöd. Alla av de övriga intervjuade föräldrarna tycker vid förfrågan att detta skulle vara en god idé. Flera uttrycker spontant att undertecknad gärna får hänvisa nya skolfobiföräldrar till dem. I ett fall av skolfobi misslyckades försöken att arbeta efter modellen. Flera faktorer var här avgörande. Dels rörde det sig om en familj med mycket komplicerad problematik, dels föregicks skolfobin av en av skolan dåligt hanterad mobbning av barnet och dessutom var informationen till skolans personal om behandlingsupplägget bristfällig. Att en olöst mobbningssituation fanns med i bakgrunden innebar att ärendet skilde sig från det typiska skolfobifallet, där skolsituationen vanligen upplevs som positiv och relativt okomplicerad före och efter tiden då skolfobin pågår. Den huvudsakliga behållningen av utvärderingen är den kunskap och erfarenhet som familjerna förmedlade, menar Birgitta Deras synpunkter har gett värdefull kunskap om hur terapeuter och samhället bör tänka kring stöd till familjer som drabbas av problemet. Frågan om hur skolfobi grundläggs och debuterar kan utgöra en grund för framtida skolfobiforskning. En fortsatt forskning är av största vikt för att om möjligt förebygga skolfobi och annan separationsångest. Birgitta Lindgrens e-postadress är: lindgren.bergh@ telia.com carin waldenström 6 Psykologtidningen 6/04
Problematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03
Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad
Läs merfortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom
Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna
Läs merKUNSKAP TILL PRAKTIK
KUNSKAP TILL PRAKTIK Viveka Sundelin Wahlsten Docent och psykolog, Institutionen för Neurovetenskap, BUP i Uppsala, Beroendecentrum i Stockholm EWA-mottagningen och Rosenlunds Mödravårdsteam VARFÖR HAMNAR
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merTillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin
Tillbaka till skolan Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin Hemmasittare? Definition En hemmasittande elev som har varit frånvarande under minst fyra veckor
Läs merAttityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg
Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5
Läs merUppdragsutbildning. Våra föreläsningar kombinerar förståelse och praktiska strategier för att underlätta vardagen.
Uppdragsutbildning Provivus har en mängd olika föreläsningar och skräddarsyr gärna utifrån verksamhetens behov. Här nedan beskriver vi våra olika föreläsningar. Kolla även gärna in våra populära processutbildningar:
Läs merElevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan
2015-09-11 Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Inledning I skollagen anges att bildningsnämnden ansvarar för att alla
Läs merBarn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Läs merTiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld
Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-
Läs merÖvning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merÖvning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Läs merHur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?
Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Lisa Clefberg, Fil. Dr. Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Clefberg Psykologi AB Grev Turegatan 14, 114 46 Stockholm www.clefbergpsykologi.se Tel: 0735-333035
Läs merBedömning inför psykoterapi. Föräldrarna
Bedömning inför psykoterapi Föräldrarna Olika aspekter 1) Föräldrarnas beredskap att genomföra behandlingen 2) Barnets svårigheter och förmåga att tillgodogöra sig behandling 3) Yttre omständigheter barnet
Läs merBLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN
Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet
Läs merFRÅGOR OCH SVAR OM OCD
FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler
Läs merDET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL
DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk
Läs merIntervensjon for elever i risikosonen
Intervensjon for elever i risikosonen Årsaker til fravær og konkrete metoder for å få elever til skolen Martin Karlberg Definitioner Även giltig frånvaro kan vara problematisk. Ogiltig frånvaro innebär
Läs merDelaktighet - på barns villkor?
Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter
Läs merKan man bli sjuk av ord?
Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation
Läs merBarn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5
Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,
Läs merAnknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken
Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund
Läs merPsykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland
Läs merAtt inte våga synas kan vara tecken på social fobi
Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du
Läs merMODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun
MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa SKOLNÄRVARO HANDLINGSPLAN för kommunala skolor i Enköpings kommun Skolplikt och elevens rätt till utbildning Enligt skollagen 7
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs merDefinition av svarsalternativ i Barn-ULF
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats
Läs merBarn med oro och rädsla i skolan
Barn med oro och rädsla i skolan Hur kan vi möta små besvär och förebygga stora? BUP-kongress 2015 Malin Gren Landell, BUP-kliniken Linköping Oro och rädsla - vanliga men ouppmärksammade besvär 5-10% av
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA
Läs merInledning. ömsesidig respekt Inledning
Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.
Läs merHANDLINGSPLAN VID OROVÄCKANDE FRÅN- VARO I GRUNDSKOLAN ÅRSKURS 7-9
HANDLINGSPLAN VID OROVÄCKANDE FRÅN- VARO I GRUNDSKOLAN ÅRSKURS 7-9 Svenskspråkiga utbildningssektionen 11.6.2013 HANDLINGSPLAN VID OROVÄCKANDE FRÅNVARO I GRUNDSKOLAN ÅRSKURS 7-9 Handlingsplanen är utarbetad
Läs merDepressioner hos barn
Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas
Läs merMalin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping
Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk
Läs merRandiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en
Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst
Läs merLättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1
Lättläst om Noonans syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Noonans syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga syndrom.
Läs merdet psykologiska perspektivet
För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,
Läs merEN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT
EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och
Läs merOm adhd en film om bemötande och förståelse i skolan
Om adhd en film om bemötande och förståelse i skolan Frågor och förslag som uppmuntrar till diskussion 1 Inledning Ofta får barn och ungdomar med adhd svårigheter i skolan. I filmen Om adhd en film om
Läs merEn broschyr om Tvångssyndrom
En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.
Läs merTraumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog
Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog De flesta som överlevt krig, tortyr och flykt utvecklar inte psykisk ohälsa men för den som behöver det ska det finnas god vård. Igår: Exilrelaterad
Läs merHandboken, för familjehem och alla andra som möter människor i
Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för
Läs merBVC-rådgivning om sömnproblem
Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja
Läs mer1. Backaskolan Handlingsplan vid frånvaro
1. Backaskolan Handlingsplan vid frånvaro Fastställd av styrelsen 20160215 Frånvaro från skolan är ofta ett tecken på ohälsa, som kan bero på brister i skolmiljön, dåliga relationer med kamrater eller
Läs merMå bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg
Må bra i förskola och skola Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg 1 Barn och ungdomar som mår bra har bättre förutsättningar att utvecklas och ta till sig kunskap. Vi vet att det finns
Läs merHemmasittande barn och ungdomar
DAGENS INNEHÅLL Hemmasittande barn och ungdomar Vad vet vi om hemmasittare? Vad bör vi göra utifrån det vi vet? Malin Gren Landell Leg psykolog, leg psykoterapeut, medicine doktor BUP-kliniken, Universitetssjukhuset,
Läs mer2014-04-15. Temadag 24 april 2014 Skolfrånvaro Nacka. Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. Vilka spår lämnar skoltiden?
Temadag 24 april 2014 Skolfrånvaro Nacka Föreläsning Miriam Lindström Speciallärare och handledare www.attention-utbildning.se Skolan är samhällets viktigaste arbetsplats. En inkluderande skola innefattar
Läs merBRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN
FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK
Läs merVägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj
Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg
Läs merFör den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.
Om behandling För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med
Läs merSET. Social Emotionell Träning. www.set.st
www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna
Läs merNär din mamma eller pappa är psykiskt sjuk
Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller
Läs merVAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?
1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan ska finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord eller
Läs mer1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Läs merRutin gällande ogiltig frånvaro
Rutin gällande ogiltig frånvaro Fortsatt ogiltig frånvaro Rektor kallar vårdnadshavare och elev till möte på skolan. Samverkande socialsekreterare bjuds in. 7:e ogiltiga frånvarotillfället Klassföreståndare
Läs merUtvärdering av DISA. Theresa Larsen. www.grkom.se/fouivast GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND
Utvärdering av DISA Theresa Larsen Vad är DISA? Samverkan kring unga med aktivitetsersättning Psykiatrisk diagnos Från passivitet till aktivitet Aktivitetscoachning Myndighetsutövning Samordning Finansieras
Läs merEn bok om att bygga självkänsla och skapa lycka från början.
Trygg hamn En bok om att bygga självkänsla och skapa lycka från början. Kanske kommer våra barn att möta en tuff värld men inte desto mindre kan vi lära dem att bemöta den. Eva Träff Trygg hamn Copyright
Läs merSTÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet
STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter
Läs merUppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar
Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar hösten och våren 2009 Uppföljningen bygger på intervjuer utförda av Ann-Katrin Johansson och Jenny Wahl Rapporten sammanställd av Jenny
Läs merDEPRESSION. Esa Aromaa 24.9.2007 PSYKISKA FÖRSTA HJÄLPEN
DEPRESSION Esa Aromaa 24.9.2007 VAD AVSES MED DEPRESSION? En vanlig, vardaglig sorgsenhet eller nedstämdhet är inte det samma som depression. Med egentlig depression avses ett tillstånd som pågår i minst
Läs merSedan flera år pågår en negativ utveckling där allt fler
Vill du röra på dig tillsammans med dina barn? ha minskad biltrafik runt skolorna? bidra till en bättre miljö? dela dina barns upptäcktsfärder? stressa mindre på morgonen? lära känna dina barns skolkamrater
Läs merDel 1 introduktion. Vi stöttar dig
Del 1 introduktion Välkommen till vårt självhjälpsprogram med KBT för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har upplevt. Vi stöttar dig Du kommer
Läs merProv: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.
Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,
Läs merSe hela mig! 1. Bakgrund, material och metod 2. Resultat: Vad berä<ar barnen? 3. Vad kan vi lära av barnens berä<elser? BRIS
Se hela mig! 1. Bakgrund, material och metod 2. Resultat: Vad berä
Läs merDen viktiga skolnärvaron
Den viktiga skolnärvaron http://www.sou.gov.se/elevfranvaro/ Varje dag räknas Varje lektion har betydelse Stephen.R. Zubrick 14.4% PISA-rapporten: hos de 10 % som presterar lägst förklarar frånvaro hela
Läs merBEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM
BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera
Läs merHur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen?
Hur pratar man med sitt barn om funktionsnedsättningen? Lena Sorcini Leg psykolog HC Söderstaden 2018-03-08 Identitet Formas under hela livet Identitet skapas i samverkan med omgivningen Gör en person
Läs merUtmaningar i fo rskolan
Studiematerial Utmaningar i fo rskolan Att förebygga problemskapande beteenden Utgiven av Gothia Fortbildning, 2015 Författare: David Edfelt, leg. psykolog, provivus.se Handledning, utbildning och utveckling
Läs mer1
www.supermamsen.com 1 Skolan ser: En elev som fungerar. Jobbar på. Har vänner. Det är inga problem i skolan! Hemmet ser: Ett barn som trotsar, inte orkar med Inte orkar träffa vänner... Inte orkar fritidsaktiviteter
Läs merFlik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI
Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning
Läs merJUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!
JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för
Läs merSläpp kontrollen Vinn friheten!
Släpp kontrollen Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Släpp kontrollen Vinn friheten! Copyright 2012, Carina Bång Ansvarig utgivare: Coaching & Motivation Scandinavia
Läs merÄr du anhörig till någon med funktionshinder?
Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att
Läs merHur upptäcker vi dem i tid?
Hur upptäcker vi dem i tid? Främja förstå förändra Arbeta för goda relationer (lärare-elev, elev-elev, lärare-föräldrar, kollegialt) Skapa ett respektfullt och tryggt klassrumsklimat. T ex, hur gör vi
Läs merRespekt och relationer
Respekt och relationer anknytning, respekt, dialog Hela Hälsan Tallinn 20.9 2014 Gun Andersson och Pia Rosengård-Andersson Varför vill vi ha relationer överhuvudtaget? Varför levde man egentligen? Hon
Läs merGrundläggande kunskaper om problematisk skolfrånvaro
Grundläggande kunskaper om problematisk skolfrånvaro Vad säger forskningen? Vad kan vi göra? Elev- och studerandevårdsdagarna 2017 Helsingfors/Vasa AdPetra Konsult adpetrakonsult@gmail.com Dagens agenda:
Läs merHANDLINGSPLAN MOT MOBBNING
HANDLINGSPLAN MOT MOBBNING för Pedersöre kommuns förskolor, daghem och gruppfamiljedaghem 2011 Handlingsplan mot mobbning Enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998, 29 ) ska kommunen eller enheterna
Läs merEnsamkommande men inte ensamma
Ensamkommande men inte ensamma Att arbeta med ensamkommande barn och ungdomar i praktik och teori Marie Hessle Fil.dr.,leg.psykolog,spec.i klinisk psykologi, Valsta VC Märsta marie.hessle@gmail.com 2013-10-30
Läs merÄr du anhörig till någon med funktionshinder?
Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att
Läs merEnskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården
Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,
Läs merRätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins
Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.
Läs merLjungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass och Grundskola upp till årskurs 6 Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer
Läs merATT BEMÖTA SYNEN PÅ ADHD
ATT BEMÖTA SYNEN PÅ ADHD Det här kapitlet tar upp synen på ADHD och hur den kan upplevas av barnet själv och av familjemedlemmarna. Här finns förslag på vad man kan göra för att förändra den i vissa fall
Läs merRåd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk
Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra
Läs merVägledning vid samtal
Eva Rosén-Sverdén Leg psykolog Vuxenhabiliteringen Vägledning vid samtal Detta material vänder sig till professionella som möter blivande föräldrar med kognitiva funktionsnedsättningar, och där det kan
Läs merAntal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203
Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög
Läs mer8 tecken på att du har en osund relation till kärlek
! Tisdag 28 mars 2017 Av Alexandra Andersson 8 tecken på att du har en osund relation till kärlek Hamnar du alltid i destruktiva förhållanden? Känner du att du alltid förändrar dig själv för att accepteras
Läs merDiskutera. Du har en rigid, oflexibel och explosiv patient framför dig
Diskutera Du har en rigid, oflexibel och explosiv patient framför dig vilket är nu den säkraste metoden för att åstadkomma en rejäl urladdning? 6 Några olämpliga tillvägagångssätt När patienten uppfattas
Läs merPsykolog ett uppdrag med stor spännvidd
kriser depressioner förlossningstrauma kognitiva svårigheter konflikter oro ångest stress relationsproblem katastrofer fobier tvång psykoser sömnproblem missbruksproblem Psykolog ett uppdrag med stor spännvidd
Läs merFrågor och svar om sängvätning
Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enures Akademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2-3 års åldern, i regel tidigare på dagen än på natten.
Läs merGRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person
Handlingsplan mot mobbning Vad är mobbning? - Att gräla och vara av olika åsikt är inte mobbning - Att retas eller leka häftigt är inte mobbning - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande
Läs merom läxor, betyg och stress
2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har
Läs merPsykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri
+ Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier
Läs merVAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?
1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan bör det finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord
Läs merADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS
ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)
Läs merStöd för barn och familjen
Stöd för barn och familjen Kuling.nu Beardslees familjeintervention Gruppverksamhet Barnombud Samverkan Ensamhet Min mamma är psykiskt sjuk, ingen av mina kompisar vet om det de märker väl att min familj
Läs merVälkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern
Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern Syfte Syftet med detta formulär är att det ska följa eleven från det att han/hon anländer till Sverige och genom elevens skolgång. På
Läs merDepressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet
Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)
Läs merATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA
ATT UPPTÄCKA ; FÖRSTÅ OCH AGERA Föreläsning av Susanne Jessen Helsingborg oktober 2014 Varje hemmasinare är unik! Elever i behov av särskilt stöd Med sin egen historia Inte passar in i skolans värld Inget
Läs merHur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Läs mer