STUDIEGUIDE FÖR SOCIALPSYKOLOGI

Transkript

1 CIAL- OCH KOMMUNALHÖGSKOLAN STUDIEGUIDE FÖR SOCIALPSYKOLOGI LÄSÅRET

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Välkommen till dina studier i socialpsykologi! 5 1 Vad är socialpsykologi? 6 2 Vad blir du när du blir färdig? 7 3 Att studera vid Soc&kom Anmälning till kurser Anmälning till tentamen 8 4 Studierna till politices kandidat 8 5 Studiernas uppläggning Översikt över studieperioderna Praktik Individuell studieplan Portfolio Rekommenderad uppläggning av studierna 13 6 Information om studierna Allmänna studier Studier i socialpsykologi 17 7 Studeranderepresentanter i olika organ 21 8 Magisterstudier 21 9 Alumnnätverket Nyttiga tips Borderline socialpsykologins ämnesförening vid SSKH

3 VÄLKOMMEN TILL DINA STUDIER I SOCIALPSYKOLOGI! Denna guide är tänkt att ge vägledning främst åt första årets studerande, men den kan med fördel också användas längre fram i studierna för att reda ut oklara frågor. Guiden skall användas parallellt med studiehandboken på webben, som innehåller de senaste uppdateringarna. Mera information hittar du på adressen: Du har givande och intressanta år framför dig. Vi hoppas att du kommer att trivas med dina studier i socialpsykologi! Tveka inte att kontakta någon av oss i personalen om något är oklart! Lycka till med dina kommande studier! 4 5

4 1 VAD ÄR SOCIALPSYKOLOGI? Socialpsykologin kan definieras som snedstrecket mellan individ och samhälle. Socialpsykologin är en brovetenskap som förenar psykologi och sociologi. Socialpsykologin undersöker hur sociala, kulturella och kognitiva processer påverkar individers sätt att varsebli och uppfatta andra människor, samt påverka och relatera till dem. Individen i samspel med sin sociala värld är således allmänt taget socialpsykologins forskningsobjekt. Jämförelsen mellan kulturer innehar en viktig ställning inom socialpsykologin. Socialpsykologin försöker bl.a. förklara vad som är gemensamt och allmängiltigt i individernas sociala beteende i olika kulturella kontexter och samhällen och vad som är unikt. Det ökade intresset för språket och analys av växelverkan mellan tal och skrift har fört socialpsykologin närmare lingvistiken och andra vetenskaper för vilka kulturella sammanhang och människors aktiva meningsskapande verksamhet utgör forskningsobjekt. Som snedstrecket mellan individ och samhälle lämpar sig socialpsykologin för samtidskritiska reflektioner kring samhälle, kultur och identitet. Speciellt reflekterar socialpsykologin kring hur det samhälleliga förmedlas till individen och hur individen, i egenskap av social aktör, är en ständig medskapare av meningssammanhang i en socialt konstruerad värld. Vid problematisering av relationen mellan samhällelig struktur och social aktör omfattar socialpsykologin förklaringsmodeller om både samhällets och individens utveckling. Samtidigt som människan formas av sociala processer, kommer individens minnen, känslor och motiv via kognitiva processer att påverka hur hon tolkar sociala sammanhang. Effekten av sociala och kognitiva processer tvinnas oupplösligen samman. Alla sociala beteenden, vare sig det gäller hur individen varseblir och uppfattar andra människor, eller försöker relatera till dem eller påverka dem, reflekterar därför både sociala samspels- och kognitiva processer. Därmed får också individens utvecklingsprocesser en viss vikt inom socialpsykologi. Psykologin utforskar individens målinriktade verksamhet, bl.a. individens strävan efter att ständigt skapa sitt själv, en av psykiskt välbefinnande, mening, begriplighet och hanterbarhet präglad upplevelse av sig själv i relation till andra med hjälp av både inre och yttre styrmekanismer. Man utgår från att individens utveckling inte mekaniskt avspeglar yttre sociala villkor och sammanhang. Psykologiska lagbundenheter rörande kognitiva scheman och informationsbearbetning, internaliserade självbilder och inre konflikter antas förmedla det sociala samspelets effekter på individen. Inom socialpsykologin på Soc&kom antas ett socialisationsteoretiskt och -kritiskt perspektiv på individens utveckling genom livscykeln, i ett utvecklings- ekologiskt perspektiv. Fokus är på hur individen, i sin strävan att lösa olika, kulturellt definierade utvecklingsuppgifter, går in i till sin natur kumulativa ackulturations- och/eller utstötningsprocesser. Ett familjesocialisations-, anknytningsteoretiskt och etnicitetsteoretiskt perspektiv på individens utveckling är centralt. 2 VAD BLIR DU NÄR DU BLIR FÄRDIG? De som fått socialpsykologisk utbildning har placerat sig i mångahanda uppgifter inom arbetslivets olika områden: som forskare, utbildare, i uppgifter inom social- och hälsovården, staten, kommunerna, olika organisationers förvaltningsuppgifter samt på den privata sektorn både som självständiga företagare och inom företagens personalförvaltning. Även den studerandes biämnen påverkar för sin del hans/hennes yrkesbehörighet som socialpsykolog. 3 ATT STUDERA VID SOC&KOM Studierna vid Soc&kom leder till en lägre högskoleexamen (pol.kand.) och därmed möjlighet att direkt fortsätta till magisterstudier vid statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet med följande huvudämnen: kommunikationslära (huvudämne vid SSKH: journalistik), socialpsykologi, socialt arbete, sociologi och allmän statslära (huvudämne vid SSKH: statskunskap med förvaltning). Vid Soc&kom ges den enda svenskspråkiga akademiska utbildningen i socialpsykologi i Finland och här kombineras socialpsykologi och psykologi på ett för Finland unikt sätt. Syftet är att utbilda socialpsykologer samt att erbjuda biämnesstudier. Inom undervisningen i socialpsykologi är tyngdpunkten lagd på att ge grund- och ämneskunskaper i socialpsykologiska och vissa av psykologins begreppssystem och traditioner. Portfoliometoden är integrerad i undervisningen på alla nivåer. Genom att göra upp en individuell studieplan och kontinuerligt föra dagbok över sina kurser lär sig de studerande att allt mer medvetet analysera sina inlärningsprocesser och utvecklingen av sitt tänkande och sitt kunnande under studiernas gång. Undervisningen är integrerad med undervisningen i ämnet socialpsykologi vid Socialvetenskapliga institutionen vid Helsingfors universitet. 3.1 ANMÄLNING TILL KURSER Undervisningstillfällen utgörs av kurser och tentamina som du kan anmäla dig till. Du kan lägga till studieperioder till din studieplan. Att lägga till en studieperiod till en studieplan är inte samma sak som anmälning till kurs. Kom ihåg att anmäla dig i tid till de kurser som du tänker delta i. Flera kurser använder sig av s.k. Moodle, en webbsida för kursen till vilken endast de studerande som anmält sig får rättigheter att logga in. På WebOodi anges när man kan anmäla sig till kurserna. Som tumregel kan man utgå från att anmälningstiden börjar ca en månad innan kursen inleds och tar slut ca en vecka efter att kursen börjat. Mera information om anmälning till kurser och tentamina finns på: flamma.helsinki.fi/sv/hy

5 3.2 ANMÄLNING TILL TENTAMEN Anmälan till tentamen skall ske senast 10 dagar före tentamensdagen. En studerande får anmäla sig till högst två (2) tentamina per allmänt tentamenstillfälle. Anmälan skall fyllas i fullständigt och korrekt, lärare behöver inte beakta en ofullständigt ifylld anmälan. Tentanmälan sker via Web- Oodi på adressen: En studerande kan i överenskommelse med examinatorn tentera en kurs vid följande allmänna tentillfälle då genom att använda kod i tentanmälan även om kursen inte ingår i just det tenttillfällets ämnesgrupp. Var noga med att fylla i vilken tentamenslitteratur som är avsedd att tenteras. Tenterar man föreläsningar + litteratur ska det framgå i tentanmälan. Har man tenterat t.ex. föreläsningarna tidigare ska detta framgå. Då ska man ange vilka sidor eller kapitel man läser ur den givna litteraturen. Avlägger man kursen som litteraturtentamen skriver man detta i tilläggsfältet. Mera information om de allmänna tentamenstillfällena och tentamensordningen på: 4 STUDIERNA TILL POLITICES KANDIDAT För kandidatexamen förutsätts 80 studiepoäng i huvudämnet och antingen två biämnen omfattande 25 studiepoäng (grundstudier) eller ett biämne omfattande 60 studiepoäng (grund- och ämnesstudier). Valet av biämnen är fritt, men till exempel alla ämnen vid Soc&kom och vid Statsvetenskapliga fakulteten som erbjuder 25/60 sp biämnesstudier är lämpliga som biämnen. Ett lämpligt ämne från övriga fakulteter är t.ex. pedagogik. Inom ramarna för JOO-avtalet kan studier även bedrivas vid andra universitet i hela landet. För en politices kandidatexamen i socialpsykologi krävs 180 studiepoäng fördelat enligt följande: Obligatoriska allmänna studier Huvudämne Biämne/n Praktik Övriga studier ingår i examen i den mån de ryms med inom Sammanlagt 3 80 sp två biämnen à 2 eller ett biämne à 60 sp 180 sp 180 sp Psykologi som biämne Årligen har fem huvudämnesstuderande (första årskursen) i socialpsykologi möjlighet att läsa psykologi som litet biämne (2) vid Psykologiska institutionen. Psykologi kan även läsas som litet biämne vid Öppna universitetet. Årligen har två huvudämnesstuderande i socialpsykologi möjlighet att läsa psykologi som ett långt biämne. Studierna avläggs vid Psykologiska institutionen. Intresserade bör anmäla sitt intresse per e-post till universitetslektorn i socialpsykologi, senast inom maj månad. Studenterna väljs ut på basis av tidigare studieprestationer i psykologi och en skriftlig motivering. 5 STUDIERNAS UPPLÄGGNING Det är viktigt att planera sina studier så att man läser kurserna i en logisk följd. Vissa kurser kräver detta mer än andra, t.ex. metodikkurserna. Statistiken bör t.ex. vara helt avklarad innan du kan börja på Forskningsmetodik II. Vetenskapsteorin, forskningsmetodik I:an och statistiken är bra att avklara under det första året. Också större delen av grundstudierna i socialpsykologi, samt så många kurser i allmänna studier som möjligt, rekommenderas det första året. Därtill bör du påbörja studier i något biämne för att kunna uppnå minst 5 under det första studieåret. Det lönar sig att göra upp en plan för hela studietiden redan i ett tidigt skede. 5.1 ÖVERSIKT ÖVER STUDIEPERIODERNA ALLMÄNNA STUDIER 34 sp SP1 Vetenskapsteori 3 sp SP2a IKT-körkort 3 sp SP2b Informationskompetens och referenshantering 2 sp SP3 Statistik 4+4 sp SP4 Politiska och rättsliga strukturer i Finland sp5a Muntlig resp. skriftlig färdighet på modersmålet svenska 2+3 sp SP5b Svenska för finskspråkiga (avläggs vid språkcentret) 4 sp SP6 Muntlig och skriftlig framställning på andra inhemska språket finska (avläggs vid språkcentret) 4 sp SP7 Engelska (avläggs vid språkcentret) 3 sp ISP-individuell studieplan sp Översikten fortsätter på nästa sida

6 Obs! Studiepoängen i fetstil nedan anger antalet obligatoriska studiepoäng inom ramen för en viss studieperiod/studiehelhet. GRUNDSTUDIER 2 SOCPSYK 1 Introduktion till socialpsykologin och psykologin Socpsyk 1.1 Introduktion till socialpsykologin för huvudämnesstuderande Socpsyk 1.2 Introduktion till socialpsykologin för biämnesstuderande SOCPSYK 2-4 Centrala forskningsområden I SOCPSYK 2 Identitet, social utveckling och emotioner I SOCPSYK 3 Social identitet och social interaktion i och mellan grupper I SOCPSYK 4 Moralpsykologi SOCPSYK 5 Tillämpningsområden, valbara kurser 1 Socpsyk 5.1a Arbets- och organisationspsykologi Socpsyk 5.1b The psychology of leadership Socpsyk 5.2 Personlighetsstörningar i social kontext Socpsyk 5.3 Kultur, socialt samspel och aggressivt beteende ÄMNESSTUDIER 5 SOCPSYK 6 Forskningsmetodik I SOCPSYK 7 Metodologisk workshop SOCPSYK 8 Socialpsykologins och psykologins klassiska traditioner SOCPSYK 9 Proseminarium SOCPSYK 10 Forskningsmetodik II 3 sp 12 sp Socpsyk 10.1 Kvantitativa forskningsmetoder 4 sp Socpsyk 10.2a Kvalitativa forskningsmetoder a Socpsyk 10.2b Kvalitativa forskningsmetoder b SOCPSYK 11 Centrala forskningsområden II, valbara kurser Socpsyk 11.1 Identitet, social utveckling och emotioner II Socpsyk 11.1a Attachment: Theory, methods and intervention Socpsyk 11.1b Attachment and social relationships among children at social risk Socpsyk 11.1c Ungdom, identitet och samhälle Socpsyk 11.2 Social identitet och social interaktion i och mellan grupper II 4 sp 4 sp minst 1 3 sp Socpsyk 11.2a Seminar on acculturation, prejudice and identity Socpsyk 11.2b Trauma and narrative Socpsyk 11.3 Social kognition, attityder och förändringar i beteendet Socpsyk 11.3a Person, situation och beteende Socpsyk 11.3b Social kognition och attityder Socpsyk 11.4 Sociala representationer och social konstruktion av verkligheten SOCPSYK 12 Valbara studier SOCPSYK 13 Kandidatseminarium SOCPSYK 14 Kandidatavhandling 0-2 sp 4 sp 6 sp Ur SOCPSYK 11, Centrala forskningsområden II, väljer studenten kurser för minst 1. Rekommendationen är att kurserna väljs så att man läser en valfri kurs ur minst tre av de fyra olika delområdena Sålunda bekantar sig studenten med minst tre av forskningsområdena. Utöver dessa kurser ska man avlägga en biämneshelhet (50-60 sp), som man väljer själv. Du kan ha två små biämnen (2 + 2 = 50 sp) eller ett stort biämne (60 sp). 5.2 PRAKTIK Målet är att lära studenterna att tillämpa sina färdigheter och att få nya insikter av praktiska erfarenheter samt att jämföra sambandet mellan teori och praktik. Inom socialpsykologi finns en obligatorisk praktikperiod, omfattande tre månader (). Det rekommenderas att praktiken fullgörs under sommarmånaderna efter det andra studieåret. De studerande ansvarar själva för att skaffa sig sina praktikplatser. Ett informationstillfälle om praktiken ordnas i period 2. Ämnesföreståndaren tar ställning till praktikplatsens lämplighet för ämnet socialpsykologi. Över praktikperioden skriver de studerande en praktikrapport som behandlas vid uppföljningsseminarier som ordnas under höstterminen (och vid behov under vårterminen). 5.3 INDIVIDUELL STUDIEPLAN De studerande förväntas göra upp en individuell studieplan (ISP) för de olika skedena av studierna. (På finska HOPS henkilökohtainen opetussuunnitelma.) Avsikten med denna studieplan är att den skall fungera som ett hjälpmedel för att planera och följa upp de egna studierna. I början av studierna hålls ett ISP-samtal 10 11

7 med någon av lärarna inom ämnet. Studenten presenterar då en preliminär plan för studierna under det första studieåret. Samtalet är också ett lämpligt tillfälle att ställa frågor kring studierna. Därtill deltar samtliga nya studenter under höstterminen i en föreläsning kring studieteknik. Under det andra studieåret hålls ett uppföljande samtal kring studierna med den lärare som studenten samtalat med i början av studierna. Den individuella studieplanen följs även upp i samband med senare kurser. 5.4 PORTFOLIO Grundidén med portfoliometoden är att under studiernas gång göra en summerande strukturering och evaluering av den egna inlärningsprocessen, den egna examen och de färdigheter som den ger. Målet är att främja självstyrningen genom att vid sidan av studierna uppmuntra till medveten reflektion över den egna inlärningen, studierna, den kommande examen och de färdigheter som den ger. På så sätt förbättras den studerandes färdigheter inför arbetslivet; att fungera som expert kräver goda metakognitiva färdigheter. I praktiken innebär portfolioarbetet att varje studerande under studiernas gång samlar ihop en studieportfölj som redovisas i slutet av studierna samt skriver ett par portfolioberättelser som lämnas in och bedöms. Mera information hittas här: REKOMMENDERAD UPPLÄGGNING AV STUDIERNA Första året Period I Period II Period III Period IV Socpsyk 1.1 Introduktion till socialpsykologi () SOCPSYK 2 Identitet, social utveckling och emotioner () Portfolio/ISP Socpsyk 5.1 a *) Arbets- och organisationspsykologi () Socpsyk 3 Gruppdynamik (1 sp) Socpsyk 3 Social identitet och social interaktion i och mellan grupper I (5sp) Socpsyk 5.2 *) Personlighetsstörningar i social kontext () SOCPSYK 6 Forskningsmetodik I (3 sp) SOCPSYK 4 Moralpsykologi (5sp) Socpsyk 5.1b*) The psychology of leadership () SP 2a IKT-körkort (3 sp) SP 1 Vetenskapsteori (3 sp) SOCPSYK 5.3 *) Kultur, socialt samspel och aggressivt beteende (5sp) SP 4 Politiska och rättsliga strukturer i Finland () SP 3 Statistik (4+4 sp) SP 5 Muntlig svenska (2 sp) *) valbara kurser + biämnesstudier + övriga studier Sammanlagt 60 sp (minst 5) 12 13

8 Andra året Period I Period II Period III Period IV SOCPSYK 7 Metodologisk workshop (5sp) SOCPSYK 9 Proseminarium () SP 2b Informationskompetens och referenshantering (2sp) Socpsyk 11.1a *) Attachm.: Theory, methods and intervention (5sp) SP 7 Engelska (3sp) Socpsyk 11.1b *) Attachment and social relationships among children at social risk (3 sp) Socpsyk 11.3a *) Person, situation och beteende () Socpsyk 11.4 *) Sociala representationer och social konstruktion av verkligheten () SOCPSYK 9 **) Proseminarium () SP 2b **) Informationskompetens och referenshantering (2sp) Socpsyk 11.1c *) Ungdom, identitet och samhälle () Socpsyk 10.1 Forskn.met II Kvantitativa data (4sp) Socpsyk 11.2b *) Trauma and Narrative () Socpsyk 11.2a *) Seminar on acculturation, prejudice & identity (5sp) Socpyk 11.3b *) Social kognition och attityder () SP 7 Engelska **) (3sp) Tredje året Period I Period II Period III Period IV SOCPSYK 13 Kandidatseminarium (4sp) SOCPSYK 14 Kandidatavhandling (6 sp) Praktikseminarium Socpsyk 10.1 **) Forskn.met II Kvantitativa data (4sp) Socpsyk 10.2 a och Socpsyk 10.2 b Kvalitativa forskningsmet. (4sp+4sp) SP 5 Skriftlig svenska (3 sp) *) valbar kurs **) Ifall inte kursen avlagts tidigare +Biämnesstudier + övriga studier Sammanlagt 60 sp (minst 5) SOCPSYK 13 **) Kandidatseminarium (4sp) SOCPSYK 14 **) Kandidatavhandling (6 sp) Praktikseminarium *) OBS! Kursen SOCPSYK 8, Socialpsykologins och psykologins klassiska traditioner, ges inte året och finns därför inte med i schemat. Kursen är dock tänkt att avläggas under det andra studieåret. *) valbara kurser **) ifall kursen inte avlagts tidigare + biämnesstudier + övriga studier + finska Praktik under sommaren mellan 2:a och 3:e året Sammanlagt 60 sp (minst 5) 14 15

9 6 INFORMATION OM STUDIERNA ALLMÄNNA STUDIER Kursernas mål, innehåll, litteratur, prestationssätt och övrig information finns på: SP 1 VETENSKAPSTEORI, sp Åk 1, ht SP 2A IKT-KÖRKORT, sp Åk 1, ht MUNTLIG OCH SKRIFTLIG FRAMSTÄLLNING PÅ ANDRA INHEMSKA SPRÅKET, FINSKA, sp Åk 2, ht eller vt ENGELSKA, sp Åk 2, ht eller vt ISP INDIVIDUELL STUDIEPLAN sp Under studiernas gång SP 2B INFORMATIONSKOMPETENS OCH REFERENSHANTERING, sp I anslutning till socialpsykologins proseminarium. SP 3 STATISTIK, OCH sp Åk 1, vt SP 4 POLITISKA OCH RÄTTSLIGA STRUKTURER I FINLAND, Åk 1, ht MUNTLIG SVENSKA, sp Åk 1, ht SKRIFTLIG SVENSKA, sp Åk 3 SVENSKA FÖR STUDERANDE MED FINSKA SOM MODERSMÅL, och Se närmare info i WebOodi! 6.2 STUDIER I SOCIALPSYKOLOGI Lärandemål för grundstudierna och ämnesstudierna samt de enskilda kursernas mål, innehåll, litteratur, prestationssätt och övrig information finns i studiehandboken. SOCPSYK 1 Socpsyk 1.1 Socpsyk 1.2 INTRODUKTION TILL SOCIALPSYKOLOGIN Introduktion till socialpsykologin för huvudämnesstuderande, I början av studierna, ht Introduktion till socialpsykologin för biämnesstiderande, I början av studierna, ht SOCPSYK 2 IDENTITET, SOCIAL UTVECKLING OCH EMOTIONER I, I början av studierna, ht Tidigare studier SOCPSYK

10 SOCPSYK 3 SOCIAL IDENTITET OCH SOCIAL INTERAKTION I OCH MELLAN GRUPPER I, I början av studierna, ht OBS! Se närmare info om alternativa sätt att avlägga kursen i studiehandboken under Socpsyk 3. SOCPSYK 4 MORALPSYKOLOGI, I början av studierna, vt Tidigare studier SOCPSYK 1 SOCPSYK 5 TILLÄMPNINGSOMRÅDEN, TOTALT 5 SP AV FÖLJANDE KURSER Socpsyk 5.1a Arbets- och organisationspsykologi, I början av studierna, vt Tidigare studier SOCPSYK 1 Socpsyk 5.1b The psychology of leadership, I början av studierna, vt Tidigare studier SOCPSYK 1 Socpsyk 5.2 Personlighetsstörningar i social kontext, I början av studierna, vt Tidigare studier SOCPSYK 1 Socpsyk 5.3 Kultur, socialt samspel och aggressivt beteende, I början av studierna Litteraturstudier och essä. Tidigare studier SOCPSYK 1 SOCPSYK 6 FORSKNINGSMETODIK I, sp Åk 1, vt SOCPSYK 7 METODOLOGISK WORKSHOP, Åk 2, ht Tidigare studier SOCPSYK 1-2 och SOCPSYK 6 SOCPSYK 8 SOCIALPSYKOLOGINS OCH PSYKOLOGINS KLASSISKA TRADITIONER, I mitten av studierna, OBS! Ingen undervisning läsåret Tidigare studier: Grundstudierna och SOCPSYK 6 SOCPSYK 9 PROSEMINARIUM I SOCIALPSYKOLOGI, I mitten av studierna, ht eller vt Tidigare studier Grundstudierna och SOCPSYK 6. SOCPSYK 10 FORSKNINGSMETODIK II: Socpsyk 10.1 Kvantitativa forskningsmetoder, sp Åk 2, vt eller Åk 3, ht Tidigare studier SOCPSYK 6, SP 3 Grundkurs i statistik Socpsyk 10.2 Kvalitativa forskningsmetoder, sp Åk 3, ht + vt Tidigare studier SOCPSYK 6 och 9 samt helst Socpsyk 10.1 SOCPSYK 10 Socpsyk 11.1 CENTRALA FORSKNINGSOMRÅDEN II, VALBARA KURSER, MINST 15 SP: Identitet, social utveckling och emotioner II Socpsyk 11.a Attachment: Theory, methods and intervention, Föreläsningar på engelska I mitten eller slutet av studierna, ht Socpsyk 11.1b Attachment and social relationships among children at social risk, sp Föreläsningar på engelska I mitten eller slutet av studierna, ht Tidigare studier Socpsyk 11.1a 18 19

11 Socpsyk 11.1c Ungdom, identitet och samhälle, I mitten eller slutet av studierna, vt Socpsyk 11.2 Social identitet och social interaktion i och mellan grupper II Socpsyk 11.2a Acculturation, Prejudice and Identity, Seminarium på engelska I mitten eller slutet av studierna, vt Socpsyk 11.2b Trauma and narrative, Föreläsningar på engelska I mitten eller slutet av studierna, vt Socpsyk 11.3 Social kognition, attityder och förändringar i beteendet Socpsyk 11.3a Person, situation och beteende, I mitten eller slutet av studierna, ht Socpsyk 11.3b Social kognition och attityder, I slutet av studierna, litteraturstudier SOCPSYK 14 KANDIDATAVHANDLING, sp i frågor som gäller ämnet. I slutet av studierna, ht eller vt. Kandidatuppsatsen planeras och presenteras i ett seminarium Tidigare studier Grundstudierna, rekommenderas även att övriga ämnesstudier är avklarade. 7 STUDERANDEREPRESENTANTER I OLIKA ORGAN Varje huvudämne vid Soc&kom har ett ämnesråd som består av samtliga lärare inom ämnet samt minst två och högst fem studerande. Ämnesråden har till uppgift att utveckla och utvärdera undervisningen inom ämnet. Ämnesråden kommer också med förslag till undervisningsplan för ämnets del till utbildningsrådet. Inom ämnesrådet tar man också inititativ och kommer med förslag En studeranderepresentant för varje ämne sitter också med i utbildningsrådet tillsammans med en representant från lärarna. Utbildningsrådet arbetar med att utveckla hela högskolans undervisning. Studeranderepresentanterna väljs för en två års period. Läs mer på: I högskolans styrelse sitter också studeranderepresentanter, men de representerar då inte sitt huvudämne, utan skolans studerande. Information om styrelsen samt styrelsens protokoll finns på skolans hemsida. Läs mer på: Socpsyk 11.4 SOCPSYK 12 Socpsyk 12.1 Sociala representationer och social konstruktion av verkligheten, I slutet av studierna, ht VALBARA STUDIER Föreläsningspass högst 2 sp Under studierna 8 MAGISTERSTUDIER Den som efter politices kandidatexamen ämnar fortsätta sina studier vid Socialvetenskapliga institutionen vid Helsingfors universitet med socialpsykologi som huvudämne i pol.mag. examen bör ha slutfört grundstudierna och ämnesstudierna i socialpsykologi som grund för fortsatta huvudämnesstudier. Studierna i socialpsykologi vid Socialvetenskapliga institutionen vid HU inleds direkt SOCPSYK 13 KANDIDATSEMINARIUM, sp I slutet av studierna, ht eller vt. Kandidatuppsatsen planeras och presenteras i ett seminarium. Tidigare studier Grundstudierna, rekommenderas även att övriga ämnesstudier är avklarade

12 med fördjupade studier. De fördjupade studierna omfattar ca 120 studiepoäng. Studierna skall kunna genomföras på 2 år. De fördjupade studierna i socialpsykologi består huvudsakligen av följande studieperioder: Forskningsplaneringsseminarium Litteraturtentamen (ist. för praktisk yrkesorientering) Studier i forskningsmetoder Forskningsområden Valfria magisterstudier i socialpsykologi Pro gradu seminarium Socialpsykologins historia och vetenskapliga natur Pro gradu avhandling 10 sp 20 sp sp Närmare uppgifter om innehållet i studieperioderna finns i Statsvetenskapliga fakultetens studiehandbok i WebOodi. Dessutom finns en e-postlista genom vilken information om studier i socialpsykologi ges. Genom att skicka ett e-postmeddelande till adressen: maiser@valt. helsinki.fi kommer du med på listan. Lämna Subject-raden tom och skriv som meddelande: subscribe status-l. hittas här: Ämnesföreningen Borderline ordnar olika typers verksamhet för socialpsykologistuderande på Soc&kom, så som fester, studiebesök och olika former av föreningskvällar och resor. Se närmare sista sidan i denna guide! Hemsidan för ämnet socialpsykologi vid Socialvetenskapliga institutionen hittas här: Ämnesföreningen Status r.f., som är en intresseförening för socialpsykologistuderande vid Helsingfors universitet, hittas på adressen: Om du är intresserad av ett utbytesår utomlands finns mera information här: htm På Soc&kom:s biblioteks hemsida finns länkar till databaser som innehåller elektroniska tidskrifter och till Helka-databasen där lån av biblioteksböcker kan förnyas. Databaserna kan nås endast från datorer som är uppkopplade i universitetes nätverk. LYCKA TILL MED STUDIERNA!!! 9 ALUMNNÄTVERKET Nätverket för alumner i socialpsykologi är ett nätverk för politices kandidater från SSKH vid HU som utexaminerats med socialpsykologi som huvudämne. Nätverket startades våren Tanken med alumnverksamheten är att utöka kontakterna mellan högskolan och arbetslivet samt att främja uppkomsten av nätverk mellan socialpsykologer i arbetslivet. Alumnnätverket har också en Facebooksida: Socpsykalumner. Mera information hittar du här: 10 NYTTIGA TIPS På Helsingfors universitets intranät Flamma finns all central information inom ämnet, bl.a. meddelanden om föreläsningar inhiberas på kort varsel. På anslagstavlan för socialpsykologi i andra våningen sätts tentresultat upp. Där finns också annan information inom ämnet, t.ex. om evenemang som ordnas. Ämnet socialpsykologi har också en egen webbsida: Studerandena vid Soc&kom har en egen studentorganisation StudOrg, som 22 23

13 11 BORDERLINE SOCIALPSYKOLOGINS ÄMNESFÖRENING VID SSKH Psykologer är vi inte, sociologer ska vi inte bli, så låt oss vara Borderline! Alla som studerar socialpsykologi på Soc&kom antingen som huvudämne eller biämne är hjärtligt välkomna att delta i Borderlines verksamhet. Målet med föreningen är att skapa gemenskap bland socialpsykologi studerande på Soc&kom och ordna evenemang som uppehåller denna samhörighetskänsla och även knyter an till medlemmarnas gemensamma huvudämne. Borderline har en egen e-postlista, dit information om föreningen och dess verksamhet postas. Borderline har även en Facebook-grupp, vilken det lönar sig att kika på om man vill veta mera om föreningen. Välkommen med i Borderline och i socialpsykologernas glada gäng! Har du frågor, kontakta ämnesföreningens ordförande! 24