Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2012

Transkript

1 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 212 Skåne län Prognos för arbetsmarknaden

2 Text Thomas Behrens och Josef Lannemyr, Analysavdelningen

3 Arbetsmarknadsutsikter 213 för Skåne län 2 Innhållsförteckning EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OC SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING... 5 Lediga platser... 7 Kapacitetsutnyttjande... 8 Rekryteringsproblem... 8 Varsel... 1 NÄRINGSGRENAR OC YRKEN Sysselsättningen i länet Jordbruk, skogsbruk och fiske Industri Byggnadsverksamhet Privata tjänster Offentliga tjänster... 2 EN BLICK ÖVER SUNDET UTBUDET AV ARBETSKRAFT Befolkningen i arbetsför ålder fortsätter växa men i allt långsammare takt FÖRDJUPNINGSRUTA Befolkningsprognos Arbetskraften ökar i Skåne ÖPPET ARBETSLÖSA OC SÖKANDE I PROGRAM... 3 Arbetslöshetens utveckling... 3 Arbetslöshetens struktur ARBETSMARKNADSPOLITISKA UTMANINGAR Var tredje utan arbete i mer än tre år Antalet personer i utsatta grupper ökar Arbetslösa med förgymnasial utbildning Arbetslösa med funktionsnedsättning Arbetslösa äldre år Utomeuropeiskt födda... 37

4 Arbetsmarknadsutsikter 213 för Skåne län 3 Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsprognoser I Arbetsmarknadsutsikterna för Skåne län presenteras den förväntade sysselsättnings- och arbetslöshetsutvecklingen samt bedömningar av utvecklingen inom industri, byggverksamhet, privata tjänster, jord- och skogsbruk samt offentlig sektor. Dessutom beskrivs befolkning, arbetskraftsutbud, rekryteringsbehov, brist- och överskottsyrken samt vilka utmaningar länets arbetsmarknad står inför. Arbetsförmedlingens prognoser är unika eftersom de bygger på intervjuer med ett stort antal arbetsställen inom i stort sett alla branscher. Materialet är insamlat och bearbetat under hösten 212 och prognosperioden sträcker sig fram till utgången av 213. Prognosen är tänkt att fungera som ett besluts- och diskussionsunderlag för alla som arbetar med att skapa goda förutsättningar för en väl fungerande arbetsmarknad. Tack alla arbetsgivare, arbetsförmedlare och andra som medverkat i arbetet med prognosen. Definitioner Arbetskraftsdeltagande: Arbetskraften mätt som andel av befolkningen i arbetsför ålder. I arbetskraftsdeltagandet ingår förvärvsarbetande, öppet arbetslösa och arbetssökande i program med aktivitetsstöd, år. Arbetsställe: Med arbetsställe avses normalt en lokal arbetsplats. Mer precist är det varje adress, fastighet eller grupp av fastigheter där företaget bedriver verksamhet. Det totala antalet inskrivna arbetslösa: Summan av antalet öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd. Arbetsförmedlingens konjunkturindex: Beskriver stämningsläget i företagen. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Registerbaserad arbetskraft: används för att redovisa andelen arbetslösa i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik. Den registerbaserade arbetskraften utgörs av: 1. Den förvärvsarbetande nattbefolkningen (enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik Rams) som består av alla som bor på en ort och som jobbar på orten eller som pendlar till jobb på annan ort. Dessa uppgifter uppdateras en gång per år, i november. 2. Öppet arbetslösa (inskrivna på Arbetsförmedlingen). 3. Personer i program med aktivitetsstöd (inskrivna på Arbetsförmedlingen). Säsongsrensning: Säsongsrensning görs för att jämna ut de säsongsmässiga variationerna under året och för att. I detta ingår även att ta bort eller tona ned extrema värden i en serie, till exempel antalet lediga platser under en tidsperiod. Säsongsrensning görs för att tydligare framhäva utvecklingsriktningen. Sökande i program med aktivitetsstöd: Arbetssökande som deltar i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Öppet arbetslösa: Arbetssökande som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, aktivt söker och omgående kan tillträda ett arbete, samt inte deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program.

5 Arbetsmarknadsutsikter 213 för Skåne län 4 Sammanfattning Den svaga internationella efterfrågan i kombination med en dämpad nationell utveckling och en rekordstark krona får tydliga konsekvenser i Skåne. Osäkerheten om framtiden är påtaglig i de flesta branscher och som ett resultat ökar antalet varsel om uppsägning kraftigt. Antalet företag som tror på en ökande efterfrågan av sina varor och tjänster det kommande halvåret har minskat radikalt, och höstens prognosunderökning visar att näringslivet i Skåne har inte varit så pessimistiska sedan finanskrisen våren 29. Antalet sysselsatta minskar något fanns närmare 55 8 sysselsatta i Skåne. Inkluderas pendlingen i bedömningen förutser Arbetsförmedlingen att sysselsättningen förblir nästan oförändrat under 212. Konjunkturförsvagningen fortsätter under 213 och sysselsättningen kommer då att minska med 1 6 personer (eller,3 procent). Sysselsättningen ökar svagt inom den privata tjänstesektorn. otell- och restaurangsektorn samt arbetsgivarna inom informationsoch kommunikationssektorn är fortfarande något positiva det kommande året. Däremot minskar sysselsättningen inom transport- och byggsektorn samt industrin. Antalet sysselsatta inom den offentliga sektorn förutses kvarstå på mer eller mindre oförändrad nivå. Arbetslösheten ökar under 213 Under prognosperioden väntas en fortsatt ökning av arbetskraftsutbudet. Ökningen överträffar markant den förväntade befolkningsökningen. Vidare förutser undersökningen en sysselsättningsminskning. Denna kombination innebär att konkurrensen om de lediga jobben kommer att bli hårdare och därmed ökar arbetslösheten framöver dock i långsam takt. Arbetsförmedlingens prognos är att det totala antalet inskrivna arbetslösa i genomsnitt uppgår till 6 9 personer eller 1, procent av arbetskraften under fjärde kvartalet 212 och till knappt 65 9 personer eller 1,7 procent under fjärde kvartalet 213. Utmaningar på länets arbetsmarknad Antalet personer som är utan arbete långa tider ökar stadigt i Skåne. Var tredje arbetslös har en sammanlagd tid utan arbete på mer än tre år under de senaste tio åren. En stor del av dessa tillhör någon av de grupper som Arbetsförmedlingen har identifierat som utsatta genom, att de har en svagare ställning på arbetsmarknaden. Dessa är: personer med högst förgymnasial utbildning personer med nedsatt arbetsförmåga arbetslösa personer i åldern år utomeuropeiskt födda Samtliga fyra utsatta grupper kännetecknas av att dessa har svårt att hävda sig på arbetsmarknaden. Antalet har nära nog fördubblats sedan 28. Det är en stor utmaning för Arbetsförmedlingen, att se till att dessa personer får en bättre förankring på arbetsmarknaden de kommande åren.

6 Arbetsmarknadsutsikter 213 för Skåne län 5 Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Världsekonomin har växlat ned till en långsammare tillväxttakt under 212 och förväntas göra så även under 213. Nedgången i den ekonomiska tillväxten har varit ovanligt sammanfallande och ingen världsdel eller region som är av betydelse för svensk utveckling har överraskat positivt. Eftersom hälften av vår ekonomi har någon typ av koppling till exportsektorn påverkar den långsammare tillväxttakten i världsekonomin efterfrågan av arbetskraft på den svenska och skånska arbetsmarknaden. USA, den globala ekonomins draglok, har börjat visa tecken på en viss stabilisering när bostadsmarknaden börjar återhämta sig, men fortfarande är tillväxttakten under den normala. Världen är starkt beroende av USA och landets ekonomi utgör ensamt nästan 25 procent av världsekonomin. Den förhållandevis långsamma förbättringen av USA:s ekonomi är en bidragande orsak till den svaga globala utvecklingen. Europa är Sveriges viktigaste exportmarknad och 7 procent av exporten går till något av land i Europa och främst länderna inom Euroområdet, Norden och Storbritannien. Den samanlagda BNP-siffran för de 17 euroländerna var dock negativ under det tredje kvartalet 212 vilket innebär att området per definition befinner sig i recession. Den ekonomiska utvecklingen i Euroområdet har dock varit svag alltsedan skuldkrisen inleddes våren 21. Grekland beviljades då en första utbetalning av det som kom att bli i en rad av nödlån och räddningspaket. Denna händelse sände en chockvåg genom det finansiella systemet och period av ekonomisk turbulens och osäkerhet, som fortfarande pågår, inleddes. Inom Euroområdet finns det emellertid stora skillnader. Från ekonomierna i Sydeuropa som krymper under 212, och kommer även göra så 213, till övriga Europa, och då framför allt Tyskland, som de senaste åren varit Europas ekonomiska motor. Tecknen på en inbromsning har dock även i Tyskland blivit allt tydligare under hösten 212, vilket bidrar till de negativa siffrorna för Euroområdet som helhet. Svensk ekonomi stod länge relativt opåverkad av skuldkrisens följdverkningar och har varit ett av de länderna i Europa med bäst ekonomisk utveckling sedan 21. Under hösten ser läget ut att delvis förändras och de förhoppningar om en snabb återhämtning som fanns i våras har grusats och de ekonomiska prognoserna har reviderats ned. Mycket lite tyder idag på att det ekonomiska läget kommer att förbättras det närmaste året och pessimismen har under den senare delen av 212 blivit mer tydlig i stora delar av ekonomin. I Konjunkturinstitutets senaste mätning (november 212) visade samtliga näringar på en negativ utveckling samtidigt som hushållen visade på en ökad dysterhet om framtiden, för andra månaden i rad. Detta indikerar att svensk ekonomi befinner sig i ett läge med en betydligt svagare tillväxt än normalt och att det finns en utbredd pessimism om den kommande utvecklingen. Den svaga internationella efterfrågan i kombination med en dämpad nationell utveckling och en rekordstark krona får tydliga konsekvenser i Skåne. Osäkerheten om framtiden är påtaglig i de flesta branscher och som ett resultat ökar antalet varsel om uppsägning kraftigt. Antalet företag som tror på en ökande efterfrågan av sina varor och tjänster det kommande halvåret har minskat radikalt, och höstens prognosunderökning visar att näringslivet i Skåne har inte varit så pessimistiska sedan finanskrisen våren 29.

7 Arbetsmarknadsutsikter 213 för Skåne län 6 Diagram 1: Arbetsförmedlingens konjunkturindex för näringslivet 8 Skåne län istoriskt genomsnitt, Skåne län Riket V 2 3 V 3 4 V 4 5 V 5 6 V 6 7 V 7 8 V 8 9 V 9 1 V 1 11 V V 12 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Arbetsförmedlingens konjunkturindex beskriver stämningsläget i företagen. Indexet baseras på Arbetsförmedlingens intervjuundersökning och arbetsställenas förväntningar om efterfrågeutvecklingen för de kommande sex månaderna. Det beräknas som andelen arbetsställen som bedömt ökning av efterfrågan på sina varor/tjänster minus andelen arbetsställen som bedömt minskning. Den bransch som upplever det största fallet i konjunkturen är Byggverksamheten som under hösten har upplevt en kraftig nedgång i efterfrågan. Osäkerheten om läget framöver är stor då nybyggnationen minskat kraftigt och priset på bostäder börjat falla under hösten. Även den exportberoende Industrin tror på en minskning av efterfrågan det kommande halvåret. Läget inom branschen är starkt präglat av den ekonomiska turbulensen i Europa och företagen ser ingen ljusning de kommande 6 månaderna. Den del av näringslivet som tror på en viss positiv utvecklingen det kommande halvåret är den Privata tjänstesektorn. Visserligen har andelen företag som tror på en ökning minskat radikalt sedan i våras, men fortfarande tror en majoritet av arbetsställena på att det kommande 6 månaderna kommer att innebära en ökande efterfrågan på varor och tjänster.

8 Arbetsmarknadsutsikter 213 för Skåne län 7 Lediga platser Antalet lediga platser som anmäls till länet Arbetsförmedlingar ger en indikation på vart konjunkturen är på väg då platsinflödet historiskt sett varierat med den ekonomiska konjunkturen. Under högkonjunkturen ökade antalet anmälda platser stadigt. Denna utveckling hejdades mot slutet av 27, strax innan finanskrisen kunde konstateras för att sedan får en kraftig dipp när krisen väl var ett faktum. Trenden vände på nytt i början av 21 och sedan dess har uppgången i antalet anmälda platser varit påfallande. Under 212 har den positiva trenden från början av 21 brutits och antalet anmälda platser har minskat i jämförelse med 211. ittills under 212 har 65 lediga platser anmälts till någon av länets arbetsförmedlingar vilket innebär en minskning med 4 8 platser (eller 6,9 procent) jämfört med 211. Minskningen i antalet platser började i februari och eskalerade under slutet av sommaren och början av hösten. Nedgången i antalet platser dämpades visserligen under oktober månad, men allt tyder på att en period av minskande platstillströmning har inletts. Det är en bred tillbakagång av antalet platser under 212 och bara några enstaka branscher ökar i statistiken. Sett till platsutvecklingen inom de olika sektorerna är det framförallt inom Industri och Information och kommunikation som minskningen märks av under året. Inom Industrin har antalet platser minskat med 35 procent och inom Information och kommunikation med 29 procent i jämförelse med 211. En bransch som däremot anmält fler platser än under 211 är Vård och omsorg. Dock utgör närmare var fjärde anmält jobb inom Vård och omsorg en vikariats- eller ferieplats. Diagram 2: Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser, med varaktighet längre än tio dagar under perioden januari 1996 till oktober 212 Antal Källa: Arbetsförmedlingen, säsongsrensade och utjämnade värden

9 Arbetsmarknadsutsikter 213 för Skåne län 8 Kapacitetsutnyttjande En indikator på företagens kommande efterfrågan på arbetskraft är att undersöka deras nuvarande kapacitetsutnyttjande. I Arbetsförmedlingens prognosundersökning ställs därför frågan om hur mycket arbetsstället kan öka sin produktion av varor och tjänster med befintlig personal innan rekrytering av ytterligare personal måste ske. Detta ger ett mått på outnyttjad kapacitet som finns bland länets arbetsgivare och en indikation om hur mycket efterfrågan måste öka för att nyrekryteringar skall komma ifråga. Om en stor andel av länets företag utnyttjar den befintliga personalen nästan fullt ut krävs det bara en mindre uppgång för att nyanställningar bör bli aktuellt och vice versa. Resultatet av höstens prognosundersökning visar att kapacitetsutnyttjandet har minskat sedan i våras, om än bara marginellt. 61 procent av företagen kan öka produktionen med upp till 1 procent utan att innan det krävs rekryteringar. Nivån är under det historiska genomsnittet och indikerar på en minskad aktivitet inom länets näringsliv. Diagram 3: Andel arbetsställen i näringslivet som utnyttjar personalresurserna nästan fullt ut. eldragen linje = historiskt genomsnitt Procent V 2 3 V 3 4 V 4 5 V 5 6 V 6 7 V 7 8 V 8 9 V 9 1 V 1 11 V V 12 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Rekryteringsproblem Efterfrågan på arbetskraft varierar självklart med konjunkturläget och så också rekryteringsproblemen. I högkonjunktur ökar efterfrågan och rekryteringsproblemen tilltar och tvärtom i en lågkonjunktur. Vi förväntar oss därför att bristerna kommer bli mindre under prognosperioden. Sedan vårens undersökning har dock rekryteringsproblemen ökat marginellt och över 3 procent av arbetsgivarna i undersökning att de upplevt brist vid rekrytering. Bristen på arbetskraft varierar mellan branscherna. Inom Industrin har andelen arbetsgivare som upplevt brist minskat kraftigt i jämförelse med i våras och så också antalet bristyrken. Däremot har bristerna förvärrats inom den offentliga sektorn där det även fortsättningsvis råder stor brist på högutbildade specialister. Likaså finns det fortfarande många

10 Arbetsmarknadsutsikter 213 för Skåne län 9 byggföretag som anger att de upplevt brist vid rekrytering den senaste 6- månaders perioden. Den generella bilden är således att rekryteringsproblemen kvarstår för många företag på länets arbetsmarkand även om antalet bristyrken minskar något. Trots konjunkturläget finns det fortfarande relativt många arbetsgivare som har svårt att få tag på personal och 8 procent har upplevt bristen på arbetskraft så stor att man avstått ifrån att ens försöka att rekrytera. Samtidigt är fler personer än någonsin utan arbete vilket visar på ett tydligt matchningsproblem där de sökande inte har den kompentens som arbetsgivarna i länet efterfrågar. Diagram 4: Andel arbetsställen som har angett att de upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering under det senaste halvåret Procent V 2 3 V 3 4 V 4 5 V 5 6 V 6 7 V 7 8 V 8 9 V 9 1 V 1 11 V V 12 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

11 Arbetsmarknadsutsikter 213 för Skåne län 1 Varsel Antalet personer som varslats om uppsägning har ökat kraftigt under 212. Under 21 och 211 varslades det i genomsnitt under 42 personer per månad. ittills år har det i genomsnitt varslats nära 85 personer per månad. Senast så många personer har varslades om uppsägning i Skåne var under finanskrisen 29. Uppgången i antalet varsel är högre i Skåne än för riket som helhet och högre än i de övriga storstadslänen. Nästan en tredjedel av de som varslats under 212 har arbetat inom Finansiell verksamhet, företagstjänster. Denna sektor inkluderar bland annat bemanningsföretagen som är en bransch som drabbas hårt i sämre tider eftersom de som regel sägs upp innan den fastanställda personalen varslas. Därtill har det under året funnits stora varsel inom telekombranschen vilket i statistiken också sorteras under Finansiell verksamhet, företagstjänster. Var femte varslad återfinns inom Industrin och 15 procent av de varslade arbetar inom Transportbranschen. Under året har även antalet varslen inom andeln och framför allt Byggbranschen ökat kraftigt. Antalet varsel skall ses som en konjunkturindikator och ingen siffra på hur många som blir arbetslösa. Långt ifrån alla som varslas blir uppsagda och av dem som blir uppsagda blir inte alla arbetslösa. Av dem som blivit varslade de senaste åren har cirka 6 procent blivit uppsagda. ur stor andel av dessa som blir arbetslösa varierar sedan med konjunkturen. Åren 28-29, under finanskrisen, varierade andelen av de varslade som anmälde sig som arbetsökande på Arbetsförmedlingen mellan 35 och 4 procent. Under 21, när ekonomin var på frammarsch, var motsvarande siffra mellan 15 och 2 procent. I det rådande konjunkturläget torde en andelen som blir arbetslösa ligga någonstans i intervallet 3-4 procent 1 Att varslen ökar i länet kommer att bidra till en ökad arbetslöshet, men det är inte de varslade som svarar för det stora inflödet i arbetslöshet. Det som påverkar arbetslösheten mer ansenligt är det stora antal visstidsanställningar som inte förlängs i en lågkonjunktur. Innan ett varsel av fast anställd personal sker så har företagen redan sagt upp inhyrd personal och tillfälligt anställda. När arbetsgivare varslar fast anställda är detta en signal om att man räknar med att den låga efterfrågan kommer att bestå en längre tid. 1 Arbetsmarknadsrapporten 212, s.65, Arbetsförmedlingen 212.

12 Arbetsmarknadsutsikter 213 för Skåne län 11 Tabell 1: Antal varslade personer per år Tabell 1: Antal varslade personer per år År Antal varslade (t.o.m. september) Källa: Arbetsförmedlingen

13 Arbetsmarknadsutsikter 213 för Skåne län 12 Näringsgrenar och yrken Sysselsättningen i länet Enligt Arbetsförmedlingens prognosundersökning uppgick antalet sysselsatta med arbetsplats i länet dvs. arbetstillfällen till personer i slutet av Den lågkonjunktur som drabbat Euroområdet ger nu tydliga utslag på arbetsmarknaden i Skåne och 213 blir ett år med en krympande arbetsmarknad. Det är framför allt sysselsättningen inom Byggnadsverksamhet och Industri som kommer att minska nästa år. Enligt arbetsförmedlingens prognos kommer antalet sysselsatta i länet att minska med nära 1 7 under 213. Detta innebär att antalet arbetstillfällen i länet kommer att uppgå till i slutet av 213. Närmare 55 8 sysselsatta har sin bostadsort i länet inräknat arbetspendlare, och då framför allt gränspendlare över Öresund. Gränspendlingen förutses minska något fram till slutet av i år och vända uppåt något nästa år. Arbetspendlingen mot övriga län i Sverige bedöms fortsätta att minska nästa år. Inkluderas pendlingen i bedömningen förutser Arbetsförmedlingen en sysselsättningsminskning 1 6 nästa år. Tabell 2: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Jämförelse mot samma kvartal året innan. Tabell 2: Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden Kvartal Kvartal Jord- och skogsbruk Byggnadsverksamhet Industri Privata tjänster Offentliga tjänster Totalt 5-17 Källa: Arbetsförmedlingen. Bedömningen avser förvärvsarbetande dagbefolkning. Jordbruk, skogsbruk och fiske I Skåne arbetar cirka 11 personer inom Jordbruk, skogsbruk och fiske. Antalet sysselsatt inom branschen har ökat under senare år vilket är ett trendbrott. Under flera årtionden, sedan industrialisering påbörjades, har antalet syselsatta inom jord, skog och fiske minskat trendmässigt. Men sedan 27 har över 6 nya arbetstillfällen tillkomit i länet. 2 Prognosen grundar sig på SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Eftersom uppgifterna i RAMS är från november 21 måste den aktuella sysselsättningen skattas, vilket sker med hjälp av arbetsgivarnas bedömningar som redovisas i prognosmaterialet.

14 Arbetsmarknadsutsikter 213 för Skåne län 13 Utvecklingen inom jordbruket går mot att verksamheten bedrivs i större enheter vilket kräver större anläggningar och dyrare maskinpark. Strukturomvandlingen innebär att i växande omfattning efterfrågas lantbruksyrken med en rad olika specialkompentenser. Förutsättningarna inom både jord- och skogsbruket påverkas starkt av förändringar i världsmarknadspriset på de råvaror man producerar, och villkoren för verksamheterna förändras snabbt. 212 var ett exempelvis ett starkt år för spannmålsproduktionen i Skåne medan produktionen globalt påverkades negativ av torka och extremt väder. Detta leder till ett högre världsmarknadspris och högre intäkter under året även om den starka kronkursen pressade lönsamheten något. Sammantaget är Jord- och skogsbruk en bransch där arbetsmarknaden har förbättrats något under senare år. De hinder som framför allt står i vägen för en fortsatt expansion för både för jordbruket och skogsbruk är fallande råvarupriser och ökad konkurrens från utlandet. Industri Industrin är den näring som tydligast märkt av den ekonomiska krisen i Europa då en stor del av produktionen går på export vilket ger direkta avtryck på arbetsmarknaden i Skåne. Länets företag ser mycket dystert på de närmaste 6 månaderna och en majoritet av företagen tror att efterfrågan på deras varor och tjänster kommer att minska. Läget har förändrats radikalt sedan i våras och industrin är nu nästan lika pessimistisk om framtiden som under finanskrisen hösten 28. Diagram 5: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom industrin. Skåne län istoriskt genomsnitt, Skåne län Riket V 7 8 V 8 9 V 9 1 V 1 11 V V 12 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar

15 Arbetsmarknadsutsikter 213 för Skåne län 14 Endast fyra län 3 i Sverige har lägre industrisysselsättning än Skåne. Industrin står dock för drygt 12 procent av sysselsättningen i länet och hade mot slutet av anställda i Skåne. Denna siffra räknar inte de arbeten inom industrin, som utförs på konsultbasis av exempelvis bemanningsföretag, externa städbolag och revisionsbyråer. När ett industriföretag köper en tjänst av ett annat företag bokförs arbetet som en företagstjänst och sysselsättningen räknas följaktligen till den Privata tjänstesektorn. Industrisysselsättningen är ojämnt fördelad över länet. I de nordskånska kommunerna Bromölla, Östra Göinge och Bjuv, återfinns över 3 procent av jobben inom industrin och det är den dominerande näringen. I sydväst, exempelvis Malmö och Lund återfinns bara 8 procent respektive 9 procent av arbetstillfällena inom industrin. I ett arbetsmarknadsperspektiv är kommunerna med en hög industrisysselsättning särskilt utsatta för konjunkturens svängningar. Det gäller framför allt de kommuner där sysselsättningen är knuten till en dominerande arbetsgivare. Detta skapar en beroendesituation där företagsekonomiska beslut, som ofta tas på en global nivå, kan få stora konsekvenser för den lokala arbetsmarknaden. Industrins andel av den totala sysselsättningen har minskat trendmässigt under flera decennier. Sedan sekelskiftet har 23 industrijobb försvunnit Skåne. Förklaringarna till den minskade sysselsättningen är en hög tillväxt i produktiviteten (till följd av automatiseringar och effektiviseringar i produktionen) och som nämnts tidigare en ökad outsourcing. Den långsiktiga trenden pekar även fortsättningsvis mot ett färre antal arbetstillfällen inom industrin i Skåne. I förhållande till andra branscher disponerar industrin över en kapacitetspotential. Detta innebär att produktionen kan öka ytterligare utan att flera personer behöver anställas. I jämförelse med vårens undersökning så är andelen företag med ledigt produktionsutrymme minskat ytterligare. I våras angav 16 procent av företagen att de inte kunde öka produktionen alls utan att anställa, denna siffra är i vårens undersökning 12 procent. Lite drygt hälften av företagen kan öka produktionen med mer än 1 procent utan att behöva nyanställa. Trots en svag utveckling för industribranschen och relativt hög arbetslöshet i Skåne kan industriföretagen uppleva brist på kompetent arbetskraft vid rekryteringar. I hösten undersökning uppger 2 procent av företagen inom industrisektorn att de har upplevt arbetskraftsbrist vid en rekrytering. Detta är en nedgång med 7 procent i jämförelse med vårens prognosundersökning. Det finns dock ingen generell brist på personal inom industrisektorn utan tvärtom ett överskott på de stora yrkesgrupperna processoperatör och montör. Överskottssituationen kommer att förvärras under nästa år då industrikonjunkturen fortsätter att försvagas. Den brist som ändå finns gäller i första hand erfaren och kvalificerad personal. De yrkeskategorier som nämns som bristyrken inom branschen är bland annat CNC-operatör, grovplåtslagare och industriplåtslagare. På tjänstemannasidan inom industrin är bristyrkena något fler 3 Lägst andel sysselsatta inom industrin har Stockholms län, följt av Gotland, Jämtland och Uppsala län.

16 Arbetsmarknadsutsikter 213 för Skåne län 15 och mer svårlösta. I länet är det brist på civilingenjörer med inriktning maskin och elkraft. ögskoleingenjörer med inriktning elteknik och maskinteknik samt VVS-ingenjörer är också eftertraktade på arbetsmarknaden 213. ur kraftiga sysselsättningsförändringarna kommer att bli är mycket beroende av den ekonomiska utvecklingen i våra viktiga exportländer. På grundval av höstens prognosundersökning, och med bakgrund av den rådande konjunkturförsvagning, är Arbetsförmedlingens bedömning att sysselsättningen inom industrisektorn i Skåne kommer att minska under 212 med 1 och under 213 med 2 1 arbetstillfällen. Byggnadsverksamhet Byggbranschen är en av de hårdast drabbade branscherna under höstens konjunkturavmättning. Framför allt är det bostadsinvesteringar som minskat radikalt då nybyggnationen går kraftigt bakåt. Även anläggningsföretagen är pessimistiska i höstens undersökning och tror på en minskande personalstyrka det kommande året. Detta trots att nya infrastrukturprojekt påbörjats under året i de sydvästra delarna av länet med MAX IV och ESSanläggningen i spetsen. Den mest positiva sektorn inom byggbranschen är framöver specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet som inte ser någon större nedgång i ROT-jobben som utgör en stor del av näringens inkomstkälla. På längre sikt finns det ett stort bostadsunderkott i framför allt sydvästra Skåne samt ett uppdämt renoveringsbehov av miljonprogrammens bostäder. Dessa båda faktorer kommer att gynna byggbranschen framöver men än så länge ses inga tecken på att det kommer att inträffa inom prognosperioden I Skåne arbetade 38 3 personer inom byggbranschen mot slutet av 211 vilket motsvarar drygt 7 procent av de sysselsatta. Detta är en andel som är i nivå med riket som helhet. I Skåne arbetar sex av tio inom byggbranschen med specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet vilket innefattar elektriker, VVS-arbetare, golvläggare, målare och de andra hantverksyrkena inom näringen. Tre av tio arbetar med husbyggnation och den resterande tiondelen är sysselsatta inom anläggningssidan. Med bakgrund av konjunkturläget och minskningen i orderingången är det föga förvånande att byggföretagen är mycket negativa i höstens undersökning. Inte sedan finanskrisen hösten 28 har fler företag trott på en minskande efterfrågan de kommande 6 månaderna. Under 213 ser branschen företag ingen direkt ljusning i sikte utan förväntar sig en minskande efterfrågan även på 6-12 månaders sikt.

17 Arbetsmarknadsutsikter 213 för Skåne län 16 Diagram 6: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom byggnadsverksamhet. Skåne län istoriskt genomsnitt, Skåne län Riket V 7 8 V 8 9 V 9 1 V 1 11 V V 12 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar De som drabbas först vid en nedgång är framför allt de företag som huvudsakligen fokuserar på husbyggnation. Nedgången i branschen förväntas öka och tillväxten i husbyggandet kan enligt Boverket bli svagare än efter finanskrisen Utöver konjunkturen finns nu finansiella regleringar (Bolånetaket) som försvårar en återhämtning för branschen. Den mycket låga takten i småhusbyggandet har resulterat i flera konkurrser bland länets hustillverkare och under 213 ses ingen tydligt vändpunkt. De mindre hantverksföretagen, som står för den största delen av sysselsättningen, har under en längre tid gynnats av ROT-avdraget. Denna del av byggsektorn drabbas inte lika direkt och snabbt av en minskad nybyggnation men osäkerheten om framtiden har ökat väsentligt. I ekonomiskt mer osäkra tider, och med fallande bopriser, är folk mer restriktiva till att investera i bostäder vilket de mindre företagen kommer att känna av. Kapacitetsutnyttjandet i branschen är traditionellt mycket högt och har ökat under hösten i jämförelse med vårens undersökning. Åtta av tio företag måste nyrekrytera innan de kan öka produktionen med ytterligare 1 procent. Siffran speglar framför allt branschens organisation med många småföretag och egenföretagare och är inte ett tecken på att liten förbättring skulle innebära stora effekter på sysselsättningen. Branschens företag är inte alltid intresserade att växa genom att anställa mer personal. En ökad efterfrågan möts istället med längre kötider för kunderna eller genom att ta in underentreprenörer i form av andra småföretag. Trots den vikande konjunkturen har 18 procent av arbetsgivarna upplevt brist på arbetskraft vid rekrytering det senaste halvåret. Det branschen efterfrågar är yrkesmän med erfarenhet och yrkesbevis. Listan på bristyrken har blivit betydligt kortare i jämförelse med vårens undersökning och är inte längre lika akuta, men fortfarande finns en efterfrågan på exempelvis byggnadsplåtslagare och isoleringsmontörer. På tjänstemannasidan finns det en brist på framför allt civilingenjörer med inriktning på byggteknik och anläggning.

18 Arbetsmarknadsutsikter 213 för Skåne län 17 Samtidigt som det finns brist på flera byggyrken så finns det fortfarande många arbetslösa byggungdomar (under 24 år) som saknar de lärlingstimmar som krävs för att bli färdigutbildade. Detta gäller exempelvis för utbildade inom gymnasieskolans el- och VVS-program. Bristen på lärlingsplatser är stor och utgör ett strukturellt problem för branschen 4. Sammantaget bedömer Arbetsförmedlingen att sysselsättningen inom Byggbranschen i Skåne kommer att minska under prognosperioden. Neddragningarna är en konsekvens av konjunkturläget och ett kraftigt minskat bostadsbyggande. Privata tjänster Till den privata tjänstesektorn räknas branscherna: andel, Transport, otell och restaurang, Information och kommunikation, Finansiell verksamhet och företagstjänster samt Personliga och kulturella tjänster. Tjänstesektorn är personalintensiv och omfattar allt från enklare jobb utan krav på formell utbildning, som butikspersonal till jurister och finansanalytiker. De mycket skiftande verksamheterna ställer helt olika kompetens- och utbildningskrav. Under det fjärde kvartalet 211 jobbade drygt 45 procent av de förvärvsarbetande i Skåne, eller sysselsatta, inom den privata tjänstesektorn. I riket som helhet uppgick andelen till drygt 43 procent. Den förhållandevis höga andelen är resultatet av den strukturförändring som pågått sedan 196-talet, där antalet sysselsatta inom industri och jordbruk minskar och antalet sysselsatta inom den privata tjänstesektorn (och fram till 199-talet inom den offentliga sektorn) ökar. Den tidigare uppfattningen att Sverige kan stå emot lågkonjunkturen inom Eurozonen är som bortblåst. Tvärtom har konjunkturbilden blivit allt mörkare. Samtliga av konjunkturinstitutets barometerundersökningar som genomfördes under höstmånaderna 212 visade på en klar konjunkturförsvagning av tjänsteföretagen. Framför allt gruppen företagstjänster försvagades rejält. Gruppen består av olika typer av konsulttjänster (bl.a. personaluthyrning). Dessa brukar vara bland de första som känner av en vikande konjunktur. Detaljhandeln är den delgrupp som tidigare inte visade några allvarliga avmattningstendenser. Konjunkturinstitutets aktuella mätningar för november 212 noterar dock en klar försvagning jämfört med tidigare perioder. Även konfidensindikatorn för hushållen sjönk flera gånger i rad. ushållens syn på ekonomin är mer negativ än normalt. Framför all är oron för svensk ekonomi och utvecklingen på arbetsmarknaden betydligt mer negativ än normalt. 4 I riket väljer omkring 5 elever varje år el-programmet, av vilka 3 går grenen för elektriker. Av desss 3 elever går mindre än hälften vidare till en lärlingsplats. Under 211 anställde 1394 lärlingar i Sverige. Under en långkonjunktur blir antalet lärlingsplatser sannolikt än färre. Elektrikern, nr 8 212, Svenska elektrikerförundet.

19 Arbetsmarknadsutsikter 213 för Skåne län 18 Diagram 7: Arbetsförmedlingens konjunkturindex. Arbetsställen inom privata tjänster. 8 Skåne län istoriskt genomsnitt, Skåne län Riket V 7 8 V 8 9 V 9 1 V 1 11 V V 12 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar Trots klimatförändringen i svensk ekonomi förutser enkätföretagen att antalet arbetstillfällen kommer att öka med uppräknat 1 7 sysselsatta i år. För 213 räknar företagen med en klar ökning motsvarande 1 4 sysselsatta. Framför allt är det handeln som fortfarande hyser vissa positiva förväntningar. andeln är vid sidan av företagstjänster den branschgrupp inom den privata tjänstesektorn som sysselsätter flest personer, knappt 76 i slutet av 211. ittills i år noterade detaljhandeln en god utveckling. Även när Arbetsförmedlingen genomförde sina prognosintervjuer under september och oktober 212 var handelns signaler positiva vad gäller omsättningsutvecklingen. Livsmedelshandeln noterade en positiv utveckling, men den specialiserade butikshandeln, som bland annat inkluderar försäljningen av hemelektronik och heminredning, uppgav en i det närmaste oförändrad försäljningsvolym. Bilhandeln har utvecklats svagast. ur handeln kommer att utvecklas beror till en stor del hur hushållen ser på sin ekonomiska situation och för tillfället är de betydligt mer negativa än normalt. Effekterna av den vikande industrin samt det vacklande konsumentförtroendet har en negativ inverkan på hushållens konsumtionsbenägenhet. Trots de mörka molnen på konjunkturhimmlen är detaljhandeln förhållandevis optimistisk enligt konjunkturinstitutets aktuella mätningar och räknar med försäljningstillväxt under den närmaste perioden. Optimismen är påtaglig inom livsmedelshandel och specialiserad butikshandel. I dessa branscher räknar de flesta företagen med ökad försäljning. Inom handel med motorfordon bedöms läget som mer återhållsam och företagen förutser en i stort sett oförändrad försäljningsvolym. Även Arbetsförmedlingens prognosundersökning noterar mer positiva än negativa signaler från branschgruppen. Ett av Skandinaviens största köpcentra har etablerats i Malmö och befintliga byggs ut, vilket innebär ett ökat personalbehov. Samtidigt blir konkurrensen bland butikerna allt hårdare och det ökade antalet varslade inom branschen pekar på tillta-

20 Arbetsmarknadsutsikter 213 för Skåne län 19 gande lönsamhetsproblem inom branschen. Stängda butiker och outhyrda lokaler har blivit ett vanligare inslag i kommunerna och även i några av länets köpcentra. Detaljhandeln erbjuder många ingångsyrken på arbetsmarknaden och attraherar många, särskilt ungdomar. Branschen upplever därför inga rekryteringsproblem utan det är hård konkurrens om jobben inom sektorn. Arbetsförmedlingens prognos förutser att antalet sysselsatta inom handeln som helhet ökar med 9 personer i år och upp mot 8 personer nästa år. Transportsektorn sysselsatte 211 cirka 28 7 personer i Skåne. Skåne är en transitregion och en stor del av Sveriges godsmängder tar sin väg genom Skåne. Länet har även en omfattande partihandel som skapar sysselsättning inom transportnäringen. Under de senare åren har även en rad nya verksamheter inom lager och logistik etablerats i Skåne. Därtill kommer en betydande mängd persontransporter inte minst trafiken över Öresund. Skånes tillväxt under 2-talet är nära förknippad med utbyggnaden av trafikinfrastrukturen och därmed kollektivtrafiken. Godstrafiken påverkas därmed starkt av konjunkturläget. Den försämrade ekonomin i Sveriges exportmarknader i kombination med en stark kronkurs slår hårt mot landets industri och därmed transportnäringen. Många åkeriföretag tror på en minskad omsättning och flaggar för ett minskat personalbehov. Situationen inom fjärrtransporter blir ännu mer ansträngd genom den starka konkurrensen från utländska åkerier och chaufförer. Denna konkurrenssituation är inte lika påtaglig för distributionsförare, där lokalkännedom är en viktig kompetens. Istället är social kompetens och kommunikativ förmåga viktig för denna yrkesgrupp. I motsats till godstrafiken är persontrafiken kopplad till den demografiska utvecklingen. Skånes snabba tillväxt under 2-talet är förknippad med utbyggnaden av trafikinfrastrukturen och därmed kollektivtrafiken (t.ex. Citytunneln i Malmö). Bortsett från utbyggnaden av tvärbanan elsingborg-ässleholm (Pågatåg Nordost) sker inte någon större satsning inom kollektivtrafiken. Personalsituationen förutses därför bli mer eller mindre oförändrad. Det finns en viss efterfrågan på busschaufförer (framför allt i samband med entreprenadskiftet) men samtidigt är många ofrivilligt deltidsarbetslösa eller har enbart timanställning. Sett över hela branschen bedöms antalet sysselsatta sjunka med 3 färre personer under 212 och 1 färre under 213. Inom hotell- och restaurangbranschen arbetade drygt 16 personer under fjärde kvartalet 211. Prognosundersökningen förutser att sysselsättningen ökar med cirka 1 personer under innevarande år och med cirka 3 nästa år. Branschen består dels av hotell- och logiverksamheten, dels av restaurang-, catering- och barverksamheten och utgör en viktig del av besöksnäringen. Branschen har haft en mycket stark utveckling under de senaste åren. otell- och restaurangbranschens företag hyser en fortsatt framtidstro, trots orosmoln på konjunkturhimlen. I länet är mycket av sysselsättningen inom branschen säsongsbetonad och timanställningar är vanliga. Därför är det brist på kvalificerade och erfarna kockar och serveringspersonal under sommarhalvåret, men snarare balans under vintermånaderna.

21 Arbetsmarknadsutsikter 213 för Skåne län 2 Branschen kännetecknas av låg medelålder och hög personalomsättning, vilket ger möjlighet till jobböppningar. Därmed är branschen för många arbetssökande ett första steg in på arbetsmarknaden. Området information och kommunikation omfattar inte enbart IT-verksamhet såsom dataprogrammering, datakonsulter och informationstjänster utan också telekommunikations- och förlagsverksamheten. Branschens utsikter är splittrade enligt höstens undersökning. Enbart en minoritet av branschföretagen tror på en ökad efterfrågan innevarande år. Framför allt är det IT-företagen (mjukvaruutveckling, dataspel) som fortfarande är optimistiska vad gäller marknadsutvecklingen. Efterfrågan på vissa kompetenser inom IT-sektorn, såsom programmerare och systemerare, är fortsatt stor och då särskilt inom region Malmö- Lund, där de flesta av branschens arbetstillfällen finns. De övriga delbranscherna inom detta område är mer avvaktande eller pessimistiska i sin framtidsbedömning. I dagsläget sysselsätter näringen drygt 18 personer. Arbetstillfällena förutses öka med 2 i år och 5 nästa år. Det ökade antalet personer som varslats om uppsägning är dock ett tecken på att branschen i sin helhet går mot en period av avmattning. Finansiell verksamhet och företagstjänster är den största branschgruppen inom den privata tjänstesektorn. Gruppen omfattar finans- och försäkringsverksamhet, fastighetsverksamhet, företag inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik, samt uthyrning, fastighetsservice och andra stödtjänster (bl.a. bemanning och andra personalrelaterade tjänster). Utvecklingen har varit mycket stark inom branschgruppen. Detta gäller framför allt för delar av de företagstjänster som är kunskapsintensiva samt för vissa stödtjänster såsom personalförmedling och bemanningsföretag. ela branschen sysselsätter för närvarande 15 procent av länets förvärvsarbetande, eller närmare 81 personer. Efterfrågan för de privata tjänstenäringarna har minskat de senaste månaderna och en rad branschföretag har varslat om kommande uppsägningar. Samtidigt tror hälften av företagen på en ökad efterfrågan på ett halvårs sikt. Sammantaget beräknas antalet sysselsatta öka med 8 personer både 212 och 213. Offentliga tjänster Nära vart tredje arbetstillfälle i Skåne finns inom den offentliga tjänstesektorn som enligt prognosundersökningen hade över 172 sysselsatta vid slutet av 211. Sektorn är den näst största efter den privata tjänstesektorn och består av avdelningarna offentlig förvaltning, försvar och obligatorisk socialförsäkring, utbildning samt vård och omsorg inklusive sociala tjänster. De flesta inom de offentliga tjänsterna arbetar inom vård och omsorg. är är Region Skåne länets överlägset största enskilda arbetsgivare. Det stora flertalet inom sektorn är dock anställda av någon av länets kommuner och av de 1 största arbetsgivarna i Skåne är 7 kommuner. En tredjedel av sektorns sysselssatta har en privat arbetsgivare. Kommunerna och Region Skåne har hittills inte i nämnvärd omfattning påverkats av den ekonomiska krisen i Europa. Läget för ekonomin inom länets kommuner och Region Skåne ser dock ansträngt ut och man är inriktad på att det inte blir några större överskott av skatteintäkterna. Utmaningarna som de offentliga tjänsterna står inför är stora: Ett ökat antal

22 Arbetsmarknadsutsikter 213 för Skåne län 21 äldre och ett minskat antal elever i framför allt gymnasieskolan kräver organisatoriska förändringar och anpassningar inom skolan, vården och omsorgen. Vidare innebär den höga arbetslösheten samt det ökande antal personer som har en svag förankring på arbetsmarknaden (tillfälliga jobb eller timanställning), att kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd) expanderar. Även under den kommande perioden tvingas därför kommunerna och Region Skåne att genomföra effektiviseringsåtgärder, vilka kommer att ha en dämpande effekt på sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden. Den avancerade sjukvården är allt mer specialiserad och koncentreras till ett fåtal platser i länet (Malmö, Lund); samtidigt har antalet vårdcentraler samt antalet fristående kliniker inom specialiserad vård ökat. Trots restriktionerna råder det alltjämt brist på läkare och sjuksköterskor med specialistkompetens. Länets äldre befolkning 65 år och äldre förväntas öka med mer än 58 8 personer eller 25 procent fram till 225, vilket påverkar kommunernas äldreomsorg, men även hälso- och sjukvården i Region Skåne (se fördjupningsruta nedan). Fler äldre i befolkningen betyder att efterfrågan på sjukvård kommer att öka samt en stigande efterfrågan på olika boendeformer för äldre. östens prognosundersökning pekar på en ökad efterfrågan på personal inom äldreomsorgen. Det kan exempelvis handla om sjuksköterskor, sjukgymnaster, och vårdbiträden. Även sysselsättningen inom utbildningssektorns olika delar är beroende av de demografiska variationerna. Till följd av det ökade barnafödandet under senare år förväntas antalet barn upp till 15 år vara 59 5 fler 225 än 211 i Skåne. Ökningen av barn kommer att resultera i behov av fler förskole- och skolplatser. De senaste årens höga födelsetal har inneburit ett tryck på den kommunala förskolan som vuxit i länets kommuner. Rekryteringsbehovet av utbildad personal är stort och förskolelärare kommer även fortsättningsvis vara ett stort bristyrke i länet. Inom grundskolan är situationen liknande den i förskolan. Ökade barnkullar kommer leda till ökat tryck på grundskolan de kommande åren. Men i kommunernas planering ligger endast marginella ökningar av personalstyrkan under 212 och 213. Friskolornas etablering har fört med sig att kommunerna har det allt svårare att bedöma det kommande rekryteringsbehovet. För gymnasieskolan innebär den demografiska effekten ett minskat elevunderlag och därmed en minskande sysselsättning fram till år 215. De rekordstora barnkullarna på det tidiga 199-talet följdes av kraftigt minskade födelsetal i samband med den ekonomiska krisen. Det är dessa små ungdomskullar som nu når gymnasiet och medför ett minskat personalbehov de kommande åren. Vidare konkurrerar de kommunala gymnasierna i växande omfattning med fristående gymnasieskolor om eleverna, vilket gör det ännu svårare att planera det framtida personalbehovet. Mot bakgrund av den demografiska situationen väntas sysselsättningen stiga mycket svagt under prognosperioden.

23 Arbetsmarknadsutsikter 213 för Skåne län 22 Skånes tre centra för högre utbildning: Lunds universitet, ögskolan Kristianstad och Malmö högskola samlar över 44 helårsstudenter och har sammanlagt drygt 8 anställda. Under prognosperioden kommer ökningen av antalet nya studenter att klinga av och lärosätena tror enbart på små sysselsättningsförändringar framöver. Diagram 8: Index - Andel verksamheter inom kommun, landsting och stat som bedömt ökning av verksamheten minus dito minskning. 3 Skåne län istoriskt genomsnitt, Skåne län Riket V 7 8 V 8 9 V 9 1 V 1 11 V V 12 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökningar En blick över sundet De senaste officiella pendlingsuppgifterna är från 21. Då pendlade 17 7 arbetstagare från Skåne till Östdanmark 5 (Själland och huvudstadsregionen inkl. Bornholm). Den danska Arbetsmarknadsstyrelsen publicerar aktuell statistik om utländsk arbetskraft som arbetar i Danmark 6. Bl. a. redovisas antalet svenska medborgare som gränspendlar till Östdanmark. På grundval av dessa uppgifter skattas antalet Öresundspendlare som arbetar i Östdanmark till knappt 17 förvärvsarbetande under fjärde kvartalet 212. Arbetsmarknaden i Öresundsregionen påverkas nu av den pågående försvagningen, vilket förmodligen kommer att dämpa arbetspendlingen över sundet något. Den danska ekonomin har stått mer eller mindre stilla under de senaste två åren. Den privata konsumtionen har inte kommit igång trots regeringens stödåtgärder (tidigareläggning av återbetalning av efterlønssparande samt lättnader inom bostadsrenoveringen BoligJob- Plan ). Trots satsningarna är investeringar inom bostadssektorn på en mycket låg nivå. 5 Se Örestat under 6 Se

24 Arbetsmarknadsutsikter 213 för Skåne län 23 Tillväxtutsikterna för den närmaste framtiden är ganska osäkra enligt det danska ekonomiska rådets senaste konjunkturprognos 7. Danmarks mest viktiga exportländer är Norge, Sverige och Tyskland, dvs. länder som har en relativ robust ekonomisk situation. Men den konjunkturella försvagningen i dessa länder påverkar även Danmarks ekonomi. Avvecklingen av investeringslättnader inom bostadssektorn samt den planerade ökningen av punktskatter till följd av skattereformen bedöms få en klart negativ effekt på tillväxten. Ekonomiska rådet förutser därför en fortsatt svag sysselsättningsnedgång och en svagt stigande arbetslöshet för nästa år. 7 Se Dansk Økonomi Efterår 212, De økomeniska Råd,

25 Arbetsmarknadsutsikter 213 för Skåne län 24 Utbudet av arbetskraft Befolkningen i arbetsför ålder fortsätter växa men i allt långsammare takt Befolkningstillväxten brukar vara större i Skåne än i riket som helhet. Framför allt under det senaste decenniet har länet upplevt en kraftig befolkningsökning som i huvudsak förklaras av den stora inflyttningen från utlandet. De höga invandringsnivåerna berodde framför allt på flyktingmottagning och anhöriginvandring (Mellanöstern) samt invandring från Danmark och nya EU-länder. Under åren 26 och 27 överskred Skånes befolkningstillväxt tiotusenstrecket med stor marginal. Denna utveckling har dock bromsats upp under de senaste två åren. Vid årsskiftet 211/212 uppgick Skånes befolkning till personer i åldrarna år (SCB, 211). Det är en ökning med 1 3 personer jämfört med ett år tidigare. Befolkningsökningen under 211 var mycket lägre än 21 års ökning på 4 4 personer. Ändå är länet en av de få svenska län som hade en positiv befolkningsutveckling. I förhållande till folkmängden hade Skåne den tredje högsta ökningen,,2 procent bland Sveriges län enbart Stockholms och Uppsala län noterade en mer positiv utveckling. Sett över riket som helhet låg Skånes befolkningsökning för första gången under riksnittet (1,2 procent). Även under prognosperioden är det den visserligen försvagade inflyttning som ensamt bidrar till att Skånes arbetsföra befolkning ökar. Jämfört med tidigare prognoser och även i förhållande till SCB: s befolkningsprognos (se fördjupningsruta nedan) är den förutsedda tillväxten klart mindre. I bedömningen ingår redan årets kvartalsaktuella befolkningssiffror som SCB publicerade för halvårsskikftet 212. Under beaktande av aktuell statistik väntas befolkningen i åldrarna år öka i år och nästa år med vardera 1 3 personer. Fördjupningsruta Befolkningsprognos Underlaget till detta stycke är en specialbearbetning av SCB:s senaste befolkningsprognos "Sveriges framtida befolkning , nedbruten på län och kommuner med prognoshorisont år 225. Bearbetningen har gjorts av SCB. Utvecklingen i framskrivningarna baseras på de senaste årens mönster i befolkningsutvecklingen 8. Resultaten övenstämmer helt med den aktuella befolkningsprognosen för Skåne som publicerats av Region Skåne 9. Enligt befolkningsprognosen förväntas Skånes befolkning i arbetsför ålder öka med 8,4 procent eller 62 2 invånare, från till cirka invånare år 225. Ökningen beror nästan uteslutande på ökningen av antalet utrikesfödda som ökar med 61 fler invånare eller med 34,1 procent. 8 Läs mer om SCB:s befolkningsprognoser: 9 Skånes befolkningsprognos, , Region Skåne: