UTVÄRDERING. Utvärdering av extern verksamhet vid VTIs bibliotek och informationscenter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "UTVÄRDERING. Utvärdering av extern verksamhet vid VTIs bibliotek och informationscenter"

Transkript

1 UTVÄRDERING Utvärdering av extern verksamhet vid VTIs bibliotek och informationscenter Wolfgang Heller, Birgit Maxe, Margaretha Nelke & Claes Ottne - Infonaut December 2003

2 Utvärdering av extern verksamhet vid VTIs bibliotek och informationscenter Slutrapport Wolfgang Heller, Birgit Maxe, Margaretha Nelke, Claes Ottne

3 VTIs BIC utredning (54) Innehåll Sammanfattning Inledning Rapportens disposition Uppdraget Bakgrund Syfte och avgränsning Metod Informationsförsörjningssystemet för svensk transportforskning Innovationssystemet Informationsförsörjningssystemet Statens väg- och transportforskningsinstituts bibliotek och informationscenter, VTIs BIC Informationsförsörjningssystemets målgrupper och aktörer Trender och drivkrafter inom informationsförsörjning SWOT-analys VTI:s bibliotek och informationscenter (BIC) VTI - bakgrund Finansiering av BIC Kundbehovsundersökning Vår bedömning Informationsförsörjning i andra FOU-sektorer Byggforskning Arbetslivsforskning Möjliga organisatoriska och finansiella lösningar Kriterier för finansieringslösningen Alternativ 1 - anslagsmodellen Alternativ 2 uppdragsmodellen Alternativ 3 - renodlingsmodellen Sammanfattande slutsatser och förslag Bilagor... 42

4 VTIs BIC utredning (54) Sammanfattning Uppdraget VINNOVA har gett Infonaut AB i uppdrag att göra en utvärdering av extern verksamhet vid VTIs Bibliotek och Informationscenter, BIC, bestående av två skilda uppgifter: 1. En utvärdering av hur BIC uppfyllt målen genom en kombination av expertbedömning av uppnådda resultat och behovsanalys, som ska utgå från behovet att stärka innovationssystemet för att uppnå hållbar tillväxt. 2. En utredning av hur den externa verksamheten vid BIC ska kunna svara mot aktörernas framtida behov samt hur verksamheten kan organiseras och finansieras. Den nuvarande verksamheten bör avstämmas mot förutsedda framtida behov hos aktörerna och svenska och internationella trender inom informationsförsörjningsområdet. Uppdraget innefattar också en utredning av alternativ till olika organisatoriska och finansiella lösningar för BIC. I uppdraget ingår även att se hur man har löst verksamheten vid Byggdok och Arbetslivsinstitutets bibliotek, som även de har berörts av omorganisationen av FoUmyndigheterna. VTIs biblioteks- och informationscenter, BIC BIC har sedan 1971 haft statens uppdrag att hantera och förmedla alla typer av transportforskningsrelaterad information såväl till svenska som utländska forskare och övriga intressenter. Verksamheten omfattar idag Informationssökning Upplysningstjänst Katalogisering, klassificering och indexering av fysiska och elektroniska dokument och länkar Registrering i Transguide, Libris och ITRD Konferensregister Förvärv av böcker, rapporter och tidskrifter Utlån Utveckling, drift och underhåll av ämnesportalen Transguide Svenskt center i samarbetet inom OECD:s forskningsprogram Road Transport and Intermodal Linkages Research (RTR) kring databasen International Transport Research Documentation (ITRD). BIC har en särställning i det svenska systemet för forskningsinformation genom sin speciella roll som ett de facto ansvarsbibliotek för transportforskningslitteratur utan att formellt tillhöra det svenska ansvarsbibliotekssystemet. Biblioteket har ett litteraturbestånd av ca hyllmeter, 940 titlar på serier och tidskrifter, varav 670 tidskrifter. BICs biblioteksdatabas TRAX innehåller över poster, varav poster är sökbara också i det nationella biblioteksdatasystemet LIBRIS. BIC expedierar årligen över lån, varav 60 procent är till externa användare. Nästan lån beställs och drygt elektroniska dokument laddas ner via ämnesportalen Transguide, som finns i en svensk och en engelsk version. Antalet inloggningar till Transguide har ökat de senaste fyra åren från till nästan år För drift, underhåll och utveckling av ITRD ansvarar Transport Research Laboratory (TRL).

5 VTIs BIC utredning (54) BIC är också en viktig kanal för spridning av svenska forskningsresultat genom ett stort internationellt kontaktnät. BIC är också svenskt center inom ramen för OECD:s forskningsprogram Road Transport and Intermodal Linkages Research (RTR) och databasen International Transport Research Documentation (ITRD). 2 BIC samarbetar dessutom med ECTRI, EU, Norden, Baltikum, TRANSLIB och Transtopic, ett nystartat Internetbaserat forum för bibliotekarier/informationsspecialister. På BIC arbetar idag 7 personer, varav 5 bibliotekarier med stor ämneskompetens och mångårig erfarenhet av informationsförsörjning för transportforskningsområdet. Man erbjuder förutom tillgång till information kvalificerade tjänster i informationssökning, informationsrådgivning och kompetensutveckling. Anslaget från VINNOVA på 4 miljoner kronor täckte 35 procent av BICs totala budget för 2003, som uppgår till 11,5 miljoner kronor. Vår bedömning av BICs måluppfyllelse Vår bedömning är att BIC under de senaste tre åren, som VINNOVAs anslag har varat, mycket väl har uppfyllt målet att öka tillgängligheten och användningen av transportforskningen för externa användare genom att utveckla och ständigt förbättra sina bibliotekstjänster inte minst genom utveckling och underhåll av ämnesportalen Transguide där även bl.a. bibliotekets databas ingår. Vi anser att BIC har varit en god investering för staten genom de effektivitetsvinster som har uppstått i det sektoriella innovationssystemet. Alternativkostnaden för informationssökning och hantering skulle ha ökat dramatiskt för användarna om BIC inte hade funnits, samtidigt som kvaliteten på sökresultaten och forskningen också hade försämrats. BIC har marknadsfört sin verksamhet genom föreläsningar, medverkan på konferenser och fortbildningsseminarier i Sverige och utomlands, samt genom olika internationella samarbeten. Samtidigt ska påpekas att det är oklart om de primära målgrupperna använder BIC optimalt. BIC har haft svårt att prioritera målgruppsundersökningar, målgruppsinriktad marknadsföring och systematisk bearbetning av nya kundgrupper. En annan svaghet har varit att ansvaret för informationsförsörjningen har blivit otydligare genom ändrade förutsättningar för VINNOVA, vilket på senare tid har skapat osäkerhet om verksamhetens framtida inriktning. Kundbehovsanalysen För att utröna kundernas nuvarande och framtida informationsbehov samt deras syn på hur BIC uppfyller behoven, gjordes djupintervjuer med 11 forskare/utredare och 6 bibliotekarier som är direkta användare av BICs tjänster. BIC har ett mycket gott anseende bland sina kunder och anses som ett unikt transportbibliotek i Sverige. Alternativ till BIC som en one-stop-shop för transportlitteratur existerar egentligen inte. Om BIC inte fanns fick kunderna gå till flera olika informationstjänster LIBRIS, sökningar på Internet och externa databasabonnemang - vilket skulle fördyra informationsinsamlingen, försvåra utvärderingen av informationen och äventyra kvaliteten.

6 VTIs BIC utredning (54) Kunderna uppskattar också BICs samlingar, framförallt att BIC har allt svenskt material och även äldre litteratur. Man får fulltextdokumentet snabbt, antingen genom att det finns tillgängligt i elektronisk form eller att BIC levererar ett lån eller en kopia av en tidskriftsartikel. Kunderna sätter högt värde på BICs kompetens och servicenivå som upplevs har förbättrats väsentligt under de senaste åren. Man värderar både möjligheten att få snabb och kvalificerad hjälp med upplysningar, informationssökningar samt beställningar och möjligheten att kunna söka och beställa själv via ämnesportalen TRANSGUIDE. BIC: s mångsidiga urval av information svarar väl mot kundernas behov av information både på djupet och på bredden. Kunderna nämnde exempel på information som är svår att finna och få tillgång till Utredningar av privata konsulter på uppdrag av kommuner Information om pågående forskning och forskningsresultat Myndigheters rapporter Konferenstryck Största problemet är att detta material oftast inte är katalogiserat, klassificerat och indexerat i gemensamma databaser. Det tillhör den s.k. grå litteraturen och snabb åtkomst är beroende av bibliotekariens kompetens och nätverk. Sammantaget anser de intervjuade att BIC behövs för att säkerställa en effektiv och kvalitativ informationsförsörjning för svensk transportforskning också i framtiden. Om BIC inte fanns skulle förutsättningen för forskningen och information om forskningen försämras på ett allvarligt sätt. BICs framtida roll som aktör i transportsektorns innovationssystem Information och informationsförsörjning är ett av ramvillkoren för att skapande, spridning och innovativ exploatering av teknologi och annan kunskap skall kunna ske i ett innovationssystem. Kostnadseffektiv informationsförsörjning innebär systematisk och kontinuerlig utveckling, drift och underhåll av välfungerande referens-, bestånds- och kommunikationssystem i nära samverkan med producenter och brukare av informationen. Vi menar att VTIs BIC har de bästa förutsättningarna att säkerställa en kostnadseffektiv informationsförsörjning för transportforskningen även i framtiden och bör därmed kunna bidra till en snabbare och effektivare omvandling av pengar till kunskap och kunskap till innovationer inom transportnäringen och angränsande verksamheter. VTIs BIC är en nationell informationsresurs som de facto ingår i det statliga systemet för grundinformation om forskningsresultat och har också sedan länge byggt upp betydande informationsresurser och en omfattande kompetens som säkerställer en god kvalitet på dokumentations- och informationstjänster. Vi anser att VTIs BIC kan spela en än viktigare roll i transportsektorns innovationssystem för att främja ömsesidigt lärande mellan företag, universitet och forskningsinstitut samt för att öka kunskapen om pågående och redan genomförd transportforskning i Sverige och i utlandet. Exempel på verksamhet som skulle förstärka informationsförsörjningssystemet är att BIC får en uttalad roll och resurser för att verka som noden för åtkomst av transportutredningar och

7 VTIs BIC utredning (54) forskning som bedrivs av VTI, kommuner, myndigheter och andra aktörer inom transportområdet. BIC har också en viktig uppgift att fylla när det gäller informationsförsörjningen för de kompetens- och FUD-centrar som VINNOVA resp. Vägverket kommer att inrätta. Alternativ för långsiktig organisation och finansiering BIC har under de senaste tre åren delfinansierats genom anslag från VINNOVA. I vårt uppdrag ingick att redovisa alternativa lösningar för finansiering och organisation av BICs externa verksamhet. Alternativ som vi har identifierat är tre olika modeller: en anslagsmodell, en uppdragsmodell och en renodlingsmodell. I anslagsmodellen får VTI ansvar för BICs externa verksamhet som finansieras med statliga anslagsmedel. Arbetslivsinstitutets bibliotek (ALIB) är ett exempel på ett statligt forskningsbibliotek med en sådan finansiering. Fördelen med en sådan finansieringsform är att verksamheten kan planeras långsiktigt och inte behövas utsättas för variationer i efterfrågan på informationstjänster. Nackdelen är däremot ett minskat inflytande från användarna. I uppdragsmodellen delas ansvaret och finansieringen för informationsförsörjningen mellan forskningsfinansiärerna som är beställare och VTI som är utförare. Fördelarna med denna lösning är att beställarna har inflytande över inriktningen på verksamheten och att kostnaden också belastar de som behöver informationen. Nackdelen är samordningskostnaden och en risk för intressekonflikter. I renodlingsmodellen flyttas ansvaret från VTI till ett lämpligt ansvarsbibliotek, t.ex. KTHB som också övertar BICs roll. Denna lösning innebär i och för sig en bättre anpassning till den befintliga ansvarsstrukturen för informationsförsörjningen. Innan man vet hur den framtida infrastrukturen för nationell informationsförsörjning kommer att se ut, är det tveksamt om denna lösning verkligen kan tillgodose det informationsbehov som transportforskningen har. Därför bedömer vi att man bör avvakta kommande utredningar och forskningspropositionen. Vi föreslår därför att man i nuläget väljer en interimslösning som säkerställer en fortsatt verksamhet av BIC under de kommande 2-3 åren, samtidigt som man kan skapa förutsättningar för en genomtänkt anpassning till framtida lösningar. Vi bedömer i första hand uppdragsmodellen som lämplig för en interimslösning, och i andra hand anslagsmodellen.

8 VTIs BIC utredning (54) 1. Inledning 1.1. Rapportens disposition I det inledande kapitlet beskrivs bakgrund och syfte för uppdraget. I det andra kapitlet ges en överblick av informationsförsörjningssystemet för tranportforskningen i Sverige med fokus på innovationssystemets aktörer, och de huvudsakliga dokumentations- och informationsuppgifterna. Vi beskriver hot, möjligheter, styrkor och svagheter med dagens system, samt de trender och drivkrafter som kan påverka BICs verksamhet i framtiden. I det tredje kapitel redovisas BICs verksamhet, resultatet av kundbehovsundersökningen och vår bedömning av hur BIC har uppfyllt målen för sin verksamhet. I kapitel fyra redovisar vi kort hur informationsförsörjningen är organiserad och finansierad inom bygg- och arbetslivsforskningen. I det sista kapitlet redovisar vi sedan tre alternativa lösningar för finansiering och organisation av BIC samt ger rekommendationer för en fortsatt verksamhet av BIC Uppdraget VINNOVA har gett Infonaut AB i uppdrag att göra en utvärdering av den externa verksamheten vid VTIs bibliotek och informationscenter. I uppdraget ingick att göra 1. En utvärdering av hur BIC uppfyllt målen vilket skall ske genom en kombination av expertbedömning av uppnådda resultat och en behovsanalys, vilken skall utgå från behovet att stärka innovationssystemet som har till uppgift att uppnå hållbar tillväxt. 2. En utredning av hur den externa verksamheten vid BIC ska kunna svara mot aktörernas framtida behov samt hur den kan organiseras och finansieras. Den nuvarande verksamheten skall stämmas av mot förutsedda framtida behov hos aktörerna och svenska och internationella trender inom informationsförsörjningsområdet. Uppdraget omfattar också en redogörelse för alternativ till organisatoriska och finansiella lösningar för BIC. Liknande verksamheter bedrivs vid BYGGDOKs och Arbetslivsinstitutets bibliotek, som även de berörts av omorganisationen av FoU-myndigheterna. Frågor som utredningen skall besvara i del 1 är följande Vilka informationsbehov har olika kund/användargrupper? Vilka trender och drivkrafter kan påverka BICs verksamhet i framtiden? Vilket uppdrag har BIC idag? Vem är uppdragsgivaren? Vilka mål finns det för verksamheten? Vilken roll spelar BIC för informationsförsörjning inom svensk transportforskning idag? Hur uppfattar kunderna relevansen, nyttan och effektiviteten av BIC? Vilka hot och möjligheter finns för dagens system? Vilka är styrkorna och svagheterna med dagens system? Vilka kompetenser och resurser kommer att behövas i framtiden? Frågor som utredningen skall besvara i del 2 är följande: Hur ser informationsförsörjningsbehovet ut för aktörerna inom transportforskningen? Vem bör ansvara för informationsförsörjningen inom transportforskningen? Vad bör detta ansvar innebära? Vilken roll bör VINNOVA respektive VTI spela i framtiden? Vilka organisatoriska och finansiella lösningar finns det inom andra FOU-sektorer med jämförbart dokumentationsansvar?

9 VTIs BIC utredning (54) Hur bör den långsiktiga finansieringen av informationsförsörjningen inom transportforskningsområdet utformas? Uppdraget skall redovisas dels genom en muntlig delrapport senast den 18 december 2003, dels genom en skriftlig rapport senast den 31 december Bakgrund VTIs Bibliotek och Informationscenter, BIC, har på uppdrag av först KFB, sedan VINNOVA fått ersättning för att tillhandahålla externa tjänster för att underlätta tillgängligheten och spridningen av publikationer inom transport- och kommunikationsområdet. Uppdraget har förutom traditionell biblioteksverksamhet även omfattat informationssökningar, förfrågningar, konferensregister, ämnesportalen Transguide, fler internationella samarbeten och utvecklingsarbete. Utvecklingsarbetet har bl.a. inneburit att ett stort antal fulltextdokument som går att finna på olika webbplatser blivit tillgängliga via TRANSGUIDE. När KFB gick upp i VINNOVA övertog VINNOVA åtagandet och finansierar verksamheten vid BIC med 4 mkr under åren Uppdraget löper till Enligt KFBs beslut 2000:216 ska verksamheten utvärderas under 2003 och om KFB bedömer att verksamheten vid BIC har drivits på ett ändamålsenligt sätt kan avtalet förlängas i två år. KFBs uppdrag till BIC hade sin grund i att KFB enligt sin instruktion hade ett särskilt uppdrag som ansvarig för dokumentation av transportforskning. VINNOVA har inte samma skrivning i sin instruktion. För VINNOVA är det därför väsentligt att fastställa att BICs externa tjänster verkligen fyller ett behov för innovationssystemets aktörer inom transportområdet. Utvärderingen av verksamheten vid BIC bör därför kompletteras med en behovsanalys samt en utredning av möjliga organisatoriska och finansiella lösningar för BIC i framtiden. VINNOVAs uppdrag är att främja utvecklingen av effektiva svenska innovationssystem inom verksamhetsområdena teknik, transport, kommunikation och arbetsliv, men det finns inget formellt ansvar för dokumentation av transportforskning utan man fullföljer enbart KFB:s tidigare åtagandet och finansiering av verksamheten vid BIC. VINNOVA är medvetet om att en viktig förutsättning för utveckling av effektiva innovationssystem är tillgången till forskningsinformation och effektiv informationsförsörjning och betonar att verksamheten vid BIC bör fortsätta om den bedrivs och utvecklas på ett ändamålsenligt sätt. Inom transportområdet är BIC idag en viktig nationell resurs för kunskaps- och informationsförsörjningen med uppgift att tillhandahålla tjänster även till kundgrupper utanför VTI för att underlätta tillgängligheten och spridningen av framtagna publikationer på transportområdet i Sverige Syfte och avgränsning Syftet med uppdraget är att utvärdera om BIC har uppfyllt sin uppgift med att tillgodose kundernas behov av informationsförsörjning och vilken roll BIC ska kunna spela i framtiden som aktör i transportsektorns innovationssystem och vilka långsiktiga lösningar för organisation och finansiering som kan finnas. Uppdraget behandlar inte frågor kring tekniska lösningar för dokumentation av forskningsinformation.

10 VTIs BIC utredning (54) 1.5. Metod Underlag till utredningen har vi inhämtat genom litteraturstudier, analys av relevanta webbplatser, ett studiebesök hos BIC i Linköping, personliga intervjuer och telefonintervjuer med representanter från BIC, forskarvärlden, transportverken, högskole- och företagsbibliotek. Vi har haft två möten med personer ur referensgruppen bestående av representanter för Vägverket, Banverket, CTH, LTH, Svenska kommunförbundet, fordonsindustrin, transportkonsulter och VTI. Vi har även intervjuat cheferna för Byggdoks och Arbetslivsinstitutets bibliotek, samt överbibliotekarien för KTH:s bibliotek. Representanter från VINNOVA och BIC har bidragit med aktuell information om BICs verksamhet och ekonomi samt deltagit på flera arbetsmöten. Infonauts utredningsteam har bestått av projektledaren Wolfgang Heller och seniorkonsulterna Birgit Maxe, Margareta Nelke och Clas Ottne. 2. Informationsförsörjningssystemet för svensk transportforskning Informationsförsörjningssystemet för transportforskning betraktas i denna utredning i första hand som ett delsystem av det svenska innovationssystemet med fokus på transportrelaterad forskning. Systemnivåer INNOVATIONSSYSTEM Samhället Internationellt Näringsliv Politik Transportforskning Informationsförsörjningssystemet VTI:s BIC 2.1. Innovationssystemet Innovationssystemet är ett delsystem i det svenska samhället och består av nätverk av organisationer, människor och spelregler inom vilket skapande, spridning och innovativ

11 VTIs BIC utredning (54) exploatering av teknologi och annan kunskap sker. 3 Samspelet mellan innovationssystemets aktörer inom politik, forskning och näringsliv i den s.k. Trippel Helix genererar, utbyter och använder ny teknik och ny kunskap för hållbar tillväxt genom nya produkter, tjänster och processer. 4 Syftet med innovationssystemet är att öka avkastningen på forskning och utveckling, genom att forskarna omvandlar pengar till ny kunskap och kompetens och innovatörerna omvandlar ny kunskap och kompetens till pengar. Kvalitén och effekten av innovationssystemets två huvudprocesser - omvandlingen av pengar till ny kunskap och kompetens och omvandlingen av ny kunskap och kompetens till pengar är i högsta grad beroende av aktörernas tillgång till relevant information och deras förmåga att använda denna information på ett kreativt och produktivt sätt Informationsförsörjningssystemet Tillgången till relevant forskningsinformation är beroende av kvalitet och effektivitet hos det nationella informationsförsörjningssystemet som kan betraktas som en del av innovationssystemets strukturkapital. Informationsförsörjningssystemet ska tillgodose svenska aktörers behov av tillgång till svensk och internationell transportforskningsrelaterad information och sprida information om svensk transportforskning till internationella intressenter. Informationsförsörjningssystemet består av referenssystem, vilket organiserar informationen och gör den sökbar samt visar vilka informationskällor som finns, beståndssystem, som tillhandahåller informationen i form av tryckta eller elektroniska publikationer, och kommunikationssystem, vilket förmedlar kontakten mellan användaren och de två andra systemen. Trippel Helix POLITIK POLITIK Hållbar Hållbartillväxt Forskningsanslag Forskningsanslag NÄRINGSLIV NÄRINGSLIV Informationsförsörjningssystemet Informationsförsörjningssystemet FORSKNING FORSKNING Ref.sys Beståndssys. Kom.sys Ny Nykunskap VINNOVA, Behovsmotiverad forskning och effektiva innovationssystem för hållbar tillväxt. En fördjupad version av VINNOVAs verksamhetsplanering VINNOVA Policy VP 2002:3, s.9.

12 VTIs BIC utredning (54) Referenssystemet består av referens- och biblioteksdatabaser, portaler på Internet, webbplatser som olika aktörer har såsom myndigheter och organisationer m.fl. Beståndssystemet är någon form av samling av information antingen i tryckt eller elektronisk form och består av rapporter, tidskrifter, böcker, avhandlingar mm. Kommunikationssystemet förmedlar informationen till användaren via olika kanaler såsom, Internet, telefon, telefax, e-post och postpaket. I kommunikationssystemet ingår även tjänster som upplysningstjänst, informationssökning och fjärrlån. För att tydliggöra betydelsen av ett effektivt informationsförsörjningssystem under hela informationsförsörjningens livscykel beskrivs följande scenario: En forskargrupp har för avsikt att utveckla ett nytt navigationssystem för höghastighetsfärjor med forskningsanslag från VINNOVA. Den information som detta projekt genererar kan spåras genom informationsförsörjningssystemet: Start: forskargruppen gör en omfattande informationssökning såväl själva som med hjälp av BIC för att ta fram en kunskapsöversikt för ett projektförslag. Efter 3 månader: när förslaget har godkänts läggs ett referat av det anslagsfinansierade forskningsprojektet in i projektdatabasen som är tillgänglig via bl a Transguide och ITRD. Efter 6 månader: en beskrivning av detaljerna i testfas 1 läggs in i en databas över pågående forskning på institutionens hemsida. Efter 12 månader: forskaren skickar ett e-postbrev till lämplig diskussionsgrupp på Internet för att diskutera några av de tidiga testresultaten. Alla inlägg till listan arkiveras och är sökbara via sökmotorer. Efter 18 månader: forskaren skriver en kort artikel där han sammanfattar sina fynd och publicerar i någon "rapid publication" journal, registreras i Transguide. Efter 24 månader: forskaren presenterar fler preliminära resultat vid ett seminarium på Transportforum i Linköping. Sammandrag av föredragen från konferensen distribueras elektroniskt och registreras i TRANSGUIDE. Efter 36 månader: forskaren färdigställer den kompletta studien och får den publicerad i en vetenskaplig tidskrift. Efter 38 månader: en referens, inklusive referat, till artikel läggs in i databasen TRANSGUIDE och ITRD Efter 40 månader: en XYZ-artikel citeras av en annan författare i en artikel i tidskriften Science. Efter 42 månader: ovannämnda citering redovisas i databasen Science Citation Index. Efter 48 månader: en översiktsartikel (review article) om konceptet tar upp XYZartikeln och jämför den positivt med andra studier. Efter 60 månader: en ny upplaga av en klassisk lärobok i transportoptimering nämner denna översikt och XYZ-artikeln. Efter 65 månader: flera bibliotek köper denna lärobok och registrerar den i sin katalog. Efter 72 månader: en ung forskare som läser om studien i ovannämnda översiktsartikel (efter att ha sett referensen i läroboken ovan) kommer på en ny modifikation av navigationssystemet. Hon ansöker om och får ett forskningsanslag för detta och ett abstract av projektbeskrivningen kommer i samma databas där forskargruppens tidigare projekt beskrevs.

13 VTIs BIC utredning (54) 2.3. Statens väg- och transportforskningsinstituts bibliotek och informationscenter, VTIs BIC Den centrala informationsresursen i detta informationssystem är Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, vars bibliotek har landets främsta samling av transportforskningslitteratur även tillgänglig för externa användare. BIC har sedan 20-talet samlat och hanterat och förmedlat transportforskningsrelaterad information till både svenska och utländska forskare samt övriga intressenter. BIC har en särställning i det svenska systemet för forskningsinformation genom sin roll som de facto ansvarsbibliotek för transportforskningslitteratur Informationsförsörjningssystemets målgrupper och aktörer I figuren nedan visas en förenklad modell av det svenska nationella innovationssystemet och dess viktigaste aktörer. Det nationella innovationssystemet Regering och riksdag (som beställare av FOU, utformare av FOU-politk Marknader Efterfrågan Företagen Forskning Utveckling Produktion Offentlig Verksamhet Företagsnära strukturer Mellanstrukturer Institut, Teknopoler IUC, m.fl. Högskolenära strukturer UoH Forskning Utbildning Inkl. post doc Teknisk Utbildning Ingenjörer, tekniker, övrig arbetskraft Betydelsefulla ramvillkor Patent och annan immaterialrätt Arbetsrättslagstiftning, standarder, mätteknik Publikationer och övrig informationsförsörjning Riksdag och regering har det övergripande ansvaret för utbildning och forskning, tillväxt- och innovationspolitik. Det är riksdag och regering som utformar transport- och forskningspolitiken, fördelar medel för forskning, utveckling och informationsförsörjning inom alla statliga ansvarsområden. Regering och riksdag är beställare av FOU i form av uppdrag till ansvariga myndigheter och genom egna utredningar. I juni 2000 beslutade riksdagen enligt regeringens proposition Forskning för framtiden - en ny organisation för forskningsfinansiering (1999/2000:81) om en ny myndighetsorganisation för forskningsfinansiering som innebär att tre nya forskningsråd och en ny myndighet för forskning och utveckling har bildats, samtidigt som ett stort antal forskningsråd avvecklats.

14 VTIs BIC utredning (54) Omorganisationen har bland annat gjorts för att ge möjlighet till kraftsamling inom viktiga vetenskapliga områden för att förstärka forskningen, främja samarbete mellan olika forskningsområden samt förbättra spridningen av information om forskning och forskningsresultat. Den nya organisationen ska bättre kunna stimulera tvär- och mångvetenskaplig forskning och möjliggöra tillräckligt stöd för framstående forskarbegåvningar att utveckla en självständig och nyskapande forskning. I regeringens proposition 2001/02:2 FoU och samverkan i innovationssystemet redovisas principer för att utveckla behovsmotiverad forskning inom det nationella innovationssystemet och åtgärder för att stärka innovationssystemet genom statens medverkan till omstrukturering av industriforskningsinstituten och om principerna för bildande av holdingbolag knutna till universitet och högskolor. Riksdagen Trafikutskottet handlägger frågor om väg-, järnvägs- sjö-, och lufttransporter men också trafiksäkerhet och forskningsverksamhet på transportområdet. I riksdagens infrastrukturbeslut 2001 avsattes 364 miljarder kronor under en tioårsperiod till satsningar på vägar och järnvägar. Regeringen Näringsdepartementet svarar bl.a. för infrastrukturfrågor och transportpolitik då det gäller vägar, järnvägar, sjöfart och luftfart samt transport- och trafikforskning. Regeringen anser att forskning och utveckling av ny teknik och nya institutionella ramverk kommer att bli allt mer betydelsefullt för utvecklingen av ett effektivt och hållbart transportsystem. Det behövs insatser för att ta fram ny kunskap och nya lösningar samt åtgärder för att förbättra innovationssystemet så att kunskap kan omvandlas till nya produkter och tjänster. Prioriterade områden för transportforskning är enl. den forskningspolitiska propositionen Forskning och förnyelse (Prop. 2000/01:3) transporttelematik, storstadstrafik, internationaliseringen av transportmarknaden, effekter och anpassningsbehov samt trafiksäkerhet. En ambition är att forskningssamverkan mellan staten och näringslivet ska öka liksom att den svenska transportforskningen ska ha en god internationell förankring. Möjligheterna till samordning av nationella forskningsinsatser och EU:s forskningsprogram ska tas till vara. Myndigheter inom transportforskning Näringsdepartementet ansvarar för 43 myndigheter, 28 bolag och 3 affärsverk, varav nedanstående är kopplade till infrastruktur och transportforskning: Banverket (BV), Luftfartsverket (Lfv), Sjöfartsverket (Sfv), Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA), Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), Vägverket (VV). Andra myndigheter med direkt eller indirekt anknytning till transport och transportforskning är Boverket, Naturvårdsverket, Statens Energimyndighet och Statens Räddningsverk Transportverkens forsknings- och informationsförsörjningsverksamhet Både Vägverket och Banverket har ett sektorsansvar för forskning inom sina respektive verksamhetsområden. De har givits uppdraget att finansiera forskning till nytta också för andra delar av transportsystemet än det egna direkta verksamhetsområdet.

15 VTIs BIC utredning (54) Luftfartsverket och Sjöfartsverket är affärsdrivande och har inget ålagt sektorsansvar för forskning, men båda verken är ändå aktiva på området för att på så sätt utveckla och effektivisera de egna verksamheterna. Vägverket Vägverkets roll och ansvar är definierat genom dess instruktion (SFS 1997:652), som anger följande uppgift när det gäller forskning, utveckling och demonstration (FUD): Vägverket skall särskilt verka för att samhällsmotiverad tillämpad forsknings-, utvecklings- och demonstrationsverksamhet inom vägtransportsystemet planeras, initieras, genomförs, dokumenteras och utvärderas samt att resultaten sprids. Riksdag och regering har på detta sätt pekat ut för Vägverket, med dess samlade ansvar för hela vägtransportsystemets utveckling, att forskning och utveckling inklusive demonstration (FUD) är ett mycket viktigt medel att nå transportpolitiska mål. Vägverket har successivt fått en alltmer central roll som beställare av forskning och utveckling (FoU). Detta har förstärkts genom ombildningen av den statliga FOU-finansieringsmyndigheten vid årsskiftet 2000/2001 och därmed har intresset för vägtransportrelaterad FoU minskat markant hos andra statliga FoU-finansiärer. Vägverkets forsknings- och utvecklingsverksamhet är indelad i s.k. utvecklingsområden. De behov av Forskning, Utveckling och Demonstration, dvs. FUD-verksamhet, som finns inom resp. område redovisas i FUD-program Den FUD-verksamhet som Vägverket nu initierar och ska bedriva finansieras inom ramen för ordinarie anslag. Detta innebär att Vägverket själv avgör hur mycket av de ordinarie anslagen som avsätts för denna verksamhet. I Vägverkets senaste kunskaps- och innovationsstrategi uppmärksammas kopplingen mellan kunskaps- och innovationsprocessen och betonas att det är av stor vikt att resultaten från forskningen omsätts till nya, och förbättrade prestationer (produkter och tjänster). Dokumentation och informationsspridning Vägverket har ett särskilt ansvar för att forskningsresultat inom vägtransportsystemet dokumenteras och sprids. Vägverkets bibliotek, som i första hand är ett bibliotek för de egna anställda, är öppet också för externa besökare som kan låna böcker också online via biblioteksdatabasen som innehåller ca poster. I biblioteket finns svensk och utländsk litteratur om vägtransport med tyngdpunkt på utformning, byggande och drift av vägar, broar och tunnlar men även på trafiksäkerhet, transporter och fordonsteknik. Specialsamlingar utgörs av Vägverkets och Trafiksäkerhetsverkets publikationer samt väghistorisk litteratur som kan sökas via en egen databas som Vägverkets Museum ansvarar för. Biblioteket är helt finansierat genom anslag och har tre anställda. Banverket Banverkets sektorsansvar inom järnvägsområdet innebär bland annat att Banverket skall initiera, planera och stödja tillämpad samhällsmotiverad forskning inom området. Banverkets FoU-verksamhet beskrivs i Banverkets FoU-program. Banverket skall enligt regleringsbrevet med beaktande av de förändringar som under de senaste åren skett avseende den statliga FoUfinansieringen, inom sitt verksamhetsområde stimulera forskning, teknisk utveckling och demonstrationsverksamhet. En del i detta är att främja svenskt deltagande i EU:s ramprogram för forskning och utveckling. Banverkets forskningsområden omfattar ett stort antal frågor. Ämnen som t.ex. persontrafik återfinns inom flera områden. Exempel på forskning och utveckling som bedrivs inom

16 VTIs BIC utredning (54) persontrafikområdet är bl.a. kommunikationernas roll i samhället, marknadsförändringar och kunders framtida krav på järnvägstransportsystemet, utformning av attraktiva järnvägssystem för ökad konkurrenskraft i ett hållbart samhälle. Dokumentation och informationsspridning Resultatet från genomförda FoU-projekt ska rapporteras skriftligt och Banverket har uppdraget att upprätta ett enhetligt system för rapportering av FoU-resultat, som ger utrymme för att publicering kan ske på olika sätt beroende på överenskommelse med FoU-utföraren från fall till fall. Banverket upprättar i samråd med Banverkets informationsavdelning och bibliotek ett system för lättillgänglig information om pågående och genomförda FoU-projekt. 6 Banverket gör information om FoU-verksamheten tillgänglig för externa intressenter i en forskningsdatabas där man kan få information om rapporter från avslutade FoU-projekt, sorterade efter FoU-område. I databasen finns rapporter inlagda från projekt som utförts fr o m Banverkets bibliotek har i huvudsak litteratur av järnvägsområdet med ett bestånd av ca 500 hyllmeter där 400 tidskrifter ingår. Biblioteket har en stor samling av rapporter från International Union of Railways. Bibliotekskatalogen, Raildok, startade 1991 och innehåller ca referenser. Biblioteket har 2,5 anställda. Sjöfartsverket Sjöfartsverket har ett forskningsprogram som till stor del är teknikinriktat. Verket ska initiera och stödja sjöfartsrelaterad forskning inom frågor som rör bl.a. säkerhet, miljö och transporteffektivitet. Målet är att bibehålla, utveckla och anpassa utvecklingen inom dessa områden till de nya krav som ställs såväl inom landet som i det internationella samarbetet. För att nå detta mål eftersträvas en tvärvetenskaplig forskning inom bl.a. skeppsteknik, transportekonomi, beteendevetenskap och logistik. Sjöfartsverkets forsknings- utvecklings- och demonstrationsverksamhet (FUD) gäller verkets specialområden som isbrytning, sjömätningsmetoder, positionsbestämning, kommunikation m.m. Sett totalt är dessa små nischområden, där verket försöker dra nytta av den generella teknikutvecklingen. Informationsteknik (IT) har naturligtvis många tillämpningsområden även inom sjöfarten. Dokumentation och informationsspridning Sjöfartsverkets bibliotek har litteratur om sjöfart, skeppsbyggnad, fartyg och fyrar samt seglingsbeskrivningar. Beståndet är ca volymer och 400 tidskrifter. Specialsamlingar är International Maritime Organisation (IMO) och International Hydrographic Bureau (IHB), skeppslistor, bl.a. Lloyd s register samt Sjöfartsverkets egna publikationer. Katalogen startade 1975 och innehåller ca poster. Antal anställda: 1. Luftfartsverket Luftfartsverket inriktar, enligt sin treårsplan , sin FoU-verksamhet på de fyra nyckelområdena: flygsäkerhet och human factors, luftfartens miljöpåverkan, effektivisering av luftfartens flöden, kunskap och hinder för Luftfartsverket att möta kunders och intressenters behov. Dessa områden prioriteras med bakgrund av den förväntade flygtrafikökningen. Under 6 Frågor kring spridning av forskningsresultat inom järnvägssektorn har nyligen uppmärksammats i en rapport från Banverket.

17 VTIs BIC utredning (54) hösten 1999 etablerades ett samarbete mellan Luftfartsverket och Lunds Universitet kring uppbyggandet av ett flygcentrum för utbildning, forskning och utvecklingsarbete avseende flyg och flygplatsverksamhet. Dokumentation och informationsspridning Luftfartsverkets bibliotek är inriktat på civil luftfart. Beståndet är ca 9000 volymer och 85 tidskrifter. I specialsamlingarna ingår ECAC- och ICAO-rapporter 7. Katalogen startade Antal anställda: 1,25. Forskningsfinansiärer En ny organisation för forskningsfinansiering inrättades den 1 januari 2001 efter förslag i propositionen Forskning för framtiden (prop.1999/2000:81). Syftet med den nya organisationen är att ge möjlighet till kraftsamling på viktiga vetenskapliga områden, främja samarbete mellan forskningsområden och mellan forskning och utveckling samt fokusera på innovationssystemet och den behovsmotiverade forskningen. Dessutom skall spridningen av information om forskning och dess resultat förbättras. Forskningsråd Den nya myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering består av tre nya forskningsråd, Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, FORMAS samt Verket för innovationssystem, VINNOVA. Till forskningsråden brukar också Rymdstyrelsen räknas. Forskningsråden är myndigheter som fördelar stöd till forskning utifrån vetenskapliga kriterier efter bedömningar i rådens beredningsgrupper. Dokumentation och informationsspridning VINNOVA har uppdraget att sprida information om FOU till utförare och användare av forskning samt till en intresserad allmänhet. Verket skall även utveckla samverkan mellan forskningsutförare, avnämare och andra aktörer så att ny kunskap tas till vara och omsätts i produkter, processer, tjänster, arbetsorganisation och arbetsmiljö. 8 Information om forskningsprogram och forskningsresultat publiceras via VINNOVAS hemsida. Forskning.se, för spridning av forskningsresultat, finansieras gemensamt av Vetenskapsrådet, VINNOVA, FORMAS och FAS. Forskningsstiftelser och finansiärer av teknikutveckling Forskning finansieras också av ett tiotal forskningsstiftelser, som inrättades under åren 1993 och 1994 med medel från de upplösta löntagarfonderna. Två av dessa driver industriinriktade forskningsprogram i samarbete med VINNOVA, nämligen Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) och Stiftelsen för Kunskap- och Kompetensutveckling. Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, MISTRA stöder forskning av strategisk betydelse för en god livsmiljö. NUTEK kan nämnas som exempel på finansiärer av teknikutveckling. NUTEK ger bl.a. finansiellt stöd till tekniska innovationer i deras inledningsskeden, s.k. såddfinansiering, och stöd till att skapa livskraftiga företag i regionalpolitiska stödområden. 7 European Civil Aviation Conference, ECAC, International Civil Aviation Organization, ICAV 8 Regleringsbrev

18 VTIs BIC utredning (54) Internationell finansiering Svensk forskning har traditionellt sett haft omfattande kontakter med utländska forskare främst i USA, Europa och Japan. EU/FoU-rådet, som är EU-kommissionens nationella kontaktpunkt för det sjätte ramprogrammet har sedan 1992 arbetat med att främja det svenska deltagandet i EU:s ramprogram. Det sjätte ramprogrammet innebär etablerandet av Ett europeiskt område för forskningsverksamhet (European Research Area - ERA). Svenska forskare har mellan 1997 och 2000 fått 280 miljoner euro i bidrag, vilket ger en tredjeplats i EU om man tar hänsyn till folkmängd, och Sverige finns med i 15 procent av alla projekt. Transportforskning Den största delen av den statligt finansierade transportforskningen utförs vid universitet och högskolor. I en kartläggning av svensk transportforskning år redovisades sammanlagt 28 forskningsinstitut resp. forskningsföretag med sammanlagt 935 anställda varav 230 forskare. De största enskilda forskningsinstituten var Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, med 190 anställda varav 35 forskare och Institutet för Verkstadsteknisk forskning, IVF, med 170 anställda och 50 forskare. Svenska myndigheter satsar årligen nästan en halv miljard kronor i transportrelaterad FoU. De största finansiärerna av transportforskning är Vägverket, VINNOVA och Banverket. Myndighetsfinansierad transportforskning Myndighet Mkr Vägverket 217,2 VINNOVA 164,4 Banverket 62,0 Luftfartsverket 14,0 Sjöfartsverket 3,0 SIKA 3,9 Totalt 464,5 Till detta kommer ca. 200 mkr som näringslivet bidrar med till samhällsfinansierade FOUprojekt. Transportforskning på universitet och högskolor Forskning med transportinriktning av skilda slag bedrivs på flera av landets högskolor och universitet. Några exempel är Kungliga Tekniska Högskolan och Chalmers Tekniska Högskola där man forskar i stads- och trafikplanering, transport och logistik, vägprojektering, trafikplanering och infrastruktur. Högskolan Dalarna inriktar sig på samhällsekonomiska aspekter på trafik och kommunikationer och informatik, medan man vid Högskolan 9 Nordisk Transportforskning, NTF, Transport Research Capacity in Northern Europe, Diskussioner om samordningen av myndigheternas respektive forskningsinsatser görs i den s.k. TRANSAMgruppen, där företrädare för VINNOVA, FORMAS, Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Räddningsverket och SIKA ingår. SOU 2003:38

19 VTIs BIC utredning (54) Karlskrona/Ronneby forskar på stadsstruktur och förortsförnyelse, datorstöd för fysisk planering, trafikplanering i ett livsformsperspektiv och fysisk samhällsplanering i nya former. Vid Linköpings Universitet forskar man i logistiksystem och organisation, materialflöde, transportsystem, informationssystem och infrastruktur. Vid Lunds Universitet bedriver man forskning om barns beteende i trafiken, trafiksäkerhet, trafikplanering, vägbyggnad, miljö- och energisystem, transportekonomi samt äldre och funktionshindrade i trafiken. Tvärvetenskaplig forskning inom transportområdet bedrivs också vid Umeå Universitet och vid Uppsala Universitet. Dokumentation och informationsspridning Transportforskningens resultat dokumenteras och sprids i form av avhandlingar och forskningsrapporter. Publicerade avhandlingar indexeras genom högskolebiblioteken i det nationella biblioteksdatasystemet, LIBRIS. Forskningsrapporterna publiceras i institutionernas rapportserier och görs allt oftare tillgängliga via institutionernas hemsidor. Förutom avhandlingar och forskningsrapporter produceras också en stor mängd examensarbeten och uppsatser, som man i regel kan beställa direkt via institutionerna. Förutom för avhandlingar finns inget enhetligt system för spridande av forskningsresultaten. På nationell nivå är det Sveriges nationalbibliotek, Kungl. Biblioteket, KB, som samlar in allting som trycks och ges ut i Sverige. Avdelningen för nationell samordning och utveckling, BIBSAM, förvaltar och utvecklar ansvarsbibliotekssystemet, som omfattar ansvarsbibliotek inom elva olika ämnesområden samt två associerade ansvarsbibliotek. Transportrelaterad litteratur hanteras i detta system formellt inom respektive ämnesområde t.ex. teknik, ekonomi, medicin, psykologi men inte som ett eget ämnesområde. Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI Se nedan under 3. SIKA, Statens institut för kommunikationsanalys SIKA analyserar och presenterar data samt utarbetar underlag för planeringen inom kommunikationssektorn. SIKA förser aktörer inom sektorn med nulägesbeskrivningar, prognoser och konsekvensanalyser. Tillsammans med trafikverken deltar SIKA i arbetet med att följa upp och precisera de nationella transportpolitiska målen. Myndighetens tre huvudsakliga ansvarsområden är: att vara regeringens utvärderingsorgan, att utveckla prognos- och planeringsmetoder och att stå som ansvarig för den officiella statistiken. SIKA har en samordnande roll gentemot trafikverken gällande planeringsunderlag. Kommuner och landsting Kommunförbundets gatu- och fastighetssektion har bedrivit FoU om vägtransportsystemet i tätort sedan mitten av 1980-talet. Verksamheten bedrivs i projektform och är vanligen mycket konkret inriktad på specifika och verklighetsnära kunskapsområden. Med hjälp av ett årligt ekonomiskt stöd från Vägverket och den tid som Kommunförbundet och engagerade kommuner bidrar med, har en stor mängd handböcker om vitt skilda ämnen sammanställts och spritts till kommuner och andra intressenter. Syftet är att åstadkomma en användarstyrd FoU som ska förbättra kommunernas förutsättningar att ansvara för vägtransportsystemet i tätorter. FoUverksamheten är baserad på Vägverkets Inriktningsprogram för FoU och omfattar såväl tekniska

20 VTIs BIC utredning (54) som trafiksäkerhetsmässiga, miljömässiga, administrativa, ekonomiska och organisatoriska frågor. Enligt det i mars 2000 reviderade avtalet med Vägverket skall balans eftersträvas mellan de fyra målområdena Säker trafik, God miljö, Tillgänglighet m m och Inre effektivitet. Det gällande avtalet, för åren 2000 till 2002, ger Kommunförbundets FoU-verksamhet årligen cirka 4 miljoner kronor. Vissa projekt samfinansieras därtill med andra intressenter. Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet inrättade den 1 juli 2000 en gemensam politisk beredning och en gemensam kanslienhet för tillväxt och regional utveckling. Enhetens uppgift är att arbeta med intressebevakning, övergripande service och rådgivning inom områdena arbetsmarknad, näringslivs- och regional utveckling, där bl.a. transportpolitik och infrastruktur ingår. Näringsliv, forskningsinstitut samt övriga intressenter Företagen Omkring tre fjärdedelar av den totala FoU-verksamheten i Sverige utförs inom näringslivet där tillverkningsindustrierna, främst de hög- och mellanteknologiska branscherna dominerar. Transportmedelsindustrin, teleprodukt-, läkemedels- och maskinindustrin samt industrin för precisionsinstrument står tillsammans för ca 70 procent av näringslivets totala FoU-utgifter. Övriga forskningsinstitut och forskargrupper Vid sidan av högskoleforskningen bedrivs transportforskning också av ett fåtal privata forskningsinstitut och forskargrupper som t.ex. TFK, Institutet för transportforskning, Transek, Inregia, SWECO. Inom sjöfartsområdet kan nämnas t.ex. SSPA Sweden AB, MariTerm, SAI, Sjöfartens Analysinstitut. Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier, FMS, är ett samarbete mellan flera forskningsorganisationer, där kärnan består av Institutionen för Miljöstrategiska studier vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Övriga intressenter Bland övriga intressenter kan nämnas Teknikbrostiftelserna, holdingbolag, teknopoler, industriforskningsinstitut, industriella utvecklingscentra (IUC) samt internationella intressenter som OECD/IRRD, Europeiska Transportminister Konferens, NVF, FERSI, FEHRL, ECTRI, COST, PIARC, Transportation Research Board, TRB, Transtopic. 2.5 Trender och drivkrafter inom informationsförsörjning Informationsförsörjningens betydelse för forskning och utbildning samt trender och drivkrafter har utförligt beskrivits under året i en rad utredningar bl.a. i en utvärdering av det svenska ansvarsbibliotekssystemet 13 och i Sveriges universitets- och högskoleförbunds biblioteksrapport 14. Dessutom pågår en utredning om framtidens informationsförsörjning, s.k. KB-utredningen och förstudien digitalt nätbibliotek som båda skall vara klara i slutet av Den mest uppenbara trenden är Internet, som har revolutionerat möjligheten att hitta och ladda ner information till sin egen dator. Användarna ställer därmed också i allt högre grad krav på att 13 Terje Höiseth, Luleå universitetsbibliotek Det svenska ansvarsbibliotekssystemet, BIBSAM, Sveriges universitets- och högskoleförbund, Vägar för kunskap behov av en gemensam strategisk nyorientering för högskolorna och deras bibliotek, Rapport till SUHFs styrelse och förbundsförsamling från en arbetsgrupp, september 2003

21 VTIs BIC utredning (54) informationsförsörjningssystemet ska medge detta. Den stora mängden ostrukturerad information på Internet gör det både svårt och tidsödande att hitta den kvalitetsmässigt goda informationen och behovet av att få informationen strukturerad och klassificerad är fortfarande stort. Genom den nya informationstekniken och Internet har bibliotekens roll delvis förändrats, så att det viktiga är inte bara att bygga upp samlingar utan att ge tillgång till information. Biblioteken blir mer och mer virtuella bibliotek som ger tillgång även till elektroniska publikationer. I och med det ökar också efterfrågan på hållbara lösningar för långsiktigt bevarande och framtida tillgänglighet av digital information. Tillgången till databaser och digitala tidskrifter, böcker och uppslagsverk m.m. har ökat dramatiskt. Så kan t ex de större högskolebiblioteken idag erbjuda tillgång för de egna studenterna och forskarna till mellan 4000 och 8000 elektroniska tidskrifter. Högskolornas licensavtal för kommersiell elektronisk vetenskaplig information sluts inom ramen för ett konsortium byggt på frivilligt deltagande. Upphandlingen samordnas av BIBSAM vid Kungliga Biblioteket. Licensavtalen innebär samtidigt en begränsning i åtkomst av informationen för målgrupper utanför universitetens campus. Dessa gruppers informationsbehov samordnas inte av BIBSAM utan varje organisation tecknar sina egna avtal. Internet är en viktig stimuleringsfaktor till ökad elektronisk publicering. En rörelse i universitetsvärlden har växt fram i protest mot förlagens monopol på vetenskaplig publicering och de ständiga prishöjningarna. Tanken är att genom Open Access Sources tillförsäkra forskningen kvalitetsinformation till låg kostnad. Forskare utnyttjar också alltmer möjligheter att lägga ut sina publikationer på högskolornas servrar för att slippa överlåta upphovsrätten till kommersiella förlag. I länder som Danmark, Finland, Storbritannien och USA har man startat nationella initiativ för en effektiv informationsförsörjning. Nya modeller för upphandling och finansiering av ett gemensamt basutbud av elektronisk information för utbildning och forskning efterfrågas. Också i Sverige finns tankar på att ytterligare samordna och bättre utnyttja informationsresurserna genom t ex LIBRIS nya ämnesportal, ett svenskt nätbibliotek, högskolornas samarbete om elektronisk publicering, forskningsrådens gemensamma databas för forskningsresultat (forskning.se). Drivkrafterna är de besparingar som kan uppnås genom att istället för många informationssilos ha en One-Stop-Shop för informationen. En viktig förändring är också skärpningen av upphovsrättslagstiftningen inom EU som förväntas träda i kraft under Konsekvensen kommer bl.a. att bli inskränkningen av fri kopiering av tidskriftsartiklar SWOT-analys Hot och möjligheter Det största hotet mot informationsförsörjningssystemet för transportforskning är en avveckling av BICs externa verksamhet p g a brist på pengar. VTI har aviserat att man utan extra anslag inte kan upprätthålla den externa informationsverksamheten utan skulle vara tvungen att i det närmaste avveckla BIC.

Utvärdering av extern verksamhet vid VTIs bibliotek och informationscenter

Utvärdering av extern verksamhet vid VTIs bibliotek och informationscenter Utvärdering av extern verksamhet vid VTIs bibliotek och informationscenter Slutrapport Wolfgang Heller, Birgit Maxe, Margaretha Nelke, Claes Ottne 2003-12-31 VTIs BIC utredning 2003 2(54) Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Informationshantering i praktiken.

Informationshantering i praktiken. Informationshantering i praktiken. Bibliotek och informationscenter (BIC) vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Birgitta Sandstedt, chef för BIC VTI i korthet Statens väg- och transportforskningsinstitut

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Uppdrag att inkomma med analys som ger underlag till regeringens forskningspolitik

Uppdrag att inkomma med analys som ger underlag till regeringens forskningspolitik Regeringsbeslut IV:2 2015-03-12 S2015/1856/SAM Socialdepartementet Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd Box 894 101 37 Stockholm Uppdrag att inkomma med analys som ger underlag till regeringens

Läs mer

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag?

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag? Svensk kompetens- & innovationsutveckling Var står vi idag? Göran Rudbäck FoU samordnare, SjöV Stockholm 8 november, 2012 Dagsläget...! År av utredningar En tydlig strategiprocess i maritima klustret Forsknings-

Läs mer

Utmaningsdriven innovation strategier och prioriteringar

Utmaningsdriven innovation strategier och prioriteringar Utmaningsdriven innovation strategier och prioriteringar Peter Eriksson Chefsstrateg VINNOVA VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt Bild 2 1 Varför ny strategi Sverige i världen

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren

Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap. Politikområde Verksamhetsområde Verksamhetsgren Regeringsbeslut 47 2006-12-21 S2006/10212/SK(delvis) Socialdepartementet Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap Box 2220 103 15 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2007 avseende Forskningsrådet

Läs mer

Presentationens uppläggning

Presentationens uppläggning Presentationens uppläggning Svensk transportforskning 1999 En En strategi för för svensk transportforskning 2001 2004 Trafikverkens forskningsplaner VINNOVAs arbetssätt och och prioriteringar Syntes Presentationens

Läs mer

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen

Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen 2006-09-23 Sidan 1 av 5 Dnr [nr] Kommunledningskontoret Björn Amnow Telefon: 0611 348050 Utskott 1 Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen Inledning Genom initiativ från Europa Forum Norr

Läs mer

Uppdrag att etablera en funktion för Testbädd Sverige

Uppdrag att etablera en funktion för Testbädd Sverige Regeringen Proj. n r VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM A k 2017-05- 1 2 Regeringsbeslut I 3 2017-05-04 N2017/03280/IFK Näringsdepartementet D/Dnr 2QIT-02nt-l Verket för innovationssystem 101 58 Stockholm Uppdrag

Läs mer

Miljardsatsningar på FoI inom samhällsbyggandet

Miljardsatsningar på FoI inom samhällsbyggandet Miljardsatsningar på FoI inom samhällsbyggandet Sammanfattning 2016-09-21 I budgetpropositionen för 2017 har regeringen aviserat stora satsningar på forskning och innovation inom samhällsbyggandet. I november

Läs mer

Foto: Nils-Johan Norenlind TRANSAM. Samordning av transportforskning i Sverige

Foto: Nils-Johan Norenlind TRANSAM. Samordning av transportforskning i Sverige Foto: Nils-Johan Norenlind TRANSAM Samordning av transportforskning i Sverige Januari 2007 Fungerande transporter är en viktig del av vår vardag. Betydelsen för samhälle, tillväxt och sysselsättning är

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 15 september 2006

Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 15 september 2006 1 Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för 15 september 2006 Plats: SUHF:s kansli, Stockholm Närvarande: Göran Sandberg, Umeå universitet, ordförande Lars Björnshauge, Lunds universitet, vice ordförande

Läs mer

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Open Access - nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Aina Svensson, Enheten för digital publicering Uppsala universitetsbibliotek

Läs mer

Pressmeddelande från Formas och BIC

Pressmeddelande från Formas och BIC Pressmeddelande från Formas och BIC 2002-12-12 Nytt samarbete mellan Formas och BIC Formas och BIC har idag undertecknat ett samarbetsavtal. De kommer att arbeta för att svensk byggforskning ska få en

Läs mer

Arne Jensen, Professor i transportekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Kompetensgruppen för Logistik och Transportekonomi,

Arne Jensen, Professor i transportekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Kompetensgruppen för Logistik och Transportekonomi, Hvad er det som gør, at der er så gode relationer mellem erhverv og forskning i Sverige med fokus på transportområdet og kan Danmark lære noget af det? Arne Jensen, Professor i transportekonomi, Handelshögskolan

Läs mer

Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle"

Remiss av rapporten Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle Regeringskansliet Remiss 2017-01-31 N2017/00055/IFK Näringsdepartementet Enheten för innovation, forskning och kapitalförsörjning Michael Jacob Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. Dir. 2016:2. Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016.

Kommittédirektiv. Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. Dir. 2016:2. Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016. Kommittédirektiv Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö Dir. 2016:2 Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

- en storsatsning i samarbete mellan Handelshögskolan, Chalmers, näringslivet och offentlig sektor. Johan Woxenius

- en storsatsning i samarbete mellan Handelshögskolan, Chalmers, näringslivet och offentlig sektor. Johan Woxenius Logistikforskning k i - en storsatsning i samarbete mellan Handelshögskolan, Chalmers, näringslivet och offentlig sektor, Professor i sjöfartens transportekonomi och logistik 1 Våra styrkeområden Godstransporter!

Läs mer

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds

Läs mer

KB:s samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer Sidnummer 1

KB:s samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer Sidnummer 1 KB:s samordningsuppdrag för öppen tillgång till vetenskapliga publikationer Sidnummer 1 KB:s regleringsbrev 2017 Samordning av arbete kring öppen tillgång Kungl. biblioteket ska samordna arbetet med införande

Läs mer

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova

Forskningsfinansiering i Sverige. Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Forskningsfinansiering i Sverige Sedan 2001 finns fyra forskningsråd i Sverige: Vetenskapsrådet Forte Formas Vinnova Vetenskapsrådet Vetenskapsrådet är den stora grundforskningsmyndigheten med tre ämnesråd;

Läs mer

Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006

Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006. rapportering av sektorsansvaret 2006 Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv 2006 rapportering av sektorsansvaret 2006 INNEHÅLL 1 Bakgrund 3 2 Nuteks sektorsansvar 4 - Omfattning och ambitionsnivå 3 Nuteks rapportering

Läs mer

Varför bildas Trafikverket?

Varför bildas Trafikverket? Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen

Läs mer

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden Regeringsbeslut 11:3 REGERINGEN 2010-09-30 U2010/5685/F Utbildningsdepartementet ISKAPSRÅDETl Vetenskapsrådet Box 1035.INK W. 101 38 Stockholm (pn,.///?/tf ihandl. Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering

Läs mer

Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning

Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning Datum Diarienummer 2017-03-13 1.2.4-2017-612 Handläggare Mikael Jonsson Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning Vetenskapsrådet ansvarar enligt instruktionen för att nationellt samordna

Läs mer

Samverkan som framgångsfaktor för forskning och innovation Johanna Adami, leg. läk. professor

Samverkan som framgångsfaktor för forskning och innovation Johanna Adami, leg. läk. professor Samverkan som framgångsfaktor för forskning och innovation Johanna Adami, leg. läk. professor Direktör, avdelningschef Bild 2 Sveriges innovationsmyndighet Vi stärker Sveriges innovationskraft för hållbar

Läs mer

VETENSKAPSRÅDETS UPPDRAG: SAMORDNA DET NATIONELLA ARBETET MED ATT INFÖRA ÖPPEN TILLGÅNG TILL FORSKNINGSDATA

VETENSKAPSRÅDETS UPPDRAG: SAMORDNA DET NATIONELLA ARBETET MED ATT INFÖRA ÖPPEN TILLGÅNG TILL FORSKNINGSDATA VETENSKAPSRÅDETS UPPDRAG: SAMORDNA DET NATIONELLA ARBETET MED ATT INFÖRA ÖPPEN TILLGÅNG TILL FORSKNINGSDATA Sofie Björling, chef för avdelningen för forskningsinfrastruktur NPR Open Access 1/6 2017 Bakgrund

Läs mer

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Helena Francke UH bibliotekkonferansen 2015 Bergen, 18 juni 2015 helena.francke@hb.se Bakgrund och perspektiv 1 Publicera! (2013) Belysa bakgrunden

Läs mer

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Långsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället: Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers

Långsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället: Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers Långsiktig utveckling av svenska lärosätens samverkan med det omgivande samhället: Effekter av forsknings- och innovationsfinansiärers insatser Presentation på VINNOVA 2015-04-08 Tomas Åström Faugert &

Läs mer

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4

Läs mer

Statens kulturråd. Utbildningsdepartementet Dnr KUR 2004/ Stockholm 1(4) YTTRANDE. KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129)

Statens kulturråd. Utbildningsdepartementet Dnr KUR 2004/ Stockholm 1(4) YTTRANDE. KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) Statens kulturråd SWEDISH NATIONAL COUNCIL FOR CULTURAL AFFAIRS Utbildningsdepartementet 04-05-26 Dnr KUR 2004/388 103 33 Stockholm 1(4) YTTRANDE KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) Kulturrådet

Läs mer

Forskning med fokus på transporter

Forskning med fokus på transporter 2012:31 Forskning med fokus på transporter en väg till måluppfyllelse? MISSIV DATUM DIARIENR 2012-10-22 2012/62-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2012-03-08 N2012/1373/TE Regeringen Näringsdepartementet 103 33

Läs mer

SUHF HfR 13 nov 2015 Maria Thuveson, chef avdelningen för forskningsfinansiering

SUHF HfR 13 nov 2015 Maria Thuveson, chef avdelningen för forskningsfinansiering SUHF HfR 13 nov 2015 Maria Thuveson, chef avdelningen för forskningsfinansiering Vetenskapsrådets organisation Vetenskapsrådet styrs av lag och förordning 1 Vetenskapsrådet ska ge stöd till grundläggande

Läs mer

SUHF Dialogseminarium

SUHF Dialogseminarium SUHF Dialogseminarium 2013-01-18 Sweden ScienceNets(SweCRIS) roll i det digitala ekosystemet för forskningsinformation Torulf Lind, Vetenskapsrådet Vad är Sweden ScienceNet? Vad är Sweden ScienceNet? Sweden

Läs mer

Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 1 november 2007

Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 1 november 2007 1 Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 1 november 2007 Plats: SUHF:s kansli, Stockholm Närvarande: Göran Sandberg, Umeå universitet, ordförande Lars Björnshauge,

Läs mer

Utbildning inom väg- och trafikområdet

Utbildning inom väg- och trafikområdet Utbildning inom väg- och trafikområdet Finansierat av Vägverket/Trafikverket Charlotta Johansson Avdelningen för arkitektur och vatten Luleå tekniska universitet 97 87 Luleå Epost: Charlotta.M.Johansson@ltu.se

Läs mer

Kommittédirektiv. Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag. Dir. 2010:55. Beslut vid regeringssammanträde den 12 maj 2010

Kommittédirektiv. Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag. Dir. 2010:55. Beslut vid regeringssammanträde den 12 maj 2010 Kommittédirektiv Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag Dir. 2010:55 Beslut vid regeringssammanträde den 12 maj 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska underlätta införandet av en ny planoch

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

Hållbar uppvärmning med värmepumpar

Hållbar uppvärmning med värmepumpar Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen

Läs mer

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala

Läs mer

Initiativ för att stärka handeln. En strategisk forskningsagenda

Initiativ för att stärka handeln. En strategisk forskningsagenda Initiativ för att stärka handeln En strategisk forskningsagenda Om Handelsrådet Handelsrådet är en kollektivavtalsstiftelse med övergripande syfte att förena parterna inom handeln i en strävan att stärka

Läs mer

Nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information

Nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information Nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information Ulf Kronman Samordnare för programmet OpenAccess.se Kungliga biblioteket Mötesplats Open Access 2013, Göteborgs universitet 2013-04-18

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering. Dir. 2007:102. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Kommittédirektiv. Utvärdering av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering. Dir. 2007:102. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Kommittédirektiv Utvärdering av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering Dir. 2007:102 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall

Läs mer

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16)

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16) Näringsdepartementet Enheten för innovation och forskning 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-06-08 Ulrica Dyrke N2015/2421/IF Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU

Läs mer

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Centrum för energieffektiv belysning Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Finansiärer Energimyndigheten Trafikverket Bertil och Britt Svenssons stiftelse Syfte att

Läs mer

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet Diarienr 2014-007361 Utlysningsbeskrivning strategiska innovationsagendor Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet 2015-09-21 2015-11-12 Beslutsdatum 2015-09-18

Läs mer

Forskningsresurser i högskolan

Forskningsresurser i högskolan , Rapport 2013:7 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008 2012 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008

Läs mer

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas

Läs mer

Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela Sverige

Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela Sverige Regeringsbeslut 2 Kulturdepartementet 2015-06-11 Ku2014/01693/KI Kungl. biblioteket Box 5039 102 41 Stockholm Ku2015/00747/KI Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela

Läs mer

Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut

Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut 2006-12-21 Utlysning Stärkt samverkan mellan industriforskningsinstitut och lärosäten 2 1. Inbjudan VINNOVA inbjuder härmed industriforskningsinstitut och lärosäten att inkomma med ansökningar avseende

Läs mer

Samverkan och nätverk inom ABM-området. Infrastruktur i samverkan. 11 november Gunnar Sahlin.

Samverkan och nätverk inom ABM-området. Infrastruktur i samverkan. 11 november Gunnar Sahlin. Samverkan och nätverk inom ABM-området Infrastruktur i samverkan 11 november 2008 Gunnar Sahlin Från separata arkiv, bibliotek och museer till ett samlat digitalt nätverk utan nationsgränser Biblioteksvärlden

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

Open access och innovation

Open access och innovation Open access och innovation Innovation by Collaboration 180918 Jonas Gilbert, bibliotekschef Södertörns högskola jonas.gilbert@sh.se Upplägg Några milstolpar kring utvecklingen av open access. (En intressant

Läs mer

Marie Gustafsson. Böcker. Böcker. Tidningar och. Utskrifter

Marie Gustafsson. Böcker. Böcker. Tidningar och. Utskrifter Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens innehåll: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer Olika typer av informationskällor Vetenskapliga

Läs mer

Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN

Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN 2007-11-26 Dnr 333/2007 1 (6) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN

Läs mer

Utlysning Steg 1 - Etablering av innovationsmekanism för utveckling av samhällsskydd och beredskap

Utlysning Steg 1 - Etablering av innovationsmekanism för utveckling av samhällsskydd och beredskap MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (7) Enheten för inriktning av forskning Utlysning Steg 1 - Etablering av innovationsmekanism för utveckling av samhällsskydd och beredskap Inledning

Läs mer

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas SKRIVELSE Vårt dnr: 2014-06-30 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Cecilia Mårtensson Regeringen 103 33 Stockholm Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas Det finns stora

Läs mer

KLIMAT 2006 Mätteknik och sensorer

KLIMAT 2006 Mätteknik och sensorer 1 2006-05-31 Utlysning KLIMAT 2006 Mätteknik och sensorer 2 1. Inbjudan VINNOVA inbjuder härmed svenska universitet, högskolor, och forskningsinstitut att inkomma med ansökan om finansiering av projekt

Läs mer

Forskning och utbildning för konkurrenskraft Industrins Offert till Sverige

Forskning och utbildning för konkurrenskraft Industrins Offert till Sverige Forskning och utbildning för konkurrenskraft Industrins Offert till Sverige Lägesrapport 2008 Agneta Dreber 081124 2005 2006 2007 2008 Industriforskningsinstitut Teknikcollege Ingenjörsutbildning Dialog

Läs mer

Open access ett nationellt perspektiv

Open access ett nationellt perspektiv Open access ett nationellt perspektiv SFIS Höstkonferens, Borås 8 november 2012 Aina Svensson, OpenAccess.se, Kungliga biblioteket och Uppsala universitetsbibliotek Vad är open access? Fri tillgång till

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

Effektivare transportsystem genom nya verksamhetsmodeller på transportsektorn

Effektivare transportsystem genom nya verksamhetsmodeller på transportsektorn Effektivare transportsystem genom nya verksamhetsmodeller på transportsektorn Trafikrådet Eeva Linkama, trafikpolitiska avdelningen NVF 13 Seminarium i Tammerfors 17.10.2007 1 Framtida utmaningar för transportsektorn

Läs mer

FORSKNINGSFINANSIERING

FORSKNINGSFINANSIERING FORSKNINGSFINANSIERING För frågor, kontakta dan.holtstam@vr.se INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE USA, Kina och Japan är för närvarande de länder som i absoluta tal satsar mest på forskning och utveckling (FoU).

Läs mer

Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan

Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling & samverkan Uppdrag: Nationell bibliotekssamverkan Kungliga biblioteket (KB) har av regeringen fått ett samordningsuppdrag för biblioteksväsendet.

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för hållbara städer. Dir. 2011:29. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011

Kommittédirektiv. Delegation för hållbara städer. Dir. 2011:29. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Kommittédirektiv Delegation för hållbara städer Dir. 2011:29 Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Sammanfattning En delegation ska verka för hållbar utveckling av städer, tätorter och bostadsområden.

Läs mer

Open Access i Sverige

Open Access i Sverige Open Access i Sverige Jan Hagerlid Avdelningen för Nationell samverkan, KB Samordnare för programmet OpenAccess.se SUB den 5 oktober 1 Vem gör vad? Policy för Open Access Utveckling av öppna fulltextarkiv

Läs mer

Utlysning om stöd för energiinriktade strategiska innovationsagendor

Utlysning om stöd för energiinriktade strategiska innovationsagendor Diarienr 2014-007361 Utlysningsbeskrivning strategiska innovationsagendor Utlysning om stöd för energiinriktade strategiska innovationsagendor 2015-01-07 2015-05-27 Beslutsdatum 2014-12-15 2 (11) Innehåll

Läs mer

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 250 år av erfarenhet Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 2005 För tio år sedan iphone finns inte Spotify finns inte YouTube finns inte World of Warcraft finns inte Fler känner till

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Underlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008

Underlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008 Underlag till regeringens forskningsproposition för perioden 2005-2008 1. Inledning Regeringens kommande forskningsproposition för perioden 2005-2008 kan komma att bli ett ställningstagande för forskning

Läs mer

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har

Läs mer

VINNVINN konceptdokument

VINNVINN konceptdokument Konceptdokument VINNVINN05 1 VINNVINN konceptdokument Syftet med dokumentet är att lägga fast förutsättningarna för fortsättningen och utvidgningen för VINNVINN-projekten för 2005-2006. VINNVINN är ett

Läs mer

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Kommittédirektiv Forskning och utveckling på försvarsområdet Dir. 2015:103 Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till inriktningen, omfattningen

Läs mer

Kallelse till extra bolagsstämma i RISE Research Institutes of Sweden AB

Kallelse till extra bolagsstämma i RISE Research Institutes of Sweden AB Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Stockholm 2015 11 02 Kallelse till extra bolagsstämma i RISE Research

Läs mer

Forskningsrådet Formas Informationsmöte om utlysningar 2019 Linda Bergqvist Ampel

Forskningsrådet Formas Informationsmöte om utlysningar 2019 Linda Bergqvist Ampel Forskningsrådet Formas Informationsmöte om utlysningar 2019 Linda Bergqvist Ampel Formas ansvarsområden Miljö Areella näringar Samhällsbyggande Formas uppdrag Främja och stödja grund- och behovsmotiverad

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Trafikverksutredningens betänkanden SOU 2009:24 och 2009:31 - Remissvar

Trafikverksutredningens betänkanden SOU 2009:24 och 2009:31 - Remissvar dit SJOFARTSVERKET =06-17 9~92I Sjofart och Samhalle Handläggare, diitkcrelefon Ert datum Er beteckning Gunnar Eriksson, 011-19 1260 2009-04-08, 2009-04-09 N2009/2307/IR, N2009/374011R Näringsdepartementet

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning

Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning PM 2015:79 RI (Dnr 138-723/2015) Strategi för kvalitets- och innovationsarbete inom staden och samarbete med högre utbildning och forskning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.

Läs mer

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET STRATEGISK AGENDA 2015 2018 1 2 HÄLSAAR BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET IVVÄLFÄRDHÄ VHÄLSAVÄ BETS S Vision och strategier för Fortes verksamhet inom hälsa, arbets liv och välfärd 2015 2018 Forte arbetar på uppdrag

Läs mer

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser Version 2015-04-01 Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser Kapitel 1 Introduktion Yta för bild 2 Innehåll Förord... 4 1 Introduktion... 5 1.1 Transportpolitikens mål och Trafikverkets

Läs mer

Kommittédirektiv. Inrättande av en ny myndighet för hållbar tillväxt i företag och ökad nationell och regional konkurrenskraft. Dir.

Kommittédirektiv. Inrättande av en ny myndighet för hållbar tillväxt i företag och ökad nationell och regional konkurrenskraft. Dir. Kommittédirektiv Inrättande av en ny myndighet för hållbar tillväxt i företag och ökad nationell och regional konkurrenskraft Dir. 2008:69 Beslut vid regeringssammanträde den 22 maj 2008 Sammanfattning

Läs mer

KBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen.

KBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen. Sid 1 (6) Yttrande Dnr 2007-10-08 Er ref N2007/6036/IR Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 2010-2019 (N2007/6036/IR) Regeringen

Läs mer

Forskning och utveckling i Sverige 2015 preliminära uppgifter

Forskning och utveckling i Sverige 2015 preliminära uppgifter Rapport 1 (10) 2016-08-08 Forskning och utveckling i Sverige 2015 preliminära uppgifter Bakgrund I Statistiska Centralbyråns (SCB) statistik över forskning och utveckling (FoU) undersöks de resurser som

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Svar på remiss: Kvalitetssäkring av forskning. Rapportering av ett regeringsuppdrag

Svar på remiss: Kvalitetssäkring av forskning. Rapportering av ett regeringsuppdrag Handläggare Beate Eellend, Jonas Nordin Datum 2018-06-18 Dnr 1.3-2018-322 Universitetskanslersämbetet Box 7703 103 95 Stockholm Svar på remiss: Kvalitetssäkring av forskning. Rapportering av ett regeringsuppdrag

Läs mer

STRATEGI FÖR FORSKNING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

STRATEGI FÖR FORSKNING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD STRATEGI FÖR FORSKNING INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2018-2024 REGIONALA FORSKNINGSRÅDET SAMVERKANSNÄMNDEN, UPPSALA-ÖREBRO SJUKVÅRDSREGION Upprättare: Katarina Wijk, föreståndare RFR Strategi för forskning

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn. Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur

Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn. Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur Upplägg 1. Varför behöver byggherrar engagera sig i utvecklingsarbete

Läs mer

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51

Fotograf Bengt Ekberg. Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete. Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Fotograf Bengt Ekberg Strategi för Värmdö kommuns internationella arbete Antagen av kommunfullmäktige 2009-03-04 51 Övergripande plattform Värmdö kommuns internationella arbete ska vara förankrat i den

Läs mer

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11 Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer