GYMNASIE & VUXENUTBILDNING. Nämnds budget

Transkript

1 GYMNASIE & VUXENUTBILDNING Nämnds budget 2014

2 Innehållsförteckning 1 Översiktlig beskrivning av nämnden Nämndens uppdrag Verksamhetens omfattning Nämnd/styrelse Förvaltningens organisation Så här styrs kommunen Så här styr nämnden Visionen visar vart vi vill Kommunens omvärldsanalys Nämndens omvärld Kommunfullmäktiges inriktningar Vår värdegrund, Bitt Valfrihet Nämndens inriktning Mål Ökat inflytande Bemötande och tillgänglighet Hälsosamt liv Minskat bruk av alkohol, tobak och narkotika Bättre fritid Trygg kommun Företagsvänlig kommun Minskat försörjningsstöd Minskad energianvändning Ekologiska livsmedel Minskade koldioxidutsläpp Alla verksamheter skall vara miljöcertifierade Bra skola Attraktiv arbetsplats Direktiv Direktiv från kommunfullmäktige Direktiv från nämnden Nämndens kvalitetsdeklarationer Nyckeltal/Verksamhetsmått Resursmått Prestationsmått Effektmått Personalmått Resursmått Prestationsmått Effektmått Ekonomi med kommentarer Driftbudget Investeringsbudget Intern kontroll Intern kontroll Kompetensförsörjningsplan Attrahera/rekrytera Utveckla/behålla Avsluta... 40

3 15.4 Analys Policys, planer och program Taxor och avgifter Nämndbudget

4 1 Översiktlig beskrivning av nämnden 1.1 Nämndens uppdrag Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning ansvarar för: Gymnasieskola och gymnasiesärskola gymnasieutbildning av ungdomar år Kommunal vuxenutbildning utbildning av vuxna från 20 år och uppåt, Arbetsmarknadspolitiska insatser för kommuninvånare år Studie- och yrkesvägledning för kommunens alla invånare Särskild utbildning för vuxna Yrkeshögskoleutbildningar Kulturskolan för barn och ungdomar 5-20 år Samordningsansvar för kommunens reguljära flyktingmottagning 1.2 Verksamhetens omfattning Totalt så finns det cirka gymnasieelever folkbokförda i kommunen. Av dessa genomför cirka 67 procent sin utbildning i kommunens gymnasieskolor. I kommunens gymnasieskolor går cirka 2600 elever. Vuxenutbildningen har cirka 6000 kursdeltagare. Kulturskolan har cirka 2000 elever och runt 45 lärare. Dessutom möter Kulturskolan cirka 1000 elever genom olika projekt i grundskolan. 1.3 Nämnd/styrelse I Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning ingår 11 ordinarie ledamöter och 7 ersättare. Presidiet består av ordförande och vice ordförande. Presidium sammanträder två gånger inför varje nämndsammanträde. 1.4 Förvaltningens organisation Förvaltningen leds av en förvaltningschef med en förvaltningsstab. Aranäsgymnasiet och Elof Lindälvs gymnasium leds av varsin verksamhetschef. Verksamhetscheferna leder enhetsansvariga rektorer, på Aranäs fyra och på Lindälv fem. Enheterna som leds av rektorer, delar skolorna i mindre skolor och inom enheterna återfinns de olika gymnasieprogrammen. Aranäsgymnasiet har sju nationella program, Introduktionsprogrammen (IM), International Baccalaureate (IB) och Gymnasiesärskolans individuella program. Från och med 2013 ingår även Yrkeshögskolan i Aranäsgymnasiets organisation. Elof Lindälvs gymnasium har tio nationella program, Introduktionsprogram och Gymnasiesärskolans nationella program samt från och med 2013 även Särskild utbildning för vuxna. Bägge gymnasieskolorna har även en nationellt godkänd elitidrottsutbildning, (NIU). I Kungsbacka bedrivs även Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege. Nämndbudget

5 Nämnden startade under 2013 en tredje gymnasieskola, Beda Hallbergs Gymnasium, med ett 10-tal elever. Under hösten 2013 så tillkommer ytterligare ett 40-tal elever. Fullt utbyggt är planen att det kommer att finnas elever. Skolan erbjuder samhällsvetenskapsprogrammet inriktning beteendevetenskap med profil Kommunikation och ledarskap. Skolan vänder sig både till den som söker ett litet kommunalt alternativ direkt från högstadiet och till ungdomar år som på något sätt vill tillbaka till studier och meningsfull sysselsättning. Inom Kompetenscentrum finns enheterna Vuxnas Lärande, Arbetsliv, Vägledning och Studion. Enheten Vuxnas Lärande ansvarar för samordning, beställning och uppföljning av vuxenutbildningen i. Kompetenscentrum leds av en verksamhetschef och respektive enhet av en enhetschef. I gäller kundvalssystem för gymnasial vuxenutbildning och svenskundervisning för invandrare (sfi). De studerande kan välja mellan ett stort antal utbildare/skolor med olika profilering, både privata och kommunala. Enheten för Arbetsliv arbetar främst på uppdrag av Individ- och familjeomsorgen och Arbetsförmedlingen. Målgruppen är både kommuninvånare som står långt ifrån arbetsmarknaden och invånare som inom kort har alla möjligheter att få en anställning. Oavsett i vilken situation man befinner sig i är uppdraget att på olika sätt motivera och stärka individen för att lättare kunna nå arbetsmarknaden eller börja studera. Kompetenscentrum erbjuder också studie- och yrkesvägledning. Enheten för Vägledning ansvarar för opartisk vägledning för kommunens grund- och gymnasieskolor, vuxenutbildning samt för allmänheten. Ansvarar för att alla kommunens invånare ska ha möjlighet att få vägledning inför sina karriärval. Enheten Studion arbetar inom områdena grundläggande vuxenutbildning, uppdragsutbildning, utveckling av lärcentrum och lärstöd. Inom nämndens ansvarsområde finns också Kulturskolan vilken erbjuder undervisning i de vanligaste instrumenten samt sång, dans, teater och konst. Kulturskolan är en frivillig och avgiftsbelagd verksamhet, öppen för alla barn och ungdomar mellan 5-20 år i samt bedriver rytmikverksamhet för yngre barn. Det finns även viss verksamhet för förskolebarn och vuxna. Samverkan med grundskolan sker också i stor utsträckning. Kulturskolan leds av en verksamhetschef och en enhetschef. Nämndbudget

6 2 Så här styrs kommunen I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund. Vi har en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar inriktning, mål och direktiv för arbetet, medan förvaltningarna bestämmer hur det ska göras i sina genomförandeplaner. Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill och skapa ett bra resultat för kommuninvånarna. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når de resultat vi vill om vi följer det som politikerna beslutat om. Det här är Kungsbackas styrmodell Så här tar vi fram budgeten Nämndbudget

7 2.1 Så här styr nämnden Övergripande styrning Styrningen i förvaltningen utgår från beslutat årshjul med planering och uppföljning. Kommunfullmäktiges mål riktas till hela förvaltningen eller adresseras till specifika verksamheter. Adressat ansvarar för att ta fram en genomförandeplan för respektive mål, alt adresserar målet vidare i sin organisation. Man ansvarar också att vid delårsbokslut och årsbokslut rapportera hur man arbetat med målet, samt redovisa vilka resultat man uppnått. Systematiskt kvalitetsarbete på verksamhetsnivå Verksamhetschefen upprättar årligen en övergripande rapport över hur verksamhetens arbete samt hur man uppfyllt adresserade prioriterade mål från kommunfullmäktige samt nämndens resultatmål. Verksamhetschefen har huvudansvaret för att de kommunala målen tas om hand i planeringen och uppföljningen. Som underlag för uppföljningen används bland annat rektorernas dokumentation. Systematiskt kvalitetsarbete på skolenhetsnivå Huvudprincipen är att rektor har ansvar för planering och uppföljning av de nationella målen. Varje rektor upprättar inför varje läsår en plan för skolenheten, en s.k. genomförandeplan. I denna ingår åtgärder för att öka måluppfyllelsen i förhållande till de nationella målen, att nå kommunfullmäktiges prioriterade mål samt nämndens resultatmål. I samband med läsårsavslutningen upprättar rektor en rapport över vilka resultat och förslag till förbättringar som det lokala kvalitetsarbetet har lett fram till. Rektor bestämmer hur det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs i praktiken på sin enhet och när de olika uppföljningarna och analyserna genomförs under läsåret. Nämndbudget

8 3 Visionen visar vart vi vill Vi har en vision om hur vi vill att det ska vara att bo och verka i Kungsbacka i framtiden. Visionen pekar ut riktningen och visar vart vi vill. Alla ledare och alla medarbetare har ett ansvar att verka för att vi gemensamt når visionen. Det är de gemensamma ansträngningarna som avgör om vi kommer dit. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun Kungsbacka är en del av storstadsregionen Göteborg med dess puls, arbetsmarknad och kulturutbud, men också en del av Halland. Kommunen består även av landsbygd med dess lugnare rytm. Den unika miljön med kusten, naturen, kulturlandskapet och den vackra innerstaden, gör Kungsbacka till en attraktiv kommun att bo i. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun. Detta sammantaget leder till det goda livet och gemenskap människor emellan. Kungsbacka kan ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati Kungsbacka är bra för invånarna såväl unga som gamla. Våra skolor skall vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. I den kommunala verksamheten bemöts alla invånare med uppmärksamhet och intresse. Med utbyggnaden av bredband kan Kungsbacka ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati. Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans oavsett om det sker i skolor, i hem, på arbetsplatser eller på gator och torg. Missbruk försöker vi stävja tidigt och ge en hjälpande hand om det trots allt går snett. Tryggheten i de sociala välfärdssystemen ska fungera och finnas till hands när vi behöver den. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen Ett levande och livligt Kungsbacka behöver en bättre balans mellan boende och arbetstillfällen. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen. Handelsplatsen Kungsbacka blir en del av dynamiken i det moderna Kungsbacka med fler etableringar och satsning på utbildning. Nya företag och arbetsplatser skall etableras längs såväl E6 som västkustbanan. Småindustri och hantverk skall utvecklas i kommunens olika delar. Valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter Kungsbacka stad skall växa och bli ett mer framträdande nav i kommunen. Vi skall bygga tätare, mer stadslikt och högre än tidigare. Utvecklingen skall präglas av variation, valfrihet och verksamhet. Variation i stadsplanering med en nybyggnation som har mer djärv stil och arkitektur, valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter... Nämndbudget

9 Ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser och restaurangbesök... verksamhet med nya arbetsplatser inom service- och tjänstesektorn samt ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser, restaurangbesök och övernattningsmöjligheter. Ny bebyggelse skall präglas av varsamhet så att kulturvärden beaktas. Kungsbackas tillhörighet och tillgänglighet i Göteborgsregionen och Region Halland skall stärkas genom bättre kommunikationer. Flaskhalsar för både väg- och järnvägstrafiken byggs bort, och möjligheten att åka kollektivt utökas. Kungsbackaån är en tillgång vars närområde skall utvecklas till en unik miljö för boende, aktiviteter och arbete. Området längs Kungsbackaån med närhet till innerstaden, pendel och handelscentra kan skapa spännande förutsättningar för stadsliv ute och inne, som gör området känt och ger Kungsbacka profil i hela regionen. Nämndbudget

10 4 Kommunens omvärldsanalys I omvärldsanalysen har fyra övergripande drivkrafter och fjorton säkra trender identifierats. Dessa drivkrafter och trender utgör tillsammans de förändringar i omvärlden som påverkar kommunens verksamhet. Fyra övergripande drivkrafter 1. En växande befolkning Färre unga ska försörja fler gamla, något som på sikt blir allt svårare. Detta innebär att vi har växande grupper med stora behov av särskild service. 2. Den tekniska utvecklingen Teknikutvecklingen går snabbt inom många områden och har en stark påverkan på hela vårt samhälle. Vi kan idag enkelt kommunicera med varandra över hela världen. IT-utvecklingen har medfört fler valmöjligheter på marknaden. Nya smarta och effektiva lösningar inom områden som bostäder, transporter och energi hänger till stor del ihop med teknikutvecklingen. 3. Med fokus på miljön Miljö- och klimatfrågan har kommit alltmer i fokus. Frågan prioriteras betydligt mer politiskt såväl som av näringsliv och organisationer. 4. Individen står i centrum Den enskilde individens krav och möjligheter till att fatta egna beslut i vardagen har ökat. Den ökade individualiseringen tillsammans med ökad kunskapsnivå bland invånarna höjer kraven och förväntningarna på tjänster, inte minst välfärdstjänster. Fjorton säkra trender De fyra övergripande drivkrafterna driver den globala utvecklingen framåt och påverkar därmed hela världen. Drivkrafterna driver även på de fjorton säkra trender som identifierats i omvärldsanalysen. Dessa trender påverkar Kungsbackas möjligheter till att vara en attraktiv kommun fram till år Sammanfattningsvis, samspelar drivkrafterna med nedanstående trender på så vis att de påverkar vår verksamhet med avseende på våra möjligheter att nå våra mål. 1. Ökad medvetenhet om miljö- och energifrågor 2. Kraven på kommunen ökar. Ställs ökade krav från EU, staten, länsstyrelsen, med flera 3. Att skapa ett hållbart samhälle står i centrum. Planera och bygga samhället så att det fungerar för alla 4. Individualiseringen medför ökade krav på inflytande och valfrihet 5. Den upplevda tidsbristen ökar och medför lägre tolerans för strul och misstag 6. Regionernas betydelse ökar. Större och starkare regioner växer fram och får mer att säga till om 7. Arbetsmarknaden ställer allt högre krav på kommunen och den kommunala servicen 8. Högre krav på kollektivtrafik och infrastruktur, då antalet resor mellan boende och arbete ökar 9. Ökade krav på rörlighet och platsoberoende. 10. Större konkurrens om arbetskraft och arbetsplatser. Konkurrerar i en högre utsträckning om tjänster Nämndbudget

11 11. Engagemanget i politiken ser annorlunda ut. Mer fokus på en eller ett fåtal enskilda frågor 12. Det ideella engagemanget ökar 13. Högre krav på kommunen som arbetsgivare 14. Ökade krav på mer smarta och enkla tjänster inom E-förvaltning Nämndbudget

12 5 Nämndens omvärld gymnasieskolor i riket och färre elever Gymnasieskolorna blir allt fler samtidigt som eleverna blir allt färre. Antalet elever i gymnasieskolan minskar sedan förra läsåret. Av totalt gymnasieskolor var 67 nystartade under 2010/2011. År 2011 fanns det 505 kommunala fristående - och 21 landstingskommunala skolor. År /13 fanns det 1253 st gymnasieskolor. Bland Sveriges 290 kommuner var det /13 minst en gymnasieskola i 267 kommuner med 751 kommunala huvudmän. Fristående gymnasieskolor är etablerade i 115 kommuner med 485 enskilda huvudmän. Införandet av skolenhetsbegreppet tycks främst ha påverkat kommunala huvudmän, som har organiserat sig i fler och mindre skolenheter än tidigare. Befolkningsutvecklingen i i åldersgruppen år minskar från och med. Prognosen från år är att minskningen av elever når sin lägstanivå med cirka 350 elever fram till läsåret 2014/2015/2016 för att sedan öka vilket kommer att frigör en del lokalyta en tid fram till Lokalytan/elev kan komma att påverkas av att gruppstorlekarna kommer att sjunka. Program kanske måste övervägas att läggas ner. Kommunens egna gymnasieskolor har en stor andel elever från andra kommuner inom GR, närmare 600 st. cirka 21 %. Befolkningsutvecklingen inom GR är förskjuten i förhållande till Kungsbacka kommun vilket påverkar Kungsbacka positivt. Totalt fanns det st åringar inom GR och prognos för 2014 är st. En minskning med cirka elever. För riket som helhet är minskningen 5% för elevantalet gentemot föregående läsår. Det är den största elevminskningen någonsin i gymnasieskolan. Aranäsgymnasiet, Elof Lindälvs gymnasium och Beda Hallbergs gymnasium har en stor attraktionskraft för nya elever. Gymnasieskolorna bedriver ett systematiskt utvecklingsarbete för att förbättra konkurrenskraften och genomför olika marknadsföringsaktiviteter. Dock är det så att elevernas val och gymnasiernas prioritering av att starta program och antalet elever i klasserna är svårt att förutsäga och därmed prognostisera fullt ut. Av kommunens elever valde 67% kommunens gymnasieskolor 2013/14. Elevernas val av andra än kommunens egna skolor och andra alternativa utbildningar är en utmaning att jobba vidare med. I friskolor och i andra kommuner studerar cirka elever från Kungsbacka. Eventuella nyetableringar fram till år 2020 av friskolor i kommunen och GR kan även det påverka elevernas val en del och därmed elevtalen på gymnasieskolorna. Det finns en överetablering av antalet erbjudna platser inom regionen med cirka st. platser. Personal Med ett fortsatt minskande elevunderlag finns risk för övertalighet av lärarpersonal inom vissa ämnesområden. Samtidigt kommer det att finnas rekryteringsbehov inom andra ämnesområden. Kravet på lärarlegitimation vid nyrekrytering gäller från 1 december 2013 med undantag för bland annat lärare i yrkesämnen. Regeringens satsning på karriärtjänster inom skolan fortsätter och utökas under året Arbetsmarknadsläget Svensk ekonomi och arbetsmarknad står emot den svaga konjunkturen i omvärlden och sysselsättningen bedöms öka på två år. Men arbetslösheten hålls uppe, då många nya träder in i arbetskraften, inte minst utrikes födda. Tillskottet av utrikes födda är mycket viktigt för att Nämndbudget

13 sysselsättningen ska kunna öka på sikt eftersom antalet inrikes födda minskar genom att fler går i pension. Arbetsförmedlingens undersökningar visar att arbetsgivarna tror på en ökad aktivitet i ekonomin på ett års sikt. De räknar med en successivt ökad efterfrågan på varor och tjänster och rekryteringsplanerna är positiva. Sammansättningen av arbetslösheten har förändrats stadigt under de senaste åren. De grupper som har svårast att få jobb, det vill säga utomeuropeiskt födda, personer med funktionsnedsättning, äldre (55-64 år) samt personer med högst förgymnasial utbildning, har ökat undan för undan och beräknas öka till slutet av Antalet jobb med höga kvalifikationskrav ökar trendmässigt. Det har tillkommit jobb inom yrken på akademisk nivå samtidigt som det fallit bort jobb inom yrken med kort skolutbildning sedan millennieskiftet och den trenden står sig även kommande år. Vuxenutbildning I takt med att samhället förändras har också uppdraget och därmed kraven på kommunernas vuxenutbildning förändrats och breddats. I dessa förändringar har kommunernas vuxenutbildning använts som ett viktigt verktyg. I budgetpropositionen för 2013 aviserades medel för ytterligare en utökning av antalet platser i den kommunala vuxenutbildningen för att ge fler arbetslösa ungdomar i åldrarna år, som saknar fullständig grundskole- eller gymnasieutbildning och är inskrivna i jobbgarantin för ungdomar eller jobb- och utvecklingsgarantin, möjlighet att komplettera sin utbildning. Satsningen omfattar ca 750 under 2014 samt 375 platser under Vidare pågår en översyn av den kommunala vuxenutbildningen på grundläggande nivå. Många med annan språkbakgrund än svenska deltar i undervisning trots att de ofta ligger på en högre utbildningsnivå. Utredningen ska bland annat analysera orsaker till den stora andelen elever med hög tidigare utbildning och vid behov föreslå åtgärder för att effektivisera utbildningen för denna målgrupp. Regeringen anförde vidare i budgetpropositionen att den avser att fortsätta arbetet med att höja kvaliteten och genomströmningen inom sfi. Regeringen har tillsatt en särskild utredare som ska föreslå hur valfrihet och individuell anpassning kan ökas inom utbildningen, bl.a. genom ett system med sfi-peng. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober I januari 2013 vidgades uppdraget till att bl.a. handla om huruvida utbildning i svenska språket för vuxna invandrare i framtiden bör ske inom kommunal vuxenutbildning i stället för i sfi som egen skolform samt om hur utbildningen i svenska språket bättre kan anpassas till de mål som den enskilde har med sina studier. Gymnasiesärskolan En stor och viktig fråga inför kommande period är att tillse att det finns behörig personal i verksamheten utifrån Förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnämning till lektor. Behörighet att undervisa i gymnasiesärskolan i andra ämnen än yrkesämnen kräver bland annat speciallärarexamen med specialisering mot utvecklingsstörning, en utbildning som väldigt få pedagoger i Sverige har idag. Behörighetsreglerna är senarelagda till Ytterligare påverkan på gymnasiesärskolan är att elevantalet nu minskar fram till år 2015, framförallt på nationellt program. Nämndbudget

14 Gys 2013 Den nya reformerade gymnasiesärskolan Gys 2013 startar hösten Bland annat innebär det att Gymnasiesärskolan ska karakteriseras av stor flexibilitet för både elever och huvudmän. Samarbetet mellan gymnasiesärskolan och arbetslivet ska stärkas. Det ska finnas nio nationella program, fortfarande finnas kvar individuella program, men indelningen i yrkes- och verksamhetsträning tas bort. Efter avslutad utbildning ska eleverna få en utökad dokumentation av sina studier i form av ett gymnasiesärskolebevis. Entreprenörskap och samverkan skola-arbetsliv Den fortsatt snabba tekniska utvecklingen och den höga internationaliseringsgraden som vi ser framöver ställer höga krav på framtidens kompetens. För att rusta elever och studerande med goda förutsättningar att möta omvärldens krav och för att näringslivet samt skola/utbildning ska stå sig starka i konkurrensen, behövs satsning på entreprenörskap, entreprenöriellt lärande och innovationskraft. Det handlar om att öka förståelsen för sammanhangen mellan skola och omvärld, att inspirera eleverna till kreativitet och nytänkande, få en förståelse för hur nya ting och branscher uppstår och hur eleverna kan vara en del i den förändringen. Dessutom ökar näringslivets kunskap om värdet av en nära relation med skola och elever - deras framtida medarbetare. En viktig faktor för att företagen ska få tillgång till medarbetare med relevant kompetens och för att framtida medarbetare ska få någon form av arbetslivserfarenhet, är utökad samverkan mellan utbildning och näringsliv. Det har också visat sig att de elever som läser på utbildningar som har ett nära samarbete med företag och andra arbetsgivare i högre grad får en anställning efter avklarad utbildning och känner högre motivaiton när de gör något "på riktigt". Under kommande år kommer konkurrenssituationen kommuner emellan att bli än mer påtaglig, då antalet utbildningsplatser är långt fler än antalet ungdomar. Att då satsa på entreprenöriellt lärande och samverkan skola-arbetsliv kan komma att bli en avgörande framgångsfaktor. På det viset kan Kungsbacka bli en än mer attraktiv skolkommun helt i enlighet med Kungsbackas vision. Internationalisering Efter långa förhandlingar, kom Europaparlamentet, Rådet och Europakommissionen den 26 juni överens om det nya programmet för utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott. Från att ha benämnts Yes Europe och Erasmus for all, kommer det nya programmet gå under namnet Erasmus +. Programmet föreslås omfatta en budget på cirka 16 miljarder euro för perioden , dock beror budgeten fortfarande på hur utfallet blir i de parallella förhandlingarna om den allomfattande långtidsbudgeten för perioden Erasmus+ är fortsättningen på flertalet enskilda program, ex programmet för livslångt lärande (Erasmus, Leonardo da Vinci, Comenius, Grundtvig, Studiebesöksprogrammet), Ung och aktiv i Europa, Erasmus Mundus, Tempus, Alfa, Edulink och det bilaterala samarbetet med industrialiserade länder. Förhoppningen är att sammanslagningen ska innebära ett enklare och mer användarvänligt och flexibelt tillvägagångssätt. Det nya programmet kommer att fokusera på formellt och informellt lärande över gränserna inom EU för att förbättra kompetensen och anställningsbarheten för studenter, lärare och arbetare. Genom att sammanföra olika sorters lärande förväntas Erasmus+ ge upphov till synergier och främjandet av sektorsövergripande samarbete mellan de olika utbildnings- och ungdomssektorerna. Vidare understryks det även att de specifika behoven hos de olika sektorerna och lokala och regionala myndigheternas roll i genomförandet av programmet bör beaktas. Nämndbudget

15 Det nya programmet är uppdelat på tre områden: rörlighet i utbildningssyfte, samarbete för innovation och bästa praxis samt stöd till politiska reformer i medlemsstaterna för att modernisera utbildningssystemen och främja innovation, entreprenörskap och anställbarhet. I programmet kommer även en mindre del av budgeten avsättas för stöd till åtgärder inom idrottsområdet, där fokus kommer att ligga på idrottsverksamhet på gräsrotsnivå. Nämndbudget

16 6 Kommunfullmäktiges inriktningar Kommunfullmäktige beslutar om inriktningen på vårt arbete. Inriktningen handlar om vårt förhållningssätt gentemot kommuninvånarna, helt enkelt vilka värderingar allt vårt arbete ska utgå från 6.1 Vår värdegrund, Bitt Alla som arbetar i ska ge ett gott bemötande och skapa möjligheter för medborgarna att ha inflytande över vår service. Vi ska vara tillgängliga för medborgarna. Med detta skapar vi trygghet. Detta är Bitt, vår värdegrund. Bokstäverna står för Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och Trygghet. Bitt är något alla anställda förväntas känna till och jobba utifrån. Den säger inte exakt hur vi ska arbeta, men det visar tydligt hur politikerna förväntar sig att vi förhåller oss till dem vi är till för. Alla de som har en arbetsledande roll har ett särskilt ansvar för att hålla diskussionen levande i organisationen. Bitt följs årligen upp på en kommunövergripande nivå i samband med kommunens årsredovisning. 6.2 Valfrihet Nämnderna ska aktivt verka för att skapa ökad valfrihet för våra invånare genom konkurrensutsättning. Nämnderna ska utveckla beställarkompetens och uppföljningskompetens så att god kvalité erhålls samt att kvalitén går att följa upp och jämföra mellan olika utförare och mellan externa utförare och egenregin Nämndbudget

17 7 Nämndens inriktning Lärandet är baserat på förståelse och kunskap. Samverkan, helhetssyn och meningsfullhet skall prägla verksamheterna. Alla medarbetare respekterar varandras kompetens, skyldigheter och ansvar i skolvardagen. Alla anställda i förvaltningen ska ha kunskaper om mångfald och olika människors olika förutsättningar att nå målen i våra verksamheter. Ingen ska diskrimineras med avseende på kön, sexuell läggning, identitet, etnisk, politisk och religiös tillhörighet eller social och kulturell bakgrund, inte heller p.g.a. förmåga eller prestation. Vårt motto: Alla lika, Alla olika. Skolans personal har ansvar för att upprätthålla lugn och ordning i skolmiljön, samt stödja elevernas rätt till inflytande över sin utbildning och stärka deras ansvarstagande för sina studier. I sin yrkesutövning bemöter skolans personal eleverna med respekt för deras person och integritet samt skyddar varje individ mot skada, kränkning och trakasserier. Nolltolerans mot kränkningar, hårt språk, våld och droger gäller i alla våra verksamheter. Gymnasiesärskolan i Kungsbacka ska ge eleven förutsättningar att fördjupa och utveckla sina kunskaper som en förberedelse för ett meningsfullt vuxenliv i arbete, boende och fritid. Hållbar utveckling är ett av nämndens strategiska områden kopplat till visionen. Skolorna ska därmed intensifiera arbetet med läroplanens mål att införa miljöperspektivet i undervisningen. Enheterna ska även bedriva ett systematiskt miljöarbete med utgångspunkt från kommunens miljömål. Förvaltningen skall vara en flexibel organisation som är beredd och reagerar snabbt på förändringar i vår omvärld. Vårt förhållningssätt gentemot våra brukare samt våra värderingar som vi utgår ifrån, uttrycks numera även i vår pedagogiska vision (framarbetad av personalen på gymnasierna och Komvux): Med motivation, lust och självkänsla som ledord, skapar vi tillsammans en skola där alla får växa Kunskaper och färdigheter i ett sammanhang ger eleverna förutsättningar att lära livet ut Våra elever ska våga engagera sig, ta ansvar och initiativ för att se framtidens möjligheter. Nämndbudget

18 8 Mål Det främsta styrdokumentet i kommunen är Visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med Visionen som bas, en utblick i omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett faller under en eller flera politiska nämnder. Målen är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns en mätning för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. Nämnderna ska planera sin verksamhet utifrån de prioriterade målen som kommer att följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen Samordning och adressering I kommunens budget anges även vilka nämnder som ska arbeta med respektive mål. Det finns alltid en samordnande nämnd för varje mål med ett särskilt ansvar. Övriga nämnder som förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd. Samordnande nämnder samordnar arbetet med målet inom kommunen sammanställer vad samtliga nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse ansvarar för att följa upp arbetet och göra en samlad analys bidrar aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet Adresserade nämnder arbetar aktivt för att bidra till måluppfyllelse. samverka med övriga berörda nämnder Nämnderna ska planera sin verksamhet utifrån de prioriterade målen som kommer att följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att en genomförandeplan med aktiviteter upprättas för att nå mål samt följa upp densamma och redovisa till nämnden. Varje nämnd tar egna mål, så kallade resultatmål. Dessa är nedbrytningar av prioriterade mål som gäller för deras verksamhet och vid behov formulerar även nämnderna helt egna resultatmål Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskynda ett arbete. Direktiv handlar om särskilda frågor som lyfts upp och som ska vara genomförda till en viss tidpunkt. Tjänstemännen har en skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. Nämnden ska planera sin verksamhet utifrån direktiven som kommer att följas upp i årsredovisningen Nämndbudget

19 8.1 Ökat inflytande Beslutats av KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII Andelen som är nöjda med elevinflytandet 72% 81% 83% 85% 8.2 Bemötande och tillgänglighet Beslutats av KF:s formulering Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet Andel elever som upplever att de får ett gott bemötande 85% 89% 91% 93% 8.3 Hälsosamt liv Beslutats av KF:s formulering Andelen invånare som upplever goda förutsättningar för att leva ett hälsosamt liv ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 6,6 6,9 7 7 SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 6,8 6,9 7 Nämndbudget

20 8.4 Minskat bruk av alkohol, tobak och narkotika Beslutats av KF:s formulering Bruket av alkohol, tobak och narkotika bland ungdomar ska minska Mätning Luppen var 3:e år däremellan ungdomsenkäten, alkohol 91% 81% 83% 85% Luppen var 3:e år, däremellan ungdomsenkäten, tobak 94% 88% 90% 92% Luppen var 3:e år däremellan i enkät till elever i årskurs 2 på gymnasiet, narkotika 82% 83% 84% 8.5 Bättre fritid Beslutats av KF:s formulering Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sin fritid ska öka Mätning Luppen var 3:e år, däremellan ungdomsenkäten SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 80% 79% 80% Trygg kommun Beslutats av KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet Nämndbudget

21 8.7 Företagsvänlig kommun Beslutats av KF:s formulering Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun Mätning Insikt, SKL Nöjd Kund undersökning Minskat försörjningsstöd Beslutats av KF:s formulering Andelen personer med försörjningsstöd ska minska Mätning Andel personer som har försörjningsstöd ska minska 2,8% 2,8% 2,7% 2,6% Ungdomsarbetslösheten skall minska Beslutats av Mätning Andel ungdomar i arbetslöshet 12,3% 9,5% 8,9% Minskad energianvändning Beslutats av KF:s formulering Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Mätning Den totala mängden tillförd energi, kwh/m2, graddagskorrigerad Nämndbudget

22 8.10 Ekologiska livsmedel Beslutats av KF:s formulering Andel inköpta certifierade ekologiska livsmedel ska öka Mätning Andel inköpta miljömärkta livsmedel i kronor i förhållande till totalt inköpta livsmedel, redovisat i procent % 22% 25% 25% 8.11 Minskade koldioxidutsläpp Beslutats av KF:s formulering Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5% Mätning Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar ,5% -2,5% -2,5% 8.12 Alla verksamheter skall vara miljöcertifierade Beslutats av Mätning Andel verksamheter som är miljöcertifierade 40% 100% 100% 100% Nämndbudget

23 8.13 Bra skola Beslutats av KF:s formulering Våra skolor ska vara bland de bästa i landet Mätning Andel elever med gymnasieexamen 100% 100% 100% Andel elever med slutbetyg från gymnasiesärskolans nationella program 82% 96% 100% 100% Andel SFI-elever med godkänt betyg 84% 86% 88% Andelen studerande vid gymnasial vuxenutbildning som uppnått minst betyget godkänd på genomförda kurser Andel som anser att skolarbetet gör mig så intresserad att jag får lust att lära mig mer. 91% 92% 93% 94% månader efter avslutad yrkeshögskoleutbildning ska 95 % av de studerande vara sysselsatta inom det område som utbildningen avsåg Beslutats av 52% Mätning Andel sysselsatta efter avslutad yrkeshögskoleutbildning 95% 95% 95% Andelen elever i årskurs 3 som är nöjda med den studie- och yrkesvägledning de fått under gymnasietiden skall öka Beslutats av Mätning Andelen elever i årskurs 3 som är nöjda med den studie- och yrkesvägledning de fått under gymnasietiden % 85% 90% 2016 Nämndbudget

24 8.14 Attraktiv arbetsplats Beslutats av KF:s formulering ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats av medarbetarna Mätning Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda indikatorer ,5 8, Jämix, ökning av antal punkter per år Medarbetarindex Förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning 7,1 7,6 7,8 8 Nämndbudget

25 9 Direktiv 9.1 Direktiv från kommunfullmäktige Direktiv invånardialog KF:s formulering Nämnderna ska dokumentera hur de organiserat sitt arbete med invånardialog. En redovisning över vilka invånardialoger som genomförts under 2014 ska lämnas till Kommunstyrelsen. Samordningsansvarig nämnd Kommunstyrelsen Direktiv försörjningsstöd KF:s formulering Nämnden för Individ & Familjeomsorg ska säkerställa att arbete eller utbildning alltid erbjudits innan försörjningsstöd betalas ut. Försörjningsstöd ska inte beviljas i de fall som sökande avböjer erbjudande om rimlig sysselsättning. Samordningsansvarig nämnd Individ & Familjeomsorg Direktiv praktikplatser KF:s formulering Samtliga förvaltningar ska ha beredskap att kunna ställa praktikplatser till förfogande för arbetssökande i Samordningsansvarig nämnd Gymnasie & Vuxenutbildning Direktiv e-förvaltning KF:s formulering ska ha en modern e-förvaltning. För att uppnå detta ska alla nämnder prioritera projektet Kungsbacka 2020 vars mål är att vi genom digitaliseringens möjligheter ska erbjuda en: - Enkel vardag för privatpersoner och företag - Öppen förvaltning som stödjer insyn, delaktighet, inflytande och innovation - Effektiv förvaltning där vi jobbar smart och kan leverera en hög kvalitet i verksamheten Samordningsansvarig nämnd Kommunstyrelsen Nämndbudget

26 9.2 Direktiv från nämnden Kulturskolans utbud och aktiviteter skall vara tillgängliga för alla barn i kulturskolans målgrupp Kulturskolan skall verka för att öka tillgängligheten genom nya arbetsformer, ex gruppundervisning, samt erbjuda ett varierat och efterfrågat utbud av kurser Förvaltningen skall redovisa hur verksamheterna bedriver sitt folkhälsoarbete Yrkeshögskolan skall kontinuerligt bedriva utbildningar av differentierade karaktär med lokal/regional näringslivsanknytning Entreprenörskap - Vidareutveckla konceptet Made by Kungsbacka som en inspirationskälla och plats för synliggörande av entreprenöriella insatser och samverkan i Flyktingmottagande - Förvaltningen ska aktivt samverka med andra berörda förvaltningar och myndigheter för att främja en så god etablering som möjligt Förvaltningen skall utveckla samverkan med IFO med anledning av direktivet från kommunfullmäktige att arbete eller utbildning skall erbjudas innan försörjningsstöd betalas ut Flexibelt lärande Gymnasieskolorna skall fortsätta utveckla flexibla lärformer samt årligen redovisa detta för nämnden Förvaltningens verksamheter skall vidareutveckla samverkan med arbetslivet, högskolor och universitetet Bedömning och betyg Förvaltningens utbildningsanordnare skall systematiskt arbeta och samverka kring bedömning och betyg Förvaltningen ska pröva nya vägar och utöka samarbetet med förskola- och grundskola och kulturförvaltningen för att lägga en grund för barnens skaparglädje och intresse för de estetiska ämnena och dess betydelse för hela lärprocessen Yrkeshögskolan skall kontinuerligt bedriva utbildningar av differentierade karaktär med lokal/regional näringslivsanknytning Nämndbudget

27 10 Nämndens kvalitetsdeklarationer Kvalitetsdeklaration Gymnasieskolan Utbud Du ska erbjudas ett allsidigt sammansatt utbud av kurser och utbildningar. Trygghet Du ska känna dig trygg tillsammans med lärare, övrig personal och med kamraterna. Kompetens Du ska mötas av kunnig personal och behöriga lärare. Du ges möjlighet att tillägna dig de grundläggande kunskaper som ger förutsättningar för ett livslångt lärande. Lokaler Du ska ha tillgång till ändamålsenliga lokaler för din undervisning och övriga verksamhet. Detta gäller, till exempel, laborationssalar, idrottssalar och skolbibliotek. Stödresurser Du ska, vid sidan av din mentor, ha tillgång till resurser som kan bistå dig utifrån dina behov och önskemål, till exempel skolsköterska, skolkurator, studie- och yrkesvägledare, skolbibliotekarie Kvalitetsdeklaration Kompetenscentrum Kompetens Du ska mötas av kunnig personal och behöriga lärare. Du ges möjlighet att tillägna dig de grundläggande kunskaper som ger förutsättningar för att söka ett arbete samt ett livslångt lärande. Utbud Du ska erbjudas ett allsidigt sammansatt utbud av kurser, utbildningar och insatser. Trygghet Du ska känna dig trygg tillsammans med personal, lärare och med kamraterna. Lokaler Du ska ha tillgång till ändamålsenliga lokaler för din undervisning och övriga verksamhet. Stödresurser Du ska ha tillgång till resurser som kan bistå dig utifrån dina behov och önskemål, till exempel studie- och yrkesvägledare, arbetslivssekreterare, studieplanerare, lärare med flera. Nämndbudget

28 11 Nyckeltal/Verksamhetsmått 11.1 Resursmått Nyckeltal Kostnad per gymnasieelev folkbokförd i kommunen 2011 Riket Kostnad per gymnasieelev i kommunens skolor Kostnad per gymnasieelev för lokaler Kostnad per heltidsstuderande på gymnasial vuxenutbildning eller påbyggnadskurser (inkl köpt utbildning) Kostnad per heltidsstuderande på grundläggande vuxenutbildning (inkl köpt utbildning) Kostnad för Kulturskolan per invånare 7-15 år Kostnad per elev i gymnasiesärskolan (exkl lokaler och skolskjuts) Prognos 2013 Budget Prestationsmått Nyckeltal 2011 Antal gymnasieelever i kommunens skolor Andel folkbokförda gymnasieelever i kommunens egna skolor Riket 62,3% 62,5% 53,3% Antal folkbokförda gymnasieelever Andel elever på individuella programmet 2,7% 3% Andel gymnasieelever i kommunens skolor från andra kommuner Lärartäthet i gymnasieskolan, antal elever per lärare (Heltidstj) 20% 22% 10,6 11,1 12,1 Antal elever i Kulturskolan Antal elever (individer) i kö till Kulturskolan Antal elever i gymnasiesärskolan Lärartäthet gymnasiesärskolan, antal elever per lärare (heltidstj) 2,9 2,9 4,1 Antal elever inom SFI Prognos 2013 Budget 2013 Nämndbudget

29 11.3 Effektmått Nyckeltal Andel folkbokförda 20-åringar med fullföljd gymnasieutbildning 2011 Riket 86% 84% 74% Andel elever med fullföljd gymnasieutbildning inom 4 år 83% 86% 77% Effektivitetsindex: gymnasieskola Genomsnittligt betygspoäng i kommunens gymnasieskolor 13,9 14,1 14 Nöjd-Kund-Index. NKI (Gymnasieskolan) Trygghetsindex 94% 93% Prognos 2013 Nämndbudget

30 12 Personalmått 12.1 Resursmått Nyckeltal 2011 Total antal anställda Antal anställda kvinnor Antal anställda män Totalt antal årsarbetare Antal årsarbetare kvinnor Andel årsarbetare kvinnor 61% 62% Antal årsarbetare män Andel årsarbetare män 39% 38% Andel medarbetare 100% sysselsättningsgrad 84% 85% Andel kvinnor 100% sysselsättningsgrad 81% 81% Andel män 100% sysselsättningsgrad 90% 91% Andel medarbetare 75-99% sysselsättningsgrad 7% 7% Andel kvinnor 75-99% sysselsättningsgrad 9% 11% Andel män 75-99% sysselsättningsgrad 3% 2% Andel medarbetare <75% sysselsättnignsgrad 9% 8% Andel kvinnor <75% sysselsättningsgrad 10% 8% Andel män <75% sysselsättningsgrad 7% 7% Andel kvinnor i högsta ledningsgrupp Andel män i högsta ledningsgrupp Andel kvinnliga chefer i relation till andel kvinnliga medarbetare Andel manliga chefer i relation till andel manliga medarbetare 0,84% 0,89% 1,26% 1,18% Antal medarbetare per chef Andel medarbetare yngre än 30 år 7% 5% Andel medarbetare år 26% 25% Andel medarbetare år 29% 28% Andel medarbetare år 27% 29% Andel medarbetare 60 år och äldre 11% 13% Prognos 2013 Budget 2013 Nämndbudget

31 12.2 Prestationsmått Nyckeltal 2011 Andel medarbetare som haft uppföljningssamtal 98% 89% Andel medarbetare som nyttjat friskvårdssubventionen 45% 51% Prognos 2013 Budget Effektmått Nyckeltal 2011 Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Totalt 2,9% 3,2% Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Kvinnor 3,5% 3,5% Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Män 2% 2,6% Andel sjukfrånvarodagar > 60 dagar Totalt 41% 47% Andel sjukfrånvarodagar > 60 dagar Kvinnor 44% 44% Andel sjukfrånvarodagar > 60 dagar Män 33% 52% Sjukfrånvaro i procent - åldersgrupp yngre än 30 år 1,5% 1,4% Sjukfrånvaro i procent - åldersgrupp år 3,1% 3,6% Sjukfrånvaro i procent - åldersgrupp 50 år och äldre 2,9% 2,8% Arbetsmiljöindex Chef 7,5 7,6 Arbetsmiljöindex Medarbetare 6,8 6,3 Arbetsmiljöindex Totalt 6,8 6,4 Ledarskapsindex Chef 8,2 8,5 Ledarskapsindex Medarbetare 7,4 7,3 Ledarskapsindex Totalt 7,4 7,3 Medarbetarskapsindex Chef 8 8,4 Medarbetarskapsindex Medarbetare 8 8 Medarbetarskapsindex Totalt 8 8 MMI Motiverad medarbetarindex Chef 76 MMI Motiverad medarbetarindex Medarbetere 68 MMI Motiverad medarbetarindex Totalt 68 HME Hållbart medarbetarengagemang Chef 88 HME Hållbart medarbetarengagemang Medarbetare 79 HME Hållbart medarbetarengagemang Totalt 79 Rekommendationsbenägenhet Chef 32 Rekommendationsbenägenhet Medarbetare 8 Rekommendationsbenägenhet Totalt 9 Framgångsfaktorer / Lojalitet Chef 7,9 Prognos 2013 Nämndbudget

32 Nyckeltal 2011 Framgångsfaktorer / Lojalitet Medarbetare 7 Framgångsfaktorer / Lojalitet Totalt 7,1 Prognos 2013 Nämndbudget

33 13 Ekonomi med kommentarer Kommunfullmäktige beslutade om Kommunbudgeten 2014 och plan Följande avsnitt behandlar ramfördelning av driftbudget 2014 och sammandrag investeringsbudget Driftbudget Ramfördelning driftbudget Ramfördelning/ anslagsbindningsnivå Bokslut Budget 2013 Budget 2014 Gemensam verksamhet Gymnasieutbildning Vuxenutbildning Kulturskola Arbetsmarknadsåtgärder Flyktingmottagande Summa Kommentar till ramfördelningen Kommunfullmäktige beslutade att tilldela nämnden för Gymnasie- & Vuxenutbildning tkr varav f.n tkr avser interna kostnader för tjänsteköp från förvaltningen för Service. Justering av internhandeln med Service görs med indexuppräkning samt eventuella volymförändringar som görs av förvaltningen. De interna kostnader som ingår i ramen är tkr och avser interna överenskommelser mellan Kultur och turism, fritid, förskola och grundskola. De externa kostnaderna som nämnden kan fördela till verksamheterna uppgår till tkr. I ramen ingår tkr avseende volymförändringar och tkr avseende nettoprisförändringar. Av volymförändringarna ges Vuxenutbildningen 461 tkr och Kulturskolan 227 tkr i volymökningar. Gymnasieutbildningen minskar med tkr till följd av volymminskningar. Den av fullmäktige beslutade ramen innehåller en ramjustering som motsvarar tkr. Den ramjusteringen kommer att genomföras på gemensam verksamhet med 498 tkr, gymnasieutbildningen tkr, Vuxenutbildningen med tkr, Kulturskolan 253 tkr samt enheten för Arbetsliv med 280 tkr. Budgetansvar Budgetansvaret inom nämnden ligger i huvudsak på verksamhetschef samt respektive enhetschef och rektor. Förvaltningschef har budgetansvar för stab och förvaltningens gemensamma kostnader medan förvaltningens controller är ansvarig för interkommunal ersättning och friskolebidrag för gymnasieutbildning. Nämndbudget

34 Resursfördelning Nämnden för Gymnasie- & Vuxenutbildning fördelar ramarna till verksamheterna utifrån en resursfördelningsmodell som till största delen utgår ifrån hur nämndens budget beräknas. I gemensam verksamhet ingår nämndverksamhet, studie- och yrkesvägledning, gemensam verksamhet på Kompetenscentrum samt förvaltningens stab. Budgeten för den gemensamma verksamheten beräknas utifrån föregående års budget med tillägg för pris- och löneuppräkning. Gymnasieutbildning består av gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, både i kommunal regi och interkommunal handel samt friskolebidrag. Budgeten för gymnasieutbildning justeras årligen med volymförändring i åldern år med tillägg för pris- och löneuppräkning. De kommunala gymnasieskolorna, Aranäsgymnasiet och Elof Lindälvs gymnasium, ersätts med en elevpeng vilken varierar i belopp beroende på vilket program eleven läser. Elevtalen per program och skola budgeteras under hösten året innan och stäms sedan av månadsvis under budgetåret och vid årets slut görs en slutgiltig avstämning i skolornas bokslut. Elevpengens storlek fastställs inför varje budgetår och tillägg för pris- och löneuppräkning görs därför inte under året. Gymnasiesärskolans budget för respektive skola beräknas dels utifrån antal elever och dels utifrån elevernas behov av stöd och hjälp med bland annat kommunikation, förflyttning, måltider och aktiviteter. Tillägg görs för pris- och löneuppräkning. Budgeten för interkommunal ersättning och friskolebidrag beräknas på liknande sätt som budgeten för de kommunala gymnasieskolorna med elevpeng och en prognos över antalet elever på respektive program. För interkommunal ersättning beräknas dels antalet elever från annan kommun som studerar i en kommunal gymnasieskola i Kungsbacka och dels antalet elever från Kungsbacka som studerar i en skola i en annan kommun eller region. För elever i behov av omfattande särskilt stöd finns möjlighet för både kommunala och fristående gymnasieskolor att ansöka om tilläggsbelopp. Vuxenutbildning innefattar grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, särvux, svenska för invandrare samt yrkeshögskoleutbildning. Vuxenutbildningens budget justeras även den årligen med volymförändring i ålderskategorin år och tillägg görs för pris- och löneuppräkning. Budgeten för grundläggande vuxenutbildning samt särvux beräknas utifrån antal elever och elevpeng med tillägg för prisjusteringar. Den gymnasiala vuxenutbildningen, Svenska för invandrare (SFI) samt Svenska som andraspråk (SAS) som utförs av externa aktörer ersätts enligt prislistan i auktorisationsvillkoren för vuxenutbildningen. Ersättningen fastställs och justeras av nämnden för Gymnasie- & Vuxenutbildning. För Yrkeshögskolans del så finansieras verksamheten med intäkter från Yrkeshögskolemyndigheten. Kulturskolans budget justeras årligen med volymförändring i ålderskategorin 6-15 år och därtill görs tillägg för prisjusteringar. Enheten för Arbetslivs budget beräknas utifrån föregående års budget med tillägg eller minskning för prisjusteringar. Budgeten för flyktingmottagande beräknas utifrån den ersättning vi beräknas få från Migrationsverket för mottagande av flyktingfamiljer. Nämndbudget