Ledarskap och ledarskapsstilar

Transkript

1 Institutionen för Ekonomi Ledarskap och ledarskapsstilar Om skillnader och likheter mellan ledare i tjänste- och tillverkningsföretag Fredrik Dahlberg Januari 2010 Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomi Civilekonomprogrammet Handledare: Tommy Gerdemark Examinator: Akmal Hyder

2 Förord Tack till alla intervjupersoner och företag som ställt upp och gjort detta arbete möjligt: Patrik Stjernstedt, Proffice Anders Holmsten, Gavlegårdarna Andrea Neuhaus, Uniflex Bemanning Jan Greholt, Gävle Galvan Lennart Kron, Automatindustrier Esa Palmu, Korsnäs Roland Nilsson, Smurfit Kappa Sverige Tack även till min handledare Tommy Gerdemark som har bistått med viktiga synpunkter och konstruktiv kritik vilket har hjälpt mig in på rätt spår och utvecklat både mig och uppsatsen. Slutligen även ett tack till alla andra som på ett eller annat sätt hjälpt till med detta arbete. Gävle den 4e januari 2010 Fredrik Dahlberg

3 Abstract Titel: Ledarskap och ledarskapsstilar Om skillnader och likheter mellan ledare i tjänste- och tillverkningsföretag Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Fredrik Dahlberg Handledare: Tommy Gerdemark Datum: Syfte: Syftet med denna undersökning är att genom kvalitativa intervjuer skapa en ökad förståelse för, och belysa skillnader och likheter inom, ledarskap i tjänste- och tillverkningsföretag. Syftet är också att fastställa om eventuella skillnader beror på verksamhetens inriktning eller om det finns andra skäl till skillnaderna. Metod: I min studie har jag använt mig av det kvalitativa angreppssättet, det har jag gjort eftersom jag försöker att sätta mig in i hur olika ledare tänker och agerar i olika situationer, jag försöker även komma underfund med vilken ledarskapsstil de använder sig av. Jag har utfört sex intervjuer av semistandardiserad karaktär, intervjuerna har genomförts på plats hos respektive respondent. Utfallet av dessa intervjuer redovisas i empiriavsnittet och kopplas sedan samman med teorier i analysavsnittet. Resultatet av min undersökning redovisas slutligen i avsnittet slutsats. Resultat & slutsats: Min slutsats är att jag inte kan hitta några betydande skillnader på ledarskapets inriktning och ledarens ledarskapsstil som beror på om ledarens företag är ett tjänsteföretag eller ett tillverkande företag. Däremot kan jag hitta flera likheter där den största är att samtliga ledare som jag intervjuat i denna uppsats har en i grunden demokratisk ledarskapsstil. Sett ur ett större perspektiv tycker jag att ledarskap och ledarskapsstil inom de två olika verksamhetstyperna tjänste- och tillverkningsföretag utgår från samma grunder. Förslag till fortsatt forskning: Att studera den demokratiska ledarskapsstilen på djupet för att försöka hitta olika nyanser och inriktningar av demokratiskt ledarskap skulle vara intressant. Att kvantitativt studera vilken ledarskapsstil ledare inom tjänsteföretag jämfört med tillverkningsföretag har, för att statistiskt bevisa vilka ledarskapsstilar som används skulle också vara intressant. Eller att jämföra unga oerfarna ledare med äldre erfarna ledare. Ett ytterligare förslag till fortsatt forskning är att jämföra kvinnliga ledare med manliga. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats har bidragit med att ge en ökad förståelse för hur ledarskap och ledarskapsstilar ser ut hos olika ledare, på olika position, i olika typer av företag. Uppsatsen tydliggör också skillnader och likheter mellan ledare i tjänsteföretag och tillverkningsföretag. Nyckelord: Ledarskap, Ledarskapsstil, Ledare, Chef, Tjänsteföretag, Tillverkningsföretag.

4 Abstract Title: Leadership and leadership styles - About differences and similarities between leaders in service and manufacturing companies Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Fredrik Dahlberg Supervisor: Tommy Gerdemark Date: Aim: The aim of this study is that through qualitative interviews provide a greater understanding, and highlight the differences and similarities within, leadership in service and manufacturing companies. It also aims to establish whether any differences due to the focus of activity or if there are other reasons for the differences. Method: In my study I have used the qualitative approach; I've done because I try to put me into how various leaders think and act in different situations, I am also trying to figure out what leadership style they use. I've done six interviews of semi-standard nature; the interviews have been conducted on the premises of each respondent. The outcome of these interviews are reported in the empirical section and then connected to the theories in the analysis section. The results of my study will be presented finally in the section conclusions. Result & Conclusions: My conclusion is that I cannot find any significant differences in leadership orientation and leader's leadership style that depends on whether the leader's business is a service or manufacturing company. However, I can find many similarities with the biggest being that all the leaders whom I interviewed in this essay have a fundamentally democratic leadership style. From a larger perspective, I think that leadership and management style within the two different types of business, Service Company and Manufacturing Company is based on the same grounds. Suggestions for future research: To study the democratic leadership style deeper and try to find different nuances and approaches of the democratic leadership would be interesting. To quantitatively examine the leadership style of leaders in service compared to manufacturing companies, in order to statistically prove the leadership styles used would also be interesting. Or to compare young inexperienced leader with more experienced leaders. A further proposal for continued research is to compare female to male leaders. Contribution of the thesis: This paper has contributed to a better understanding of how leadership and leadership styles, looks at different leaders, different positions, in different types of businesses. The essay also makes clear the differences and similarities between leaders in service and manufacturing companies. Key words: Leadership, Leadership style, Leader, Manager, Service Companies, Manufacturing Companies.

5 Innehållsförteckning 1. INLEDNING ÄMNESVAL PROBLEMBAKGRUND PROBLEMFORMULERING SYFTE AVGRÄNSNINGAR DISPOSITION METOD FÖRFÖRSTÅELSE PERSPEKTIV KUNSKAPSSYN LITTERATURÖVERSIKT ACCESS KVANTITATIV OCH KVALITATIV METOD... 7 Datainsamling... 8 Intervjuguide... 9 Intervjusituation TROVÄRDIGHET Källkritik TEORI LEDARSKAP Chef eller ledare Bra ledare Företagskultur Kommunikation LEDARSKAPSSTILAR OCH SITUATIONSANPASSAT LEDARSKAP Auktoritär ledarskapsstil Demokratisk ledarskapsstil Transformell ledarskapsstil Karismatisk ledarskapsstil Transaktionellt ledarskap Situationsanpassat ledarskap ORGANISATIONSPRINCIPER (HISTORISK UTVECKLING) Byråkratisk organisationsprincip Funktionell organisationsprincip (Scientific Management) Traditionell administrativ organisationsprincip Förändrade organisationsprinciper SAMMANFATTNING OCH MOTIV TILL VALD TEORIRAM EMPIRI LEDARE I TJÄNSTEFÖRETAG Ledare A Ledare B Ledare C LEDARE I TILLVERKNINGSFÖRETAG Ledare D Ledare E Ledare F ANALYS LEDARE I TJÄNSTEFÖRETAG Ledare A Ledare B Ledare C LEDARE I TILLVERKNINGSFÖRETAG Ledare D... 32

6 Ledare E Ledare F ÖVERGRIPANDE ANALYS SLUTSATS SLUTSATS FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING KÄLLFÖRTECKNING BÖCKER ARTIKLAR INTERNET INTERVJUER PÅ PLATS MEJLINTERVJU BILAGA INTERVJUGUIDE BILAGA MEJLINTERVJU MED ROLAND NILSSON... 41

7 Inledning 1. Inledning I det inledande kapitlet presenterar jag mitt ämnesval. Här redogör jag också för den problembakgrund som ligger till grund för uppsatsens syfte och problemformulering. I detta kapitel berättar jag även vilka avgränsningar jag har gjort samt visar uppsatsens disposition. Utvecklingen av samhället och går allt snabbare, och för att ett företag skall bli eller fortsätta vara framgångsrikt är det viktigt att man hänger med i denna utveckling. De personer som leder ett företag måste anpassa sitt ledarskap till de nya förutsättningar som hela tiden skapas. 1.1 Ämnesval Ämnet ledarskap kan vid en första anblick ses som ett klart och tydligt begrepp som är enkelt att förstå. Detta är dock inte fallet när man fördjupar sig i ämnet och börjar inse att ledarskap är ett komplext begrepp som innefattar en mängd olika saker. Uppfattningar om hur man på bästa sätt utövar sitt ledarskap är vitt skilda och måste kanske vara det eftersom ledarskap är situationsanpassat? Eller kan man utöva samma typ av ledarskap i två helt olika verksamheter och ändå uppnå samma goda resultat i bägge? Dessa frågor fångade mitt intresse och därför föll det sig naturligt att jag valde ämnet ledarskap att skriva denna uppsats om. 1.2 Problembakgrund Ledarskap pågår i nuet och syftar till att styra verksamheten mot det verksamheten är avsedd för. Det är i nuet det oförutsedda händer och därför är det viktigt att ledaren kan hantera en situation som uppkommer snabbt. Förmågan att kunna improvisera är viktig i ledarskapet. Ledarskap utövas i situationer där det råder stor osäkerhet. Denna osäkerhet måste ledaren klara av att försvaga och istället lyfta fram organisationens styrkor och kommunicera dessa till medarbetarna i verksamheten. 1 Ledaren behövs för att symbolisera och kommunicera den gemensamma idé som ligger till grund för verksamheten. Ledaren behövs också för att se till att rätt saker blir gjorda vid rätt tillfälle. 2 Framgångsrikt ledarskap kräver en känsla för situationen, dess förutsättningar och möjligheter. Det är viktigt att i handling och reflektion kunna göra rätt värderingar. En framgångsrik ledare är aldrig fullärd utan inser att ledarskapet hela tiden måste utvecklas för att det skall vara effektivt. 3 Det blir allt viktigare att utveckla sitt ledarskap och trots att antalet chefer i företag och andra organisationer inte blir fler så är ledarskapsutveckling idag aktuellt för att fler personer. Detta beror på att i dagens organisationer fungerar allt fler personer som ledare på något sätt trots att de inte har en chefsbefattning. Det kan röra sig om projektledare, teamledare, informella ledare och nyckelaktörer inom organisationen. Det som tidigare sköttes enbart av högt uppsatta chefer, saker som övergripande organisationsutveckling och långsiktiga strategier är idag aktuellt för samtliga inom organisationen. Detta beror främst på två saker, för det första har den allt snabbare utvecklingen och förändringstakten gjort att det inte finns tid för en fråga att gå hela vägen upp genom hierarkin till den högsta chefen för att besvaras. När svaret väl 1 Hamrefors, Kommunikativt ledarskap, kap3 2 Karlöf & Söderberg, Ledarutmaningen, s177 3 Rohlin m.fl., Ledarskap och lärande, s10 1

8 Inledning kommer är risken överhängande att situationen varifrån frågan uppkom redan är passerad. För det andra är det idag i princip omöjligt för den högt uppsatte ledaren att vara så pass insatt i samtliga delar av verksamheten att denne är rätt person att ta alla viktiga beslut. 4 Det finns ett antal olika ledarskapsstilar, allt från den auktoritäre ledaren som vill peka med hela handen och verkligen bestämma om allt, till den demokratiske ledaren som tvärtemot den auktoritäre tillåter stort inflytande från medarbetarna. 5 Den transformella ledaren präglas av personliga egenskaper och en förmåga att entusiasmera och engagera medan den Transaktionella ledaren har koll på alla viktiga ledningsfunktioner, organisationens visioner och policies. 6 En fördomsfull bild som jag själv hade innan jag påbörjade denna uppsats var att ledare inom tillverkningsindustri ofta är gammalmodiga, konservativa och gärna auktoritära i sitt ledarskap. Detta dels beroende på att de ofta är ledare över individer som har enkla, enformiga arbetsuppgifter som kräver hårdare styrning. Och dels beroende på att man som ledare inom tillverkningsindustri har en gammalmodig syn på organisation och ledarskap. Medan ledare inom tjänsteföretag är mer moderna och använder nutida ledarskapsmetoder i form av demokratiskt, coachande, delegerande ledarskap. Dessa är också oftare ledare över individer med en större förmåga att ta egna beslut. De här tankarna gjorde mig intresserad av att djupare studera skillnaden mellan ledare inom tillverkande jämfört med tjänsteproducerande företag. Jag ville se om min lite fördomsfulla bild av ledarskap inom dessa verksamheter stämde överrens med verkligheten. 1.3 Problemformulering Utifrån den problembakgrund som beskrivits har jag utformat följande problemformulering: Vilka skillnader och likheter finns hos ledare i tjänsteföretag jämfört med ledare i tillverkningsföretag? Och vilka ledarskapsstilar har de? 1.4 Syfte Syftet med denna undersökning är att genom kvalitativa intervjuer skapa en ökad förståelse för, och belysa skillnader och likheter inom, ledarskap i tjänste- och tillverkningsföretag. Syftet är också att fastställa om eventuella skillnader beror på verksamhetens inriktning eller om det finns andra skäl till skillnaderna. 1.5 Avgränsningar Jag har valt att avgränsa mig geografiskt till att undersöka ledare på olika organisationer i Gävle regionen. Detta för att få undersökningen praktiskt genomförbar då jag ville göra mina intervjuer på plats öga mot öga med respektive intervjuperson. 4 Rohlin m.fl., Ledarskap och lärande, s17 5 Lennéer-Axelson & Thylefors, Arbetsgruppens psykologi. s Clegg m.fl., Ledning & Organisation, s

9 Inledning 1.6 Disposition Kapitel 1, Inledning I det inledande kapitlet presenterar jag mitt ämnesval. Här redogör jag också för den problembakgrund som ligger till grund för uppsatsens syfte och problemformulering. I detta kapitel berättar jag även vilka avgränsningar jag har gjort samt visar uppsatsens disposition. Kapitel 2, Metod I detta kapitel presenterar jag hur jag gått tillväga för att genomföra min studie. Jag beskriver vilken metod jag använt mig av och vad den innebär. Jag beskriver även hur jag praktisk genomfört studien. Kapitel 3, Teori I detta kapitel beskriver jag den teori som ligger till grund för min undersökning. Jag börjar med en övergripande beskrivning av ledarskap, företagskultur och kommunikation och går sedan vidare med ledarskapsstilar, situationsanpassat ledarskap och avslutar med organisationsprinciper. Kapitel 4, Empiri I detta kapitel presenteras resultatet från genomförda intervjuer. Först tre ledare i tjänsteföretag och sedan tre ledare i tillverkningsföretag. Alla intervjuer är genomförda på plats hos respondenten och har utformats med hjälp av den intervjuguide som finns som bilaga. Kapitel 5, Analys I detta kapitel jämförs resultatet av den empiriska undersökningen med uppsatsens teoriavsnitt. Varje respondent analyseras först enskilt, sedan görs en övergripande analys där jag lyfter fram skillnader och likheter som finns mellan de olika ledarna, både inom samma verksamhetstyp och även mellan de olika verksamhetstyperna, tjänsteföretag och tillverkningsföretag. Kapitel 6, Slutsats I detta kapitel presenterar jag den slutsats jag kommit fram till i uppsatsen. Slutsatsen återkopplas till syfte och problemformulering. Detta kapitel innehåller även förslag till vidare forskning. 3

10 Metod 2. Metod I detta kapitel presenterar jag hur jag gått tillväga för att genomföra min studie. Jag beskriver vilken metod jag använt mig av och vad den innebär. Jag beskriver även hur jag praktisk genomfört studien. 2.1 Förförståelse Något som är viktigt att påpeka är att varje forskare har olika förförståelse för det område de studerar. Kunskaper om ämnet i form av utbildning, egna erfarenheter och förutfattade meningar kommer forskaren att ha med sig genom hela studien. Forskare med olika ämneskunskaper kan till exempel angripa ett forskningsobjekt på helt olika sätt och har vanligtvis också olika uppfattning om vad det egentliga problemet de undersöker består av eller hur det skall definieras. Fördomar och förutfattade meningar hos forskaren har också betydelse för utfallet av studien, detta eftersom man formas av den verklighet man lever i. 7 Mina teoretiska kunskaper inom området ledarskap får ses som relativt goda då jag i min utbildning inriktat mig mot detta ämne och därmed har studerat det på fördjupande nivå. Däremot har jag i princip ingen praktisk erfarenhet alls av att arbeta eller på annat sätt verka i ledande position. De erfarenheter jag har av ledarskap kommer istället till största del från den andra sidan av ledarskapet, där jag som anställd medarbetare på några olika företag har fått uppleva hur olika personer tillämpar sitt ledarskap. Jag har även upplevt ledarskap inom lagidrott, då som spelare i olika lag som blivit ledda av en coach eller lagledare. 2.2 Perspektiv Med vilket perspektiv forskaren ser på tillvaron, är avgörande för resultatet av den undersökning han utför. Forskaren själv väljer på vilket sätt han vill återspegla det han upptäcker. 8 I denna studie kommer jag att sträva efter att utgå ifrån den intervjuade personens syn på verkligheten. Detta innebär att denna studies resultat skall grundas på vad ett antal personer i ledande position anser om sin verklighet i arbetslivet. Jag anser att detta perspektiv är det bästa för att få en bra bild av hur ledare i olika typer av organisationer jobbar och därmed få en tydlig uppfattning om vilken ledarskapsstil de har. 2.3 Kunskapssyn Hermeneutik och positivism är två olika kunskapssyner. Dessa två kunskapssyner eller vetenskapliga förhållningssätt, delar vetenskapssamhället i två grupper. 9 Hermeneutik är en teori med kunskapsteoretisk inriktning vilket innebär att forskaren försöker uppnå en förståelse av det han studerar genom att tolka det material som samlas in, forskaren försöker med andra ord förstå innebörden av fenomenet. 10 Många forskare hämtar inspiration från hermeneutikens grundläggande tankar utan att för den skull tillämpa någon speciell 7 Holme & Solvang, Forskningsmetodik om kvalitativa och kvantitativa metoder, s Halvorsen, Samhällsvetenskaplig metod, s Patel & Davidsson, Forskningsmetodikens grunder, s23 10 Johansson, Introduktion till vetenskapsteorin, s70 4

11 Metod metod eller teori. Att exakt beskriva vad den hermeneutiska ståndpunkten kännetecknas av är svårt. Därför blir oftast en sådan beskrivning av en allmän och övergripande karaktär. 11 En hermeneutiker är inte intresserad av att försöka förklara olika fenomen, utan menar istället att man genom sin egen livssituation kan försöka tolka och förstå vad fenomenet innebär i förlängningen. Den hermeneutiske forskaren använder sig av sin egen förförståelse i sin forskning. Han ser denna förförståelse som ett verktyg i sin forskning. Hermeneutikern anser alltså att de erfarenheter, tankar och förkunskaper som denne besitter är en tillgång för att tolka och förstå. En hermeneutisk forskare börjar med att studera helheten övergripande för att förstå den först, innan han går ned på detaljnivå. Det finns ingen bestämd slutpunkt för forskningen utan hela tiden förskjuts de perspektiv som forskaren uppnår. Forskningen lever och utvecklas hela tiden. Detta kallas vanligtvis för den hermeneutiska spiralen. 12 Positivism är en naturvetenskapligt inriktad kunskapsteori och hermeneutikens motpart. Positivisten förespråkar användning av naturvetenskapliga metoder och anser att det bara är sådan forskning som kan bekräftas som skall ses som riktig kunskap. Positivism innebär att forskaren försöker förklara vad som orsakat ett fenomen utan att gå in djupare och förstå det. 13 Även positivism är svårt att beskriva exakt eftersom det används på olika sätt i litteraturen. I vissa fall beskrivs positivismen som ett uttryck för en övergripande form av datainsamling. I andra fall beskrivs den som en filosofisk utgångspunkt. Klart är i alla fall att positivisten ser forskningen som ett sätt att prova teorier. Att samla in data som man kan utforma olika hypoteser ifrån och sedan testa empiriskt om dessa hypoteser stämmer. 14 En positivistisk forskare studerar helheten genom att reducera helheten till greppbara delar som man detaljstuderar var för sig. Till skillnad från hermeneutikern skall den positivistiske forskaren absolut inte blanda in sina egna erfarenheter, tankar och förkunskaper i sin forskning. Dessa skall hållas utanför forskningen som alltså skall ske objektivt. Att idealiskt formulera en positivistisk teori innebär ofta att man använder sig av matematiska formler. 15 Min egen kunskapsteoretiska inriktning är mer lik den hermeneutiska än den positivistiska då jag i min undersökning försöker tolka och förstå. Man kan säga att jag jobbar efter den hermeneutiska spiralen då jag först samlat in teoretiskt material som jag efter mina förkunskaper försökt att tolka och förstå. Jag har sedan gått vidare i min undersökning med att intervjua ett antal personer i ledande befattning och där erhållit ny information, denna information har jag också försökt att tolka och förstå med hjälp av de jag lärt mig genom det teoretiska materialet. Min forskning har hela tiden utvecklats genom hela denna studie och jag har därmed fått en helhetsbild enligt den hermeneutiska kunskapssynen. 2.4 Litteraturöversikt För att få en stabil grund att stå på inför sitt arbete med en uppsats är det viktigt att läsa in sig på ämnet som man har valt att skriva om. Litteratur hittar man lättast på ett bibliotek, och där finns vanligtvis även olika hjälpmedel som underlättar sökningen efter rätt litteratur. Bibliotekskatalog, tidsskriftsamlingar och artikeldatabaser. De vanligaste källorna att hämta information från är böcker, vetenskapliga rapporter och artiklar publicerade i tidsskrifter. I 11 Patel & Davidsson, Forskningsmetodikens grunder, s Patel & Davidsson, Forskningsmetodikens grunder, s Bryman & Bell, Företagsekonomiska forskningsmetoder, s Bryman & Bell, Företagsekonomiska forskningsmetoder, s Patel & Davidsson, Forskningsmetodikens grunder, s

12 Metod böcker finns vanligtvis teorier och modeller framställda i sin helhet eller åtminstone försök till att sammanställa teorier och modeller. Att läsa i böcker underlättar därför mycket för forskaren att förstå hur andra forskare inom samma område har tänkt och ger vanligen en helhetsbild. Det finns dock en nackdel med böcker och det är att det tar tid att få en bok publicerad, detta gör att man ibland kan missa den allra senaste utförda forskningen om man enbart fokuserar på att läsa böcker. Vill man hitta information om den senaste forskningen inom ett område är det i artiklar och rapporter man ska leta. Det är i dessa man kan läsa om de nyaste iakttagelserna som framkommit. Att söka litteratur är ofta ett väldigt tidskrävande arbete som dessutom kräver en hel del kunskaper om det problem man skall forska kring. 16 Det teoretiska materialet som jag samlat in består till största del av böcker. Jag har använt mig av Högskolan i Gävles webbaserade sökkatalog HIGGINS för att hitta lämpliga böcker inom ledarskap, organisation och forskningsmetodik. Som komplement till den teori jag hittat i böcker har jag även sökt på internet och i artikeldatabaser. Internetsökningarna har gjorts genom sökmotorn Google med sökorden: ledare, ledarskap, ledarskapsstil, kvantitativ metod, kvalitativ metod, karisma, kommunikation och situationsanpassat ledarskap. Artikelsökningarna har gjorts i databaserna Emerald och JSTOR. I mina artikelsökningar har jag använt sökorden Leadership och Leadership Styles. 2.5 Access För att få kontakt med lämpliga intervjupersoner måste forskaren förbereda sig väl. När forskaren tar den första kontakten med sina tilltänkta intervjupersoner är det viktigt att denne ger ett säkert intryck genom att vara sakkunnig i ämnet som forskningen handlar om. Lämpligt är också att ta den första kontakten genom telefonsamtal istället för mejl, då detta innebär en betydligt större chans till ett positivt svar från det tilltänkta intervjuobjektet att ställa upp. 17 För att en intervju skall bli givande för forskningen är det viktigt att man väljer ut intervjupersoner som är insatta och har goda kunskaper i ämnet man forskar kring. Intervjuobjekt som saknar tillräckliga kunskaper inom ämnet kan påverka undersökningen negativt och bör undvikas. 18 Jag började tidigt mitt arbete med att leta efter några lämpliga intervjuobjekt till denna studie av ledarskap och ledarskapsstilar. Då jag sedan tidigare hade några kontakter inom näringslivet i Gävle valde jag att börja med att kontakta dessa eftersom jag tog för givet att de skulle ställa upp. Omgående fick jag positiva svar från två ledare inom tjänstesektorn, Patrik på Proffice och Anders på Gavlegårdarna. Min första intervju såg jag som ett litet test av den intervjuguide som jag skapat. Eftersom jag tyckte att frågorna fungerade bra valde jag att i kommande intervjuer fortsätta med denna guide med bara några små justeringar. Efter att de första två intervjuerna genomförts fortsatte jag att leta fler intervjuobjekt, nu sökte jag inom tillverkningssektorn. Här visade det sig vara svårare att hitta lämpliga objekt då flera av tillverkningsföretagen i regionen är väldigt stora vilket gör det svårt att komma i kontakt med rätt personer. Efter ett tag fick jag dock kontakt med Per som jobbar som studentansvarig på Kornäs i Gävle, han lovade att hjälpa mig att hitta intervjupersoner där. Besked om intervjuer på Korsnäs dröjde och jag fortsatte att leta efter lämpliga ledare inom andra tillverkande företag i regionen kring Gävle. Efter några bra tips från personer i min närhet som verkat 16 Patel & Davidsson, Forskningsmetodikens grunder, s Lundahl & Skärvad, Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer, s Holme & Solvang, Forskningsmetodik, s

13 Metod inom denna sektor i många år hittade jag ganska snart två lämpliga intervjuobjekt, Jan på Gävle Galvan och Lennart på Automatindustrier i Hille. Efter att de fyra första intervjuerna genomförts kom ett även positivt besked om en inbokad intervju med Esa på Korsnäs. I samma veva fick jag också tag på Andrea på Uniflex som omgående ställde upp på en intervju. Under mitt tidiga sökande efter intervjuobjekt i tillverkande företag hade jag också fått kontakt med Roland på Smutfit Kappa i Gävle. Roland lovade att ställa upp men insåg senare att hans tid inte räckte till för en intervju på plats. Roland valde därför att istället svara på mina frågor via mejl. Då min målsättning, att intervjua sex personer på plats redan var uppfylld, såg jag inte detta som ett problem utan valde att se Rolands intervjusvar som extra empiriskt material. Detta material finns bifogat som bilaga. 2.6 Kvantitativ och kvalitativ metod Inom samhällsvetenskapen brukar man skilja på två olika metodiska angreppssätt, kvantitativ och kvalitativ metod. Den stora skillnaden på dessa två angreppssätt är hur man statistiskt utför sin undersökning. Bägge metoderna har sina för- och nackdelar därför är det viktigt att forskaren väljer metod utifrån den frågeställning han vill undersöka. Det finns dock inget som säger att man inte kan använda sig utav både en kvantitativ och en kvalitativ metod i sin forskning. 19 Enbart statistiska analyser Kvantitativt inriktad forskning Enbart verbala analyser Kvalitativt inriktad forskning figur 1, kvantitativ och kvalitativ metod 20 En kvantitativ metod innebär att man genomför en statistisk studie och med hjälp av statistiska analyser når man fram till ett resultat. 21 En kvantitativ studie är i regel formaliserad. Det kan röra sig om en enkätundersökning där man utgår från ett representativt urval av en population. 22 Kvantitativa metoder har en bestämd struktur och innebär att forskaren har en hög grad av kontroll. Metoden i sig gör att bara vissa svar är tänkbara vilket kan ses som en nackdel. 23 En fördel med den kvantitativa metoden är att den blir objektiv, om man förutsätter att forskaren själv inte deltar i själva studien. 24 Man kan säga att det är kunskapssynen positivism som ligger till grund för den kvantitativa metoden där man mäter olika händelser och sambanden dem emellan Holme & Solvang, Forskningsmetodik, s Patel & Davidsson, Forskningsmetodikens grunder, s12 21 Patel & Davidsson, Forskningsmetodikens grunder, s Holme & Solvang, Forskningsmetodik, s Lundahl & Skärvad, Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer, s44 7

14 Metod En kvalitativ metod är till skillnad från den kvantitativa metoden inte särskilt formaliserad. Denna metod fokuserar på att ge forskaren en djupare förståelse för det han studerar. Metoden innebär att forskaren kommer nära inpå källan för studien, till exempel genom en kvalitativ intervju. 26 Den kvalitativa metoden ger en helhetsbeskrivning av det som undersöks och kan omfatta en mindre population än en kvantitativ undersökning. 27 Detta metodiska angreppssätt passar bra när studieobjektet är en eller flera tänkande och handlande personer. 28 Till grund för den kvalitativa metoden ligger kunskapssynen hermeneutik där vi tolkar och förstår det som undersöks. 29 I min studie har jag använt mig av det kvalitativa angreppssättet, det har jag gjort eftersom jag försöker att sätta mig in i hur olika ledare tänker och agerar i olika situationer, jag försöker även komma underfund med vilken ledarskapsstil de använder sig av, därför anser jag att en kvalitativ undersökning är rätt angreppssätt för min undersökning. En kvantitativ metod hade i detta fall blivit för övergripande så därför valde jag bort detta angreppssätt. Datainsamling Att inhämta information genom att intervjua en person där intervjuaren ställer frågor och för en dialog med intervjuobjektet är en form av datainsamling som är lämplig att använda i en kvalitativ undersökning. Inom kvalitativ metodteori kallas intervjuobjekten för respondenter. Respondenternas uttalanden och svar på de frågor som intervjuaren ställer blir undersökningens rådata. 30 Den kvalitativa undersökningens styrka är att undersökningen liknar ett vanligt samtal för respondenten. Detta innebär att forskaren inte styr respondenten särskilt mycket utan låter istället denne få påverka utvecklingen av samtalet. Forskaren ger endast ramarna för vad samtalet skall handla om, men måste samtidigt ändå se till att få svar på de frågor som är viktiga för underökningen. 31 Intervjuer kan utföras på olika sätt och man drar vanligtvis en gräns mellan standardiserade och icke-standardiserade intervjuer. En standardiserad intervju skall utföras på samma sätt med varje respondent, frågorna skall ställas på samma sätt och i samma ordning. En ickestandardiserad intervju däremot är av en friare karaktär där man fritt kan välja både frågeformulering och ordningen på frågorna man ställer till respondenten. Det viktiga är att svaren man får täcker informationsbehovet för undersökningen. Många intervjuer kan dock inte kategoriseras som helt standardiserade eller helt icke-standardiserade utan hamnar någonstans mitt i mellan dessa, man kallar det då för en semistandardiserad intervju. En semistandardiserad intervju kännetecknas av att man har ett antal bestämda frågor som ställs till samtliga respondenter. Man försöker sedan följa upp de svar man får på dessa frågor med följdfrågor som kan vara olika beroende på vem respondenten är. 32 De intervjuer som jag utfört i min undersökning har varit av en semistandardiserad karaktär. Jag har låtit samtliga respondenter fritt välja i vilken ordning de vill besvara frågorna. Intervjuerna har fungerat som samtal där frågorna i min intervjuguide utgjort inriktningen på samtalsämnet. Intervjuobjekten uppfattade vissa frågor olika och jag har då fått komma med följdfrågor för att få ut det jag anser relevant för denna undersökning. Då intervjuerna mer har 26 Holme & Solvang, Forskningsmetodik, s Holme & Solvang, Forskningsmetodik, s Lundahl & Skärvad, Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer, s44 30 Lundahl & Skärvad, Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer, s Holme & Solvang, Forskningsmetodik, s99 32 Lundahl & Skärvad, Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer, s

15 Metod blivit en dialog mellan mig och respektive respondent har det ofta blivit så att samtalet kring en fråga har gett svar på flera av de frågor som jag hade med i min intervjuguide. Jag anser att detta val av semistandardiserade intervjuer har varit lämpligt för denna undersökning. Att varje respondent fritt har fått berätta om sina tankar kring sitt eget ledarskap med mina frågor som stöd har gett mycket intressant och givande information. Respondenternas olikheter tydliggörs också på ett bra sätt med denna typ av datainsamling. Intervjuguide I en kvalitativ intervju är det viktiga att den information man får ut av intervjun täcker det informationsbehov man har för sin studie. Det är inte lämpligt att använda standardiserade frågor så att forskaren själv styr intervjun för mycket. Lämpligt är istället att använda sig av en intervjuguide med frågor av öppen karaktär som ger respondenten en insikt om vilken typ av information det är forskaren söker. Frågorna i intervjuguiden syftar alltså till att utgöra diskussionsunderlag för samtalet mellan forskaren och respondenten. 33 När jag utformade min intervjuguide började jag med att formulera några grundläggande frågor för att få bakgrundsinformation om respektive respondent. Jag gick sedan vidare med att formulera några enkla frågor om det företag respondenten är verksam vid för att få ett grepp om vad respondenten egentligen jobbar med. Resterande frågor handlar om respondentens ledarskap och ledarskapsstil och syftar till att utgöra diskussionsunderlag för samtalet mellan mig som forskare och respektive respondent. Jag har blandat raka frågor med frågor av öppen karaktär för att få intervjusituationen till ett öppet samtal som ändå är inriktat mot det jag vill ha reda på i min undersökning. Intervjusituation För att en intervju av icke-standardiserad karaktär skall bli givande är det viktigt att forskaren inledningsvis får en bra personlig kontakt med respondenten. Till att börja med är det lämpligt att ställa bakgrundsfrågor som ger respondenten möjligheten att berätta lite om sig själv och hur hans/hennes karriär har sett ut. När respondenten har blivit lite varm i kläderna kan man gå vidare in på frågor om det fenomen som forskningen handlar om. I en icke-strukturerad intervju används brett formulerade frågor som ger respondenten möjligheten att resonera, samtala och diskutera med intervjuaren. På detta sätt når man fram till vad respondenten anser viktigt inom det aktuella ämnet som diskuteras. 34 Att använda sig av bandspelare kan vara lämpligt för att inte missa någon viktig information. Dock kan användande av bandspelare också göra intervjusituationen opersonlig och strikt vilket kan inverka negativt på en icke-strukturerad intervju där den avslappnade stämningen utgör en viktig del av intervjun. Efter varje intervju är det viktigt att så snart som möjligt gå igenom sina minnesanteckningar och sammanställa eller renskriva dessa. Väntar man för länge med detta arbete riskerar man att glömma intressanta intryck från intervjun. 35 Samtliga intervjuer har utförts på plats hos respektive respondent. Jag har i förväg skickat min intervjuguide per mejl så att respondenterna har fått möjlighet att läsa igenom frågorna och på så sätt kunnat bilda sig en uppfattning om vad intervjun är tänkt att handla om. Respondenterna har också innan intervjuerna blivit informerade om att en intervju kommer att ta maximalt en timme. Detta visade sig vara en bra tidsuppskattning och endast en av de sex 33 Holme & Solvang, Forskningsmetodik, s Lundahl & Skärvad, Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer, s Lundahl & Skärvad, Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer, s

16 Metod på platsintervjuerna drog över tiden något medan de flesta tog mellan fyrtiofem minuter och en timme. Jag valde att inte använda mig av bandspelare för att få så avslappnade intervjusituationer som möjligt. Direkt efter varje intervju satt jag mig och renskrev den information som jag samlat in i form av anteckningar under intervjutiden. Denna text har sedan bearbetats för att på ett strukturerat sätt återge den relevanta information som framkom under intervjun. För att få ett empiriavsnitt med en bra stuktur har jag i största möjliga mån försökt att återge intervjusvaren i den ordning frågorna är uppställda i intervjuguiden. Detta trots att svaren ofta kom i en helt annan ordning. Varje respondent har även delgetts min sammanfattning av intervjun i efterhand, detta för att jag ska kunna rätta till eventuella missuppfattningar under intervjutiden. 2.7 Trovärdighet För att en kvalitativ studie skall anses trovärdig måste forskaren kunna påvisa att de data som samlats in, har samlats in på ett seriöst och för den aktuella problemställningen relevant sätt. Intervjuer skall utföras på sådant sätt att de kan anses adekvata och att utfallet från dem ger en rättvisande bild av verkligheten. Ett sätt att påvisa detta är att öppet redovisa vilka frågor som ställts under intervjuerna, samt på vilket sätt intervjun genomförts. Detta skapar en öppen bild för läsaren som därmed själv kan fastställa om forskningen kan anses trovärdig. 36 De intervjuer som jag utfört har som tidigare nämnts varit av semistandardiserad karaktär, samtliga respondenter har före intervjutillfället fått intervjuguiden skickad till sig. Respondenterna har fritt fått välja i vilken ordning de vill besvara frågorna och intervjusituationen har genomförts som ett samtal mellan mig och varje enskild respondent. Intervjuguiden innehåller en blandning av raka frågor och frågor av öppen karaktär, denna guide finns även med som bilaga i slutet av uppsatsen så att läsaren kan studera frågorna. Jag anser att dessa åtgärder tydligt påvisar trovärdigheten för denna kvalitativa studie av ledarskap och ledarskapsstilar. Källkritik Använda källor i en undersökning delas normalt in i förstahandskällor och andrahandskällor. Förstahandskällor är sådan information som inte baseras på någon annan källa. 37 I denna studie är mina förstahandskällor respondenternas svar på mina intervjufrågor. Jag anser att var och en av dessa personer är i en sådan position som är relevant och intressant att undersöka inom ramen för denna uppsats. Andrahandskällor är sådan information som baseras på en tidigare källa. 38 I denna studie är mina andrahandskällor böcker, artiklar och internetkällor. Författare av denna typ av källor kan ha olika uppfattning om frågor som rör samma ämne varför det är viktigt att använda sig av flera källor inom ämnet. Jag anser att mina andrahandskällor är tillräckligt många för att få den bredd som undersökningen kräver. 36 Trost, Kvalitativa intervjuer, s Lundahl & Skärvad, Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer, s Lundahl & Skärvad, Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer, s224 10

17 Teori 3. Teori I detta kapitel beskriver jag den teori som ligger till grund för min undersökning. Jag börjar med en övergripande beskrivning av ledarskap, företagskultur och kommunikation och går sedan vidare med ledarskapsstilar, situationsanpassat ledarskap och avslutar med organisationsprinciper. 3.1 Ledarskap Det finns idag ingen entydig definition på exakt vad ledarskap är och vad ledarskap innebär. Gemensamt för de definitioner som finns är dock att det handlar om en process av påverkan där ledaren utövar sitt inflytande över sina underordnade. 39 Ledarskap inkluderar att utöva inflytande över viktiga mål och strategier, över de anställdas hängivenhet och efterlevnad av de påbud som skall uppnå målen, inflytande över gruppsammanhållning och identifikation med inflytande över organisationskulturen. (Yukl 1989) 40 Gary Yukl s definition på ledarskap är en av många definitioner men denna anses vara en av de mer genomtänkta. 41 Ledarskap kan förknippas med flera olika saker, en person och dess egenskaper att leda, en process där underordnade leds av en ledare, eller en produkt som är resultatet av personens processande. Man talar också om strategiskt- och operativt ledarskap där strategiskt ledarskap handlar om att hantera en fördefinierad verksamhet och känna av behov av förändringar i verksamheten och verkställa dessa. Medan operativt ledarskap är mer konkret och syftar på saker som att få de underordnade med sig och sköta ekonomin på ett bra sätt. Operativt ledarskap kan ses som en del av det strategiska ledarskapet. 42 Chef eller ledare En vanlig fråga som ställs vid diskussioner om ledarskap är vad skillnaden är på en ledare och en chef. Det vanliga svaret är att vara chef är en formell position som vem som helst kan bli tilldelad medan en ledare är en position man uppnår genom sina personliga egenskaper. 43 En chefstjänst är en formell befattning i en organisation som innebär makt och befogenheter. Att vara en ledare däremot är att utföra ett så gott ledarskap att de man leder låter sig bli ledda. Att vara ledare är en förmåga som en chef mer än gärna får ha, men denna förmåga kan även andra personer än chefen ha. Många chefer vill ha full kontroll och bestämma över allt och alla i både stora och små frågor. De chefer som vågar släppa taget om makten och lita på sina medarbetare, deras kunskaper och ansvarstagande vinner oftast i det långa loppet. 44 Leda är ett gammalt fornsvenskt ord som betyder föra, och för att kunna föra måste det finnas någon 39 Alvesson, Organisationskultur och ledning, s Alvesson, Organisationskultur och ledning, s Alvesson, Organisationskultur och ledning, s Karlöf & Söderberg, Ledarutmaningen, s17 43 Karlöf & Söderberg, Ledarutmaningen, s

18 Teori eller några som är villiga att bli förda. En relation mellan ledaren och de som leds måste finnas, de som leds måste ställa upp på ledarens önskningar. 45 Chefsskapet får saker och ting utförda av andra genom de traditionella aktiviteterna planering, organisering, övervakning och kontroll utan att bekymra sig allt för mycket om vad som försiggår i folks huvuden. Ledarskapet, däremot, är främst upptaget av vad folk tänker och känner och hur det kan kopplas till miljön, till avdelningen och till arbetet/uppgiften. 46 Chefer förlitar sig i praktiken ofta på den planering som finns. Man samordnar och kontrollerar att dessa planer följs. Samtidigt försöker de skapa ett accepterande av de anställda att följa planen, instruktionerna och reglerna för att uppnå de mål som finns för verksamheten. De jobbar för att få de anställda att förstå syftet den plan som finns och därmed skapa ett engagemang hos de anställda som gör att de känner en mening med sitt arbete. Här kan man känna att chefsskapet är på väg att glida över mot ledarskap även fast fokuset hos chefen från början ligger på planering. I praktiken kan det i många fall vara svårt att skilja på ledarskap och chefsskap då dessa element verkar på sätt som liknar varandra. 47 Bra ledare Förmågan att motivera och engagera de underordnade är en viktig egenskap att ha som ledare, detta gäller oavsett om det är en arbetsgrupp på ett företag som ska ledas eller om man leder ett idrottslag. I till exempel ett ishockeylag där varje spelare är engagerad och motiverad att arbeta för varandra, för laget, kommer ofta positiva resultat och framgången blir till ett faktum. Detta gäller även för ett företag eller en arbetsgrupp, en ledare som lyckas motivera och engagera sina medarbetare når ofta framgångsrika resultat. Motsatsen är när man inte lyckas få ihop laget att jobba för varandra. När varje medarbetare/ishockeyspelare tänker enbart på sitt eget bästa i första hand. Detta är aldrig ett framgångsrecept och kommer aldrig att leda till samma goda resultat som när laget jobbar tillsammans för varandra. 48 En bra ledare tydliggör vilka visioner, strategier och mål som finns för företaget. Han tydliggör även de värderingar som skall råda inom företaget. Det bästa sättet att visa vilka värderingar som skall råda är att genom sina handlingar visa detta för de anställda. En bra ledare delegerar både ansvar och befogenheter. En bra ledare visar uppskattning, har respekt för och lyssnar på sina anställda. Den goda ledaren ger de anställda insyn i verksamheten och förankrar alltid viktiga beslut med de anställda innan besluten tas. En god ledare visar sig ute i verksamheten och tar till sig idéer och uppslag som medarbetare kommer med. Han är tillgänglig för frågor och tar medarbetarnas åsikter på allvar. En god ledare är också mån om de anställdas hälsa och skapar gemensamma aktiviteter för att knyta samman vi känslan hos de anställda på företaget. En god ledare inspirerar de anställda till att arbeta mot samma mål som ett lag. 49 Företagskultur En relativt vanlig syn på anställda i ett företag är att de ses som en kostnad i verksamheten. Denna syn är inget att sträva efter och en kunnig ledare skulle antagligen aldrig se sina anställda på detta sätt. Den kunnige ledaren ser istället sina anställda som resurser i 45 Karlöf, Söderberg, Ledarutmaningen, s17 46 Alvesson, Organisationskultur och ledning, s Alvesson, Organisationskultur och ledning, s

19 Teori verksamheten. De är ju dessa personer som gör verksamheten möjlig och dessa personer som åstadkommer resultaten för företaget. Människor i ett företag måste få möjlighet att utvecklas och trivas i sitt arbete. Annars blir det väldigt svårt att uppnå positiva resultat även om man sitter på en jättebra affärsidé. Ledare som bygger upp en företagskultur där människorna trivs och utvecklas är ofta framgångsrika. En sådan ledare har en människosyn som respekterar den anställdes professionella kompetens. 50 Att förstå ledarskap är inte helt enkelt, Alvesson beskriver ledarskap som en komplex social process. Ledarskap är inte bara en ledare som agerar och en grupp underordnade som reagerar på ett mekaniskt sätt, utan en komplex social process där innebörderna och tolkningarna av vad som sägs och görs är avgörande. 51 Ledarskap är förknippat med den kultur som råder i det aktuella sammanhanget. För att förstå en företagsledare från ett annat land med en annan kultur måste du först förstå kulturen. Både samhällskulturen i det aktuella landet och organisationskulturen på det aktuella företaget. Man behöver alltså inse att för olika grupper av människor har ledarskapet olika innebörd. Det ledarskap som en grupp svenska fabriksarbetare kan relatera till i sin vardag är antagligen inte alls samma sak som det ledarskap en grupp kinesiska fabriksarbetare kan relatera till. 52 Kommunikation En viktig del av ledarskap är att ha goda egenskaper i kommunikation. Detta är viktigt för att man skall kunna förmedla sina idéer till både en större grupp och en enskild individ. Att kunna tala med tydlighet och på det sättet förmedla sitt budskap är minst lika viktigt som att kunna förmedla budskapet via skriven text. Det finns både bra och dålig kommunikation, i en grupp som vill uppnå något tillsammans är det mycket viktigt att kommunikationen är bra. Utan god kommunikation är det svårt att få alla i gruppen att dra åt samma håll och jobba för varandra mot gemensamma mål. 53 Kommunikation sker inte enbart med ord och skriven text utan den största delen kommunikation förmedlas faktiskt via kroppsspråket. Så mycket som 75 % av kommunikationen sker med hjälp av kroppsspråk. Intern kommunikation på ett företag kan vara oerhört viktigt för att sprida information och klargöra för varje anställd vad de förväntas att göra och på vilket sätt. Det är också via kommunikation den anställde får reda på vilka resultat som skall uppnås. Vid brister i kommunikationen uppstår lätt missförstånd och konflikter. Detta är lätt hänt om den som lyssnar på någon inte är fokuserad och därmed missar det viktiga i budskapet som den andre försöker förmedla. En vanlig anledning till kommunikationsbrister är stressfaktorn som påverkar människans förmåga att lyssna och ta till sig av vad någon annan säger på ett negativt sätt. Konflikter förekommer nästan alltid på en arbetsplats och det är ofta ledarens uppgift att lösa dessa. Därför är det viktigt att ledaren är duktig på kommunikation så att denne kan hantera konfliktlösning på ett effektivt sätt Karlöf & Söderberg, Ledarutmaningen, s20 51 Alvesson, Organisationskultur och ledning, s Alvesson, Organisationskultur och ledning, s

20 Teori 3.2 Ledarskapsstilar och Situationsanpassat ledarskap Det finns många olika ledarskapsstilar enligt teorin, i denna studie har jag valt att granska några av dessa närmare. De ledarskapsstilar jag har valt ut är de som jag anser relevanta för denna studie. Auktoritär ledarskapsstil En auktoritär ledare styr med järnhand verksamheten och låter ingen annan hjälpa till att fatta viktiga beslut. Den auktoritära ledaren vill själv bestämma och ensam styra över verksamheten. En auktoritär ledare tenderar att se människor som maskiner som finns till för att utföra en uppgift som ger ett resultat. 55 En ledare som själv blivit auktoritärt ledd hamnar ofta själv i en auktoritär ledarskapsstil eftersom han någonstans lärt sig att det är så man skall agera som ledare. 56 Den auktoritära ledaren tenderar att inte lita på sina medarbetares omdöme och kompetens. Detta gör att ledaren tvingas lägga sig i både små och stora frågor för att få kontroll. Den auktoritära ledaren tycker också att han är den som vet bäst i mer eller mindre samtliga frågor. Vilket får till följd att personer i gruppen medarbetare som har andra åsikter än ledaren uppfattas som irriterande inslag. 57 Auktoritärt ledarskap var vanligare förr än det är idag. Synen på ledarskap har förändrats med åren och nu eftersträvar allt fler ett så effektivt ledarskap som möjligt vilket har gjort att den auktoritära ledarskapsstilen har tappat mark. Det finns dock situationer där auktoritärt ledarskap fungerar och det handlar då om mycket enkla arbetsuppgifter där chefen ständigt är på plats. Denna typ av arbete blir dock allt ovanligare i dagens samhälle. 58 Demokratisk ledarskapsstil Demokratiskt ledarskap kan ses som auktoritärt ledarskaps motsats. Ett ledarskap av demokratisk karaktär kännetecknas av att alla medlemmar i gruppen får vara med och aktivt delta i planering och genomförande av arbetsuppgifterna. Till skillnad från den auktoritära ledaren låter den demokratiske ledaren sina underordnade styra det vardagliga arbetet själva. 59 Den demokratiske ledaren ger samtliga i gruppen inflytande och är lyhörd för de åsikter som gruppen framför. Den demokratiska ledaren fattar sina beslut efter verksamhetens behov och tar till skillnad från den auktoritära ledaren i princip aldrig enväldiga beslut. Detta betyder inte att den demokratiska ledaren smiter från sin uppgift att leda utan snarare att han låter sina underordnade utvecklas. En demokratisk ledare har ofta en mängd goda egenskaper såsom bred kunskap om verksamhetsområdet, social kompetens och en hög grad av personlig mognad. Kanske är det dessa egenskaper som gjort att forskning kring arbetsvetenskap identifierat den demokratiske ledarskapsstilen som den mest effektiva. 60 Den demokratiske ledaren ser på medarbetarna som ansvarskännande, vuxna och mogna individer. Han ser de anställda som viktiga resurser för verksamheten. Genom sitt ledarskap sprider den demokratiske ledaren en trygghet i gruppen av medarbetare. Han erkänner sina 55 Granér, Personalgruppens psykologi, s Granér, Personalgruppens psykologi, s Lennéer-Axelson & Thylefors, Arbetsgruppens psykologi. s Lennéer-Axelson & Thylefors, Arbetsgruppens psykologi. s Granér, Personalgruppens psykologi, s Lennéer-Axelson & Thylefors, Arbetsgruppens psykologi. s109 14

21 Teori egna misstag och skapar på detta sätt ett prestigelöst arbetsklimat där ett misstag inte är lika med katastrof. 61 I dagens samhälle består allt fler arbetsgrupper av välutbildade och självgående medarbetare som har tillräcklig kompetens för att ta dagliga beslut själva. Som ledare för sådana grupper passar den demokratiska ledarskapsstilen utmärkt. 62 Transformell ledarskapsstil Transformell ledarskapsstil innebär att ledaren är färgstark, stimulerande, motiverande och individanpassande i sitt ledarskap. En ledare som använder sig av denna ledarskapsstil är vanligtvis en karismatisk person varför denna ledarskapsstil även kan sammankopplas med karismatisk ledarskapsstil. 63 Transformell ledarskapsstil kan användas av ledare på olika nivåer men är vanligare och passar bättre för ledare på högre nivå inom en organisation. Detta då ledare på högre nivå har större möjlighet att skapa förändringar och ta långsiktiga strategiska beslut som kräver att man genom sina egenskaper att motivera och stimulera får med sig hela organisationen. 64 Karismatisk ledarskapsstil Ordet karisma betyder personlig utstrålning och myntades i modern tid av Max Weber för att beskriva personliga egenskaper som ger auktoritet och påverkar andra människor. Detta är grunden till karismatiskt ledarskap. 65 I tider av oro, otrygghet och upplösning skapas den ideala arenan för karismatiska ledare. 66 En karismatisk ledare har en förmåga att entusiasmera, inspirera och kommunicera med sina underordnade på ett sätt som gör att dessa vill följa ledaren. 67 Den karismatiske ledaren har en utstrålning som skapar en personlig påverkan på sina underordnade. 68 En styrka hos den karismatiske ledaren är att denne kan skapa ett lugn i oredan med sina tilltalande visioner som han kommunicerar på ett sätt som får den underordnade att falla för dessa. 69 Personer som är mottagliga för ett budskap från en karismatisk ledare anses ofta ha en mentalitet som gör att de kritiklöst litar på andra människors omdömen. De accepterar vad andra anser vara rätt och delar därmed de värderingar som lyfts fram av den karismatiske ledaren. Man kan i princip säga att ett karismatiskt ledarskap innebär att underordnade medarbetare avsäger sig sitt eget ledarskap till förmån för ledarens. 70 Exempel på välkända Karismatiska ledare är Adolf Hitler, Nelson Mandela och Dalai Lama Lennéer-Axelson & Thylefors, Arbetsgruppens psykologi, s Lennéer-Axelson & Thylefors, Arbetsgruppens psykologi, s Ruyter m.fl, Leadership styles in technology acceptance, s Gill & Oshagbemi, Differences in leadership styles and behaviour across hierarchical levels in UK organizations, s Weber, Ekonomi och samhälle, del1 67 Rohlin m.fl., Ledarskap och lärande, s Ruyter m.fl, Leadership styles in technology acceptance, s Rohlin m.fl., Ledarskap och lärande, s Rohlin m.fl., Ledarskap och lärande, s Clegg m.fl., Ledning & Organisation, s260 15

22 Teori Transaktionellt ledarskap Transaktionellt ledarskap innebär att ledaren ser sin relation med de underordnade som en rad rationella transaktioner. I dessa transaktioner räknar bägge parter med att få något i utbyte för det arbete de utför. Utbytet måste vara tillräckligt för bägge parter och kan vara saker som bonus, förmåner eller rättigheter av något slag. Transaktionellt ledarskap innehåller en anpassning av olika personers behov och intressen där resultatet måste vara i balans för att kvalitet på denna typ av ledarskap skall åstadkommas. 72 Ledare som använder sig av transaktionell ledarskapsstil är duktiga på att tydligt redogöra vilka roller som finns i organisationen och vad dessa roller innebär. De är också duktiga på att beskriva hur arbetsuppgifter ska utföras, hur belöningar ska fördelas samt hur eventuella bestraffningar skall se ut. Den transaktionella ledaren också en duktig förhandlare. Denna ledartyp utformar och planerar arbetet efter företagets/organisationens visioner och policies. Transaktionellt ledarskap innehåller de viktiga delarna i det som bra management handlar om. 73 Situationsanpassat ledarskap Blanchard och Hersey menar i sin teori om situationsanpassat ledarskap att ledaren är beroende av mognadsnivån medarbetaren befinner sig i. 74 En ledare måste klara av att styra sitt ledarskap efter vem det är han leder, han måste kunna variera bemötandet med olika individer beroende på individens mognadsnivå. 75 Situationsanpassat ledarskap innebär också att man som ledare intar olika roller beroende på vilken uppgift det är en medarbetare ställs inför. När medarbetaren arbetar med något som denne är duktig på och insatt i intar ledaren en delegerande eller stödjande roll. Får medarbetaren en ny uppgift som denne inte har erfarenhet av måste ledaren istället inta en styrande eller tränande roll. 76 figur 2, situationsanpassat ledarskap Rohlin m.fl., Ledarskap och lärande, s67 73 Clegg m.fl., Ledning & Organisation, s Granér, Personalgruppens psykologi, s Avery & Ryan, Applying situational leadership in Australia, s Karlöf & Söderberg, Ledarutmaningen, s186 16

23 Teori Modellens två axlar står för personorientering och uppgiftsorientering vilka är två olika ledarbeteenden. Personorientering innebär att ledaren ägnar mer eller mindre uppmärksamhet åt medarbetaren som person. Den andra axeln uppgiftsorientering visar graden av hur ledaren strukturerar arbetet för människor. Totalt fyra fält visar och beskriver beteenden hos ledaren men säger inget om vad som är rätt eller fel. 78 S1 / Styrande Ledaren talar om vad som gäller, ger specifika instruktioner och övervakar att arbetet blir korrekt utfört. 79 Medarbetarna saknar förmågan att självständigt ansvara för en uppgift och ser inte vad som bör utföras och heller inte hur de ska utföra uppgiften. Ett allt för stort stöd på denna nivå kan uppfattas som att belöna dåliga resultat. 80 S2 / Tränande Ledaren säljer lösningar, förklarar sina beslut och ger möjlighet att förtydliga. S2 ledaren uppmuntrar fortsatt inlärning och förståelse hos sina medarbetare till skillnad från S1 ledaren. 81 Medarbetarna har förmågan att se vad som ska göras men saknar erfarenhet för att utföra uppgiften. 82 S3 / Stödjande Ledaren är koncentrerad på att dela idéer och underlätta beslutsfattande för medarbetarna, bryr sig inte så mycket om hur arbetet utförs. 83 Ledarstilen innebär låg uppgiftsinriktning men istället hög relationsinriktning. Medarbetarna på denna nivå har kunskapen men är osäkra på att själva ansvara för uppgiften. 84 S4 / Delegerande Beslutfattande och implementering ligger som ansvar på medarbetarna. Detta är den slutgiltiga delegeringen. 85 Ledarstilen innehåller låg relations- och uppgiftsinriktning. Hos medarbetarna på denna nivå finns både förmåga och motivation att ta ansvar. Mognadsnivån är hög hos medarbetarna och psykologiskt stöd är inte nödvändigt. 86 Gauskurvan i figuren visar vilken typ av ledarskap människor vill ha. För att få svaret på vilken ledare olika människor vill ha delas den in i olika mognadsnivåer, mot var och en av dessa svarar en ideal ledarstil. 87 Sammanfattningsvis är poängen med situationsanpassat ledarskap att det utgår från ledarens beteende inte utifrån föreställningar om personligheter. Det utgår även från den situation som medarbetaren just då befinner sig i. Det ligger mycket träning i att kunna läsa situationer och läsa den anställdas mognad vid det aktuella tillfället Karlöf & Söderberg, Ledarutmaningen, s Karlöf & Söderberg, Ledarutmaningen, s Granér, Personalgruppens psykologi, s Karlöf & Söderberg, Ledarutmaningen, s Granér, Personalgruppens psykologi, s Karlöf & Söderberg, Ledarutmaningen, s Granér, Personalgruppens psykologi, s Karlöf & Söderberg, Ledarutmaningen, s Granér, Personalgruppens psykologi, s Karlöf & Söderberg, Ledarutmaningen, s Karlöf & Söderberg, Ledarutmaningen, s189 17

24 Teori 3.3 Organisationsprinciper (historisk utveckling) Alla organisationer avser att samordna olika resurser och arbetsinsatser för att nå fram till en eller flera olika målsättningar. De grundläggande principerna för hur en organisation skall vara uppbyggd för att fungera på ett effektivt sätt har genom åren förändrats avsevärt. Enligt Rubenowitz är det främst två faktorer som bidragit till dessa förändringar. 89 Dels produktionstekniken i vid bemärkelse och administrationen av offentliga tjänster. Dels det socialpsykologiska klimatet i samhället som kommit att påverka synen på människan och hennes vilja och förmåga att ta ansvar. 90 Byråkratisk organisationsprincip I början på 1900-talet var produktionstekniken och även den offentliga servicen förhållandevis okomplicerad. Det fanns på den tiden inte alls samma krav på samordning och utvecklingen gick väldigt långsamt jämfört med idag. De ledarskapsprinciper som fanns byggde på en negativ människosyn när de gällde att ta ansvar. Man utgick från att människan av naturen var lat och ointresserad av att ta ansvar och arbeta. På grund av detta utformade man arbetet efter käpp- och morotsprincipen. Man detaljplanerade och kontrollerade arbetet hårt. Detta för att kunna kontrollera människans medfödda instinkt att vara lat och helst slippa arbeta och ta ansvar. 91 En stor förespråkare för denna byråkratiska organisationsprincip, även kallad linjeorganisation var tysken Max Weber. Denna organisationsprincip var strikt hierarkiskt uppbyggd och till varje befattning i organisationen fanns en överordnad vars order den underordnade utan övervägande tvingades lyda. Kommunikation mellan två olika avdelningar i organisationen fick endast ske genom en gemensam överordnad på högre nivå. Den enskilde arbetaren sågs som en kugge i ett stort maskineri och kunde utan problem när som helst bytas ut mot någon annan. Fördelar med denna organisationsprincip var att den var lättöverskådlig och enkel att utforma. Den möjliggjorde strikt arbetsfördelning och skapade kontroll för ledningen. Nackdelarna var att specialisering blev i princip omöjligt och arbetsmotivationen hos den enskilde arbetaren blev mer eller mindre obefintlig. Att genomföra förändringar tog enormt lång tid och krävde alltid att ledningen hade stora kunskaper om de problem de anställda ställdes inför. Dessa nackdelar har medfört att denna typ av organisation idag är ovanlig. 92 figur 3, linjeorganisation Rubenowitz, Organisationspsykologi och ledarskap, s15 90 Rubenowitz, Organisationspsykologi och ledarskap, s15 91 Rubenowitz, Organisationspsykologi och ledarskap, s Rubenowitz, Organisationspsykologi och ledarskap, s Rubenowitz, Organisationspsykologi och ledarskap, s17 18

25 Teori Funktionell organisationsprincip (Scientific Management) Den Amerikanske ingenjören Frederick Winslow Taylors organisationsprincip uppstod även den i början på 1900-talet. Denna princip gick i motsats till linjeorganisationen ut på ökad specialisering för att skapa en effektiv produktion. Taylor hävdade att genom objektiva mätningar skulle man kunna kartlägga varje individs speciella kunskaper och sedan utbilda och träna individen till att på effektivast möjliga sätt utnyttja denna specialitet. Med hjälp av rörelse- och tidsstudier skulle varje individ bli väldigt effektiv på just sitt område. Denna organisationsform kallas för funktionell och slog aldrig riktigt igenom trots att det fanns en del bra tankar bakom den. Den ökade specialiseringen drevs för långt och var så starkt styrd att individer som jobbade i denna organisationsform fick både psykiska och fysiska förslitningar. Därav har man nu tagit avstånd från de grundläggande principer som Taylors Scientific Management innebar. 94 figur 4, funktionell organisation 95 Traditionell administrativ organisationsprincip En vidareutveckling av de byråkratiska organisationsprinciperna skedde på 1920-talet av fransmannen Henri Fayol. Fayol utgick från de klassiska funktionerna som en ledare hade, nämligen att planera, organisera, bemanna, ge order och kontrollera. Med hjälp av dessa utformade han ett antal regler för hur administrationen skulle utformas. Antalet nivåer i företagets organisation skulle vara så få som möjligt. En chef får inte ha fler underordnade än att han kan uppmärksamma var och en av dem tillräckligt mycket. Normalt innebar detta sex till åtta personer. I toppen av organisationen bör det finnas en ansvarig toppchef inte flera på samma nivå. Varje anställd får enbart ta order av sin direkt överordnade. Ingen ska ges ett ansvar utan att till detta ha motsvarande befogenheter. De bör finnas en organisationsplan som visualiserar företagets olika organisationsenheter med fördelning av ansvar och befogenheter mellan olika individer i organisationen. Denna organisationsmodell kallas även linjestabsorganisation Rubenowitz, Organisationspsykologi och ledarskap, s Rubenowitz, Organisationspsykologi och ledarskap, s18 96 Rubenowitz, Organisationspsykologi och ledarskap, s19 19

26 Teori figur 5, linjestabsorganisation 97 Förändrade organisationsprinciper Under och 50-talet framkom nya rön inom den beteendevetenskapliga forskningen. Dessa påvisade att samspelet mellan administrativa åtgärder och den anställdes produktivitet och arbetstillfredsställelse var stora. Med andra ord kunde man inte längre betrakta den anställde som en kugge i ett stort maskineri om man samtidigt ville att denne skulle vara så produktiv som möjligt. Detta gjorde att man blev allt mer intresserad av människan som fanns bakom arbetsinsatsen. Human Relations föddes och präglades av arbetsklimatets betydelse för arbetsmotivation. Människan sattes nu mer i centrum Sammanfattning och motiv till vald teoriram Ledarskap är ett begrepp som innefattar många saker och därmed är det svårt att entydigt definiera ledarskap som begrepp. Det handlar dock om en process av påverkan där ledaren är avsändare och dennes underordnade är mottagare. Ledarskap kan vara operativt vilket innebär att man konkret får olika saker gjorda, ledarskap kan också vara strategiskt och därmed innebära att ledaren måste känna av olika förändringar och styra verksamheten efter dessa. Det finns en skillnad mellan att vara chef och ledare, chef är en formell position medan ledare är något man blir genom sina personliga egenskaper. En förmåga att motivera och engagera är viktigt att ha som ledare, då ledarskap till stor del handlar om att få ihop gruppen till ett framgångsrikt lag där alla jobbar för varandra. En bra ledare ser de anställda inom organisationen som resurser och lyckas skapa en god företagskultur. En annan viktig del av ledarskap är förmågan att kunna kommunicera på ett bra sätt. De ledarskapsstilar som jag anser relevanta för denna uppsats har beskrivits närmare och dessa är, auktoritärt-, demokratiskt-, transformellt-, karismatiskt- och transaktionellt ledarskap. Blanchard och Herseys modell för situationsanpassat ledarskap är en teori som går ut på att ledaren måste styra sitt ledarskap efter mognadsnivån på den eller de han leder. Hur en organisation skall vara uppbyggd för att kunna fungera på effektivast möjliga sätt har förändrats genom åren. De olika organisationsprinciperna beskrivs i avsnittet om organisationsprincipers historiska utveckling, från Weber till Human relations. 97 Rubenowitz, Organisationspsykologi och ledarskap, s20 98 Rubenowitz, Organisationspsykologi och ledarskap, s21 20