Ljud och ljudutbredning Kriminaltekniska applikationer och lite arbetsmiljö

Transkript

1 Ljud och ljudutbredning Kriminaltekniska applikationer och lite arbetsmiljö Ett specialarbete utfört av Gunnar Österdahl under grundutbildningen till kriminaltekniker vid Statens kriminaltekniska laboratorium 2005/2006. Handledare under arbetet har varit Torbjörn Appelberg vid företaget Ingemansson Technology AB.

2 Sammanfattning Vårt sätt att uppfatta ljud är något vi oftast inte reflekterar över. Vid närmare studier visar det sig dock att vår hörsel kan uppfatta ljud i form av allt från mycket små tryckvariationer till ljud som är uppemot en miljon gånger starkare än det vi knappt kan förnimma. Vidare finns det en mängd faktorer som påverkar ljudvågornas utbredning innan de når våra öron. Faktorer som man måste ta hänsyn till vid rekonstruktioner av brott där förmågan att uppfatta ljud har betydelse för utredningen. I det här specialarbetet redovisar jag grundläggande uppgifter som har med vår förmåga att uppfatta ljud att göra samt motsvarande uppgifter gällande ljudutbredning. Dessutom redogör jag för två ärenden där SKL har genomfört ljudmätningar. Det ena ärendet är det så kallade Knutbyärendet där ljudnivån och ljudutbredningen från en avlossad revolver hade betydelse i utredningen. Det andra ärendet rör ljuddämpning av jaktvapen där SKL:s resultat visar att ljudnivåerna trots monterade ljuddämpare är relativt höga. Avslutningsvis redovisar jag även översiktligt vilka gränsvärden som gäller för buller i vår arbetsmiljö och vilka åtgärder som ska vidtagas om gränsvärdena överskrids. 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Innehållsförteckning Bakgrund och syfte... 4 Metod... 4 Vad är ljud?... 5 Vad är hörsel?... 5 Grundläggande begrepp... 6 Exempel på ljudnivåer... 7 Ljudutbredning... 8 Ljudnivåmätning Kriminaltekniska applikationer Knutbyärendet Ljuddämpare på jaktvapen Att bestämma riktning och avstånd Arbetsmiljö Källförteckning Omslagsbilden är en 30 år gammal bild på den legendariska hårdrockgruppen Rush från Canada. Var och en kan ju avgöra om det ljud som gruppen frambringar är välbehagligt ljud, oljud eller buller. Min uppfattning är dock helt klar 3

4 Bakgrund och syfte I utbildningen till kriminaltekniker ingår att genomföra ett specialarbete där eleven på egen hand under överinseende av en handledare fördjupar sig i ett ämne med koppling till kriminalteknik och polisarbete. Jag har valt att behandla ljud samt hur ljud utbreds och uppfattas av oss människor. Dessutom snuddar jag lite vid delar som tillhör arbetsmiljö. Efter att ha studerat grundläggande översikter i ämnet förstår jag att ämnesområdet är mycket komplext och invecklat. Det här arbetet är således bara ett "skrap på ytan" utan några som helst ambitioner på vetenskaplig nivå. Arbetet ska istället ses som en enkel och mer eller mindre populistisk sammanfattning av ämnet. En sammanfattning som då endast behandlar den delen av ämnesområdet som kan komma i beröring med polisverksamheten. Metod Jag har i huvudsak grundat arbetet på litteraturstudier och muntliga uppgifter från min handledare Torbjörn Appelberg vid företaget Ingemansson Technology AB i Jönköping. Vilka skriftliga källor som använts framgår av litteraturförteckningen i slutet på det här kompendiet. 4

5 Vad är ljud? Ljud är trycksvängningar som utbreder sig i form av vågor. I dagligt tal avses svängningar i luften mellan frekvenserna 20 och Hz (svängningar per sekund, se grundläggande begrepp nedan) vilket kan uppfattas av hörseln. I vidare mening innefattas även infraljud som ligger frekvensmässigt under det för oss människor hörbara området och ultraljud som ligger över det hörbara området. I den vidare meningen räknas även utbredning av tryckvågor i andra medier än luft dvs andra fasta, flytande och gasformiga medier. Exempel på annan sådan utbredning är så kallat stomljud i fasta konstruktioner där vibrationerna fortplantas i själva konstruktionen och vidare till luften. Sådana konstruktioner kan vara järnvägsräls, broar och vanliga kontorsbyggnader. Vad är hörsel? Hörsel är vår förmåga att uppfatta ljud. Ljudvibrationerna fångas upp av ytterörat och riktas via hörselgången mot trumhinnan. Vid överföringen från trumhinnan till mellanörats hörselben förstärks vibrationerna och leds sedan vidare till innerörats snäcka. Vibrationerna påverkar sedan den vätska som finns i innerörat och vätskerörelser uppstår inne i snäckan. De rörelserna påverkar i sin tur hårcellerna i hörselorganet. Denna påverkan ger i hårcellerna impulser som via hörselnerven leds till hjärnstammen och vidare till storhjärnan. Bild 1. Örats uppbyggnad. Det hörbara området vid normal hörsel är som nämnts ovan mellan 20 och Hz. Området mellan 300 och 3000 Hz är viktigast för talkommunikation. Hörselorganets känslighet för ljud är störst inom frekvensområdet 200 och Hz. Inom detta område upplevs ljud som starka jämfört med ljud av lägre respektive högre frekvens vid samma ljudtrycksnivå. 5

6 Örats uppfattning av nivå och frekvens är mycket komplicerad. Ett ljud upplevs exempelvis dubbelt så starkt först när nivån ökas med cirka 9 db medan 3 db motsvarar en fysikalisk tryckfördubbling. En ökning med 3 db upplevs som en knappt hörbar förändring. Grundläggande begrepp Ljudets styrka bestäms av tryckvariationernas nivåer eller amplitud som det formella tekniska uttrycket är. Styrkan anges i enheten pascal (Pa). Styrkan anger om ett ljud är svagt eller starkt och har således inget med ljudets frekvens att göra. De minsta tryckvariationerna som det mänskliga örat förmår att registrera är 0,00002 Pa och vid ca 20 Pa upplever vi smärta. Förhållandet mellan ljudtrycket vid smärtgränsen och det nätt och jämt uppfattbara ljudtrycket är mer än ett till en miljon (20/0,00002 Pa). För att anpassa mätskalan till örats stora arbetsområde och till hur vi upplever ljudstyrkan hos ljud med olika ljudtryck används allmänt en logaritmisk skala för att beskriva ljudets styrka. De logaritmiska storheter som används inom akustiken betecknas nivå och anges oftast i enheten decibel (db). Nivån i db anger då nivån för den aktuella ljudstyrkan i förhållande till det internationellt standardiserade referensljudtrycket 0,00002 Pa. Därav följer att 0 db motsvarar det svagaste ljudet vi kan uppfatta och smärtgränsen ligger vid ca 120 db. 134 db utgör så lite som en tusendel av normalt atmosfärstryck vilket innebär att det krävs väldigt små tryckvariationer för att vi ska uppfatta ljud. Normalt tal på nära håll utgör knappt 70 db. Ljudets frekvens är ett mått på antalet svängningar (perioder) per sekund och anger tonhöjden. Frekvensen uttrycks i enheten Hertz (Hz) där en Hz motsvarar en period per sekund. Låg frekvens motsvarar bastoner och hög frekvens motsvarar diskanttoner. db Frekvens, Hz Bild 2. Illustration av frekvens och ljudnivå. Bilden visar en ljudnivå för varje frekvens men en viss frekvens kan naturligtvis förekomma i vilken nivå som helst. 6

7 Ljudets våglängd dvs längden på den återkommande våg som breder ut sig anges i enheten meter (m). Våglängden varierar beroende på ljudets frekvens och utbredningshastigheten. +γ Tid, sekunder γ Våglängd Bild 3. Illustration av våglängd. Ljudets utbredningshastighet är ett mått på hur fort ljudet fortplantar sig i mediet. I luft med temperaturen +20 C och vid normalt atmosfärstryck är ljudhastigheten ca 340 meter per sekund (m/s). Vid -10ºC är utbredningshastigheten 325 m/s och vid +200ºC är den 435 m/s. Ljudhastigheten i vätskor och fasta material är betydligt högre än i luft och inte lika temperaturberoende som för gasformigt material (luft). Exempelvis är ljudutbredningshastigheten i stål m/s, i vatten m/s och i tegel m/s. Exempel på ljudnivåer För att ge en viss uppfattning av vad olika ljudnivåer innebär ges nedan exempel för vissa aktiviteter. I sovrum Nyprojektering Nivå storstadsgata Diskotek Smärtgräns Ljudnivå db(a) Svagast uppfattbara ljud 194 Högsta ljudnivå som kan uppträda Svagt vindbrus Normalt samtal Passerande godsoch persontåg I närhet av jetplan Bild 4. Exempel på olika ljudnivåer. 7

8 Ljudutbredning Med ljudutbredning avses i normalfallet utbredning i luft och det är det som kommer att behandlas här. För att åskådliggöra kommer jag att jämföra med vågrörelse på en vattenyta. Den vågrörelsen kan vi iaktta men till skillnad från ljud sker utbredningen bara i ett plan. Om man kastar en sten mot en lugn vattenyta bildar stenens fall ett jämnt rörelsemönster på ytan. Träffpunkten blir centrum för cirkulära vågor som snabbt avlägsnar sig för att därefter åter lämna en lugn vattenyta bakom sig. Bild 5. Vågrörelse på vattenyta. Stenen förorsakar alltså en vågrörelse som kan följas med ögat under tiden rörelsen breder ut sig på vattenytan. Stenens fall medför dessutom en vågrörelse i den omgivande luften. Den vågrörelsen syns inte men den hörs och de båda vågrörelserna har många likheter. De är båda svängningsrörelser i ett elastiskt medium och de uppstår genom störning av mediets jämvikt. En jämvikt som i de här fallen är den plana vattenytan och den stillastående luften. När vattenvågorna träffar ett stort hinder, som exempelvis en pir, böjs vågorna av runt pirens spets och nivån på vågorna mattas av bakom piren. På samma sätt böjs ljudvågor av då de träffar ett större fast föremål som en huskropp och samtidigt dämpas även nivån där på ljudvågorna. Fenomenet med avböjning kallas diffraktion och det ger i de här fallen märkbara skillnader i vågutbredningen även på långt håll från föremålet. Träffar vågorna, både ljud- och vattenvågor, istället ett litet föremål som en stolpe kan de passera i stort sett oförhindrat. Skillnader i vågutbredningen sker då endast nära föremålet och ger bara lokal påverkan. Någon märkbar dämpning sker i princip inte. Bild 6. Vågutbredning vid ett litet och ett stort hinder. I det här fallet en stolpe respektive en pir. 8

9 Om luftmassan runt en ljudkälla är helt ostörd kommer ljudet att utbreda sig sfäriskt som ett expanderande halvklot. Ljudet upplevs då lika var man än befinner sig på samma avstånd från ljudkällan. Om man däremot befinner sig på bortre sidan av en byggnad är man placerad i den så kallade ljudskuggan vilket innebär att ljudnivån blir lägre. Det är för övrigt något som exempelvis utnyttjas vid uppförande av bullerskydd utmed våra vägar. För att ljudskuggan i det fallet ska bli effektivt ska bullerskyddet vara uppfört så nära ljudkällan, dvs vägbanan, som möjligt eller så nära platsen där man uppehåller sig som möjligt. Bild 7. Ljudutbredning i ostörd luftmassa. Om luftmassan runt ljudkällan inte är ostörd genom att det till exempel blåser kommer ljudutbredningen istället att få ett annat mönster. Luftmassans hastighet kommer i det fallet att öka med höjden över marken och ljudutbredningen kan då schematiskt komma att se ut som i bild 8 nedan. Ljudet förstärks i det fallet i vindriktningen från ljudkällan och dämpas på vindsidan. Lägg märke till att ljudskuggan vid byggnaden blir betydligt mindre. Bild 8. Exempel på ljudutbredning då luftmassan inte är ostörd. 9

10 Liknande effekter kan uppstå om ljudhastigheten ändrar sig med höjden över marken på grund av temperaturskillnader. Om det är varmast vid marken och temperaturen faller med höjden, vilket är normalfallet vid en högsommardag, kommer ljudhastigheten att avta med höjden. Ljudet böjs då bort från marken så att det blir tystare i omgivningen. Om det motsatta inträffar, så kallad temperaturinversion, vilket är vanligt under nätterna med molnfri himmel kommer ljudet att böjas av mot marken. Ljudet hörs då på större avstånd och även bakom skärmade föremål. Fenomenen bidrar till att man upplever ljud, exempelvis trafikbuller, starkare och på längre avstånd på natten. En ytterligare bidragande orsak till det är att det normalt på natten inte förekommer lika mycket "maskerande" bakgrundsljud i form av vindens sus, lövens prasslande, fågelsång och många andra av dagens ljud. Ljudnivåmätning Ljudnivån mäts med instrument som kallas ljudnivåmätare. Instrumenten är kalibrerade efter en internationell standard och uppbyggda med mycket avancerad teknik som jag inte närmare behandlar i det här arbetet. Nämnas kan dock att ljudtrycksnivån från en och samma ljudkälla kan bestämmas inom en mängd olika frekvensområden. Man kan även mäta både medelvärden under en längre tid och kortvariga maximala ljudtrycksnivåer. Medelvärde benämns i de här sammanhangen ekvivalent värde och kort maximal nivå benämns maxvärde. Man kan även genomföra beräkningar av ljudnivåer vilket bland annat är normalfallet vid nivåbestämning av trafikbuller. Man följer då vissa standardiserade parametrar i en beräkningsmetod som arbetats fram av Naturvårdsverket. Att beräkna bullernivåer ger i trafikbullersammanhang oftast ett resultat närmare verklighetens nivåer än vad ett mätresultat ger. Bild 9. Exempel på utrustning för ljudnivåmätning. 10

11 Kriminaltekniska applikationer Ljud och förmågan att uppfatta ljud förekommer ibland i förundersökningar beträffande olika brott. Allmänt kan man tänka sig vittnen som via sin hörsel registrerar händelser och sedan i en förhörssituation ska redogöra för vad det hört. I de sammanhangen kan vittnena få frågor om ljudnivåer, riktning och avstånd till händelsen. Det kan även röra sig om händelser som inte är brott men där förmågan att uppfatta ljud ändå kan vara avgörande. Jag tänker då närmast på försvinnanden där den försvunne personen antas befinna sig i terrängen. I det fallet kan både den försvunne och polismännen påkalla uppmärksamhet genom olika former av ljud. Då är det naturligtvis värdefullt att kunna bestämma ljudkällans placering, dvs riktning och avstånd till ljudkällan. En annan situation som mer formellt regleras via vår lagstiftning, och ytterst med föreskrifter i Kungörelse (1969:84) om användande av skjutvapen i polistjänsten, är bestämmelser om varningsrop. Ett sådant tillrop ska enligt gällande bestämmelser tydligt utföras om det inte bedöms som otjänligt innan skott får avlossas mot person. Naturligtvis måste man i en sådan situation göra bedömning av huruvida den som varningen riktas mot verkligen har möjlighet att uppfatta tillropet. I en sådan allvarlig situation tillkommer naturligtvis även andra parametrar som kan sänka förmågan att uppfatta ljud och jag tänker då närmast på stress. Sådana former av påverkan behandlas inte i det här arbetet. Jag ska här illustrera polisiära applikationer med tre exempel varav de två första är hämtade från verkliga förundersökningar. Knutbyärendet I det så kallade knutbyärendet från januari 2004 sköt en person, som allmänt kallas barnflickan, ihjäl en kvinna då denna låg till sängs i sitt sovrum. Totalt avlossades tre skott med en revolver. Ett skott betecknas som närskott och sköts från sängens fotände. De två andra skotten var i princip påsittande mot kroppen och avfyrades från sängens huvudände. I ett närliggande rum befann sig målsägandens man, pastor Helge Fossmo, som i efterföljande förundersökning och rättegångar hävdade att han inte hörde någon skottlossning. Detta bland annat beroende på att han vid tillfället sov. Det kunde på goda grunder antas att Fossmo påverkat barnflickan att utföra brottet och att även han därför var gärningsman. Med anledning därav genomförde personal vid Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) en rekonstruktion på platsen där verkliga skjutningar med samma vapen som vid brottstillfället användes. I det intilliggande rummet där Fossmo befann sig placerades en ljudnivåmätare 65 cm över golvplanet och med mikrofonen riktad mot det sovrum där skjutningen utfördes. 11

12 Skjutplatser i sovrum Ljudnivåmätare i barnens rum Bild 10. Skiss som visar våningsplanet i den fastighet där skjutningen i Knutby ägde rum. Vapnet som användes var en revolver av märket Smith & Wesson av modell 36-1 och med kaliber.38 Special. Vapnet var även försett med det rör som enligt uppgift användes vid den aktuella dödsskjutningen. Röret var ett "hemmabygge" och sannolikt avsett att fungera som en ljuddämpare men någon sådan effekt erhölls inte. Skjutningen utfördes i fyra skjutserier med sex patroner per serie. Som ammunition användes tre olika och vanligt förekommande fabrikat. 1. Första skjutserien sköts från fotänden av sängen med dörren till sovrummet öppen och dörren stängd till barnens rum där Fossmo befann sig. 2. Andra serien sköts från samma ställe men med båda dörrarna stängda. 3. Tredje serien sköts vid huvudänden av sängen med övriga förutsättningar som serie ett. 4. Fjärde serien sköts från huvudänden med övriga förutsättningar som serie två. 12

13 Skjutserie 1 fotände, öppen sovrumsdörr Skjutserie 2 fotände, stängd sovrumsdörr Skjutserie 3 huvudände, öppen sovrumsdörr Skjutserie 4 huvudände, stängd sovrumsdörr Ammunitionsfabrikat och ljudnivå i db(c)* Norma Sellier & Bellot Winchester 106,9 107,6 106,1 107,2 105,2 107,1 96,6 95,6 96,1 96,3 95,0 96,3 102,9 104,8 104,7 107,4 104,0 103,9 92,5 93,9 92,7 92,9 93,4 93,4 *Benämningen db(c) innebär att man vid mätningen använt sig av ett speciellt filter på mätutrustningen för att i möjligaste mån efterlikna hur vi människor uppfattar impulsljudet från ett vapen. I tabellen ovan framgår att ljudnivåerna varierar mellan som lägst ca 93 db och som högst ca 107 db. 93 db motsvarar vad man upplever i närheten av ett passerande gods- och persontåg. 107 db motsvarar ljudnivån intill en motorsåg på fullt varv i samband med trädfällning. Någonstans mellan dessa ljudnivåer utsattes alltså Fossmo för tre gånger utan att vakna. Ljuddämpare på jaktvapen Rikspolisstyrelsen (RPS) begärde år 2003 att SKL skulle utreda effektiviteten av ljuddämpare på jaktvapen av klass 1 och 2 samt för hagelvapen. RPS angav att ett jaktvapen av klass 3 utan ljuddämpare skulle utgöra referensljud i undersökningen. Någon ljudnivåtest för hagelvapen genomfördes dock inte eftersom det inte gick att få tag på någon lämplig ljuddämpare. SKL konstaterar i sitt yttrande att det med skjutning med gevär uppstår två former av ljudbuller nämligen: 1. Den så kallade bogvågsknallen som uppkommer då projektilen passerar ljudets hastighet. 2. Det ljud som uppkommer vid förbränning av krutet. Det ljud som uppstår då krutet förbränns är möjlig att dämpa med en ljuddämpare medan bogvågsknallen uteblir endast om projektilhastigheten understiger ljudets hastighet. 13

14 Vid mätningarna användes i klass 1 ett vapen av fabrikat Varberger med kaliber.338, modellbeteckning på vapnet är Winchester Magnum och ljuddämpare av märket BR reflex modell T8. Ammunitionen var av fabrikat Norma. I klass 2 användes ett vapen av fabrikat Sako med kaliber.243, modellbeteckning på vapnet är Winchester och ljuddämpare av märket BR Reflex modell T8. Även i det här fallet var ammunitionen av fabrikat Norma. I klass 3 användes ett vapen av fabrikat Sako med kaliber.22 Winchester Magnum utan ljuddämpare. Ammunitionen var av fabrikat Winchester. Ljudnivån uppmättes på åtta olika platser enligt bild 11. På varje plats gjordes två mätningar. Bild 11. Schematisk bild över mätplatser. A. Mikrofonen placerad intill skyttens huvud. B. 50 meter till höger/framför skytten. C. 100 meter till höger/framför skytten. D. 50 meter ifrån skytten, rakt åt höger. E. 25 meter ifrån skytten, rakt åt höger. F. 10 meter rakt bakom skytten. G. 20 meter rakt bakom skytten. H. 50 meter rakt bakom skytten. 14

15 Mätplats, försök A B C D E F G H Klass 1 Klass 2 Klass 3 Utan Med Utan Med Utan ljuddämpare ljuddämpare ljuddämpare ljuddämpare ljuddämpare db(c) db(c) db(c) db(c) db(c) 1 > ,4 > ,3 141,1 2 > ,0 > ,4 140, ,2 132,7 134,0 129,3 131, ,6 132,3 134,0 128,4 130, ,5 132,0 131,4 129,8 128, ,5 132,3 130,0 128,8 129, ,3 118,0 131,5 109,8 117, ,4 117,9 131,2 112,3 117, ,0 122,6 137,5 115,0 124, ,3 122,3 137,1 114,2 124, ,4 121,1 135,4 105,8 115, ,3 120,0 135,8 106,4 116, ,4 115,2 129,3 103,4 110, ,6 113,6 129,8 103,0 110, ,9 108,3 120,9 97,3 103, ,6 109,9 120,3 92,6 104,9 I kommentaren till resultatet i tabellen ovan påpekar SKL följande. "Vid mätningen på mätplats A erhölls inget maxvärde på klass 1 respektive klass 2 vapen utan ljuddämpare då mätinstrumentet ej klarade att mäta högre än 153 db(c). Noterbart var att vid mätplats A sänkte ljuddämparen knallen till ca 140 db(c) för klass 1 geväret, vilket enligt Arbetsmiljöverket är det gränsvärde som ej bör överskridas. Vid mätplats B och C var samtliga värden på ungefär samma nivå, det skulle kunna förklaras med att den knall som mätinstrumentet registrerade var den så kallade bogvågsknallen. Av aktuella mätningar kan sägas att kulvapnet i klass 1 med ljuddämpare låter mer än det odämpade kulgeväret i klass 3 och att kulvapnet i klass 2 med ljuddämpare ligger något lägre i bullernivå jämfört med kulvapnet i klass 3 utan ljuddämpare." Således kan man konstatera att ljuddämpare monterade på jaktvapen i vissa fall sänker ljudnivåerna men att nivåerna trots det är mycket höga. Det bland annat beroende på att uppkomsten av bogvågsknallen inte kan förhindras om inte projektilhastigheten sänks. Jämför gärna med vilka gränsvärden som gäller för arbetsmiljön vilket behandlas under ett särskilt avsnitt. 15

16 Att bestämma riktning och avstånd Tänk dig en person som befinner sig i stadsmiljö. Plötsligt inträffar det en polisiär intressant händelse utom synhåll för en person men ljudet från det inträffade kan lätt uppfattas. Händelsen kan exempelvis vara en skottlossning eller trafikolycka. Förenklat kan man då konstatera att ljudet från händelsen fortplantas utmed öppna ytor, böjs av (dvs det sker diffraktion) vid husgavlar och reflekteras mot husväggar. En person som då bara uppfattar ljudet kan tolka informationen som om händelsen inträffade på en helt annan plats än där den verkligen inträffade. Låt oss säga att en personbil (se bild nedan) efter en hård inbromsning kör på en gångtrafikant vid ett övergångställe. Föraren A smiter från platsen och springer västerut. Personen B iakttar händelsen och springer österut för att ta hand om den skadade. Vårt vittne C ser inte upprinnelsen till händelsen men tolkar via hörseln att olyckan skedde en bit väster om korsningen. Detta eftersom de avböjda och reflekterade ljudvågorna sammantaget når honom från den riktningen. Vittnet kan då på goda grunder anta att det är personen B som försöker smita från platsen och koncentrerar därför sin uppmärksamhet på honom. Norr Byggnad Byggnad Trottoar Vägbana B A pb Trottoar Vägbana Trottoar Trottoar Byggnad Byggnad C Bild 12. Vittnet C uppfattar situationen som att händelsen inträffat i den streckade pilens riktning. Förenklat kan man säga att den riktningen utgörs av resultanten av de till vittnet inkommande ljudvågorna. I det här fallet utgörs de inkommande ljudvågorna av ljud som böjs av vid den närmaste byggnadens hörn och ljud som reflekteras mot byggnaden på andra sidan gatan. Det här är ett fenomen som man naturligtvis måste ha i beaktande både i förhörssituationer och vid rekonstruktioner. 16

17 Arbetsmiljö Allt oönskat ljud kallas för buller. Det kan vara både ljud som är störande och ljud som är skadligt för hörseln. Ljud som inte stör en person med normal hörsel kan vara mycket störande för den som är hörselskadad. Starkt buller kan skada hörseln tillfälligt eller permanent och orsaka tinnitus, ljudöverkänslighet eller förvrängning av ljuduppfattningen. Den individuella känsligheten för buller varierar. Buller kan vara tröttande, stressande och påverka prestationsförmågan. Därutöver kan buller även ge reaktioner som ökad hjärtfrekvens, högre blodtryck och utsöndring av stresshormoner. Bullret kan också göra det svårt att samtala och öka risken för olyckor på grund av att man inte hör viktiga ljud. Dessutom kan det ge röstproblem om man ofta behöver höja rösten. Foster kan påverkas av buller både direkt genom ljudöverföring och indirekt om mamman är stressad på grund av buller under graviditeten. Arbetsmiljöverket har publicerat föreskrifter som gäller både hörselskadligt och störande buller. Av föreskrifterna framgår i korthet att buller i möjligaste mån ska åtgärdas vid källan och att hörselskydd är en åtgärd i sista hand när det inte finns andra sätt att minska bullret. Om det trots bullerdämpande åtgärder på en arbetsplats är en daglig genomsnittlig bullerexponeringsnivå på mer än 85 db, kortare stunder 115 db eller impulsljud på 135 db, dvs enstaka ljudnivåer kortare än en sekund, måste arbetsgivaren: Genomföra åtgärder och utfärda skriftlig handlingsplan. Skylta, avgränsa och begränsa tillträde. Se till att hörselskydd används. Erbjuda hörselundersökning. Ovanstående gränsvärden gäller oavsett om hörselskydd används eller inte. Om bullernivåerna är så pass höga att värdena överskrids trots att hörselskydd används gäller följande för arbetsgivaren. Vidta omedelbara åtgärder för att minska exponeringen så att den ligger under gränsvärdena. Utreda orsakerna till att gränsvärdena överskridits. Vidta sådana åtgärder att gränsvärdena inte överskrids i fortsättningen. 17

18 Källförteckning Som underlag till mitt arbete har jag hämtat uppgifter från nedanstående källor. Därutöver har även min handledare Torbjörn Appelberg vid företaget Ingemansson Technology AB bidragit med mycket värdefull information både skriftligen och muntligen. Bort med bullret en bra ljudmiljö lönar sig, Arbetsmiljöverket, 2005 Buller och bullerbekämpning, Bengt Johansson m fl, 2002 Buller och hörselskydd, Arbetsmiljöverket, 2002 Byggnadsakustik en praktisk handbok, Leif Åkerlöf, 2001 Nationalencyklopedin Sakkunnigutlåtande från SKL, Yttrande från SKL, Ölandsbron.com Miljökampen på Öland, hemsida på Internet, december 2005 Bilder i det här specialarbetet har jag till största delen fått från företaget Ingemansson Technology AB via min handledare. Undantag utgör bilderna 10 och 11 som jag har kopierat från SKL:s dokumentation i respektive ärende. Bild 12 har jag ritat själv och omslagsbilden finns för allmän tillgång på Rushs hemsida rush.com. 18