Källby Gård Kvalitetsredovisning Pedagogiskt bokslut

Transkript

1 Källby Gård Kvalitetsredovisning Pedagogiskt bokslut Källby Eva Cardell

2 Innehåll Beskrivning av verksamheten Sammanfattning Några viktiga slutsatser och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen Identifierade förbättringsområden Beslutade åtgärder för att nå högre måluppfyllelse System för kvalitetsarbetet och underlag för kvalitetsredovisningen Redovisning av de indikatorsområden/läroplansområden 1. Normer och värden 2. Kunskaper 3. Elevernas ansvar och inflytande 4. Skola och hem 5. Samverkan 6. Skolan och omvärlden 7. Bedömning och betyg 8. Kärnämnena - redovisning av nationella prov och betyg åk.8 9. Elever i behov av särskilt stöd 10. Övrigt Arbetsmiljöarbetet En säker skola - Skador och tillbud Antimobbningsgruppen Attraktiv skola Elevenkäten Föräldraenkäten Lokala kollektivavtalet Folkhälsoplan/Rörelseaktiviteter Styrelsens mål 11. Kompetensutveckling 2

3 Inledning Beskrivning av verksamheten Källby Gård skola, fritidshem och fritidsgård har under läsåret haft 262 barn och 42 anställda. Enheten är organiserad i 2 spår. Varje spår består av ett arbetslag som ansvarar för ca 130 barn i åldersgruppen 6-12 år. I arbetslaget ingår förskollärare, grundskollärare och fridspedagoger. På varje spår finns ett fritidshem för 6-8 år. För de äldre barnen finns fritidshemmet Magasinet 9-12 år. En specialpedagog och en speciallärare arbetar mot båda spåren. Källby Gård leds av en rektor och har en ledningsgrupp som består av två spårledare samt verksamhetsansvariga för fritidshemmet och fritidsgården. För barn i behov av särskilt stöd har vi en liten grupp Solen där barnen kan vara en del av sin skoldag eller skolvecka. Alla barnen har sin tillhörighet i en klass och ska vara där en del av dagen. Källby Gård har en lokal styrelse med föräldramajoritet. Resurser/Nyckeltal Antalet lärare per 100 barn är 8,5. Här ligger också resurser för förskollärare och fritidspedagoger som arbetar i skolverksamheten. På fritidshemmet är det ca 14 barn per anställd 6,8 tjänst. På enheten finns idag en specialpedagog 80% och en speciallärare 75%. En lärare arbetar som talpedagog 10% av sin tjänst. Personal i Solen är en speciallärare och en resursassistent på vardera 75 %. En fritidspedagog arbetar som elevassistent åt en synsvag elev 75 %. Barn i behov av särskilt stöd har även fått extra stöd av slöjd och idrottslärarna. De barn som ej klarat målen eller förväntats inte klara målen i matematik svenska och engelska i år 5 har fått extra målstöd i dessa ämnen Sammanfattning Några viktiga slutsatser och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen Under året har Källby Gård arbetat med flera utvecklingsområden för att höja kvaliteten. Gemensamma målområden har varit, Social kompetens, Lärandet och portfolio/iup Elevmedverkan/elevdelaktighet, matematik, svenska och engelska. Skola och hem, Övergång och samverkan, Skolan och omvärlden. Samtliga områden är stora utvecklingsområden som kommer att pågå under flera år med olika delmål och kommer därför att finnas kvar även nästa år. Inom området social kompetens har vi arbetat mycket med samspel och värderingsövningar och nått bra resultat vi har mindre olösta konflikter, men detta är ett område som vi ständigt behöver arbeta med. Framförallt behöver personalen få en samsyn vad det gäller regler och normer. Alla elever har nu en egen portfolio där elevens utveckling inom social kompetens, svenska, matematik och engelska finns med. IUP har legat till grund vid utvecklingssamtalen. Detta arbete är i sin inledning och under nästa år kommer vi att arbeta för att få eleverna mer delaktiga all utifrån ålder och mognad. En IUP bank med förslag på material att arbeta med i det individuella arbetet ska tas fram. Eleverna har dock blivit mer medvetna om vilka mål de ska arbeta mot och dessa har också legat till grund vid utvecklingssamtalen. Arbetet med kärnämnena svenska, matematik och engelska har utvecklats men vi vill arbeta mer med läsning, praktisk matematik och använda engelska som arbetsspråk. 3

4 Vi ser att eleverna blivit mer delaktiga i sitt arbete och tar ett större eget ansvar. Det har också blivit större delaktighet i klassråden och elevråd men här varierar det mellan olika klasser. Detta bör utvecklas att gälla alla klasser. Övergången från förskolan till förskoleklassen fungerar bra även samarbetet vid övergången till år 7 på Fornängsskolan har blivit bättre men vi vill utveckla det vidare för att kunna följa den röda tråden hela vägen. Skolan och omvärlden är ett område som vi inte arbetat så mycket med och här finns mycket att utveckla och även ta föräldrarna, företag och föreningar till hjälp. Arbetsmiljöarbetet är väl inarbetat och är en ständigt pågående process där vi arbetar utifrån från handlingsplanen både med den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Genom elevenkäten kan vi se att eleverna trivs och känner sig trygga till en mycket stor del. Föräldrautvärderingen i spårrådet visar på att föräldrarna tycker att de får bra information från skolan, att utvecklingssamtalen ger en bra information om elevens utveckling. De kan vara med och påverka och de känner sig välkomna till skolan. Den arbetsmiljöenkät som gjorts bland personalen visar på att många upplever en hög ljudnivå. För detta har vi tagit fram en handlingsplan på hur detta ska förbättras. Vid arbetet med nationella prov i år 5 har inte alla elever ännu nått alla delmål men de flesta är på väg att nå målen i år sex. De elever som ej nått målen och de som inte förväntas nå målen kommer att få målstöd i respektive ämne. Genom vår olycksfallsregistrering kan vi se vad som sker och arbeta förebyggande. Detta år har antalet olyckor och tillbud minskat. För att höja kvaliteten har särskilda insatser i år riktats mot barn i behov av särskilt stöd genom den lilla gruppen Solen en verksamhet som fungerat mycket bra för de barn som har stort behov av att vara i en mindre grupp kortare eller längre tid av skoldagen. Samverkan med förskolan och skolan har utvecklats genom gemensamma gårdsmöten där vi arbetat med att ta fram en ny vision och Mål och handlingsprogram Källby Gård Vi har även arbetat med Social stegen för att få en samsyn och gemensamt förhållningssätt. Vi har lagt stor vikt vid att stimulera eleverna till fysisk aktivitet. Alla elever har haft någon vuxenledd rörelseaktivitet varje dag. De flesta har skett utomhus som Skolvarvet, hopprepshopp. bollspel, lekar. Inomhus har man arbetat efter Friskis och svettis program Röris fysik aktivitet i klassrummet. Vi har deltagit i två projekt Eu-projektet Eyes där vi samverkat med tre andra skolor för idrottsutbyte samt Handslaget i samverka med Källby IF. Här har en fritidspedagog arbetat med olika rörelseaktiviteter 2 dagar i veckan. Dessa har schemalagts för klasserna enligt ett rullande schema. På lunchrasterna har olika lekar och rörelseaktiviteter erbjudits alla barn. Två eftermiddagar i veckan har det varit lek och fotboll riktat mot olika åldrar samt pojkar och flickor. För att höja kvaliteten har vi även arbetat med målen i Attraktiv skola och lokala avtalet. Dessa mål överensstämmer i stor med de nationella målen. Kompetensutvecklingen under året har vi ägnat åt ledarskap i klassen, socialkompetens samt Röris, rörelseprogram för eleverna. Vi har också tillsammans med förskolan arbetat med att ta fram ett nytt Mål och handlingsprogram Källby Gård Identifierade förbättringsområden Grundskolan Social kompetens Lärande och portfolio, IUP Svenska Matematik Engelska Elevmedverkan - klassråd Samverkan skola hem Övergång och samverkan övergången till år 7 Skolan och omvärlden 4

5 Fritidshemmen Fritidshemmen ska vidareutveckla sitt samarbete med föreningsliv, kulturliv och Under året satsa extra mycket på teknik och uppfinningar Attraktiv skola prioriterade områden Skola och fritidshem En väl fungerande portfoliomodell för varje barn finns i arbetslaget En väl utvecklad hemsida som uppdateras regelbundet finns System för kvalitetsarbetet och underlag för kvalitetsredovisningen Modell för utvärdering För att samla in resultat och göra en analys av kvalitetsarbetet har vi använt oss av den modell som finns framtagen i kommunen "Att utvärdera på den egna enheten". Den bygger på att varje arbetslag gör sin redovisning. Den innehåller följande steg: Vilka åtgärder har ni gjort? Hur kan ni se bevis på detta? I vilken grad har ni uppnått målen? Vilka åtgärder tänker ni göra/nytt mål. Under året har kontinuerliga uppföljningar av målen i utvecklingsplanen gjorts. Under Utvärderingsdagen i april har samtliga mål i utvecklingsplanen utvärderats. Arbetslagen har sedan under april till juni arbetat med att ta fram nya mål och utvecklingsområden utifrån utvärderingen. Två oberoende elevutvärdering har gjorts. Dels i form av en enkätundersökning och dels en undersökning i varje klass genomförd av vår Antimobbningsgrupp. En föräldrautvärdering har gjorts av föräldrarna i spårrådet. Utvärdering har också gjorts i klassråden och på elevrådet. Allt detta har analyserats och kommer att ligga till grund för Källby Gårds utvecklingsplan. Sammanställningen av årets utvärdering har gjorts av rektor Mått för bedömning av måluppfyllelse Följande mått har använts vid bedömning av måluppfyllelsen % Mycket bra 60-79% Bra 40-59% Ganska bra 0-39% Mindre bra Målområde 1 Normer och värden Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Följande utvecklingsområden/mål finns på enheten 5

6 Skolan Social kompetens Att göra förväntansdokumentet levande. Att ha få fasta och gemensamma rutiner och regler. Alla grupper arbetar regelbundet med värderingsövningar Förväntansdokumentet har presenterats och diskuterats på alla föräldramöten under hösten 2004 och har också blivit hemskickade för påskrift av föräldrarna. Samtal och diskussioner i klasserna om förväntansdokumentet. Det finn också uppsatt i klassrummen. I personalgruppen har vi talat mycket om att vara konsekvent med gemensamma beslut. Vi har talat om ledarskapet i klassrummet, satt fokus på ordningen i kapprummen. Eleverna har gjort en överenskommelse om regler i klassrummet med rektor. I lägre åldrar arbetas det regelbundet med värderingsövningar och för övrigt vid behov. Det har blivit ett enklare och klarare förhållningssätt med gemensamma regler. Det har blivit ett förbättrat klassrumsklimat och en lugnare lärmiljö. Ordningen har blivit bättre. Genom några få fasta regler har vi sett att det har skapats ett tryggt klimat för eleverna. Vi ser färre konflikter på rasterna. Fler elever kan verbalt lösa konflikter på egen hand. Bedömningen Vi bedömer den samlade måluppfyllelsen som bra Genom att förväntansdokumentet är väl förankrat hos elever, föräldrar och personal ser vi att vårt arbete ger resultat. Det har varit svårt att genomföra i år 6 p.g.a. stor grupp, tidsbrist samt att det varit svårt att finna relevanta uppgifter. Att personalen gemensamt diskuterar en samsyn på regler, normer och förhållningssätt. Förankra hos eleverna att alla vuxna har samma ansvar för alla elever och att gemensamma normer och regler gäller. Fritidshemmet Barnen ska kunna se sin roll vid konfliktlösning Vi har aktivt arbetat med samtal vid en konflikt där alla inblandade har fått ge sin version. Vi har arbetar med att ge barnen olika redskap för att kunna hantera en konflikt och att kunna se sin egen roll i konflikten. Vi har som pedagoger använt oss av att rita situationen av konflikten för att klargöra vad som hänt. I skolan har vi arbetat med Eq som ett sätt att se sin egen roll och tränas i att ta ansvar för sina handlingar. Vi ser att barnen oftare klarar av att lösa sina konflikter själva. I de fall de har kunskap om hur konflikten kan lösas. Bedömningen Vi bedömer den samlade måluppfyllelsen som bra 6

7 Vi har arbetat konsekvent med konflikthantering under en lång tid. Resultatet av detta arbete visar sig oftast längre fram när barnen blir äldre. Detta är ett ständigt pågående arbete som aldrig kommer att avslutas. Barnen möter samma förhållningssätt i skolan och på fritids vilket leder till ett bättre resultat. Vi som pedagoger kan bli mer samspelta i vilka regler som gäller och hur vi löser konflikter. Målområde 2 Kunskaper/lärandet Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan skall bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för undervisningen. Lärarna skall sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Följande utvecklingsområden/mål finns på enheten Skolan Lärandet och portfolio, IUP Att arbeta med och förankra IUP och portfolion hos alla pedagoger och elever. Förankra och tydliggöra målen för elever och föräldrar genom IUP Alla barn har IUP-pärmar med minst de sociala målen ifyllda. Vi har använt IUP-pärmen vid utvecklingssamtal. Eleverna i år 5 har använt den i sin planering. IUP är introducerad på alla föräldramöten hösten-04. Alla elever har IUP-pärm. Vi kan se att en del elever har börjat reflektera kring sitt lärande utifrån IUP. Det har blivit tydligare att inför föräldrar visa på elevens lärande och vilka mål som ska uppnås. Alla elever vet vad IUP är för något. Det är lättare att motivera eleverna varför de ska arbeta med vissa saker tack vare IUP Bedömning Vi bedömer den samlade måluppfyllelsen som ganska bra Vi är i början på IUP-arbetet och ser att vi behöver arbeta vidare med detta. Att införa IUP är en process som tar lång tid och sker successivt under kommande år. Eleverna har blivit lättare att motivera genom IUP. Föräldrarna har blivit mer medvetna om vilka mål barnen ska uppnå och sträva mot. IUP ska finnas alla år upp till år 6 och att basämnen samt socialutveckling finns med. Träna eleverna att reflektera över sitt lärande utifrån sin IUP. Hitta arbetsformer som ger tid och möjlighet att arbeta med IUP tillsammans med eleven. Involvera fritidspedagogerna i IUP-arbetet. Arbeta vidare med IUP-banken och föra diskussionen mellan pedagogerna vidare. Svenska Utveckla elevernas förmåga att läsa, förstå, uppleva och tolka texter av olika slag 7

8 Vi har prioriterat läsandet efter ålder och läsförmåga. Klasserna har haft regelbundna lässtunder. Texterna har varit av olika karaktär som faktatexter, tidningsartiklar och skönlitteratur. Vecka 38 genomförde hela skolan en läsvecka och år 1-4 hade ett författarbesök med Janne Ollars. Läsveckan har följts upp med längre eller kortare läsperioder i de olika grupperna. Bokrecensioner har gjorts. Stor vikt har lagts på läsförståelsen bl. a genom samtal kring läst text. En viktig del har varit att kontinuerligt ha högläsning. Äldre barn har haft högläsning på förskolan för förskolebarnen. Läsglädjen har ökat. Läsförståelsen har förbättrats. Eleverna är på väg att utveckla olika strategier för läsning. Eleverna kan utifrån sina förutsättningar läsa både högt och tyst med flyt. Vi ser fler barn som läser spontant och längtar efter att få läsa. Eleverna läser gärna högt för yngre barn i skolan, även på förskolan. Eleverna klarar av att läsa olika texter; för nöje, för att lära, för översikt och för att finna fakta. Bedömning Vi bedömer att den samlade måluppfyllelsen som bra Vi har ägnat mycket tid och kraft åt detta mål och märkt stor respons från eleverna vars läslust har ökat. Vi tror dock att vi skulle kunna nå högre måluppfyllelse genom att utnyttja den pedagogiska kompetensen bättre Få föräldrars förståelse för vikten av deras engagemang när det gäller läsutvecklingen. Träna eleverna att först läsa faktatexten innan de börjar söka sina svar. Bättre utnyttjande av pedagogkompetensen för att öka måluppfyllelsen. Satsning på bibliotekskunskap i mindre grupper för de äldre eleverna Matematik Barnen ska utveckla tillit till sin egna matematiska förmåga. Eleverna ska se sambandet mellan matematiken och verkligheten Eleverna ska utveckla sin förmåga att både skriftligt och muntligt förklara och argumentera för sitt tänkande. Stor vikt har lagts vid att eleverna visar, genom samtal eller att rita och skriva, hur de har tänkt vid en uträkning. att det finns olika strategier att komma fram till ett svar. Vi har använt praktisk matematik i vardagsarbetet, i elevens val, slöjd, idrott men även genom extra resurser för år 5. Mattelek ute på skolgården, i skogen och vid promenad. Utifrån sina förutsättningar börjar eleverna koppla sambandet mellan matematik och verkligheten. Det har gett positiva resultat av arbetet med Lilla mattestegen i de lägre åldrarna vilket har setts på diagnosen Måns och Mia. Vi ser vissa framsteg men har inte än tillräckliga bevis. Bedömning Vi bedömer den samlade måluppfyllelsen som bra Svårt att motivera de äldre eleverna att förklara sitt tänkande. Det finns ett motstånd bland eleverna att använda konkret material ju äldre de blir. För att få en högre måluppfyllelse måste vi fortsätta att arbeta långsiktigt eftersom ett läsår är för kort tid att nå målet. 8

9 Att gemensamt diskutera kring matematikens uppläggning. Ha en Kompetensutvecklingsdag om matematik då vi kan gå igenom material, strategier, arbetssätt mm. Ha mer matematikdiskussioner tillsammans med eleverna. Mattevecka för eleverna under höstterminen-05 efter vår studiedag om matematik. Engelska Eleverna ska våga prata engelska Eleverna ska känna till något om engelskspråkiga länder Eleverna har återberättat enskilt eller i grupp. Tränat sånger och ramsor, lyssnat och repeterat, skrivit egna texter två och två och framfört dem, Vi har hela tiden arbetat för ett tillåtande klimat i klassen, det ska vara tillåtet att säga fel. År 3,4 och 6 har använt materialet Talking English. I år 3 de arbetat mycket med parsamtal och muntliga framträdanden. Vi har arbetat mer med engelskspråkiga länder för att medvetandegöra språkets utbredning i världen. År 3 har sett goda resultat av sitt arbetssätt och eleverna vågar uttrycka sig mer på engelska. Fler elever vågar tala inför klassen Bedömning Vi bedömer att den samlade måluppfyllelsen som ganska bra Det har varit svårt med detta arbetssätt när grupperna varit för stora. Vi har inte fullt utnyttjat varandras kompetens. Ju högre upp man kommer ju större blir kunskapsspridningen. Mindre grupper och nivågruppering, mer muntlig engelska. Byta samtalspartner i klassen för att lära sig lyssna till och prata med olika personer. Ta vara på den kompetens som finns. Använda engelska som arbetsspråk i mycket större utsträckning Målområde 3. Elevernas ansvar och elevinflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer (1Kap 2 ). Följande utvecklingsområden/mål finns på enheten Skolan Elevmedverkan, klassråd Att få en ökad insikt hos eleverna om vad de måste kunna. Eleverna ska få mer kunskap om vad de kan vara med och påverka. Ha fungerande klassråd med ordförande och sekreterare från skolår 4 9

10 Vi har arbetat med IUP, som tydliggör målen, i alla grupper. Vi har tydliggjort vilka förväntningar vi har och varför vi ska arbeta med just detta. Vi har haft regelbundna klassråd med rullande schema för ordförande och sekreterare från år 4. I de yngre klasserna är klassråden under lärarens ledning. Vi har klassråd före och efter elevråd och följer upp de ärenden som är diskuterade och tagits beslut om. Klassråd och elevråd är tydliga redskap för eleverna, så att de kan se vad de kan vara med och påverka Genom att arbeta med IUP har eleverna fått mer insikt i sitt eget lärande. Genom ärenden på klassråden ser vi att de är medvetna om vad de kan vara med och bestämma om. Eleverna klarar, med stigande ålder, att hålla i klassråden själva. Att eleverna är nöjda och följer tagna beslut visar att klassråden fungerar. Även att ärenden tas upp i elevrådet från klassråden är ett bevis på detta. Elever känner till och deltar i olika grupper Bedömning Vi bedömer den samlade måluppfyllelsen som bra Vi är i början på IUP-arbetet och ser att vi behöver arbeta vidare med detta. Efter att ha infört klassråd i samtliga klasser har vi på relativt kort tid sett en mycket väl fungerande elevmedverkan. Elevdemokratin har stärkts på grund av att eleverna är delaktiga i många olika arbetsgrupper. Arbeta fram ett gemensamt underlag för klassråden. Fortsätta med att arbeta med att få eleverna delaktiga i IUP-arbetet Målområde 4 Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Följande utvecklingsområden/mål finns på enheten Skolan Samverkan skola och hem IUP IUP och portfolio ska finnas med vid varje utvecklingssamtal Alla har en IUP-pärm, som används vid utvecklingssamtalen. Målen blir tydliga och konkreta för barn, föräldrar och pedagoger. En del elever ser progressionen i sitt lärande. Vid utvecklingssamtal är föräldrarna mer delaktiga och förberedda än tidigare Bedömning Vi bedömer den samlade måluppfyllelsen som bra Vi behöver bli mer vana vid IUP för att bättre kunna använda IUP vid utvecklingssamtalet. Det kändes tungt för många pedagoger innan man kom igång med IUP. Ju mer vi har 10

11 arbetat med den ju fler fördelar har man sett. Det har varit positivt att använda IUP som underlag vid utvecklingssamtalet. Föräldrarna känner igen materialet från de olika samtalen Fortsätta att utveckla IUP-banken och få eleverna mer delaktiga. Diskutera hur vi använder IUP-pärmen inför och vid samtalet Fritidshemmet Följande utvecklingsområden/mål finns på enheten Föräldrarna ska känna trygghet när de lämnar sina barn på fritidshemmet Vi möter varje barn när de kommer till oss på fritidshemmen. Vi strävar efter att ha en daglig kontakt med föräldrar vid hämtning och lämning. Vi har en skriftlig överenskommelse om hur föräldrarna vill ha vid sina barns hämtning och lämning. Vi startar upp kontakten med föräldrarna vid ett inskolningssamtal som sedan följs upp med utvecklingssamtal. Vi har ett dagsschema som talar om barnens aktuella tider där både föräldrar och personal kan göra ändringar. Detta skapar trygghet hos både barn, föräldrar och personal. Vi har fått bra resultat då vi inhämtat föräldrarnas åsikter via enkätundersökning. Föräldrarna ger positiv respons vid utvecklingssamtal. Genom våra dagliga samtal med föräldrar har både vi och dom haft möjlighet att ta upp positiva och negativa saker kring barnen och fritids. Detta har gett oss en möjlighet att agera med barnens bästa som utgångspunkt. Bedömningen Vi bedömer den samlade måluppfyllelsen som mycket bra Vi har rutiner som föräldrarna känner till och som vi noggrant arbetar efter. Vi har arbetat utefter de punkter som finns med i vägar mot målet. Vi är en stabil personalgrupp som är väl samfasad vad gäller rutiner och arbetssätt. En föräldrakväll för fritidsbarn och deras föräldrar då vi visar mer av vår verksamhet och ger alla tillfälle att lära känna varandra. En ökad kunskap om barnens vardag leder till en ökad trygghet och förståelse. Målområde 5 Övergång och samverkan Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv skall skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive enhet. Följande utvecklingsområden/mål finns på enheten Skolan Övergång och samverkan, övergången till skolår 7 11

12 Specialpedagoger från Fornängsskolan har varit här och fått information om varje elev, om de klarar målen och om de har specifika problem. Klasslärarna inbjöds till arbetet med klass- sammansättningen. Sexorna har besökt Fornängsskolan under våren och träffat sin nya klass och klassföreståndare. Fritidsledare från Källby Gård har funnits med som stöd vid skolstarten på Fornängsskolan Smidig övergång för eleverna till högstadiet. Bedömning Vi bedömer den samlade måluppfyllelsen som ganska bra Vi saknar feedback från Fornängsskolan. Vi har önskat ett uppföljningslämningsmöte på hösten med Fornängsskolan men detta har inte kommit till stånd Fritidsledare behöver få information av sexornas lärare vilka elever som kan tänkas behöva extra stöd vid skolstarten. Vi önskar att ett arbetslag från Fornängsskolan arbetar mot varje skola, för att underlätta vid övergången. Vi vill ha mer dialog med skolår 7-9, när det gäller arbetssätt och elevernas kunskaper. Uppföljnings möte på hösten då eleverna börjat i Fornängsskolan Målområde 6 Skolan och omvärlden Eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De skall också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samarbetar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Följande utvecklingsområden/mål finns på enheten Skolan Skolan och omvärlden Eleverna ska bli medvetna om olika yrkesval och att skolarbetet är viktigt för att nå dit. Några klasser har genomfört studiebesök i närsamhället. Eleverna i år 6 har besökt Arnäskomässan i Götene Eleverna i år 4-6 har besökt föräldrars arbeten Som förberedelse till föräldrapraon har vi prata om olika arbeten på SO. Efter besöket har eleverna fått skriva om dagen och redovisa muntligt, Eleverna har fått ökat förståelse för vad olika yrken innebär. Bedömning Vi bedömer den samlade måluppfyllelsen som ganska bra Svårt att variera praktikplatser. Möjligheten att genomföra studiebesök är begränsad bl.a. genom. elevernas ålder, resor mm Svårt att få praodagar om inte föräldrar kan ställa upp 12

13 Låta eleverna i årskurs 4 till 6 göra verksamhetsbesök på den egna skolan. Internprao i år 4 hos vaktmästare städ och kök Göra en inventering och skapa kontakter med närliggande industrier och företag i Källby. Ta upp frågan på föräldramöte under hösten för att få föräldrar att ta emot även andra än sina egna barn. Engagera mor- och farföräldrar Fritidshemmen Fritidshemmen ska öka sitt utbyte med föreningslivet och samhället Vi har haft ett mycket stort samarbete med Källby IF genom projektet Handslaget. Vi har haft utbyte med många andra föreningar som har kommit till oss och visat upp sin verksamhet. Vi har erbjudit en viss öppen verksamhet som riktar sig till alla barn i Källby. Barnen har fått möjligheter att prova aktiviteter som har väckt och kan väcka ett framtida intresse. Vi har flera barn än tidigare som blivit föreningsaktiva. Bedömningen Vi bedömer den samlade måluppfyllelsen som bra. Genom projektet Handslaget har och Eu-projektet Eyes har vi fått projektpengar som gett oss möjligheter till samarbete med andra skolor och föreningar som vi inte haft tidigare. Erbjuda mer öppna aktiviteter för barnen som inte går på fritids. Etablera fler kontakter med andra föreningar, näringsliv och kulturverksamheter. Målområde 7 Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa betygskriterier anges i anslutning till respektive kursplan. Följande utvecklingsområden/mål finns på enheten Skola Under året har vi genomfört språkdiagnoser, DLS-prov nationella prov, IUP-stegblad, utlåtande inför utvecklingssamtal från idrott och slöjd, haft utvecklingssamtal. Inför varje utvecklingssamtal har läraren och eleven gått igenom och gjort en uppföljning av den individuella utvecklingsplanen och portfolion. Eleven har fått med sig sin portfolio hem med frågor kring hur de själva bedömer sin utveckling i de olika ämnena i förhållande till satta mål. Utvecklingssamtalet har skett som ett trepartsamtal med elev, förälder och pedagog. Tillsammans går man igenom elevens utveckling och gör en bedömning av kunskapsmässig och social utveckling. Utifrån bedömningen sätts nya mål. Resultat/Bevisföring Vi kan se att eleverna har blivit bättre på att kunna bedöma sig själva och att sätta nya mål. Elevens och förälderns bedömning överensstämmer oftast väldigt bra med pedagogens bedömning. Föräldrarnas engagemang har ökat. 13

14 Bedömning Vi bedömer den samlade måluppfyllelsen som bra Vi ser att utvecklingssamtalen har utvecklats, blivit bättre förberedda från alla delaktiga. Eleverna har blivit mer medvetna om vilka mål de ska nå och vad de behöver utveckla. För att utvecklas som pedagog i utvecklingssamtalet är det viktigt att få ta del av kollegors tillvägagångssätt genom diskussioner och ev. auskultation. För att få en rättvisande bedömning har samma prov och diagnoser använts på båda spåren Lärare ges möjlighet att vara med på en kollegas utvecklingssamtal för att kunna lära. Utveckla den röda tråden när det gäller utvecklingssamtalet i 1-16 års perspektivet Utveckla IUP och involvera alla i detta arbete. Målområde 8 Resultat Kärnämnena svenska, matematik, engelska Redovisning av nationella prov åk 5 Ämne Antal elever a)har nått målen b) På väg att nå målen a+b % godkända Svenska % Engelska % Matematik % Resultat Tre elever förväntas inte nå målen i år 6. Ser man till vilka elever det är som ej klarat målen i år 5 i sin helhet kan man se att de flesta av dessa elever har haft svårigheter sedan tidigare men ändå utvecklats. Några elever skulle ha klarat målen om de bara arbetat med sina uppgifter. Vi har redan under år 5 satt in extra stöd för de som ej förväntats nå målen i år 5. Förslag på åtgärder/utveckling Vi kommer även fortsättningsvis att ge de barn som ej nått målen extra stöd och träning i kärnämnena. Även de elever i år 5 som ej förväntas nå målen kommer att få extra stöd i mindre grupp. Detta målstöd kommer att parallelläggas när klassen arbetar med detta kärnämne. Vår utvärdering visar att dessa barn behöver mer tid för sin inlärning. Vi bör dock vara uppmärksamma på att så tidigts som möjligt upptäcka de elever som ev. inte kommer att nå målen för att kunna sätta in stöd så tidigt som möjligt. Målområde 9 Barn i behov av särskilt stöd Följande utvecklingsområden/mål finns på enheten Övergripande mål: 14

15 Varje elev har rätt att få utvecklas i skolan, känna växandets glädje och att få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. De mål som gäller för hela verksamheten gäller också det specialpedagogiska arbetet på Källby Gård. Varje del i den specialpedagogiska verksamheten har egna mål enligt nedan. Varje enskilt barns åtgärdsprogram är en del av verksamhetens mål. Elever på Källby Gård har tillgång till följande stöd utöver den ordinarie verksamheten: Idrott i mindre grupp 5 % Slöjd i mindre grupp 10 % Solen, en liten grupp 75% resurslärare och 75 % assistent Talpedagog 10 % speciallärare 75 % Specialpedagog 80 % Målstöd i svenska, matematik och engelska 15 % Idrott och slöjd Målet med verksamhet är; Stärka och utveckla motorik och perception Uppmuntra till att våga röra sig och skapa I ett mindre sammanhang få bekanta sig med lekar, redskap och aktiviteter innan barnet möter det i sin stora grupp. För vissa få göra mer av det de är bra på. Vara ett alternativ till annan undervisning för de som har behov av ytterligare konkret underlag för sin inlärning. Solen Solen är till för de elever som inte klarar att vara i stor grupp hela dagen. Orsakerna till detta kan variera alltifrån inlärningssvårigheter till samspelssvårigheter. Målet med verksamheten är; Solens uppgift är att med individanpassat förhållningssätt och den lilla gruppens möjligheter att erbjuda ett begränsat antal relationer, stödja barnen att klara så stor del av dagen som möjligt i sin egen grupp. Solen är inte öppen för någon heltidsvistelse. Vistelsen i Solen läggs upp utifrån barnets behov och i kombination med andra insatser. En viktig del i Solens arbete är den täta samverkan med klassläraren som möjliggör för varje barn att följa klassens arbete på sina egna villkor. Talpedagog När barnen börjar skolan avslutar logopeden sina insatser. De barn som behöver fortsatt stöd får det genom talpedagog. Verksamheten är till största delen riktad mot de yngre barnen. Målet är att undanröja hinder i uttal och språk så att kommunikation kan ske utan svårigheter. Målstöd Målstödet är till för de elever som helt eller delvis inte klarat målen i kärnämnena i årskurs 5. Målet är att de som inte klarade de nationella målen i årskurs 5 ska klara dem under år 6. Speciallärarinsatser Specialläraren riktar sina insatser mot de barn som behöver specifikt stöd för sin inlärning. Det sker delvis enskilt men också i mindre grupper. Här handlar det mycket om att få syn på sitt eget lärande och att hitta strategier som fungerar för varje enskild elev. Specialläraren ansvarar för den övergripande uppföljningen av läs och skrivinlärning och matematikinlärningen. Specialpedagogens insatser Ha ett övergripande ansvar för barn i behov av särskilt stöd på förskolan och skolan. Handledning till personal. Samtal med föräldrar, barn och elever, utveckla verksamheten inom området, samordna insatser både i och utanför skolan, samarbete och utvecklingsarbete tillsammans med kommunens övriga specialpedagoger 15

16 Svårt, ja nästan omöjligt att värdera. Det handlar om det enskilda barnets utveckling och den är inte alltid mätbar under tiden som barnet vistas i skolan utan kan märkas först många år senare. Bedömningen Vi bedömer den samlade måluppfyllelsen som mycket bra. Det är A och O att de individuella insatserna hänger ihop med det övriga arbetet i klassen och inte blir enskilda öar av avbrott. därför är kontakten, planeringen och samverkan mellan ansvariga pedagoger och ansvariga för de individuella insatserna viktiga och absolut nödvändiga för att behålla helhetsperspektivet. För många avbrott i de vanliga rutinerna i form av schemabrytande aktiviteter skapar oro och bryter förutsägbarheten. Förutsägbarhet är en grundförutsättning för att kunna hålla ihop sig själv och arbeta med skolarbetet, särskilt för de barn som redan är sårbara. Även det sociala samspelet påverkas av för många avbrott i vardagsrutinerna och det tar lång tid att komma in i de vanliga rutinerna och hitta fokus på uppgiften igen. De vuxna måste styra och planera de tider som barnen går till sina individuella insatser. Insatserna ska vara en positiv möjlighet till utveckling och inte betraktas som ett negativt avskiljande från gruppen. Här är varje enskild vuxen ansvarig för sitt sätt att presentera och visa på värdet och vikten av insatsen som en möjlighet till utveckling. Utveckla synsättet att individuella insatser är en möjlighet för utveckling och inte ett sätt att separera barn från sin ordinarie grupp. Tydligare samordning av de olika insatserna kring det enskilda barnet. 10. Övrigt Arbetsmiljöarbetet/Säker skola Under året har ett kontinuerligt arbete pågått för att göra Källby Gård till en trygg och säker arbetsmiljö för våra elever och personal. Ledstjärnan i vårt arbete har varit att involvera eleverna och göra dem delaktiga i arbetsmiljöarbetet samt att arbetsmiljöarbete skall vara en del av den dagliga verksamheten. En säker skola grupp har bildats bestående av en elev från varje klass från skolår 2-6, skyddsombud, skolsköterska, en förälder vaktmästare samt rektor. Eleverna i Säker skola gruppen har fått en intern utbildning för att få kunskap am vad de kan påverka och medverka med. Gruppen har träffats varannan månad. Med arbetsmiljökartläggningen enligt vår handlingsplan och efterföljande arbetsmiljörond har vi kunnat upptäcka fel och brister och sedan kunnat åtgärda dem. I detta arbete har eleverna och all personal deltagit. För att göra barnens cykelväg till skolan säker har regelbundna mätningar av cykelhjälmsanvändandet gjorts. Ca 95% av eleverna har använt hjälm vid mätningstillfällena. De som inte har använt hjälm har varit elever i år 5 och 6. Att vi fått en lag från 1 jan om cykelhjälmsanvändning har inte påverkat resultatet. Trafikdagar genomfördes i maj med genomgång av trafikregler, en säker cykel, cykelhjälmens betydelse samt en teknikbana där eleverna fick testa sina kunskaper. Det som framkom var att många yngre barn hade svårt att bromsa, man hoppade av cykeln i stället. Många hade också svårt att hantera växlarna. Genom att registrera alla olyckor och tillbud kan vi göra eleverna uppmärksamma på vad som händer och vilka faror som finns. Barnen kan sedan oftast själva se hur de kan agera eller hantera redskapet för att förebygga olyckor. Med barnens hjälp kan vi också få kunskap om något redskap är felkonstruerat och bör justeras. Detta läsår har vi följt upp registreringen varje månad och en registreringstavla finns uppsatt vid skolrestaurangen där barnen själva kan se vad och var det inträffat en olycka eller tillbud. 16

17 På Källby Gård pågår sedan 1996 en registrering av olyckor och tillbud för att kartlägga vilka risker som finns och se hur dessa ska förhindras. Årets registrering av olyckor och tillbud visar att inomhus är antalet olyckor och tillbud ungefär som året innan de flesta sker i idrottshallen 9 st. Utomhus sker de flesta olyckor och tillbud på skolgården 33 st vilket är en halvering från förra läsåret.. De flesta händelserna utomhus har varit på annan plats 13 vilket kan vara i samband med idrottsdagar samt bollplanen 10 st. Ser vi på åldersfördelningen har flest rapporter lämnats in i åldersgrupperna år 37st och 9-10 år 14 st. I gruppen 6-8 år är det 10st. Jämför man med tidigare år ser man att det skett en ökning bland de äldre barnen och en minskning bland de yngre. Vilket kanske kan bero på förändra lekvanor men även på att antalet elever i de yngre åldrarna minskat. Fördelningen mellan pojkar och flickor är ungefär lika. Den vanligaste skadan fot, knä och ben 26 st, hand och fingerskador 19 st samt huvudskador 17. Det som ökat under året är skrubbningar 9 st. Att dessa skador ökat kan bero på att det spelas mycket bollspel där man snubblar och skrapar sig på benen. Huvudskadorna har minskat 17st mot 21 st året innan 8 skador har föranlett läkarbesök och 0 st tandläkarbesök. Det vi kan se i miljön som orsakar skador är att bollplanen är asfalterad vilket lätt ger upphov till skrubbningar. För att förbättra detta planerar vi att göra om en del av ett gräsområde till en liten fotbollsplan. För att skydda barnen och minska allvarliga huvudskador har vi obligatorisk hjälmanvändning vid inlines och kickboardåkning. Vi ser också att skador kan förebyggas genom samtal med barnen om hur olika redskap ska användas Elevskyddsombuden/kamratstödjarna och Antimobbningsgruppen AMG har haft en viktig roll i det förebyggande arbetet med den psykosociala miljön. Elevskyddsombuden har fått en liten intern utbildning och haft regelbundna träffar. De har varit indelade i en yngre 7-9 år och en äldre år grupp. AMG har enligt ett rullande schema gjort en enkät undersökning om arbetsklimatet i klassen och därefter haft ett samtal med klassens elevskyddsombud och sedan med personalen. Där behov har funnits har man sedan kunnat arbeta vidare med klassen för att komma tillrätta med de problem som fanns och förbättra arbetsmiljön i klassen. Vi ser att elevskyddsombuden blivit mycket duktiga på att verkligen uttrycka hur klimatet i klassen är. I klasserna har man arbeta med värderings och samspelövningar för att ytterligare träna eleverna i hur man är mot varandra och på så vis få en bättre psykosocial miljö. I den elevenkät som gjorts under våren kan vi se att eleverna upplever att deras arbetsmiljö och trivsel är mycket god.. Arbetsmiljöfrågorna har varit en viktigt punkt i skolans lokala styrelse. De har också regelbundet tagits upp och diskuterats i Källby Gårds ledningsgrupp, samverkansgrupp, Säker skola grupp och elevråd och vid medarbetarsamtal. Alla klasser har tagit fram ett underlag med önskemål om hur man vill utveckla skolgården och utemiljö. Säker skola gruppen har sedan gjort en prioritering och sammanställning av detta som skickats i till kommunens skolgårdsgrupp. För att sprida vårt arbete vidare har vi föreläst om vårt arbete för rektorer och skolpersonal i Nacka och Kiruna samt medverkat vid konferenser anordnade av räddningsverket i Skövde, Rosersberg och Revinge. Rektor medverkade vid ett seminarium om säkerhetsarbetet i skolor i Karis, Finland. Förslag på åtgärder för utveckling: Jobba för en tystare arbetsmiljö inomhus. Bättre ordning på gemensamma saker och utrymmen En gemensam utbildning för Elevskyddsombud och elever i Säker skola gruppen Anordna en mörkerkväll/trafik Brandskyddsutbildning för personal 17

18 Antimobbningsgruppens arbete AMG har under året av 8 personal av olika kategorier. Under läsåret har AMG sammanträtt 5 gånger under höstterminen och 6 gånger under vårterminen. I och med att vi har startat Säker-skola-gruppen har elevskyddsombudens roll mer kommit att handla om kamratskap och relationer och mindre om den fysiska arbetsmiljön för eleverna. Eftersom elevskyddsombudens roll har förändrats beslutade vi i samråd med eleverna att ändra namn på dessa och istället kalla dem för kamratstödjare. För att göra alla uppmärksamma på att vi har bytt namn fick alla elever rita ett förslag på en symbol för kamratstödjarna. Dessa fick sedan utse ett antal förslag som därefter alla elever fick rösta på. I slutet av augusti hade AMG de första träffarna för kamratstödjarna. De har en viktig roll i det förebyggande arbetet mot mobbning. Två elever i varje grupp utses av AMG att vara kamratstödjare. Detta är ett förtroendeuppdrag som man kan inneha i flera år. Inför sitt uppdrag får eleverna en liten utbildning i vad som är deras roll och på vilket sätt de kan stödja sina kamrater. Varje tisdag har AMG telefontid mellan , på tisdagar har vi också träffar med kamratstödjarna. Varje termin genomför vi en klassundersökning i alla grupper. Vi börjar med att göra en enkät i klassen när vi sammanställt den har vi en träff med klassens kamratstödjare. Vi pratar om hur de har det i just sin klass. Finns de något de vill förbättra, vill de ändra på något. Vi frågar också om det är någon som är ensam och om det är någon som bestämmer mycket. Vi tittar också på vad vi fick fram i enkäten och de får fundera över resultatet. Veckan efter vi träffat kamratstödjarna träffar vi de vuxna som arbetar i klassen. AMG redogör då för vad som framkommit vid samtalen med klassens kamratstödjare Vi diskuterar med de vuxna om hur de upplever klassen och om någon elev behöver extra stöd vad det gäller kamratkontakterna. Utifrån den information vi har, gör vi en enkel handlingsplan för att stödja och hjälpa barn som är i behov av det. Under det här året har AMG arbetat med att skriva en utbildningsplan för elevskyddsombud. Ett arbete som inte är avslutat och som vi kommer att arbeta vidare med nästa läsår. Vi har gjort om AMG enkäter ett arbete där de äldre kamratstödjarna fick fungera som en referensgrupp. I september deltog vi i ett seminarium i Stockolm om arbetsmiljön i skolan. Vi har också varit på Arbetslivsinstitutet och diskuterat innehållet i deras webbaserade enkätverktyg. I oktober var två vuxna från AMG och två elevrepresentanter i Mariestad på en konferens anordnad av folkhälsokommitén i Västra Götalandsregionen. Vi har också varit och lyssnat på Björn Lindell. Attraktiv skola En väl fungerande portfoliomodell för varje barn finns i arbetslaget : Vi har startat upp med Individuella utvecklingsplaner i alla grupper utom år 6. IUP har använts som underlag vid utvecklingssamtalen. Alla barn har en egen IUP-pärm. Barnen är medvetna var de befinner sig i sin utveckling. Barnen vet vad en IUP är. Bedömning Vi bedömer den samlade måluppfyllelsen som bra. : 18

19 Vi har jobbat bra och funnit en modell som fungerar. Vi har kommit olika långt på grund av en del ny personal som inte varit med från början : Vi fortsätter med det vi påbörjat. Detta arbete är långsiktigt och det tar tid att komma in i det. Lärare utvecklar metoder inom valda områden, delger skolorna och arbetslagen sin kompetens och erfarenhet : Vi har deltagit i ventilendagar och fritidspedagogträffar och mött andra pedagoger. Vi har gjort verksamhetsbesök hos varandra Resultat/Bevisföring: Vi ha påbörjat en IUP-bank för att underlätta arbetet med de individuella utvecklingsplanerna. Utvecklat en idébank för fritidshemmen Bedömning: Vi bedömer den samlade måluppfyllelsen som bra : Tiden har inte räckt till mer utbyte även om vi önskat det. : Pedagoger som undervisar yngre respektive äldre elever planerar regelbundet med fritidspedagogerna Det finns utrymme för mötesplatser och reflektion. : Torsdagsmöten har i stor utsträckning till pedagogiska diskussioner utifrån behov. Vårt behov har till stor del styrt innehållet i gårdsmöten. Vi har haft gårdsmöten i åldersspektrat 1-12 år. Resultat /Bevisföring: Torsdagsmöten och gårdsmöten har använts till aktuella pedagogiska frågor Bedömning: Vi bedömer den samlade måluppfyllelsen som bra. : Det tar tid att bygga upp en ny organisation för att få bra möten och konferenser. : Effektivisera arbetslagsmöten på måndagar. Elevenkäten Sammanställning visar på att barnens trivsel på Källby Gård är mycket god och att den ligger på samma nivå som förra året. En mycket stor del av barnen har svarat på frågorna med siffrorna 5 eller 6. De frågor som enbart ställts till barnen som är år har något lägre medelvärde. Barnen trivs och känner sig trygga. De tycker att det är bra att vi arbetar för en bättre miljö ute och inne och att vi arbetar olycksförebyggande. Det är också tydligt att frågor kring elevdemokrati och barnens kännedom om målen har ökat. Barnen tycker att utvecklingssamtalet ger dem bra information om vad de är bra på och vad de behöver förbättra. Barnen känner att de får hjälp och stöd av sin lärare och får lära sig mycket om 19

20 olika saker. De frågor som fått lägst är Jag tycker att mina föräldrar ska komma hit oftar 4,56. Det finns alltid någon vuxen att vända sig till på rasten 4,58 Vi måste dock titta på de frågor där fler barn svarat med en låg siffra för att se vad vi kan göra för att öka trivseln och tryggheten även för dessa barn. Föräldraenkäten Årets utvärdering har gjorts i spårrådet som består av föräldrarepresentanter från klasserna. Vi utgick från Skolverkets utvärderingmaterial BRUK. Utvärderingen skedde i två grupper genom samtal kring frågorna Områden: Föräldrainformation, föräldrainflytande, förhållningssätt till föräldrar och utvecklingssamtal. Föräldrainformation Föräldrarna upplever att de får bra information från skolan både om det som sker och om barnets utveckling och mål och att informationskanalerna fungerar bra. Föräldrarna känner sig välkomna till skolan Föräldrainflytande Föräldrarna inbjuds att vara med och påverka arbetet i klassen och skolan. Det finns forum där föräldrarna kan komma in och påverka på ett positivt sätt. Föräldrarna har möjlighet till inflytande genom Källby Gårds lokala styrelse. Förhållningssätt till föräldrar Skolans personal visar till stor del att föräldrarna är betydelsefulla och att de ses som en viktig resurs för skolan i elevernas utbildning och utveckling. Föräldrarna känner att skolan är öppen för dem och att de känner sig välkomna. Föräldrarna kan ta upp saker de är kritiska till. Skolan kan bli bättre och tydligare på att tala om för föräldrarna vad de kan hjälpa till med Utvecklingssamtal Utvecklingssamtalet ger en allsidig genomgång av elevens sociala och kunskapsmässiga utveckling. Eleverna är delaktiga i samtalet Alla parter har möjlighet att förbereda sig inför samtalet. Utgångspunkt för samtalet är eleven och dess möjligheter. Lokala kollektivavtalet Utifrån den handlingsplan vi satte upp på åtgärder vi behövde göra utifrån Lokala avtalet har vi kommit ganska långt. Det vi arbetat vidare med sedan förra årets utvärdering är. Vi har schemalagda klassråd i alla grupper, eleverna har tränats i att hålla klassråd, arbetslagen har gjort en självvärdering, skapat tid för uppföljning och utvärdering av de nationella proven. Arbetslagen har fått längre planeringstid. Eleverna i arbetsmiljögruppen/säker skola gruppen har fått en liten utbildning. Samverkansgruppen har haft arbetsmiljöfrågor både fysisk och psykosocial som en stående punkt. Sett över vikarieanskaffningen i spåren Det vi behöver arbeta vidare med under året är fortsätta att träna eleverna i att hålla elev och klassråd, utveckla röda tråden mot år 7-9,, diskutera om 40 tim vecka för lärare, ständigt diskutera arbetsmiljöfrågor, arbeta med att få en lokal förankring på kommunövergripande enkäter, Uppföljning av det lokala avtalet för fritidspedagoger Folkhälsoplan/Rörelseaktiviteter Handslaget. Eyes Vi har under året fortsatt och utvecklat vårt arbete med att öka barnens fysiska rörelse. Vi har arbetat med skolvarvet en bana på 500 m som barnen går själva eller tillsammans i gruppen. Hopprepen har används flitigt. En rastaktivitetsgrupp har lett olika rörelselekar och aktiviteter. De flesta klasser har gått till skogen en gång i veckan. Alla elever har haft någon rörelseaktivitet varje dag. Vi har även arbetat med avslappning och massage. Den spontana aktiviteten har ökat på rasterna. Ex. fotboll, King, bandy och dans. 20

21 Vi har deltagit i två olika projekt kring barnens fysiska aktivitet. Eyes ett Eu-projekt som pågick under höstterminen där vi tillsammans med tre andra skolor i Falköping, Lidköping och Vara samverkande med olika idrottsaktiviteter och föreningssamverkan. Barnen fick besöka varandras skolor och tillsammans ha idrottsdagar där de fick pröva på olika aktiviteter. Detta uppskattades mycket av barnen. Under hela läsåret har vi deltagit i Riksidrottsförbundets projekt Handslaget där vi samverkat med Källby IF. Genom detta har vi haft en fritidspedagog som arbetat med barnens fysiska aktiviteter på olika sätt en dag i veckan under hösten och två dagar under vårterminen. Vi kan se att barnen har en positiv inställning till rörelse. Fler elever än tidigare är mer positiva till att röra på sig. Det är inte många som klagar på att de inte orkar eller vill. Vi ser mer olika former av aktiviteter ute på rasterna. Barnen orkar arbeta bättre under lektionerna Styrelsens mål Att utveckla spårrådet och föräldradelaktigheten Ordföranden skickade ut en inbjudan till spårrådsföräldrarna inför det första spårrådet den 25 okt. Det första spårrådet blev en utbildningskväll där man tog upp vad man som spårrådsförälder kan göra och på vilket sätt man kan vara delaktig. Listan med namnen på alla spårrådsföräldrar skickades hem till alla föräldrar. I kallelsen till spårrådet skall stå att om spårrådsföräldern ej kan komma utser denne någon annan förälder i klassen som ersättare Föräldrarna har visat ett stort engagemang intresse för spårrådet. Det har varit stor närvaro på spårrådsmötena. En lista med namn på spårrådsföräldrar har skickats hem till alla föräldrar. Bedömning Vi bedömer att den samlade måluppfyllelsen är mycket bra. Det har varit bra att skicka ut kallelse med veckobrev samt att en kort rapport från spårrådet har funnits i Gårdsaktuellt. Utveckla föräldradelaktigheten ytterligare Fortsätta med spårråd efter samma modell som detta läsår Målområde 11 Kompetensutveckling Kompetensutveckling Alla utvecklings- och kompetensutvecklingsinsatser utgår från enhetens, arbetslagens och den enskildes behov och ger personalen fördjupade kunskaper som leder till ökad måluppfyllelse. På enheten finns en framtagen utvecklingsplan som uttrycker våra mål och ambitioner för läsåret. Den är framtagen utifrån gjorda utvärderingar. I utvecklingsplan finns även en kompetensplan som uttrycker behovet av kompetensutveckling för att nå uppställda mål. Varje personal har en individuell kompetensplan som upprättas vid medarbetarsamtalet. Den gemensamma kompetensutvecklingen under läsåret har varit Framgångsrikt ledarskap i klassrummet, en kompetensutvecklingsdag ledd av vår specialpedagog och speciallärare samt en föreläsning av Håkan Andersson. Röris, utbildning i ett program att ha rörelseaktiviteter med barnen i klassrummet. EQ, en heldagsföreläsning om EQ i skolan av 21