EN TIDNING FÖR DIG SOM ÄR MEDLEM I SVENSKA KYRKANS UNGA

Transkript

1 EN TIDNING FÖR DIG SOM ÄR MEDLEM I SVENSKA KYRKANS UNGA # FÖRTROLIGT Religion + Identitet: Har sex med tro att göra? REMAKE Gammalt blir nytt. PORTRÄTT Caroline för Sverige mot Seger. TROLIGT Andakt: Barnen i fokus. Film- och boktips Frågesidorna Församlingstest Sommarfestivaler PRIS 25: HUR GÖR MAN FRED? 1 TROLIGT TEMA:

2 DET HÄR ÄR EN ANNONS Fräschare design Mer igenkänning Mer material Exklusiva recensioner Och mycket mer... NYA SNART PÅ EN DATOR NÄRA DIG! 2 TROLIGT

3 Ledare FÖRBUNDSSTYRELSEN TALAR Troligt/Svenska Kyrkans Ungas medlemstidning Nummer 2, 2013, årgång 9. ANSVARIG UTGIVARE Johan Berkman Tel: REDAKTÖR Therese Gustafsson Tel: BILDREDAKTÖR Alex&Martin GRAFISK FORM Daniel, Zellout REDAKTION Johan Berkman, Magdalena Wernefeldt, Maria Hammarström, Marianne Hedqvist, Daniel Hansson, Martin Kelam, Alex Giacomini, Kristina Björkegren, Johanna Kallin, Hannah Kroksson, Pär Lindberg, Michael Hjelt och Therese Gustafsson. REDAKTIONSMEJL TRYCK Edita, Västerås ISSN KANSLI Svenska Kyrkans Unga Uppsala Besöksadress: Sysslomansgatan 8, Uppsala FÖLJ OSS PÅ: SvKyrkansUnga SvenskaKyrkansUnga SvKyrkansUnga PRENUMERATION För att få Troligt måste du vara medlem i Svenska Kyrkans Unga. Vill du bli det, ändra adress eller få färre tidningar? Gå in på www. svenskakyrkansunga.se/m-sidor eller ring Nästa nummer av Troligt kommer ut i september. Ola Ettorsson Vad är Svenska Kyrkans Unga för dig? Ibland en klubb för inbördes beundran men oftast en öppen gemenskap där alla är välkomna. Hur påverkar Svenska Kyrkans Unga demokratin? Genom att prova olika demokratiska metoder och lära ut hur det kan fungera. Hur arbetar ni demokratiskt i förbundsstyrelsen? Genom att lyssna på varandras idéer och åsikter, rent praktiskt händer det att vi går en runda kring bordet så att man säkert inte har missat något. Hur kan man främja demokrati i sin vardag? Se till att sprida kunskapen om att man kan nyttja sin demokratiska roll både i små saker och i stora saker. I de mindre sakerna kan det vara så lätt som att man ska lyssna på varandra och i de större gå på årsmöten eller rösta i kyrkovalet, riksdagsvalet med mera. DISTRIKTSORDFÖRANDESAMLING Den maj träffas alla distriktsordföranden och alla vice distriktsordföranden på Älvsbyns folkhögskola för att fortbilda sig i sitt uppdrag, men också prata viktiga och aktuella saker som är på gång runt om i landet. MOTIONSSVAR TILL STORA ÅRSMÖTET När du läser detta ska förbundsstyrelsens svar på de inkomna motionerna till Stora årsmötet 2013 finnas tillgängliga på Lokalavdelning: Svenska Kyrkans Unga Lösa Lundastiftare Solgården. Medlemsnummer: Bor: Örkelljunga. Ålder: 31. Beskriv dig själv med tre ord: Nyfiken, fixare och pratsam. Intressen: Teknik och träffa folk. Gör: Jobbar som trafikledare (arbetsledare) på ett bussbolag. Favoritcitat: När jag letade efter ett citat för att få rätt ord så hittade jag ett som jag nästan lever efter... och det är: Ibland, när jag säger vad jag tänker, märker jag att så tycker jag inte. 5 Cykla SNABBA: gå: (Bägge?) Bada sola Sol regn Bön psalm Utomhus inomhus Svenska Kyrkans Ungas hemsida. Oavsett om du ska åka på Stora årsmötet eller inte rekommenderas du att läsa såväl motioner som motionssvar. Passa gärna på att diskutera med andra i lokalavdelningen. HÄLSNING TILL SVENSKA KYRKANS UNGA Svenska Kyrkans Unga har fått en hälsning från Yrkesföreningen för församlingspedagoger. Vi håller på att fundera för fullt på hur organisationerna kan dra nytta av varandra. 3 TROLIGT

4 SEGER I Porträtt Om en person mår bra gör den bättre ifrån sig på planen." 4 TROLIGT

5 Porträtt Caroline Seger började spela fotboll som fyraåring. Idag är hon en av Sveriges bästa spelare. Men ibland funderar hon på om hon skulle ha blivit lärare istället, för att vägleda vilsna tonåringar. När jag var tonåring var allt en enda stor fråga. SIKTE TEXT: THERESE GUSTAFSSON. FOTO: ALEX&MARTIN. NÄR CAROLINE SEGER började spela fotboll var hon fyra. Hon spelade med ett pojklag, och gjorde det tills hon fyllde 12 år sen började satsningen på riktigt. I sommar spelar hon EM i Sverige, som lagkapten. Hur blev du så bra på fotboll? Jag tror att det gjorde mycket att jag spelade med pojkar först, de är bra på fotboll på ett annat sätt än tjejer och det var positivt att få det tidigt i utvecklingen. Sen ligger det mycket träning bakom. Hur orkar man träna så mycket? Jag älskar fotboll, och för mig har det varit ett arbete sen jag var 19 år. Det är speciellt att vinna med ett lag och att få spela i landslaget. Det är få förunnat att få jobba med det man älskar. Hur är man en bra lagkamrat? Jag värnar om att alla mår bra runt omkring mig. Om en person mår bra gör den bättre ifrån sig på planen. Vad gör dig till en bra lagkapten? Jag är ödmjuk och ser och hör alla. Jag är en ledare både på och utanför planen. Jag har en av- och på-knapp. Jag vet när jag ska ligga på en spelare eller när jag ska dra mig tillbaka. Caroline började spela i landslaget när hon var 20 år. Då var det en dröm som gick i uppfyllelse och hon fick spela med spelare som hon hade sett upp till. Idag är hon spelaren som nya unga landslagsspelare har som idol. Hur är det att vara en förebild? Det är konstigt, men häftigt också. Jag är medveten om att jag är en förebild, men jag är också bara Caroline Seger som människa. Men vissa grejer måste jag tänka på. Jag måste välja mina ord om jag blir förbannad på planen, då det kan vara barn i publiken och jag måste vara en förebild utåt sett och spela fairplay. Hur var du som 14-åring? Ordentlig. För mig kom tonåren lite senare. Men i den åldern var allt en enda stor fråga, som att varje steg man tog var fel. Ibland funderar jag på om jag skulle bli lärare för att kunna vägleda ungdomar. Men jag tror också att man bara måste låta det vara, ungdomar måste få prova sig fram och ta fel beslut. Alla behöver sin tonårskris, det är då man hittar sig själv. Förhoppningsvis väljer man rätt spår till slut. För mig hjälpte idrotten mycket. 5 TROLIGT

6 Porträtt OCH SÅ VILL VI VETA: Vad är meningen med livet? Att leva varje dag till det fullaste och försöka njuta så mycket som möjligt av det på vägen. Vad delar du inte med dig av till andra? Mitt privatliv. Vad delar du gärna med dig av till andra? Allt annat, haha. Vad önskar du att du visste när du var 14 år? Den frågan har jag aldrig fått tidigare, vad svårt! Man vill ju inte veta något jobbigt som 14-åring... Får jag återkomma? Okej, tips för en tråkig dag? Hyr en rolig film. Hur gör du någon glad? Jag får den att skratta med hjälp av saker jag säger och gör. Jag är jätteknäpp ibland. Vad gör du för att världen ska bli en bättre plats? Jag brukar säga att jag måste sortera för att jag inte vill att mina barn ska växa upp i en soptipp. Jag försöker göra goda saker som smittar av sig och leva som jag lär. Allt kan inte vara roligt jämt men man måste ändå försöka se på det positivt. Om du var Gud för en dag, vad skulle du göra? Alla människor skulle kunna leva tillsammans oavsett hudfärg och så. Jag skulle ta bort alla krig och oroligheter, det finns för mycket sånt nu. Och igen, vad önskar du att du visste när du var 14? Det har alltid varit ett mål för mig att bli fotbollsproffs på heltid, men det hade varit bra att veta att det faktiskt var möjligt. När jag var 14 år var det ingen självklarhet för en tjej att kunna bli proffs, medan för en 14-årig pojke var det hur självklart som helst. EM-PROGRAMMET I sommar spelas fotbolls-em för damer i Sverige. Värdstäder: Halmstad, Växjö, Norrköping, Kalmar, Linköping, Göteborg och Solna. Sveriges gruppspelsmatcher: Kalmar och Linköping) CAROLINE SEGER Ålder: 28 år. Gör: Spelar fotboll. Aktuell: Mittfältare i Tyresö och lagkapten i svenska damlandslaget som spelar EM i Sverige i sommar. 6 TROLIGT

7 Tänk globalt, agera lokalt I SVERIGE HAR VI haft fred i över 200 år, det är något fantastiskt och rätt så unikt. Ser vi ut i världen är läget ett annat. Varje dag tvingas människor överge sina hem och sina nära för en tillvaro i otrygghet. Det vet vi om, vi ser det på tv och läser om det i tidningen. Men ändå är det svårt att förstå, det är ju så långt bort. Men är det verkligen det? Nej, inte om man tänker efter igen. Vi lever allt mer i en värld där det som händer långt borta påverkar oss, och det som händer här påverkar någon på andra sidan jorden. Vi kan inte stoppa krigen själva, vi kan inte utrota fattigdom på egen hand och inte heller göra så att allt hat i ett slag förvandlas till kärlek. Men det finns annat vi kan göra vi kan göra fred här och nu. Fred är något större än avsaknaden av krig och något som är möjligt att göra även i Sverige där kriget ofta känns främmande. Att göra fred är att reagera mot det som är fel, att vägra skratta åt det rasistiska skämtet, att hjälpa papperslösa som blivit fråntagna sina mänskliga rättigheter. Att göra fred är att ta hand om varandra och ta hand om miljön och minnas att din nästa finns överallt både nära och långt bort. Under samma himmel GLOBALA ARBETSGRUPPEN LÄSVÄRT Om det var KRIG i Norden Janne Teller Molnfri bombnatt Vibeke Olsson Jag ringer mina bröder Jonas Hassen Khemiri BYGG FRED-HELG SEPTEMBER I UPPSALA Välkommen till en inspirerande helg om att bygga fred lokalt och globalt. Delta i workshops, manifestera på stan och fira med en sprakande fredsfest. Helgen riktar sig till dig från 15-årsåldern och uppåt. Ta chansen att träffa andra engagerade, både från Svenska Kyrkans Unga och från andra organisationer. Mer information finns på svenskakyrkansunga.se/ globalt. Kom och bygg fred! Jesus Gillar I Bibeln säger Jesus (Matt 25:40): [...] Sannerligen, vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig. Några kristna i Sverige tog det bibelordet på allvar och startade det aktionsbaserade nätverket Dessa mina minsta som arbetar för en human flykting- och asylpolitik. Nätverket sprider information via sociala medier och gör aktioner i form av blockader när folk riskerar att skickas till ett land de flytt ifrån där de riskerar att dö. Vi tror att Jesus hade gillat Dessa mina minsta på Facebook om han hade haft ett konto. Vad tror du? 7 TROLIGT

8 Under samma himmel "HAR PRECIS HÅLLIT TAL OM VARFÖR MAN SKA VÄLJA FAIRTRADE. FICK BRA KOMMENTARER. #GÖRFREDNU" "FRED ÄR DET ENDA HÅLLBARA ALTERNATIVET I FRAMTIDEN, VI MÅSTE LÄMNA EN VÄRLD AV GRÄNSER OCH VÄPNADE KONFLIKTER. #GÖRFREDNU" TEXT: THERESE GUSTAFSSON. BILD: ZELLOUT HUR GÖ MAN FR Svenska Kyrkans Ungas tema om fred är i full gång. Det långsiktiga målet är att göra världen till en fredligare plats, både på hemmaplan och på bortaplan. Fred är så mycket mer än att stoppa världskonflikter. I Troligt vill vi ge dig möjlighet att lära mer, få inspiration och chans att tänka efter. Vad är fred, och hur kan man vara med och bidra till en fredligare värld? BEGREPPET FRED ÄR stort och kan innebära en hel del olika saker. I det här numret har vi valt att fokusera på fred ur ett demokrati- och påverkan-perspektiv. Vi vill visa att alla kan vara med och göra världen till en bättre plats. Ett sätt att börja kan vara att fundera över vad som är fred för just dig, och hur det ser ut i din vardag, på din skola eller i din församling. Fred börjar i det lilla, det behöver vara fred här, innan det kan bli fred där borta. Fred växer inifrån. I SKOLAN Hur ser det ut på din skola? Får du och dina kompisar vara med och tycka till om saker som påverkar er? Har ni bra lärare och vuxna som ni känner er trygga med? Känner sig alla välkomna till er skola? Har ni dokument som säger hur man ska bete sig mot varandra, och dokument som säger vad lärarna har för skyldigheter? Finns det skolkom- pisar som är ensamma på rasterna eller som blir kallade elaka saker? Det här är viktiga frågor att tänka på. Känner man sig inte trygg i skolan måste man göra något åt det. Barn och unga har rätt igheter och de ska följas, framför allt i skolan. PÅ NÄTET Internet är bra på många sätt. Men det har också öppnat nya möjligheter för osäkra människor att mobba och skriva elaka saker, utan att behöva synas eller stå för det som skrivs. Hur är man schysst på nätet? Kan man skriva vad som helst bara för att man är anonym? Ta dig en funderare kring vad du tycker är okej och reagera på det som du tycker är fel. Varför inte se till att sprida lite nätkärlek istället för allt näthat. Välj en person eller organisation som du uppskattar och skriv ett hyllningsmejl. Ett exempel är Svenska kyrkan i Linköping som publicerade en bild på sin Facebook-sida och uppmanade att älska din nästa så som 8 TROLIGT

9 Under samma himmel HAR DU TANKAR KRING DET HÄR MED FRED? Fortsätt diskussionen på twitter, använd #görfrednu. ÖR R ED...? "VILKEN ORDKL ASS TIL ÄR DET LHÖR "F ETT SU RED"? BSTANT VERB? E IV ELLE TT ABST R R AKT T ELLER ING NÅGOT MAN G # GÖRF ÖR? BÅD REDNU A? " dig själv även på nätet. Ett positivt budskap som spred sig snabbt. Du kanske har andra bra idéer? Sprid dem i så fall! PÅ FRITIDEN Har du en fritidsaktivitet där ni ses i grupper eller spelar i lag? Fantastiskt! Då är ni säkert proffs på hur man ska bete sig för att alla ska känna sig välkomna. Förhoppningsvis har ni ledare och vuxna som lyssnar på det ni har att säga och som ni känner att ni kan få stöd ifrån i alla lägen. Får vem som helst vara med i er grupp i församlingen, kören eller fotbollslaget? Tänk på hur det ser ut och tänk annorlunda om det känns som att någon har blivit utesluten. En fritidsaktivitet är ett perfekt tillfälle för dig att påverka mer i din vardag och en perfekt mötesplats där du kan träffa nya kompisar och välkomna in personer som kanske behöver nya bekantskaper. Fundera på hur du kan påverka dina fritidsaktiviteter. "MOD INNEBÄ R ATT ÄRLIG VAR A MOT S IG SJÄ # GÖRF LV REDNU " VI ÄR ATT SER MEN IN R O A R NISK N A BA T L Ä E L M K A C "OM R AV A MY I TYPE R LIK LDEN BL OLIKA ALLA HA R Ä V E I L V L ATT " SKU EDNU E. DÅ ÖRFR V Ä RD G # RE BÄTT DESSUTOM: ąŗ.#/ "" -) ŗij ' -$" ). (ŗ* #ŗŗŗ ŗ #nätkärlek på Twitter är exempel på kampanjer som hjälper personer som blir påhoppade på nätet. ąŗ 0ŗ& )ŗ* &.Eŗ/ ŗ&*)/ &/ŗ( ŗ $)ŗ! -ĕ samling. I kyrkan finns det alltid stöd att hitta, för alla situationer. Våga prata med någon du känner dig bekväm med. BRA HEMSIDOR OM DU ELLER NÅGON DU KÄNNER BLIR ILLA BEHANDLAD: «TROLIGT Troligt2_2013.indd

10 Under samma himmel DAVID SKA FÅ HOJDARNA I FN ATT TANKA PÅ FRAMTIDEN TEXT: MICHAEL HJELT. BILD: ALEX&MARTIN. I september åker David Collste till FN i New York. Han kommer att delta i den svenska regeringsdelegationen. Bland annat kommer han att arbeta med de nya millenniemålen. David tänker se till att de gör skillnad för framtiden. DAVID COLLSTE ÄR 24 år och kommer från Linköping. Han bor nu i Uppsala och läser bland annat statsvetenskap och nationalekonomi. I september kommer han att åka till New York för att arbeta i FN under några veckor som representant för svenska ungdomsorganisationer. Att han får åka beror på att regeringen vill få in ungas syn på världen och framtiden i FN:s arbete. Från Sverige blir det tre som åker. Varför är du så engagerad? Jag har alltid varit intresserad av social rättvisa och jämlikhet. Jag tycker att alla ska ha samma möjligheter att förverkliga sina drömmar. Mitt engagemang började redan i låg- och mellanstadiet. Jag bodde i ett område med väldigt många nationaliteter. I klassen fanns det barn från världens alla hörn. Då insåg jag att vi hade olika förutsättningar att få göra det vi vill i våra liv.nu är jag lika engagerad som då, fast kanske i ett lite större perspektiv. Jag engagerar mig för hållbar utveckling. Alltså i hur vi alla på jorden har möjlighet att förverkliga våra drömmar. Kanske framför allt i hur bra kommande generationer kommer att få det. Som liten engagerade jag mig i CISV i Sverige och på läger utomlands. Dit kom barn från hela världen. Jag är fortfarande engagerad där, men nu med lite andra projekt. Det var under ett sådant projekt bland indianerna i USA, som mitt engagemang för hållbarhetsfrågor vaknade. Vad ska du göra i FN? Jag kommer att vara en av de svenska delegaterna. Så här blir det på riktigt, på regeringsnivå. Jag ska vara på ett möte som handlar om hållbar utveckling. Det blir frågor om social hållbarhet, ekonomisk hållbarhet och ekologisk hållbarhet. Nu tänker de kanske föra in fred och säkerhet på agendan också. Det är kanske rätt. De som har sämst möjlighet till en hållbar utveckling är de som lever i krig. Vår biståndsminister är inbjuden att vara med i en panel som ska formulera förslag till nya millenniemål. De som togs inför millenniet ska vara uppfyllda till Hittills har det gått bäst för målen som handlar om tillgångar: hälsa, skola och vatten, men inte så bra för målen som kräver genomgripande förändring i synsätt och fördelning av resurser. Utgångspunkten är att millenniemålen ska uppfyllas. Men nya mål behöver formuleras. Vad hoppas du att ni uppnår? Jag hoppas att vi ungdomar får vara med och påverka hur de nya målen ska se ut. De äldre har ju misslyckats när det gäller hållbarhet. Nu är det vår tur att ta över. Med allt prat om växande konsumtion och produktion far vi ju alla med hög hastighet mot en vägg. När jordens resurser tar slut blir kraschen oundviklig. Vi måste göra något åt saken. Ett gammalt ordspråk som jag lärde mig från den nordamerikanska ursprungsbefolkningen säger, Vi ärvde inte jorden från våra föräldrar; vi lånar den av våra barn. Detta lån verkar dessvärre mer och mer likna ett besvärligt sms-lån med hög ränta som vi har svårt att betala tillbaka. För att vi och våra föräldrar inte ska behöva lämna efter oss en svår kronofogdeskuld är det dags för världens ledare att höra på oss som är unga. Jag hoppas på några skarpa formuleringar, som alla kan ställa sig bakom. Några tips för den som vill engagera sig. Det första är ju att hitta personer som tycker samma sak som du, att gå med i en förening och organisera dig. Det finns Facebookgrupper för de flesta åsikter. Men det är förstås bra om det finns människor som du kan prata med in real life. Leta sedan reda på en organisation som tycker som ni och gå med i den. När det gäller hållbar utveckling finns det flera organisationer att välja mellan. Många av LSU:s medlemsorganisationer, bland annat Svenska Kyrkans Unga arbetar med sådana frågor. Du kan också läsa på LSU:s hemsida 10 TROLIGT

11 Under samma himmel FÖLJ DAVIDS BLOGG PÅ wordpress.com MEJLA HONOM PÅ LSU SVERIGES UNGDOMSORGANISATIONER är samarbets- och intresseorganisationen för ungdomsorganisationer i Sverige. De utvecklar unga ledare och deras organisationer samtidigt som de arbetar för att förbättra ungas villkor i Sverige och världen. LSU är en ideell organisation, partipolitiskt och religiöst obunden, av och för ungdomsorganisationer. LSU samlar 76 självständiga, demokratiskt uppbyggda, nationella organisationer som tillsammans har fler än en halv miljon unga medlemmar från hela landet. David Collste, Sona Rashid och Johannes Danielsson har utsetts att representera svenska ungdomsorganisationer i FN. De kommer att delta i de svenska regeringsdelegationerna till FN:s kommission för hållbar utveckling respektive FN:s Generalförsamling samt UNESCO:s Youth Forum och Generalkonferens. Syftet med projektet är i huvudsak att lyfta ungdomspolitiska frågor i FN generellt och att få ungdomsorganisationer att använda FN som en arena för påverkan. Årets tre FN-representanter är nominerade av CISV Sverige, Rädda Barnens Ungdomsförbund och Saco Studentråd. 11 TROLIGT

12 Under samma himmel 12 TROLIGT

13 FREDSPANELEN: HAR DIN TRO MED FRED SARA VAGHULT Ålder: 18. Bor: Bromma. Lokalavdelning: Västerleds Församling. Gör: Går andra året på gymnasiet, miljö- och välgörenhetsarbete i församlingen. ATT GÖRA? Fred kan vara så många olika saker. Det finns garanterat lika många tankar om fred som det finns människor på jorden. I fyra nummer framöver kommer vår nya panel att fundera kring fred ur flera olika perspektiv. TEXT: ANNA REHNBERG OCH THERESE GUSTAFSSON. BILD: ALEX&MARTIN Vad är fred för dig? SARA: Ett tillstånd av rättvisa, en rättvisa som innebär allas lika rätt att leva ett liv fritt från våld och förtryck. VICTOR: För mig är fred inte krig, men jag tror det kan vara mer saker än att man inte skjuter varandra också. Min syn på fred påverkas nog av att jag aldrig har sett krig, men om man bor i ett land som har mycket krig och problem tror jag att man tycker att fred kanske är att man kan gå ut säkert på kvällarna eller att man kan säga vad man vill. JENNY: Fred är det först när alla människor har samma rättigheter till vård och skola, oavsett varifrån man kommer eller hur mycket pengar man har. Det är fred när ingen behöver vara rädd för att man inte kommer att överleva dagen, när ingen behöver vara rädd för att låta sina barn gå till skolan. IDA: När människor kan acceptera varandra trots olika religion, nationalitet och åsikter. Kan du bidra till fred? SARA: Jakten på fred börjar i var och ens inställning till andra människor. Genom att tänka på våra medmänniskor i det dagliga livet kan den tanken sakta men säkert sprida sig. Men eftersom problemen är så globala behöver medvetenheten spridas väldigt långt: vi måste ta del av, samt sprida vidare, information om världens alla orättvisor och det är något vi alla kan göra. VICTOR: Jag tror och hoppas att jag kan bidra till fred men jag är inte alltid VICTOR MÅNSSON Ålder: 18. Bor: Västerås. Lokalavdelning: Tomasgården. Gör: Studerar media och myser på Tomasgården. JENNY HOLMQUIST Ålder: 17. Bor: Mölndal. Lokalavdelning: Stensjön. Gör: Går samhällsvetenskaplig linje på gymnasiet. IDA ROOS Ålder: 19. Bor: Mjölby, Östergötland. Lokalavdelning: Åkerbo församling. Gör: Jobbar som timvikarie på gruppboende och förskolor. 13 TROLIGT

14 Under samma himmel så säker när jag hör det hemska som händer i vår värld. Jag har pratat med en vän från Palestina och vi har pratat om vad jag som ensam mot världen kan göra. Han sa då: Du vet vad som händer i världen. Genom att berätta för andra kan du hjälpa till att skapa fred. Så det är vad jag gör, berättar för andra vad som händer, så vi inte lever våra liv i bubblor. JENNY: Alla behövs för att skapa fred. Det finns organisationer som arbetar för att bygga fred, men som enskild handlar det mycket om att ta ställning i vardagen. Att våga säga vad man tycker, att trycka på politikerna att ta hem trupper från utlandet och hindra svensk vapenexport. IDA: Jag kan bland annat visa att jag accepterar andra människor i olika kulturer och med olika åsikter. Varför är det inte fred på jorden? SARA: För många viljor och övertygelser står och stretar på samma plats samtidigt som makten är skevt fördelad. Det finns för lite av demokrati, handlings- och yttrandefrihet i världen idag. Människors bästa trängs ofta undan av jakt på makt och pengar. VICTOR: Jag tror inte att det beror på religion alls, jag tror att det beror på att människor vill ha mer än de egentligen har rätt till. Att vår girighet håller på att ta över världen är nog ett faktum, både krig och stora miljardföretag är nog drivande till att det bara blir värre på vissa ställen. Jag tror faktiskt att entreprenörskap och egen företagsamhet har gjort att man vill ha en drömvilla och en fin båt, fast det inte finns oändligt med det i världen. Då måste man tjäna sina pengar på något sätt, kanske genom att indirekt kriga, genom att ha barnarbetare i fabriker som förstör familjer, eller att man helt enkelt skjuter en bomb på ett hus, som också förstör familjer. Jag tror att det inte är fred på jorden för att människan är för girig för att kunna låta andra ha det bra när man själv kan ha det bättre. JENNY: Så länge vi har ett ekonomiskt system som gör det möjligt för någon att tjäna pengar på krig tror jag inte att freden kan bli varaktig. IDA: Det finns nog många olika orsaker till det men jag tror att folk inte respekterar och accepterar varandra på olika plan. Jag tror inte att krig beror på religion alls, jag tror att det beror på att människor vill ha mer än de egentligen har rätt till." Är fred på jorden möjligt? SARA: Om vi en dag kommer till en punkt då individen får stå i centrum, där människornas stora och lika värde blir igenkänt och obligatoriskt kan vi uppnå fred. Jag tror att kommunikation och förståelse för andra människor är ett stort steg på vägen. VICTOR: Det är möjligt om man lyckas få ett sätt för alla att hålla sams. Man kanske inte behöver skjuta varandra för att man inte håller med varandra om vissa saker. Om en arg ledare vill ha något från en annan arg ledare tycker jag det är fel att låta någon annan bli skjuten för att man ska komma överens om saker. Då tycker jag att det finns mycket bättre sätt än att låta någon annan dö för att man själv ska få rätt. Bästa sättet för fred är att förbjuda soldater, då skulle inte någon kunna köpa sina soldater för att göra någon annans liv till en plåga. Även om man lär alla på jorden att ta hand om varandra vilket jag tror är svårt, så tror jag faktiskt att det kan bli fred. JENNY: Med Gud är allt möjligt. Jag tror att vi först måste utrota svälten så att människor får möjlighet att fokusera på att skapa fred. IDA: Jag tror tyvärr inte att det är möjligt i denna värld. Möjligtvis väldigt långt in i framtiden när folk lär sig diskutera civiliserat och respektera varandra. Har din tro med fred att göra? SARA: Jag tror på det goda i varje människa och att vi alla är skapade till Guds avbild. Den förlåtelse och förståelse som min tro medför ger mig hopp om att människor en dag kommer att behandla varandra rätt och freden är då inom räckhåll. VICTOR: Jag hoppas på att Gud ska hjälpa oss med att få fred på jorden, men att bara förlita sig på att Gud ska fixa världsfreden tror jag är lite vågat. JENNY: I Jeremias 54:e kapitel står det Alla dina barn skall fostras av Herren, i fred och välgång skall dina barn leva. Jeremia förutser fred bland alla människor. Jag tror att Gud skapat oss till att leva i fred och kärlek. IDA: Fred är inte det första jag tänker på när jag tänker på min tro. Men det finns med i tankarna när man börjar tänka lite extra på just tron och vad det betyder för mig i det stora hela. 14 TROLIGT

15 Under samma himmel HAR KRISTENDOMEN MED FRED ATT GÖRA? KG Hammar har varit ärkebiskop i Svenska kyrkan. Han är väldigt engagerad i ämnet fred och han har bland annat skrivit om Fred är vägen till fred, en tro med fokus på fred. KG om: FRED & DEMOKRATI Demokrati är ett sätt att lösa konflikter utan att använda våld. Det är viktigt att demokrati inte bara är att man röstar och en majoritet vinner. Demokrati handlar också om mänskliga rättigheter och hur man behandlar minoriteter, allt som handlar om människovärde helt enkelt. Demokrati är botten till ett fredskoncept där det är viktigt att ge varje människa en plats, värde och värdighet. FRED & BARN OCH UNGA Det finns något som kallas fredskultur, det har med barn och unga att göra. Det handlar om var vi växer upp och vilka värderingar vi får från hemmet, skolan och närmiljön. Freden byggs nerifrån. Det finns många vuxna som tycker att barnen på skolgården ska lösa sina konflikter utan våld, medan det finns många vuxna runt om i världen som istället löser konflikter med våld, vilket blir motsägelsefullt. Jag tycker att man ska införa ickevåldsträning redan under första året i skolan, där barn får lära sig att det är mer effektivt att lösa konflikter utan våld. FRED & KRISTENDOMEN Ett av huvudbegreppen i Bibeln är Shalom som innebär fred i alla sina relationer, så egentligen borde all teologi vara fredsteologi. Om man ser till Jesus så är han en typisk ickevåld-representant, att man inte ska möta våld med våld. Kristendomen bygger på fredsbegreppet och måste vara möjlig att använda i fredsarbetet. Begreppet fred fördjupas hela tiden och kyrkorna har gjort ett stort bidrag i fredsdiskussionen. 15 TROLIGT

16 Under samma himmel TEXT: THERESE GUSTAFSSON. BILD: ALEX&MARTIN Gammalt blir nytt Är du trött på dina kläder? Har du en eller sju tröjor längst in i garderoben som du egentligen vill slänga? Gör det inte! Med lite klipp och klistra kan du få en ny garderob utan att köpa ett enda nytt plagg både billigt och miljövänligt. Troligt tog hjälp av fyra pysslare för att visa hur snyggt det kan bli CAMILLA ERIKSSON Ålder: 15 år. Bor: Sala. Lokalavdelning: Kumla Tärna Kila. Gör: Går i nian. Favoritplagg: Stora t-hirts. 2. GLENN ERIKSSON Ålder: 21 år. Bor: Sala. Lokalavdelning: Kumla Tärna Kila. Gör: Arbetssökande. Favoritplagg: Mjukisbyxor, men jag gillar ju också att klä upp mig i kostym. 3. JONAS PETTERSSON Ålder: 19 år. Bor: Sala. Lokalavdelning: Kumla Tärna Kila. Gör: Går tredje året på gymnasiet, barn och fritid. Favoritplagg: Riktigt gamla jeans. 4. JENNY ERIKSSON Ålder: 17 år. Bor: Sala. Lokalavdelning: Kumla Tärna Kila. Gör: Läser andra året på gymnasiet, naturvetenskaplig inriktning. Favoritplagg: Långkalsonger! 16 TROLIGT

17 Under samma himmel FÖR MER INSTRUKTIONER - GÅ IN PÅ FÖRE: En mönstrad tröja med långa ärmar. EFTER: Tröjan förvandlades till en necessär som går att använda som pennskrin. Tygbitarna bör vara 30x34 cm. Långsidan på necessären är 22 cm och "kortsnuttarna" 10 cm. Dragkedjan bör vara 20 cm. TIPS: Om du känner att du vill börja sy om dina kläder, då är det bara att testa, testa, testa. Gamla lakan är jättebra att använda i början, det finns så otroligt mycket tyg där. Du kan också gå på loppis och köpa tyger och gamla kläder jätte - billigt, och sen prova att sy om. Det är bara att prova sig fram, man ska inte vara rädd för att sy och pyssla. /Jenny 17 TROLIGT

18 Under samma himmel FÖRE: Ett par gamla röda Cheap Monday-jeans EFTER: Ett par röda jeans med nitdetaljer, ritade kors och en ny bakficka. FÖRE: Ett par gamla, småtrasiga jeans. EFTER: En mobilficka och ett par shorts med en ny röd bakficka. 18 TROLIGT

19 19 TROLIGT

20 Under samma himmel FÖRE: En grå t-shirt med tryck på magen. EFTER: Ett linne med härliga pärldekorationer. En bra gruppaktivitet! Att göra om gamla grejer till nya är ett klassiskt sätt att spara pengar och att spara på miljön. Second hand-trenden, att köpa begagnade grejer, har varit stor länge. Trenden med remake, att göra om gamla saker till nytt, är en fortsättning på det. Det är inte bara roligt och miljövänligt att pyssla, det kan också vara en perfekt aktivitet i er lokalavdelning eller ungdomsgrupp! SÅ HÄR GJORDE MAN I MALMÖ 2012: Högstadieelever utmanades i en tävling där de i lag gjorde en kollektion med gamla kläder som de själva gjorde om. Projektet kalllades Kirseberg Runway och var ett samarbete mellan Kirsebergs församling, Malmö Kommun och Helle Robertsson Forslund (designer med erfarenhet av redesign). Kan det vara något att fundera kring som aktivitet i din lokalavdelning? Källa: Elin Nordgren, vikarierande distriktskonsulent för Svenska Kyrkans Unga i Lunds stift. ANDRA MILJÖVÄNLIGA KLÄDSÄTT Myrorna eller Stadsmissionen. Stadsmissionens märke Remake. finns runt om i Sverige. och dina kompisar byter kläder med varandra. 20 TROLIGT