Ung Arena Projektverksamheten Slutrapport Ann Britt Karlsson, Monica Johansson, Bettan Byvald

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ung Arena Projektverksamheten 2011-2013. Slutrapport Ann Britt Karlsson, Monica Johansson, Bettan Byvald 2014-02-12"

Transkript

1 Ung Arena Projektverksamheten Slutrapport Ann Britt Karlsson, Monica Johansson, Bettan Byvald

2 sdgsdgsgg

3 Förord Inledning och disposition Projektets omvärld, bakgrund, uppbyggnad... 8 Samordning av resurser och stöd Förståelsegrund, metoder och analysram i det utforskande arbetet Synsätt och angreppssätt för lärande organisering i praktiken Huvudfrågor, metoder och material i organiseringsstudierna Metoder och material Hur målgruppen nås och vilka behov Ung Arena möter KIA som utgångspunkt för att nå ungdomarna Ungdomarnas behov och förändringar i mötet med Ung Arenas personal Ung Arenas arbetsmodell en nulägesbeskrivning Personalens utveckling av angreppssätt i arbetet med ungdomarna Ung Arena-modellen utvecklas under hand för och med ungdomarna När ungdomen kan delta med inflytande nås de viktigaste resultaten Huvudprocessen, framåtriktad och lösningsfokuserad Återkoppling och samarbete med coachernas hemorganisation Olikhet är en tillgång i främjandet av lärande och problemlösning Aktörerna i nätverket kring ungdomarna och Ung Arena Bristande stöd till ungdomar i utsatta situationer Kunskap och förändrad praxis genom processen i Ung Arena Återanvändning av kunskap Önskemål och förslag till förbättringar En arena för framtiden? Analys och reflektion Resultat i relation till projektmålen Möjliggörande faktorer för framtidens arena Utmaningar kvarstår Källor Webblänkar Bilaga 1: Huvudpunkter i matris för personalens självreflektion och analys - uppgifter, medverkande och verktyg i arbetsprocessen. Bilaga 2: Ung Arena personalens egen bild av processen i arbetet med ungdomarna.

4 Förord Utvärderingsuppgiften har varit en integrerad del i projektverksamheten. Undan för undan har vi följt med de medverkande i projektet och förståelse- och kunskapsbaserat studerat organiseringen av verksamheten. Samtidigt har vi konstruktivt kritiskt tränat varandra i att systematiskt utforska om medverkande projektaktörer själva bidrar till sådana förändringar/förbättringar i levnadsvillkor och verksamhetsutveckling som möjliggör unga människors medverkan i samhället. Lärandet utgör en röd tråd i våra organiseringsstudier i utvärderingen av projektverksamhetens processer och resultat. Lärandet definierar vi i bred betydelse: att leda till en varaktig kapacitetsförändring som gör att det samhälleliga åtagandet, uppgiften i den offentliga organisationen, kan utföras bättre för den prioriterade gruppen ungdomar i Ung Arena. Det är ett individuellt och socialt lärande i organiseringen av Ung Arena som tar sin utgångspunkt i aktuella förhållanden, existentiella och konkreta situationer som belyser och reflekterar ungdomsgruppers behov och personalens angreppssätt för att möta behoven inom projektets ramar. Det är inte på förhand upptrampade stigar vi mötts. De hälsosamma kunskapsbärande relationerna har skapats i ömsesidigt respektfullt utbyte. I samspel med och för varandra har vi hjälpts åt att fokusera på det som är viktigare än annat. Med gemensamt ansvar har vi strävat efter att anpassa och avgränsa arbetet så att verksamhetens organisering möter ungdomarnas behov. Det övergripande syftet är att synligöra synsätt och medel som kan möjliggöra att alla ungdomar kan medverka i lokal och regional utveckling i samhället. Sådana medel har Ung Arena utvecklat och börja använda under projekttiden i den lokala praktiken. En del av vad medverkande i Ung Arenaprojektet åstadkommit beskrivs i förhållande till projektverksamhetens syfte och mål i denna slutrapport. Vi tackar för att vi har fått vara med er i en del av det arbetet. Tack till coacherna, projektledningen, styrgruppsrepresentanter, ungdomar, viktiga samarbetspartners i och utanför den kommunala förvaltningen, Regionförbundet samt ansvariga förtroendevalda i den politiska organisationen i Jönköpings kommun som vi mött i detta uppdrag under I skrivande stund avslutas projektverksamheten Ung Arena och vi sätter punkt för dess slutrapport. Nu, 2014 är ett nytt skede, nu implementeras Ung Arena verksamheten i Jönköpings kommun. Det förutsätter ett fortsatt samarbete mellan alla er, lokalt och regionalt medverkande. Er samverkan möjliggör de önskvärda förändringar för ungdomar i målgruppen och samhället som vi översiktligt presenterar här i projektverksamhetens slutrapport. Vi utvärderare har fått förmånen att följa ert unika utvecklingsarbete för en utsatt ungdomsgrupps sociala situation. Denna ungdomsgrupps behov har prioriterats med politiskt ansvar. Genom projektverksamheten och välfärdstjänsters samverkan, kan nu ungdomsgruppens och samhällets behov mötas bättre än tidigare. Vi önskar er arbetsglädje och uthållighet i fortsatta förbättringar av angreppssätt och kommunikation för och med ungdomarna, inte enbart i Jönköping utan också i övriga kommuner i regionen! Februari 2014 Ann Britt Karlsson Monica Johansson

5 Inledning och disposition Denna slutrapport i projekt Ung Arena belyser översiktligt en del viktiga utgångspunkter, angreppssätt, hittillsvarande effekter och resultat i projektverksamheten. Projektaktörernas samverkan har hittills bidragit till ökad förståelse och kapacitet att uthålligt hjälpas åt för en adekvat organisering för och med ungdomar som verksamheten är till för. För mer information om hela processen, eller specifika frågor, hänvisas till delrapporten från det första projektåret. Mer konkret information finns också hos Ung Arenas ledning och personal. Denna rapport skrivs främst för coacher och projektledare, styrgruppen och dess hemorganisationer samt andra aktörer som tillhör nätverket kring Ung Arena och dess ungdomar. Rapportmaterialet är avsett att användas som ett kom ihåg vid ställningstaganden och vidareutveckling i fortsatt implementeringsarbete i Jönköping. Dessutom vill vi, genom rapporten sprida vunna erfarenheter och kunskaper för fortsatt hälsosamt lärande och ansvar i styrning och verksamhetsutveckling, lokalt och regionalt. Många medverkande har tillsammans åstadkommit förändringar i förhållande till projektverksamhetens syfte och mål. I denna slutrapport ges en översikt av vad för slags förändringar och hur dessa genomförts. Ung Arena är ett samverkansprojekt som startade den 1 augusti 2011 och avslutades den 31 december Projektet har drivits av Arbetsmarknadsavdelningen, Socialförvaltningen, Fritidsförvaltningen samt Utbildningsförvaltningen som gemensamt sökt och beviljats projektmedel av Jönköpings kommun och Regionförbundet Jönköping. Syftet med Ung Arena är att förebygga att unga i åldern år i Jönköpings kommun som inte börjat eller fullföljt gymnasieskolan och inte är direkt anställningsbara hamnar i utanförskap. Ung Arenas personalgrupp består av en projektledare med bakgrund från arbetsmarknadsenheten och tre ungdomscoacher; en socionom, en gymnasielärare och en fritidsledare som under projekttiden fortsatt att vara anställda i sina respektive medverkande förvaltningar. Nya angreppssätt och individuella, kartläggande samtal med ungdomarna i målgruppen utgör grund för utveckling av metoder och riktade insatser som samlat antas kunna möta de ungas behov bättre än tidigare. Projektverksamheten i Ung Arena ger möjligheter att samordnat styra, leda och organisera resurser för de ungas behov. Ung Arena tar sig an en nationellt, regionalt och lokalt känd samhällsproblematik. Ungdomsgruppen är prioriterad i Jönköpings kommun, men något likande samordnat grepp för att kunna möta problemet lösningsinriktat har inte gjorts tidigare i Jönköping. Då projektet startar finns inga på förhand givna operativa eller systematiska arbetssätt eller metoder som kan användas för att på ett bättre sätt nå eller arbeta med projektets målgrupp. Därför ingår som en aktivitet i projektet att använda ett praktikernära forskningsmässigt stöd. Stödet förväntas belysa arbetet under hand och bidra med angreppssätt och metoder för personalens ökade förståelse och kunskap om ungdomarnas behov. Forskningen förväntas också belysa personalens samarbete i organiseringen av tjänster som kan möta behoven hos ungdomsgrupperna, och därmed medverka till förändring/förbättring av verksamheterna. 4

6 Det är i dessa lokala förutsättningar och situationer som medverkande i beslutsprocesser och projektverksamheter möts. När det går väl gör de varandra klokare och bygger kunskapsbärande relationer mellan målgruppen och projektaktörerna. Detta förutsätter kommunikation med målgruppen, så att ungdomarna kan erbjudas tjänster som är adekvata i relation till deras behov. Förutsättningar måste dessutom finnas för samverkan mellan Ung Arenas personal och andra professionella praktiker i (kommunala, statliga, ideella, privata och andra) organisationer som kan hjälpa ungdomarna att förändra/förbättra sin livssituation, särskilt vad gäller hälsa, fritid, utbildning, och praktik/arbete. Ung Arenas fem övergripande mål, uttrycks i projektbeskrivningen. 1 Nedan framgår målen, sett från olika systemnivåer. Detta belyser samtidigt sådana aspekter och dimensioner som varit vägledande i organiseringen och den lärande utvärderingen i projektverksamheten. Mål 1 och 2 berör främst önskvärda förändringar/resultat som förväntas för individer i verksamhetens målgrupp. Detta är det primära perspektivet för verksamheten, det reser frågor om vad som förhindrar och försvårar för individer/målgrupp och ungdomarnas behov av stöd för att kunna komma vidare och medverka i samhället. Målen uttrycker förväntade resultat för individer i målgruppen (behovsgrupper/målgruppsnivå): 1. underlätta för ungdomar att hitta sin väg mot utbildning och arbete 2. stimulera ungdomars friskvårdsaktiviteter Mål 3 och 4 uttrycker förväntade resultat med projektverksamheten och som samtidigt utgör medel, verktyg, för att realisera övriga mål. I organiseringen av projektverksamheten förväntas att verktyg och samarbete med andra viktiga aktörer och verksamheter utvecklas, som innebär önskvärda förändringar/resultat för ungdomarna i samhället (verksamhets-/organisationsnivån): 3. bidra med verktyg för utveckling av ungdomars drivkrafter 4. utveckla samverkan med olika aktörer Mål 5 berör projektverksamheten som helhet. I samhällsekonomiska studier som gjorts, bl.a. i Jönköpings län, visar det sig, att investeringarna i Ung Arena kan ge minskade samhällsekonomiska kostnader redan under projekttiden, samt ytterligare på längre sikt (samhällsnivån). 5. investeringar som görs förväntas minska de samhällsekonomiska kostnaderna Projektet förväntas som helhet också gynna den regionala tillväxten. 2 Arbetsmarknadsavdelningen (AMA), vid Utbildningsförvaltningen i Jönköpings kommun har samordnat projektet och gav praktikernära forskare/ utvärderare uppdraget att under hand utvärdera projektverksamheten i Ung Arena. I uppdraget uttrycker projektansvariga och ledning tydligt den lärande utvärderingens huvudfråga: För vem/vilka och vad organiseras verksamheten? Det handlar om att utforska huruvida det som sker i praktiken är förenligt med verksamhetens syfte 1 Projektbeskrivning i ansökan om medel Regionförbundet, Mål sidan 2f. 2 Ansökan om regionala projektmedel Jönköpings län. Regionförbundet

7 och mål samt i lärande syfte utvärdera organiseringen så att den kunskapen kommer verksamheten tillgodo i tid, för att kunna användas av verksamhetens personal. 3 Nu avslutas Ung Arenaprojektets verksamhet , därmed också den lärande utvärdering som i kapacitets- och verksamhetsutvecklande syfte utgjort en del i projektarbetet. Den lärande organiseringen återspeglas i rapportens disposition I lärande syfte har deltagare - personalgrupp, styrgrupp, ungdomar och andra nyckelpersoner - i projektverksamhetens förberedelse, styrning, ledning och utförande varit aktiva medforskare i Ung Arenas nydanande projektarbete. Det lärande syftet i Ung Arena handlar om att under projektverksamheten tillvarata och stärka varandras kapacitet att i handling organisera verksamheten så att utanförskap förhindras. Projektaktörer som kunnat medverka i detta syfte har involverats i informationsinsamling, belysning och värdering av sådana fenomen, förändringar, effekter och resultat som det varit angeläget att få gemensam ökad förståelse och kunskap om i organiseringen av projektverksamheten. I återkommande, reflekterande samtal och möten för återföring av projektresultat har vi fört en öppen ömsesidigt lärande dialog. Den lärande dialogen har förts sett ur ett medborgarperspektiv på samhällsinsatsernas olika innehållsliga aspekter kopplat till uppgifter i verksamhetens organisering. I den samlade analysen av teman som framträtt i studier i organiseringen har medverkande under hand, konstruktivt kritiskt, i relation till de villkor som finns för deras respektive ansvars- och verksamhetsområden, gjort sig klokare med varandra. Tillsammans har de axlat det gemensamma ansvaret för ungdomarna på lokal politisk nivå. De har hjälpts åt för att, var och en och gemensamt återanvända projektresultat i processen samt sprida kunskaper och frågor tillbaka i sina hemmaorganisationer. På så sätt har medverkande i och omkring projektverksamheten underhand bidragit på olika sätt för att nå önskvärda effekter i arbetet för och med ungdomar som avbrutit eller inte påbörjat gymnasiestudier i Jönköping Gemensamt har vi systematiskt utforskat den övergripande utvärderingsfrågan; om, och i så fall hur politiskt ansvariga och professionella i de offentliga organisationer och myndigheter som ansvarar för Ung Arena, själva kan medverka för de förändringar (resultat) som projekt Ung Arena syftar till? Vilka är det som medverkar i organiseringsprocesser som samverkar när ungdomar i projektets prioriterade behovsgrupp, upplever bättre hälsa, fritid, utbildnings- och/eller anställningsmöjligheter? Vilka saknas för att alla ungdomars lika rätt till stöd i utsatta livssituationer i samhället, i Jönköpings kommun, skall kunna tillgodoses? Huvudfrågan för utvärderingen bryts ner i frågor som utforskas av medverkande undan för undan i projektverksamhetens organisering i arbetet, genomgående gentemot ungdomarnas behov och kapaciteter samt verksamhetspersonalens behov och kapacitet för att kunna möta och tillvarata dem. Allteftersom frågorna som utforskats belyses i rapporten kan läsaren vara med och värdera om, och i så fall hur projektverksamheten utförts och realiserat målen för Ung Arenaprojektet. 3 Avtal och tillhörande bilagor med design, aktiviteter och indikativbudget för Utvärdering som forsknings- och utvecklingsprocess i Ung Arena. 6

8 Rapportens disposition korrelerar med de fem ovan nämnda projektmålen i projektbeskrivningen. Därmed presenterar vi översiktligt, undan för undan i kapiteltexterna, projektverksamhetens organisering och resultat. Kapitel 1 beskriver översiktligt de samhällsproblem Ung Arenas projektverksamhet tar sig an, dess omvärld och sammanhang. Kapitel 2 redogör för vår förståelsegrund, utvärderarnas samhällsvetenskapliga metodologiska ansatser i den lärande utvärderingen och organiseringsstudierna med projektverksamhetens aktörer. Kapitel 3 beskriver hur ungdomarna nås, innehåller statistiska uppgifter om ungdomar som nåtts, respektive ungdomar som avslutat Ung Arena under projekttiden. Här tas avstamp i vikten av att Ung Arenas personal, ur berörda medborgares perspektiv, förstår behoven som verksamheten ska kunna möta. Här beskrivs på aggregerad verksamhetsnivå, vilka behov Ung Arenas personalgrupp möter och hur ungdomsgruppen upplever mötet med personalgruppen och resan genom Ung Arena. Kapitel 4 belyser hur personalen tar sig an verksamheten, synsätt, angreppssätt och verktyg som hittills utvecklats i Ung Arenas arbetsprocesser och huvudprocessen för att kunna möta ungdomarnas behov, tillvarata ungdomarnas kapacitet och nå målen med verksamheten. Kapitel 5 synliggör samverkansresultat. En förutsättning för att lyckas i arbetet för ungdomarna är att samverkan sker med andra viktiga aktörer, för att med samverkande tjänster möta ungdomarnas behov. Här beskrivs samarbetet med Ung Arenas viktigaste medaktörer, deras erfarenheter i samarbetet med Ung Arena och angelägna förbättringsförslag i det fortsatta arbetet. Kapitel 6 innehåller en sammanfattande reflektion, resultat och ytterligare rekommendationer för fortsatt förbättring för ungdomars ökade medverkan i samhället. Avslutningsvis återkommer vi till de förutsättningar som finns för organisering av lösningar i samhället. Vi ger exempel på resultat i projektverksamheten, som bör tillvaratas i den fortsatt implementering och lärdomar som bör spridas. Vi signalerar vad som fungerar och bör bibehållas/förvaltas och ger även förslag på hur organiseringen kan förbättras för behovsgrupperna i framtidens arena för att möjliggöra ungdomars medverkan i samhället. Källor: Källförteckningen innehåller dels referenser som finns rapporttexten, dels ett urval av källor som vi refererat till i utvärderingsarbetet med personalen, som stöd i designen av den lärande utvärderingen samt rapporter som skrivits i Ung Arenaarbetet. Nedan inleder vi med en beskrivning om projekets bakgrund, uppbyggnad och omvärld. 7

9 1. Projektets omvärld, bakgrund, uppbyggnad I en förstudie, inom utvecklingssamarbete i regionförbundets regi år 2010, framkom att ca 400 ungdomar i Jönköpings län inte fullföljer sina gymnasiestudier. De omfattas därmed av det kommunala informationsansvaret (KIA). Ansvaret innebär att hemkommunen löpande skall hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder (Skollag (2010:800) 29 kap. 9 paragrafen). Värt att notera i detta sammanhang är att cirka 30 % av eleverna vid svenska gymnasieskolor inte klarar sin utbildning under tre år, och att de antingen avbryter sin utbildning, eller går ut med ofullständiga gymnasiebetyg. 4 Frågan gör sig ständigt påmind i samhällsdebatten. Flera projekt och initiativ drivs runtom i landet i syfte att med tidiga, relevanta insatser upptäcka och komma tillrätta med problemet. Då krävs inte endast individuella insatser i skolverksamheter utan också att broar byggs mellan offentliga obligatoriska och frivilliga insatser, föreningsliv och näringsliv som, om de samverkar, kan förbättra ungas levnadsvillkor och förutsättningar för lärande, hälsa och fritid. De utmaningar som är kopplade till den växande grupp unga som varken arbetar eller studerar har uppmärksammats också i den statliga utredningen SOU 2013:74. Utredarna berör, i sin problemformulering, i allt väsentligt, utmaningar som identifierats av Ung Arenas idégivare och som sedan speglats i följeforskningen Ur SOU 2013:74: Under senare decennier har ungdomars situation på arbetsmarknaden förändrats. Ungdomars etableringsålder har ökat, arbetslösheten är högre och arbetsmarknaden är mer instabil. Det är inte ovanligt att ungas anställningar är kortvariga och tillfälliga. Kraven på utbildning har ökat. Unga har därmed svårare att ta sig in på arbetsmarknaden i dag. Unga som varken arbetar eller studerar är en grupp som har särskilt stora svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. År 2012 var cirka åtta procent av de unga i åldern år i en sådan situation. Det behövs ett starkt och stabilt stöd för att underlätta för dessa unga på deras väg tillbaka till utbildning eller för att kunna ta steget in på arbetsmarknaden. För många kan det vara en lång och krokig väg tillbaka till utbildning eller för att få fotfäste på arbetsmarknaden. De ungdomar som har en gymnasieutbildning klarar sig relativt bra på arbetsmarknaden. De som avbryter eller aldrig påbörjar en gymnasieutbildning har däremot stora svårigheter. Även andra faktorer, t.ex. den unges socioekonomiska förutsättningar, påverkar risken att varken arbeta eller studera. Att ha befunnit sig i en sådan situation kan också medföra långsiktiga konsekvenser för möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden. 6 Skolgången under gymnasieåren är av stor betydelse för ungdomarnas framtid. Utvecklingen på arbetsmarknaden har lett till att individer med enbart grundskoleutbildning har en allt mindre chans till inträde i yrkeslivet, eftersom gymnasiekompetens är det lägsta kravet för att personer skall komma ifråga vid anställningar. Det är också värt att notera att forskning visar att individer med enbart grundskolekompetens har lägre förvärvsgrad. Samma grupp uppbär dessutom arbetslöshetsersättning i högre grad än de som fullföljt gymnasieskolan. I nämnda rapport 4 Se t.ex. senast besökt Årsrapport Ung Arena , Karlsson Ann Britt, Johansson Monica, Byvald Bettan 6 Sammanfattning ur SOU 2013:74, Utbildningsdep. senast besökt

10 framhålls också det positiva samband som kan skönjas mellan högre utbildning och bättre fysisk hälsa samt psykiskt välbefinnande. 7 Ung Arenaverksamheten har sitt ursprung i att de kommunala förvaltningarna länge arbetat för att förstärka insatserna som kan motverka ungdomars utanförskap och ohälsa. Med erfarenheter från i projektet Navigator Jönköpings kommun, Arenan i Västerås kommun och andra framgångsrika projekt bildades Navigatornätverket. 8 Med ovan nämnda förstudie 2010 i Jönköpings län, i vilken ungas utanförskap inventerades ökade insikten om behovet av riktade aktiviteter som kan öka ungdomars anställningsbarhet i Jönköpings kommun. Ung Arenas verksamhet avser inte att utgöra ett alternativ till gymnasieutbildningen. Inte heller är den en konkurrerande verksamhet. Ung Arena möter, som vi belyser ytterligare i följande kapitel, ungdomar som hamnat mellan stolarna, som av en eller annan anledning aldrig påbörjat eller fullföljt gymnasiet, alternativt avslutat gymnasiet med ofullständiga betyg (ett s.k. Samlat Betygsdokument). 9 En av Ung Arenas coacher uttrycker Ung Arenas roll på följande sätt: Vi ska inte stiga in i skolans värld. Skolan ska jobba med de grupper som fortfarande är där. Vi ska... fortsätta att finnas till för ungdomarna när de en gång trätt ut ur skolan. Samordning av resurser och stöd När det kommunala informationsansvaret (KIA) tas på ett för ungdomarna ändamålsenligt sätt visar också flera tidigare studier, finansierade bl.a. av Regionförbundet Jönköping (Nilsson, I. 2009) 10 att detta bidrar dels till ett bättre liv och välfärdsvinster för de enskilda ungdomarna, dels till samhällsekonomiska vinster. Det är helt avgörande för dessa ungdomar och samhället, att offentliga myndigheter och organisationer tar sitt ansvar för att mer effektivt och samordnat organisera ändamålsenlig verksamhet för den unge som har rätt till insatser för att kunna fullfölja studier i grundskola och gymnasieskola. Det handlar därmed också om att se sådana socioekonomiska skillnader i samhället som leder till ökad segregation och ungas utanförskap i samhället samt att kunskapsbaserat och samordnat organisera sådana åtgärder som kan förebygga att unga inte avbryter sin skolgång innan de fullföljt gymnasiet och hamnar i utanförskap. Förberedelsen av Ung Arena bygger därmed på antagandet att det traditionellt utförda kommunala informationsansvaret inte är ändamålsenligt för de s.k. avhopparna i Ung Arenas målgrupp samt på samarbetsparternas handlingsinriktade ansvarstagande i praktiken för att öka 7 Sveriges Kommun och Landsting, Motverka studieavbrott Gymnasieskolans utmaning att få alla elever att fullfölja sin utbildning (2012, p. 37 ff.) 8 Det nationella nätverket Navigatorcentrum har sedan bedrivit verksamhet sedan 2008 med stöd av medel från Ungdomsstyrelsen i ett antal lokala Navigatorcentrum för arbetslösa ungdomar från 16 år och i vissa fall upp till 24 år. Syftet med Navigatorcentrum är att samla flera myndigheter under ett och samma tak och/eller fungera som en sluss vidare till för den enskilda individen adekvat instans. Se vidare t.ex. Senast besökt Senast besökt Ung Arenas verksamhet har också omfattat ungdomar som är under 20 år, som står utan sysselsättning och som inte har ett fullständigt avgångsbetyg från Gymnasieskolan. Rutinerna som omfattar gruppen som har samlat betygsdokument skiljer sig emellertid något från gängse tillvägagångssätt i UA. De finns exempelvis inte systematiskt inlagda i några listor och följs därför inte heller upp med regelbundenhet. Här har ansvaret istället lagts på enskilda studie- och yrkesvägledare på respektive gymnasieskola. De kan, om de bedömer att eleven har behov av vägledning och stöd, hänvisa ungdomen till den centrala studieoch yrkesvägledaren som i sin tur kan förmedla ungdomen till Ung Arena. (Internt dokument ang. rutiner KIA, Farahani ). 10 Nilsson, I Socioekonomisk investeringskalkyl kring ett projekt med en vidgad arbetsmarknad i Jönköpings Län, OFUS & Regionförbundet i Jönköpings Län. 9

11 kunskaperna om målgruppen och om vilket stöd som i praktiken kan hjälpa dem att återuppta studier eller börja arbeta. Den samhällsekonomiska aspekten i Ung Arena framgår i målbeskrivningen i projektansökan. Det faller dock inte inom ramen för vårt uppdrag att studera de samhällsekonomiska vinster som minskat utanförskap för ungdomar i Ung Arena kan bidra till. Dock vill vi att kunskap från andra studier som finns idag återanvänds, för förståelse av den socioekonomiska dimensionen i Ung Arenas arbete. Vi återanvänder därmed de kunskaper som tillförlitliga samhällsekonomiska studier ger. Exempel på sådana resultat framkommer i den studie Regionförbundet Jönköping tidigare tagit initiativ till, men också i flera andra studier (från bl. a Österåker, Sörmland, Statskontoret) som presenterats 2010 av Temagruppen Unga i Arbetslivet (2010) 11, Jönköpingsstudien (I Nilsson m fl. 2009) liksom senare års rapporter fån SKL och enskilda kommuners socioekonomiska bokslut (t.ex. Trelleborg 2011). Dessa studier visar i generella samhällsekonomiska och kommunalekonomiska termer att varje ungdom som står utanför arbetsmarknad och utbildning kostar generellt drygt ca kr per år. Av dessa finansierar kommunerna ca 25 % ( kr), främst i form av kostnader för försörjningsstöd. Temagruppen Unga i Arbetslivet publicerade under 2012 ytterligare en rapport, där projektdeltagare följts upp kontinuerligt under två år efter att ha lämnat projektverksamheten. Resultaten visar sammantaget att det från ett samhällsekonomiskt perspektiv förefaller mycket lönsamt att fokusera på att erbjuda adekvat stöd för unga vuxna som står utanför arbete och studier. 12 Arbetslösheten för unga ligger avsevärt högre än för befolkningen i stort och de senaste årens statistik från Ungdomsstyrelsen, SCB och Försäkringskassan upprepar vad Nilsson (2010) sammanfattningsvis också beskriver; (i) att unga är mer utsatta än befolkningen i stort, (ii) att situationen sett i ett längre tidsperspektiv har försämrats, (iii) att detta är en långsiktig trend och (iv) att detta är en strukturell och inte en konjunkturell eller tillfällig situation (ibid.). Tidigare studier visar också att det saknas systematisk kunskap om den aktuella behovsgruppens verkliga behov och bakgrund till utanförskap, men också om vad som händer med ungdomar som får särskilt stöd genom insatser och om vilka resultat som KIA insatser hittills lett till. 13 En brist är att det ofta inte funnits någon uppföljning på individnivå, vilket har försvårat bedömningen av effekten av olika insatser. Avsaknaden av sådan kunskap gör att många välmenande insatser inriktats på beteendet, symptomen i stället för att förstå och med kunskap finna kortsiktiga och långsiktiga 11 Nilsson, I & OFUS Unga som är utanför arbetsmarknaden. En socioekonomisk diskussion. Skrifter Temagruppen Unga i Arbetslivet 2010:3. Ungdomsstyrelsen Detta är ett ESF projekt där Ungdomsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Communicare arbetat för att identifiera, sprida och utveckla metoder för att stödja ungas etablering i arbetslivet. I rapporten beskrivs betydelsen av att ha ett helhetsperspektiv på individen och därmed också på kostnader för huvudmän och kostnadsöverföringar mellan sektorer och huvudmän. Rapporten beskriver vad som är en kostnad och vad som är en investering när vi arbetar med att bryta ungas marginalisering på arbetsmarknaden. 12 Skrift från Temagruppen Unga i Arbetslivet 2012:7. Här har 11 projekt som drivs av samordningsförbund utvärderats med beräkningsmetoden NyttoSam (se fotnot 11). I rapporten presenteras de samhällsekonomiska beräkningarna för de elva projektens deltagare, 168 personer (18-30 år) två år efter projektslut. Projekten och verksamheterna som studerats drivs av samordningsförbund som kännetecknas av samverkan mellan socialförvaltning, kommunala arbetsmarknadsenheter, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och landstingen beskriver Ungdomsstyrelsen: "I nuläget finns det sällan kunskap på en övergripande kommunal nivå om vilka unga det är som deltar i verksamheterna när det gäller ålder, kön, om man är född i Sverige eller utomlands, socioekonomisk bakgrund och tidigare kontakt med myndigheter. Det är heller inte möjligt att ge någon helhetsbild över i vilken utsträckning insatserna lett till arbete, studier, praktik eller företagande (Ungdomsstyrelsen 2009:11). 10

12 lösningar som svar på bakomliggande orsaksförhållanden. Många av individerna som varken arbetar eller studerar finns i olika kommunala och statliga stödstrukturer, men när Ung Arena startade var den samlade bilden av vad de som är i åldersgruppen år gör, bristfällig. 14 Genom att Ung Arena och KIA i Jönköping samverkat för att söka upp, erbjuda stöd i Ung Arena och följa gruppen, har kunskapen om individerna utvecklats, och bilden av KIAungdomarna klarnat betydligt. Mörkertalen har minskat, tillförlitlig information rörande gruppens sysselsättning, storlek och sammansättning finns nu tillgänglig. Att arbetet med KIA förbättrats i Jönköping, och i många andra kommuner runtom i Sverige under tiden för Ung Arenas projektverksamhet, är av största betydelse av flera anledningar. I ett system där den samlade bilden är bristfällig visar sig att myndigheter och andra aktörer inte ser sammanhang mellan KIAungdomars samlade behov av stödåtgärder. Därmed koordineras inte vare sig målformuleringarna eller det praktiska arbetet. Detta leder således till att behoven i KIA:s målgrupper inte möts. Utebliven samverkan i utförandet av människonära tjänster för utsatta grupper i kommunen där de bor är ett känt angeläget samhällsproblem. Det yttrar sig som politisk, ekonomisk och social ojämlikhet mellan människor och bristande legitimitet för det demokratiska systemet. Sedan årtionden har aktörers bristande samverkan i organisering av tjänster för t.ex. arbetslösa ungdomar uppmärksammats och beskrivits i organiseringsstudier som undersöker hur politiska ledningsorgan tillgodogör sig kunskaper om befolkningens behov, hur dessa kunskaper bereds och implementeras. Studierna belyser utsatta gruppers behov, samt professionella aktörers arbetsprocesser och effekter sett ur berörda medborgares behovsperspektiv. I fler än 20 sådana studier inom Finsam, Socsam och nuvarande Samordningsförbunden visar sig sådana kvalitetsbrister i tjänsternas utförande att det inneburit mänskligt lidande och andra negativa konsekvenser för enskilda medborgare, uteblivet lärande mellan professionella samt ett ekonomiskt svinn för samhället, när hushållningen av gemensamma medel inte används effektivt och ändamålsenligt i offentligt finansierade verksamheter för medborgare i kommunerna. 15 Sådana uteblivna samspel i organiseringen för den aktuella gruppen ungdomar vill politiskt ansvariga nämnder och professionella i förvaltningsorganisationerna i Jönköpings kommun motverka. I Ung Arena samlas relevant kompetens på ett och samma ställe. Det är samhällsekonomisk försvarbart i flera avseenden genom att samordning sker; av professionellas praktiska arbete med ungdomarna, av tillgängliga resurser samt i organisering av möjliga kort- och långsiktiga lösningar. Med stöd i mål och angreppssätt för arbetet i Ung Arena; utifrån ungdomarnas behov, kan professionella aktörers lärande i mötet med ungdomar och varandra förbättra utförandet av tjänsterna för ungdomarna och sprida användbar information vidare i kunskapsutbyte med andra i kommunen och regionen. 14 Ungdomsstyrelsen sammanfattar att det inte är möjligt att ge någon helhetsbild av i vilken omfattning insatser lett till studier, praktik, arbete eller företagande (2009:11). Se även Ungdomsstyrelsen, Ung Idag, 2011:262. Även i en senare forskningsrapport från Umeå Universitet (2012) Ungas övergångar mellan skola och arbete. Förutsättningar, lokala strategier och åtgärder framgår att det saknas i hög grad studier som tar fasta på hur lokala politiska insatser och institutionella förhållanden påverkar ungdomars möjligheter till sysselsättning och försörjning Olofsson, Jonas & Lundahl, Lisbeth & Lexelius, Anders & Rolfsman, Ewa & Östh, John, Umeå Universitet. Rapporten ingår i ett större longitudinellt forskningsprojekt ( ) som finansieras av Vetenskapsrådet: Osäkraövergångar. Unga utan fullständig gymnasieutbildning: vägarna och åtgärderna. 15 Se organiseringsstudier, s.k. För Vemgruppsstudier inom Socsam i Andersson, Ulla-Carin & Benny Hjern 2000;2001, och mer aktuellt exempel i Johanna Andersson & Ola Andersson, 2012, Samordningsförbundet Delta, samt Benny Hjern, 1992, 2000, Socialstyrelsen & Riksförsäkringsverket. Finsam en slutrapport, Finansiell samordning 1997:1. Statskontoret 2005:3, SOU 2007:10. 11

Eskilstuna kommun. Det kommunala uppföljningsansvaret

Eskilstuna kommun. Det kommunala uppföljningsansvaret Eskilstuna kommun Det kommunala uppföljningsansvaret Innehåll Sammanfattning och bedömning... 3 1. Inledning... 4 1.1. Bakgrund... 4 1.2. Syfte... 4 1.3. Revisionsfrågor... 4 1.4. Revisionskriterier...

Läs mer

Följeforskning Ung Arena. Årsrapport 2011-2012 Bettan Byvald, Monica Johansson, Ann Britt Karlsson, Con Trust 2013-01-09

Följeforskning Ung Arena. Årsrapport 2011-2012 Bettan Byvald, Monica Johansson, Ann Britt Karlsson, Con Trust 2013-01-09 Följeforskning Ung Arena Årsrapport 2011-2012 Bettan Byvald, Monica Johansson, Ann Britt Karlsson, Con Trust 2013-01-09 Ung Arena Årsrapport 2011-2012... 4 Bakgrund... 5 Samhällsekonomiska aspekter...

Läs mer

KAA Det kommunala aktivitetsansvaret

KAA Det kommunala aktivitetsansvaret 2017 KAA Det kommunala aktivitetsansvaret 2017-03-27 Varför behöver vi ha en gemensam handlingsplan/strategi för KAA det kommunala aktivitetsansvaret? Det finns goda skäl för kommunen att satsa på ungas

Läs mer

DUA Nyanlända Lund år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN

DUA Nyanlända Lund år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN DUA Nyanlända Lund 16 24 år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Uppdraget...3 1.2 Styrning, uppföljning och målsättningar...3 1.2.1 Styrning... 3 1.2.2 Uppföljning...

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

SAMMANFATTNING WORK SHOP LEDARSKAP OCH ORGANISATORISKA MELLANRUM DEN 12 NOVEMBER 2018

SAMMANFATTNING WORK SHOP LEDARSKAP OCH ORGANISATORISKA MELLANRUM DEN 12 NOVEMBER 2018 SAMMANFATTNING WORK SHOP LEDARSKAP OCH ORGANISATORISKA MELLANRUM DEN 12 NOVEMBER 2018 Under heldagen den 12 november om ledarskap och organisatoriska mellanrum ägnades eftermiddagen åt gemensam work shop.

Läs mer

Rapport om gymnasieutbildningens betydelse för anställningsbarhet och etablering på arbetsmarknaden

Rapport om gymnasieutbildningens betydelse för anställningsbarhet och etablering på arbetsmarknaden Rapport 1 (5) Datum Diarienummer 2017-10-05 BIN 2017/1214 Utredare Linda Vedestig 0410-73 42 78 linda.vedestig@trelleborg.se Rapport om gymnasieutbildningens betydelse för anställningsbarhet och etablering

Läs mer

Samordningsförbundet

Samordningsförbundet Samordningsförbundet Horisont - upprinnelse Projekt JobbTorg (2009-2010, 1,5 år) - aktiva insatser från dag 1 när ungdom (18-24 år) söker försörjningsstöd Bild: ökat inflöde av unga utan fullständiga betyg

Läs mer

Gemensamma taget, GT

Gemensamma taget, GT Gemensamma taget, GT Bakgrund/Problemformulering I Lycksele finns det ca: 80 helt arbetslösa ungdomar under 25 år och ytterligare 200 till som har deltid, eller tillfälliga anställningar. Ett flertal ungdomar

Läs mer

Årlig rapport angående Informations- och uppföljningsansvaret för ungdomar 16-24 år

Årlig rapport angående Informations- och uppföljningsansvaret för ungdomar 16-24 år SKRIVELSE Monica Isaksson, 20141014 Vårt Dnr: 2012-0043 Kommunstyrelsen Årlig rapport angående Informations- och uppföljningsansvaret för ungdomar 16-24 år Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2012-08-27,

Läs mer

Handlingsplan med rutiner för Kommunalt Aktivitetsansvar

Handlingsplan med rutiner för Kommunalt Aktivitetsansvar Handlingsplan med rutiner för Kommunalt Aktivitetsansvar LIDKÖPINGS KOMMUN Antagen av Carina Bertilsson, chef för KAA, 160519 Innehåll HANDLINGSPLAN FÖR AKTIVITETSANSVARET... 3 Aktivitetsansvaret har tre

Läs mer

KA - Det kommunala aktivitetsansvaret. Beslutad av kommunstyrelsen 2015-05-12

KA - Det kommunala aktivitetsansvaret. Beslutad av kommunstyrelsen 2015-05-12 KA - Det kommunala aktivitetsansvaret Beslutad av kommunstyrelsen 2015-05-12 Varför behöver vi ha en strategi för KA det kommunala aktivitetsansvaret? Det finns goda skäl för kommunen att satsa på ungas

Läs mer

Utbildningsdepartementet (5) Dnr:

Utbildningsdepartementet (5) Dnr: Utbildningsdepartementet 1 (5) Delredovisning av uppdrag om att genomföra insatser för att förbättra det förebyggande och hälsofrämjande arbetet inom elevhälsan i syfte att stödja elevernas utveckling

Läs mer

Nationell samling för unga utanför

Nationell samling för unga utanför 2015-05-01 Nationell samling för unga utanför Ungdomsarbetslösheten i Sverige Ungdomsarbetslösheten har stigit och Sverige har idag en högre ungdomsarbetslöshet än jämförbara länder. År 2014 uppgick arbetslösheten

Läs mer

Ungdomar utanför gymnasieskolan - ett förtydligat ansvar för stat och kommun - remiss från kommunstyrelsen

Ungdomar utanför gymnasieskolan - ett förtydligat ansvar för stat och kommun - remiss från kommunstyrelsen NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTAVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-03-27 Handläggare: Gunilla Schedin Telefon: 08-508 09 277 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Ungdomar utanför gymnasieskolan

Läs mer

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg

Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg Verksamhetsplan 2015 Samordningsförbund Gävleborg Bollnäs kommun Gävle kommun Hofors kommun Hudiksvalls kommun Ljusdals kommun Nordanstigs kommun Ockelbo kommun Ovanåkers kommun Sandvikens kommun Söderhamns

Läs mer

KOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR FÖR UNGA ÅR

KOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR FÖR UNGA ÅR KOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR FÖR UNGA 16-20 ÅR Halvårsrapport januari 2014 Datum: 2014-01-20 Sammanställt av: Lilian Lama, Uppföljningsansvarig Innehållsförteckning 1 Det kommunala informationsansvaret

Läs mer

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund

Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund 2015-10-07 Ansökan till Samordningsförbundet RAR om medel till uppstart av TUNA Nyköping/ Oxelösund Bakgrund Regeringen har de senaste åren gjort omfattande satsningar för att belysa och åstadkomma förbättringar

Läs mer

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet

Läs mer

Handlingsplan för det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) i Vara kommun

Handlingsplan för det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) i Vara kommun Handlingsplan för det kommunala (KAA) i Vara kommun Gäller fr.o.m. 2019-03-01 Antagen av bildningschef 2019-02-19 (KAA) i Vara kommun Sidan 1 Uppföljning av kommunernas aktivitetsansvar Kommunerna har

Läs mer

På organisatorisk nivå visar NNS erfarenheter på att:

På organisatorisk nivå visar NNS erfarenheter på att: D A T U M 131213 D I A R I E N R Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande Unga som varken arbetar eller studerar statistik, stöd och samverkan, SOU 2013:74 Nationella

Läs mer

Verksamhetsplan 2011

Verksamhetsplan 2011 1 Verksamhetsplan 2011 LSG Lokala samarbetsgruppen i Lycksele Innehållsförteckning s.2 1. Inledning s.3 2. Lokala samarbetsgruppen i Lycksele s.4 3. Lokala samarbetsgruppens uppdrag s.5 4. Lokala samarbetsgruppens

Läs mer

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Implementering av verksamhet 3.4.4

Implementering av verksamhet 3.4.4 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Egnell Eva Datum 2013-05-27 Rev 2013-06-04 Diarienummer UAN-2013-0313 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Implementering av verksamhet 3.4.4 Förslag

Läs mer

Syfte Fler friska unga kvinnor i åldern 18 34 år i Hjo, Tibro och Karlsborgs kommuner. Fler unga kvinnor till arbete, utbildning.

Syfte Fler friska unga kvinnor i åldern 18 34 år i Hjo, Tibro och Karlsborgs kommuner. Fler unga kvinnor till arbete, utbildning. 1 AVTAL Uppdragsgivare Datum Diarienr Samordningsförbundet 2007-0003 HjoTiBorg 2007-09-05 Mottagare Tibro kommun Arbetsmarknadsenheten Insatser av generell art Ja Nej X Insatser för grupper Ja X Nej PROJEKTETS

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Bilagor: Överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten bland unga,

Bilagor: Överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten bland unga, 2018-05-02 Bilagor: Överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten bland unga, 2018-2020 Ånge kommun och Arbetsförmedlingen Ånge 2018-05-02 Bilaga 1: Kartläggningen av målgruppen bygger

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Tomas Bokström & Christina Wahlström Disposition 1. Varför sociala investeringar?

Läs mer

NNS indikatorer Enkätundersökning 1 november oktober 2018

NNS indikatorer Enkätundersökning 1 november oktober 2018 Bilaga 1. Uppföljning av förbundets verksamhet, NNS indikatorer NNS indikatorer Enkätundersökning 1 november 2017-31 oktober 2018 Samordningsförbundet Centrala Östergötland Linda Andersson 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

-lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset En väg till självförsörjning och framtidstro? -lärande utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 11 februari 2013 Presentation

Läs mer

Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet. 1 Parter Älvkarleby kommun 21200-0258 Arbetsförmedling Norra Uppland 202100-2114 Syfte Att genom samverkan och med gemensamma insatser, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnare för unga som varken arbetar eller studerar (U 2015:06) Dir. 2016:82

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnare för unga som varken arbetar eller studerar (U 2015:06) Dir. 2016:82 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Samordnare för unga som varken arbetar eller studerar (U 2015:06) Dir. 2016:82 Beslut vid regeringssammanträde den 6 oktober 2016 Utvidgning av uppdraget Regeringen

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning

Läs mer

REMISSVAR Dnr 3.9:0731/15

REMISSVAR Dnr 3.9:0731/15 REMISSVAR 2015-11-16 Dnr 3.9:0731/15 Skolverket Fleminggatan 14 106 20 Stockholm Allmänna råd med kommentarer om kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar, och Skolverkets föreskrifter om innehållet i

Läs mer

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3)

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3) Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3) Samverkan mellan Älmhults kommun och Arbetsförmedlingen i Älmhult Målgruppen unga i åldern 16-24 år som står utanför arbetsmarknaden är varierad med en

Läs mer

KIRUNA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida KOMMUNSTYRELSEN

KIRUNA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNSTYRELSEN 2012-08-27 16 211 2012.0043 750 INFORMATIONS- OCH UPPFÖLJNINGSANSVAR FÖR UNGDOMAR 16-20 ÅR Au 120312 Föreligger skrivelse 2012-03-06 från kommunkontoret av vilket framgår att med anledning

Läs mer

Varför checklista och för vem?

Varför checklista och för vem? Varför checklista och för vem? Som förtroendevald i kommun eller landsting har du ansvar för de verksamheter som bedrivs, på övergripande nivå eller med ett specifikt områdesansvar. Du har fått medborgarnas

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 Samordningsförbund Gävleborg

Verksamhetsplan 2016 Samordningsförbund Gävleborg Verksamhetsplan 2016 Samordningsförbund Gävleborg Bollnäs kommun Gävle kommun Hofors kommun Hudiksvalls kommun Ljusdals kommun Nordanstigs kommun Ockelbo kommun Ovanåkers kommun Sandvikens kommun Söderhamns

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel

Ansökan om utvecklingsmedel 1 (5) Handläggare: Gunilla Ericsson 2013-10-23 GN 2013.0176 Gymnasienämnden Kommunstyrelsen Karlskoga Ansökan om utvecklingsmedel Sammanfattning Gymnasienämnden ansöker om utvecklingsmedel hos kommunstyrelsen

Läs mer

Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15

Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15 Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15 Anna Isaksson Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa och samhälle Lektor/forskare i sociologi Ännu ett projekt Samhällets

Läs mer

Datum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29

Datum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29 Datum Datum Dnr Sida 1 2012-05-29 Förvaltning, handläggare, telefon Peter Berglund Adressat Individ- och omsorgsnämnden Aktuell fråga 1. Ställningstagande till implementering och samordning projekten 16-24

Läs mer

Kaj Gustafsson Utredare, utvecklare & följeforskare Följeforskning i anslutning till IPS-projektet i Hudiksvall

Kaj Gustafsson Utredare, utvecklare & följeforskare Följeforskning i anslutning till IPS-projektet i Hudiksvall Kaj Gustafsson Utredare, utvecklare & följeforskare kaj.gustafsson@regiongavleborg.se Följeforskning i anslutning till IPS-projektet i Hudiksvall Kort om projektet Projektid: September 2016- december 2018.

Läs mer

Svar på revisionsrapport Granskning av social- och arbetsmarknadsnämndens insatser för att motverka ekonomiskt utanförskap

Svar på revisionsrapport Granskning av social- och arbetsmarknadsnämndens insatser för att motverka ekonomiskt utanförskap 2018-04-11 1 (6) Social- och arbetsmarknadsnämnden Svar på revisionsrapport Granskning av social- och arbetsmarknadsnämndens insatser för att motverka ekonomiskt utanförskap Beslutsunderlag Rapport Granskning

Läs mer

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN FoUrum arbetar med att utveckla kvaliteten inom socialtjänsten i Jönköpings län. Verksamhetsidén är att långsiktigt och samordnat

Läs mer

Beställarverksamheten Barn och utbildningsförvaltningen Utbildnings och Arbetsmarknadsnämnden

Beställarverksamheten Barn och utbildningsförvaltningen Utbildnings och Arbetsmarknadsnämnden Arenan Beställarverksamheten Barn och utbildningsförvaltningen Utbildnings och Arbetsmarknadsnämnden Kommunala aktivitetsansvaret (KAA) En hemkommun ska löpande under året hålla sig informerad om hur de

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

Skolverksamhet inom kommunala aktivitetsansvaret Fristadshus.

Skolverksamhet inom kommunala aktivitetsansvaret Fristadshus. Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Gymnasieskolan Karin Holmberg Lundin, 016-710 52 31 Barn- och utbildningsnämnden Skolverksamhet inom kommunala aktivitetsansvaret

Läs mer

Plan för Överenskommelsen i Borås

Plan för Överenskommelsen i Borås Plan för Överenskommelsen i Borås Den lokala Överenskommelsen i Borås handlar om hur Borås Stad och de idéburna organisationerna ska utveckla och fördjupa sitt samarbete för att gemensamt upprätthålla

Läs mer

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av Hallstahammars kommuns arbete med det kommunala aktivitetsansvaret. Verksamhetsrapport.

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av Hallstahammars kommuns arbete med det kommunala aktivitetsansvaret. Verksamhetsrapport. Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av Hallstahammars kommuns arbete med det kommunala aktivitetsansvaret 1 (10) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Hallstahammars kommun Resultat Syfte och frågeställningar

Läs mer

Unga riskerar att falla mellan stolarna

Unga riskerar att falla mellan stolarna Kvalitetsgranskning Rapport 2014:07 Unga riskerar att falla mellan stolarna Kortrapport om kommunens informationsansvar Skolinspektionens rapport 2014:07 Diarienummer 403:2012:5130 Stockholm 2014 Unga

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Kommittédirektiv Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess Dir. 2018:27 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018 Sammanfattning En särskild utredare en nationell samordnare

Läs mer

Hur förhindrar vi skolavhopp och hur följer vi upp avhoppare? Helena Wintgren, undervisningsråd Karolina Österlind, undervisningsråd

Hur förhindrar vi skolavhopp och hur följer vi upp avhoppare? Helena Wintgren, undervisningsråd Karolina Österlind, undervisningsråd Hur förhindrar vi skolavhopp och hur följer vi upp avhoppare? Helena Wintgren, undervisningsråd Karolina Österlind, undervisningsråd 1 Agenda 1. Informationsansvaret (uppföljningsansvaret) 2. Stöd i gymnasieskolan

Läs mer

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017 Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Kommissionens uppdrag - två delar 1. Att lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att hälsoklyftorna

Läs mer

Vad är en social investering? Att investera i människor kostar, att inte investera i människor kostar mera.

Vad är en social investering? Att investera i människor kostar, att inte investera i människor kostar mera. Vad är en social investering? Att investera i människor kostar, att inte investera i människor kostar mera. Ett ekonomisk angreppssätt Sociala investeringar är ett ekonomiskt angreppssätt för att bryta

Läs mer

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Kontaktperson Programchef Anna-Lena Christensson Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 317, mobil 070.45 10 317 E-post;

Läs mer

Samordningsförbundet Södra Vätterbygden. Ansökan om medel till projekt för efterstöd

Samordningsförbundet Södra Vätterbygden. Ansökan om medel till projekt för efterstöd Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Ansökan om medel till projekt för efterstöd Projektägaren Jönköpings kommun, arbetsmarknadsavdelningen (AMA) ansöker om medel för att genomföra projekt för efterstöd

Läs mer

Handlingsplan med rutiner för kommunalt aktivitetsansvar (KAA)

Handlingsplan med rutiner för kommunalt aktivitetsansvar (KAA) Handlingsplan med rutiner för kommunalt aktivitetsansvar (KAA) Datum: 2018-04-20 1 Innehåll Kommunalt aktivitetsansvar Fakta om det kommunala aktivitetsansvaret 3 Arbetsuppgifter inom det kommunala aktivitetsansvaret

Läs mer

Samordningsförbundet Umeå

Samordningsförbundet Umeå Samordningsförbundet Umeå Umeå kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan i Umeå, Länsarbetsnämnden i Umeå Verksamhetsplan Budget 2006 Innehållsförteckning 1. Samordningsförbundet Umeå...

Läs mer

Samverkan gällande unga som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta

Samverkan gällande unga som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta Bilaga 1 Samverkan gällande unga 16-24 som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta Inledning Det finns sedan tidigare, och inom ramen för DUA, en överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen

Läs mer

Uppdragsplan unga mellan 16-24 a r som varken arbetar eller studerar

Uppdragsplan unga mellan 16-24 a r som varken arbetar eller studerar 2014-06-08 Uppdragsplan unga mellan 16-24 a r som varken arbetar eller studerar Bakgrund Ungas hela livssituation påverkas av att vara utanför arbete och studier och ur ett samhälleligt perspektiv bromsar

Läs mer

Granskning av informationsansvaret för 16-19 åringar i Borås Stad

Granskning av informationsansvaret för 16-19 åringar i Borås Stad RAPPORT Katrin Söderlind Granskning av informationsansvaret för 16-19 åringar i Borås Stad Borås Stads Revisionskontor Besöksadress: Sturegatan 42 Telefonnummer: 033-357154 Postadress: Borås Stad, Revisionskontoret,

Läs mer

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma

Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 1 (6) Datum 2015-05-20 Dnr Till Samordningsförbundet FINSAM Styrelse för Kävlinge Lomma 2 (6) Förslag till ny FINSAM - Aktivitet Bakgrund Under hösten 2014 genomfördes aktiviteten Samverkanskartan idag

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. 2016:43 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Utvidgning

Läs mer

Kommunala informationsansvaret

Kommunala informationsansvaret www.pwc.se Revisionsrapport Sofia Regnell Kommunala informationsansvaret Botkyrka kommun Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2.

Läs mer

Uppföljning av revisionsrapport Kommunala aktivitetsansvaret i Lysekils kommun januari 2019

Uppföljning av revisionsrapport Kommunala aktivitetsansvaret i Lysekils kommun januari 2019 www.pwc.se Uppföljning av revisionsrapport Kommunala aktivitetsansvaret i Lysekils kommun januari 2019 Inledning Från och med 1 januari 2015 skärptes skollagen och det blev tydligare att en kommun löpande

Läs mer

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

Politiska inriktningsmål för folkhälsa Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell

Läs mer

Intervjustudie unga med ofullständig gymnasieutbildning

Intervjustudie unga med ofullständig gymnasieutbildning Inst. för tillämpad utbildningsvetenskap, Lena Lidström lena.lidstrom@edusci.umu.se Intervjustudie unga med ofullständig gymnasieutbildning Olika perspektiv på utanförskap, marginalisering och drop out

Läs mer

KOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR FÖR UNGA ÅR

KOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR FÖR UNGA ÅR KOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR FÖR UNGA 16-19 ÅR Halvårsrapport maj 2014 Datum: 2014-05-08 Sammanställt av: Lilian Lama, Uppföljningsansvarig Karolina Grip, Verksamhetscontroller Sammanfattning I Ungdoms-

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning PROJEKTPLAN 2013 2015 Reviderad okt 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning ett regionalt utvecklingsarbete inom området förstärkt brukarmedverkan i Västerbotten 1 1. Bakgrund och uppdrag I regeringens

Läs mer

Utlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet

Utlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet UTLYSNING 1 (6) Dnr 2018-000907 Avdelningen för energieffektivisering Enheten för resurseffektivt samhälle Utlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet Energimyndigheten utlyser medel för att upprätta

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden gav den 18 oktober 2017, Barnoch utbildningsförvaltningen i uppdrag att:

Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden gav den 18 oktober 2017, Barnoch utbildningsförvaltningen i uppdrag att: Bakgrund Många unga som avslutat sin skolgång från särskolan eller specialutformade program för personer med funktionsnedsättning övergår direkt till daglig verksamhet, trots att en förmodad arbetsförmåga

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0 I detta dokument beskrivs aktiviteter där vi ska kunna följa processer med arbetet med de horisontella skallkraven från ESF inom Plug

Läs mer

Förstudie Europeiska socialfonden 2014

Förstudie Europeiska socialfonden 2014 Förstudie Europeiska socialfonden 2014 Hur använder vi Socialfondens resurser på ett bättre sätt än tidigare för att öka sysselsättningen i Västmanland? Länsstyrelsen genomför, med stöd av ESF-rådet och

Läs mer

Kommunalt aktivitetsansvar Mål och riktlinjer

Kommunalt aktivitetsansvar Mål och riktlinjer Barn- och utbildningsnämnden Kommunalt aktivitetsansvar Mål och riktlinjer Antaget av Barn- och utbildningsnämnden (2015-10-01) Kommunala aktivitetsansvaret (KAA) Strömstads kommun Lagstiftning Skollagen

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Socialchefsdagarna, 28 september 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Kommissionens uppdrag Med utgångspunkt i regeringens mål att sluta de påverkbara hälsoklyftorna

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Det kommunala aktivitetsansvaret

Det kommunala aktivitetsansvaret PLAN FÖR Det kommunala aktivitetsansvaret Antaget av Barn- och utbildningsnämnden Antaget 2018-12-05 142 Giltighetstid 1 januari 2019-30 juni 2022 Dokumentansvarig Ansvarig verksamhetschef Håbo kommuns

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N SID 1 (7) 2012-11-13 DNR 12-411/7073 BILAGA PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM UPPDRAGET I skollagen står följande om syftet med utbildningen på fritidshemmet:

Läs mer