Ung Arena Projektverksamheten Slutrapport Ann Britt Karlsson, Monica Johansson, Bettan Byvald

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ung Arena Projektverksamheten 2011-2013. Slutrapport Ann Britt Karlsson, Monica Johansson, Bettan Byvald 2014-02-12"

Transkript

1 Ung Arena Projektverksamheten Slutrapport Ann Britt Karlsson, Monica Johansson, Bettan Byvald

2 sdgsdgsgg

3 Förord Inledning och disposition Projektets omvärld, bakgrund, uppbyggnad... 8 Samordning av resurser och stöd Förståelsegrund, metoder och analysram i det utforskande arbetet Synsätt och angreppssätt för lärande organisering i praktiken Huvudfrågor, metoder och material i organiseringsstudierna Metoder och material Hur målgruppen nås och vilka behov Ung Arena möter KIA som utgångspunkt för att nå ungdomarna Ungdomarnas behov och förändringar i mötet med Ung Arenas personal Ung Arenas arbetsmodell en nulägesbeskrivning Personalens utveckling av angreppssätt i arbetet med ungdomarna Ung Arena-modellen utvecklas under hand för och med ungdomarna När ungdomen kan delta med inflytande nås de viktigaste resultaten Huvudprocessen, framåtriktad och lösningsfokuserad Återkoppling och samarbete med coachernas hemorganisation Olikhet är en tillgång i främjandet av lärande och problemlösning Aktörerna i nätverket kring ungdomarna och Ung Arena Bristande stöd till ungdomar i utsatta situationer Kunskap och förändrad praxis genom processen i Ung Arena Återanvändning av kunskap Önskemål och förslag till förbättringar En arena för framtiden? Analys och reflektion Resultat i relation till projektmålen Möjliggörande faktorer för framtidens arena Utmaningar kvarstår Källor Webblänkar Bilaga 1: Huvudpunkter i matris för personalens självreflektion och analys - uppgifter, medverkande och verktyg i arbetsprocessen. Bilaga 2: Ung Arena personalens egen bild av processen i arbetet med ungdomarna.

4 Förord Utvärderingsuppgiften har varit en integrerad del i projektverksamheten. Undan för undan har vi följt med de medverkande i projektet och förståelse- och kunskapsbaserat studerat organiseringen av verksamheten. Samtidigt har vi konstruktivt kritiskt tränat varandra i att systematiskt utforska om medverkande projektaktörer själva bidrar till sådana förändringar/förbättringar i levnadsvillkor och verksamhetsutveckling som möjliggör unga människors medverkan i samhället. Lärandet utgör en röd tråd i våra organiseringsstudier i utvärderingen av projektverksamhetens processer och resultat. Lärandet definierar vi i bred betydelse: att leda till en varaktig kapacitetsförändring som gör att det samhälleliga åtagandet, uppgiften i den offentliga organisationen, kan utföras bättre för den prioriterade gruppen ungdomar i Ung Arena. Det är ett individuellt och socialt lärande i organiseringen av Ung Arena som tar sin utgångspunkt i aktuella förhållanden, existentiella och konkreta situationer som belyser och reflekterar ungdomsgruppers behov och personalens angreppssätt för att möta behoven inom projektets ramar. Det är inte på förhand upptrampade stigar vi mötts. De hälsosamma kunskapsbärande relationerna har skapats i ömsesidigt respektfullt utbyte. I samspel med och för varandra har vi hjälpts åt att fokusera på det som är viktigare än annat. Med gemensamt ansvar har vi strävat efter att anpassa och avgränsa arbetet så att verksamhetens organisering möter ungdomarnas behov. Det övergripande syftet är att synligöra synsätt och medel som kan möjliggöra att alla ungdomar kan medverka i lokal och regional utveckling i samhället. Sådana medel har Ung Arena utvecklat och börja använda under projekttiden i den lokala praktiken. En del av vad medverkande i Ung Arenaprojektet åstadkommit beskrivs i förhållande till projektverksamhetens syfte och mål i denna slutrapport. Vi tackar för att vi har fått vara med er i en del av det arbetet. Tack till coacherna, projektledningen, styrgruppsrepresentanter, ungdomar, viktiga samarbetspartners i och utanför den kommunala förvaltningen, Regionförbundet samt ansvariga förtroendevalda i den politiska organisationen i Jönköpings kommun som vi mött i detta uppdrag under I skrivande stund avslutas projektverksamheten Ung Arena och vi sätter punkt för dess slutrapport. Nu, 2014 är ett nytt skede, nu implementeras Ung Arena verksamheten i Jönköpings kommun. Det förutsätter ett fortsatt samarbete mellan alla er, lokalt och regionalt medverkande. Er samverkan möjliggör de önskvärda förändringar för ungdomar i målgruppen och samhället som vi översiktligt presenterar här i projektverksamhetens slutrapport. Vi utvärderare har fått förmånen att följa ert unika utvecklingsarbete för en utsatt ungdomsgrupps sociala situation. Denna ungdomsgrupps behov har prioriterats med politiskt ansvar. Genom projektverksamheten och välfärdstjänsters samverkan, kan nu ungdomsgruppens och samhällets behov mötas bättre än tidigare. Vi önskar er arbetsglädje och uthållighet i fortsatta förbättringar av angreppssätt och kommunikation för och med ungdomarna, inte enbart i Jönköping utan också i övriga kommuner i regionen! Februari 2014 Ann Britt Karlsson Monica Johansson

5 Inledning och disposition Denna slutrapport i projekt Ung Arena belyser översiktligt en del viktiga utgångspunkter, angreppssätt, hittillsvarande effekter och resultat i projektverksamheten. Projektaktörernas samverkan har hittills bidragit till ökad förståelse och kapacitet att uthålligt hjälpas åt för en adekvat organisering för och med ungdomar som verksamheten är till för. För mer information om hela processen, eller specifika frågor, hänvisas till delrapporten från det första projektåret. Mer konkret information finns också hos Ung Arenas ledning och personal. Denna rapport skrivs främst för coacher och projektledare, styrgruppen och dess hemorganisationer samt andra aktörer som tillhör nätverket kring Ung Arena och dess ungdomar. Rapportmaterialet är avsett att användas som ett kom ihåg vid ställningstaganden och vidareutveckling i fortsatt implementeringsarbete i Jönköping. Dessutom vill vi, genom rapporten sprida vunna erfarenheter och kunskaper för fortsatt hälsosamt lärande och ansvar i styrning och verksamhetsutveckling, lokalt och regionalt. Många medverkande har tillsammans åstadkommit förändringar i förhållande till projektverksamhetens syfte och mål. I denna slutrapport ges en översikt av vad för slags förändringar och hur dessa genomförts. Ung Arena är ett samverkansprojekt som startade den 1 augusti 2011 och avslutades den 31 december Projektet har drivits av Arbetsmarknadsavdelningen, Socialförvaltningen, Fritidsförvaltningen samt Utbildningsförvaltningen som gemensamt sökt och beviljats projektmedel av Jönköpings kommun och Regionförbundet Jönköping. Syftet med Ung Arena är att förebygga att unga i åldern år i Jönköpings kommun som inte börjat eller fullföljt gymnasieskolan och inte är direkt anställningsbara hamnar i utanförskap. Ung Arenas personalgrupp består av en projektledare med bakgrund från arbetsmarknadsenheten och tre ungdomscoacher; en socionom, en gymnasielärare och en fritidsledare som under projekttiden fortsatt att vara anställda i sina respektive medverkande förvaltningar. Nya angreppssätt och individuella, kartläggande samtal med ungdomarna i målgruppen utgör grund för utveckling av metoder och riktade insatser som samlat antas kunna möta de ungas behov bättre än tidigare. Projektverksamheten i Ung Arena ger möjligheter att samordnat styra, leda och organisera resurser för de ungas behov. Ung Arena tar sig an en nationellt, regionalt och lokalt känd samhällsproblematik. Ungdomsgruppen är prioriterad i Jönköpings kommun, men något likande samordnat grepp för att kunna möta problemet lösningsinriktat har inte gjorts tidigare i Jönköping. Då projektet startar finns inga på förhand givna operativa eller systematiska arbetssätt eller metoder som kan användas för att på ett bättre sätt nå eller arbeta med projektets målgrupp. Därför ingår som en aktivitet i projektet att använda ett praktikernära forskningsmässigt stöd. Stödet förväntas belysa arbetet under hand och bidra med angreppssätt och metoder för personalens ökade förståelse och kunskap om ungdomarnas behov. Forskningen förväntas också belysa personalens samarbete i organiseringen av tjänster som kan möta behoven hos ungdomsgrupperna, och därmed medverka till förändring/förbättring av verksamheterna. 4

6 Det är i dessa lokala förutsättningar och situationer som medverkande i beslutsprocesser och projektverksamheter möts. När det går väl gör de varandra klokare och bygger kunskapsbärande relationer mellan målgruppen och projektaktörerna. Detta förutsätter kommunikation med målgruppen, så att ungdomarna kan erbjudas tjänster som är adekvata i relation till deras behov. Förutsättningar måste dessutom finnas för samverkan mellan Ung Arenas personal och andra professionella praktiker i (kommunala, statliga, ideella, privata och andra) organisationer som kan hjälpa ungdomarna att förändra/förbättra sin livssituation, särskilt vad gäller hälsa, fritid, utbildning, och praktik/arbete. Ung Arenas fem övergripande mål, uttrycks i projektbeskrivningen. 1 Nedan framgår målen, sett från olika systemnivåer. Detta belyser samtidigt sådana aspekter och dimensioner som varit vägledande i organiseringen och den lärande utvärderingen i projektverksamheten. Mål 1 och 2 berör främst önskvärda förändringar/resultat som förväntas för individer i verksamhetens målgrupp. Detta är det primära perspektivet för verksamheten, det reser frågor om vad som förhindrar och försvårar för individer/målgrupp och ungdomarnas behov av stöd för att kunna komma vidare och medverka i samhället. Målen uttrycker förväntade resultat för individer i målgruppen (behovsgrupper/målgruppsnivå): 1. underlätta för ungdomar att hitta sin väg mot utbildning och arbete 2. stimulera ungdomars friskvårdsaktiviteter Mål 3 och 4 uttrycker förväntade resultat med projektverksamheten och som samtidigt utgör medel, verktyg, för att realisera övriga mål. I organiseringen av projektverksamheten förväntas att verktyg och samarbete med andra viktiga aktörer och verksamheter utvecklas, som innebär önskvärda förändringar/resultat för ungdomarna i samhället (verksamhets-/organisationsnivån): 3. bidra med verktyg för utveckling av ungdomars drivkrafter 4. utveckla samverkan med olika aktörer Mål 5 berör projektverksamheten som helhet. I samhällsekonomiska studier som gjorts, bl.a. i Jönköpings län, visar det sig, att investeringarna i Ung Arena kan ge minskade samhällsekonomiska kostnader redan under projekttiden, samt ytterligare på längre sikt (samhällsnivån). 5. investeringar som görs förväntas minska de samhällsekonomiska kostnaderna Projektet förväntas som helhet också gynna den regionala tillväxten. 2 Arbetsmarknadsavdelningen (AMA), vid Utbildningsförvaltningen i Jönköpings kommun har samordnat projektet och gav praktikernära forskare/ utvärderare uppdraget att under hand utvärdera projektverksamheten i Ung Arena. I uppdraget uttrycker projektansvariga och ledning tydligt den lärande utvärderingens huvudfråga: För vem/vilka och vad organiseras verksamheten? Det handlar om att utforska huruvida det som sker i praktiken är förenligt med verksamhetens syfte 1 Projektbeskrivning i ansökan om medel Regionförbundet, Mål sidan 2f. 2 Ansökan om regionala projektmedel Jönköpings län. Regionförbundet

7 och mål samt i lärande syfte utvärdera organiseringen så att den kunskapen kommer verksamheten tillgodo i tid, för att kunna användas av verksamhetens personal. 3 Nu avslutas Ung Arenaprojektets verksamhet , därmed också den lärande utvärdering som i kapacitets- och verksamhetsutvecklande syfte utgjort en del i projektarbetet. Den lärande organiseringen återspeglas i rapportens disposition I lärande syfte har deltagare - personalgrupp, styrgrupp, ungdomar och andra nyckelpersoner - i projektverksamhetens förberedelse, styrning, ledning och utförande varit aktiva medforskare i Ung Arenas nydanande projektarbete. Det lärande syftet i Ung Arena handlar om att under projektverksamheten tillvarata och stärka varandras kapacitet att i handling organisera verksamheten så att utanförskap förhindras. Projektaktörer som kunnat medverka i detta syfte har involverats i informationsinsamling, belysning och värdering av sådana fenomen, förändringar, effekter och resultat som det varit angeläget att få gemensam ökad förståelse och kunskap om i organiseringen av projektverksamheten. I återkommande, reflekterande samtal och möten för återföring av projektresultat har vi fört en öppen ömsesidigt lärande dialog. Den lärande dialogen har förts sett ur ett medborgarperspektiv på samhällsinsatsernas olika innehållsliga aspekter kopplat till uppgifter i verksamhetens organisering. I den samlade analysen av teman som framträtt i studier i organiseringen har medverkande under hand, konstruktivt kritiskt, i relation till de villkor som finns för deras respektive ansvars- och verksamhetsområden, gjort sig klokare med varandra. Tillsammans har de axlat det gemensamma ansvaret för ungdomarna på lokal politisk nivå. De har hjälpts åt för att, var och en och gemensamt återanvända projektresultat i processen samt sprida kunskaper och frågor tillbaka i sina hemmaorganisationer. På så sätt har medverkande i och omkring projektverksamheten underhand bidragit på olika sätt för att nå önskvärda effekter i arbetet för och med ungdomar som avbrutit eller inte påbörjat gymnasiestudier i Jönköping Gemensamt har vi systematiskt utforskat den övergripande utvärderingsfrågan; om, och i så fall hur politiskt ansvariga och professionella i de offentliga organisationer och myndigheter som ansvarar för Ung Arena, själva kan medverka för de förändringar (resultat) som projekt Ung Arena syftar till? Vilka är det som medverkar i organiseringsprocesser som samverkar när ungdomar i projektets prioriterade behovsgrupp, upplever bättre hälsa, fritid, utbildnings- och/eller anställningsmöjligheter? Vilka saknas för att alla ungdomars lika rätt till stöd i utsatta livssituationer i samhället, i Jönköpings kommun, skall kunna tillgodoses? Huvudfrågan för utvärderingen bryts ner i frågor som utforskas av medverkande undan för undan i projektverksamhetens organisering i arbetet, genomgående gentemot ungdomarnas behov och kapaciteter samt verksamhetspersonalens behov och kapacitet för att kunna möta och tillvarata dem. Allteftersom frågorna som utforskats belyses i rapporten kan läsaren vara med och värdera om, och i så fall hur projektverksamheten utförts och realiserat målen för Ung Arenaprojektet. 3 Avtal och tillhörande bilagor med design, aktiviteter och indikativbudget för Utvärdering som forsknings- och utvecklingsprocess i Ung Arena. 6

8 Rapportens disposition korrelerar med de fem ovan nämnda projektmålen i projektbeskrivningen. Därmed presenterar vi översiktligt, undan för undan i kapiteltexterna, projektverksamhetens organisering och resultat. Kapitel 1 beskriver översiktligt de samhällsproblem Ung Arenas projektverksamhet tar sig an, dess omvärld och sammanhang. Kapitel 2 redogör för vår förståelsegrund, utvärderarnas samhällsvetenskapliga metodologiska ansatser i den lärande utvärderingen och organiseringsstudierna med projektverksamhetens aktörer. Kapitel 3 beskriver hur ungdomarna nås, innehåller statistiska uppgifter om ungdomar som nåtts, respektive ungdomar som avslutat Ung Arena under projekttiden. Här tas avstamp i vikten av att Ung Arenas personal, ur berörda medborgares perspektiv, förstår behoven som verksamheten ska kunna möta. Här beskrivs på aggregerad verksamhetsnivå, vilka behov Ung Arenas personalgrupp möter och hur ungdomsgruppen upplever mötet med personalgruppen och resan genom Ung Arena. Kapitel 4 belyser hur personalen tar sig an verksamheten, synsätt, angreppssätt och verktyg som hittills utvecklats i Ung Arenas arbetsprocesser och huvudprocessen för att kunna möta ungdomarnas behov, tillvarata ungdomarnas kapacitet och nå målen med verksamheten. Kapitel 5 synliggör samverkansresultat. En förutsättning för att lyckas i arbetet för ungdomarna är att samverkan sker med andra viktiga aktörer, för att med samverkande tjänster möta ungdomarnas behov. Här beskrivs samarbetet med Ung Arenas viktigaste medaktörer, deras erfarenheter i samarbetet med Ung Arena och angelägna förbättringsförslag i det fortsatta arbetet. Kapitel 6 innehåller en sammanfattande reflektion, resultat och ytterligare rekommendationer för fortsatt förbättring för ungdomars ökade medverkan i samhället. Avslutningsvis återkommer vi till de förutsättningar som finns för organisering av lösningar i samhället. Vi ger exempel på resultat i projektverksamheten, som bör tillvaratas i den fortsatt implementering och lärdomar som bör spridas. Vi signalerar vad som fungerar och bör bibehållas/förvaltas och ger även förslag på hur organiseringen kan förbättras för behovsgrupperna i framtidens arena för att möjliggöra ungdomars medverkan i samhället. Källor: Källförteckningen innehåller dels referenser som finns rapporttexten, dels ett urval av källor som vi refererat till i utvärderingsarbetet med personalen, som stöd i designen av den lärande utvärderingen samt rapporter som skrivits i Ung Arenaarbetet. Nedan inleder vi med en beskrivning om projekets bakgrund, uppbyggnad och omvärld. 7

9 1. Projektets omvärld, bakgrund, uppbyggnad I en förstudie, inom utvecklingssamarbete i regionförbundets regi år 2010, framkom att ca 400 ungdomar i Jönköpings län inte fullföljer sina gymnasiestudier. De omfattas därmed av det kommunala informationsansvaret (KIA). Ansvaret innebär att hemkommunen löpande skall hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder (Skollag (2010:800) 29 kap. 9 paragrafen). Värt att notera i detta sammanhang är att cirka 30 % av eleverna vid svenska gymnasieskolor inte klarar sin utbildning under tre år, och att de antingen avbryter sin utbildning, eller går ut med ofullständiga gymnasiebetyg. 4 Frågan gör sig ständigt påmind i samhällsdebatten. Flera projekt och initiativ drivs runtom i landet i syfte att med tidiga, relevanta insatser upptäcka och komma tillrätta med problemet. Då krävs inte endast individuella insatser i skolverksamheter utan också att broar byggs mellan offentliga obligatoriska och frivilliga insatser, föreningsliv och näringsliv som, om de samverkar, kan förbättra ungas levnadsvillkor och förutsättningar för lärande, hälsa och fritid. De utmaningar som är kopplade till den växande grupp unga som varken arbetar eller studerar har uppmärksammats också i den statliga utredningen SOU 2013:74. Utredarna berör, i sin problemformulering, i allt väsentligt, utmaningar som identifierats av Ung Arenas idégivare och som sedan speglats i följeforskningen Ur SOU 2013:74: Under senare decennier har ungdomars situation på arbetsmarknaden förändrats. Ungdomars etableringsålder har ökat, arbetslösheten är högre och arbetsmarknaden är mer instabil. Det är inte ovanligt att ungas anställningar är kortvariga och tillfälliga. Kraven på utbildning har ökat. Unga har därmed svårare att ta sig in på arbetsmarknaden i dag. Unga som varken arbetar eller studerar är en grupp som har särskilt stora svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. År 2012 var cirka åtta procent av de unga i åldern år i en sådan situation. Det behövs ett starkt och stabilt stöd för att underlätta för dessa unga på deras väg tillbaka till utbildning eller för att kunna ta steget in på arbetsmarknaden. För många kan det vara en lång och krokig väg tillbaka till utbildning eller för att få fotfäste på arbetsmarknaden. De ungdomar som har en gymnasieutbildning klarar sig relativt bra på arbetsmarknaden. De som avbryter eller aldrig påbörjar en gymnasieutbildning har däremot stora svårigheter. Även andra faktorer, t.ex. den unges socioekonomiska förutsättningar, påverkar risken att varken arbeta eller studera. Att ha befunnit sig i en sådan situation kan också medföra långsiktiga konsekvenser för möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden. 6 Skolgången under gymnasieåren är av stor betydelse för ungdomarnas framtid. Utvecklingen på arbetsmarknaden har lett till att individer med enbart grundskoleutbildning har en allt mindre chans till inträde i yrkeslivet, eftersom gymnasiekompetens är det lägsta kravet för att personer skall komma ifråga vid anställningar. Det är också värt att notera att forskning visar att individer med enbart grundskolekompetens har lägre förvärvsgrad. Samma grupp uppbär dessutom arbetslöshetsersättning i högre grad än de som fullföljt gymnasieskolan. I nämnda rapport 4 Se t.ex. senast besökt Årsrapport Ung Arena , Karlsson Ann Britt, Johansson Monica, Byvald Bettan 6 Sammanfattning ur SOU 2013:74, Utbildningsdep. senast besökt

10 framhålls också det positiva samband som kan skönjas mellan högre utbildning och bättre fysisk hälsa samt psykiskt välbefinnande. 7 Ung Arenaverksamheten har sitt ursprung i att de kommunala förvaltningarna länge arbetat för att förstärka insatserna som kan motverka ungdomars utanförskap och ohälsa. Med erfarenheter från i projektet Navigator Jönköpings kommun, Arenan i Västerås kommun och andra framgångsrika projekt bildades Navigatornätverket. 8 Med ovan nämnda förstudie 2010 i Jönköpings län, i vilken ungas utanförskap inventerades ökade insikten om behovet av riktade aktiviteter som kan öka ungdomars anställningsbarhet i Jönköpings kommun. Ung Arenas verksamhet avser inte att utgöra ett alternativ till gymnasieutbildningen. Inte heller är den en konkurrerande verksamhet. Ung Arena möter, som vi belyser ytterligare i följande kapitel, ungdomar som hamnat mellan stolarna, som av en eller annan anledning aldrig påbörjat eller fullföljt gymnasiet, alternativt avslutat gymnasiet med ofullständiga betyg (ett s.k. Samlat Betygsdokument). 9 En av Ung Arenas coacher uttrycker Ung Arenas roll på följande sätt: Vi ska inte stiga in i skolans värld. Skolan ska jobba med de grupper som fortfarande är där. Vi ska... fortsätta att finnas till för ungdomarna när de en gång trätt ut ur skolan. Samordning av resurser och stöd När det kommunala informationsansvaret (KIA) tas på ett för ungdomarna ändamålsenligt sätt visar också flera tidigare studier, finansierade bl.a. av Regionförbundet Jönköping (Nilsson, I. 2009) 10 att detta bidrar dels till ett bättre liv och välfärdsvinster för de enskilda ungdomarna, dels till samhällsekonomiska vinster. Det är helt avgörande för dessa ungdomar och samhället, att offentliga myndigheter och organisationer tar sitt ansvar för att mer effektivt och samordnat organisera ändamålsenlig verksamhet för den unge som har rätt till insatser för att kunna fullfölja studier i grundskola och gymnasieskola. Det handlar därmed också om att se sådana socioekonomiska skillnader i samhället som leder till ökad segregation och ungas utanförskap i samhället samt att kunskapsbaserat och samordnat organisera sådana åtgärder som kan förebygga att unga inte avbryter sin skolgång innan de fullföljt gymnasiet och hamnar i utanförskap. Förberedelsen av Ung Arena bygger därmed på antagandet att det traditionellt utförda kommunala informationsansvaret inte är ändamålsenligt för de s.k. avhopparna i Ung Arenas målgrupp samt på samarbetsparternas handlingsinriktade ansvarstagande i praktiken för att öka 7 Sveriges Kommun och Landsting, Motverka studieavbrott Gymnasieskolans utmaning att få alla elever att fullfölja sin utbildning (2012, p. 37 ff.) 8 Det nationella nätverket Navigatorcentrum har sedan bedrivit verksamhet sedan 2008 med stöd av medel från Ungdomsstyrelsen i ett antal lokala Navigatorcentrum för arbetslösa ungdomar från 16 år och i vissa fall upp till 24 år. Syftet med Navigatorcentrum är att samla flera myndigheter under ett och samma tak och/eller fungera som en sluss vidare till för den enskilda individen adekvat instans. Se vidare t.ex. Senast besökt Senast besökt Ung Arenas verksamhet har också omfattat ungdomar som är under 20 år, som står utan sysselsättning och som inte har ett fullständigt avgångsbetyg från Gymnasieskolan. Rutinerna som omfattar gruppen som har samlat betygsdokument skiljer sig emellertid något från gängse tillvägagångssätt i UA. De finns exempelvis inte systematiskt inlagda i några listor och följs därför inte heller upp med regelbundenhet. Här har ansvaret istället lagts på enskilda studie- och yrkesvägledare på respektive gymnasieskola. De kan, om de bedömer att eleven har behov av vägledning och stöd, hänvisa ungdomen till den centrala studieoch yrkesvägledaren som i sin tur kan förmedla ungdomen till Ung Arena. (Internt dokument ang. rutiner KIA, Farahani ). 10 Nilsson, I Socioekonomisk investeringskalkyl kring ett projekt med en vidgad arbetsmarknad i Jönköpings Län, OFUS & Regionförbundet i Jönköpings Län. 9

11 kunskaperna om målgruppen och om vilket stöd som i praktiken kan hjälpa dem att återuppta studier eller börja arbeta. Den samhällsekonomiska aspekten i Ung Arena framgår i målbeskrivningen i projektansökan. Det faller dock inte inom ramen för vårt uppdrag att studera de samhällsekonomiska vinster som minskat utanförskap för ungdomar i Ung Arena kan bidra till. Dock vill vi att kunskap från andra studier som finns idag återanvänds, för förståelse av den socioekonomiska dimensionen i Ung Arenas arbete. Vi återanvänder därmed de kunskaper som tillförlitliga samhällsekonomiska studier ger. Exempel på sådana resultat framkommer i den studie Regionförbundet Jönköping tidigare tagit initiativ till, men också i flera andra studier (från bl. a Österåker, Sörmland, Statskontoret) som presenterats 2010 av Temagruppen Unga i Arbetslivet (2010) 11, Jönköpingsstudien (I Nilsson m fl. 2009) liksom senare års rapporter fån SKL och enskilda kommuners socioekonomiska bokslut (t.ex. Trelleborg 2011). Dessa studier visar i generella samhällsekonomiska och kommunalekonomiska termer att varje ungdom som står utanför arbetsmarknad och utbildning kostar generellt drygt ca kr per år. Av dessa finansierar kommunerna ca 25 % ( kr), främst i form av kostnader för försörjningsstöd. Temagruppen Unga i Arbetslivet publicerade under 2012 ytterligare en rapport, där projektdeltagare följts upp kontinuerligt under två år efter att ha lämnat projektverksamheten. Resultaten visar sammantaget att det från ett samhällsekonomiskt perspektiv förefaller mycket lönsamt att fokusera på att erbjuda adekvat stöd för unga vuxna som står utanför arbete och studier. 12 Arbetslösheten för unga ligger avsevärt högre än för befolkningen i stort och de senaste årens statistik från Ungdomsstyrelsen, SCB och Försäkringskassan upprepar vad Nilsson (2010) sammanfattningsvis också beskriver; (i) att unga är mer utsatta än befolkningen i stort, (ii) att situationen sett i ett längre tidsperspektiv har försämrats, (iii) att detta är en långsiktig trend och (iv) att detta är en strukturell och inte en konjunkturell eller tillfällig situation (ibid.). Tidigare studier visar också att det saknas systematisk kunskap om den aktuella behovsgruppens verkliga behov och bakgrund till utanförskap, men också om vad som händer med ungdomar som får särskilt stöd genom insatser och om vilka resultat som KIA insatser hittills lett till. 13 En brist är att det ofta inte funnits någon uppföljning på individnivå, vilket har försvårat bedömningen av effekten av olika insatser. Avsaknaden av sådan kunskap gör att många välmenande insatser inriktats på beteendet, symptomen i stället för att förstå och med kunskap finna kortsiktiga och långsiktiga 11 Nilsson, I & OFUS Unga som är utanför arbetsmarknaden. En socioekonomisk diskussion. Skrifter Temagruppen Unga i Arbetslivet 2010:3. Ungdomsstyrelsen Detta är ett ESF projekt där Ungdomsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Communicare arbetat för att identifiera, sprida och utveckla metoder för att stödja ungas etablering i arbetslivet. I rapporten beskrivs betydelsen av att ha ett helhetsperspektiv på individen och därmed också på kostnader för huvudmän och kostnadsöverföringar mellan sektorer och huvudmän. Rapporten beskriver vad som är en kostnad och vad som är en investering när vi arbetar med att bryta ungas marginalisering på arbetsmarknaden. 12 Skrift från Temagruppen Unga i Arbetslivet 2012:7. Här har 11 projekt som drivs av samordningsförbund utvärderats med beräkningsmetoden NyttoSam (se fotnot 11). I rapporten presenteras de samhällsekonomiska beräkningarna för de elva projektens deltagare, 168 personer (18-30 år) två år efter projektslut. Projekten och verksamheterna som studerats drivs av samordningsförbund som kännetecknas av samverkan mellan socialförvaltning, kommunala arbetsmarknadsenheter, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och landstingen beskriver Ungdomsstyrelsen: "I nuläget finns det sällan kunskap på en övergripande kommunal nivå om vilka unga det är som deltar i verksamheterna när det gäller ålder, kön, om man är född i Sverige eller utomlands, socioekonomisk bakgrund och tidigare kontakt med myndigheter. Det är heller inte möjligt att ge någon helhetsbild över i vilken utsträckning insatserna lett till arbete, studier, praktik eller företagande (Ungdomsstyrelsen 2009:11). 10

12 lösningar som svar på bakomliggande orsaksförhållanden. Många av individerna som varken arbetar eller studerar finns i olika kommunala och statliga stödstrukturer, men när Ung Arena startade var den samlade bilden av vad de som är i åldersgruppen år gör, bristfällig. 14 Genom att Ung Arena och KIA i Jönköping samverkat för att söka upp, erbjuda stöd i Ung Arena och följa gruppen, har kunskapen om individerna utvecklats, och bilden av KIAungdomarna klarnat betydligt. Mörkertalen har minskat, tillförlitlig information rörande gruppens sysselsättning, storlek och sammansättning finns nu tillgänglig. Att arbetet med KIA förbättrats i Jönköping, och i många andra kommuner runtom i Sverige under tiden för Ung Arenas projektverksamhet, är av största betydelse av flera anledningar. I ett system där den samlade bilden är bristfällig visar sig att myndigheter och andra aktörer inte ser sammanhang mellan KIAungdomars samlade behov av stödåtgärder. Därmed koordineras inte vare sig målformuleringarna eller det praktiska arbetet. Detta leder således till att behoven i KIA:s målgrupper inte möts. Utebliven samverkan i utförandet av människonära tjänster för utsatta grupper i kommunen där de bor är ett känt angeläget samhällsproblem. Det yttrar sig som politisk, ekonomisk och social ojämlikhet mellan människor och bristande legitimitet för det demokratiska systemet. Sedan årtionden har aktörers bristande samverkan i organisering av tjänster för t.ex. arbetslösa ungdomar uppmärksammats och beskrivits i organiseringsstudier som undersöker hur politiska ledningsorgan tillgodogör sig kunskaper om befolkningens behov, hur dessa kunskaper bereds och implementeras. Studierna belyser utsatta gruppers behov, samt professionella aktörers arbetsprocesser och effekter sett ur berörda medborgares behovsperspektiv. I fler än 20 sådana studier inom Finsam, Socsam och nuvarande Samordningsförbunden visar sig sådana kvalitetsbrister i tjänsternas utförande att det inneburit mänskligt lidande och andra negativa konsekvenser för enskilda medborgare, uteblivet lärande mellan professionella samt ett ekonomiskt svinn för samhället, när hushållningen av gemensamma medel inte används effektivt och ändamålsenligt i offentligt finansierade verksamheter för medborgare i kommunerna. 15 Sådana uteblivna samspel i organiseringen för den aktuella gruppen ungdomar vill politiskt ansvariga nämnder och professionella i förvaltningsorganisationerna i Jönköpings kommun motverka. I Ung Arena samlas relevant kompetens på ett och samma ställe. Det är samhällsekonomisk försvarbart i flera avseenden genom att samordning sker; av professionellas praktiska arbete med ungdomarna, av tillgängliga resurser samt i organisering av möjliga kort- och långsiktiga lösningar. Med stöd i mål och angreppssätt för arbetet i Ung Arena; utifrån ungdomarnas behov, kan professionella aktörers lärande i mötet med ungdomar och varandra förbättra utförandet av tjänsterna för ungdomarna och sprida användbar information vidare i kunskapsutbyte med andra i kommunen och regionen. 14 Ungdomsstyrelsen sammanfattar att det inte är möjligt att ge någon helhetsbild av i vilken omfattning insatser lett till studier, praktik, arbete eller företagande (2009:11). Se även Ungdomsstyrelsen, Ung Idag, 2011:262. Även i en senare forskningsrapport från Umeå Universitet (2012) Ungas övergångar mellan skola och arbete. Förutsättningar, lokala strategier och åtgärder framgår att det saknas i hög grad studier som tar fasta på hur lokala politiska insatser och institutionella förhållanden påverkar ungdomars möjligheter till sysselsättning och försörjning Olofsson, Jonas & Lundahl, Lisbeth & Lexelius, Anders & Rolfsman, Ewa & Östh, John, Umeå Universitet. Rapporten ingår i ett större longitudinellt forskningsprojekt ( ) som finansieras av Vetenskapsrådet: Osäkraövergångar. Unga utan fullständig gymnasieutbildning: vägarna och åtgärderna. 15 Se organiseringsstudier, s.k. För Vemgruppsstudier inom Socsam i Andersson, Ulla-Carin & Benny Hjern 2000;2001, och mer aktuellt exempel i Johanna Andersson & Ola Andersson, 2012, Samordningsförbundet Delta, samt Benny Hjern, 1992, 2000, Socialstyrelsen & Riksförsäkringsverket. Finsam en slutrapport, Finansiell samordning 1997:1. Statskontoret 2005:3, SOU 2007:10. 11

Följeforskning Ung Arena. Årsrapport 2011-2012 Bettan Byvald, Monica Johansson, Ann Britt Karlsson, Con Trust 2013-01-09

Följeforskning Ung Arena. Årsrapport 2011-2012 Bettan Byvald, Monica Johansson, Ann Britt Karlsson, Con Trust 2013-01-09 Följeforskning Ung Arena Årsrapport 2011-2012 Bettan Byvald, Monica Johansson, Ann Britt Karlsson, Con Trust 2013-01-09 Ung Arena Årsrapport 2011-2012... 4 Bakgrund... 5 Samhällsekonomiska aspekter...

Läs mer

Samordningsförbundet

Samordningsförbundet Samordningsförbundet Horisont - upprinnelse Projekt JobbTorg (2009-2010, 1,5 år) - aktiva insatser från dag 1 när ungdom (18-24 år) söker försörjningsstöd Bild: ökat inflöde av unga utan fullständiga betyg

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige

Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden. Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige Lena Lidström, Assistant professor Department of Applied Educational Science Umeå University Sweden Studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige NORDPLUS Vägledning, validering och kompetensförsörjning

Läs mer

Unga riskerar att falla mellan stolarna

Unga riskerar att falla mellan stolarna Kvalitetsgranskning Rapport 2014:07 Unga riskerar att falla mellan stolarna Kortrapport om kommunens informationsansvar Skolinspektionens rapport 2014:07 Diarienummer 403:2012:5130 Stockholm 2014 Unga

Läs mer

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet

Ansökan om medel från förbundet till finansiering av samverkansprojekt med Samspelet Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2014-02-10 1(5) Meta Fredriksson - Monfelt Förbundschef 054-540 50 44, 070-690 90 83 meta.fredriksson-monfelt@karlstad.se Ansökan om medel från förbundet till

Läs mer

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2 Ansökan Lokala samverkansgruppen i området Högsby, Mönsterås och Oskarshamn ansöker om projektmedel för gemensam verksamhet under tiden 1

Läs mer

BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan

BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan BAS - Beroende, Arbetsmarknad, Samverkan Arbetsmarknadsförvaltningens enhet för arbete och kompetens och socialförvaltningens beroende- och vuxenenhet har för avsikt att gemensamt ansöka om medel från

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN

Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Bilaga 1 Projektplan för avtal kring projekt Sign IN Alla uppdragstagare av projekt finansierade av samordningsförbundet i Trelleborg skall teckna avtal med förbundet och en bilaga till detta avtal skall

Läs mer

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203

Underlag utveckling av samverkansinsatser. Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Underlag utveckling av samverkansinsatser Uppdragsgivare Datum jan 2014 Samordningsförbundet BÅDESÅ Korrigering 20141203 Insatsansvarig Koordinator En väg in Vuxenutbildningen Madeleine Hartman Syfte och

Läs mer

Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15

Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15 Erfarenheter från tre ungdomsprojekt Småland och Öarna Anna Isaksson 2013-11-15 Anna Isaksson Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa och samhälle Lektor/forskare i sociologi Ännu ett projekt Samhällets

Läs mer

Framgångsfaktorer för samverkan

Framgångsfaktorer för samverkan Framgångsfaktorer för samverkan Helhetssyn på patienters och klienters behov som utgångspunkt för samverkan. Kompetens att arbeta och kommunicera över professionella och organisatoriska gränser ( samverkanskompetens

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Verksamhet/insatser 2007-2008

Verksamhet/insatser 2007-2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland

Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Ramberättelse Samordningsförbundet Östra Östergötland Bakgrund Samordningsförbundet Östra Östergötland startade sin verksamhet i januari 2005, då under namnet Norrköpings samordningsförbund. Från start

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND

ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND 1 (5) Finsamförbundet ANSÖKAN OM MEDEL TILL LOKAL FÖR SAMORDNINGSCENTER,COMUNG, FÖR UNGA I LUND IDEBESKRIVNING Utgångspunkter Sedan den 1 februari 2011 har i form av socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro

Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro Slutrapport: Att stimulera till högre närvaro 1. Sammanfattning Under våren 2012 inleddes ett samarbete mellan Barn och Utbildning och Stöd och Lärande kring närvaro i skolan. Ett antal områden utkristalliserade

Läs mer

Projektet Stödstruktur för socialt företagande

Projektet Stödstruktur för socialt företagande PROJEKTBESKRIVNING 10-11-15 Projektet Stödstruktur för socialt företagande 1. Uppdrag Samordningsförbundet Umeå beslutade att bevilja medel till en förstudie som bl.a. syftar till att utreda en projektidé

Läs mer

Fortsatt kraftsamling kring unga som varken arbetar eller studerar

Fortsatt kraftsamling kring unga som varken arbetar eller studerar Fortsatt kraftsamling kring unga som varken arbetar eller studerar 10 juni 2014 Välkomna Program Välkomna Peter Carpelan Avslutat ESF-projektet som implementerats Samverkan kring unga - Ungdomsteamet i

Läs mer

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet

GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet GUL-ADM Ett samarbetsprojekt om kvalitet i administrationen mellan Göteborgs universitet, Lunds universitet och Uppsala universitet Mars 2014 INLEDNING Universitetsdirektörerna vid universiteten i Uppsala,

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering

Ung resurs. Bakgrund/problemformulering Bakgrund/problemformulering Ung resurs I Lycksele finns det idag ett stort antal arbetslösa ungdomar under 25 år som är helt arbetslösa, arbetar deltid eller har tillfälliga anställningar. Ett stort antal

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Anhörigstöd 2015 och framåt!

Anhörigstöd 2015 och framåt! Hur behöver stödet och de olika verksamheterna se ut för att anhöriga och närstående ska kunna känna att de har kontroll över sina egna liv? Anhörigstöd och framåt! Utveckling av anhörigstödet för personer

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Verksamhetsplan och budget för Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Detaljplan för verksamhetsåret 2012 och en översikt för perioden 2013-2014 Fastställd av Samordningsförbundets styrelse den

Läs mer

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 Samverkande insatser från skola - till arbete - i arbete Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 ARBETSMARKNAD U N GA V U X N A M ED F U N KTION S HIN D ER s o

Läs mer

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN?

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? MANUAL VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? Steget vidare, samverkan för arbete, har som syfte att möta behoven hos personer mellan 25-64 år som behöver ett samordnat stöd för att lyckas med sin arbetslivsinriktade

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN

I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN SKRIFTER FRÅN TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET 2011:4 2011 ÅRS UPPFÖLJNING AV UNGA SOM VARKEN ARBETAR ELLER STUDERAR I SPÅREN AV DEN EKONOMISKA KRISEN ALLMÄN INFORMATION Temagruppen@ungdomsstyrelsen.se MEDIA

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun

Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare i Västerviks kommun Bakgrund Centrala överenskommelsen År 2001 träffades en central överenskommelse om utveckling av introduktion för nyanlända

Läs mer

Det kommunala informationsansvaret

Det kommunala informationsansvaret www.pwc.se Revisionsrapport Johan Cöster Det kommunala informationsansvaret Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning och bakgrund...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

Uppdragsplan unga mellan 16-24 a r som varken arbetar eller studerar

Uppdragsplan unga mellan 16-24 a r som varken arbetar eller studerar 2014-06-08 Uppdragsplan unga mellan 16-24 a r som varken arbetar eller studerar Bakgrund Ungas hela livssituation påverkas av att vara utanför arbete och studier och ur ett samhälleligt perspektiv bromsar

Läs mer

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Samlad kunskap kring den äldre människan Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Samlad kunskap kring den äldre människan Äldreforskningens Hus Vård och omsorg Folkhälsa ÄC Stockholms stad Stockholms läns landsting SDC Äldrecentrum Silviahemmet

Läs mer

UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER

UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER FÖR EN KUNSKAPSBASERAD KOMMUNAL UNGDOMSPOLITIK BUDGETÅRET 2011 UNGDOMSSTYRELSENS UTVECKLINGSINSATSER för en kunskapsbaserad kommunal ungdomspolitik BUDGETÅRET 2011

Läs mer

Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie

Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 2014-08-28 Veronica Hedlund Lundgren Rev/14024 Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie Rapport 2-14 Projekthantering vid Landstinget i Värmland

Läs mer

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling.

Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt: Förstudie angående nyanlända kvinnor och mäns ohälsa och funktionsnedsättning

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse

Moment Tidpunkt Ansvarig Verktyg Kommentar Projektdokumentation: - Förstudierapport. Före Finsams styrelse Projektdokumentation: - Förstudierapport Mall för förstudie - Ansökan Mall projektansökan - Projektplan - Minnesanteckningar som tillför sakuppgifter - Övrig dokumentation av tillfällig eller ringa betydelse

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Uppföljning av projektet familjecoacher

Uppföljning av projektet familjecoacher Tjänsteskrivelse 1 (5) 2014-11-05 SN 2012.0047 Handläggare: Unni Johansson, 22. socialkansliet Socialnämnden Uppföljning av projektet familjecoacher Sammanfattning Barn- och utbildningsförvaltningen och

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Arena för Samverkan Skola Arbetsliv Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Samverkan skola - arbetsliv Är det nödvändigt och betydelsefullt för skolan och eleven? Möjlighet

Läs mer

Bilaga 2: Idéprövningsblankett för välfärdsprojekt. Kultur och Fritid Involverade förvaltningar för projektet samt kontaktpersoner:

Bilaga 2: Idéprövningsblankett för välfärdsprojekt. Kultur och Fritid Involverade förvaltningar för projektet samt kontaktpersoner: Digital kopia skicka till folkhälsostrateg den xxxx-xx-xx Behandlad i välfärdsgruppen den xxxx-xx-xx Bilaga 2: Idéprövningsblankett för välfärdsprojekt Vid frågor kontakta folkhälsostrateg, telefon 0413-626

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-25 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Utvärderingsrapport 3 för förlängningsarbetet Juli december 2013

Utvärderingsrapport 3 för förlängningsarbetet Juli december 2013 Utvärderingsrapport 3 för förlängningsarbetet Juli december 2013 Sa 1 Sammanfattning Ramp är ett socialfondsprojekt där kommuner i södra Kalmar län och Kronobergs län samarbetar. Nybro kommun är projektägare.

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

2012 ISSN 1651-2855 ISBN

2012 ISSN 1651-2855 ISBN Temagruppen Unga i arbetslivet Temagruppen Unga i arbetslivet ska verka för att erfarenheter och kunskaper från projekt med finansiering från Europeiska socialfonden tas till vara. I temagruppen samarbetar

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Trappsteget ett nytt grepp för att hjälpa ungdomar i marginalen

Trappsteget ett nytt grepp för att hjälpa ungdomar i marginalen Broschyr samverkansparter Omslag; Trappsteget ett steg mot framtiden... Och tre steg på vägen mot ett fungerande vuxenliv för unga i marginalen Att fånga en ung människa på väg in i utanförskap är, även

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Professionens medverkan i kunskapsprocessen

Professionens medverkan i kunskapsprocessen Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition

Läs mer

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens

Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens Sid 1 (7) Gävle kommun Redovisning av åtgärder med anledning av Skolinspektionens tillsyn av Gävle kommun Skolinspektionens diarienummer 43-2011:2170 Bakgrund Skolinspektionen genomför tillsyn i Gävle

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Inspel från Social Entrepreneurship Network

Inspel från Social Entrepreneurship Network Inspel från Social Entrepreneurship Network Sven Bartilsson Coompanion Eva Carlsson, Tillväxtverket Anna-Lena Wettergren Wessman, ESF-rådet Vad kan/bör vi lära av Social entrepreneurship network Social

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning 2015-07-08 er till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning Bakgrund och ärendebeskrivning Sveriges kommuner och landsting, SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en sjätte

Läs mer

SFI som matchningsverktyg

SFI som matchningsverktyg Region Värmland Britta Zetterlund-Johansson SFI som matchningsverktyg Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Arbetsförmedlingen och länets kommuner startar upp ett stort projekt för att underlätta för

Läs mer

Projektplan NPS neuropsykiatrisk samverkan

Projektplan NPS neuropsykiatrisk samverkan Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-03-04 1(5) Projektplan NPS neuropsykiatrisk samverkan Bakgrund Antalet unga vuxna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ökar. Idag är det svårt att

Läs mer

nriktningsmål sociala insatser för vuxna

nriktningsmål sociala insatser för vuxna I nriktningsmål sociala insatser för vuxna Antagna av kommunfullmäktige 2003-05-26, 123 Ersätter Inriktningsmål för individ- och familjeomsorg antagna av Kommunfullmäktige 1996-11-25 i de delar som avser

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län PROJEKTPLAN REVIDERAD 2011-12-01 Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen och

Läs mer

Ungdomar utanför gymnasieskolan (U2012:70)

Ungdomar utanför gymnasieskolan (U2012:70) US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (6) Dnr 2013-06-04 0424/13 Ungdomar utanför gymnasieskolan (U2012:70) Ungdomsstyrelsens yttrande utgår från regeringens mål att alla unga ska ha verklig tillgång

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland

Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland Lyckad utbildning ger fler sociala företag i Värmland - Vår utbildning är riktad till socialt utsatta personer med målet att de ska starta egna sociala företag och få en ny chans på arbetsmarkanden. Resultaten

Läs mer

Informationsbrev. Plats Yxtaholms slott i Flens kommun (yxtaholmsslott.se)

Informationsbrev. Plats Yxtaholms slott i Flens kommun (yxtaholmsslott.se) Till Ordförande i landstingsstyrelsen och kommunstyrelser Landstingsdirektören samt kommudirektörer som beslutat delta i utbildningssatsningen Att investera i framtiden. Informationsbrev Välkommen till

Läs mer

Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat

Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat PM 1 (9) 2012-12-04 Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat www.temaunga.se US1000, v 1.0, 2010-02-04 Ungdomsstyrelsen Box 17 801 118 94 Stockholm Medborgarplatsen 3 tfn 08-566 219 00

Läs mer