Länstidningen. 15 april 2010 årgång 29 Till alla länsbor från landstinget

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Länstidningen. 15 april 2010 årgång 29 Till alla länsbor från landstinget"

Transkript

1 Tebladet. Länstidningen Vinn en mysig spahelg TÄVLING SIDAN april 2010 årgång 29 Till alla länsbor från landstinget GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLL Nyheter Chatta med landstinget I dagarna publiceras landstingets nya webbplats. Den har en ny struktur och design som gör det lättare att hitta information. Den nya webbplatsen är också tillgänglig och användbar för så många som möjligt. Den 20 april har du dessutom möjlighet att chatta med landstinget om hälsovalet. SIDORNA 6-7 Peter fixar dialysen själv Tandvård på hjul Folktandvårdens mobila klinik har rullat in i Pålsboda. Den finns på plats fyra dagar i veckan under våren. Rädda hjärnan Håll koll på dina fläckar SIDAN 5 Så heter landstingets kampanj om stroke. Landstinget uppmanar folk att söka hjälp direkt man misstänker stroke. SIDORNA 8-9 Den 10 maj är det Euromelanoma Monday. Då har du chansen att kolla upp dina födelsemärken och leverfläckar. SIDAN 10 Vanligt med glutenintolerans Många har glutenintolerans utan att veta om det. Jenny Wreeth hade problem i många år innan hon tog reda på att det var just gluten som var orsaken till att hon mått dåligt. SIDAN12 Självdialys. Peter Vikholm är njursjuk och behöver dialys tre gånger i veckan. Nu har han fått körkort för att klara dialysen på egen hand. SIDAN 11 Kåseriet Från ko till kruka Älgstek med murkelsås. Mjölken som hämtades i ladugården vid herrgården. Från ko till kruka utan mellanhänder. Kikki grunnar på matvanor då och nu. SIDAN 7 Nu ska läkare utbildas i Örebro Äntligen. Tredje gången gillt. Det var många glädjeyttringar när Högskoleverkets besked kom; Örebro universitet får rätten att utbilda läkare. Beslutet innebär att det för första gången på 25 år startar en ny läkarutbildning i Sverige. Örebro blir den sjunde staden i landet med en läkarutbildning. Örebro uppfyller med råge kraven att få driva en läkarutbildning. Ni gör det på egna meriter, konstaterade högskole- och forskningsminister Tobias Krantz, som var på plats i Örebro för att även ge regeringens klartecken till utbildningen. Landstingsstyrelsens ordförande Marie-Louise Forsberg-Fransson (S) var en av många nöjda: Ett underbart besked. Vi har varit eniga om att inte ge upp, och nu är det klart. Uttrycket dä går allriii får bytas mot dä går. SIDORNA 2 och 13...och Tebladstårtan går till: Kikki SIDAN 3

2 2 Tebladet. Tebladet 3/10 Välkommen till Tebladet! Mycket händer i vården. En hel tandvårdsklinik på hjul. Dialyspatienter som sköter sin behandling själva. En remissfri bröstmottagning och andra satsningar som ska göra det bättre för länets cancerpatienter. Lansering av en ny webb. Det händer mycket inom landstinget, varje dag, varje timma. Många människor berörs också av landstinget och att hälso- och sjukvården fungerar. Carl- Johan Israelsson och Peter Vikholm är två exempel. Carl-Johan drabbades av en stroke redan i 30-årsåldern och Peter Vikholm, som är några år äldre, behöver dialysbehandling var tredje dag. I det här länsnumret av Tebladet kan du läsa om en del av allt det som händer i landstinget. Varsågod, tidningen är din! Tre frågor... till Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), landstingsstyrelsens ordförande I detta nummer Få byter vårdcentral. Sedan Hälsovalet infördes vid årsskiftet har av länets invånare lämnat in en ansökan om att byta vårdcentral. Den största omflyttningen sker i centrala Örebro och i Karlskoga. Ingen ny privat aktör har hittills ansökt om att driva vårdcentral i länet. Sidan 11 Det här är Örebro läns landsting: Örebro läns landsting står för hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. Det är landstingets vision. Örebro läns landsting omfattar geografiskt Örebro läns tolv kommuner. Antal invånare Örebro läns landsting styrs av 71 politiker som sitter i landstingsfullmäktige. Landstingsstyrelsen fungerar som landstingets regering. Här sitter 15 politiker. Drygt tio kronor i skatt Att driva landstingets verksamheter under ett år kostar ca 7,5 miljarder kronor, eller ca 20 miljoner kronor om dagen. Huvudsakligen betalas detta genom våra skatter. T b la d e t. Nr årgång 28 Innehåll Inledare 2 Landstingsdirektören har ordet 3 Tårtan 3 Nyheter 4-5 Bildreportage Mitten Personal Fokus Framtid Kåseri 18 Avdelning Apropå 20 Uttrycket'ett sjukhus på tre ben' får alltmer relevans Nyheter INLEDARE SIDAN 2 Landstinget ska ligga i topp Örebro läns landsting är ett medellandsting visar Öppna jämförelser. Men ambitionerna är högre och målet är att ligga bland de bästa landstingen i landet, säger landstingsdirektör Bo Anderson. Thomas Di Leva hyllade 25-årsjubilarer: Ni är de riktiga stjärnorna här i kväll SIDAN 5 Stor kompetens från utlandet Örebro läns landsting har många läkare med utländsk bakgrund. Utan dem skulle det vara svårt att bedriva vården. T ebladet har träffat läkarna Farahnaz Foroozesh och Krzysztof Nisel som berättar om sina helt olika erfarenheter. Allt om bakterier med TV-profil Marie-Louise Danielsson-Tham från Rent hus berättar om snusk och dödliga bakterier i livsmedel för landstingets kostpersonal. Kåseriet SIDAN SIDAN 20 (O)artiga julgäster Kikki äter gratis julbord där den stackars värdinnan har gäster som klagar över gallan, vill ha mjölk istället för vin och någon tar fel på laxen och kycklingen... SIDAN 18 personal Julhälsningar Sjöng för 25-årsjubilarerna. Thomas Di Leva var en av dem som underhöll under firandet av alla som jobbat 25 år inom Örebro läns landsting.... och Tebladstårtan går till: Birgitte SIDAN 3 Posttidning B sidan 19 och 20 Året var Då började dagens 156 jubilarer arbeta i Thomas Di Leva som sjöng sina största hit-låtar. Tack alla, ni gör ett enastående arbete. Var ni än befinner er i landstingets stora organisation, så är ni väldigt 25-årsgåva. viktiga, framhöll landstingsstyrelsens ordförande Marieshow a v Tina Ahlin och hennes band samt uppträdande a v Louise Forsberg-Fransson i ett tacktal. MITTEN Örebro läns landsting. 25 år senare hyllas de med fest och Landstingets traditionella fest för 25-årsjubilarerna bjöd på Vårdcentral kan väljas nästa år Nästa år införs Hälsoval i Örebro läns landsting. Det innebär att du kan välja vilken vårdcentral du ska gå till. Att få ett annorlunda barn Rädsla för det okända drabbar ofta föräldrar som får ett barn med funktionshinder, tror Cecilia Pierre Tallroth och Greger Tallroth. För tre år sedan fick de Ellen, som har Downs syndrom. Kåseriet SIDAN Utforskar kärlek i dokusåpor Kikki har tittat på dokusåpor där kärlek eftersöks. Hon konstaterar bland annat att hennes chanser att bli bondmora hade varit större förr, när det behövdes rekorderliga fruntimmer i ett bondhem. SIDAN 10 SIDAN 14 FOTO: KRISTIN LUNDSTRÖM Antalet som smittas a v den nya influensan ökar, och länet har haft sitt första influensarelaterade dödsfall. Vaccination är det Vinn biljetter. Tebladet lottar ut biljetter till föreställningen Markurells i Wadköping som spelas i Wadköping i Örebro i sommar. I Länsteaterns nya uppsättning utlovas en mustig och smutsig historia om otrohet, ägande och utanförskap. Sidan 14 Av varje hundralapp du tjänar och skattar för går något mer än en tia till landstingsskatt. En genomsnittlig löntagare betalar ca kronor i månaden i skatt till landstinget. Tack vare de pengarna kan hälso- och sjukvården fungera, de unga få tandvård, handikappade få rehabilitering, utbildning bedrivas, kulturen få stöd och länsinvånarnas intressen bevakas. Mest hälso- och sjukvård Den största delen av landstingets verksamheter är hälso- och sjukvård. Den svarar för ca 90 procent av landstingets kostnader. I Örebro läns landsting finns tre akutsjukhus: Universitetssjukhuset Örebro, Karlskoga lasarett och T b la d e t. Nyheter Läkarutbildning med kompetens Förhoppningen om att få starta en läkarutbildning i Örebro är stor. Örebro universitet har lämnat in en tredje ansökan om att få starta utbildningen. I det här numret presenterar T ebladet några nyckelpersoner som kommer att hålla i utbildningen om den godkänns av Högskoleverket. Kortare köer till barn- och ungdomspsykiatrin Barn- och ungdomspsykiatrin genomgår ett stort förändringsarbete för att kunna ge länets unga en bättre och snabbare vård. Farlig röktrend Allt fler ungdomar röker vattenpipa. Många vet inte att man kan få i sig lika mycket rök som av 100 cigaretter under en halvtimmes sittning med vattenpipa. SIDAN 13 SIDAN 12 MITTEN 12 november 2009 årgång 28 Till alla länsbor från landstinget Slut på fotbollssäsongen, men inte på influensasäsongen. Målvaktsprofilerna John Alvbåge, ÖSK, och Kristin Hammarström, KIF Örebro, har tänkt vaccinera sig mot den nya influensan, även kallad svininfluensan. De gör det främst för andras skull, för små barn och andra som inte kan vaccinera sig. Idrottsprofilerna tänker ta vaccin Örebro läns landstings smittskyddsläkare Hans Fredlund svarar på frågor om vac- effektivaste sättet att bromsa spridningen. Den 16 november startar allmän vaccinering i Örebro län. cinet....och Tebladstårtan går till ögonläkarna... SIDAN 3 Länstidningen SIDAN 6-7 Vinn en mysig spahelg TÄVLING SIDAN 16 GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLL Vården förr. Anders föddes hösten1949. Hans mamma Britta Rosenqvist minns förlossningen väl. Hon lämnades ensam att sköta lustgas och värkar och hon blev tillsagd att inte skrika så högt. Sidan 5 Lindesbergs lasarett. Minst en vårdcentral finns i varje kommun. Totalt finns 29 vårdcentraler i länet. Fyra av dessa drivs av privata entreprenörer. Mer än hälften av landstingets kostnader går till löner. Med ca anställda är landstinget en av länets största arbetsgivare. Var med och påverka Som länsbo kan du vara med och påverka. Dels kan du ta kontakt med någon av landstingets politiker. Du kan också lämna in ett medborgarförslag. Hur medborgarförslag fungerar kan du läsa om i Landstingskatalogen som du får hem i brevlådan varje vår. Information finns också på webbplatsen Det här är Tebladet Under 2010 kommer Tebladet ut med 11 nummer. Fem nummer är länstidningar som delas ut till alla hushåll i hela länet (ca ex). Det är ett sådant nummer som du håller i handen nu. Nästa länsnummer kommer i brevlådorna 3 juni. Sex nummer av Tebladet är personalnummer som levereras till alla anställda i Örebro läns landsting. Du kan även läsa Tebladet på landstingets hemsida: Nu blir det en läkarutbildning i Örebro. Vad betyder det för länsborna och för landstinget? En läkarlinje i Örebro är enormt värdefull för alla länsbor och patienter, ja för hela vårt län och vår region. Fler utbildningsplatser för läkare är nödvändigt för att garantera kvaliteten i vården och läkarförsörjningen nu och i framtiden. Samtidigt är det startskottet för en av de viktigaste tillväxtfrågorna i vårt län. I spåren av läkarutbildning följer forskning och näringslivsutveckling. Läkarutbildningen i Örebro kommer att skapa många fler jobb än bara de som utbildar och utbildas i Örebro. Men att det nu blir ytterligare en läkarutbildning i Sverige är viktigt även i ett nationellt perspektiv, eftersom det råder läkarbrist i hela landet. Patienterna berörs av att det inte finns tillräckligt med läkare, inte minst när de besöker vårdcentralen. För få utbildningsplatser gör också att många studenter tvingas läsa i andra länder. Nu kan Örebro vara med och förbättra den här situationen, och det känns mycket tillfredsställande. Jag är glad för att Örebro universitet och landstinget inte gav upp efter två nej, utan istället gemensamt kämpade vidare. Det känns som att läkarutbildningen är juvelen i kronan efter en lång process, som startade med att vi först fick Örebro universitet och sedan Universitetssjukhuset Örebro. Jag har också varit relativt hoppfull inför den här den tredje ansökan. Det kändes som att vi var så nära förra gången, och att det med de ytterligare förbättringar som gjorts i ansökan, inte kunde bli nej ytterligare en gång. Vad händer nu? Det är ett enormt arbete som ligger bakom den ansökan som gör att Örebro universitet fått klartecken att examinera läkare. Nu väntar ett ännu större arbete med att utveckla USÖ och alla de vårdmiljöer som studenterna kommer till. Studenterna måste uppleva att de har en modern och stimulerande utbildnings- och arbetsmiljö, för att de sedan ska vilja stanna hos oss som färdiga läkare. Det finns färdiga planer för vad vi gemensamt behöver göra och hur det ska gå till. Mark har köpts in i anslutning till USÖ-området för att universitetet ska kunna etablera en bra och kliniknära utbildnings- och forskarmiljö. Örebro läns landsting har redan satsat en hel del ekonomiskt på att få till en läkarutbildning i Örebro. Det har vi gjort med patienternas bästa som ledstjärna. Vi har också avsatt medel för de närmaste åren och vi följer en långsiktig plan för vårt åtagande. En nationell cancerstrategi har tagits fram. Hur bra är cancervården i Örebro läns landsting? Bra, men inte så bra att den inte kan bli bättre. Landstinget satsar nu över fyra miljoner kronor för att förbättra för länets cancerpatienter. Vi startar en remissfri och sjuksköterskeledd bröstmottagning på USÖ, samt utökad information till män som tar PSA-prov för misstänkt prostatacancer. Och flera kliniker får speciella kontaktsjuksköterskor som ska hjälpa patienterna i vårdkontakterna. Den psykosociala kompetensen stärks runt om i vården där det finns cancerpatienter. Det är vi som gör Tebladet Ann-Marie Wentzel ansv. utgivare E-post: orebroll.se Weine Ahlstrand redaktör E-post: orebroll.se Helena Jansson redaktör E-post: orebroll.se Vår adress: Tebladet, Örebro läns landsting, Box 1613, Örebro, Fax: 019/ E-post: Tryckeri: VF-tryck

3 Tebladet 3/10 Tebladet. 3 Tack för tårtan. Tebladets kåsör Kikki Pålerud fick Tebladstårtan denna gång. Lars-Erik Frid, som kom med förslaget, var med vid uppvaktningen. Lena Davidsson, biträdande avdelningschef på kirurgoperation på USÖ, där Kikki arbetar, tyckte också att rätt person fick tårtan. Kåserande undersköterska får Tebladstårtan Kikki Pålerud har under många år roat Tebladets läsare med träffsäkra kåserier. Så nog var det dags att ge henne en uppskattande Tebladstårta. Det tyckte i alla fall Lars Erik Frid i Örebro, som skickade in förslaget. Kikki skriver roligt, tänkvärt och träffsäkert. Ofta känner jag igen mig själv i situationerna hon berättar om. Jag ser alltid fram emot att läsa hennes kåserier, menade han. Gör en insats för hälsan Texterna gör mig glad. Att sprida glädje är väl bra för hälsan. Hon gör en insats för hälsan både som undersköterska och kåsör. Så jag tycker absolut att hon är värd en Tebladstårta. Kikki Pålerud är undersköterska på Universitetssjukhuset Örebro och hon tog emot tårtan utanför en operationssal i O-huset. Flera arbetskamrater och kollegor stannade till och gratulerade. Hon är välkänd. Grattis Kikki, den tårtan är du värd, tack för alla roliga kåserier, hälsades det. Kikki har arbetat på USÖ i 40 år. Hela tiden på operation, och nästan hela tiden på natten. Trivs med nattarbetet Jag trivs med nattarbetet. Det är omväxlande och aldrig stillastående. Jargongen är alltid positiv, lite rå men hjärtlig. Härifrån hämtar jag mycket inspiration till mina texter, säger Kikki. Skrivit sedan barnsben Skrivandet då? Jo, det har funnits med henne sedan barnsben. På sin arbetsplats har hon alltid underhållit kamrater med olika texter vid födelsedagar och andra fester. Så var det någon som föreslog att hon borde skriva i Tebladet. Så att fler kunde ta del av hennes talang. Sedan har det blivit mer och mer av skrivandet och även andra engagemang. Får positiv respons Jag får mycket positiv respons och lär känna många nya människor tack vare skrivandet. Jag har nog hittat min egen stil. Folk både vill och förväntar sig också att jag ska skriva på det här sättet, säger Kikki. Även Tebladets redaktion får många positiva kommentarer om hennes kåserier. Hon har varit nominerad till Tebladstårtan tidigare. Behöver lite tårta Nu fick jag den. Det är både en ära och kul. Och så behöver jag lite tårta. Det passar min kropp, De blev också nominerade till Tebladstårtan: speciellt nu efter påskmaten, säger Kikki med ett brett leende. Hennes kåserier handlar oftast om vardagssituationer, där många kan känna igen sig. Maken, de fyra barnen och nio barnbarnen (två till är på väg) får finna sig i att figurera TÅRTAN Vem vill du ge en Tebladstårta? Vi delar ut Tebladstårtan i varje nummer av Länstidningen Tebladet. Ta chansen och föreslå någon av landstingets personal som du tycker har gjort någonting bra det där lilla extra, som är värt att uppmärksamma. Vinnaren presenteras i nästa Länstidningen Tebladet som kommer i brevlådorna 3 juni. Förutom den goda tårtan får vinnaren ett diplom som minne. Det är vår förhoppning att du i texterna ibland. Därför vill jag dela tårtan med mina närmaste, som tack för att de accepterar mina avslöjanden. Läs Kikkis senaste kåseri på sidan 7. som föreslår kan vara med när tårtan överlämnas. Förslag skickas till Tebladet, Box 1613, Örebro. Det går också bra att mejla förslag till: eller faxa till Märk brevet, mejlet eller faxet med Tebladstårtan. Här är de personer i landstinget som blev nominerade till Tebladstårtan: Kurator Johanna Joneklav, Karlskoga lasarett, nominerad av Marie Strande. Doktor Martin Eves och hela avd 3 på Lindesbergs lasarett, av Anders Carlmark. Barnmorskan Eva Karlsson, Tybble vårdcentral, Annica Sjölund. Doktor Ljilja Narancic, Haga vårdcentral, av Anita Lindqvist Jacobsson. Niklas Danersund, handkirurgiska kliniken, USÖ, av Ron Vaverka. Doktor Mattias Elmer, plastikmottagningen, USÖ, av Iris Jansson. All personal på avd 38, urologkliniken, USÖ, av Sven Johansson. Hela thoraxkliniken, USÖ, av Ingvar Blomberg. Stomiterapeut Elisabeth Aveborn, kirurgkliniken, USÖ, av Ing-Britt Skagersten. Doktor Jan Malmström, Kopparbergs vårdcentral, av Lena Krichau med make. Doktorerna Kerstin Nilsson och Karin Franzén samt all personal på avd 23, kvinnokliniken, USÖ, av Christina Betancourt. Hela Lillåns vårdcentral, av IngBritt och Lennart Lundh. Landstingsrådet Marie-Louise Forsberg-Fransson, av Anette Enqvist. Personalen vid Utsikten, Karlskoga lasarett, av Karin Öman. Doktor Johanna Sjölander, Nora vårdcentral, av Birgitta och Rolf Karlsson. Doktorerna Marios Panagiotopoulos och Karim Makdoumi med sjukskötersketeam, ögonkliniken, USÖ, av Anders Anderås. Ambulanskillarna i Lindesberg och norra länsdelen, av Thowa Andersson. Diabetessjuksköterskan Eva-Maria Björk, Tybble vårdcentral, av Karin Slycke. Läkaren Ebba Sahlén och all personal på medicinmottagning 4, USÖ, av Helena Hasslinge. Doktor Peter Baeckström, Olaus Petri vårdcentral, av Helena Hasslinge. Läkaren Barbro Krey, Baggängens vårdcentral, av Annika Dzodic. Sjuksköterskan Sandra Nyqvist, litiummottagningen på allmänpsyk, av Magdalena Pettersson. Distriktsläkare Geir Torstensson och övrig personal på Varberga vårdcentral, av Sören Hörnestig. PK-mottagningen, USÖ, av K-G Berglund. Doktor Soon Ok Cha plus personal, thoraxkliniken, USÖ, av Eivor Larsson. Personalen på vårdenhet rehabilitering och reumatologi avd 82, USÖ, av Gerd Sääf. Hela Storå vårdcentral, av Viola Åkerblom. Personal på Adolfsbergs vårdcentral, av Anita Johansson. Doktor Lennart Löfgren, öron- näsoch halskliniken, USÖ, av Birgitta Fryksén. All personal på avd 39, USÖ, av Ing- Britt Albertsson. Doktor Anders Hegerfors, Karolina vårdcentral, av Jan-Erik Wendel. Läkare Annelie Påhlsson, neurologmottagningen, USÖ, av Lena Ignell. Distriktssköterskemottagningen vid vårdcentralen Sköndal, Lindesberg, av Börje Andersson. Psykiatriläkare Ewa Nosarzewska, närpsykiatrin Hallsberg och Lena Håkansson, av Anne-Marie Rosén.

4 4 Nyheter. Tebladet 3/10 Bättre miljö med mindre läkemedel Örebro läns landsting arbetar med att minska användningen av vissa läkemedel för att bidra till en bättre miljö och folkhälsa. Under 2009 minskade den totala förskrivningen av antibiotika i landstinget med sex procent jämfört med året innan. Samhällets ökade användning av antibiotika mot bakterieinfektioner har lett till att antibiotikaresistenta bakterier blir allt vanligare och vissa antibiotikatyper är också svårnedbrytbara i miljön. Läkemedel är ofta svåra att bryta ner och många läkemedel sprids i oförändrat skick ut i våra vattendrag. Landstinget har därför ett stort ansvar för att läkemedelsanvändningens risker för miljön minimeras. Lustgas, som ofta används vid förlossningar på USÖ och Karlskoga lasarett, har också en stor klimatpåverkan, större än koldioxid. Under 2009 minskade utsläppen av lustgas med 12 procent jämfört med föregående år. Örebro läns landsting planerar att minska lustgasutsläppen med 25 procent mellan 2007 och Det kommer inte att ske genom att dra ner på användningen av lustgas utan minskningen ska bland annat ske genom destruktion av lustgasen. Källa: Örebro läns landstings Miljöredovisning Många förbättringar på gång för länets cancerpatienter En bröstmottagning dit man kan komma utan remiss har inrättats på kirurgiska kliniken på Universitetssjukhuset Örebro. Hit ska kvinnor som känner en knöl och misstänker bröstcancer kunna söka direkt utan remiss. Kontakt tas via telefon eller Internet. Många kvinnor är oerhört oroliga för bröstcancer idag. Speciellt de yngre har många frågor. Men de flesta oroar sig i onödan. Nio av tio patienter som idag kommer till en specialist på kliniken har inte cancer, säger Göran Liljegren, överläkare på kirurgkliniken. Den remissfria bröstmottagningen mjukstartade 1 april. Den ingår i den ordinarie verksamheten på kirurgiska kliniken och bemannas av en erfaren sjuksköterska som kan ge råd och stöd till oroliga kvinnor. De kvinnor som anses ha allvarliga problem kommer att få en tid hos specialist för undersökning och mammografi så snabbt som möjligt. Andra kvinnor kan komma att hänvisas till vårdcentralen. Den remissfria bröstmottagningen på USÖ är bara en del i en rad av förbättringar inom cancerområdet som Örebro läns landsting nu genomför. För 2010 har landstingsstyrelsen anslagit över fyra miljoner kronor extra till olika förslag som ska ge en bättre fungerande vårdkedja för cancerpatienter i hela länet. Det handlar om att förebygga, upptäcka, utreda, behandla och rehabilitera cancer. Det ska också skapas en bättre palliativ vård för patienter med cancer som inte kan botas. För patienternas bästa Cancervården sys ihop, allt för patientens bästa, menar landstingsstyrelsens ordförande Marie- Louise Forsberg-Fransson (S). De förbättringar vi nu inför ligger också i linje med den nationella cancerstrategin. Det här är några fler satsningar som inom en snar framtid sätts igång i länet inom cancerområdet: Ett rehabiliteringscenter för cancerpatienter skapas vid USÖ som ska ge ett bättre psykosocialt omhändertagande och rehabilitering. Flera kliniker får kontaktsjuksköterskor Vid flera kliniker på USÖ inrättas kontaktsjuksköterskor/koordinatortjänster som ska fungera som cancerpatienternas kontaktpersoner. Sjuksköterskorna ska samordna insatserna för patienterna mellan olika kliniker, provtagningsenheter, röntgen, strålbehandling, operation med mera. De ska kunna nås av patienterna på ett enkelt sätt för rådgivning och stöd. Utökad information till män som genomgår PSA-provtagning. Det ska ske genom mer sjuksköterskeresurser vid urologkliniken på USÖ och vid kirurgiska klinikerna i Lindesberg och Karlskoga. Ytterligare en kuratortjänst vid urologkliniken på USÖ. Förbättrad diagnostik av hudcancer, särskilt maligna melanom, i samverkan mellan hudkliniken på USÖ och primärvården. Förstärkning av kuratorresurser till palliativa teamet på Karlskoga lasarett. Ökad läkarbemanning på akuten och fler sömnutredningar Fler läkare på akuten på Universitetssjukhuset Örebro och fler sömnutredningar på Karlskoga lasarett är några satsningar inom landstinget som ska öka tillgängligheten till vården. Landstingsstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 31 mars att anslå över nio miljoner kronor för 2010 för att minska väntetiderna på olika områden i vården. Universitetssjukhuset Örebro får sammanlagt nära sex miljoner kronor. Två miljoner kronor går till akutmottagningen på Universitetssjukhuset för att i första hand öka läkarbemanningen. Övriga fyra miljoner ska användas till personalförstärkningar under sommaren. Karlskoga lasarett får totalt lite över en miljon kronor extra. Pengarna går till förändringar som ska göra det möjligt att klara 200 fler sömnapnéutredningar, samt till en underskötersketjänst som ska korta ner bytestiden före och efter operationer. Lindesbergs lasarett får 1,1 miljoner kronor. Här är syftet att få en bättre registrering av remisser och väntetider, att öka antalet nybesök och att förstärka bemanningen för demensutredningar. Psykiatrin får en miljon kronor för att stärka resurserna för neurpsykiatriska utredningar inom barn- och ungdomspsykiatrin. Habiliteringen ska för kronor satsa på utbildning till förskrivare av kognitiva hjälpmedel. Ökade resurser för akuten på USÖ. Fler överviktsoperationer görs i länet Cirka 500 patienter i länet väntar på en överviktsoperation. Nu gör landstinget en extra satsning på totalt 11 miljoner kronor, som innebär att det kommer att göras betydligt fler överviktsoperationer i länet under 2010 och Kapaciteten höjs från 180 till 320 operationer per år. Behovet av operationer ligger mellan per år. Operationerna görs vid Lindesbergs lasarett och Universitetssjukhuset Örebro.

5 Tebladet 3/10 Nyheter. 5 Folktandvården rullar in i Pålsboda Nu får Pålsboda en tandvårdsklinik på hjul som ersättning för ortens nedlagda folktandvårdsklinik. I mitten på april tas de första patienterna emot i den stora trailern. Snart är det dags för att ge samma service till Storå. Den här unika lösningen ska ge orter med få invånare fortsatt god tandvård på orten, när det inte längre är möjligt att driva fasta kliniker med god kvalitet, säger landstingets tandvårdsdirektör Bengt Sjödin. Två behandlingsrum Trailern är 15 meter lång med dragbil och 2,6 meter bred. Det är den största mobila kliniken i Sverige och kanske också störst i Europa. Den rymmer två behandlingsrum, ett sterilrum, ett litet väntrum, ett personalutrymme och ett litet maskinrum. Den är så lik en vanlig klinik som möjligt, fast den är på hjul, förklarar tandläkaren Rahi Arian, projektledare för den mobila kliniken. Bengt Sjödin. All sorts behandling I stort sett all sorts behandling på både vuxna och barn kan utföras i kliniken. Två team bestående av en tandläkare, en tandsköterska och en tandhygienist turas om att arbeta här. Folktandvårdens fasta klinik i Pålsboda lades ner den sista november förra året, och den fasta kliniken i Storå stängs den sista juni Den mobila tandvårdskliniken erbjuder fortsättningsvis tandvård till Pålsboda- och Storåborna, säger Bengt Sjödin. Det finns även planer på att kliniken ska användas vid skolor och äldreboenden för att underlätta tandläkarbesök för skolbarn och äldre. Människors tandhälsa har blivit allt bättre, och det har medfört att kliniker behöver större patientunderlag jämfört med hur det var förr, förklarar Bengt Sjödin. Jag tycker att det är bra. Eftersom vi har Sköllergården och väldigt många gamla så är det bra att tandvården finns kvar och inte försvinner helt och Karin Gustafsson. hållet. Det är bra för skolbarnen också, säger Karin Gustafsson. Det är också svårt att rekrytera tandläkare till en klinik på en mindre ort, säger Bengt Sjödin. Det handlar om kvalitet, men det är också en ekonomisk fråga. Det är dyrt att ha lokaler. Den mobila kliniken kostar runt 3 miljoner kronor, inklusive all tandvårdsutrustning, och den totala kostnaden blir betydligt lägre än att ha kvar de fasta klinikerna. Utökade besökstider Den nya kliniken medför också utökade besökstider. Tidigare var Folktandvårdens fasta klinik i Pålsboda endast öppen en dag i veckan. Den mobila kliniken kommer att finnas på plats fyra dagar i veckan, måndag-torsdag, under olika perioder av året. Från mitten av april fram till sommaren finns kliniken i Pålsboda. Trailern är uppställd mellan äldreboendet Sköllergården och Folkaboskolan i centrala Pålsboda. Under början av hösten finns den i Storå. Sedan kommer den tillbaks till Pålsboda i november igen. Kallas till besök De som varit patienter på den fasta kliniken i Pålsboda kommer att bli kallade till ett besök i den mobila kliniken. Den som inte bor i Pålsboda men som vill pröva ett tandläkarbesök på hjul kan boka tid via Folktandvårdens växel. Rahi Arian tror att kliniken kommer att betyda mycket för ortsborna, särskilt för de äldre. Det är mer bekvämt för de äldre att besöka oss än att ta sig till andra orter för ett tandläkarbesök. Ny utrustning Klinikens utrustning och inredning är planerade i minsta detalj för att få plats. Det är fantastiskt att jobba i en sprillans ny arbetsmiljö, och jag tror att det kommer att kännas fräschare för patienterna att komma hit, säger tandsköterskan Jag hoppas det blir bra. Jag vet inte. Allt läggs ju ner här. Men det är väl bättre med en mobil klinik än att vi får åka till Kumla eller Hallsberg. Om man tänker på alla gamla Anette Björlin Lundahl. som inte kan ta sig någonstans så är det ju bra, säger Anette Björlin Lundahl. och biträdande projektledaren Lena Klingvall. Kliniken måste vara ansluten till vatten, avlopp, el och datanätverk för att fungera. Röntgenutrustning, datorer och rengöringsutrustning är av senaste modell och patientsäkerheten fungerar lika bra i trailern som i vilken fast klinik som helst. Vad tycker du om en mobil tandvårdsklinik i Pålsboda? Bra för gamla och barn På väg in i Pålsboda. Lena Klingvall från Folktandvården visar vägen för den mobila kliniken. Foto: Tomas Särnholm. Välkommen. Rahi Arian och Lena Klingvall välkomnar nya patienter till den mobila kliniken. Den kommer att finnas på plats i Pålsboda fyra dagar i veckan. Hoppas det blir bra Testundersökning. Gunilla Fernberg var den första testpatienten. Här kollar hon på röntgenbilderna av sina tänder tillsammans med Rahi Arian och Lena Klingvall. Smart att ha det istället Det är bra för den som inte tar sig någonstans, för de gamla som inte åker bil, säger Peter Hagelöf. Det är väl smart att ha det istället, säger Peter Karlsson. Peter Hagelöf och Peter Karlsson, samt hunden Raja. TV-skärmar i taket Det finns TV-skärmar i taket ovanför undersökningsstolen för att underhålla patienten under besöket. Tebladet var med när den mobila kliniken testades med patienter för allra första gången. Tandläkare Gunilla Fernberg var den första testpatienten: Det kändes jättebra. Man märker ingen skillnad mot en vanlig mottagning, sa Gunilla Fernberg. Man går uppför trappan in i en mobil vagn, och då märker man naturligtvis att man är i en trailer. Men när man sitter i stolen så tänker man inte på att man sitter i en mobil klinik. Ska utvärderas Om ett år ska den mobila kliniken utvärderas. Om allt går bra i Pålsboda och Storå kan det hända att Foktandvårdens trailer med den mobila kliniken också rullar in i andra mindre orter.

6 6 Tebladet 3/10 Enklare hitta rätt på landstingets nya webb I dagarna byter landstingets webbplats utseende. Nu ska det vara enklare för dig som patient och anhörig att hitta information och att kunna utföra e-tjänster på nätet. Likaså att via webben komma i kontakt med landstingets politiker. Det ska helt enkelt vara lättare för länsinvånarna att använda sig av se, säger landstingets informationsdirektör Ann-Marie Wentzel. Ann-Marie Den nya Wentzel. webbplatsen är mer patientinriktad än den tidigare webben. Hälsa och sjukvård är landstingets största verksamhet och webben riktar sig framför allt till patienter, anhöriga och vårdsökande. Ska passa användarna Webbplatsen har en ny struktur, som ska göra det lättare att hitta information, samt ett nytt och mer lättillgängligt utseende. Vi har arbetat mycket med att forma innehåll och design så att det ska passa patienter, anhöriga och vårdsökande bättre. Landstingets tidigare webbplats var alltför organisatoriskt uppbyggd. Nu har vi byggt utifrån ett användarperspektiv, säger Ann-Marie Wentzel. E-tjänster byggs ut E-tjänsterna, där man exempelvis kan avboka en tid eller förnya recept, ska byggas ut successivt. Tanken är att underlätta för patienten och att man ska kunna utföra så många ärenden som Ny webb. Så här ser landstingets nya webbplats ut. möjligt via webben. Tyck till om Vad är bra? Vad är dåligt? Är det något som fattas? Hör av dig om du har synpunkter på landstingets nya webbplats. Maila till eller skriv till Landstingets webbredaktion, ledningskansliet, Örebro läns landsting, Box 1613, Örebro. Du kan också ringa på Här hittar du olika tjänster Kontakt med politiker Örebro läns landstings nya webbplats ska också göra det lättare för dig som länsinvånare att hitta landstingspolitiker och söka information om politiska beslut och liknande. Det är en mycket viktig del i landstingets uppgift att underlätta för länsinvånarna att vara delaktiga i den demokratiska processen, förklarar Ann-Marie Wentzel. Tillgänglig för funktionshindrade Webbplatsen har också gjorts Fler användare. Antalet personer som använder Internet ökar i alla åldrar. Störst ökning har skett bland kvinnor. Här kan du anpassa webbplatsen efter dina behov om så att den är mer tillgänglig och användbar för så många som möjligt. Det innebär att besökaren ska kunna använda webbplatsen oavsett funktionshinder och oavsett vilken webbläsare eller vilket operativsystem som besökaren använder. Det är möjligt att anpassa utseendet på webbplatsen på olika sätt och med olika Här hittar du rätt inom vården stilstorlekar, och det går att få texter upplästa. Viss information finns också som lättläst och på teckenspråk. Webben blir en allt viktigare kommunikationskanal för landstinget. Allt fler människor i alla åldrar använder webben, förklarar Ann-Marie Wentzel. Den fungerade exempelvis mycket effektivt i svininfluensatiderna. Webben är en viktig kanal som växer, men inte den enda. Det är grundläggande att vi alltid också tänker på de äldre, som ofta inte använder internet. Papperstidningen Tebladet har en stor roll som informationskanal. Den finns förstås också på nätet. Här får alla länsinvånare i brevlådan information och nyheter om landstinget. Genom den nya webbplatsen hoppas landstinget förbättra kommunikationen med länsinvånarna. Vi ska inte bara informera om vad som händer, utan här ska länsinvånarna också få bättre möjligheter att samspela med och påverka landstinget. Vi vill gärna ha synpunkter på den nya webben för att kunna göra förbättringar, säger Ann- Marie Wentzel. Landstingets webbplats har besök i månaden Örebro läns landstings webbplats har i genomsnitt besök i månaden. Några av de mest populära sökorden på webbplatsen under mars månad var sommarjobb, feriepraktik, mammografi och förlossning. Ingångssidorna för landstinget, USÖ och vårdcentralerna har flest besök. I november 2009 hade landstingets webbplats drygt besök. Det stora antalet besökare just den månaden har att göra med att folk sökte information om svininfluensan. Internetanvändandet ökar i alla åldrar 89 procent av svenskarna i åldersgruppen år hade tillgång till Internet hemma under procent i åldern år använde Internet minst en gång i veckan under 2009 i jämförelse med 83 procent ett år tidigare. Ökningen har främst skett bland kvinnor. Tillgången till och användandet av Internet varierar mellan olika grupper. Ålder, sysselsättning, utbildningsnivå, familjetyp och inkomstnivå påverkar Internetttillgången. Sämst tillgång till Internet har äldre, lågutbildade och hushåll med en vuxen utan barn. De senaste åren har tillgången till Internet ökat bland de äldre. 38 procent av åringar har dock aldrig använt Internet. Det finns ingen fullständig statistik av Internetanvändande i åldersgruppen år. Bland alla åldersgrupper är det vanligast att använda Internet till e-post. Det är också vanligt att söka information om varor eller tjänster och använda Internetbank. Män i all åldrar laddar ner programvaror och läser nättidningar oftare än kvinnor. Kvinnor i alla åldersgrupper söker hälsoinformation på Internet i större utsträckning än vad män gör. Källa: Statistiska centralbyrån.

7 Tebladet 3/10 7 Kåseri Vad blir det för mat? Christina!!! Kom in och ääät!!! ropade min mamma i falsett från kökstrappan. Jag minns det som igår. Det var söndag, och familjen samlades till middag. Ännu en gång skulle den ljuvliga söndagssteken förtäras. Älgsteken med i bästa fall murkelsås. Till detta självklart ärtor och morötter från konservburk. Efterrätt, varm jordgubbskräm med gräddmjölk. Medge att det vattnas i munnen. Välkomnar til chatt. Landstingsdirektör Bo Anderson, landstingsstyrelsens ordörande Marie-Louise Forsberg-Fransson och oppositionsledare Kent Persson ser fram emot att chatta med dig. Chatta om Hälsovalet Den 20 april klockan kan du ställa frågor! Tisdag den 20 april klockan kan du chatta med landstinget om Hälsovalet. Landstingsstyrelsens ordförande Marie- Louise Forsberg-Fransson (S) och oppositionsledare Kent Persson (M) samt landstingsdirektör Bo Anderson svarar på frågor om hälsovalet. Hälsoval Örebro län infördes i Örebro läns landsting den 1 januari i år. Hälsovalet innebär att länsinvånarna har fått ökade möjligheter att välja vilken vårdcentral man vill lista sig hos. Hälsovalet innebär också att privata vårdgivare kan öppna vårdcentraler i länet, under förutsättning att de uppfyller de krav som landstinget satt upp. Ställ frågor Nu har du som länsinvånare möjlighet att ställa frågor eller ge synpunkter direkt till landstinget om hälsovalet via chatten. Att chatta innebär ett snabbt utbyte av korta textmeddelandenvia Internet. Hoppas få in nya tankar Landstingsstyrelsens ordförande Marie-Louise Forsberg-Fransson (S) ser fram emot att möta länsinvånare via chatt: Det passar bra nu när vi lanserar den nya webbplatsen. Förhoppningsvis får vi in en del nya tankar runt hälsovalet. Det är oerhört viktigt att lyssna, och patienter och länsinvånare kan ofta bidra med viktiga lösningar på problem. Marie-Louise Forsberg-Fransson tror att chatten kan locka nya kategorier av människor. Kanske får vi in synpunkter från medelålders och yngre personer som oftast inte har behov av vården, och därför inte är lika mycket med i diskussionen. Oppositionsråd och ledare för oppositionen Kent Persson (M) är mycket positiv till att chatta med länsinvånarna. Det är ett väldigt bra forum där man kan ha ett bra samtal. Chattformen är enkel och snabb och det minskar barriären mellan väljare och valda, säger han. Öppnar upp för samtal Jag tror att chatten öppnar upp för enklare samtal. Politik, och politik i synnerhet i sjukvården, kan vara svårt att prata om, så det är bra att hitta ett enkelt sätt att samtala på. Kent Persson tror dock att det är en viss utmaning för politiker att chatta. Vi politiker är ju vana att breda ut oss, så det blir en utmaning att kunna ge begripliga och korta svar via chatten. Landstingsdirektör Bo Anderson hoppas på att kunna ge så bra svar som möjligt när det gäller länsinvånarnas syn på hälsa och sjukvård. Grunden i allt är att ha god tillgänglighet Grunden i all vår verksamhet är att ha god tillgänglighet och ett bra bemötande. Chatten är ett bra sätt för medborgarna att komma i kontakt med företrädare för landstingsledningen, menar Bo Anderson. Det är ytterligare ett sätt för oss att få in synpunkter från patienter av hur de upplever hälso- och sjukvården. Vi hoppas att få frågor och synpunkter som bidrar till en utveckling av vården. Chatten testas för första gången 20 april. Sedan ska den utvärderas för att eventuellt återkomma som ett inslag i landstingets kommunikation med länsinvånarna. Så här chattar du med landstinget 1. Skriv in och följ länkarna till chatten eller gå direkt till 2. När du kommit till chattsidan får du fylla i ett formulär med namn och skriva in din fråga i frågerutan. 3. När du är klar med frågan klickar du på Skicka fråga. 4. Din fråga skickas via Internet till landstinget. En moderator tar emot frågan och skickar frågan vidare till den som ska besvara frågan. 5. Den person du ställt frågan till besvarar frågan och publicerar svaret på chattsidan så att du kan läsa det. 6. Du kan läsa alla andras frågor och svar på chatten. Den senaste frågan och det senaste svaret publiceras överst på sidan. Du kan redan från lunchtid den 20 april lägga in dina frågor på chattsidan. Men du kan inte få svar förrän klockan 15, då chatten startar. Det fanns ingen pizzeria i Gammelbo. Det fanns bara en gammal lanthandel med det allra nödvändigaste på hyllorna. Det var inte så mycket som var nödvändigt dåförtiden. Mjölken hämtades i ladugården vid herrgården. Från ko till kruka utan mellanhänder. Grädden ingick. Den skummades av efter några timmar i kyla. Ja, ja! Jag vet att detta kallas nostalgi. Varför jämföra nutid med stenåldern? Idag kan man ju köpa fem färdigrätter för 100 kronor. Toppen! Allting har blivit så mycket enklare nu. Med hjälp av en kock i varje teve-program som visas blir man en riktig hävert på att laga mat. Borde man inte smyga in en kock i väderkanalen? Som kunde laga landskapsrätter. Eller torsk från Norra Ishavet. Att inget kvickhuvud har kommit på den idén. Nej, inga gamla sega stekar här inte, med kokt potatis till. Varför inte lyxa till potatisen? Pressa den kanske, med all sin kraft, eller fritera den i flottig olja. Härligt. Bara den är miljövänlig. Bara att vänja sig med att det tittar upp ett litet maskhuvud här och där. Dessa små godingar trivs i det obesprutade. De är kloka de. På tal om teve-kockar: Visst är det tur att de finns. Kommer med idéer på alla trevliga rätter från fjärran land. Man får se till att man har alla dessa konstiga apparater som de använder. Eventuellt måste man ta ett SMS-lån för att skaffa alla, men det tror jag att det är värt. Det är också väldigt charmigt, när kockarna petar sig i näsan och drar händerna genom sitt flottiga hår. Det är inne! De är helt rätt ute. Många är de rätter som jag provlagat. Lika många som till och med hunden har ratat. Han blänger på mig och i hans blick kan jag läsa: Tänker hon förgifta mig? Det är heller ingen lågprismat som tillagas i rutan. Naturligtvis så beror det på var man sätter gränsen. Tryffel alla dagar i veckan kan verka onödigt. Det viktigaste är att man har kärlek i maten, tjatar en av kockarna om i tid och otid. Ja, det kan man ju försöka att bli mätt på! Vin och sprit är också en viktig ingrediens i den moderna matlagningen. Både i och utanför maten. Det mesta rinner genom strupen på kocken, som mot slutet av programmet blir både roligare och mera kreativ. Slänger med köttbitarna och vinflaskorna, så det står härliga till. Ska detta kallas matlagning? Nej, tacka vet jag ugnstekt falukorv med maskfritt potatismos, fläsklägg med rotmos och bruna bönor med fläsk. Den glömda maten som ingen TV-kock någonsin har lagat. Och barnbarnen föredrar mamma Scans köttbullar framför mormors och farmors. Skandal! Vart är vi på väg? Ja, själv är jag på väg till en libanesisk restaurang, där jag ska träffa några väninnor! Kikki Pålerud är undersköterska på Universitetssjukhuset Örebro. Hon skriver regelbundet krönikor i Tebladet.

8 8 Mitten. Tebladet 3/10 Tebladet 3/10 Mitten. 9 Allt klaffade när Carl-Johan fick stroke Rädda hjärnan - ring 112 Jag är tacksam att jag lever och kan röra på mig Slå 112 direkt till SOS alarm eller åk akut till sjukhuset om du eller någon i din närhet får symtom som kan vara stroke. Funderar mycket. Efter stroken har Carl-Johan funderat på hur illa det kunde ha gått. Vid halvtretiden på eftermiddagen den 6 maj förra året kom Carl-Johan Israelsson hem från en shoppingrunda på Ikea. Av en slump följde flickvännen Debora med honom upp i lägenheten på öster i Örebro. Hon var egentligen på väg hem till sig, men hjälpte Carl-Johan att bära upp lite grejer. När Carl-Johan satte sig på huk för att ställa ner en nyinköpt lykta så sa flickvännen Du sluddrar. Vadå sluddrar, undrade Carl-Johan irriterat. När han reste sig upp kände han sig väldigt ostadig. Det var som om jag druckit ett glas för mycket. Jag har fått hjärnblödning, sa jag. Sedan ramlade jag ihop, berättar Carl- Johan Israelsson, 32 år. Flickvännen Debora Soto-Vallejos ringde 112 med en gång. Eftersom Carl-Johan har ett medfött hjärtfel och har pacemaker trodde hon det var hjärtat som det var fel på. Men Carl-Johan kände på sig att det var något annat. Jag kände att detta var något helt nytt. Det här är inte hjärtat, det är något med huvudet. Balansen var helt konstig, minns Carl-Johan. Stroke = blodpropp eller blödning Stroke kallas ibland för slaganfall eftersom man insjuknar plötsligt. Stroke är ett samlingsnamn för blodpropp eller blödning i hjärnan. Stroke beror till 85 procent på propp (även kallad hjärninfarkt) och till 15 procent på att ett blodkärl brustit i hjärnan. I Örebro län drabbas nästan 1000 personer av stroke per år. I hela landet drabbas cirka av stroke årligen. Cirka 80 personer om dagen drabbas av stroke i landet. Ungefär lika många kvinnor som män drabbas. Ambulansen var på plats inom några minuter. Carl-Johan sa till ambulanspersonalen att han fått hjärnblödning. De sa att de måste in och röntga för att reda ut om det var en hjärnblödning eller en propp det handlade om. Jag var medveten men ändå omedveten, förklarar Carl-Johan. Han fördes direkt till röntgenavdelningen på USÖ i Örebro. Röntgen visade att han hade drabbats av en propp. Propplösande behandling (trombolys) sattes in med detsamma. Det var först när Carl-Johan skulle förflyttas från ambulansbritsen till en vanlig sjukhussäng som han förstod att Medelåldern för män som drabbas av stroke är 73 och för kvinnor är medelåldern procent av dem som drabbas är under 65 år. När höger hjärnhalva drabbas av stroke blir vänstra sidan av kroppen förlamad och vice versa. han inte kunde röra på sig. Hela vänster sida var förlamad, berättar Carl-Johan. Men känseln kom tillbaka hyfsat snabbt. Efter cirka 45 minuters trombolys så började känseln i handen och armen sakta komma tillbaks. Det kändes precis som om jag sovit på armen. Det var väldigt känslomässigt. Hux flux kunde jag röra allt igen. Allt klaffade i alla led Carl-Johan fördes till neurokliniken. Dagen efter fick han besök av ambulanssjukvårdarna. Att de tog sig tid att gå upp och kolla till mig kändes väldigt betydelsefullt, menar Carl- Johan. Ambulanssjukvårdarna berättade att de övat på det här och att det var larmat som en prioritet ett och att det i mitt fall klaffade i alla led. Debora ringde 112. Ambulansen fattade allvaret genom larmet. Jag åkte direkt in på röntgen och fick sedan trombolys. Alla gjorde sin del. Ambulanssjukvårdarna menade att Det är så här det ska gå till. Det är ett skolexempel. Hade jag bott längre bort vet jag inte hur det gått. Jag bor intill Oskarsparken, nästan ett stenkast från sjukhuset. Trafikmässigt flöt det också på bra för att det skulle bli en positiv utgång för mig, berättar Carl-Johan. Orolig för efterskalv Efter två dagar på USÖ fick Carl- Johan komma hem. Han var sjukskriven en tid för att återhämta sig. Han äter fortfarande blodförtunnande medicin på grund av stroken och kommer troligtvis att göra det resten av livet. Strax efter stroken var Carl-Johan orolig över att få en propp igen. Jag var orolig att det skulle komma ett slags efterskalv. Jag ville helst inte vara själv och jag hade jämt telefonen med mig. Jag låste inte dörren när jag duschade ifall något skulle hända. Men oron släpper mer och mer. Sedan stroken har han funderat mycket på hur illa det kunde ha gått. Vad skulle ha hänt om inte Vid syrebrist är målet att lösa upp proppen. Ju snabbare behandling, desto bättre är möjligheten. Proppförebyggande behandling, trombolys, sätts in på ett tidigt stadium för att förhindra återfall. Orsaken till proppbenägenhet utreds och behandlas. Genom att ändra livsstil och ta Debora följde med upp? Jag hade nog inte klarat av att ringa efter hjälp själv. Idag kunde jag ha suttit i rullstol med talsvårigheter, kanske bott på institution, säger Carl-Johan. Jag hade fruktansvärd tur. Jag är tacksam att jag lever och att jag kan röra på mig. När inre saker brister så spelar inte andra saker som pengar så stor roll. Då är man ganska liten. Jag har ju medfött hjärtfel och nu har jag lurat honom där uppe ännu en gång. Hur mycket ska jag klara av? Ett nytt liv Carl-Johan har också tänkt på vad det var som kan ha orsakat stroken. Han hade haft ett turbulent år med mycket stress, mycket jobb och han hade ätit mycket snabbmat, festat för mycket och inte motionerat. Jag levde så som läkarna rekommenderar att man inte ska leva. Så det var ju inte så konstigt att jag fick en stroke. Mitt hjärtfel kan ju också ha legat bakom stroken. Stroken var ett vägskäl för Carl- Johan. Han är numera sambo med sin flickvän. Han har övergett det tunga (både fysiska och psykiska) arbetet som begravningsentreprenör. Han ser fram emot att hitta ett nytt, stimulerande och lättare arbete. Han stressar mindre. Han äter bättre. Jag lever ett helt annat liv idag, säger han. Lugnare liv. Sedan stroken tar Carl-Johan det lugnare. Han promenerar gärna längs Svartån i Örebro. läkemedel kan du förhindra nästa stroke. Rehabilitering är en viktig del av behandlingen. Det finns rehabilitering på USÖ men även i kommunernas regi. Tidig utskrivning från sjukhus kombinerat med rehabteam i hemmet är något som kommer utvecklas i framtiden. Ju snabbare en strokedrabbad får vård, desto större är chanserna att begränsa hjärnskadan. Även om symtomen snabbt avklingar är risken stor för ny stroke så sök vård direkt! Vanliga symtom Domningar, svaghet eller förlamning i ansikte, armar och ben oftast i ena kroppshalvan. Svårigheter att prata eller förstå vad andra säger. Synstörningar på ena eller båda ögonen. Svårigheter att gå, yrsel eller balansproblem. Plötslig, kraftig huvudvärk som du inte känner igen. Varje minut är viktig Varje år insjuknar omkring personer i Örebro län i stroke. Men kunskapen om stroke är bristfällig. Därför har Örebro läns landsting startat en kampanj där man vill informera om symtom och vikten av att söka hjälp i tid. Direkt man misstänker stroke ska man ringa 112, säger Edith Popek, specialistläkare inom neurologi på Universitetssjukhuset Örebro, USÖ. Stroke är ett samlingsnamn för blodpropp eller blödning i hjärnan. Hjärninfarkt eller propp är vanligast (85 procent), men till 15 procent beror stroke på ett brustet blodkärl i hjärnan. Om man drabbas av en blodpropp i hjärnan är det avgörande att få vård så snabbt som möjligt. Ju längre tid en del av hjärnan utsätts för syrebrist, desto större är risken för att hjärnskadan blir stor och orsakar handikapp. Det är viktigt att ge propplösande behandling snabbt. För varje minuts fördröjning riskerar ytterligare ca 2 miljoner hjärnceller att dö, säger Edith Popek. En blixt från klar himmel Edith Popek, som arbetar med informationskampanjen Rädda hjärnan, uppmanar allmänheten att höra av sig om de känner av symtom på stroke. Stroke kommer som en blixt från klar himmel. Det är ett plötsligt insjuknande. Oftast handlar det om symtom som svaghet eller domning på den ena sidan av kroppen. Talet kan bli sluddrigt eller man kan få svårt att hitta orden. Det är som att stå bredvid ett bagageband på flygplatsen och se sina väskor åka förbi men inte kunna ta tag i dem, säger Edith Popek. Även delar av synfältet kan försvinna och balansen kan bli försämrad. Snabbare vård Eftersom det är viktigt att patienten behandlas så fort som möjligt, så måste vårdkedjan vara snabb. Just vårdkedjan har man det senaste året arbetat med att förkorta. Vårdkedjan innefattar att larmcentralen ger patienten högsta prioritet och att transporten till sjukhus också genomförs med högsta prioritet. På sjukhuset finns fastställda rutiner med checklistor så att behandling påbörjas direkt vid ankomst till sjukhus, dygnet runt. Patienten röntgas på röntgenavdelningen och röntgenläkare och neurolog bedömer om det är en propp eller en blödning i hjärnan. Om det är en propp, så startar man en propplösande behandling (trombolys) med en gång. Eftersom USÖ är så stort har man vunnit mycket på ett utökat samarbete framförallt mellan ambulansen, röntgenavdelningen och neurologavdelningen. Genom att alla möts upp på röntgen och ambulanspersonalen har lärt sig att ge trombolys har vårdkedjan förkortats med hela 30 minuter. Det är viktigt att patienten söker och söker i tid för sina Rädda hjärnan. Landstingets kampanj om stroke heter Rädda hjärnan. symtom, för har det gått närmare tre timmar är riskerna för skador större. Sök hjälp i tid Idag behandlas fyra procent av Örebro läns strokepatienter med trombolys. Den siffran borde kunna fördubblas med tanke på befolkningsunderlaget, enligt Edith Popek. Det låga antalet trombolysbehandlingar inom Örebro län tror hon beror på att folk inte söker hjälp och att de inte gör det i tid. I vår kultur vill vi inte besvära. Vi kommer när det gör riktigt ont. Men när det gäller stroke får man sällan ont. Men det kan göra stor skillnad om man ringer 112 och får möjlighet till behandling i tid. Det kan vara otroligt mycket värt att kunna tala igen och inte bli rullstolsbunden eller handikappad, säger Edith Popek. Även om symtomen går över är det viktigt att söka. Vi söker efter orsaken till stroke, förklarar hon. I vissa fall bildas proppen i hjärnan men, ibland kan den komma från hjärtat eller de stora blodkärlen på halsen. På USÖ kan man operera bort sådana åderförkalkningar inom ett par veckor för att förhindra en ny stroke. Riskfaktorer De riskfaktorer som kan leda till stroke är diabetes, högt blodtryck, höga blodfetter, övervikt och rökning. Ärftligheten spelar också roll. Ju fler riskfaktorer man har, desto troligare är det att drabbas av stroke, säger Edith Popek. Vi ser över riskfaktorerna och sätter Edith Popek. Specialistläkaren Edith Popek uppmanar folk att söka hjälp direkt de känner av symtom på stroke. in behandling. Man kan själv se över sina riskfaktorer noga och sköta sig för att undvika stroke. Här gäller samma rekommendationer som för hjärt- och kärlsjuka och diabetiker. Det gäller att motionera och äta sunt.

9 10 Tebladet 3/10 Håll koll på hudfläckarna Måndagen den 10 maj kan du få dina hudförändringar granskade av experter I år kommer över personer i Sverige att drabbas av hudcancer. Över av dem får den mera elakartade formen malignt melanom. Måndagen den 10 maj erbjuder länets hudmottagningar tider för att bedöma hudförändringar. Det gäller födelsemärken och leverfläckar, och det görs för att förebygga och tidigt upptäcka hudcancer. Hudcancer ökar stadigt i Sverige. Beräknat på antalet invånare är vi är ett av de länder i Europa som har flest fall av malignt melanom, säger Mikael Tarstedt, överläkare och verksamhetschef vid hudmottagningen på Karlskoga Mikael Tarstedt. lasarett. Orsaken är ofta en överdriven solning. Cirka 400 patienter dör varje år i malignt melanom, något som skulle kunna undvikas genom att ställa diagnosen tidigt. Så det är oerhört viktigt att hålla koll på sina fläckar. Måndag 10 maj är utsedd till Euromelanoma Monday, en dag då hudkliniker runt om i Europa i syfte att uppmärksamma faran med hudcancer erbjuder tider för bedömning av hudförändringar. Du måste ringa I Örebro län håller följande öppet: Hudkliniken på Universitetssjukhuset Örebro, hudmottagningarna vid Lindesbergs och Karlskoga lasarett samt HudDoktorn i Örebro. Undersökning av hudförändringar. Nedre åldersgräns för undersökning den 10 maj är 18 år. Du måste ringa och boka en tid för att få dina hudfläckar bedömda den 10 maj. Först till kvarn gäller. Till USÖ och Karlskoga lasarett kan du ringa fr o m 15 april. Ordinarie telefontider gäller. USÖ: Karlskoga lasarett: Lindesbergs lasarett och Huddoktorn i Örebro tar emot samtal för bokning endast torsdagen den 6 maj kl Lindesbergs lasarett: HudDoktorn: Om du inte lyckas få någon tid den 10 maj och är orolig för någon hudförändring: Kontakta din vårdcentral. Det behövs ingen remiss, men du måste ringa och boka tid för undersökning, eftersom antalet besökstider är begränsade. Telefonnumren hittar du i rutan här intill. För den som får en tid gäller landstingets vanliga besöksavgift. Vi kan tyvärr inte garantera att alla som ringer får tid, säger Mikael Tarstedt. Kontakta vårdcentralen Den som är orolig för sina fläckar och som inte får tid under måndagen, rekommenderar vi att ta kontakt med sin vårdcentral för en undersökning. Vid behov skickas då en remiss till en hudläkare. I Sverige har antalet fall av malignt melanom tiodubblats sedan 1960-talet. Basaliom och skivepitelcancer ökar också kraftigt hos både män och kvinnor. Viktigt upptäcka i tid All hudcancer är botbar om den upptäcks i god tid. Och tidig upptäckt är möjligt om vi lär oss att regelbundet undersöka vår egen hud, menar Mikael Tarstedt och ger några råd: Det är viktigt att du regelbundet ser över din hud. Lär dig att känna igen form, färg och storlek på dina hudfläckar. Fakta Malignt melanom är den mest elakartade formen av hudcancer och kan ge metastaser om den inte upptäcks i tid. När den upptäcks i tid är prognosen mycket god. Det är därför viktigt att söka läkare för bedömning om en leverfläck ändrar sig i form, färg eller storlek. Cirka personer i Sverige drabbas varje år av malingt melanom. Skivepitelcancer är mindre elakartad än malignt melanom men kan bilda metastaser om den lämnas obehandlad. Den ter sig oftast som en hård ljus knuta eller ett långvarigt sår. I Sverige upptäcks varje år skivepitelcancer hos ca patienter. Basaliom är den minst elakartade formen av hudcancer och sprider sig inte via metastaser. Den växer långsamt men bör åtgärdas då den bl a förstör närliggande hud. Den ses ofta som en ljust rodnad knuta eller ett sår som inte läker eller en långvarig eksemliknande fläck. Basaliom upptäcks varje år hos ca patienter. Upptäcker du att något ändrar sig bör du kontakta läkare. En fläck som ändrar utseende med oregelbunden pigmentering, som växer, blir mörkare eller utvecklar oregelbundna kanter bör alltid undersökas. Sår som inte vill läka bör också bedömas. Doktorns solråd för att minska risken för hudcancer: 85 procent av alla hudcancerfall orsakas av solens utravioletta strålar. Risken att utveckla hudcancer ökar om du bränt dig upprepade gånger av solen i unga år. Den totala mängden solljus som du har varit utsatt för i ditt liv påverkar också. Var försiktig med solandet är därför en berättigad uppmaning. Det här är hudläkare Mikael Tarstedts råd: Använd solhatt och solskyddande kläder. Använd solkräm. Kroppsdelar som inte täcks av kläder ska skyddas med solkräm som har en solskyddsfaktor på minst 30. Smörj in dig med solkräm minst 30 minuter innan du börjar sola. Stryk på riklig mängd och upprepa detta under dagen, liksom efter bad. Skydda ögonen med solglasögon med UV-filter. Var mycket försiktig med att sola mitt på dagen. Klockan är solen som starkast. Sola max minuter per dag. Det är särskilt viktigt att skydda barn från solen. Njut även av att vara i skuggan. Att sola i solarium är också skadligt för huden och gör att din hud åldras snabbare. Solariebrunhet skyddar inte mot solens skadliga effekter. Tänk på att vatten och sand, men också snö, reflekterar solljusets ultravioletta strålar och ökar risken för solskador.

10 Tebladet 3/10 11 Peter har fått dialyskörkort Nu kan en del av länets njurpatienter själva sköta sin dialysbehandling. Det sker på den nya självdialysenheten på Universitetssjukhuset Örebro, som invigdes i mars. För mig innebär det stora förbättringar. Jag känner mig friare. Och det är alltid bra att vara delaktig i sin egen vård, säger Peter Vikholm från Örebro. Han är en av de första patienterna på avdelningen Dialys tre gånger i veckan I Örebro län finns cirka 160 patienter som är behov av dialys på grund av att njurarna inte fungerar som de ska. De flesta behöver så kallad bloddialys (se faktarutan om dialys). Peters njurproblem innebär att han behöver dialys tre dagar i veckan, cirka 4,5 timmar varje gång. Efter en tids utbildning sköter han nu så gott som hela behandlingen själv. Sticket i armen var lite svårt i början. Men nu är inte heller det något problem, säger Peter Vikholm. Motiverade patienter Patienterna som kommer i fråga för självdialys ska vara motiverade, ha bra syn och bra motorik i händerna. De får först en individuell utbildning som tar cirka åtta veckor. Då lär sig patienten att hantera maskinen och får samtidigt kunskaper om njursjukdomar, kost och dialysbehandling. Därefter skrivs ett kontrakt mellan patient, sjuksköterska och läkare. Patienten har sitt körkort. Ingen kö till platserna Självdialysenheten finns på avdelning 93 och består av två salar med tre dialysplatser. Vid behov finns möjlighet att öppna en fjärde plats. Man har öppet alla dagar utom söndagar, vissa vardagar till klockan 21. Ännu så länge är det ingen kö till platserna. Men på sikt, när fler patienter klarar sin dialys själva, finns planer på att införa ett tvättstugeschema. Jag trivs väldigt bra med det här. Jag kan styra min tid på ett helt annat sätt, och miljön här är betydligt lugnare, säger Peter Vikholm. I nuläget arbetar sex sjuksköterskor på enheten och hela tiden finns en läkare tillgänglig. Så inga patienter lämnas helt själva. Men Peter Vikholm klarar i huvudsak allt själv. Han klär maskinen med dialysvätska, sätter fast filter och slangar, tar fram nålar och tejp, med mera. Efter cirka 20 minuters förberedelser gör han sticket med van hand, behandlingen har börjat. Maritta Andersson är avdelningschef för dialysverksamheten på USÖ: Den här utvecklingen har ett Självdialysen. Peter Vikholm sköter sin dialysbehandling själv. Stefan Silvergyll är sjuksköterska på nyöppnade självdialysen. tydligt patientperspektiv. De blir mer delaktiga och kunniga om sin sjukdom och de får en större frihet. De kan få sin dialys på tider som passar dem bäst. Det ger mer trygghet och ökad livskvalitet. Det är också ett steg mot att få samma dialys i hemmet. Det är inte ovanligt i andra delar av landet, men här i Örebro län finns det inte ännu. Peter Vikholm: Jag har fått en förfrågan om att sköta min dialys i hemmet. Om det blir aktuellt så säger jag ja tack. Då skulle jag kanske kunna köra dialysen på natten. Dialysfakta: Dialys ges när njurarna inte fungerar som de ska och innebär att blodet renas från slaggprodukter och överflödig vätska på konstgjord väg. Behandlingen förekommer i två huvudformer; bloddialys och påsdialys. Dialysbehandlingen innebär stora förändringar i patientens liv, eftersom man måste planera alla sina aktiviteter med hänsyn till sin dialys. Bloddialys är den vanligaste formen av dialys och innebär att blodet får cirkulera genom ett speciellt filter som avskiljer överskottet av slaggprodukter, salter och vätska. Behandlingen tar normalt 3-4 timmar och upprepas 3 gånger i veckan. Påsdialys går till så att bukhålan fylls med cirka 2 liter dialysvätska via en inopererad slang (kateter). Genom bukhinnans fina blodkärl utväxlas överskottet av slaggprodukter, salter och vätska från blodet till dialysvätskan. Behandlingen sköts vanligtvis av patienten själv i hemmet. Påsdialys ger oftast patienterna en större rörelsefrihet än bloddialys. I Örebro län finns ca 160 dialyspatienter, varav ca 120 som behöver bloddialys. Dialysmottagningen på USÖ har 20 dialysplatser, plus en akutplats. Dessutom finns nu de tre nya självdialysplatserna på avd 93. Dialysen på Karlskoga lasarett kan ta emot 14 patienter samtidigt länsbor vill byta vårdcentral Cirka av länets invånare har hittills lämnat in en blankett om att byta vårdcentral. Det är mindre än en procent av befolkningen i länet. Ingen ny privat aktör har hittills ansökt om att driva vårdcentralsverksamhet i länet. Det är resultaten efter det att Hälsoval infördes i Örebro läns landsting vid årsskiftet. Hälsoval ska öka tillgängligheten i primärvården och stärka patienternas valfrihet. En viktig del är att möjligheten att välja vårdcentral förtydligas. Den som är nöjd behöver inte göra någonting, utan blir då kvar på sin nuvarande vårdcentral. Den som av någon anledning vill lista sig vid en annan vårdcentral i länet kan göra det. Det här har varit möjligt även tidigare i Örebro läns landsting, men med hälsovalet blir valfriheten tydligare. Flest byten i Örebro Cirka länsbor har hittills valt att byta vårdcentral. Den största omflyttningen mellan vårdcentralerna sker i centrala Örebro och i Karlskoga. På mindre orter är det små förändringar, sammanfattar Eva Frantz, som är projektledare för Hälsoval. De flesta vårdcentralerna i länet tappar några patienter, samtidigt som de får nya. Nettoförändringarna är därför relativt små. Nöjda med valfriheten Det har också kommit en hel del frågor och kommentarer till Eva Frantz och andra i landstinget som arbetar med Hälsoval. De flesta länsbor som hört av sig är positiva att det nu är tydligt att man kan och får byta vårdcentral. De tycker också att informationen varit bra. Men en del frågor uppstår ju alltid ändå, säger Eva Frantz. Här tar Tebladet upp några av de vanligaste frågorna: Kan olika medlemmar i en familj vara listade på olika vårdcentraler? Ja. Hur ofta får man lista om sig? Det finns ingen begränsning. Det tar cirka en vecka innan omlistningen skett. Lillåns och Tybble vårdcentraler har två månaders väntetid innan listningen träder i kraft. Kan man lista sig på läkare? Nej, man väljer vårdcentral. Många vårdcentraler tillämpar listning på läkare. Man kan vända sig till respektive vårdcentral för att fråga och framföra önskemål om särskild läkare. Kan man lista sig på en vårdcentral i Örebro län om man är folkbokförd i annat län? Eller vice versa? Man kan inte lista sig i egentlig mening och då avses att den vårdpeng som följer patienten endast gäller inom det län där man är folkbokförd. Man kan vara registrerad/listad vid en vårdcentral i annat län om denna vårdcentral har utrymme att ta emot patienter från andra län. Det är verksamhetschefen vid respektive vårdcentral som avgör. Ersättningen regleras då genom det så kallade riksavtalet. Vid behov av akut sjukvård har man rätt att söka vårdcentral var som helst i landet. För mer information Besök www-orebroll.se/halsoval eller ring Hälsovalsenheten Du kan också kontakta respektive vårdcentral. Snart blir det också möjligt att jämföra alla vårdcentraler i hela landet. Du kan se vilka resultat din och andra vårdcentraler fick i den nationella patientenkät som genomfördes under Gå in på

11 12 Tebladet 3/10 Tack för den glutenfria pizzan! Fakta Det här är glutenintolerans (även kallad celiaki): Glutenintolerans drabbar cirka en procent av alla barn och ungdomar i Sverige. Men även vuxna får allt oftare diagnosen. Vid glutenintolerans uppstår det en inflammation i tunntarmen när man äter livsmedel med gluten. Gluten är en del av proteinerna som finns i vete, råg och korn. Diagnos. För att få diagnosen glutenintolerans krävs en läkarkontakt. Vid misstänkt glutenintolerans gör läkaren en undersökning och går igenom patientens besvär. Kvarstår misstanken tas ett blodprov för glutenintolerans. För att definitivt säkerställa diagnosen krävs ett vävnadsprov från tunntarmen. Behandling. Glutenfri kost är den enda behandlingen av glutenintolerans. De flesta som helt undviker gluten i maten blir helt återställda. Tarmbesvären läker ut. Numera har de flesta livsmedelsaffärer ett bra utbud av glutenfri kost. är Svenska Celiakförbundets hemsida. Här finns mängder av information om intoleranssjukdomar. Här finns också uppgifter om olika lokalföreningar. Godkänd pizzatest. Jenny Wreeth och Veronica Knutsson, båda glutenintoleranta, testar ofta restaurangutbudet. Det blir hela tiden bättre. Kunskapen om allergier och intoleranssjukdomar ökar, menar de. När Jenny Wreeth fick veta att hon led av glutenintolerans var hon 25 år. Det var i samband med att hon födde sitt andra barn. Idag är Jenny 39 år och har levt med sjukdomen i 14 år. Troligen har Jenny burit på den kroniska sjukdomen längre än så. Jag var smal och spinkig som liten och även högre upp i åldern, säger Jenny. Men även om det fanns flera tecken på att allt inte Bjud på glutenfri pizza Vill du äta eller bjuda på en glutenfri pizza? Här är ett gott recept: 1/2 pkt jäst (25 g) 1 1/2 dl ljummet vatten 2 msk olja 1/2 tsk salt 4 dl Semper Mix Fyllning: 1 msk chilisås 1 msk olja 1-2 st lökar, skivade och stekta 75 g rökt skinka, strimlad 10 st oliver 4 st tomater, skivade 1/2-1 tsk oregano svartpeppar 2 dl riven ost Rör ut jästen i vattnet. Tillsätt olja och salt. Rör ner mixen och blanda. Låt degen jäsa ca 15 minuter. Tryck ut degen på en plåt med bakplåtspapper till två pizzor. Fördela fyllningen över bottnarna, strö över osten. Grädda i 225 grader i ca 20 minuter. stod rätt till, så var det först när hon födde sitt andra barn som läget blev akut. Efter förlossningen gick Jenny ner kraftigt i vikt och vägde som lägst 47 kilo. Inga behandlingar eller råd tycktes hjälpa. Mamma misstänkte Det var faktiskt mamma som först förde fram tanken. Du har nog gluten, sa hon. På vårdcentralen togs ett blodprov som stärkte misstankarna. Diagnosen säkerställdes sedan via ett vävnadsprov från tunntarmen. Jag är glad att sjukdomen inte bröt ut förrän jag var vuxen, säger Jenny. Jag har järnkoll på vad jag äter. Det är säkert betydligt jobbigare för föräldrar till barn med glutenintolerans. I min familj är ingen annan drabbad. Efter det att jag gått över till glutenfri kost mår jag betydligt bättre. Dessutom har jag fått mer kvinnliga former, säger Jenny Wreeth och skrattar. Jenny Wreeth bor på landet en bit norr om Örebro tillsammans med sambon Michael och deras två tonårsbarn och fosterbarn. I köket har hon ett eget skåp för glutenfria specialprodukter. Fast egentligen har vi rensat bort det mesta som innehåller gluten i all vår kost. Bröd och pasta till Michael och barnen är de enda undantagen. I övrigt äter vi oftast samma mat. Vill handla all mat själv Precis som de flesta som lever med glutenintolerans har Jenny Wreeth ett stort kontrollbehov när det gäller mat. Hon handlar helst all mat själv, hon läser och läser på innehållsdeklarationerna. Om jag fuskar med maten så tar det cirka en timma tills jag börjar må illa och känner mig svimfärdig och får kraftig diarré. Så håller det på i flera timmar, och hela tiden känner jag hur tarmarna får jobba. Och när det värsta är över, så vet jag att det tar ett år innan tarmluddet är helt ok igen. Så det är inte värt att chansa med maten, framhåller Jenny. Äta på restaurang För en glutenintolerant kan det kännas lite osäkert att äta på restaurang. Personalen säger att den här maten kan du äta, den är glutenfri. Jag måste ju lita på dem, men det Glutenfria skåpet. Men hemma hos Jenny Wreeth äter alla oftast samma kost. Många bär på sjukdomen utan att veta det Glutenintolerans är en folksjukdom som drabbar en procent av befolkningen. Om vi testar personer, så kommer 10 att vara glutenintoleranta, och av dessa visste bara tre om det. Det säger Jonas F Ludvigsson, docent och barnläkare på Universitetssjukhuset Örebro. Han är en av landets ledande forskare om glutenintolerans. Många bär med andra ord på sjukdomen utan att veta om det. Det här måste vi läkare bli bättre på att ha med i bedömningen. En person med glutenintolerans har inte alltid besvär med magen. Depression, upprepade frakturer och trötthet är exempel på problem som kan bero på glutenintolerans. Många av de här människorna skulle må mycket bättre om de fick rätt behandling. Tillsammans med Svenska Celiakiförbundet har Jonas Ludvigsson spelat in ljudinformation om glutenintolerans som går att lyssna till på USÖ-läkaren Jonas F Ludvigsson har tilldelades utmärkelsen Rising Star in Euripean Gastroenterology. Utmärkelsen ges till morgondagens ledande forskare inom området gastroenterologi som handlar om mag- och tarmsjukdomar. finns alltid en liten oro. Men Jenny går ändå gärna ut och äter, ibland i rent testsyfte. Nyligen testade hon och en kompis med samma problem var sin glutenfri pizza i Örebro. Det blev klart godkänt. Det blir bättre och bättre. Restaurangerna börjar inse värdet av att ha menyer som passar även oss med glutenintolerans. Personalen blir mer och mer utbildad i allergier och intoleranssjukdomar, säger Jenny Wreeth. Kunskap och utbud ökar Samma gäller för mataffärerna. Kunskapen ökar, liksom utbudet av glutenfri kost i hyllorna. Och allra bäst är det där man har särskilda hyllor för specialkosten. Då slipper vi gå runt och läsa på alla möjliga och omöjliga förpackningar. Hon har under många år jobbat hårt för att lyfta fram sjukdomen, bland annat som ungdomsansvarig i Celiakiföreningen i Örebro län. Fortfarande finns det många barn och unga som skäms för sin sjukdom, säger Jenny. De går med kompisarna till McDonald s men säger att de inte är hungriga. Kanske är det allra mest känsligt i tonåren, då man gärna vill vara som alla andra. Bowling, burgare, bio Hon har drivit många aktiviteter riktade mot unga glutenintoleranta och mat. BBB (Bowling-Burgare- Bio) och LL (Lasergame-Lunch) är ett par, liksom Vrålfika på Örebros enda helt glutenfria bageri är ytterligare en årlig aktivitet. Vi träffas och pratar om våra magar. Vi ger varandra bra tips och idéer. Det är jättevärdefullt, säger Jenny Wreeth.

12 Tebladet 3/10 13 Snart kommer läkarstudenterna Klartecken för en läkarutbildning i Örebro skapade glädjeyra men nu väntar hårt arbete Tisdagen den 30 mars kom beskedet att Örebro universitet får starta en fullskalig läkarutbildning. Högskoleverket beviljade universitetets tredje ansökan. Och omgående gav även regeringen sitt klartecken. Beslutet innebär att det för första gången på 25 år startar en ny läkarutbildning i Sverige. Örebro blir den sjunde staden i landet med en läkarutbildning. Det är oerhört glädjande för oss och för alla som berörs av läkarbristen, konstaterade rektor Jens Schollin direkt efter beskedet. Det är också ett godkännande för det hårda arbete som universitetet och Örebro läns landsting lagt ner i förberedelserna. De första stegen mot en läkarutbildning i Örebro togs redan för 15 år sedan på dåvarande Regionsjukhuset Örebro. Sedan har Örebro läns landsting och framför allt Universitetssjukhuset Örebro spelat en viktig roll hela vägen. Målmedvetet arbete Landstingsstyrelsens ordförande Marie-Louise Forsberg-Fransson (S) tog emot beskedet med stor glädje. Äntligen. Vården kommer att utvecklas med det här beskedet. Glada miner. Marie-Louise Forsberg-Fransson, landstingsstyrelsens ordförande, Jan Olsson, sjukhusdirektör, Jens Schollin, rektor vid Örebro universitet och Tobias Krantz, Högskole- och forskningsminister. Jag ser det här som en riktig arbetsseger. Professionen och politiken har målmedvetet arbetat tillsammans mot det här målet. Vi har varit eniga och inte gett upp, trots två nej. Uttrycket dä går allriii får bytas mot dä går. Marie-Louise Forsberg-Fransson betonade att det långvariga stödet från grannlandstingen i Värmland och Dalarna varit oerhört värdefullt. Glädjande var också att landstingen i Västmanland och Sörmland mot slutet uttalade sitt stöd. Tobias Krantz, högskole- och forskningsminister, var på plats i Örebro för att ge regeringens klartecken till utbildningen Det råder brist på läkare i Sverige. Därför är den nya läkarutbildningen i Örebro viktig inte bara för Örebro, utan för regionen och hela landet. Örebro uppfyller med råge kraven att få driva en läkarutbildning. Ni gör det på egna meriter. Och här finns ett stort lokalt engagemang, menade han bland annat. Men med regeringens besked följer inga nya pengar. De tre första åren måste utbildningen drivas med egna medel. Först därefter blir det aktuellt med statliga pengar till läkarutbildningen. Ska erbjuda en omdanande utbildning Mitt i glädjeyran över att få starta utbildningen betonades att, nu börjar arbetet på allvar. Mycket återstår innan de första studenterna dyker upp våren När läkarutbildningen är fullt utbyggd ska cirka 700 studenter kunna tas emot i såväl teoretisk som klinisk handledning. Marie-Louise Forsberg-Fransson: Örebro läns landsting har lagt ner stora resurser på att höja kvalitet och kompetens för att göra en läkarutbildning möjlig i Örebro. Nu fortsätter satsningarna. Örebro ska erbjuda en omdanande utbildning med en sådan kvalitet att studenterna vallfärdar hit. Koll på landstinget Hur påverkas länsinvånarna av en läkarutbildning i Örebro? Mårten Blomqvist, Socialdemokraterna: Ola Karlsson, Moderaterna: Anna Ågerfalk, Folkpartiet: Mia Sydow Mölleby, Vänsterpartiet: Ewa Sundkvist, Kristdemokraterna: Torbjörn Ahlin, Centerpartiet: Annika Hickisch, Miljöpartiet: David Kronlid, Sverigedemokraterna: Vi har nu fått ett fullvärdigt universitet i vårt län. Det vill säga att nu finns det utbildningsutbud ett riktigt universitet ska ha. För det andra kommer läkarutbildningen att skapa mer kompetens och avancerad forskning i vårt län, vilket på sikt skapar en mer utvecklad vård och fler arbetstillfällen. För det tredje kommer länets ungdomar ges möjlighet att studera till läkare på hemmaplan och förhoppningsvis fortsätter fler sin läkargärning i vårt och angränsande län. Alliansregeringens besked om läkarutbildning i Örebro är väldigt bra för hela länet. Den förstärker kvaliteten både på USÖ och på Örebro Universitet. Den kommer att göra det lättare att rekrytera läkare till hela länet, både till sjukhusen och till vårdcentralerna och gynnar därmed alla patienter. Läkarutbildning stärker också länets möjligheter att erbjuda högkvalificerad vård och säkrar därmed många viktiga arbetsplatser för våra duktiga medarbetare i vården. Läkarutbildningen skapar en stabil grund för en fortsatt utveckling av Örebro Universitet. Det ger fler unga bättre utbildningsmöjligheter och ger länet bättre förutsättningar till fler arbetstillfällen. Möjligheterna att rekrytera fast anställda läkare till såväl privat som offentligt drivna vårdcentraler kommer att öka när fler läkare utexamineras i Örebro. Det ger fler länsbor bättre läkarkontakter. USÖ kommer också att få bättre förutsättningar till högkvalitativ medicinsk forskning till gagn för alla patienter. På kort sikt kommer länsinvånarna inte påverkas alls. På längre sikt ger det oss ännu bättre möjligheter att rekrytera läkare. Flera av dem som utbildar sig i Örebro kommer säkert vilja stanna kvar och arbeta i länet. Idag råder det brist på läkare och fler utbildningsplatser är bra för länsinvånarna men också för hela landet. Det ökar på sikt tillgången på läkare, vilket betyder större trygghet och tillgänglighet till sjukvård för länsborna. Mer forskning till Örebro län som gör oss intressanta i forskningsvärlden. Det betyder dessutom att vi har säkrat den högspecialiserade sjukvården för länets invånare. Örebro Universitet och Universitetssjukhuset får en betydande roll i regionen, vilket gör att vi står starka inför kommande eventuella regionbildningar. Sjukvården i vårt län utvecklas och gynnas av samarbetet mellan länets sjukvård och läkarutbildningen. Kvalitet och nivå på sjukvården som erbjuds länets innevånare höjs, liksom universitetets och USÖs status. Detta leder till fler läkare i vårt län. Blivande läkare kommer under praktik och AT-tjänstgöring att upptäcka länets möjligheter. De hinner rota sig här och därmed söka jobb i länet. Läkarutbildningen är en mycket viktig milstolpe i vårt läns utveckling. Läkarutbildning i Örebro kommer att leda till förbättrad, förenklad och säkrare rekrytering av läkare inom länet. Det kommer i sin tur leda till ökad tillgänglighet på våra vårdcentraler och till vården i övrigt. Utbildningen bidrar även med att säkra kunskapsutveckling och forskning inom vården. Det förbättrar vården och ökar patientsäkerheten för länets invånare. Vi kommer att påverkas väldigt positivt. Om några år kommer det att finnas fler nyutbildade läkare som kan bidra till kortare vårdköer. De läkarstuderande som trivs med Örebro läns vackra natur och som skapat sig en fast bas i länet med familj och hus, kommer sannolikt vilja stanna kvar efter studier och AT-tjänst. Konkurrensen om läkare är dock stor, för att många ska stanna behöver sannolikt läkarlönerna höjas en aning.

13 14 Tebladet 3/10 Se Markurell på hemmaplan Mina vårdkontakter - enklare kontakt med landstinget via webben Tebladet lottar ut biljetter till en mustig historia I sommar bjuder Länsteatern på Hjalmar Bergmans klassiska komedi Markurells i Wadköping. Och man gör det på bästa tänkbara plats, i Wadköping, Örebro. Nu ska länsbornas kontakter med vården via webben bli enklare och säkrare. Landstinget testar det internetbaserade systemet Mina vårdkontakter, där man kan: av- och omboka tider förnya recept beställa tid förnya hjälpmedel kontakta vården med frågor. Systemet testas på Olaus Petri vårdcentral och Adolfsbergs vårdcentral i Örebro, med start i mitten av april. I mitten av maj ska Mina vårdkontakter även börja användas av alla ungdomsmottagningar i Örebro län. Sedan är tanken att det ska införas i hela landstinget. Maria Bülow, projektledare för Mina vårdkontakter, tror att systemet kommer att innebära stora fördelar för invånarna i länet. De stora fördelarna med systemet är att det är säkert, strukturerat och öppet dygnet runt. Som invånare kan man skaffa ett konto i Mina vårdkontakter. All information skickas krypterad och hanteras enligt lagar och regler för hälso- och sjukvården. Nu har du chansen att vinna två biljetter till någon av sommarens föreställningar. Skicka bara in talongen här nedan i tid, så deltar du i utlottningen. Romanen Markurells i Wadköping skrevs av Örebrosonen Hjalmar Bergman år Det är ur den här historien om värdshusvärden Harald Hilding Markurell som stadsdelen Wadköping fått sitt namn. Så vad kan vara bättre än att bjuda på en sommarteater just här? Öppet hus den 24 april i Kävesta och Fellingsbro Komedi med undertoner Markurells i Wadköping betraktas ofta som en komedi men har, i likhet med det mesta Bergman skrev, djupt tragiska undertoner. I Länsteaterns nya uppsättning utlovas en mustig historia om otrohet, ägande och utanförskap. I centrum står den bullrige herr Markurell som spelas av Henrik Johansson. Henrik är känd för TV-publiken från rollen som den unge advokaten Johan i Livet i Fagervik. De färgstarka Wadköpingsborna gestaltas under en händelserik examensdag anno Herr Markurells son Johan ska avlägga mogenhetsexamen och fadern är beredd att gå långt för att hjälpa sin son bli godkänd. Jag vill delta i utlottningen av biljetter till Länsteaterns sommarteater Samtidigt är stadens häradshövding Carl-Magnus de Lorche hotad av konkurs. En konkurs som tvingas fram av herr Markurell. Under denna junidag ställs allt på sin spets. Premiär den 20 maj Premiär är det den 20 maj på Spelgården i Wadköping. För regin står Alexander Öberg. Foto: Magnus Wahman. Spelgården: Spelgården i Wadköping är en utomhusarena utan tak i den gamla stadsdelen Wadköping som ligger i direkt anslutning till Stadsparken i Örebro. Du sitter på onumrerade träbänkar med ryggstöd. Ta gärna med sittunderlag och filt, försommarkvällarna kan bli kyliga. Om det blir regn: Eftersom du sitter i det fria, ta med kläder efter väder. Paraply är endast tillåtet på översta raden eftersom de skymmer för dem som sitter bakom. Pausservering: Föreställningen är cirka 3 timmar lång inklusive paus. I pausen finns möjlighet att köpa varmkorv, kaffe med mera. Om du inte vinner biljetter till föreställningen, kan du beställa biljetter hos Länsteatern. Tel: Biljettpris: 200 kr, studerande 100 kr. Kävesta folkhögskola har kulturprofil. Lördag 24 april är det Öppet hus på landstingets båda folkhögskolor, Kävesta folkhögskola och Fellingsbro folkhögskola. Passa på att göra ett besök! Studier vid folkhögskola kan ge grundskole- och gymnasiekompetens och behörighet till högskola och universitet. Kävesta kl Kävesta folkhögskola har en kulturprofil med inriktning på konst, musik och dans. Mellan kl kan du ta del av Kävestas verksamhet och prata med elever och lärare. Kävesta har dessutom utställningar, musikcafé och dansföreställningar under Öppet hus. Fellingsbro kl Fellingsbro folkhögskola har en inriktning mot funktionsnedsättningar. Här kan man bl a läsa till personlig assistent eller behandlingspedagog. Det finns också kurser om vildmark och samhälle. För mer information: Namn:... Adress:... Postnr. och ort... Telefon... Skicka in talongen till Tebladet, box 16 13, Örebro före 28 april. Märk kuvertet Markurells. Vinnarna meddelas personligen.

14 Tebladet 3/10 15 Minnen från vården förr Minnenas fotoalbum. Britta Rosenqvists son är cirka ett år och gillar utemiljön. Minnenas fotoalbum. Britta Rosenqvist själv med sin son. Föda barn på 1940-talet kunde vara tufft J ag var ung, jag skulle föda mitt första barn. Det var i slutet av 40-talet. Hade inte varit hos någon läkare eller barnmorska under graviditeten. Jag hade ingen som jag kunde prata med, anförtro mig åt, eller få något stöd av. Och jag hade aldrig sett någon förlossning. Så det blev lite chockartat när jag kom till BB. Fick lägga mig på en brits, och så kom ett biträde med raklödder och en hyvel och rakade mig. Det visste jag inte att de skulle göra. Efter blev det lavemang. Något som man inte varit med om förut. Ja, sen gick jag in till förlossningsrummet, och fick lägga mig. Första timmen var inte värkarna så svåra, men så mycket plötsligt, blev det fruktansvärt. Jag började jämra mig och skrika, och då kom en barnmorska och visade mig hur jag skulle använda lustgasen. Tre djupa andetag och sen klickade det till. Sedan gick hon, och jag låg där ensam och förtvivlad och sög lustgas. Och så ringde jag på signalen ofta. Då kom hon in och stängde av den. Sen sa hon uppmuntrande, det här går undan värre. Så gick hon och jag var ensam igen. Ingen som stödde eller tröstade mig. Det här varade nog ett par timmar. Men jag minns hur hon sa en gång att jag skulle inte skrika så högt, för jag skrämde en annan kvinna som låg strax intill. Ack ja! När jag så småningom fött mitt barn och var omskött och klar, lindade de om magen hårt. Jag tror att det kallades för spännlakan. Det var väldigt skönt. Det har väl varit borta länge nu. Jag rekommenderar det i alla fall. Man fick ligga kvar minst 5-6 dagar på den här tiden. Och de första dagarna blev vi omskötta som sjuklingar och låg kvar i sängarna. Jag har faktiskt kvar en liten anteckningsbok där jag skrivit upp hur hela dagen förflöt. Innan vi skulle åka hem fick vi sköta om och byta på babyn en gång. Det var navelbinda, stjärtlapp, blöja och mantel som skulle vikas om som ett paket, och till sist en gördel. Det här känner alla äldre kvinnor till. Inte var det lätt och det blev mycket tvätt. Tänk vad smidigt med dessa plastblöjor som finns nu. Britta Rosenqvist Agendan på BB 1949 Kl Väckning, febern, och så fick vi använda bäcken. Tvättfat i sängen och tandborstning. Kl Barnet bars in för amning. När det var klart kom två biträden som bäddade, dammsög och dammtorkade. Efter det frukost, allt i sängen. Blommorna som stått i badrummet bars in. Kl Amning. Ronden, lunch och bäcken. Inga toabesök. Kl Barnen ammas. Kl Besökstid. Papporna fick titta på sina barn genom en glasruta. Våra sängar bäddades om igen. Kl Middag. Kl Barnen ammas. Bäcken för tredje gången, och tvättvatten. Blommorna bars ut. Kl Fick vi skorpor och mjölk. Kl Amning av barnen. Vi behandlades som om vi var allvarligt sjuka Britta Rosenqvist födde sitt första barn, sonen Anders, den 2 augusti I slutet av 1950-talet kom dottern Gunilla. Redan då hade en hel del förändrats i synen på barnafödande, förlossningsvård, tidigare hemgång och annat. Och skillnaden mellan talet och i dag är enorm, säger Britta Rosenqvist, som nu har fyra barnbarn och sju barnbarnsbarn. Men visst var det lite skönt då på 1940-talet för en nybliven mamma, som var lite hängig. Man fick ligga i sängen i flera dagar och personalen bäddade, städade och skötte allt. Men mest kändes det som att vi behandlades som om vi var allvarligt sjuka. Och när jag väl skulle åka hem, så vågade jag knappt ta i min lille son. Andra hade ju skött om honom nästan hela tiden. Britta Rosenqvists minnen från den första födseln är från Torsby i Värmland. Några år sedan flyttade hon till Svinnersta i Sydnärke där hon fortfarande bor. Sitt andra barn födde hon på Askersunds sjukstuga. Även den händelsen tillhör en svunnen tid. Minnen. Britta Rosenqvist har anteckningsblocket kvar där hon skrev ner hur det gick till när hon fick sitt första barn Skriv om dina minnen från vården förr! Har du minnen från vården förr? Länstidningen Tebladet publicerar gärna minnen från vården. Skicka ditt bidrag till: Tebladet, Box 1613, Örebro. Märk kuvertet Minne från vården förr.

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Speciellt. Hälsoval. Speciellt korta & klara nyheter från landstinget. Nr 1 Februari 2010. Korta & klara nyheter från

Speciellt. Hälsoval. Speciellt korta & klara nyheter från landstinget. Nr 1 Februari 2010. Korta & klara nyheter från !!! Speciellt Korta & klara nyheter från Nr 1 Februari 2010 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget Nyheter från landstinget kan vara så mycket. Det kan vara ett reportage i Tebladet eller en

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara nyheter från Nr 3 April 2010 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det nya numret av Speciellt kan du läsa om: Remissfri bröstmottagning Bättre cancervård i länet

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral De har öppet på dagen måndag till fredag.

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 4 maj 2012 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: Ungas engagemang för fåglar i Varberga gav naturstipendium

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt korta & klara nyheter från landstinget Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2012 I det här numret av Speciellt kan du läsa om: Grå starr behandlas i Lindesberg Prognosen god

Läs mer

Korta & klara landstingsnyheter Nr 4 maj 2013. Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Korta & klara landstingsnyheter Nr 4 maj 2013. Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 4 maj 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: Användningen av antibiotika minskar i Örebro län

Läs mer

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen 2011-04-11 Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inledning Under de senaste åren har akutsjukvården varit i starkt fokus i Västra Götalandsregionen. En av orsakerna till detta är att politiken

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Speciellt. Mina vårdkontakter införs i hela länet. Speciellt korta & klara nyheter från landstinget. Nr 9 November Korta & klara nyheter från

Speciellt. Mina vårdkontakter införs i hela länet. Speciellt korta & klara nyheter från landstinget. Nr 9 November Korta & klara nyheter från !!! Speciellt Korta & klara nyheter från Nr 9 November 2010 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: Mina vårdkontakter införs i hela länet Karlskoga

Läs mer

Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder

Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder Friskbladet Botad från sin tandläkarskräck Nu är vi 23 000 i Kalmar län Tobak och tänder Hej! Vi är många i länet som har bestämt oss för att ha koll på hur tänderna mår utan att det ger obehagliga överraskningar

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt korta & klara nyheter från landstinget Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 7 september 2012 I det här numret av Speciellt kan du läsa om: Kolla när vi har öppet! Antibiotika är bra

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 10 november 2011 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: Storregion om två år 1177.se är Sveriges

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Mobil tandvård Öppet hus Tips för dina tänder

Mobil tandvård Öppet hus Tips för dina tänder t e d a l Friskb Mobil tandvård Öppet hus Tips för dina tänder Hej! Du är en av alla kloka invånare som har valt Frisktandvården. Tillsammans är vi nu över 16 000 personer i Kalmar län mellan 20 och 85

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre

Läs mer

Speciellt. Patientforum ny mötesplats på Universitetssjukhuset Örebro. Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt. Patientforum ny mötesplats på Universitetssjukhuset Örebro. Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 7 September 2011 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: Patientforum ny mötesplats på Universitetssjukhuset

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt korta & klara nyheter från landstinget Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 3 april 2012 I det här numret av Speciellt kan du läsa om: Cancer ökar risken för självmord Kontrollera

Läs mer

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING Sofia Ernestam Reumatolog, Karolinska universitetssjukhuset Registerhållare SRQ Projektledare 4D artriter Sofia Svanteson, Grundare

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Länstidningen. 25 november 2010 årgång 29 Till alla länsbor från landstinget. Dina synpunkter på vården är viktiga

Länstidningen. 25 november 2010 årgång 29 Till alla länsbor från landstinget. Dina synpunkter på vården är viktiga Tebladet. Länstidningen Vinn en mysig spahelg! TÄVLING SIDAN 16 25 november 2010 årgång 29 Till alla länsbor från landstinget GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLL Patientförslag mottages. Patienternas åsikter

Läs mer

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt Klienternas utmärkande tankar om kliniken Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt En av kärnpunkterna till att kunderna tar hjälp av er klinik är att kiropraktik kort och gott har hjälpt dem. Som ni

Läs mer

Sammanträde med Hälso- och sjukvårdsnämndens Södra samverkansberedning

Sammanträde med Hälso- och sjukvårdsnämndens Södra samverkansberedning Sammanträde med Hälso- och sjukvårdsnämndens Södra samverkansberedning Datum: 1 december 2008 Plats: Ledamöter: Anmält förhinder: Sekreterare: Medverkande: Hälsoverket, Oxelösund Britta Bergström, (S)

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Peter fixar dialysen själv

Peter fixar dialysen själv SIDAN 15 april 2010 årgång 29 Till alla länsbor från landstinget er a med tinget publiceras landstingebbplats Den har en r och design som gör att hitta information ebbplatsen är också g och användbar för

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR.

FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR. FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR. Matilda Ernkrans, riksdagsledamot och förstanamn på riksdagslistan, och Marie-Louise Forsberg-Fransson, landstingsstyrelsens

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården i Dalarnas län är uppbyggt kring länets primärvård och 26 vårdcentraler, öppenvårdsmottagningar, sjukhusen i Säter, Ludvika

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2016 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2016. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 NÖJDHET 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

Välkommen till Örebro läns landsting

Välkommen till Örebro läns landsting Välkommen till Örebro läns landsting 1 Här finns vi Norge Finland Danmark Sverige Örebro län ligger mitt i Sverige. Från Örebro är det är ca 20 mil till Stockholm och ca 30 mil till Göteborg. Fakta om

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

Vision för Alingsås Lasarett

Vision för Alingsås Lasarett Vision för Alingsås Lasarett april 2011 Inledning 3 1. Alingsås lasaretts självständighet ett föredöme 4 2. Basutbud på närsjukhuset 4 3. Specialiteter på närsjukhuset 5 4. En starkt utbyggd ambulanssjukvård

Läs mer

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004

Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Vad tyckte norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2004 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna?...1 Kontakt med vården...1 Första kontakten...1 Om vi blir förkylda...2 Norrbottningarnas betyg

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 8 oktober 2011 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: Unikt hälsoprojekt i Örebro moské Upptäck

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

TIME IS BRAIN LEAN BASERAT UTVECKLINGSDARBETE FÖR EN SNABBARE TROMBOLYS- BEHANDLING VID LÄNSSJUKHUSET RYHOV

TIME IS BRAIN LEAN BASERAT UTVECKLINGSDARBETE FÖR EN SNABBARE TROMBOLYS- BEHANDLING VID LÄNSSJUKHUSET RYHOV TIME IS BRAIN LEAN BASERAT UTVECKLINGSDARBETE FÖR EN SNABBARE TROMBOLYS- BEHANDLING VID LÄNSSJUKHUSET RYHOV Dr. Jonas Lind, överläkare,medicinkliniken, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping Dr. Robert Bielis,

Läs mer

Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader

Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden STROKE en folksjukdom Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Innehåll Vad är stroke? Hur kan vi behandla? Hur går det sen? Forskning Stroke och läkemedelsföljsamhet

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa

Läs mer

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN BRITT ENGDAL LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 1 sliten (sida 5, rad 10), väl använd, inte ny längre steg hörs (sida 6, rad 5), man hör att någon går växlar en hastig blick (sida 6, rad

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre

Läs mer

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten!

Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Anmäl hela teamet redan idag Gå 4, betala för 3! Stroke 2013 För hela teamet runt patienten! Hjärnans återhämtningsförmåga fysiologi och akut vård vid stroke! Hur kan vi samordna stödet för närstående

Läs mer

Första operationen september 2010

Första operationen september 2010 Första operationen september 2010 Oliver Vår son föddes med total dubbelsidig LKG-spalt. Första operationen som vi nu har genomfört gjordes när han var nästan 7 månader och då slöt de den mjuka gommen

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag för år 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnden har huvudansvaret för att östgötarnas behov av hälso- och sjukvård uppfylls

Läs mer

Lär dig mer om stroke och rädda liv!

Lär dig mer om stroke och rädda liv! Sommar i september Vilken sommar vi fick, hörrni! Och än verkar den inte vara slut... Härligt! Vi har haft ett lite väl långt sommaruppehåll från nyhetsbreven men är säkra på att du inte saknat oss förrän

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Friskbladet. Kyssar på olika språk Blir vi årets marknadsförare? Akuttandvård ingår

Friskbladet. Kyssar på olika språk Blir vi årets marknadsförare? Akuttandvård ingår Friskbladet Kyssar på olika språk Blir vi årets marknadsförare? Akuttandvård ingår Nytt år nya möjligheter Nu har vi summerat år 2012 och känner oss väldigt glada över den positiva respons vi fått kring

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet, Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Exempel på de

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial sidan 1 Författare: Daniel Zimakoff Vad handlar boken om? Boken handlar om Oskar och hans familj som är på semester i Rumänien. Oskars kompis Emil är också med. De bor hos Ion som har en hund som heter

Läs mer

252st patientenkäter. Du har idag behandlats av en, Tandläkarstudent som går på termin: Totalt 252 st

252st patientenkäter. Du har idag behandlats av en, Tandläkarstudent som går på termin: Totalt 252 st 252st patientenkäter Du har idag behandlats av en, Tandläkarstudent som går på termin: Totalt 252 st Vi ber dig att fylla i följande sidor, dina synpunkter är viktiga. Dessa gör att vi hela tiden ska kunna

Läs mer

Kent Carlsson, (s) ordförande Marie Greger, Tekniska förvaltningen

Kent Carlsson, (s) ordförande Marie Greger, Tekniska förvaltningen 2010-10-13 1 (4) Tid 19.00 20.45 Plats Närvarande Presidium: Sekreterare: Inbjudna: Skepplanda Bibliotek Kent Carlsson, (s) ordförande Marie Greger, Tekniska förvaltningen Lone Dockered, primärområdeschef

Läs mer

Ett gott liv för alla i Östergötland

Ett gott liv för alla i Östergötland Ett gott liv för alla i Östergötland 2014 www.lio.se Hej! Det här är ditt och alla andra länsinvånares landsting. Den skatt du betalar finansierar vården. Vårt uppdrag är att ge dig bästa möjliga hälso-

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Roche AB. Sociala och ekonomiska konsekvenser av cancersjukdom. Bröstcancer och övriga cancerformer. Juni 2010

Roche AB. Sociala och ekonomiska konsekvenser av cancersjukdom. Bröstcancer och övriga cancerformer. Juni 2010 Roche AB Sociala och ekonomiska konsekvenser av cancersjukdom Bröstcancer och övriga cancerformer Juni 1 Bakgrund och syfte Roche har tillsammans med BRO genomfört en undersökning bland personer som har

Läs mer

I Barnavdelningen på 1177.se kan du även läsa och se film om oss och många fler. Billy Bläckfisk får ett stick

I Barnavdelningen på 1177.se kan du även läsa och se film om oss och många fler. Billy Bläckfisk får ett stick I Barnavdelningen på 1177.se kan du även läsa och se film om oss och många fler. Billy Bläckfisk får ett stick 1 1 Den här sagan finns som film också I Barnavdelningen på 1177 Vårdguidens webbplats finns

Läs mer

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner MÄVA medicinsk vård för äldre Vård i samverkan med primärvård och kommuner 1 300 000 Vi blir äldre 250 000 200 000 150 000 100 000 85 år och äldre 65-84 år 0-64 år 50 000 0 2008 2020 Jämförelse av fördelningen

Läs mer

PROTOKOLL. Landstingets pensionärsråd Vid protokollet. Mikael Johansson Sekreterare. Justerat den 1 (6) Sammanträdesdatum

PROTOKOLL. Landstingets pensionärsråd Vid protokollet. Mikael Johansson Sekreterare. Justerat den 1 (6) Sammanträdesdatum 1 (6) Vid protokollet Mikael Johansson Sekreterare Justerat den Åke Eriksson Ordförande Ulf Grell Justerare 2 (6) Närvarande ledamöter Kerstin Karlsson (S) Sven-Olof Reinholdsson (S) Sten Lang (MP) Christina

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

Fäst patientetikett här. Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus

Fäst patientetikett här. Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus Fäst patientetikett här Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus 1 Inskrivning 1. När du kom fick du ta en nummerlapp. Detta är viktigt eftersom det är vårt sätt att följa din väntetid

Läs mer

Liv och hälsa i Västerbotten. Uppdateread april 2016

Liv och hälsa i Västerbotten. Uppdateread april 2016 1 Liv och hälsa i Västerbotten Uppdateread april 2016 SE VÅR FILM HÄR: www.vll.se/hundrafemtio Västerbottens län 3 Landstingets huvuduppdrag 4 Hälso- och sjukvård Tandvård Handikappverksamhet Folkhälsa

Läs mer

Nationella. Lustgaskonsortiet

Nationella. Lustgaskonsortiet Nationella Lustgaskonsortiet 1 Grafisk formgivning: Kent Forsberg, informationsenheten, Norrbottens läns landsting, november 2009 Foto: Thomas Alvreten, Erik G Svensson, Katarina Löfgren/MASKOT, Per Björkman

Läs mer

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 och Vårdguiden - två starka varumärken Våra invånartjänster tidigare Invånartjänster med 1177 Vårdguiden Invånartjänster medverkar till

Läs mer

Jakten på Hillevis behandling

Jakten på Hillevis behandling Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Speciellt. Ny region Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt. Ny region Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt korta & klara nyheter från landstinget Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 8-9 oktober 2012 I det här numret av Speciellt kan du läsa om: Ny region 2015 Hjälpmedelsguide & behovstrappor

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

Protokoll från Rådets möte 16/5-08

Protokoll från Rådets möte 16/5-08 Protokoll från Rådets möte 16/5-08 Plats: Skepparegatan 5b, Anhörigcenters konferenslokal Närvarande: Torgny Lööv, Astor Jonsson, Elisabeth Westin, Birgitta Ring, Pernilla Unander, Lena Österlund, Annelie

Läs mer

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp En liten saga om barns rättigheter i landstinget efter en förlaga från Stockholms läns landsting Det var en gång fyra kompisar

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Linneas tandvårdsbesök!

Linneas tandvårdsbesök! Linneas tandvårdsbesök! Ett förbättringsarbete inom Linnea-6 projektet RoseMarie Hansen Leg. Tandhygienist, sjukhustandvården Växjö Johanna Syrén Leg. Tandhygienist, folktandvården Tingsryd 1. Bakgrund

Läs mer

Skattekronans fördelning: 10,77 kr

Skattekronans fördelning: 10,77 kr Skattekronans fördelning: 10,77 kr Kultur, utbildning och friluftsliv (0,16kr) Habilitering o hjälpmedel (0,21kr) Tandvård (0,30kr) Läkemedel (1,37kr) Kollektivtrafik och övrig reg verk (0,63kr) Politisk

Läs mer

Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna

Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna Folktandvården Kronoberg - en del av det lilla landstinget med de stora möjligheterna Innehållsförteckning 1 2 3 4 5 6 8 9 10 12 Vår verksamhetsidé och vision Med patienten i fokus Hur ofta ska man besöka

Läs mer

Närvård i västra Sörmland

Närvård i västra Sörmland Närvård i västra Sörmland har varit i gång som projekt i två år. Jag har precis skrivit ihop en sammanfattning av arbetet som skett det senaste året, den går snart att läsa på hemsidan En sammanfattning

Läs mer