UNG GENERATIONS SPARANDE

Transkript

1 UNG GENERATIONS SPARANDE Kandidatuppsats i Företagsekonomi Niclas Johansson VT 2010:KF36 I

2 Svensk titel: Ung Generations Sparande Engelsk titel: Young Generation Of Savings Utgivningsår: 2010 Författare: Niclas Johansson Handledare: Clary Jönsson Abstract This study will try to present the saving of young generations (15-30 years) and what kind of attitude they have towards saving money. The last year the author has been a board member in BUFS (Borås University Finance Society) at Högskolan i Borås. Different bankers have been invited and they have spoken of different opportunities of saving money that we have and they have also presented which way they think is the right one if you are in the beginning of your saving. After the author has listened to them he started to wonder how younger people, years, would like to handle their capital. The author s interest for this subject grew stronger when reading an interview from 2008 (Svenskt Näringsliv ). Linda Hedström, an expert at Svenskt Näringsliv, was interviewed about the young generation s consumption habits. She expressed that today there are many new aspects to take in count when discussing the consumption habits of younger generations. She also described the young generation of today as the everconnected digital generation who are in favor of consumption, but no to advertising. This meant that the interest was awakened and the subject was chosen to investigate young people and their attitude towards capital. This study will present statistics from SCB, Statistiska centralbyrån, and to do that a qualitative method has been used, which means that you focus on a few cases, and interviews with asset managers in Borås has been made. That have been done to try to present to you young generations attitude to capital and if the asset managers have noticed a difference in the attitudes towards capital in different generations. This study will be presented to you in Swedish. Keywords: Future savings, Faster flow of information, Attitude towards capital amongst young generations II

3 Sammanfattning I denna studie skrivs det om den unga generationens (15-30 år) sparande och vad dessa har för inställning till kapital. Det har även studerats om bankerna märkt av någon skillnad mellan de olika generationerna. Författaren till denna studie har suttit med i styrelsen i finansföreningen BUFS (Borås University Finance Society) på Högskolan i Borås under det senaste året, år 2009, och därigenom stött på flera banktjänstemän som bjudits in som talare på Högskolan i Borås. Dessa har pratat om de olika sparmöjligheter som finns för oss privatpersoner samt de alternativ som de anser värda att satsa på om man är i början av sitt sparande. Detta har inneburit att funderingar över hur yngre människor (15-30 år) ställer sig till att spara har väckts. Intresset för detta område växte ytterligare när en intervju från 2008 lästes (Svenskt Näringsliv, ) där Linda Hedström, Svenskt Näringslivs expert på ungdomars konsumtionsvanor, berättade att det är många nya aspekter att ta hänsyn till när studier utförs om ungdomars konsumtionsvanor. Förvaltningen av kapital sker inte på samma sätt som förr, för 60 år sedan då våra far- och morföräldrar växte upp, och hon säger även att dagens ungdomar beskrivs som "den ständigt uppkopplade digitala generationen som säger ja till konsumtion men nej till reklam". Detta ledde till att författaren blev nyfiken och intresserad av att få veta mer om dagens ungdomar och deras inställning till kapital, eftersom dagens ungdomar, enligt Linda Hedström ( ), väldigt gärna konsumerar bort sitt kapital. För att undersöka detta har statistik tagits fram från SCB, Statistiska centralbyrån, och sedan har en kvalitativ undersökning använts, vilket inneburit att fokus varit på att få djupare information ur ett mindre antal fall. Detta då kapitalförvaltare på större företag (Svenska Enskilda Banken, Handelsbanken, Swedbank och Acta kapitalförvaltningar) i Borås har intervjuats. Detta har gjorts för att ta reda på om bankerna och dess kapitalförvaltare har märkt av en skillnad hos den yngre generationen jämfört med den äldre. Nyckelord: Framtida sparande, Snabbare informationsflöde, Inställning till kapital i yngre generationer III

4 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Problemformulering Syfte Avgränsning Forskningsfråga Metod Vetenskaplig utgångspunkt Val av metod Kritisk granskning av metoden Alternativa metoder Referensram Vetenskapliga artiklar Statistik Förändringar på finansmarknaden Legitimitets- och Intressentteorin Empiri Resultatredovisning Analys Diskussion och slutsatser Diskussion Slutsatser Referenser Källförteckning Böcker Vetenskapliga artiklar Internetsidor Tabeller Intervjuer Bilagor Intervjuguide Intervjufrågor till kapitalförvaltarna Intervjuer Intervju med Karl Xavier, kapitalförvaltare på Acta Intervju med Johan Evertsson, kapitalförvaltningschef på Swedbank Intervju med Marko Löf, placeringsrådgivare på Handelsbanken Intervju med Andreas Moe, kapitalrådgivarchef på SEB IV

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund Det ämne som i detta arbete kommer undersökas och diskuteras är framtida sparande och fokus har legat på bankens roll då studien undersökt om en förändring i attityden gentemot kapital kan märkas hos de yngre generationerna i dagens samhälle utifrån bankernas synvinkel. Författaren har suttit med i styrelsen i finansföreningen BUFS, Borås University Finance Society, på Högskolan i Borås under år 2009 och därigenom stött på flera banktjänstemän som pratat om olika sparmöjligheter vilket lett till att han börjat fundera på hur olika människor förvaltar sitt kapital. När diskussioner förs med andra i samhället, både unga som gamla, om hur de skulle gå tillväga för att spara pengar, är det många som säger att de skulle gå genom en bank. Detta för att ta hjälp av deras expertkunskap oavsett om de har tänkt sig att spara på ett sparkonto, i fonder, aktier eller annat sparsätt fastän många nya aktörer finns på marknaden. Intresset för detta ämnesområde blev ännu större när en intervju med Linda Hedström, som är Svensk Handels expert på ungdomars konsumtionsvanor, lästes. I intervjun som publicerades i maj 2008 (Svenskt Näringsliv, Publicerad: ) berättar hon att när ens farfar var ung så innebar inte shopping detsamma som det gör idag. Då skedde konsumtionen för att det verkligen behövdes. Idag kan många handla exempelvis ett par skor bara för att inte gå tomhänt ut ur butiken. Den äldre generationen fick arbeta från femton års ålder till dem var sjuttio. Idag är det vanliga att studier och resor upptar stora delar av ens ungdom innan ett ansvar tas i arbetslivet samtidigt som många vill gå i pension redan vid 55 års ålder. Dagens ungdomar (18-30 år) kallas enligt Linda för: - Den ständigt uppkopplade digitala generationen som säger ja till konsumtion men nej till reklam. Att den yngre generationen ständigt är uppkopplade är även Lindsay Dobson (2010) inne på i sin studie The Net Generation, i vilken hon studerar ifall olika teknologier så som webbkameror och Skype kan användas som hjälpmedel vid behandlingar av ungdomar. I studien säger Lindsay att teknologi kan användas vid behandlingar då den yngre generationen har växt upp med den och blivit så påverkade av den att unga människor använder sina online-identiteter på olika sätt även i verkliga livet. Samtidigt som den yngre generationen anses, av Linda och Lindsay, vara ständigt uppkopplade så uttrycker Linda även att en förändring skett i samhället då konsumtion har fått en stor betydelse. Kapitalet förvaltas således inte längre på samma sätt. Även betalningsmetoderna har förändrats och det är ofta kreditkort som gäller istället för kontanter

6 Alla har idag tillgång till Internet. Internet är en relativt ny teknologi som har slagit stort över hela världen och används både av privatpersoner samt företag för att sprida information. Detta har lett till att även finansiell information kan spridas betydligt snabbare än vad som tidigare har varit möjligt. Som tidigare har nämnts, i kapitel 1.1 på sidan 1, så finns det de som anser att den yngre generationen ständigt är uppkopplade. Även äldre människor använder sig av Internets tjänster men det är framförallt unga personer som lyckats anpassa sig bäst till ett liv med Internet. Echeburua (2010) är i sin studie, Addiction to new technologies and to online social networking in young people: A new challenge, inne på att Internet har haft störst påverkan på unga människor och att Internet erbjudit många bra lösningar till olika problem. I sin studie skriver Echeburua att det är viktigt att vara noga med sin användning av Internet. Detta för att inte bli besatt och inte längre klara av att hantera sitt användande av Internet. Att så många unga människor använder sig av Internet har de nya aktörerna på finansmarknaden tagit fasta på och företag så som Avanza, Nordnet samt SIX, vilka är tre större nya aktörer, erbjuder sina tjänster direkt över Internet vilket innebär att kunderna inte längre behöver gå till en fysisk bank för att exempelvis göra finansiella transaktioner börsmarknaden. Intresset för detta område blev ännu större när upptäckten gjordes att det fanns flera artiklar som talade emot varandra angående om vad unga människor, i denna studie menas de mellan år, har för inställning till att spara. En studie som talar för att en förändring har skett är den utförda studien av Penman och McNeill (2008). Deras studie visar att unga generationer utvecklar konsumtionsvanor som skiljer sig mycket från de som tidigare generationer har uppvisat. Tidigare generationer har fokuserat mer på att spara för framtiden och att använda sig av redan innehavda tillgångar och alltså inte låna till inköp. Många unga visar en avslappnad inställning till att spendera och till skulder. Detta kan enligt Penmans och McNeills studie sägas vara en växande trend inom unga människors konsumtionsmarknad. De anser att en ökad användning av krediter och belåningstjänster är något som syns tydligt inom denna generation. Även Attanasio och Weber (1994) är inne på att konsumtionen har ökat. Detta hävdar de beror på att det skett en förändring i den framtida förväntade inkomsten, främst märks detta hos den yngre generationen då undersökningar utförs på siffror från åren 1987 och Attanasio och Weber menar att konsumtionsboomen uppkom eftersom befolkningen trodde att de i framtiden skulle inbringa en större permanent inkomst och konsumtionen ökade då yngre människor försökte att överföra dessa framtida intäkter till nutiden. En annan studie som är utförd av Webley och Nyhus (2006) visar att det beteende som går att se hos föräldrar influerar det beteende som deras barn har gällande ekonomiska frågor. Deras studie analyserar en yngre generation som är år. Dessa har jämförts med sina föräldrar för att på så sätt utforska om ifall en viss attityd till ekonomiska problem och ekonomiska beslut överfördes från en generation till en annan. Webley och Nyhus studerade olika synvinklar av ekonomisk socialisering samt om dessa hade något inflytande på det ekonomiska beteendet i vuxen ålder. Resultatet som de i sin studie kommer fram till visar att föräldrarnas beteende till ekonomiska frågor, som att diskutera dessa med sina barn eller inte, har en svag men ganska tydlig inverkan på barnens inställning till ekonomi samt på deras ekonomiska beteende när de ska börja ta sina egna ekonomiska beslut. En annan artikel som behandlar den påverkan som varje individ får - 2 -

7 med sig från sin uppväxt skrevs av Sandra Timmermann (2006). Hennes artikel beskriver hur påverkan från äldre generationer lever kvar hos nästkommande generationer när dessa i sin tur blir äldre. Som exempel menar hon att mor- och farföräldrar kan spela en stor roll i att ingjuta ett bra sparbeteende hos sina barnbarn. Ytterligare en studie som visar på att fler unga människor borde spara idag än tidigare är en studie utförd av Dyran, Edelberg och Palumbo (2009). De menar att då populationen blir äldre och då en babyboom kan anses härledas till 80- och 90-talet, då dessa generationer är väldigt stora, så borde en uppgång i sparandet gå att märka. Detta eftersom dessa generationer börjar uppnå en ålder då de börjar tjäna egna pengar och måste börja ta egna ekonomiska beslut. Även Frederic (2003) skriver i sin studie att den förändring i det privata sparandet som förts upp till diskussion till största del beror på att det sker förändringar i demografin. Han tar upp exempel på mikroekonomiska faktorer som också kan påverka sparandet men poängterar att den största faktorn alltid kommer att vara hur demografin i landet förändras över tiden. Därmed anser han att förändringen kanske inte är så stor som det misstänks utan att den skiftning som skett endast beror på demografin. Även Deaton och Paxson (2000) diskuterar att beroende på hur demografin ser ut så använder befolkningen i olika länder sitt kapital på olika sätt. Om det finns en stor yngre generation så sker endast en liten skiftning i sparandet om befolkningen blir rikare då mer pengar måste användas till konsumtion. Om däremot den yngre generationen inte är så stor och landets befolkning skulle bli rikare så finns möjligheten att det sker en större skiftning uppåt i privatpersoners sparande. Demografin kan således spela en stor roll i hur det upplevda sparandet är i ett land

8 1.2 Problemformulering Enligt studier utförda av Penman och McNeill (2008) samt Attanasio och Weber (1994), vilka även kortfattat beskrevs i kapitel 1.1 på sidan 2, har alltså unga generationer utvecklat konsumtionsvanor som skiljer sig mycket från de som tidigare generationer har uppvisat. De menar att tidigare generationer har fokuserat mer på att spara för framtiden och att använda sig av redan innehavda tillgångar och alltså inte låna till inköp. Många unga visar, enligt Penmans och McNeills (2008) studie, en avslappnad inställning till att spendera och till skulder och enligt Attanasio och Weber (1994) så beror det på att en mer tydlig förväntan på framtida inkomster finns och flertalet av den yngre generationen ser konsumtionen av produkter som inte är väsentliga som förtjänade eller som en belöning. Detta kan sägas vara en växande trend inom unga människors konsumtionsmarknad. Ökad användning av krediter och belåningstjänster är något som syns tydligt inom denna generation enligt Penman och McNeill vilket även Attanasio och Weber håller med om. De vill med sina studier visa att det är allt mer vanligt att konsumenter väljer att konsumera sitt intjänade kapital istället för att spara till framtida ändamål. Det gäller att vara uppmärksam och medveten om denna trend. Är detta en trend som kan sägas gälla för hela populationen eller är det bara inom den unga generationen som en ökad användning av krediter går att upptäcka? Kreditkortsindustrin är något som har utvecklats till att bli en väldigt stor finansiell tjänst som används av de flesta hushåll oavsett vilken inkomstnivå som hushållet har visar en studie utförd av Warwick och Mansfield (2000). Industrin började utvecklas redan efter andra världskriget men det är först nu den har fått ordentlig fart och är ett system som stimulerar hushållets och personlig konsumtion. År 2000 skedde kredittransaktioner procent oftare än kontanta transaktioner. Dagens yngre människor har, enligt Warwick och Mansfields studie, växt upp i ett kreditkortssamhälle och växt upp med att många är skuldsatta och använder därför krediter fritt. Enligt CSN så betalar de ut cirka 23 miljarder i lån till närmare personer som studerar. Även de kapitalförvaltare (Karl på Acta kapitalförvaltningar, Andreas på Skandinaviska Enskilda Banken, Johan på Swedbank samt Marko på Handelsbanken) som intervjuats är inne på att fler är skuldsatta. De anser att konsumenter idag hör reklam för flera olika kreditbolag dagligen vilket innebär att dessa hela tiden blir påverkade till att skaffa sig olika kreditkort eller ta smålån. Vad är det som har gjort att alla dessa nya aktörer har vunnit mark och nu konkurrerar med bankerna? En annan studie, som även presenteras i kapitel 1.1 på sidan 2, som är utförd av Webley och Nyhus (2006) visar att det finns tendenser till att beteenden förs över från den ena generationen till nästa. Detta scenario skulle då tala emot att den yngre generationen (15-30 år) skulle ha en annorlunda inställning till att spara pengar. Webley och Nyhus undersökning visar att det beteende som går att se hos föräldrar influerar det beteende som deras barn har gällande ekonomiska frågor. Deras studie analyserar en yngre generation som är år. Den undersökta gruppen jämfördes sedan med sina föräldrar i ett försök att utreda om en viss attityd och inställning till olika ekonomiska frågor överfördes från en generation till en annan. I studien kommer de fram till ett resultat som - 4 -

9 visar att det beteende som föräldrarna har till ekonomiska frågor har en svag men ganska tydlig inverkan på barnens inställning till ekonomi samt på deras ekonomiska beteende när de ska börja ta sina egna ekonomiska beslut. En annan studie som är inne på samma linje som Webley och Nyhus (2006) är den som skrevs av Timmermann (2006), vilken också presenterats i kapitel 1.1 på sidan två. Även denna studie visar att äldre generationer kan ha en väldigt stor inverkan på nästkommande generationers sparbeteenden, då dessa kan hjälpa barn att redan i tidig ålder utveckla goda värderingar och en bra arbetsmoral för att de ska lyckas i livet. Timmermann syftar främst på moroch farföräldrarna som ofta ställer upp som barnvakter och spenderar mycket tid med sina barnbarn och därigenom fungerar som förebilder för nästa generation. Ytterligare en studie som talar emot att det skulle vara färre unga sparare idag skrevs av Dyran, Edelberg och Palumbo (2009). Denna studie visar att då generationerna som är födda på 80- och 90-talet är stora och kan anses vara den senaste babyboomen så borde även en uppåtgående trend märkas i antalet yngre sparare då dessa nu börjar nå en ålder då de tjänar egna pengar och med det får ta egna ekonomiska beslut. De begrepp som i studien kommer att studeras närmare är framtida sparande, snabbare informationsflöde och inställning till kapital i yngre generationer. Nedan kommer kort beskrivas vad som menas med dessa och hur de ska studeras: Framtida sparande: Med detta begrepp menas om bankerna har märkt av en förändring gentemot sparande av pengar. Begreppet är övergripande över vad studien kommer att fokusera på att studera vilket även tar form i forskningsfrågorna då studien ska undersöka om och i så fall hur bankerna märkt av att en förändring är på väg eller om de arbetar för att i framtiden lyckas behålla samma antal kunder som idag. Detta för att få folk att spara i samma utsträckning så att de kan fortsätta låna ut pengar. Snabbare informationsflöde: Meningen med detta begrepp är att visa frekvensen på hur snabbt informationen färdas i världen. Frekvensen ökar då nya tekniker hela tiden utvecklas och blir allt mer effektiva. Detta medför att privatpersoner lättare kan ta med sin dator och mobil vart som helst i världen och med hjälp av dessa hålla sig uppdaterad på ett snabbt och enkelt sätt vilket innebär det att det går att bli allt mer självständig i sina beslut. Detta beskrivs även i studien som utfördes av Warwick och Mansfield (2000) vilken presenterats i kapitel 1.2 stycke 2. De menar på att det går att betala på så många olika sätt, bland annat med kreditkort, vilket möjliggör information, i detta fall pengatransaktioner, att snabbt bli utförda utan att kontanter behöver användas. Yngre generationers inställning till att spara: Detta begrepp är lite av en central utgångspunkt till varför forskningsområdet har valts. Denna studie kommer undersöka om ungdomar idag hellre konsumerar sina pengar nu än att spara tills de blir äldre och om det i så fall går att se skillnader mellan olika generationer vilket Linda Hedström ( ) på Svenskt Näringsliv menar att det går att göra, se även kapitel 1.1 sidan 1. Även Penman och McNeill (2008) har i en studie utfört en undersökning på yngre människors konsumtionsvanor och kommit fram till att en ökad konsumtion går att se hos denna generation

10 I detta kommer utgångspunkten i studien finnas vilken leder fram till den frågeställning som kommer att undersökas i denna studie. Samtidigt som tekniken fortsätter att utvecklas så innebär det också en utveckling och förändring på finansmarknaden. Så är en förändring i sparandet något som går att märka och är det verkligen något vi måste lägga stor uppmärksamhet på då det är oerhört svårt att utföra en korrekt mätning på hur mycket som sparas, vilket Garner (2006) diskuterar i sin studie. Vidare diskuterar han i sin studie att det finns flera faktorer som kan innebära att det sker en skiftning i sparandet. Han påstår inte att det inte är ett negativt sparande i världen men han vill poängtera att det är oerhört svårt att med säkerhet veta att det är så alarmerande som det framställs

11 1.3 Syfte Syftet är att undersöka vad den yngre generationen (15-30 år) har för inställning till att förvalta sitt kapital och om bankernas kapitalförvaltare märkt av en skillnad i inställningen hos olika generationer. Detta ska undersökas utifrån bankernas kapitalförvaltares synvinkel då studien har gjorts för att undersöka om bankerna märkt av en skillnad i inställningen till att förvalta kapital. 1.4 Avgränsning I studien har avgränsningar gjorts till att undersöka hur de forskningsfrågor som har valts att användas påverkar bankerna och andra kapitalförvaltare i Borås. I studien att få fram ett svar på dessa frågor har även avgränsningar och specificeringar gjorts angående metod. Därmed har kvalitativa intervjuer utförts med fyra stycken berörda kapitalförvaltare, vilka är Andreas, Johan, Marko och Karl (se ). Avgränsningen som har gjorts är till Borås och några större aktörer (Skandinaviska Enskilda Banken, Handelsbanken, Swedbank Sjuhärad och Acta kapitalförvaltningar) inom kapitalförvaltning och även undersökningar om vad de gör för att i framtiden behålla lika många kunder och sitt kapital till utlåning då kapitalbasen är nog så viktig i dagens samhälle har utförts

12 1.5 Forskningsfråga Den forskningsfråga som kommer att användas när utförandet av denna studie görs samt de underfrågor som medföljer den valda forskningsfrågan i denna undersökning är följande: 1. Vad har yngre generationer för inställning till kapital jämfört med den äldre generationen och hur ser bankernas kapitalförvaltare på denna inställning? 2. Kommer bankernas kapitalförvaltare att vidta åtgärder för att förändra denna inställning om de anser det nödvändigt? - 8 -

13 2 Metod 2.1 Vetenskaplig utgångspunkt Det finns många olika metoder och tillvägagångssätt när man ska utföra en studie. I denna studie har ett urval gjorts utifrån de olika samhällsvetenskapliga metoderna som finns. I detta kapitel kommer de metoder som använts i studien att presenteras och vad de innebär kommer beskrivas. En diskussion kommer även föras om de alternativa metoder vilka i denna studie inte har använts. Olika metodböcker har använts för att fördjupa kunskapen inom metodområdet. Dessa metodböcker har sedan använts till att utföra denna studie på bästa möjliga sätt. Detta har medverkat i beslutsprocessen om vilken metod som är den bästa i en sådan här samhällsvetenskaplig studie. Det finns flera vetenskapliga utgångspunkter att välja mellan när en studie ska utföras. När man ska undersöka något krävs det att man väljer om man ska utgå från teorin eller inhämta data från empirin. Andersen (1998) diskuterar två olika exempel på synsätt som går under namnen deduktiv respektive induktiv metod. Den deduktiva vägen kan kallas för bevisföringens väg och induktion kan kallas upptäcktens väg. Båda dessa begrepp anger olika sätt med vilkas hjälp man kan dra vetenskapliga slutsatser. Om man i studien väljer att utgå ifrån de generella principer som sedan tidigare dragits angående det område man ämnar undersöka använder man sig av den deduktiva metoden. Ifall istället empirin undersöks först för att sedan gå till det generella använder man sig av den induktiva metoden och den är enligt Andersen (1998) vanlig när man utgår ifrån ganska få personers upplysningar och vill säga något generellt. Den metod som har använts i studien är ett teoretiskt synsätt, det induktiva synsättet, vilket inneburit att först har empirin studerats och sedan har det allmänna undersökts för att på så vis försöka komma fram till en hypotes eller slutsats om den studie som har gjorts. Utgångspunkt har även tagits i den hermeneutiska läran vilket innebar att detaljrikare information införskaffats genom kvalitativa intervjuer med berörda banktjänstemän och på så sätt har djupare studier utförts på de utvalda bankerna (SEB, Handelsbanken, Swedbank och Acta Kapitalförvaltningar). Hermeneutikens centrala egenskap är att den är en tolkningslära. Andersen (1998) väljer även att betona att hermeneutiken är en tolkningsvetenskap. Texter av olika slag kan ses som symboliska handlingar som kräver tolkning. Redovisning är en text som behöver tolkas. Hermeneutik används då texter behöver tolkas för att kunna förstås dess innehåll. Ett positivt teoretiskt förhållningssätt har använts när studien utförts. Positiv teori innebär att en hypotes prövas för att undersöka om den kan omvandlas till att bli en erkänd sann teori. Det är då viktigt att efter en undersökning av en hypotes så ska hypotesen inte bara kunna beskrivas utan även förklaras. Dels varför det är som det är men även hur framtiden kommer att bli. Denna teori beskrivs och diskuteras i boken Accounting Theory skriven av Godfrey m.fl. (2006). I denna bok diskuterar professor Godfrey med flera vidare att den positiva teorin är beskrivande, förklarande eller förutsägande. Detta då undersökningar utifrån den positiva teorin studerar varför människor beter sig på ett - 9 -

14 visst sätt. Teorin har således använts i denna studie då studien gått ut på att undersöka en hypotes för att se om den stämmer överens med verkligheten. Detta då den positiva teorin enligt Godfrey m.fl. (2006) fokuserar på hur verkligheten ser ut. Man bortser då från andra teorier så som den normativa teorin som istället fokuserar på hur människor borde göra. Då det som har undersökts inte studerats så noga tidigare har den utgångspunkt som använts varit att intervjuer var att föredra för att få reda på mer bakomliggande faktorer och därför har en kunskap byggts om hur man kan gå till väga när man utför en kvalitativ intervju och nedan diskuteras det vidare om den metod som har valts. 2.2 Val av metod När en studie ska utföras måste ett val göras då en studie kan utföras på flera olika sätt. Ett vanligt samlingsbegrepp är samhällsvetenskaplig metod och beskriver de tillvägagångssätt som väljs då en undersökning genomförs. Andersen (1998) anser att generellt kan metod anses vara läran om de tillvägagångssätt som det finns möjlighet att använda sig av i en studie då data samlas in och sedan bearbetas så att resultatet blir kunskap. Metod är ett systematiskt sätt att undersöka verkligheten på och läran om metod innehåller ofta olika föreskrifter om vad som är rätt och fel i speciella situationer. Valet av ett konkret tillvägagångssätt bestäms enligt Andersen (1998) av varje situation och det är upp till undersökaren att välja det sätt som innebär att studien blir så bra som möjligt. Ofta görs detta val på få upplysningar och viktigt att tänka på är därför att ha klart för sig vilka upplysningar som valet baseras på samt att en vetskap finns om vilka argument som valet vilar på. Ofta brukar skillnaden dras mellan två huvudformer av metoder inom det samhällsvetenskapliga synsättet. Dessa två är de kvalitativa och kvantitativa metoderna. Vid användning av den kvalitativa metoden är det centrala att studien utförs genom att olika tillvägagångssätt används för att samla in data. Dessa data skapar en djupare förståelse av det som undersökts i studien. Kunskapssyftet är först och främst förståelse och inte förklarande. Vid användning av kvantitativa metoder används desto mer statistik och ganska klara riktlinjer för hur undersökningen ska genomföras. Här är kunskapssyftet att först och främst orsaksförklara de fenomen som undersökts. Andersen (1998) anser att det metodval som sedan väljs ska inte bestämmas av det tillvägagångssätt som känns till eller som den som utför studien gillar att använda. Det som ska presenteras i studien samt det som är möjligt att få fram i studien ska ligga bakom den metod som väljs för användning i undersökningen. Det största argumentet för val av metod är alltså att kunskapssyftet, problemställningen samt objektområdet avgör vilken metod som används i studien. I studien har en kvalitativ metod använts istället för en kvantitativ. Detta innebar att fokus har lagts på ett mindre antal fall och i dessa har försök gjorts att finna svar till de frågor studien arbetar efter på en djupare nivå istället för att ha utfört en undersökning där en stor ytlig kunskap hade uppnåtts. Detta har gjorts då, som nämnts i avgränsningen, studien är avgränsad till att studera yngre generationers inställning till kapital i Boråsområdet. Därför har ett antal större banker och kapitalförvaltare intervjuats här i Borås så som SEB, Swedbank Sjuhärad, Handelsbanken och Acta kapitalförvaltningar

15 När intervjuerna har utförts har strävan varit att få intervjuerna att likna mer samtal än rena utfrågningar, vilket är ett bra tillvägagångssätt enligt Andersen (1998). En intervjuteknik som innebar ett försök att få intervjun att bli så öppen som möjligt har därför använts. Detta då informanter som har förstahandskunskap om det som skulle studeras intervjuats. Därmed vore det inte så bra att hamna i kollision med den intervjuade utan under hela samtalet har ett försök gjorts till att hålla det på en vänskaplig nivå. För att få reda på det som var syftet med studien, vilket presenteras i kapitel 1.3 på sidan 5, har det bästa varit att träffa de berörda personerna och intervjua dem för att på så sätt få mer information inom ämnesområdet. En intervjuguide har funnits till hjälp för att de frågor som skulle besvaras verkligen togs upp, så att inte intervjuerna drog iväg åt ett annat håll än det tänkta och därmed behandlade information som var oviktig för studien. Ryen (2004) anser att intervjuerna ska vara så mycket som möjligt som samtal vilket även har eftersträvats och tekniken som användes för detta var att börja intervjun med ett vardagligt tema som uppmjukning för att sedan fokusera på det som egentligen var tanken att få ut från mötet med intervjuobjektet. Avslutningsvis togs det återigen lugnt för att relationen mellan intervjuaren och intervjuobjektet skulle vara så god som möjlig när dessa skiljdes åt. När intervjuerna utfördes med de utvalda intervjuobjekten var det även viktigt att intervjuaren var en duktig lyssnare. Om dessa tips följdes så kan intervjuaren enligt Ryen (2004) i efterhand på ett lättare sätt återberätta intervjun och på så sätt sammanfatta vad som framkom under densamma. Tekniken att sitta och anteckna under intervjun är den som användes. Detta eftersom anteckningar kan anses vara den första delen av analysarbetet. Med hjälp av stödord och förkortningar kunde sedan huvudbegrepp och andra synsätt och tankar som framkommit och ansågs relevanta för studien skrivas ner. Även stickord ur citat kunde antecknas för att senare skrivas ut i den kontext de yttrades. Ryen (2004) anser även att intervjuaren direkt efter intervjuerna ska renskriva anteckningarna för att dessa på ett tidigt stadium i arbetsprocessen skulle hjälpa till att bilda en uppfattning om det var en bra intervjuguide men även för att kunna analysera både intervjuarens och objektets uppträdande och försöka få klarhet om ett annat tillvägagångssätt hade fått en annan utveckling på intervjun och således en annan utgång. I studien har informationsintervjuer utförts. Intervjuguiden har innehållit en del öppna frågor och även en del mer direkta frågor. Detta innebär enligt Andersen (1998) att man skulle kunna betrakta intervjuerna som delvis strukturerade informationsintervjuer. I förväg har en utarbetad intervjuguide skapats med ett antal stickord som ska beröras under intervjuns gång utan krav på att de tas upp i en viss ordning. Under intervjun har kontroller gjorts så att dessa belyses och kortfattade anteckningar har skrivits ner under intervjuns gång. Efteråt när intervjun renskrivits har även de uppfattningar om hur intervjun, utifrån de anteckningar som funnits, samt de intryck som fåtts när objektet intervjuades

16 2.3 Kritisk granskning av metoden I studien har som nämnts ovan, se kap. 2.2, en kvalitativ metod använts. Till hjälp har intervjuer utförts med ett antal intervjupersoner för att undersöka det valda området på djupet utifrån branschens, alltså bankernas, synvinkel. När dessa intervjuer utförts har anteckningar gjorts på viktiga aspekter med hjälp av förkortningar och stickord för att efteråt lättare kunna renskrivas och visa vad intervjun har gett för information. En nackdel som kan vara med denna metod är att man kanske missat någon viktig detalj om man inte hunnit med att anteckna allt vilket skulle kunna vara hämmande för analysen av intervjuerna och de slutsatser som dragits av dem. Därför har stickord och förkortningar använts för att minimera möjligheten till att något väsentligt missas. Som komplement skulle intervjuerna med de personer som har intervjuats i studien spelats in vilket definitivt hade uteslutit möjligheten att någon viktig del i intervjupersonernas svar och tankar kring de frågor som ställdes skulle missas. Detta tillvägagångssätt har inte använts då det eventuellt skulle kunnat hämma visionen om att intervjuerna skulle vara så lika samtal som möjligt. Så den stora risken som egentligen finns med metoden är att något viktigt som sagts inte uppfattats. För att minska denna risk har varje intervju renskrivits direkt efter intervjutillfället utifrån anteckningar och intryck som upplevts. De personer som har intervjuats kan också diskuteras då de endast representerar ett fåtal av de banker som finns. Detta skulle kunna anses vara en för liten information om det valda studieområdet för att kunna bedöma det på ett bra sätt. Däremot kan ett resonemang föras att man genom de valda kapitalförvaltarna valt fyra större aktörer (SEB, Handelsbanken, Swedbank och Acta kapitalförvaltningar) i Boråsområdet till vilket studien är avgränsad. När sedan analysen gjordes av den insamlade informationen jämfördes de svar intervjuobjekten lämnat för att se om de var de samma eller om bankerna uppfattar situationen olika, om de över huvud taget märkt av någon förändring. Enligt Johannessen (2003) innebär validitet att det undersöks hur bra, eller relevant, de data som fåtts in kan sägas utgöra exempel på det undersökta området. Studien har därmed bra validitet då den presenterar hur branschmänniskor, kapitalförvaltare på bankerna SEB, Handelsbanken, Swedbank och Acta kapitalförvaltningar i Borås, uppfattar de frågor som använts i denna studie. Att ta hänsyn till är att de som intervjuats kan ha valt att bara ge väldigt generell information och inte vad de själva tror. Detta är något som har fåtts försöka analysera efteråt och dessutom har intervjuobjekten även betraktas noga för att se om de var avslappnade eller om de intog en korrekt formell roll. Detta med förhoppning om att intervjuerna skulle ge så mycket relevant information som möjligt. Attityden och åsikterna om de frågor som valts att studera kan ändras över tiden och det kan hända att en ny studie skulle ge ett helt annat resultat men det är även möjligt att man skulle komma fram till samma slutsatser som har gjorts i denna studie. Reliabilitet är enligt Johannessen (2003) ett mått på hur tillförlitlig data är, det vill säga hur den samlas in och bearbetas. Reliabiliteten i arbetet kan därmed sägas vara god i avseende att om en liknande studie utförs idag så kan det vara möjligt att ett liknande svar framkommer. Däremot kan reliabiliteten anses vara svag då det i framtiden är omöjligt att veta om en liknande studie skulle ge samma svar

17 2.4 Alternativa metoder Om det i framtiden skulle göras en liknande studie är det alltså omöjligt att säga om den studien skulle få fram samma resultat som har fåtts i denna undersökning. Antingen så kan en förändring bli mer märkbar så att det går att se större radikala skillnader i attityden till kapital eller så lyckas kanske bankerna med att förändra inställningen hos de yngre spararna till den önskade, eller om en annan stor händelse ger samma resultat. I framtiden kan det även vara så att bankerna har fått acceptera att många väljer att använda nätbolagen och i så fall skulle svaren som fås från dem att vara annorlunda jämfört med de som har framkommit i denna studies intervjuer. Så skulle fallet kunna bli om det görs en liknande undersökning om flera år. Om däremot en ny undersökning görs igen inom en snar framtid så är chansen större att den nya studien presenterar liknande slutsatser som de som gjorts i denna studie. Om en större undersökning hade gjorts skulle en större kvantitativ undersökning kunnat utföras genom att stå och fråga unga personer om deras syn på kapital och vad de har för inställning till kapitalförvaltare i allmänhet. Detta har inte tagits med då fokus istället legat på att mer djupgående finna information om området och som nämndes i avgränsningen så riktas fokus på ett antal större aktörer (SEB, Handelsbanken, Swedbank och Acta Kapitalförvaltningar) då dessa är väl etablerade och bedrivit verksamhet inom det valda området under en lång tid och därmed har ett fåtal intervjuer utförts. Även en mer utförlig kvalitativ studie hade kunnat utföras. För ytterligare information från bankerna hade även privatrådgivare kunnat intervjuas då dessa också har stor kontakt med både yngre som äldre sparare och på så sätt få deras åsikt om detta ämnesområde. Ytterligare hade studien kunnat ha sin grund utifrån en annan teoretisk ingångvinkel. I studien har en positiv teori använts men det finns andra så som den normativa teorin. Om den normativa teorin hade använts så skulle fokus istället för att ligga på vad som görs i verkligheten legat på vad som borde göras. Studien hade då blivit helt annorlunda eftersom intervjuerna med de olika kapitalförvaltarna inte skulle behandlat hur de upplever vad unga människor har för inställning till att förvalta kapital. Istället hade intervjuerna fått fokusera på vad sparare borde göra, så som att ha en sparplan och hur den kan se ut. Genom att utföra dessa andra metoder och tillvägagångssätt så skulle en mycket bredare förståelse för detta ämnesområde uppnås och därmed en än bättre uppfattning om hur omfattande den förändrade inställningen egentligen är och dess orsaker. Det hade varit väldigt intressant att utföra en bredare undersökning inom detta område för att ytterligare klarlägga om yngre generationer har en annan attityd och inställning till att förvalta kapital, vilket skulle leda till att fördjupade slutsatser inom det valda ämnesområdet skulle kunna dras

18 3 Referensram 3.1 Vetenskapliga artiklar I detta kapitel kommer vetenskapliga artiklar presenteras vilka behandlar ämnesområdet. Dessa studier talar både för och emot att yngre generationer skulle ha en annorlunda inställning till kapital. Detta tas upp med förhoppning att belysa att ingen konkret generell uppfattning finns inom ämnesområdet. Studier om konsumtion har kommit fram till att konsumenter handlar på ett visst sätt och att varje enskild individ blir påverkade av olika faktorer så som livsstil, uppväxt och familjevärderingar. Dessa faktorer påverkar människors inställning till pengar, självkänsla och självbehärskning som berör konsumtion och belyser de motiv som finns bakom ett visst köpbeslut. Tidigare utförda studier så som den utförda studien av Penman och McNeill (2008) tyder på att unga generationer utvecklar konsumtionsvanor som skiljer sig mycket från de som tidigare generationer har uppvisat. Tidigare generationer har fokuserat mer på att spara för framtiden och att använda sig av redan innehavda tillgångar och alltså inte låna till inköp. Många unga visar en avslappnad inställning till att spendera och till skulder. Detta kan sägas vara en växande trend inom unga människors konsumtionsmarknad. Penman och McNeill (2008) diskuterar även att en ökad användning av krediter och belåningstjänster är något som syns tydligt inom denna generation. Inom den yngre generationen så är en bra finans bara det andra viktiga efter strävan att uppnå lycka genom konsumtion. Idag är det även statushöjande att inneha många produkter och det föreligger därmed en social press på den yngre generationen att konsumera för att passa in i de sociala grupperingar som finns i samhället samt för att ge ett socialt självförtroende. Intressant att notera är även att detta beteende gäller oavsett kön. En kultur av konsumtion förekommer alltså idag och då det är lättare att få beviljat lån och att använda krediter så har detta ökat väldigt mycket hos unga människor. Detta beteende är troligt att följa med den yngre generationen genom livet vilket skulle sprida synen på belåning och inköp av produkter som inte kan räknas till att vara av största prioritet. Det som framkommer under studier av detta slag är väldigt viktiga för att förstå den yngre generationens konsumtionsbeteende samt deras inställning och uppförande kommer att ha en stor effekt på den framtida utvecklingen av samhället. Enligt Warwicks och Mansfields (2000) studie är kreditkortsindustrin något som har utvecklats till att bli en väldigt stor finansiell tjänst som används av hushåll oavsett vilken inkomstnivå som hushållet har. De menar att industrin började utvecklas redan efter andra världskriget men det är först nu den har fått ordentlig fart och är ett system som stimulerar hushållets och personlig konsumtion. Nu mer sker kredittransaktioner procent oftare än kontanta transaktioner. Idag lever, enligt Warwick och Mansfield (2000), många konsumenter på gränsen av vad sin finansiella situation klarar av eller till och med lite över denna och spenderar ofta upp allt de tjänar. Ofta sker det utan att konsumenten är medveten om att den hela tiden har större utgifter än inkomster. Dagens yngre människor har växt upp i ett kreditkortssamhälle och växt upp med att många är skuldsatta och använder därför krediter fritt. Vissa klarar inte av att hantera krediter och

19 för dessa är pengarna som är inblandade i ett kreditkortsköp overkliga, och för andra är innebörden av att få fler krediter att intäkterna samtidigt ökar. Denna inställning leder i slutändan till förvärrade kreditkortsskulder samt personlig konkurs om det vill sig illa. För att förhindra att detta sker gäller det att göra alla uppmärksamma på detta och öka kunskapen hos de som till vardags använder sig av kreditkort. Vad som är viktigt att tänka på är att bara för att kunskapen och uppmärksamheten om detta ökar så innebär inte det automatiskt att konsumenterna kommer att ta mer kloka beslut när det gäller att handla med krediter och kreditkort. Vidare diskuterar Warwick och Mansfield (2000) att ungas inställning till att inneha ett kreditkort kan sägas vara bra men många uttrycker att det gäller att använda det på rätt sätt. Det framgår att ex. studenter verkar ha en realistisk inställning gentemot användning av kreditkort men de saknar kunskapen om alla detaljer som gäller för ett kreditkort. Enligt en studie som skriven av Berry, Williams och Wadron (2009) så har en nedgång gått att se i hushållens sparkvot mellan åren och sparkvoten sjönk till att nå historiskt låga nivåer. En rad faktorer kan anses ligga bakom denna nedgång och några exempel skulle kunna vara lösare kreditvillkor, stigande tillgångsprisvärden och en nedgång i de långa realräntorna. Dessa tillsammans kan enligt denna studie ligga bakom att behovet av att spara har minskat under den nämnda tidsperioden. Dock säger även studien att finanskrisen och den efterföljande lågkonjunkturen har lett till att en del av dessa faktorer nu inte längre finns och att en ökning i hushållens sparande borde gå att se under de kommande åren. Detta då kreditvillkoren blivit mer skärpta, tillgångspriserna är fallande samt att fler osäkra anställningar finns idag. Det är omöjligt att säga att så här blir fallet då det inte finns en förskriven handbok som ger en tydlig handledning vilket historien visat. En artikel som skrevs av Frederic (2003) beskriver vad för effekt den demografiska förändringen av befolkningen, i USA, kan ha på sparandet i framtiden. Frederic menar att då demografin kommer att förändras de kommande åren så kommer även balansen mellan sparande människor och personer som inte längre sparar att ändras. Detta innebär i sin tur att det kanske kan komma att bli en minskning i det totala sparandet trots att de som arbetar inte sparar mindre än tidigare. Minskningen beror alltså enligt Frederic helt enkelt på att det är mindre människor som arbetar och således sparar. Frederic (2003) menar vidare att på kort sikt så kan flera faktorer innebära att en skiftning går att märka av i det personliga sparandet. Dessa faktorer är ofta mikroekonomiska effekter. Han poängterar dock att på lång sikt så sker den största skiftningen i sparandet det som beror på de förändringar som sker i demografin i ett land. Denna förändring anser Frederick är av den makroekonomiska typen och den kommer enligt honom därför att ha en större och längre påverkan på sparandet av privatpersoner. I artikeln utgår metoden på att de som arbetar går i pension när de blir 65 år gamla. Denna ålder har på senare år börjat variera så som att många väljer att arbeta något extra år innan pensionen eller att de som är pensionärer kan tänka sig ett deltidsjobb för att öka inkomsterna. Dessa förändringar är allt från förändrade hälsotillstånd, växlande av bostad och pensionstillgänglighet samt förändringar i de obligatoriska pensionsålderslagarna. Frederic (2003) vill med detta visa att när man sedan diskuterar att förändringen i demografin har en stor påverkan på det totala sparandet så är det viktigt att man tar i beräkning att möjligheten finns för arbetare

20 att förlänga sitt arbetsliv och skjuta lite på de regler som finns som innebär att arbete sker upp till 65 års ålder. Sammanfattningsvis menar Frederic (2003) alltså att det privata sparandet kan komma att minska då demografin skiftar i framtiden men att det totala sparandet fortfarande kan komma att se bra ut då minskningen i det privata sparandet kan vägas upp genom exempelvis ett högre sparande av den offentliga sektorn. Vidare menar han att då ett åldrande av populationen går att märka av i alla industrialiserade så kommer alla dessa länder förr eller senare att märka av en minskning i det privata sparandet och demografin kommer således alltid påverka hur ett lands privata sparande upplevs. Deaton och Paxson (2000) har gjort en undersökning i vilken de använde sig av data från olika hushåll för att med hjälp av dessa försöka analysera varje individs sparande i olika åldersgrupper. De menar att i den lättaste av modeller så sparar unga människor till pension och andra framtida kostnader medan äldre människor spenderar sitt tidigare sparade kapital. En mer komplicerad och mer realistisk modell visar att fastän unga människor har en låg inkomst så har de ett högt levnadsvärde och därför kanske de lånar för att klara av sin nuvarande konsumtion. Deaton och Paxson (2000) skriver även att studier är utförda i både utvecklingsländer och utvecklade länder där tidsserier av tvärsnittsdata har använts från hushållsundersökningar för att spåra olika konsumtionsoch sparbeteenden bland födelsekohorter. Dessa undersökningar har inte hittat belägg för den nödvändiga negativa relationen mellan sparande och ålder. Som jag nämnde tidigare så fokuserar Deaton och Paxson i denna studie på att försöka föreslå en metod för uppskattning av varje enskild persons sparande med hjälp av hushållens inkomster och konsumtionsdata. De tillämpar denna metod för data från Taiwan och Thailand och jämför sina resultat med de som baseras på mer standardiserade hushållsynsätt. De finner att metoden för varje enskild person som ger resultat, är mer förmånlig för livscykelmodellen än metoden för varje hushåll. I denna jämförelse kommer de fram till att i båda länderna verkar invånarna spara mer i medelåldern och mindre vid unga och äldre åldrar. När de utför denna studie vilar deras metod på antagandet att varje hushåll är som en slöja för individerna som bor där. Varje individ konsumerar och sparar sedan efter sina egna möjligheter och levnadsstandard. Då Deaton och Paxson (2000) jämför Tawian och Thailad märker de en skillnad mellan invånarna i de två länderna. Denna skillnad beror på den snabbare tillväxttakten i hushållsinkomster och konsumtion som finns i Taiwan. Vidare skriver de i sin studie att när tillväxttakten på populationen är hög, och det därmed är en stor andel barn, som inte sparar, innebär att om befolkningen blir rik så sker endast en liten förändring på den sammanlagde sparkvoten. Om istället populationen har en låg tillväxttakt, så är den traditionella effekten mer dominant, alltså att då populationen blir rikare så sker en större förändring i den totala sparkvoten. Av jämförelsen mellan Thailand och Taiwan kommer Deaton och Paxson (2000) fram till att barn har en större negativ effekt på sparandet i Thailand än vad de har i Taiwan. Detta tror de beror på att det är svårare att överleva till en hög ålder i Thailand. Deaton och Paxson kommer fram till att de största förändringarna är de som sker av att hushållets inkomster, konsumtion och sparande förändras i takt med förändringarna i åldersstrukturen av befolkningen och därmed hushållen. Därmed sker även förändringar i den relativa ekonomiska styrkan i olika åldersgrupper. Även om resultatet tyder på att tillväxten kan ha stora effekter på aggregerat sparande, skiljer storlek och tecken på dessa effekter i de två länderna som studerats