Lokaler för psykiatri projektplan

Transkript

1 PTS-forum/Region Jönköpings län Landstingsfastigheter Tomas Calmviken Box Jönköping Lokaler för psykiatri projektplan Introduktion Denna projektplan avser ett samarbete mellan PTS, representerade av Region Jönköpings län, område regionfastigheter och Centrum för Vårdens Arkitektur, CVA, vid Chalmers. Bakgrund Det sker idag omfattande planering för och byggande av lokaler för psykiatri runt om i Sverige. Psykiatrisk vård förändras och därmed behöver framtidens lokaler anpassas för att klara nya krav. Det handlar exempelvis om lokalisering, bemanning, organisation, relation patient personal och sluten - öppenvård, arbetsmiljö, säkerhet mm. Några tendenser som påverkar: Samlokalisering av psykiatri och somatisk vård. Samsjuklighet med somatiska sjukdomstillstånd är vanligt förekommande inom psykiatrins patientgrupper. Relationen öppen-slutenvård (heldygnsvård) och hur dessa integreras och är flexibel och integrerar även forskning och undervisning. Hur samordna och hur upprätta personalsamverkan mellan verksamheterna? Skulle det ge större kontinuitet för patienterna där slutenvård kan ses som en parantes i det som ofta är mycket långa vård- och behandlingsprocesser? Antalet vårdplatser förändras och minskar genom mer öppenvård och uppsökande verksamhet. Själva innehållet i heldygnsvården förändras, något som också SKL påtalat behovet av t ex i en översyn av heldygnsvården Internationella exempel visar hur team av vårdpersonal (kuratorer, psykologer, sjukgymnaster) erbjuder vård alla dagar i veckan. Centraliseringen inom psykiatri är en trend som är tydlig liksom inom somatiken specialkompetens kräver större enheter. Denna strävan motsäger önskemålet om en nära geografisk lokalisering. Som komplement till heldygnsvården letar man också efter andra vårdformer som uppsökande vårdteam. ARKITEKTUR Chalmers tekniska högskola Göteborg Besök: Sven Hultins gata 6 Telefon: E-post: lotta.sarnbratt@chalmers.se Webb: Chalmers tekniska högskola AB Organisationsnummer

2 2(5) Missbruksvården, inkl substitutionsmottagningar. Missbruk och psykiatrisk problematik är intimt kopplade. Nya typer av missbruk, ofta med mer utåtagerande patienter växer fram. Barnpsykiatri samlokalisering med vuxenpsykiatri. Finns invändningar mot integration. Samtidigt finns önskan om samförläggning av barn och vuxenpsykiatri av effektivitetsskäl. Det finns också behov av behandlingar som kopplar mellan barn och vuxna och en speciell grupp som unga vuxna nämns i sammanhanget. Ätstörningsproblematik är något som berör unga och lite äldre. Bemanning hur attraherar och behåller den psykiatriska vården personal? Bristen på utbildad personal har identifierats som ett hot mot en förbättrad psykiatri. För att kunna locka och behålla psykiatriker är en centralisering av verksamheten ibland att föredra. Centralisering innebär ökat professionellt utbyte och möjlighet till kompetensutveckling. Hur mottagningsrum för samtal och behandling ska utformas integrerade med administration eller separerade är under utveckling. Behov Psykiatrins innehåll och organisation förändras snabbt. Vårdens lokaler påverkas av ändrade förutsättningar. Nya flexibla lösningar för att möta en vård i snabbt förändring behöver utvecklas för psykiatrin (såväl som för somatisk vård). Det finns ett antal nyuppförda anläggningar för psykiatrisk vård uppförda i Norden och Europa. Goda lösningar och erfarenheter från dessa behöver sammanställas och göras tillgängliga. Vikten av en god vårdmiljö är extra viktig inom psykiatrin. Ett citat som stödjer detta är Avancerad medicinsk-teknisk utrustning är lika viktiga för de somatiska specialiteterna som lämpliga lokalförutsättningar för psykiatrin. (Arkitektur som medicin, 2009). Det handlar både om läkande och säker vårdmiljö genom exempelvis tillgång till dagsljus och bra belysning, utblickar, möjlighet att vistas utomhus, god ljudmiljö, social densitet, samlande rumslig organisation utan många långa korridorer, integrerad säkerhet mm. Här behöver forskningsunderbyggda utformningsförslag utvecklas. Förändring i verksamheterna sker ständigt. Det kan bestå av en uppdelning för subspecialiteter inom respektive enhet eller att det är organisatoriska förändringar. Därför är det viktigt att utforma generella rum så att förändringar kan genomföras utan omfattande ombyggnader. Samtidigt har psykiatrin behov som inte enkelt låter sig reduceras till repeterbara lösningar. Här behöver ett utvecklingsarbete genomföras. Det finns därför ett behov av ett nationellt samordnat kunskapsunderlag för utformning av lokaler för psykiatri. Syfte med projektet:

3 3(5) Syftet är att utveckla ett evidensbaserat kunskaps- och planeringsunderlag för olika lokaler för psykiatri. Förebilden är de evidensbaserade konceptprogram som tidigare utvecklats i samverkan mellan PTS-forum och CVA. Målet är att ta fram gemensamma riktlinjer utformade som visualiserade modeller som visar flexibla och generella vårdavdelningar, mottagningar och identifierade mellanformer. Exempel är olika visualiserade enheter på olika nivåer verksamhets funktions - och rumsnivå, men också funktionsbeskrivningar (typrum), tekniska förutsättningar, och checklistor. Metod Arbetssättet i detta projekt bygger på en tidigare vid CVA tillämpad utvecklingsmodell där forskare och praktiker samverkar. Arbetet inleds med litteraturstudier och intervjuer. Dessa sammanställs sedan och diskuteras vid workshops för att bredda basen i projektet såväl som att kunna inhämta fler erfarenheter från den studerade verksamheten. En andra workshop hanterar ett preliminärt resultat och testar kritiska frågeställningar med avseende på resultatet. Det kontinuerliga arbetet sker dels i en arbetsgrupp som utvecklar frågor och modeller samt i en projektgrupp där representanter från verksamheten deltar aktivt, i denna förbereds också workshops. Arbetssättet är explorativt, tvärdisciplinärt och sker i samverkan mellan akademi och verksamhet. Samverkan process Ett antal av PTS-medlemslandstingen/sjukvårdsregionerna i PTS-forum kommer att engagera sig personellt i detta uppdrag. En gemensam och överenskommen projektplan upprättas. Resultatet avrapporteras kontinuerligt till styrgruppen. Innan projektet påbörjas upprättas en projektorganisation där man tillsätter en styrgrupp, projektgrupp och arbetsgrupp. Styrgruppen tillsatts av PTS. I projektgruppen ingår representanter från landstingen/regionerna. Arbetsgruppen bemannas av CVA Chalmers. Projektgruppen träffas på Chalmers 6-8 gånger under projektets löptid. Styrgruppen sammanträder vid behov. Organisation Projektet leds av en projektledare från CVA med stöd av en arbetsgrupp. Interaktion med verksamhetsrepresentanter sker i en projektgrupp som träffas regelbundet, projektledaren ansvarar för denna. CVA driver arbetet och sammanställer material och rapport. Till projektet finns också en styrgrupp kopplad. I samband med färdigställande av projektets resultat kommer även en remiss/referensgrupp att etableras, delvis bestående av nedanstående. Sammansättning av styr och projektgrupp färdigställs senast september Styrgrupp:

4 4(5) Charlotte Bruun, Region Jönköpings län, regionfastigheter Åsa Norrby, Landstinget Blekinge Projektgrupp: Birgitta Schlyter, samordnare, Psykiatri Halland Ann-Marie Jönsson, funktionsplanerare, Regionfastigheter Halland Stefan Persson, vårdutvecklare, Psykiatri och Habiliteringsförvaltningen, Landstinget Blekinge Arbetsgrupp Chalmers: Peter Fröst, konstnärlig professor, Chalmers, Projektledare Sofia Park, Arkitekt Chalmers, Projekthandläggare Lin Tan, Arkitekt Chalmers, Projekthandläggare Stefan Lundin, Arkitekt, doktorand Chalmers och White arkitekter. Senior rådgivare Roger Ulrich, gästprofessor Chalmers. Senior rådgivare Aktiviteter och tidplan Aktiviteterna kan beskrivas enligt nedanstående. aktivitetslista: 1. Formulera utgångspunkter och besluta genomförandeprocess. 2. Den svenska och nordiska utvecklingen beskrivs historiskt och vad som sker idag. 3. Kartläggning - sammanställa kunskap om hur den nationella och nordiska bilden ser ut vad finns, vad byggs och bästa exempel. Karakterisera olika enheter och dess särskilda behov. Studiebesök på utvalda enheter. Intervjuer med nyckelpersoner. 4. Hur används lokalerna? Kartläggning av användning och utnyttjande. 5. Forskningsöversikt om lokaler för psykiatri utifrån identifierade faktorer tex hot och våld, naturtillgång, dagsljus, ljudmiljö. 6. Olika principiella modeller identifieras och visualiseras. 7. Sammanväga den samlande kunskapen genom 2 st nationella och tvärprofessionella möten/workshops på Chalmers. 8. Utveckla illustrerade exempel/visualiseringar som är grundade i fungerande exempel och forskning. 9. Remissomgång skickas ut till en referensgrupp 10. Färdigställande, sammanställning 11. Presentation och leverans enligt tidigare överenskommet format. Redovisning Resultat kommer att redovisas kontinuerligt i samband med möten med projektgruppen, workshops, avstämningar och slutseminarium. Materialet kommer att innehålla såväl kunskaps- och faktadelar som visualiserade förslag på lösningar och utformning.

5 5(5) Slutresultatet redovisas i enlighet med formatet för tidigare evidensbaserade konceptprogram. Detta innebär en slutrapport och webbsida samt presentationsmaterial. I samband med presentation av slutresultatet arrangeras en slutkonferens där representanter från PTS forum bjuds in. Tider Uppdraget påbörjas maj 2017, når full aktivitet september 2017 och beräknas vara avslutat september Tidplan Kontaktperson Peter Fröst peter.frost@chalmers.se