Korten på bordet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Korten på bordet 2009-2011"

Transkript

1 Slutredovisning projektet Korten på bordet Projektet genomfört med stöd av:

2 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Bakgrund... 5 Projektidé... 6 Målgrupper... 6 Tillvägagångssätt/genomförande... 6 Tidsplan... 7 Finansiering och samarbetspartners... 7 Projektstart och konkret projektarbete... 7 Information, föreläsning och utbildning... 8 Några konkreta exempel Projektets utåtriktade verksamhet mellan åren 2009 och En förteckning över de aktiviteter som genomförts under åren 2009 till Aktiviteter under år Aktiviteter under år Aktiviteter under år Spelberoendes förening Malmö Spelproblematik och sociala relationer Spelberoende Peters Life story Tankar kring Peters berättelse Anhörigas situation i ett spelberoende Annas Life story Tankar kring Annas berättelse Seminarium Seminarieuppföljning Summering Sammanfattande diskussion Vad kan man arbeta vidare med? Referenser

3 Förord Denna rapport handlar om projektet Korten på bordet som pågick mellan åren 2009 och Projektet, som genomfördes av Spelberoendes förening Malmö, har finansierats av Statens folkhälsoinstitut (FHI) och Region Skåne. Syftet med projektet var att informera men framför allt utbilda anställda på universitet och högskolor i Skåne om problematiken kring spel om pengar. Tanken var att projektet även skulle nå ut till gymnasieskolor och informera de personalgrupper som först kom i kontakt med spelberoende och deras anhöriga. Tack till alla deltagare som möjliggjort dessa delar av projektet. Under projektets gång genomfördes även ett heldagsseminarium med titeln Spelberoende - Ett Samhällsproblem? där flera intressanta föreläsare bidrog till en mycket givande dag. Öppningsanförandet hölls av regionråd Anders Åkesson och därefter föreläste psykolog Jakob Jonsson, beteendevetare Carina Bong, Gustav Sundgren Spelberoendesförening Göteborg, utredare Jessika Svensson (FHI) och slutorden svarade Spelberoendes riksförbunds ordförande Kim Grahn för. Seminariet var förlagt till Malmö högskola och i pauserna hade deltagarna möjligheter att besöka bokbord där representanter från Aldro, Nämndemansgården, Alna, Gamblers Anonymous, Spelberoendeteamet och Spelberoendes förening Malmö gärna diskuterade och bidrog med sina kunskaper kring ämnet. Bokborden var också flitigt besökta av studenter och personalen på Malmö högskola. Tack till alla föreläsare och utställare som bidrog till en mycket intressant dag. Spelberoendes förening Malmö, som drivit projektet, har mångårig erfarenhet gällande dessa frågor. Föreningen har funnits sedan 2001 och bedriver självhjälpsverksamhet för spelberoende och anhöriga men samarbetar även med skolor, socialförvaltningar, bibliotek och liknande verksamheter för att tydliggöra problematiken kring spelberoende och de anhörigas situation. Det konkreta arbetet i projektet har genomförts på ett mycket professionellt sätt av föreningens båda anställda Mikael Nilsson och Madeleine Tügel. Ett stort tack! Rapporten har sammanställts av Marianne Svenning, docent i sociologi, i samarbete med projektansvarig, representanter i styrelsen och anställda inom föreningen. Stort tack till dig Marianne för ditt engagemang och tack till de i föreningen som varit med och tagit fram material till rapporten. Malmö i juli 2012 Niklas Grahn Ordförande i Spelberoendes förening Malmö 3

4 Inledning Spel och vadslagning har alltid förekommit dock med vissa variationer relaterade till tidsepok och typ av samhälle. I Sverige driver FHI en långsiktig befolkningsstudie av landets invånares spelvanor relaterat till hälsa. Studien heter SWELOGS - Swedish Longitudinal Gambling Studie. Texten i detta avsnitt bygger till stor del på information hämtad från Spelberoendes riksförbunds jubileumsskrift (2010). Resultaten från den första mätningen, som genomfördes år 2008 visar att 70 % av befolkningen spelar om pengar. Detta är en minskning med 20 procent i förhållande till resultaten från den befolkningsundersökning som genomfördes 1997/1998. Däremot har inte utgifterna för spel om pengar minskat i befolkningen, vilket betyder att de som spelar lägger större summor på sitt spelande. Vidare framkom att två procent av befolkningen har spelproblem och ytterligare fem procent ligger i riskzonen för att utveckla spelproblem. Problemen finns i alla befolkningsgrupper men är generellt sett vanligast bland män. Det är bland män i åldergruppen år som spelproblemen är som störst. I denna grupp har spelproblemen fördubblats det senaste decenniet och ungefär 10 procent av dem har spelproblem idag. Idag vet vi väldigt lite dels om orsakerna till spelberoende och dels vad vi bör göra för att minska spelproblem och spelberoende. Behandling och andra åtgärder mot spelberoende är än så länge mest bara konst och beprövad erfarenhet, snarare än insatser baserade på vetenskap. Evidensgrunden för behandling är alltså än så länge svag. En av de mer fruktbara behandlingsvägarna är dock förmodligen att modifiera tänkandet om spel./ / En sak kan vi dock alla vara överens om. Medvetenheten om spel och dess konsekvenser behöver öka. Vi måste bry oss om vår syster och bror, våra kamrater, vänner, bekanta och andra människor som drabbas av spelberoende. Vi har inte längre råd att vara okunniga om spelens negativa konsekvenser (Rönneberg, 2010, s 22). 4

5 Bakgrund Spelberoendes förening Malmö är en kamratstödjande förening för spelberoende och deras anhöriga. Den är ansluten till Spelberoendes riksförbund och lokalföreningen Malmö har medlemmar i alla åldrar bosatta runt om i Skåne. Utöver den kamratstödjande verksamheten har den ett uppdrag att sprida information om spelets risker. Texten i detta kapitel bygger till stor del på projektansökan Korten på bordet från Sedan år 2007/2008 har det märkts en tydlig och oroväckande trend. De som söker sig till föreningen blir allt yngre och har framför allt, eller uteslutande, åkt dit på internetpoker eller andra nätspel. Många av dem har på mycket kort tid blivit högt skuldsatta och deras spelande har även förstört deras studier. Det är i stor utsträckning unga killar, som studerar eller är på väg att studera på universitet/ högskolor och/eller deras anhöriga, som söker sig till föreningen. Det som är alarmerande är den tydliga ökningen och deras låga åldrar. Många av dem har tagit sms lån för att kunna finansiera sitt spelande. Flera av dem har redan hamnat i, eller är på väg till Kronofogdens register. Deras psykiska men även fysiska hälsa har snabbt försämrats på grund av alla de problem som ett alltför intensivt spelande medfört. Våren 2008 kontaktade Studenthälsan på Lunds tekniska högskola (LTH) föreningen och utryckte en stor oro kring en del studenters spelande. Själva visste de inte riktigt hur de skulle handskas med problemet. De ansåg sig veta för lite om spelberoende och efterfrågade information om vilken typ av hjälp som fanns att tillgå. De ansvariga på Spelberoendes förening Malmö, var ganska övertygade om att det skulle gå att lindra problemen genom att informera de studerande, vilket de i viss utsträckning redan gjorde men deras resurser var tyvärr begränsade. Förutom ökad information fordrades utbildning till personalen på såväl universitet och högskolor som gymnasieskolor om spelberoende. Vidare behövdes fler samtalsgrupper för unga spelare, som var på väg att få eller redan hade fått problem, och deras anhöriga Eftersom många hade spelat bort mycket pengar och i samband med det förstört sina studier var de i behov av någon att prata med. De vände sig då t ex till Studenthälsan som, enligt egen utsago, hade bristande eller ingen kunskap om spelberoende. 5

6 I och för sig var det inte säkert att de unga spelarna hunnit odla ett traditionellt spelberoende, men det fanns tecken på att de var i stort behov av hjälp för att få stopp på karusellen. Här kunde föreningen med sitt kunnande hjälpa dem på väg till en bättre situation. Det var dock inte säkert att deras traditionella kvällsmöten var rätt väg att gå. Därför skulle de inom projekts ram pröva andra former för samtalsgrupper. Exakt hur dessa skulle se ut skulle bestämmas tillsammans med dem de kom i kontakt med i det uppsökande arbetet på universitet och högskolor. Projektidé Enligt projektplanen för Korten på bordet (2008) bestod projektet av följande tre delar: 1. Information och kunskap om spelberoende till en utvald del av högskolornas och gymnasieskolornas personal. 2. Information tillsammans med studentkårerna och elevråden om spelets risker, riktat direkt till samtliga studerande på Skånes universitet, högskolor och gymnasieskolor. 3. Bilda samtalsgrupper med unga spelare och anhöriga. Dessa ska fortsätta även efter projekttiden i Spelberoendes förening Malmös verksamhet. (aa s 2) Målgrupper Projektets målgrupper var de universitets - och högskolestuderande, som riskerade att hamna i ett spelberoende genom internetpoker och anhöriga till dessa, samt de anställda inom utbildningssystemen som först träffade dem som var på väg att drabbas eller hade drabbats av ett överdrivet och hälsovådligt spelande. Tillvägagångssätt/genomförande Projektet byggde till stor del på personlig information till andra, vilket dels krävde goda personella resurser och dels lämpliga samarbetspartners. Spelberoendes förening Malmö hade innan projektet startade två deltidsanställda, vars arbetsuppgifter var att ta emot hjälpsökande, via telefon och förstagångssamtal, för att därefter slussa dem till en kamratstödjande verksamhet men också att föreläsa och informera allmänheten om spelberoende. 6

7 Både föreningens anställda och dess resurspersoner är initierade vad gäller problematiken kring spelberoende och känner väl till de problem som bl. a Studenthälsan på LTH gav uttryck för. Projektet genomfördes med hjälp av en heltidstjänst. Tidsplan Projektet pågick mellan åren 2009 och 2011 men redan året innan, 2008, började de ansvariga med ett visst förarbete inför projektstarten. Utbildningsprogram arbetades fram och presenterades för olika målgrupper. Vidare togs kontakt med berörda för att sälja in projektet. En utförlig projekt- och tidsplan presenterades. Under hela projektperioden skulle ansvariga vara ute och informera om spelberoende på Skånes universitet och högskolor men även försöka nå så många gymnasieskolor som möjligt. Vidare gällde att utbilda de personalgrupper som först kom i kontakt med de drabbade spelberoende såväl som anhöriga. Dessutom skulle de bilda samtalsgrupper. Under det sista året av projekttiden, 2011, skulle det ske en uppföljning och utvärdering av projektet och därefter skulle projektet avslutas. Finansiering och samarbetspartners Projektet pågick alltså under tre år, 2009 till 2011, och har haft en budget på totalt kronor. Finansiärer har varit FHI med kronor och Region Skåne med kronor. Spelberoendes förening Malmös samarbetspartners var, enligt projektplanen (2008), FHI, Region Skåne, studentkårerna och Studenthälsan på samtliga universitet och högskolor i Skåne. Projektstart och konkret projektarbete Under det första året ägnades mycket tid åt att sprida information om projektet och att arbeta fram informationsmaterial samt att utforma utbildningar till både form och innehåll. Under denna tid knöts många bra och nyttiga kontakter och inom projektets ram genomfördes en utbildning på Malmö högskolas studentkår. Utbildningen var omfattade och pågick vid tre olika tillfällen, dvs. den var utformad som ett tredagarskoncept. Detta upplägg visade sig dock inte vara särskilt bra. Det var många som hade svårt att komma ifrån under så lång tid. I och med detta förändrades upplägget och efter moget övervägande bestämde man sig för att satsa på en halvdagsutbildning om tre timmar. 7

8 Projektet har haft en bred informationsspridning. Framför allt har den skett genom utskick via mail till bl. a studenthälsovården på universitet och högskolor i Region Skåne, där de berättat om projektet och att de gärna ville besöka dem. Det visade sig dock att högskolorna varit mycket svårflörtade och att det inte varit helt lätt att få tillträde. Vidare har det gått ut information om projektet till gymnasieskolor och till alla skolor med högstadieelever samt till socialkontoren i Skånes alla kommuner, både till tjänstemän och till socialpolitiker. Här var intresset betydligt större, främst i de små kommunerna. I Malmö och Lund har det dock varit svårare att nå ut. För projektets del innebar det en viss förskjutning av målgrupp och de kom således att inrikta sig mer på socialtjänsterna och gymnasieskolorna än det var tänkt från början. Eftersom intresset från socialtjänsten varit stort och gymnasieskolorna också varit på hugget har de genomfört en hel del halvdagsutbildningar inom dessa områden. Även biblioteken i Region Skåne har fått information om projektet. Många av dem har också genom personligt besök blivit informerade om projektet och även erbjudits föreläsningar. På en del bibliotek har det också förekommit öppna föreläsningar för allmänheten med intressanta frågestunder. Under hela projektperioden har föreläsningsmaterialet justerats. Finslipningar har gjorts allt eftersom projektpersonalen varit ute på fältet och fått mer kunskap om vad som har efterfrågats. Information och föreläsningar har också till viss del modifierats utifrån de aktuella gruppernas behov. Information, föreläsning och utbildning Eftersom projektet vände sig till olika grupper med olika erfarenheter och behov har dess verksamhet varit mycket flexibelt uppbyggd. I stora drag kan man dela in den i informationsträffar, föreläsningar och utbildningar samt ett seminarium. Vad var det då för skillnader eller snarare likheter mellan information, föreläsning och utbildning? Vid informationsmöten som genomfördes i t ex en organisation eller vid ett bokbord och riktade sig till allmänheten gavs mer allmän information om Spelberoendes förening Malmö och en presentation av projektet Korten på bordet. De berättade att de inom projektets ram 8

9 även gav föreläsningar och utbildningar. De gav också en bild av vilken hjälp som kunde erbjudas dem som sökte sig till föreningen. Vidare diskuterades aktuella frågor som besökarna tog upp. Föreläsningarna skedde oftast ute på gymnasie- och högstadieskolor men förekom även i andra sammanhang som t ex som kvällsaktivitet på bibliotek eller vid informationsmöten i föräldragrupper. Vid dessa tillfällen gavs en bredare och mer initierad information om spel och spelberoende samt de problem som kunde drabba anhöriga. Denna information gavs i form av två levnadsberättelser, utifrån en spelberoende och en anhörig. Föreläsarna tog också upp likheter och skillnader mellan spel om pengar och spel online av typ World of Warcraft (WoW) och Counter Strike (CS). Vidare beskrevs olika tankefällor i spelberoendet och vilken hjälp föreningen kunde ge. Föreläsningen avslutades med frågor och diskussion. Utbildningarna vände sig oftast till personalgrupper inom skola, vård och omsorg. På dessa halvdagsutbildningar fick deltagarna en än bredare och djupare förståelse för spel och spelberoende utifrån olika aspekter. Utöver den information som föreläsningarna gav presenterades här också statistik, som visade omfattningen av föreningens verksamhet, i form av mottagna telefonsamtal, antal kvällsmöten och enskilda samtal. De tog också upp samhällets syn på spel och spelberoende samt de svårigheter som fanns att få hjälp. Föreläsarna gick även in på hur spelberoende fungerade och hur hjärnans belöningssystem spelade in samt den bio-psykosociala funktionen i ett spelberoende. De pekade också på de varningssignaler som man borde vara observant på. För en mer initierad information om vad som kom upp på framför allt utbildningsdagarna men även till viss del på föreläsningarna hänvisas till följande avsnitt: Spelberoendes förening Malmö, Spelproblematik och sociala relationer samt Anhörigas situation i ett spelberoende. 9

10 Några konkreta exempel I följande text ges några konkreta exempel på vad som kunde komma upp när projektpersonalen var ute på fältet och föreläste eller genomförde utbildningar. När det gällde socialtjänsten visade det sig, som tidigare framkommit, att det framför allt var de små kommunerna som varit intresserade medan Malmö och Lund varit mer svårflörtade. På föreläsningar och utbildningar inom socialtjänsten låg fokus mest på spelberoende och anhörigproblematik. Projektpersonalens respektive Life story gav i regel också upphov till en hel del frågor och diskussioner. I samband med detta förklarade de på ett relativt enkelt sätt hur hjärnan i ett spelberoende blev kidnappad, på liknade sätt som vid andra beroenden och/eller missbruk. Vidare tog de upp vilka kriterier som gällde för att klassificera någon som spelberoende. Här vidgades också synen på spelberoende. De fokuserades inte enbart på spelaren utan tog även upp att hela familjen drabbades och att det t ex fanns barn som levde under svåra förhållanden på grund av spel och spelberoende. De tog även upp statistik som visade på omfattningen av föreningens verksamhet. Det visade sig nämligen vara förvånansvärt många som kom till föreningen från hela länet. Många hade också stött på klienter med spelproblem men i regel hade deras kommuner inte haft någon plan för dem. Spelberoende söker ofta ekonomiskt stöd för uppehälle och hyra på socialförvaltningen men får i regel ingen information om vart de kan vända sig för att få hjälp med sitt spelberoende. Föreläsarna lade därför stor vikt vid att berätta vad föreningen kunde erbjuda men även vilka andra hjälpinsatser det fanns att tillgå. Inom föreningen poängterades också att de spelberoende behövde hjälp med sitt spelberoende och inte bara med ekonomin. När det gällde föreläsningar för elever på gymnasie- och högstadieskolor utgick projektpersonalen nästan enbart från sina egna levnadsberättelser. De berättade hur det var att vara spelare respektive barn till en förälder som spelade samt vad det innebar att befinna sig i ett spelberoende, vilket ofta genererade frågor som: Hur mycket har du vunnit/förlorat? Var du pokerproffs? Varför slutade du inte när du vann osv? Efter föreläsningarna kom det ofta fram elever som ville prata om någon, som de kände, som spelade för mycket. På samtliga skolor kom också frågan om data- och internetspel upp. Detta var något som ungdomarna kände väl till. Många gånger upplevdes det som ett problem. Det var också ofta via data- och internetspel som de första gången kom i kontakt med spel. Många av dem kände att de hade tappat kontrollen och flydde in i spelen, vilket gick ut över skola, familj, vänner och intressen. Vegas och Oddset var andra spelformer som eleverna i regel kände väl till. Föreläsarna 10

11 diskuterade också sannolikheten att vinna samt att det förekom en del hel tankefällor hos spelberoende. Dessa diskussioner var ofta väldigt givande och med många aha-upplevelser. När det gällde informationsmöten inom skolan var det ofta skolpersonal som kontaktade föreningen för att få information om spel och spelberoende. Många upplevde att de kunde för lite om det. De hade t ex upptäckt att någon elev mådde dåligt och kommit efter i skolan på grund av sitt spelande och de visste inte vart de skulle vända sig. Den vanligaste spelformen var dataspel online som WoW och CS. I dessa sammanhang, liksom när det gällde socialtjänsten, lade föreläsarna fokus på vad de kunde erbjuda och diskuterade även kriterierna för vad som kunde betraktas som ett spelberoende. Det föräldrar ofta funderade över var vad som var ett normalt spelande. Som grupp kände de sig ofta maktlösa. I regel hade de redan varit i kontakt med skola, socialtjänst, BUP men inte fått någon respons. Frågor som kom upp när de träffade föreläsarna var t ex: Hur skulle de göra för att få sina barn att gå till skolan, att äta och att delta i någon form att fysisk aktivitet etc? Efter en föreläsning om projektet på NTI gymnasiet i Malmö startades en anhöriggrupp för föräldrar till dataspelsberoende ungdomar. Den träffades separat fem gånger på öppna kvällsmöten i Spelberoendes förening Malmös lokaler. Dessa träffar var mycket uppskattade. Anledningen till att de inte kunnat ingå i den ordinarie verksamheten var att det här handlade om dataspelsberoende. Föreningens ordinarie besökare har spelproblem vad gäller pengar. Under tiden som projektet pågått har också antalet hjälpsökande ökat i den sistnämnda gruppen. Det fanns också enskilda föräldrar som ringt föreningen vars barn och/eller ungdomar hade problem med dataspel. Dessa familjer fick gå på enskilda samtal och delta i föreningens ordinarie verksamhet. Projektets aktiviteter har, som framkommit, varit mycket varierande. Personalen har visat ett genuint intresse för att anpassa information, föreläsningar och utbildningar till vad kunderna har efterfrågat. Projektets utåtriktade verksamhet mellan åren 2009 och 2011 Projektet, Korten på bordet, som pågick under tre år, var knutet till Spelberoendes förening Malmö. Under denna tid har projektets verksamhet framför allt varit förlagd till fältet för att informera om spel och spelberoende. De som arbetat inom projektet har kommit i kontakt med otroligt många människor både spelberoende, anhöriga och andra personer runt dessa. 11

12 För att nu på ett enkelt sätt försöka åskådliggöra bredden av projektets verksamhet har varje aktivitet, som genomförts, markerats med en punkt på en Skånekarta. För att kunna särskilja de olika aktiviteterna såsom information, föreläsning etc. har dessa markerats med olika färg. Blå punkt t ex betyder information, röd utbildning osv. (se under Skånekartan). Blå information Lila - media Röda - utbildning Gul - seminarium Orange bokbord Svart - föreläsning 12

13 En förteckning över de aktiviteter som genomförts under åren 2009 till Aktiviteter under år 2009 Bokbord på lärarlinjen på Malmö högskola. I samband med terminsstart anordnades ett bokbord på Malmö högskola. Under dagen pratade de med studenter som skulle påbörja sin utbildning. Det fanns även andra organisationer på plats bl. a Unionen och Dyslektiker förbundet, som de knöt kontakt med. Det var studentkåren som anordnade informationsdagen. Besök på Studenthälsan på Malmö högskola. Information om projektet Korten på bordet, som så småningom ledde till en utbildningsserie om tre tillfällen. Information om projektet i Kristianstad. Informerade om projektet med tanke på att de skulle kunna genomföra en utbildning där. Men tyvärr gick den inte att få in i deras planering. Bokbord i Kristianstad på studenternas informationsdag. Bokbord i samband med terminsstart. Under dagen pratade de med studenter som skulle påbörja sin utbildning. Där fanns även andra organisationer på plats. Information om projektet på Karlskrona högskola. De informerade om projektet med tanke på att de skulle kunna genomföra en utbildning där. Men tyvärr gick den inte att få in i högskolans planering. Utbildningsdag ett till tre på Malmö högskola gällande projektet Korten på bordet. De tre utbildningsdagarna genomfördes på Malmö högskolas Studenthälsa. Personalen var positiv och kände att de fick mer kunskap om spelberoende och anhörigproblematiken. De tyckte dock att det var för lång tid med tre tillfällen. Det var också svårt att få hela gruppen att delta vid samtliga tillfällen. Bokbord på BTH i Karlshamn. I samband med terminsstart anordnades bokbord på BTH i Karlshamn. Under dagen pratade de med studenter som skulle påbörja sin utbildning. Det fanns även andra organisationer på plats. Information på BTH i Karlshamn. Information om projektet med tanke på att de skulle kunna genomföra en utbildning där. Men tyvärr gick den inte att få in i deras planering. Föreläsning på Hvilans folkhögskola i Åkarp. Föreläsning om projektet för elever och personal - 30 deltagare. 13

14 Föreläsning på St. Nikolaiskolan i Trelleborg. Kvällsföreläsning för föräldrar till elever på St. Nikolaiskolan i Trelleborg. Här gavs även information om dataspelsberoende - 37 deltagare. Föreläsning hos Nattvandrarna i Trelleborg. Trelleborgs nattvandrare tog kontakt med föreningen och ville ha information om dess organisation och om spel, spelberoende och anhörigproblematiken. De var där en kväll innan nattvandrarnas nattpass började. Nattvandrarna hade upptäckt att många ungdomar i Trelleborg satt och spelade på Vegas maskiner, vilket upplevdes som oroande. Även många föräldrar hade kontaktat Nattvandrarna. Eftersom de ofta fick god kontakt med ungdomarna i staden kunde de förmedla kontakt mellan Spelberoendes förening Malmö och de unga och även deras föräldrar. Föreläsning i Romerska föreningen. Information om projektet med tanke på att de skulle kunna genomföra en utbildning här, vilket de också gjorde senare under året. Utbildning för Romerska ungdomsförbundet. Två dagars utbildning för Romerska ungdomsförbundet genomfördes i Spelberoendes förening Malmös lokaler 10 deltagare. Levande böcker på stadsbiblioteket i Malmö. Vid två tillfällen ställde de upp som levande böcker på biblioteket, vilket innebar att biblioteksbesökande kunde låna en spelberoende under en timme och ställa frågor. Biblioteket stod för fikan. Ett mycket roligt och annorlunda sätt att nå ut till allmänheten. Bokbord på kuratorsdagarna i Ängelholm. I samband med årets kuratorsdagar som var förlagda till Ängelholm anordnades ett bokbord. Många kom fram till dem och ställde frågor. En fråga som ofta dök upp var dataspelsberoende. Denna bokbordsdag genererade en hel del föreläsningar på skolor för personal och elever under åren 2010 och Aktiviteter under år 2010 Föreläsning på Barn- och fritidsprogrammet i Ängelholm. Föreläsning för 30 elever på Ängelholms Barn- och fritidsprogram. Detta var andra gången de var i Ängelholm. Eleverna hade temavecka om missbruk och en av dagarna ägnades åt spelberoende. Till viss del hade eleverna egna erfarenheter av spel om pengar men det var framför allt onlinespel och kommunikationsmedier typ Facebook, Bilddagboken mm som de var förtrogna med. 14

15 Föreläsning på Malmö högskola för socionomstuderande. En lärare i samhällspedagogik på Malmö högskola kontaktade projektet för en föreläsning för 120 studenter på socionomprogrammet. Han hade varit i kontakt med Studenthälsan i Malmö, där projektet hade haft utbildning under hösten 2009, och fått information om att de både hade utbildning och höll föreläsningar vad gällde spelproblematik. Utbildning för personalgruppen på ungdomstjänsten i Malmö. Ungdomstjänsten kontaktade projektet för en utbildning i spelberoendeproblematiken. Det var fyra stycken i arbetsteamet. Utbildningen omfattade en halvdag. Föreläsning på Rönnegymnasiet i Ängelholm. Kuratorn på Rönnegymnasiet i Ängelholm kontaktade projektet för en halvdagsföreläsning om spelberoende och anhörigproblematiken för elever på Samhällsvetenskapliga programmet 15 deltagare. Denna föreläsning genererades efter de samtal de haft under kuratordagarna år Till viss del hade eleverna egna erfarenheter av spel om pengar men det var framför allt onlinespel och kommunikationsmedier typ Facebook, Bilddagboken mm som de var förtrogna med. Aktiviteter på Fördomsdag på Polhemsskolan. Kuratorn på Polhemsskolan i Lund tog kontakt med föreningen och ville ha dem med på skolans Fördomsdag, eftersom eleverna ville veta mer om spel och spelberoende. Fördomsdagen var i stil med bibliotekens Levande böcker. Deltagarna, som var samlade i smågrupper, fick ställa frågor om spel och spelberoende. Det var mycket uppskattat av eleverna 90 deltagare. Bokbord på Holstagårdsskolan. Eleverna på Holstagårdsskolan och Spelberoende förening Malmö gav föräldrarna information om internet och spel. Denna aktivitet var mycket uppskattad av både elever och föräldrar. Bokbordet var fullsatt av besökare under de tre timmarna som aktiviteten varade. Seminarium och minimässa genomfört i Spelberoendes förening Malmös regi. Spelberoendes förening Malmö anordnade ett heldagsseminarium där de bjöd in föreläsare och där de även hade ett bokbord. Det kom deltagare från hela Skåne till seminariet, som sedermera också genererade en hel del föreläsningar inom bl. a socialtjänsten i Region Skåne. Utbildning för Romerska ungdomsförbundet. Heldagsutbildning i spelberoende och anhörigproblematiken för sju ungdomsansvariga i Romerska ungdomsförbundet. Spel och dobbel är ett stort problem i deras förbund. 15

16 Tre föreläsningar på Pauliskolan i Malmö. Föreläsningar för totalt 120 elever på Pauliskolan i Malmö uppdelat på tre olika föreläsningstillfällen. Elever hade en hälsovecka där temat för en av dagarna var spelberoende. Lärarna och kuratorn upplevde att spel och dataspel var ett stort problem på skolan. Eleverna hade till viss del egna erfarenheter av spel om pengar men störst var ändå deras kunskaper om onlinespel och kommunikationsmedier som Facebook, Bilddagboken etc. Invigning av Plattform i Malmö. Spelberoendes förening blev inbjuden att medverka på invigningen av Plattform i Malmö, där man samlat all verksamhet som Malmö stad erbjuder ungdomar, som t ex socialarbetare för ungdomar, Ungdomstjänst, MST (multisystemisk terapi), Stödcentrum som erbjuder unga gärningspersoner medling och stöd till brottsutsatta i alla åldrar. Bokbord på Lunds Stadsbibliotek. Heldagsaktivitet för Spelberoendes förening Malmö där de uppmärksammades av väldigt många personer. Det var ett stort intresse bland allmänheten att få information. Inte mindre än 37 olika personer hade de samtalat med när de stod vid bokbordet. Många stannade också till och tog med sig information. De har också märkt av en ökning av hjälpsökande från Lund. Aktiviteter under år 2011 Utbildning på Lomma socialförvaltning. Utbildning av sju personal som arbetade med ekonomiskt bistånd, missbruksenheten i Lomma. Personalen hade väldigt liten eller ingen kunskap om spelproblematiken. Även beträffande anhörigproblematiken och framför allt när det gällde barnen i Spelberoendefamiljen var kunskapen minimal. Bokbord på Skånes Universitetssjukhus bibliotek i Lund. En mycket givande dag då föreningen uppmärksammades av väldigt många. Det fanns ett mycket stort intresse från allmänheten men även från personalen på sjukhuset att veta mer om spelberoende och anhörigproblematiken. 48 personer hade varit i kontakt med dem då de stod vid bokbordet. Många stannade också till och tog med sig informationsmaterial. Föreningen har kunnat notera en ökning av hjälpsökande från Lund. Var fjärde hjälpsökanden från Lund hade sagt att de uppmärksammat deras bokbord. Utbildning på NTI-gymnasiet i Lund. Denna dag var hela personalstyrkan från Skåne och Blekinge samlad 50 deltagare - för en halvdagsutbildning med fokus på spelberoende, 16

17 anhörigproblematik, hjärnans belöningssystem och dataspel. På NTI- gymnasiet har de fått stora problem med just tv/dataspel och även till viss del med pokerspel. Det visade sig vara en mycket givande dag som genererade ytterligare en föreläsning för föräldrar på NTI-gymnasiet i Malmö. Alla skolor i Skåne och Blekinge har numera informationsbroschyren om dataspelsberoende som utvecklats av Spelberoendes förening Malmö. Utbildning på St. Nikolaiskolan i Trelleborg. En halvdagsutbildning för 70 personal. En mycket bra dag och många frågor kring spelberoende men även om dataspelande ungdomar, som många lärare upplevde som ett stort problem. Utbildningen resulterade i ytterligare tre föreläsningar för föräldrar och elever. Utbildning på Studenthälsan i Lund. En halvdagsutbildning för Studenthälsan där kuratorer, personal, universitets präster var närvarande 25 deltagare. På Studenthälsan upplevde de sig ha för liten kunskap om spelberoende. Dataspelberoende upplevdes även här som ett stort problem. Men det största problemet bland studenterna i Lund var onlinespel som poker och casinospel. Föreläsning på Barn- och fritidsprogrammet i Ängelholm. Föreläsning för 25 elever på Ängelholms Barn- och fritidsprogram. Det var andra gången som föreningen var där. Eleverna hade temavecka - missbruk och en av dagarna ägnades åt spelberoende. Eleverna hade till viss del egna erfarenheter av spel om pengar men det var framför allt onlinespel och kommunikationsmedier som Facebook, Bilddagboken mm, som de var väl förtrogna med. Internetkväll för föräldrar på Allerum skola. Det var andra året som föreningen deltog, när kuratorn på skolan ordnade internetkväll för föräldrar 15 deltagare, och hade föreläsning om spel om pengar och dataspel. Föreningen hade även ett bokbord och efterfrågan på deras material och material om dataspel var stor. Bokbord på Landskrona bibliotek. Detta hade varit en givande dag där 15 personer kom fram och ville ha information om spelberoende. Det var också många som uppmärksammade föreningen. Föreläsning på Bladins skola. Föreläsning för en klass med 15 engelsktalande elever. En mycket bra diskussion följde vad gällde kontrollerat spel och när det blev okontrollerat och ett beroende. Många av eleverna hade egna erfarenheter av spel. 17

18 Bokbord och föreläsning på biblioteket i Hörby. Heldagsaktivitet i Hörby som avslutades med en kvällsföreläsning. Tyvärr visade det sig inte alls vara samma interesse här som på övriga bibliotek. Endast några samtal med intresserade hade kommit till stånd. Dock visade det sig vara en hjälpsökande som hade ringt föreningen efteråt. Föreläsning på Bladins skola. De blev inbjudna till skolans hälsodag, där de höll två föreläsningar på engelska med temat Stay connected om vardera 60 min för totalt 150 elever. Många av eleverna hade god kunskap om data/onlinespel och spel om pengar. En bra diskussion följde om vad som var hälsosamt och roligt när det gällde spel och när spel blev ett beroende. Utbildning för Vuxenenheten i Staffanstorp. En halvdagsutbildning för sex personal som arbetade med missbruksfrågor. Några av dem hade tidigare varit i kontakt med spelberoende i sina jobb. Utbildningen fokuserades på spelberoende, hjärnans belöningssystem och de anhörigas situation. Även här framkom att barnen var en dold grupp, som var svår att nå. Personalen upplevde sig ha fått information om spelberoende som de kunde ha nytta av i sitt arbete. Föreläsning på budgetrådgivningen i Malmö. Budgetrådgivningen tog kontakt med föreningen för att de upplevde ett behov av att få mer information om spelberoende. Det blev en halvdagsutbildning, som de var mycket nöjda med (fem deltagare). Numera har de större kunskap om både vilka frågor de kan ställa när de möter klienter och vart de kan skicka hjälpsökande. Föreläsning på socialtjänsten i Rosengård. Halvdagsutbildning för personal på Rosengårds socialtjänsts Individ- och familjeomsorg 24 deltagare. En del av personalen hade redan varit på föreningen seminarium i maj Informationen om spelberoende och hjärnas belöningssystem tyckte alla var mycket intressant liksom informationen om föreningen. Bokbord och föreläsning på Skurups bibliotek. Heldagsaktivitet på Skurups bibliotek med bokbord och kvällsföreläsning för allmänheten. Endast ett fåtal, fyra personer, kom fram och ville prata. Även på kvällen var det få på föreläsningen fem personer. Utbildning på socialtjänsten i Höganäs kommun. Halvdagsutbildning för all personal på socialtjänsten i Höganäs inklusive polisen 41 deltagare. Anhörigproblematiken uppfattades som intressant och ny för flertalet. Även här hade det blivit många frågor kring dataspelsberoende. 18

19 Bokbord och föreläsning på biblioteket i Trelleborg. Heldagsaktivitet på biblioteket i Trelleborg med bokbord. 17 personer kom fram och ville prata med dem. Därefter hade de en kvällsföreläsning för allmänheten 30 åhörare. Deltagit på Fördomsdag på Polhemskolan. Detta var andra gången som föreningen var med på Polhemsskolans Fördomsdag. De träffade 100 elever indelade i sju grupper. Eleverna hade förberett frågor som de ställde. Givande dag med bra diskussioner. Bokbord och föreläsning på biblioteket i Osby. Heldagsaktivitet på biblioteket i Osby med bokbord. Sju personer kom fram och ville prata med dem. Vidare höll de en kvällsföreläsning för allmänheten fyra åhörare. De medverkade även i tidningen Norra Skåne med en artikel om föreningen och vad de kunde hjälpa till med. Information till Uppsökandeteamet i Malmö. Fyra personer från Uppsökandeteamet besökte Spelberoendes förening Malmö där de fick information om föreningens verksamhet och vilken typ av hjälp de kunde erbjuda. Föreläsning på NTI-gymnasiet i Malmö. Föreläsning för 15 föräldrar på NTI- gymnasiet i Malmö om spelberoende och dataspelsberoende. Kvällsföreläsning på vårdcentralen i Sjöbo. I samband med ett seminarium kontaktades de av en sjuksköterska gällande en föreläsning. Personalen på vårdcentralen kände att de behövde mer information om problematiken kring spelberoende. Halvdagsföreläsning för personalen på Kastanjegården (psykisk ohälsa) i Trelleborg. Både Kastanjegårdens personal och intagna kände att de behövde mer information om problematiken kring spelberoende. Efter en halvdagsföreläsning följde en mycket bra diskussion. Bokbord på Kristianstad högskola. Träffade studenter och besvarade frågor. Föreläsning på Sveaskolan i Malmö. En timmes föreläsning för 90 elever på högstadiet på Sveaskolan i Malmö. Föreläsning på Sveaskolan i Malmö. En timmes föreläsning för 60 elever på högstadiet på Sveaskolan i Malmö. 10-års jubileum med öppet hus och föreläsning. Både allmänhet och andra bjöds in på mat och mingel i föreningens nya lokaler, där de berättade om sina 10 år i Malmö. De höll även 19

20 en föreläsning där politiker och beslutfattare var närvarande. Totalt kom de i kontakt med ca 40 personer. Vidare medverkade de i tre tidningar och i Sydnytt. Föreläsning och information på behandlingshemmet Provita. Föreläsning/utbildning för personalen på Provita. Efter samverkan med Provita på politikerveckan i Almedalen återupptog de sitt gamla samarbete. Föreläsning på NTI-gymnasiet för föräldrar. Föreläsning för 25 föräldrar om spelberoende och dataspelsberoende på NTI-gymnasiet i Malmö. Föreläsning för elever på NTI-gymnasiet i Malmö. En timmes föreläsning om främst dataspelsberoende för elever på högstadiet på NTI-gymnasiet i Malmö. Föreläsning för elever på NTI-gymnasiet i Malmö. Ytterligare en timmes föreläsning om främst dataspelsberoende för elever på högstadiet på NTI-gymnasiet i Malmö. Föreläsning på Rönnens gymnasium. En timmes föreläsning för 25 elever på högstadiet på Rönnens gymnasium. Föreläsning på Bellevue bibliotek för allmänheten. Heldagsaktivitet med bokbord och kvällsföreläsning för allmänheten. Tyvärr kom det endast tre personer på föreläsningen. Föreläsning för personal på Frivården i Ystad. Halvdagsutbildning för personalen på Frivården i Ystad. Vidare förekom diskussioner om att förbättra samarbetet. Efter denna utbildningsdag har kontakterna ökat och Frivården har skickat några som hade eller haft ett spelberoende till föreningen. Bokbord och föreläsning i Örkelljunga. Heldagsaktivitet med bokbord och kvällsföreläsning för allmänheten. Bokbord på stadsbiblioteket i Lund. Heldagsaktivitet med bokbord. Under dagen hade de pratat med 27 personer som ville veta mer om spelberoende och anhörigproblematiken Föreläsning på Eslövs folkhögskola. Föreläsning för lärare och elever på Eslövs folkhögskola om sju grupper med ca 25 deltagare i varje. Även här kom många frågor om dataspel upp. 20

21 Spelberoendes förening Malmö Arbetet i projektet, Korten på bordet, pågick parallellt med det vanliga arbetet i Spelberoendes förening Malmö. Man kan se projektet som en utvidgning av verksamheten där man prövade nya sätt att nå ut med information om spel, spelberoende och anhörigas situation. I detta avsnitt kommer Spelberoendes förening Malmö att presenteras på samma sätt som det gjordes ute vid informationsträffar, föreläsningar och utbildningar. Till hjälp används föreningens framtagna PowerPoints, som tar upp vad de arbetar med, på vilket sätt de arbetar och hur man kan få kontakt med dem. Spelberoendes förening Malmö startade Det var samma år som Casino Cosmopol slog upp sina dörrar i Malmö. Föreningen är partipolitiskt och religiöst oberoende samt ansluten till Spelberoendes riksförbund (SBRF). Föreningen arbetar med att sprida information om spelberoende såväl som om dess konsekvenser. Den vill ge en bild av vilka uttrycksformer som ett spelberoende kan ta men också visa på behandlingsalternativ och möjliga hjälpinsatser. 21

22 Deras främsta uppgift som förening är att informera och stödja spelberoende och deras anhöriga samt att berätta om spelets risker och dess baksida. Detta är speciellt viktigt när det gäller barn och ungdom. En annan viktig del i deras arbete är att skapa förutsättning för att få resurspersoner och styrelserepresentanter till föreningen. Personalen informerar också om vad föreningen kan erbjuda dem som söker hjälp. Den första kontakten sker i regel via telefon eller mail. Oftast är det en anhörig eller någon i den spelberoendes omgivning som hör av sig, som t ex någon från skolan, socialtjänsten eller arbetsgivaren. I första hand erbjuds ett enskilt samtal eller besök som är kostnadsfritt, liksom all deras verksamhet. Det är inte ovanligt att hela familjen kommer. Från föreningens sida upplevs det som positivt, eftersom de av erfarenhet vet att om spelare och anhörig gör denna resa tillsammans är chansen större att den lyckas. På föreningen arbetar de med motiverande samtal (MI) och fokuserar på var i spelberoendet som individen befinner sig för tillfället. Under samtalets gång kartlägger de vilka insatser som behövs. Det varierar givetvis från person till person men föreningen kan erbjuda kvällsmöten, kontakt med budgetrådgivning och socialtjänst samt olika behandlande aktörer. 22

23 På Spelberoendes förening Malmö har man kvällsmöte två dagar i veckan, varav den ena gången (tisdagar) är för spelare och anhöriga och den andra gången (torsdagar) enbart är för spelare. På tisdagarna är det öppna möten i storgruppssamling och därefter delas deltagarna in i smågrupper om fyra till sex personer för att diskutera. Här sitter både spelare och anhöriga i samma grupp, dock inte de som har någon relation till varandra. Grupperna leds av resurspersoner som antingen kan vara en anhörig eller en spelfri spelare. För närvarande finns åtta resurspersoner. Torsdagsträffarna är enbart till för spelare. Då arbetar man aktivt med ett på förhand utvalt tema, där var och en skriver uppgiften enskilt och därefter diskuteras den i gruppen. Utöver detta finns en anhöriggrupp som träffas en gång i månaden. Vid dessa tillfällen sitter anhöriga och spelare i olika grupper. Dessa grupper leds av en anhörig- respektive en spelarresurs. Två gånger om året har föreningen ett internat i Malmö för anhöriga plus en uppföljningsträff som leds av föreningens personal. 23

24 År 2006 började Spelberoendes förening Malmö att arbeta med dataspelsberoende i samband med att de startade en självhjälpsgrupp för barn och ungdom med dataspelsproblem i Trelleborg. Efter detta har de fått telefonsamtal från oroliga föräldrar och anhöriga i hela länet som upplevt att deras barn och/eller ungdomar tillbringar alldeles för mycket tid vid datorn. En annan mycket viktig del i föreningens arbete, utöver möten och samtal, är deras familjeträffar som t ex jul- och sommarfesten. Just den sociala tillvaron tillsammans med andra medlemmar uppskattas mycket. För barnens del är det också viktigt att få träffa andra barn i samma situation. De träffas även för att bowla, köra gokart eller fiska. Detta är exempel på aktiviteter som de gör tillsammans och som de dessutom kan göra för en billig peng, vilket är tilltalande då de besökandes ekonomi ofta är ansträngd. Det var väldigt många som tog kontakt med Spelberoendes förening Malmö under år Beaktar vi den statistik som tagits fram för detta år visar det sig att de fick 514 telefonsamtal. Vidare var det 256 hjälpsökande som har varit i kontakt för enskilda samtal. Av dessa var 108 spelare och 137 anhöriga. 24

25 Denna presentation av Spelberoendes förening Malmös verksamhet är viktig att känna till, eftersom den utgör grunden för den hjälp som kan erbjudas behövande spelare såväl som anhöriga som projektet kommer i kontakt med. Spelproblematik och sociala relationer I tidigare avsnitt presenterades innehållet i en föreläsning respektive utbildning mer översiktligt. Här följer en presentation av hur en föreläsning alternativt en utbildningsdag var upplagd. Innehållet i en utbildningsdag var bredare och mer initierat än vad det var på en föreläsning även om likheterna i övrigt var ganska stora. En utbildningsdag bestod i princip av tre olika delar. Den första var en kort presentation av Spelberoendes förening Malmö (föregående avsnitt). Den andra tog upp Spelberoende och sociala relationer. Den tredje utgick från Anhörigas situation i ett spelberoende. I följande text ges exempel på vad som kom upp när det gällde spelberoende. På samma sätt som tidigare används även här projektets PowerPoints. Spelberoende Föredragningen började ofta med en presentation av hur man såg på spel i samhället, som t ex hur de exponerades, dess tillgänglighet, vilka attityder som förekom och dess utformning. Här diskuterades även spelets betydelse för den enskilde individen. 25

26 Vidare gick man igenom hur ett spelberoende fungerade och vilka kriterier som låg i själva benämningen beroende. Det handlade inte enbart om tid eller pengar utan här räknades även en rad andra faktorer in. Föreläsaren nämnde t ex att det fanns sex olika kärnpunkter i ett beroende, oberoende av vilken typ av beroende som man talade om. Dessa sex faktorer var: upptagenhet, sinnesförändring, tolerans, abstinens, konflikt och återfall, och de kunde alla yttra sig på olika sätt i förhållande till omgivningen. Vidare tog de upp vilka uttryck som krävdes för att det skulle klassificeras som en bio-psykosocial sjukdom. I detta sammanhang tog föreläsaren upp sin egen levnadshistoria för att exemplifiera (se Peter Life story). Vidare gick man igenom hur hjärnan fungerade vid ett beroende och att spelberoende hade många likheter med drogberoende, trots att det inte kunde förklaras med att man intagit någon substans. Det som förenade de olika beroendetillstånden var hjärnans strävan att uppnå en förändring av sinnesstämningen (hur man mår och känner sig). Man pratade också om hur hjärnan så att säga kan kidnappas av sitt eget beteende och vilken roll som dopaminet hade i denna process. 26

27 Vad var då dopamin och vilken funktion hade det på ett naturligt plan? Enligt föreläsaren frisläpptes dopamin i hjärnan vid naturliga aktiviteter som t ex när man åt, drack, motionerade eller hade sex. Det gav en känsla av belöning, upprymdhet och tillfredsställelse. Således är dopaminet viktigt för att vi ska överleva och att vissa aktiviteter ska upprepas. Men man kan även få fram dopamin på konstgjord väg. Enligt föredraganden frisattes dopamin vid artificiella aktiviteter som när man drack alkohol eller tog droger. Så skedde också vid spel om pengar och vid tv/dataspel. Hur fungerade då dopaminet i en beroendesituation? Enligt föredraganden gav spelaren den beroendeframkallande aktiviteten högre prioritet än alla andra aktiviteter som kunde ge belöning. Det innebar att naturliga aktiviteter inte längre upplevdes som lika belönande. 27

28 Därutöver nämndes också att det fanns inre såväl som yttre faktorer som bidrog till att man började respektive fortsatte att spela. Några av de inre faktorer som nämndes var att man flydde undan verkligheten och obehagliga känslor. Man längtade efter spänning och att få en adrenalinkick. Eller så drömde man om pengar och att kunna leva ett liv i lyx. Här kunde även ärftliga faktorer spela in och/eller någon form av beroenden i släkten. Yttre faktorer kunde vara att man redan hade vunnit och fått mersmak för spel. Eller att man hade varit nära att vinna och måste försöka igen. Vissa hade kanske varit exponerade för spel i sin uppväxtmiljö och såg det som en naturlig del av ett socialt umgänge. Enligt föredragande kunde man inte heller bortse från att även utbud och tillgänglighet kunde ha betydelse. Parallellt med att dessa PowerPoints visades och diskuterades flätade föreläsaren in sin egen livshistoria för att exemplifiera. Här följer Peters egen berättelse. 28

29 Peters Life story Det hela började egentligen ganska tidigt. Jag började spela kontinuerligt när jag gick i 9:an mest som en kul grej. Inget märkligt med det, för jag spelade ju på hästar med farfar och på tips med pappa. Sen började jag spela själv också, mest på hästar, på V 65 eller V75 minns inte. Men jag spelade kontinuerligt på tips, hästar, Lotto och sen på Joker när det kom. Det var inga stora summor bara 20 eller 30 kronor på varje. Vi var också några på skolan som spelade och det gav en tillhörighet. Vi gjorde något gemensamt. Jag vann ganska ofta. Visserligen inga stora summor men det kändes ändå bra. Det här med spel ser jag som mitt sociala arv. När jag växte upp och hela släkten träffades så spelande man väldigt ofta kort. Det var ett sätt att umgås, en social aktivitet, och det blev också min syn på spel. Varken för mig eller för min omgivning har det varit onormal att spela. När jag blev äldre hade jag mer pengar att röra mig med och spenderade mer på att äta ute, vara ute och festa och bjuda kompisar för de pengar jag vann, vilket gjorde att den effekt jag fick ut av mitt spelande ökade. Jag har vunnit jättemycket pengar och totalt har jag nog omsatt ca miljoner på spel. När jag träffade min blivande sambo Ida efter lumpen fick jag en snilleblixt. Jag hade vunnit flera hundra tusen på hästar och märkte att man kunde vinna mycket pengar. Nu blev mitt mål att jag skulle vinna två miljoner. I och med det hade mitt spelande fått ett mål och jag började jaga denna magiska siffra. Under den här tiden vann jag ganska mycket pengar i omgångar. Men vann jag så var det inte det jag behövde utan 2 miljoner. Då satsade jag de på spel. Det var väl i denna veva som jag började kladda och kludda med hushållspengarna. Jag väntade med att betala räkningar. Vann jag lite pengar betalade jag. Nästa vecka vann jag inte och då tog jag ett snabblån på något kreditbolag så jag kunde betala. Jag kom in i någon form av system där jag hittade ett sätt att lösa min situation men det var absolut inte positivt. Jag lånade 2000 på ett ställe. Om jag inte vann så lånade på ett annat ställe och betalade av de 2000 och fick någon tusenlapp över att spela för. Gick det inte fick jag ta ytterligare lån och ytterligare lån. Det medförde en massa stress. Jag var skyldig mängder med olika kreditgivare jättemycket pengar. Till slut sket jag i allting i stort sett. Det handlade bara om att få spela på något sätt. Hemma lyckades jag alltid förklara alla små konstigheter. En dag t ex så kom inte tidningen och då hette det att jag var sen med inbetalningen. Jag betalade och tidningen kom. Nästa gång jag sket i att betala tidningen och den inte kom sa jag: Men behöver vi någon tidning egentligen? Nej, det gjorde vi inte. När jag fick sista påminnelsen på elräkningen så betalade jag den, så det var aldrig svart i lägenheten. Men jag drog ju allting till sin yttersta gräns. 29

30 Allt det som skulle betalas som t ex fackföreningsavgift och A-kasseavgift sket jag i att betala för det märktes ju inte. Det märktes först den dagen då Ida blev arbetslös. Hon fick ingen A- kassa för jag hade inte betalat in hennes fackföreningsavgift på flera, flera år. Hon blev skitsur på mig och år1999 sprack hela baletten. Jag fick krypa till korset och säga att jag spelat bort pengarna. Våra föräldrar gick in och rättade upp situationen ekonomiskt och hon fick sin A-kassa. Facket godtog att det här hade skett i lönndom utan hennes vetskap. Jag minns inte riktigt. Det har blivit utsuddat på något sätt. Men under de här åren hade vi fått två barn. Vi gjorde nu en uppdelning - hon skulle fixa räkningar och matpengar och jag lovade att sluta spela. Det höll ett tag och vi fick rätsida på ekonomin. Det funkade igen så jag tyckte att jag kunde spela lite grann. Men det fixade jag inte. Väldigt snabbt började jag spela jättemycket igen. Jag blev samma stirriga människa. Då tyckte hon att det fick vara nog. Vi separerade. Egentligen tyckte jag inte det var något stort problem att vi separerade för då kunde jag bo för mig själv och spela hur mycket jag ville. Jag prioriterade spelet för det var viktigt för att jag skulle må bra. Jag hade upptäckt att när jag spelade så kände jag mig lugn, harmonisk och glad. Världen runt omkring försvann. Världen utanför spelet var bara jobbig med en massa krav på att rätta till min situation, att gå till skolan (läste till kock), att läsa läxor, att ta hand om barnen. Jag hade dem varannan helg. Ida fick underhållsbidrag från FK och de ville ha sina pengar av mig men det fick de sällan. Jag hade inga pengar, så jag sket i att betala. Alla krav försvann när jag spelade. Spelet blev min frizon och det utvecklades till ett flyktbeteende. Varje gång jag kände dessa krav byggas upp inom mig och när stressen kom gick jag och spelade. Detta pågick ungefär mellan åren Jag gjorde uppehåll i spelandet jättemånga gånger på några veckor eller någon månad men sedan orkade jag inte stå emot längre. Jag klarade ju aldrig av abstinensen. Den var så djävla jobbig och jag blev rastlös och introvert. Eftersom jag inte ville må dåligt så spelade jag och då försvann abstinensen. Det var aldrig frågan om några summor egentligen, bara jag fick spela var det bra, oberoende om jag vann eller ej. Jag försökte få hjälp inom öppenvården, psykiatrin och socialtjänsten med de tyckte ju inte det kunde vara så svårt att sluta spela. De förstod inte att jag behövde hjälp att hantera abstinensen, som kom när jag slutade. Jag tyckte de bagatelliserade mina problem. Först 2002 när jag var intagen på psyken började jag förstå att roten till det här var att jag hade ett spelberoende. Men psyken kunde inte hjälpa mig utan hänvisade mig till socialtjänsten. Inte heller här fick jag hjälp för de såg inte mina problem som ett beroende. I den snedvridna bild som jag då hade tänkte jag, om de två myndigheter som har hand om missbruk inte ser några problem, så har jag inget missbruk. De rättfärdigade alltså den bild jag hade. När jag blev utskriven så gick jag till närmaste ställe och började spela. Hela tiden malde tanken inom mig: Bara jag vinner så jag kan betala mina skulder. Jag var så stressad över att jag hade så mycket skulder och om jag vann skulle det lösa sig. 30

31 När vi separerade flyttade jag till i en lägenhet, skötte mig själv och bara spelade. Jag jobbade hela tiden från och till. Jag var arbetslös kortare perioder men fick oftast snabbt ett nytt jobb. Jag blev också av med jobb för att jag misskötte mig. Jag glömde t ex gå till jobbet för tids- och rumsuppfattningen försvann när jag spelade. Men jag kände det aldrig som någon större deal. Det ordnade sig alltid på något sätt. Fick jag inget jobb gick jag till socialen och fick pengar eller till A-kassan. Jag visste att allt ordnade sig och om inte så fixade mina föräldrar det. De har varit de två största medberoenden i min situation. Barnen var hos mig varannan helg. Då fokuserade jag bara på dem och deras behov och ansträngde mig jättemycket. Jag ville ju inte mista dem för de betyder så jättemycket för mig och då spelade jag inte. Det var skitjobbigt. Många söndagar satt jag och tänkte: Vad skönt imorgon ska de till sin mamma igen och då kan jag fortsätta att spela. Jag hade ju byggt upp abstinens under hela helgen. Då tyckte jag min relation till barnen fungerade jättebra. Men nu i efterhand ser jag ju att den absolut inte fungerade. Det var ju bara ren överlevnad. Hösten 2003 låg jag inne på psyken frivilligt. Där fanns en kurator som insåg att det här var ett problem som måste lösas. Hon hjälpte mig med kontakter till bl. a Spelberoendes förening Malmö och till socialtjänsten för att göra en ansökan om ekonomiskt bistånd för en behandling. Varje tisdag hela hösten gick jag och tittade på föreningens dörr från utsidan när det var möte. Nästa fas var när jag sett på Sydnytt att föreningen flyttat. Då gick jag hit och kände på dörren varje dag 5 minuter efter de stängt. Men en måndag var den olåst. Antingen fick jag gå in och försöka få hjälp eller snabba mig därifrån. Jag valde att gå in och sedan dess har jag varit kvar. Det var första gången som jag pratat med en människa som förstod vad jag pratade om och jag kunde slappna av. Jag kände mig inte dum eller ifrågasatt utan fick bekräftelse för den jag var. Han var själv spelfri spelare. Jag började gå på möten men satt mest tyst. Men där lärde jag mig att man inte var ensam. Man kunde be andra om hjälp och det betraktades inte som ett nederlag. Sakta men säkert blev jag mer aktiv och var med i diskussionerna. Tidsmässigt sammanföll detta med att jag fick gå på den behandling som jag sökt ekonomiskt bistånd för. Det var en behandling av typ Minnesotamodellen kombinerad med KBT-inslag. Totalt pågick den under två och ett halvt år mest intensivt i början sedan fasade den ut successivt. Det var också i denna veva som mina föräldrar drog åt tumskruvarna och jag fick klara mig väldigt mycket själv. De hade nog kommit till insikt i att det här funkade inte så dom fick pröva något annat. Då insåg jag att jag var tvungen att göra något själv annars skulle det bara bli sämre och sämre. Jag fick själv ta tag i min situation. Det var inte längre någon som löste problemen för mig. För mig vände det under år Jag gick till Spelberoendes förening Malmö och gick på behandling. När jag avslutade min primärbehandling insåg jag att det inte handlade om att sluta spela utan att jag måste förändra mig som individ. Jag var tvungen att lära mig reagera på rätt sätt och att lära mig hantera sociala situationer samt att det var helt ok att misslyckas. 31

32 Jag behövde bli mer ödmjuk inför mig själv och inför andra. Det innebar att jag var tvungen lära mig att hantera min livssituation på ett annat sätt. Jag slutade förhandla med mig själv. Jag började lyssna på den där lilla rösten som tjatat på mig i 20 år vad jag skulle göra. Jag började göra som rösten sa. Jag lyssnade på mitt eget samvete på något sätt. Den lilla rösten plågade mig hela tiden: Betala nu din räkning och gå inte och spela. Men jag kände mig stressad och behövde slappna av och det gjorde jag när jag spelade. Det var jobbigt att gå in i processen att våga må dåligt och att våga ta abstinensen när den kom. Sedan upptäckte jag att när man pratade med någon så försvann abstinensen. När man satte ord på sina tankar och vågade prata om det behövde man inte bära allt själv. Man kunde släppa sin egen skam och skuld inför sig själv och det hjälpte mycket. Hela denna process tillbaka har många gånger varit både snirklig, tung och jobbig. Dessutom har den tagit många år. Jag slutade som kock och började på Socialhögskolan. Efter några år blev jag erbjuden att jobba med projekt Korten på bordet och la studierna på is. Nu utbildar jag mig till beroendeterapeut. Det är en utbildning som är till gagn för den grupp jag vill jobba med. Tankar kring Peters berättelse Som framgår av Peters berättelse så har han egna erfarenheter av nästan alla de olika områden som kommit upp vad gäller spelberoende. Allt från att se spelet som en social aktivitet. Att vinna och vilja vinna mer och snabbt vara fångad i spelet. Han berättade också hur det var att leva som spelberoende med justeringar av verkligheten till direkta lögner för att inte avslöja sig. Att så småningom bli upptäckt och se hela sin sociala värld slåss i spillror utan att egentligen reagera. Han såg det snarare som en befrielse för att kunna spela obehindrat. Ett uppvaknande och så småningom också insikt i vad spelet förorsakat honom. Han berättade också hur han under lång tid jobbat för att ta sig ur sitt spelberoende samt att han alltid fick vara på sin vakt för att förhindra återfall. Denna andra del av utbildningen avslutades med en aktiv diskussion och frågestund. En fundering som ofta kom upp var om man kunde göra något för att hjälpa en som var spelberoende. Och att i så fall hjälpa på rätt sätt. I Peters fall såg vi att det var först när hjälpen uteblev som en förändring så småningom kom till stånd. Brukade det vara så här? Eller kunde utebliven hjälp också ha lett till än större problem? En annan fråga man osökt ställer sig är: Varför finns det inte mer hjälp att få från samhället sida? Kan det bero det på att de som beviljar behandling inte är förtrogna med denna typ av problematik eller att denna typ av problem inte har tillräcklig hög prioritet i förhållande till andra. 32

33 Anhörigas situation i ett spelberoende Den tredje delen av utbildningen tog upp de anhörigas situation utifrån olika aspekter. Här framkom bl. a att det fanns olika former av anhörigperspektiv, beroende på vilken anknytning man hade till spelaren. Det i sin tur innebar att man utvecklade olika roller. En roll var anhörig som partner. En annan var anhörig som barn eller föräldrar. Men det kunde också vara som släkting, vän eller arbetskollega. Enligt föredragaren utvecklade anhöriga ofta någon form av medberoende, som kunde se olika ut för olika personer, dvs. man utvecklade olika beteenden i sitt medberoende. Det kunde t ex vara ett överdrivet omhändertagande eller att man försökte kontrollera spelaren. Kanske tänkte man ständigt på eller oroade sig för honom/henne. Det var inte ovanligt att man lät spelarens behov gå före sina egna och man tvivlade på sig egen förmåga att sätta gränser. Kanske tog man också ansvar för spelarens lögner och t o m ljög för att skydda honom/henne. Här framkom också att det kunde vara svårt för en medberoende att acceptera verkligheten, som den egentligen var. Det var inte ovanligt att den medberoende utvecklade dålig självkänsla och tog på sig skulden för den situation som uppkommit. 33

34 När man väl halkat in i ett medberoende kunde det vara svårt att ta sig ur. Först måste man bli medveten om att man var medberoende och därefter på vilket sätt. När man väl kommit till insikt i hur det förhöll sig var man tvungen att börja arbeta med och våga förändra sitt beteende. För att ge en bild av hur ett medberoende kan ta sig uttryck återges här en anhörigberättelse. Annas Life story Hösten 2000 gick jag till banken och skulle låna pengar så att jag kunde hjälpa min mamma. Mamma hade återigen kommit efter med hyrorna och det fanns ingen annan utväg än att jag som fortfarande var trovärdig hos banken gick dit. På vägen till banken funderade jag på vad jag skulle komma med för lögn denna gång. För detta var inte första gången jag lånade pengar för att hjälpa mamma med hyror och räkningar. När jag klev in på banken hade jag en stor klump i magen Denna gång ljög jag och sa att jag skulle köpa ny bil. Det gick vägen. Kvinnan på banken var snäll och ställde inte en massa onödiga frågor. Hon satte in pengarna direkt på mammas konto. Jag sa, att mor skulle hjälpa mig att köpa bil så det är bra om hon sätter in dem där så jag inte gör av med pengarna. Jag mådde nästa illa när jag kom hem. Det var mycket pengar denna gången. Men jag hade blivit lovad att de så snart som möjligt skulle betalas tillbaka. Mamma sa att hon väntade pengar och när de kom skulle hon lösa lånet. Jag berättade inget där hemma för min sambo. Detta var ju bara ett tillfälligt lån. Jag skämdes. Jag ville ju skydda mamma men jag skämdes även över att jag faktiskt lånade pengar som jag gav till mamma. Så jag valde att inte säga något. Jag hade börjat ljuga för dem som stod mig nära och som jag älskade. Jag ringde till mamma och sa att allt gått bra och att hon nu hade pengarna på sitt konto. Jag ställde krav på henne att hon nu, samma dag som hon fick pengarna, skulle betala hyran som hon låg back med i flera månader. Och att hon nu måste sluta spela Bingo. Hon svarade 34

35 snabbt: Ja, det ska jag och tackade för hjälpen. Vi la på och jag pratade inte med henne på flera dagar. En dag i börja av februari 2001 ringde telefonen. Det var mamma som grät hysteriskt. Först förstod jag inte riktigt vad hon sa. Men jag förstod så småningom att hon inte fick bo kvar i lägenheten. Varför, frågade jag? Jo, hyrorna kom in två dagar försent. Hur kunde en hyresvärd vara så kall och vräka någon bara för att hon kom in med hyrorna två dagar för sent? Jag tyckte allt var väldigt konstigt. Att man kastade ut någon på gatan för detta. Jag ringde upp honom och sa vad jag tyckte. Jag var inte särskilt trevlig. Det slutade med att jag skällde ut honom ordentligt. Alla mina känslor av ilska, besvikelse och rädsla kom över mig. Efter tjugo minuter sa mannen på andra sidan telefonen att det över huvudtaget inte kommit in några pengar till hyrorna. Jag blev ännu mer rasande och undrade om han var galen. Påstod han att min mamma skulle ljuga om att hon satt in pengar? Vi är vanliga hederliga människor. Vi lurade ingen. Det måste ha blivit fel någonstans på vägen. Men han sa ännu en gång att inga pengar hade kommit in. Jag skämdes över mitt dåliga beteende och fick be mannen om ursäkt. Vi hade två veckor på oss att flytta. Vid detta tillfälle bodde min yngre bror ännu hemma. Jag och min bror fick tömma lägenheten och sätta det som skulle vara kvar på förvaring. Jag kunde inte förstå att mamma blev hemlös. Jag ljög för mig själv och min omgivning. Jag ville inte inse att jag hade en mamma som spelat bort sin bostad och var hemlös. Men så här i efterhand ser jag ju att det var på det sättet. Men jag ljög att hon skulle flytta till en annan lägenhet. Jag berättade inte att hon flyttat till en liten stuga utan toalett och dusch utanför staden. Jag skämdes så oerhört för att detta hände oss. Jag frågade varför hon inte betalat in hyrorna i tid. Hon sa att hon spelat bort en del av pengarna så att hon inte hade haft till hela skulden. Nu lovade hon att inte spela Bingo mer. Hon behövde pengar till mat och undrade om jag kunde hjälpa henne. Hon fick pengar så att hon kunde köpa mat vid ett par tillfällen. Jag började samtidigt inse att Bingon var det största problemet. Jag sökte på internet efter information. Det var väldigt magert med information om spelberoende. En ny bok skulle komma ut som jag beställde och jag hittade en kamratförening i en annan stad än där vi bodde. Jag tog mod till mig och ringde det telefonnummer som stod på hemsidan. Jag var livrädd för vad han skulle säga. Han svarade och jag började för fösta gången berätta om vår familjehemlighet utan att ljuga för att skydda mamma. Han tog sig tid och lyssnade på mig utan att döma mig. Jag kände en oerhörd lättnad. Han berättade att han själv var spelberoende och spelfri sedan ett par år. Han förstod vad jag pratade om och han dömde inte mig och inte min mamma heller. Han visste för han hade varit i samma skit som vi befann oss. Han sa till mig att det inte var mitt fel att min mamma var spelberoende. Det kändes skönt att höra för jag hade ständigt känt det som att det var mitt fel. Att jag inte gjort tillräckligt. Vi avslutade samtalet med att jag skulle försöka få min mamma med på ett kvällsmöte. 35

36 Jag kände att jag måste fixa så att hon kunde få den hjälp som hon behövde för att sluta spela så att jag kunde känna att jag gjort något bra. Jag fick min bekräftelse av att känna att jag dög. Nu kände jag att allt hänger på mig. Jag ringde upp henne direkt och sa att jag pratat med kamratföreningen och att jag ville att vi skulle åka dit på ett möte. Hon skulle tänka på det. Hon ringde upp mig senare och sa att hon var villig att följa med. Vi åkte upp alla tre. Jag, min bror och mamma. Det var dödstyst i bilen. Vi var nog alla lite spända men också förväntansfulla. Vi visste ju inte vad som väntade oss, vilka som var där och vad som skulle hända. Just då hade jag en önskan att mamma skulle sluta spela och att allt skulle bli bra igen. Jag anande inte att detta möte var början på en lång hård resa. Mötet gick bra. Jag träffade andra anhöriga, som visste hur det var att leva med en aktiv spelberoende. Jag kände igen mig i deras berättelser. Det kändes bra att dela min ångest och ilska med andra. Jag var också livrädd för att detta inte skulle gå vägen. Att mamma inte skulle kunna hålla sig spelfri. För min tanke var att om mamma bara slutade spela så skulle vi få det bra igen. Men jag inser nu att inget kommer att bli som förr. I bilen på väg hem pratade vi lite om hur vi tyckte det hade varit. Jag vågade inte hoppas men mamma sa att hon tyckte det varit bra. Hon tyckte det var skönt att få prata med andra spelberoende och kunde känna igen sig. Men ingen av dessa spelare var ju en ensam kvinna med två barn. Så de visste inte riktigt hur hon hade det. De hade pratat om att det är bra att man som spelberoende lämnade över sin ekonomi till någon annan. För pengar är ju bränslet till att kunna spela. Detta ville mamma inte alls vara med om. För som hon såg det så skulle hon i så fall bli omyndigförklarad och det gick hon inte med på. Men att hon skulle sluta spela för att vi ville det kunde hon gå med på. Varje vecka åkte vi till kamratföreningen och jag började sakta förstå att även jag behövde jobba för att förändra mig. Detta var en svår insikt att komma fram till. Det var ju inte jag som spelade bort alla pengar och ljög. Men jag hade utvecklat ett starkt medberoende som jag var tvungen att ta kontroll över. Mitt liv vid denna tidpunkt kretsade enbart kring att tänka på och lösa mammas problem. Jag kontrollerade henne var hon var. Om hon var hemma, på jobb, hos vänner eller i Bingohallen. Så fort jag vaknade på morgonen kom tankarna - tänk om hon vill låna pengar idag? Hur mår hon? Är hon arg idag? Har hon mat? Jag levde och försökte känna min mors känslor och behov. Efter ett tag kom jag till insikt om att jag inte kunde få mamma spelfri om hon inte själv ville för sin egen skull. Däremot kunde jag förändra min egen situation. Min sambo hade vid detta tillfälle kommit på mig med att jag ljugit och undanhållit att jag lånat pengar dels mitt banklån och dels alla smålån till mamma. Han blev naturligtvis rasande och jag skämdes som en hund - inte för att jag ljugit för honom utan för att vår familjehemlighet nu var uppdagad. Jag kände mig som en förrädare som svek min mamma och blottade henne så. Jag tog på mig det dåliga samvetet. Min sambo ställde ultimatum att jag inte fick låna henne några pengar mer. Jag hade i många år lagt undan pengar i smyg för att jag skulle kunna ha pengar då mamma behövde 36

37 låna. Alla dessa lögner kom nu upp till ytan. Jag bestämde mig nu att om min mamma inte slutade spela ville jag inte vara en möjliggörare för henne och hennes spel. Jag ställde ett ultimatum - om vi skulle kunna ha en relation så måste hon sluta spela. Jag vet att mamma älskar mig och att jag var övertygad om vad hon skulle välja. Jag älskar min mamma och vill inget annat än att ha en god och nära relation till henne. Jag insåg efter ett tag att mamma inte var spelfri. Jag åkte till Bingohallen och fick bevis för att hon ändå fortsatt att spela. Jag var nu tvungen att bevisa att jag menade allvar med mitt krav. Jag bröt kontakten med mamma i ett halvt år. Under tiden gick jag på kvällsmöte på Spelberoendes förening Malmö. Detta hjälpte mig mycket att få styrka och kraft att gå vidare. Jag började fokusera på mig själv. Jag mådde dock inte bra över att inte få träffa mamma. Men jag fick distans så efter en tid kunde jag åter ta upp kontakten med mamma. Men då på mina villkor. Jag älskar mamma men hatar spelaren. Det kan vara svårt att skilja på dessa två personer. Jag insåg att man bör ställa ultimatum som är väl genomtänkta och som man är beredd att stå upp för. Jag har i många år ställt krav en del med konsekvenser en del utan, men jag har aldrig genomfört dem. Mamma ville inte att jag skulle fortsätta gå på möten på Spelberoendes förening Malmö. Men för mig har det varit min räddning och min stöttepelare. Att kunna dela med sig och att få erfarenheter av andra anhöriga och spelare gör att man inte är ensam. Jag har gått på Spelberoendes möten för min egen skull i 11 år nu. Och idag jobbar jag även med att hjälpa andra. Det känns oerhört tillfredställande att kunna ge tillbaka det jag en gång fick hjälp med. Detta gör att jag själv kan fokusera på att bekämpa mitt medberoende. Tankar kring Annas berättelse Denna levnadsberättelse ger åtskilliga exempel på de olika områden som tidigare nämnts när det gällde de anhörigas medberoende. Anna t ex visade ett överdrivet omhändertagande. Hon försökte ha kontroll över sin spelberoende mamma och gick ständigt och tänkte och oroade sig för henne. Hon lät spelarens behov gå före sina egna behov. Vidare hade hon svårt att sätta gränser och ställa ultimatum framför allt att hålla fast vid dess konsekvenser. Hon tog också ansvar för spelaren och ljög för att skydda henne. Själv hade Anna svårt att se verkligheten som den egentligen var. Hon tog själv på sig skulden för den uppkomna situation och trodde att det var hennes fel. Hon hade svårt att få distans till det hela. Nästa fråga som man då osökt ställer sig är: Vad kan då anhöriga göra? Om vi nu återvänder till Annas levnadsberättelse ser vi att den också ger en hel del exempel på vad en anhörig kan göra för att på sikt hjälpa och stötta den spelberoende. Enligt föreläsaren var det viktigt att försöka se verkligheten som den var och erkänna problemen. Man måste kunna be om hjälp 37

38 för att sätta gränser och ställa krav samt förstå att man inte själv orsakat problemen. Vidare poängterades hur viktigt det var att ta hand om sig själv och ta kontroll över sitt eget liv, vilket på sikt skulle ge en ökad självkänsla. Även om det var svårt var man tvungen att inse att man som anhörig aldrig kunde få en spelare att sluta spela. En spelare slutar endast spela om han/hon själv vill och känner sig redo för det. Föreläsningen avslutades med en diskussion och frågestund samt information om var föreningen höll till. Seminarium Den enskilt största händelsen i projektet, Korten på bordet, var det heldagsseminarium som anordnades tillsammans med Spelberoendes förening Malmö i maj 2010 med titeln Spelberoende Ett Samhällsproblem? Seminariet riktade sig till alla som var intresserade av spelproblematiken och deltagandet var gratis för studerande. Inför seminariedagen, som hölls på Malmö högskola, bestämde sig projektpersonalen för att ägna mycket tid åt att marknadsföra detta evenemang men även på att marknadsföra sina föreläsningar och utbildningar. Inte mindre än 850 brev med inbjudningar skickades ut till skolpersonal på gymnasie- och högstadieskolor samt till universitet och högskolor i Skåne. Inbjudningar skickades även till alla socialkontor, vårdcentraler och sjukvården i Region Skåne. Dessa inbjudningar omfattade ca 250 utskick. Sammantaget skickades således ca inbjudningar ut med post. Samtidigt besökte projektpersonalen samtliga skånska kommuners socialkontor där de överlämnade information om Spelberoendes förening Malmö, broschyrer, information om projektet samt en inbjudan till seminariet. 38

39 Till seminariet kom 88 deltagare. Därutöver var fem deltagare också utställare med bokbord. Dessa fem var Aldro institutet, Nämndemansgården, Alna, Gamblers Anonymous och Spelberoendeteamet. Även Spelberoendes förening Malmö hade ett bokbord på seminariet. Till seminariet hade projektet lyckats få ihop ett digert program med intressanta föreläsare som tog upp spelberoende och anhörigproblematik. Här följer en beskrivning av seminariets uppläggning och en presentation av föreläsarna. Det sistnämnda materialet är till stor del hämtat från seminarieinbjudan. Efter ett öppningsanförande av regionråd Anders Åkesson följde den första föreläsningen. Den hölls av psykolog Jakob Jonsson, som arbetar på Spelinstitutet och som har arbetat med behandling av spelberoende och deras anhöriga i snart tjugo år. Han ingick i Sten Rönnbergs Forskargrupp, som gjorde den första prevalensundersökningen om spelberoende mellan åren Han var också den som var ansvarig för att skriva samman fördjupningsstudien som genomfördes mellan åren 2001och Jakob Jonsson ingår som forskare i SWELOGS, FHI: S longitudinella forskningsprojekt. Vidare är han en av huvudföreläsarna i FHI: S utbildningssatsning Spel och spelberoende. Den andra föreläsningen hölls av Carina Bong, som är beteendevetare och professionell ACC. I tio år har hon arbetat med att motivera personer med missbruksproblem att förändra sina liv. Både av egen erfarenhet och i sitt arbete har hon uppmärksammat att det är ett mycket litet stöd som erbjuds anhöriga till personer med beroende- och missbruksproblem. Carina Bong har skrivit en självhjälpsmanual, Arbetsmanual för anhöriga till missbrukare, för att ge anhöriga stöd att bryta medberoendemönster. Hon arbetar även med att utbilda personal inom kommun och landsting i samtalsmetoden MI. Därefter följde en kort presentation av projektet Korten på bordet, som riktar sig till anställda på universitet och högskolor i Skåne. Inom projektet vill man med hjälp av bl. a föreläsningar informera om spelberoende och anhörigproblematik. Dagens tredje föreläsare var Gustav Sundgren. Han arbetar på Spelberoendes Förening Göteborg med verksamheten Syna Korten, som vänder sig till unga vuxna i åldrarna år. År 2009 fick han motta stipendiet IF:s Säkerhetsnål för sina ideella insatser för denna grupp spelberoende och deras anhöriga. För övrigt skriver han en bok med titeln Femtal i ess och arbetar med att få igång Gustav Sundgrens Fond, som syftar till att stötta Syna Kortens verksamhet. 39

40 Dagens sista föreläsare var Jessika Svensson. Hon arbetar som utredare på Spelprevention vid FHI men ska även doktorera på temat Genus och spel vid Mittuniversitetet. Jessika Svensson arbetar med den nya befolkningsstudien om Spel och hälsa, Föreningsstödet samt forskningen om Överskuldsättning och spelproblem. På FHI arbetar man både med att öka kunskapen om spel och dess konsekvenser och med att utveckla metoder för förebyggande arbete inom spel och hälsa. Deras uppdrag gäller främst spel om pengar med de följer också utvecklingen kring ohälsa relaterat till dataspel. De fungerar även som remissinstans för frågor som berör spelproblem och ändringar i lotterilagstiftningen. Därefter svarade Kim Grahn från Spelberoendes riksförbund för avslutningsanförandet. Seminariedagen upplevdes som mycket lyckad. I efterhand konstaterades också att dagen hade fått mycket stort genomslag vad gällde spel och spelberoende. Det visade sig även vara positivt för föreningens marknadsföring att påvisa sin existens. Det var framför allt personal inom skola och socialtjänsten som uppmärksammade seminariet. Antingen hade de själva varit där eller så hade någon av deras kollegor varit där och efteråt tipsat dem. Det var många som ringde efter seminariet för att få mer information både om Spelberoendes förening Malmö och om projektet samt om den utbildning som de gav. Seminarieuppföljning Texten i följande avsnitt bygger till stor del på projektets uppföljning av seminariedagen. Under hösten 2010 fick 20 slumpvis utvalda deltagare ett frågeformulär med 10 frågor att besvara via e-post. Frågorna inriktade sig på följande teman: Upplägg och information, seminariets innehåll, seminariets genomförande samt i vad mån deltagarna upplevde sig ha fått ny information. När det gällde den första frågan som avsåg upplägg och information ansåg 14 av de 20 tillfrågade att det var bra. Sex stycken var inte helt nöjda. De efterlyste större spridning på utskicken inom varje enhet. Det visade sig nämligen att informationen inte hade nått fram till alla trots att den hade gått ut via telefon, e-post och vanlig post. 40

41 upplägg och information nöjda önska mer info När det gällde seminariedagens innehåll svarade 18 stycken att det var intressant och givande med en bra blandning av föreläsare. Speciellt givande upplevdes föreläsningen som berörde anhöriga. Två av de tillfrågade uppgav att det var intressant men att passen var för långa samt att de efterlyste en paneldiskussion. Frågorna här gällde även i vad mån som innehållet i föreläsningarna speglade föreläsningens inriktning. innehåll givande givande med reservation 41

42 Då de tillfrågade besvarade frågorna om hur de upplevde seminariets genomförande ansåg samtliga att det fungerat bra. De frågor som har vägts samman här inriktade sig på bemötande, service, information och upplägg. Även här framkom att de var mycket nöjda med själva upplägget på seminariet. genomförande nöjda nöjd med inlägg En annan fråga gällde vilken behållning de haft av den information som de fick på seminariet. Majoriteten av de tillfrågade (13 av 20) upplevde att de fått mycket ny information. Fem av dem tyckte sig endast ha fått en del ny information medan de resterande (två) inte ansåg sig ha fått någon ny information. På den följdfråga som ställdes om vilken information som de tillfrågade upplevde som ny svarade samtliga att det var synen på anhörigproblematiken och medberoendefrågorna. Det var dessutom frågor som de tyckte var relevanta. informativt innehåll mycket ny info endel ny info lite ny info 42

Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar

Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar Uppföljning av samtal med dataspelande ungdomar och deras föräldrar hösten och våren 2009 Uppföljningen bygger på intervjuer utförda av Ann-Katrin Johansson och Jenny Wahl Rapporten sammanställd av Jenny

Läs mer

Stödanteckningar till presentation av sociolog Johanna Parikka Altenstedt, Goodpoint AB

Stödanteckningar till presentation av sociolog Johanna Parikka Altenstedt, Goodpoint AB Ung delaktighet 2011-04-28 Region Skåne Ungdomar i Skåne 2009 enligt SCB 15-19 år 80 894 20-24 år 82 908 Totalt: 163 802 Stödanteckningar till presentation av sociolog Johanna Parikka Altenstedt, Goodpoint

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

FORUM SPEL. Regionalt kunskapscentrum för prevention och intervention vid spelberoende. Utvecklar och utvärderar behandlingsmetoder

FORUM SPEL. Regionalt kunskapscentrum för prevention och intervention vid spelberoende. Utvecklar och utvärderar behandlingsmetoder FORUM SPEL Regionalt kunskapscentrum för prevention och intervention vid spelberoende Utvecklar och utvärderar behandlingsmetoder Bedriver kunskapsutveckling kring prevention, risk och skyddsfaktorer Pågående

Läs mer

Bjuder på några bilder av de vuxna också.

Bjuder på några bilder av de vuxna också. Efter en busstur till havsnära Löderups strandbad startade dagen på bästa sätt nämligen med fika! Det är nog aldrig fel med fika om du frågar ungdomarna i. Efter fikastunden var det sedan dags att få sig

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

Svensk spelhistoria på en sida

Svensk spelhistoria på en sida Presentation vid RFMAs konferens Spel och spelmissbruk, Stockholm, 28 november, 2012 Per Binde, docent Svensk spelhistoria på en sida Vikingatiden Ca. 1500 1930 Oreglerat tärningsspel Förbud, restriktioner

Läs mer

Uppföljning rörelseglada barn

Uppföljning rörelseglada barn Bilaga 3 Uppföljning rörelseglada barn Pilotprojekt i Ystads Barn och Elevhälsa 7-8 Backaskolan, Blekeskolan, Köpingebro skola och Östraskolan Ystad kommun Kultur och utbildning Barn och Elevhälsan Kerstin

Läs mer

Du ska sträva efter att din dag ser ut så här.

Du ska sträva efter att din dag ser ut så här. I det här häftet finns många olika tips och idéer om hur du kan förbättra dina möjligheter att klara dina studier på ett bra sätt. Se det här som en samling där du kan plocka delar av allt passar inte

Läs mer

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet.

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Innehåll: 1. Inledning. 2. Projektbeskrivning. 3. Mål och syfte. 4. Utvärdering av resultaten och projektet. 5. Kort sammanfattning av våra synpunkter

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Hösten 2010 Våren 2011 Tryggvekonceptet i Lidköping Tryggve handlar om att stödja barn och unga till föräldrar med alkoholdrogberoende, ibland benämnda som de glömda barnen. Detta

Läs mer

Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016

Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016 Uppdragstider prio 1 per kommun Q1-Q2 2016 Distrikt 1 Kommun antal uppdrag *1 *2 *3 *4 *5 *6 *7 *8 *9 Malmö 9476 02:50 00:22 03:12 07:16 10:28 20:04 09:28 23:58 01:00:09 Trelleborg 1288 02:43 01:04 03:47

Läs mer

SPELBEROENDE RIKSFÖRBUNDS SVAR PÅ KOM (2011) 128

SPELBEROENDE RIKSFÖRBUNDS SVAR PÅ KOM (2011) 128 SPELBEROENDE RIKSFÖRBUNDS SVAR PÅ KOM (2011) 128 1. Presentation av Spelberoendes riksförbund och föreningarna. 2. Inledning 3. Förbundets svar på frågan: Är spelarkontot ett nödvändigt krav för verkställighet

Läs mer

Genomförandeplan och uppföljning nummer 3 avseende Staffanstorps kommuns samarbete med SIKTA.

Genomförandeplan och uppföljning nummer 3 avseende Staffanstorps kommuns samarbete med SIKTA. PROJEKTPLAN 1(5) 2010-07-01 INDIVID OCH FAMILJEOMSORGEN Genomförandeplan och uppföljning nummer 3 avseende Staffanstorps kommuns samarbete med SIKTA. Bakgrund: Arbetet med missbruk- och beroendeproblematik

Läs mer

Projektplan. (Pensionär, Polis, Ungdom)

Projektplan. (Pensionär, Polis, Ungdom) Projektplan (Pensionär, Polis, Ungdom) 1 Bakgrund: Under min uppväxt har jag sett att ungdomarnas syn på polis och pensionärer ofta varit negativ. Många har haft en bild av polisen som inte alltid stämt

Läs mer

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440.

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Dom jag pratat med berättar att de upplever att projektet haft en lång startsträcka och att de ännu

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport

Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Avdelningen för regional utveckling Christian Lindell Analytiker 040-675 34 12, 0768-87 04 31 christian.lindell@skane.se RAPPORT Datum 2016-08-15 1 (12) Konjunktur och arbetsmarknadsrapport Utveckling

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Handlingsplan vid misstanke eller upptäckt av skadligt bruk av alkohol och droger

Handlingsplan vid misstanke eller upptäckt av skadligt bruk av alkohol och droger Handlingsplan vid misstanke eller upptäckt av skadligt bruk av alkohol och droger Beslut: Rektor 2015-09-07 Revidering: - Dnr: DUC 2015/1461/10 Gäller fr o m: 2015-09-07 Ersätter: Handlingsplan vid misstanke

Läs mer

KORTVERSION SAMTALSSTÖD UR BRUKARPERSPEKTIV

KORTVERSION SAMTALSSTÖD UR BRUKARPERSPEKTIV Hälsa och samhälle KORTVERSION SAMTALSSTÖD UR BRUKARPERSPEKTIV EN UTVÄRDERING PÅ UPPDRAG AV KRISCENTRUM I MELLERSTA SKÅNE Utvärderingen genomfördes av studerande Helga Asgeirsdottir under april till juni

Läs mer

PROTOKOLL. Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö

PROTOKOLL. Kronobergsrummet, Landstinget Kronoberg Ingelstadsvägen 9, Växjö 1 (7) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Lillemor Ahlgren Justerat 2012-06-19 Folkhälsoutskottet Tid Tisdagen den 12 juni 2012 kl. 09.00 12.00 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

Chatta med socialrådgivningen, socialtjänsten mer tillgänglig för invånarna. Alexandra Göransson, Stockholms stad

Chatta med socialrådgivningen, socialtjänsten mer tillgänglig för invånarna. Alexandra Göransson, Stockholms stad Chatta med socialrådgivningen, socialtjänsten mer tillgänglig för invånarna Alexandra Göransson, Stockholms stad Bakgrund Sedan våren 2013 har Stockholms stad tjänsten Socialrådgivning på nätet (stockholm.se/socialradgivning),

Läs mer

Ett Drogfritt Liv i Kristianstad

Ett Drogfritt Liv i Kristianstad Behovet är stort Behovet av att öka människors medvetenhet om hur beroende, missbruk och droger styr och begränsar oss som individer är stort. Inte minst med tanke på ökande alkoholkonsumtion för både

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Vem? 3 Inget storstadsproblem

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

KAPITEL 3 AVDELNINGENS GRUNDLÄGGANDE VERKSAMHET

KAPITEL 3 AVDELNINGENS GRUNDLÄGGANDE VERKSAMHET KAPITEL 3 AVDELNINGENS GRUNDLÄGGANDE VERKSAMHET Vanlig verksamhet Hellre kvalitet än kvantitet Interna utbildningar Samarbeten med andra organisationer Bilagor - förteckning 3-1 3-2 3-2 3-3 3-4 Handbok

Läs mer

Stödlinjens tertialrapport 1 maj 31 augusti 2016

Stödlinjens tertialrapport 1 maj 31 augusti 2016 Stödlinjens tertialrapport 1 maj 31 augusti 216 1 Sammanfattning Under perioden 1/5-31/8 216 inkom totalt 887 kontakter till Stödlinjen, varav 484 var via telefonsamtal (55%) 234 via chattar (26%) och

Läs mer

5 tips för en mer harmonisk arbetsdag

5 tips för en mer harmonisk arbetsdag 5 tips för en mer harmonisk arbetsdag Innehållsförteckning Förord...4 Steg 1...6 Börja varje vecka med en tydlig plan...6 Steg 2...8 Skriv upp allt du ska göra på ett ställe...8 Steg 3...10 Lär dig att

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA!

SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA! SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA! OM UPPSKJUTARBETEENDE & ATT ÄNDRA SITT BETEENDE CHRISTINA JOHANSSON, STUDENTHÄLSAN W WW. HIS. SE / STUDENTHALSAN Bild 1 DAGS ATT BÖRJA H T T P S : / / W W W. Y O U T U B

Läs mer

Vad är KOLL på LÄKEMEDEL?

Vad är KOLL på LÄKEMEDEL? Vad är KOLL på LÄKEMEDEL? Koll på Läkemedel är ett samarbetsprojekt mellan: SPF Seniorerna, PRO och Apoteket AB Samarbetet startade år 2010 med målet att nå en bättre läkemedelsanvändning bland äldre.

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Projektbeskrivning och utvärdering av GRETA-projektet

Projektbeskrivning och utvärdering av GRETA-projektet Projektbeskrivning och utvärdering av GRETA-projektet Inledning Under höstterminen 2012 startade upp ett nytt projekt för barn på Långbrottskolan. Barnen var i behov av stöd under sin fritid. Barnen var

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Vem får problem med spel?

Vem får problem med spel? Vem får problem med spel? Resultat från SWELOGS befolkningsstudie om spel och hälsa 2008/09 Ulla Romild, Statens Folkhälsoinstitut RFMA:s konferens om Spel och Spelmissbruk Huddinge, 2 februari år 2011

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

Unga killar- och tjejer från hedersmiljöer Riskzon för missbruk och kriminalitet?

Unga killar- och tjejer från hedersmiljöer Riskzon för missbruk och kriminalitet? Unga killar- och tjejer från hedersmiljöer Riskzon för missbruk och kriminalitet? En utbildningsdag om ungdomar utsatta för hedersrelaterad våld och förtryck och som utvecklat - eller löper stor risk att

Läs mer

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(6) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden i Lund Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Sammanfattning

Läs mer

Vision: Syfte. Individinriktat genom att: Ett jämställt samhälle fritt från våld

Vision: Syfte. Individinriktat genom att: Ett jämställt samhälle fritt från våld Verksamhetsplanering 2015 1 Vision: Ett jämställt samhälle fritt från våld Syfte Skyddsjouren i Ängelholm Kvinnojouren är en ideell förening, som är partipolitiskt och religiöst obunden. Föreningen skall

Läs mer

Mina listor. En Android-applikation. Rickard Karlsson 2013-06-09. Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu.

Mina listor. En Android-applikation. Rickard Karlsson 2013-06-09. Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu. Mina listor En Android-applikation Rickard Karlsson 2013-06-09 Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu.se Innehållsförteckning 2. Innehållsförteckning 3. Abstrakt 4. Inledning/bakgrund

Läs mer

Slutrapport VoteIT Mix

Slutrapport VoteIT Mix Slutrapport VoteIT Mix 1. Inledning Nya tider och ny teknik leder till nya beteenden och nya sätt att mötas, detta ger oss nya hinder men främst nya möjligheter. För den unga generationen i Sverige och

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Studentekonomi på Högskolan Kristianstad

Studentekonomi på Högskolan Kristianstad Studentekonomi på Högskolan Kristianstad - En rapport från Kristianstad Studentkår Amanda Lindborg Sofie Forss 1 Innehållsförteckning Introduktion... 3 Underlag... 3 Resultat och Analys... 4 Huvudsaklig

Läs mer

Insatser för nyanlända ungdomar

Insatser för nyanlända ungdomar Insatser för nyanlända ungdomar Länsstyrelsen 18 april Mehran Najafi Carolina Gianola Ökad efterfrågan / Fler nyanmälda jobb Förutsättningar Befolknings- och arbetskraftstillväxten i yrkesaktiva åldrar

Läs mer

Nyhetsbrev april 2013 Stöd projektet finansiellt Plusgirokonto: 70 20 86-0 Märk inbetalningen med SEPeru

Nyhetsbrev april 2013 Stöd projektet finansiellt Plusgirokonto: 70 20 86-0 Märk inbetalningen med SEPeru Nyhetsbrev april 2013 Stöd projektet finansiellt Plusgirokonto: 70 20 86-0 Märk inbetalningen med SEPeru Tack för ert intresse för projektet som vi hjälper till att driva i Lima, Peru. Vi hoppas att ni

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

KBT behandling vid spelberoende

KBT behandling vid spelberoende KBT behandling vid spelberoende RFMA konferens om spel och spelmissbruk 2011-02-02 Henrik Josephson Psykolog, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Karolinska Institutet, CNS missbruk/beroende henrik.josephson@ki.se

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande.

Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Projektledare 2007-08-31 Cecilia Ek Lena Hellsten Robert Karlsson Lednings- och styrgrupp Märta Vagge Kristina Rönnkvist Madeleine Jonsson Slutrapport: Vägen till ökat välbefinnande. Syfte Syftet med projektet

Läs mer

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Intervjustudie Barntraumateamet 2013-2014 Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Deltagare Totalt 29 st varav 15 ungdomar 14 föräldrar Deltagare

Läs mer

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Delprojektets namn Information till barn placerade i familjehem om deras rättigheter till råd och stöd Delprojektsansvarig Sofia Lager Millton Datum 2014-06-01

Läs mer

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark.

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Omslagsbild: Typografitti Tryck: DanagårdLitho, november

Läs mer

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.

Läs mer

UNDERSÖKNING OM SPEL OCH HÄLSA

UNDERSÖKNING OM SPEL OCH HÄLSA UNDERSÖKNING OM SPEL OCH HÄLSA SCB Hej! Du är en av 21 000 personer i Sverige som har blivit slumpmässigt utvald för en undersökning om spel och hälsa. Folkhälsomyndigheten genomför studien för att ta

Läs mer

God ljudmiljö inom förskolan

God ljudmiljö inom förskolan God ljudmiljö inom förskolan Team: Angelica Ugrinovska, Fröafalls förskola avd. Sörgården, Tranås Kommun. Mål: En god ljudmiljö på vår förskola. Delmål: Lugnare måltider, lugnare tambur, mindre spring

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser

Läs mer

Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning.

Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning. Länsfolkhälsorådet Gävleborg Länsfolkhälsodagen 19 oktober Utvärdering Förmiddag Kvarstående ojämlikhet i ohälsa en utmaning. Intressanta jämförelser och bra föreläsning. En mycket intressant föreläsning.

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Samverka för att motverka

Samverka för att motverka En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Människor mellan raderna. Ett samarbete mellan Norrköpings Stadsbibliotek Öppenvården Gränden. Rapport 2011 NORRKÖPINGS STADSBIBLIOTEK

Människor mellan raderna. Ett samarbete mellan Norrköpings Stadsbibliotek Öppenvården Gränden. Rapport 2011 NORRKÖPINGS STADSBIBLIOTEK Människor mellan raderna Ett samarbete mellan Norrköpings Stadsbibliotek Öppenvården Gränden Rapport 2011 NORRKÖPINGS STADSBIBLIOTEK Människor mellan raderna: Ett nytt verktyg inom missbruksvården? Människor

Läs mer

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta

På Bröstkirurgen: med penna, papper och sax visade en bröstkirurg mig hur man gör en bröstvårta Reserapport efter utbytesstudier - Sara-Li LÄK T 8 - Liverpool 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Liverpool, Storbritannien,

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

VERKSAMHETSBERÄTTELSE VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2014 Årsmötet hölls i Studiefrämjandets lokal Kronohallen i Falun den 15 mars. Mötet avslutades med att Ida Otterholm berättade om hur det är att leva med ett barn med NPF-diagnos.

Läs mer

Kursutvärdering SQ4247; Missbruk och beroende, 10 hp. VT-13

Kursutvärdering SQ4247; Missbruk och beroende, 10 hp. VT-13 Kursutvärdering SQ4247; Missbruk och beroende, 10 hp. VT-13 29 studenter av 70 har svarat. Vad i kursen har varit särskilt värdefullt och varför? Kursens utgångspunkt, att titta på hur samhället skapar

Läs mer

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning

Reflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning Reflektion Uppgift 7 Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010 IT Pedagogutbildning Innehåll Inledning... 1 Reflektion... 1 1. Förbered dig i god tid...

Läs mer

Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015

Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 taby.se/anhorigstod samtalsgrupper Mötesplatser för anhöriga Anhörigstödet arrangerar mötesplatser där du får information som kan vägleda och inspirera dig.

Läs mer

Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa

Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa Psykisk ohälsa - vanligare än man tror Det finns undersökningar som visar att 25 % av befolkningen vid något tillfälle i livet kommer att drabbas av

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP Karolina Källoff karolina.kalloff@mah.se Studenthälsan DAGENS AGENDA Vad är prokrastinering och varför skjuter vi

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan

Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan 213-2-1 Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år.

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år. FRÅGEFORMULÄR DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET Din bakgrund 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder.. år. 3. Familjesituation Bor hos föräldrar eller anhöriga. Ensamstående utan barn hemma. Ensamstående med

Läs mer

Att arbeta med barngrupper Erfarenheter och goda råd från barngruppsledare i Skåne

Att arbeta med barngrupper Erfarenheter och goda råd från barngruppsledare i Skåne Att arbeta med barngrupper Erfarenheter och goda råd från barngruppsledare i Skåne Titel: Utgiven av: Författare: Redaktör: Beställningsadress: Att arbeta med barngrupper Länsstyrelsen i Skåne Län Jette

Läs mer

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå

Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå Rapport december 2013 Utveckling av arbetsmarknaden och ekonomin på nationell nivå I diagrammet nedan presenteras en sammanställning av samtliga BNP-prognoser som släppts av större prognosinstitut och

Läs mer

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande

Läs mer

Spel om pengar ett folkhälsoproblem

Spel om pengar ett folkhälsoproblem Spel om pengar ett folkhälsoproblem Om Folkhälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten är en myndighet som verkar för en god folkhälsa. I vårt arbete ska särskild vikt fästas vid de grupper i vårt samhälle som

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Företagsamheten Skåne län

Företagsamheten Skåne län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Skåne län Skåne län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Skåne län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin

Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin Uppdrag från regionstyrelsen till lokala nämnder De lokala nämnderna ska under mars och/eller april

Läs mer

Reserapport efter utbytesstudier i Italien HT 2012 Lisa SSK

Reserapport efter utbytesstudier i Italien HT 2012 Lisa SSK Reserapport efter utbytesstudier i Italien HT 2012 Lisa SSK 1. Vilket program läser du på? Sjuksköterskeprogrammet på hälsouniversitetet, Linköpings universitet, campus Norrköping. 2. Vilket universitet,

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10

Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 09/10 Utvärdering/sammanställning av UM Lönnens utåtriktade arbete läsåret 9/ Grundskolor Ungdomsmottagningen Lönnen gör inför varje ny termin ett utskick till 19 grundskolor där vi erbjuder deras elever (i

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer