ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS FOLKHÄLSAN DIN GUIDE TILL EN BÄTTRE HÄLSA NUMMER 6 DECEMBER 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS FOLKHÄLSAN DIN GUIDE TILL EN BÄTTRE HÄLSA NUMMER 6 DECEMBER 2005"

Transkript

1 ANNONS HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS FOLKHÄLSAN DIN GUIDE TILL EN BÄTTRE HÄLSA NUMMER 6 DECEMBER 2005 SÄTT MÅL MED DIN TRÄNING Vill du få bättre flås eller gå ner i vikt? Bestäm vad du vill uppnå och till när, så blir vägen dit lättare. Läs mer på sidan 6 HJÄLP ATT SLUTA RÖKA Vi vet att rökning kan leda till döden, ändå kan det vara svårt att sluta. Har du bestämt dig? Ta hjälp så blir rökstoppet lättare. Läs mer på sidan 11 HON HAR LÄRT SIG SÄGA NEJ Hon sjunger i Så ska det låta, och vi henne i revyer. Många glada skratt och en positiv livssyn ger henne balans i livet. Läs mer på sidan 14 GÖR SAKER TILLSAMMANS Ät alltid ihop och driv ett gemensamt projekt. Det är TV-sportens Katarina Hultlings tips för en tajtare familjesammanhållning. Läs mer på sidan 16 VÅR INOMHUSMILJÖ BRISTER De arbetsrelaterade besvären minskar, men vägen till en sund och säker miljö både på arbetet och i hemmet är lång. Läs mer på sidan 21 TA MAKTEN ÖVER STRESSEN Är du uppe i varv eller helt utmattad? Lär dig hur du kan hantera stressen för en en mer glädjefylld vardag. Läs mer på sidan 25 ANNONS ANNONS MEDFÖLJER SOM TEMATIDNING I SVENSKA DAGBLADET DECEMBER 2005

2 2 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Att må bra handlar inte bara om att äta rätt och hålla flåset uppe. Att ta hand om och vara snäll mot sig själv för att minska stressen och öka glädjen i vardagen är minst lika viktig. KATARINA HULTLING PÅ TV-SPORTEN FOLKHÄLSAN är en uppskattad titel från Mediaplanet med utgivning 2 gånger per år. Gott nyttigare år! Så här i slutet av året, när julmaten lagt sig fint och korsorden är lösta, börjar de flesta av oss känna oss laddade för ett nytt år i hälsans tecken. Kanske har vi fått nya träningskläder i julklapp eller så hittar vi något passande på julrean. Det är alltid extra roligt att ta sig i kragen i något fint. Men ta det lite lugnt i början risken är stor att vi tar i för hårt och skadar oss eller tröttnar lagom till den första autogireringen av det nya träningskortet. Vi har träffat Patrik Nygren på SATS som ger oss smarta tips för hur vårt nya aktiva liv ska vara längre än till påska. När de sprillans nya aerobicsskorna är på plats och vi efter ett adrenalinkickande gympapass pustar ut är det viktigt att fylla på energiförrådet med god och nyttig mat. Vi har hört det förut men det tål att upprepas tre mål mat om dagen och ett par mellanmål däremellan är en god tumregel för att orka prestera väl både på och efter jobbet. Försök att undvika snabba kalorier som godis, kakor och snabbmat lär dig istället mer om hur du kan planera och komponera en måltid som ger dig det du behöver för må bra och hålla dig frisk. Att må bra handlar inte bara om att äta rätt och hålla flåset uppe. Att ta hand om och vara snäll mot sig själv för att minska stressen och öka glädjen i vardagen är minst lika viktigt. Det menar Katarina Hultling på TV-sporten. Hon berättar om ett år fullspäckat med upplevelser allt från operabesök till avkopplande spadagar. Mest av allt kopplar hon och familjen av i huset i Kroatien. En annan tjej som njuter av livet är Mi Ridell. Hon syns än här, än där på tv, på teaterscenen och som konferencier. Själv menar hon att den mesta tiden ägnar hon åt sonen Max, tack vare att hon lärt sig säga nej. Hon är nästan alltid glad och positiv det är nog ingen tillfällighet att ett av hennes bästa må bra-tips är att skratta mycket. I detta nummer av Folkhälsan får du fler inspirerande tips på hur du skapar ett hälosamt liv. Du kan dessutom läsa om nya forskningsrön och nya produkter på marknaden. Trevlig läsning och gott nytt 2006! INNEHÅLL Ge dina barn goda matvanor sid.4 Äta nyttigt och gott så funkar det sid.4 När du har bestämt dig för en ny livsstil sid. 6 Dödsfall efter hjärtinfarkt kan minska om riktlinjer följs sid. 7 Luften hemma viktigast av allt sid. 9 Din rökhosta kan vara tecken på KOL sid. 10 Få hjälp med att sluta röka sid.11 Ont i magen? Ta reda på varför sid.13 Hon får oss att skratta sid.14 Dagsljus och sol gör oss gott sid.15 Ett år fyllt av upplevelser sid.16 Bättre behandling mot cancer sid. 18 Sunda och säkra miljöer en självklarhet för alla sid.21 Hur mår vi i dag svart på vitt sid.22 Ta makten över stressen sid. 25 Hemmadoktorn naturläkemedel på framfart sid.26 MED DAGSTIDNINGENS RÄCKVIDD OCH FACKTIDNINGENS FOKUS FOLKHÄLSAN EN TITEL FRÅN MEDIAPLANET Projektledare: Emma Ericstam,Mediaplanet: Redaktionsansvarig: Petter Renhuldt,Mediaplanet: Produktion: Fredrika Pontén,Mediaplanet Repro: Ordbild: Tryck: Tabloidtryck i Södertälje Mediaplanet är världsledande inom tematidningar i dags- och kvällspress. För mer information, kontakta Christer Dånsjö,Mediaplanet: Distribueras med Svenska Dagbladet december Synpunkter på våra tidningar:synpunkter@mediaplanet.se Behöver du och din personal en bra start på det nya året? Boka en Hälsokonferens på anrika Sätra Brunn, 1,5 tim från Stockholm. Förutom det egna mötet erbjuder vi helpension med lunch och en tre rätters superb middag samt boende på tre stjärnigt hotell. Föreläsning av hälsocoach, ett pass Qi Gong eller vattengympa i vår 34 varma sköna pool. Möjlighet finns att boka egna spabehandlingar. Allt detta i genuin brunnsmiljö från 1700 talet! Pris per person och dygn, kr. (Gäller för del i dubbelrum och min 8 pers). Som en nyårspresent bjuder vi på konferenslokalen under januari och februari! Recept på en god fortsättning! Återhämta dig hos oss efter jul- & nyårshelgen. Vi erbjuder både sköna spabehandlingar och friskvårdsprogram, landskapsbad och sporthall, aktiviteter eller avkopplande tid framför brasan! Se våra weekendrabatter och loverbjudanden på vår hemsida, Grythyttan, tel: , info@lokabrunn.se Sätra Brunn Konferens & Spa SALA Tel info@satrabrunn.se

3 Utkommer i januari! Tidigare utgivna böcker av succéförfattaren Ola Lauritzson Finns där böcker säljs! Socker och fett på gott och ont Charlotte Erlanson-Albertsson Vägen till ett smalare liv, My way, kokbok för livsnjutare Erik Lallerstedt

4 4 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Ge dina barn goda matvanor Vuxna bestämmer vilken mat som ska serveras, men barnen själva bestämmer hur mycket de ska äta. Barn i alla åldrar behöver precis som vuxna ladda med energi för att orka och må bra. Det är vi vuxna som bär ansvar för att våra barn får en varierad och näringsriktig mat på regelbundna tider. Vi anlägger våra levnadsvanor tidigt i livet och behåller dem ofta livet ut. Därför kan du som förälder göra dina barn en björntjänst genom att ge dina barn bra matvanor från början Bra mat är en av grundstenarna för TIPS TILL FÖRÄLDRAR: barn som växer och utvecklas. Servera frukt och grönsaker till varje måltid. Matvanor och attityder till mat grundläggs under uppväxttiden. Syskon, föräldrar och andra i barnens omgivning är viktiga förebilder. Tycker andra att det är trevligt och gott med mat, märker barnet det. Om personerna runt matbordet däremot inte gillar maten kan man inte förvänta sig att barn ska göra det och äta med god aptit. LÅT BARNET BESTÄMMA Vuxna bestämmer vilken mat som ska serveras, men barnen själva bestämmer hur mycket de ska äta. Att inte tjata om mat, låta barn äta i fred och inte belöna eller trösta med mat eller godis är bra hållpunkter för vuxna. Så lite dramatik som möjligt kring matbordet ökar chansen att snabbare Låt barnen röra på sig så mycket som möjligt, helst utomhus. Skilj på vardag och fest. Begränsa läsk, godis och chips till högst en gång i veckan. Mellanmjölk är bra för barn mellan 1-5 år, därefter passar lättmjölk bäst. Tjata inte! Låt barnen äta i fred och varken belöna eller trösta med mat eller godis. Källa: komma till rätta med problem som matvägran, säger Ylva Ellneby, författare, förskollärare och tal- och specialpedagog. Barn gillar fasta rutiner. Serveras maten på bestämda tider lär de sig också snabbare att känna igen hunger- och mättnadskänslor. BRA MAT I FÖRSKOLA OCH SKOLA Mängden mat, dess kvalitet och antalet måltider i förskolan måste vara anpassad efter en växande kropp och en mognande hjärna. Så är inte alltid fallet. Barn som inte får tillräckligt mycket mat i förskolan blir snabbt trötta och griniga. Hälsomålet är en webbplats om bra matvanor, rörelse och hälsa som drivs av Stockholms läns landsting. De har tagit fram riktlinjer för måltider och mellanmål inom barnomsorgen, likaså finns riktlinjer för hur skollunchen ska se ut och planeras. Hur är det i den förskola eller skola dina barn går i? Det finns goda möjligheter att påverka. LIVSMEDELSVERKETS KOSTREKOMMENDATIONER Minst1/2 kg frukt och grönsaker per dag Minst 1/2 dl kokta baljväxter (ärter, bönor och linser) per dag 1-2 portioner potatis, ris eller pasta per dag 6-8 skivor bröd och en portion flingor/gryn per dag (helst nyckelhålsmärkt) 1/2 l mager mjölk, fil eller yoghurt per dag En portion magert kött per dag 2-3 portioner fisk eller skaldjur per vecka Flytande margarin eller olja till matlagning Källa:Västerortspolisen,Stockholm RECEPT PÅ NÄTET! När magen kurrar och idéerna tryter, ta hjälp av internet för att få inspiration och söka lätta recept till kvällens middag. Tasteline Arla Coop Ica Vegetariskt - Äta nyttigt och gott så funkar det Tillgängligheten på snabbmat, läsk och godis ökar och svenskarnas midjemått med det. På samma gång fylls hyllorna i mataffären med lättmargarin och choklad med hög kakaohalt allt för att öka möjligheterna att faktiskt välja det sunda före det osunda. Men det kan vara nog så svårt ändå, särskilt om rätt kunskap om matens innehåll saknas Mycket av vår vanliga mat idag innehåller för lite näring och för mycket salt, socker och vitt mjöl. Det är förödande över tiden, särskilt om konditionen inte är vad den borde vara. Högt blodtryck, höga kolesterolvärden och diabetes är direkta följder av felaktiga kostvanor, låg fysisk aktivitet, rökning och stress. Mycket kan vi råda bot på själva maten till exempel. Med ditt ögonmått kan du enkelt hålla koll på att du får i dig det din kropp behöver. En tredjedel fylls med nyttiga kolhydratrika livsmedel, en tredjedel med grönsaker, rotfrukter och frukt, den sista tredjedelen fylls med proteinrika livsmedel. PLANERA OCH KOMPONERA Det krävs lite eftertanke för att få ihop näringsriktiga måltider. En god idé kan vara att i början av veckan planera hela veckans måltider och handla maten på en och samma gång. På så vis slipper du våndan i mataffären när blodsockret är lågt och en kexchoklad är nära tillhands. Vad bör då en måltid innehålla? Det viktigaste är att den är välbalanserad och innehåller lite av varje. KOLHYDRATER GER OSS ENERGI Kolhydrater är det gemensamma namnet för stärkelse, kostfiber och socker. Stärkelserika livsmedel är bra energikällor som gör att vi orkar prestera väl. De finns i mjöl, gryn, bröd och pasta. Kostfiber är bra för de håller magen i trim. Du hittar dem i spannmålsprodukter, rotfrukter, grönsaker och frukt. Socker kan finnas naturligt i maten eller tillsatt. Naturligt socker finns till exempel i frukt, bär och russin, medan man i godis, läsk och kakor har tillsatt socker. Du har säkert hört talas om snabba och långsamma kolhydrater. Vitt bröd, godis och corn flakes är exempel på kolhydrater som ger en hög och snabb blodsockerhöjning. Dessa bör man äta med lite försiktighet. Långsamma kolhydrater däremot är nyttigare och håller blodsockret i balans. Grovt bröd, fullkornspasta och apelsiner är goda exempel på sådana. ÄT RÄTT SORTS FETT Fett har många betydelsefulla funktioner och en lagom mängd är livsnödvändigt för att kroppen ska fungera, inte minst framhäver det matens smakämnen. För mycket mättat fett kan höja kolesterolhalten i blodet. Se upp med smör, fet mjölk, ost och charkuterivaror. Enkel- och fleromättade fetter sänker däremot kolesterolet och minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Feta fiskar som lax och makrill, vegetabiliska oljor, olivoljor och nötter är exempel på livsmedel med hälsosammare fetter. PROTEINER ÄR KROPPENS BYGGMATERIAL Protein behöver vi varje dag. Det har till uppgift att bygga upp, reparera och underhålla kroppens celler. Hormoner, enzymer och antikroppar är sådana ämnen som består av protein och är alla livsnödvändiga. Mat som kommer från djurriket, såsom fisk, kött, mjöl, ägg och ost innehåller mycket proteiner. Vegetabiliskt protein finns framförallt i ärter, linser, bröd och gryn. VITAMINER OCH MINERALER SMÅ MEN VIKTIGA Vitaminer motverkar infektioner och behövs för att blodet ska kunna koagulera. Mineralämnen stärker skelett och tänder och har den viktiga uppgiften att transportera syre i blodet. Frukt, grönsaker och spannmålsprodukter är fulla av vitaminer och mineraler. Äter du allsidig mat får du i regel i dig de vitaminer du behöver och tillskott är ofta inte nödvändigt. TALLRIKSMODELLEN GER DIG DET DU BEHÖVER Med ditt ögonmått kan du enkelt hålla koll på att du får i dig det din kropp behöver. En tredjedel fylls med nyttiga kolhydratrika livsmedel, som potatis, pasta, ris och couscous. Dessa livsmedel ger bra mättnad och är dessutom billiga. Den andra tredjedelen fylls med grönsaker, rotfrukter och frukt som innehåller viktiga vitaminer, mineraler och antioxidanter. Den sista tredjedelen, eller ca 25 %, fylls med proteinrika livsmedel som kött, fisk, ägg eller bönor, linser och kikärter.

5 Nyhet! Mycket fiber och lite socker. Nya Risifrutti Fiber innehåller lite tillsatt socker och är full av nyttiga fiber som håller dig på topp länge. Finns i två nya spännande smaker: Strawberry Mix och Raspberry Mix. Nyhet! Köttfärs utan kött. Äntligen ett vegetariskt alternativ för dig som gillar mexikansk mat. Vegetarian Taco Mix är en läcker fyllning för Tacos och Tortillas. Den är gjord på sojaprotein, men smakar och ser ut som Tacokryddad köttfärs. Tillsätt bara en burk krossade tomater, vatten och värm några minuter. Vips kan du njuta av en sund mexikansk buffé! FÖR RECEPT OCH TIPS GÅ IN PÅ

6 6 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Motion minskar risk för alzeimer och demens Personer i medelåldern löper 60 % lägre risk att drabbas av alzeimer, respektive 50 % lägre risk att utveckla demens, om man är fysisk aktiv minst två gånger i veckan. Det visar forskning från Karolinska Institutet. Våra resultat kan ha stor betydelse för den preventiva hälso- och sjukvården. Om en person håller sig aktiv i sin ungdom och medelålder kan detta öka hans eller hennes möjlighet att hålla sig vital både fysiskt och mentalt i högre ålder, säger Miia Kivipelto, forskare vid Karolinska Institutet som följt personer mellan 1972 och Källa: Karolinska Institutet När du har bestämt dig för en ny livsstil Viljan måste finnas för att en förändring ska kunna ske. Så är det med det mesta, inte minst att komma igång och röra på sig. När ett nytt år nu står för dörren är vi många som tar oss i kragen. Låt 2006 bli året då du bestämde dig och förändrade gamla vanor. Patrik Nygren på SATS ger tips för hur man går tillväga. Med en bakgrund som naprapat och många års erfarenhet som personlig tränare vet Patrik Nygren vad han talar om. Många har med hans stöd blivit hjälpta över tröskeln och startat ett nytt, hälsosammare liv. I dag arbetar han som ansvarig för drift och underhåll samt talesperson för personlig träning på SATS. MOTIVATIONEN ÄR STARTSKOTTET De allra flesta av oss vet att motion gör oss gott. Ändå är det så svårt att snöra på sig gympaskorna och ge sig iväg. Och göra det kontinuerligt. Men har man någonstans en vilja att få upp flåset så finns det hopp. Värre är det med dem som är helt omotiverade och inte KOM IGÅNG STEG FÖR STEG har något som helst intresse av att Fundera över vad syftet är med din träning? Vill du gå ner i vikt, bli starkare eller få börja röra på sig. Dessa är det bättre kondition? snudd på omöjligt att komma åt, Sätt upp mål med din träning de ska vara mätbara, realistiska och ha en tidsram. Till menar Patrik Nygren. exempel springa Tjejmilen nästa år. Bryt ner det stora långsiktiga målet i delmål så du Vi kan alltid försöka motivera kan glädjas åt framgångar längs vägen. och inspirera, men beslutet måste komma från personen själv. De Hitta en träningsform som du tycker är rolig. Ta gärna med en vän eller någon i familjen, då kan ni sporra varandra. flesta som kommer till oss vill ändra sitt liv och har redan Planera för hur du hanterar eventuella svackor, till exempel hur du ska komma igen bestämt sig. Då kan vi ge dem en efter en förkylning eller hur du kan träna på semesterresan. god start som gör att det blir Belöna dig själv när du har uppnått dina mål. mycket enklare, och roligare. När du väl kommer igång med din träning kommer du snabbt att känna dig bättre till mods. Humöret blir bättre, du orkar mer och sover bättre. SÄTT ETT MÅL MED DIN TRÄNING Många gör misstaget att köra på alldeles för hårt i början, så att man skadar sig eller tröttnar innan januari ens är slut. Det är viktigt att träningen inte ses som ett kortsiktigt projekt utan en förändring för livet. Målsättning är A och O. Först bör man klargöra för sig själv vad syftet är med sin träning, till exempel att få bättre kondition. Om motståndet att sätta igång är stort är det klokt att väga fördelar mot nackdelar. Synliggör man motstånden är de lättare att komma åt och göra något åt dem, till exempel att man inte har tid. Då kanske en del av lunchrasten kan vigas åt träning. När man därefter har bestämt sig är det bra att sätta ett mål med sin träning. Om syftet är att få bättre kondition bör man bestämma vad man ska nå och till när. Därefter kan man lägga upp ett realistiskt program, säger Patrik Nygren. DELA MED DIG AV DINA FRAMGÅNGAR När du väl kommer igång med din träning kommer du snabbt att känna dig bättre till mods. Humöret blir bättre, du orkar mer och sover bättre. Med tiden blir det en extra sporre att trapporna känns mindre tunga att gå upp för och kläderna blir lite större om du har för avsikt att gå ner i vikt. Berätta för andra vad du har åstadkommit och var en förebild, säger Patrik Nygren. Det är roligt att få uppskattning och att inspirera andra till en förändring. Låt det nya året föra med sig nya vanor. Oavsett om raska promenader, gympapass eller tennis passar dig bäst så är det allra viktigaste att få in det som en naturlig del i vardagen. Tid för dig själv Att låta någon annan ta hand om dig för en stund ger dig skön avkoppling och ny energi. Det är en lyx som inte behöver kosta skjortan. På Stockholm Spa & Skönhetsvård ger elever som utbildas till hud- och spaterapeuter vid International Beauty School of Sweden behandlingar för hela kroppen, till lägre priser än på vanliga salonger. I våra fräscha lokaler på Kungsholmen har du möjlighet att få ansiktsbehandling, kroppsinpackning, massage, krypa ner i ett stärkande kurbad eller ta bort oönskad hårväxt med epilering eller vaxning. I vår automatiska soldusch blir du snyggt brun på 60 sekunder. Detta är bara ett axplock av våra behandlingar. Vi håller alltid ett öra mot marknaden och kommer under 2006 kunna erbjuda så kallad microdermabrasion, en skonsam peeling som ger nytt liv och lyster åt huden och förfinar rynkor och gamla ärr. På skolan och i salongen använder vi Kerstin Florians exklusiva ansikts- och spaprodukter samt det amerikanska Exuviance som har effektiva fruktsyreprodukter särskilt anpassade för problemhud såsom roscacea, acne, eksem och pigmentfläckar. Varmt välkommen önskar Sara Flyhammar Wall, rektor, med personal och elever Stockholm Spa & Skönhetsvård Kungsholmstorg 6. Tidsbokning telefon: För mer information och priser: Öppettider: Mån - Ons: , lunchstängt Tors: Fredag: , lunchstängt Vi har även öppet vissa helger under terminen. Rygginstitutet har drygt 40 års erfarenhet av professionell rygg- och stressrehabilitering. Dessutom en av de första i landet att ISO-serifiera dessa. Luleå Sundsvall Vaxholm Växjö Marbella

7 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS 7 Snus ökar risken för cancer och hjärt-kärlsjukdom Den största undersökningen som någonsin har gjorts om svenskt snus visar att snus ökar risken för cancer i bukspottskörteln och död i hjärt-kärlsjukdom. Folkhälsoinstitutet och Karolinska Institutet står bakom rapporten. Omkring personer i Sverige snusar och riskerna bedöms ha en stor negativ betydelse för folkhälsan. Resultaten motsäger den utbredda föreställningen att snusning skulle vara oskadligt. Ur hälsosynpunkt bör tobaksrökning inte ersättas av snusning, utan av tobaksavvänjning, säger generaldirektör Gunnar Ågren vid Statens folkhälsoinstitut. Källa: Spara pengar med nyttigare matval Så mycket som 40 % av våra matkostnader läggs på mat som chips, godis, bakverk, fet ost, läsk, öl och vin sådan mat som inte behövs ur näringssynpunkt. Folkhälsoinstitutet visar i en ny rapport att om man halverar näringsfattiga livsmedel och ersätter dem med sundare alternativ som rotfrukter, fullkornsbröd, frukt och grönsaker kan man spara tusenlappar. En person som lägger kronor på mat varje år kan enligt beräkningarna spara upp till kronor. Beräkningarna utgår från utbildningspaketet Ät S.M.A.R.T som syftar till att visa hur man kan äta för att kroppen och miljön ska må bra. Förkortningen står för S större andel vegetabilier, M mindre tomma kalorier, A andelen ekologiskt ökar, R rätt kött och grönsaker, T transportsnålt. Källa: Läkemedel hamnar i soptunnan Maxbeloppet för att ta ut receptbelagda läkemedel är kronor för varje patient per år. Resten av kostnaden står samhället för. Varje månad säljs läkemedel som omfattas av förmånen för ca 2 miljarder kronor. Många av läkemedlen blir aldrig användna bland annat på grund av att patienter felmedicinerats eller fått dubbleringar. Varje år får apoteken tillbaka 900 ton oanvända läkemedel, värda 1-2 miljarder kronor. Det är omkring 65 % av alla kasserade läkemedel. Resten, cirka 400 ton, försvinner i avlopp och vanliga sopor. Källa: Dödsfall efter hjärtinfarkt kan minska om riktlinjer följs Socialstyrelsen har tagit fram nationella riktlinjer för vård och behandling för att dels förebygga hjärt-och kärlsjukdom, dels förebygga återfall. Trots detta finns stora skillnader i landet. Behandling som avviker från riktlinjerna kan leda till att patienter riskerar att i onödan få en ny hjärtinfarkt eller till och med dö. Hjärt- och kärlsjukdomar är vår vanligaste dödsorsak, bland både kvinnor och män. I Sverige lider tolv procent av befolkningen av någon hjärt- eller kärlsjukdom. Ungefär människor vårdas varje år på sjukhus på grund av akut hjärtinfarkt. Men alltfler överlever. Dödligheten vid hjärtinfarkt har halverats under den senaste tioårsperioden. BEHANDLING SER OLIKA UT I LANDET Behandlingen av hjärtinfarkt har blivit effektivare under de senaste åren. Socialstyrelsen har tagit fram riktlinjer för hjärtsjukvård som ska gälla över hela landet. För att minska risken för ny blodpropp används så kallade trombocythämmare med det blodförtunnande preparatet klopidogrel tillsammans med andra läkemedel. Rekommendationen är att ge preparatet under tre månader efter en hjärtinfarkt, där internationella rekommendatoner är 12 månader. Men skillnader råder mellan våra sjukhus. Kjell Asplund, generaldirektör vid Socialstyrelsen, skriver i en debattartikel i Svenska dagbladet att handläggningen av patienter med hjärtinfarkt inte är enhetlig vid svenska sjukhus. Vid läkarnas årliga riksstämma i Älvsjö i slutet av november presenterades följande siffror från kvalitetsregistret Riks-HIA. Vid ett sjukhus fick endast 16 procent av patienterna klopidogrel, vid ett annat sjukhus fick 95 procent av patienterna samma behandling. Vanligast är att ungefär hälften av patienterna behandlas med klopidogrel. Patienter som underbehandlas riskerar att bli sjukare, det är allvarligt, säger Lars Rydén, professor vid kardiologkliniken vid Karolinska universitetssjukhuset. Det finns enligt Lars Rydén vanligen tre orsaker till att läkare inte följer riktlinjerna. Det första är på grund av nonchalans där vissa läkare tror sig veta bättre, vilket är oacceptabelt. Det andra är läkare som i ett enskilt fall fått frångå riktlinjerna på grund av hänsynstagande till individen. Detta är naturligtvis nödvändigt eftersom patienter i kliniska studier, på vilka behandlingsrekommendationer grundar sig, inte alltid är representativa i enskilda situationer. Det sista är läkare som är verksamma vid sjukhus som saknar tillräckliga resurser för denna behandling. De sjukhus i studien där endast 16 procent av patienterna fått den rekommenderade behandlingen, har man nu ifrågasatt. De har fått tydliga instruktioner och får förhoppningsvis tillräckliga Tolv procent av befolkningen av någon hjärt- eller kärlsjukdom. resurser för att kunna ge patienterna den behandling som rekommenderas, säger Lars Rydén. BÄTTRE KONTROLL AV VÅRDEN Svensk vård står sig väl i jämförelse med vården i andra länder. Men jämförelser mellan sjukhus och landsting inom landet är mer svårtillgängliga. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting ska tillsammans ta fram en nationell strategi som öppet ska redovisa och jämföra den svenska vårdens kvalitet. I väntan på denna kan var och en själv via registret Riks-HIA söka information om vård och behandlingsresultat på ett 70-tal sjukhus i Sverige.

8

9 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS 9 Luften hemma viktigast av allt beror på vet inte forskarna, däremot är forskarkåren enig om sambandet mellan dålig inomhusluft och ohälsa. Idag lider 40 procent av alla barn av någon form av astma eller allergi. Exakt vad ökningen beror på vet vi inte i dag, däremot är forskarna överens om att inomhusluften spelar en stor roll. Frisk luft hemma gör att vi mår bättre. Frisk luft inomhus skapas bara genom god ventilation. Genom god ventilation kan man också spara pengar eftersom det går åt mindre energi till att värma upp bostaden. För de flesta av oss är luften något självklart. Det gäller inte minst hemma. Ändå bor majoriteten av oss i hus där tillförseln av frisk luft inte ens når upp till Boverkets minimikrav. Många tar fortfarande luften för given, den finns ju alltid där. Men luftens kvalitet är viktig för vår hälsa och för vår prestation, säger Ingvar Ygberg, VD för branschorganisationen Svensk Ventilation. När vi pratar om luft i Sverige handlar det nästan alltid om utomhusluft. Majoriteten av all forskning handlar också om luften ute. Det är märkligt eftersom luften utomhus generellt sett är mycket bättre i Sverige än på de flesta andra håll. Luften inomhus är betydligt sämre än luften ute, säger Ingvar Ygberg. Dessutom tillbringar vi 90 procent av vår tid inomhus. Ett av de viktigaste argumenten för bra inomhusluft är att stoppa den snabba ökning av astma och allergi som vi ser i dag. För femtio år sedan var det mycket ovanligt med dessa sjukdomar, i dag lider 40 procent av alla barn av dem. Exakt vad ökningen BYT LUFT OFTARE Det finns regler för hur ofta luften i en bostad ska bytas ut. Socialstyrelsen och Boverket säger att luftomsättningen ska vara 0,5 omsättningar per timme vilket betyder att en stor del av luften är utbytt efter två timmar. Många svenska bostäder har en luftomsättning långt under detta krav. Ett av skälen till att luften inne är ett eftersatt område är att ventilation kräver energi för att fungera. Energi kostar. I dag är det dock så att ett bra ventilationssystem med värmeåtervinning gör att energikostnaderna minskar. Samtidigt som inomhusluften förbättras kraftigt. De flesta hus som byggs i dag har moderna ventilationssystem med värmeåtervinning. Det går dock att installera sådana system även i äldre hus. Det kostar lite mer än det gör att installera dem i nya hus men det är ändå en investering som återbetalar sig på mindre än tio år, säger Ingvar Ygberg. Luften hemma har stor betydelse för hur vi mår, säger Ingvar Ygberg, VD för Svensk Ventilation KORT AMNING OCH KOMJÖLK KAN GE BARNDIABETES En doktorsavhandling vid Linköpings universitet visar att en kort amningsperiod, tidig introduktion till kosttillägg baserat på komjölk samt hög konsumtion av vanlig komjölk är riskfaktorer för utveckling av diabetesrelaterade antikroppar hos barn av totalt barn födda i sydöstra Sverge har ingått i studien. Om amningen har upphört före tre månaders ålder så finns en ökad risk för att utveckla antikropparna, likadant om barnet fått komjölksbaserat kosttillägg under de två första månaderna, säger Jeanette Wahlberg, doktorand vid Linköpings universitet. Källa: Välkomna det nya året med en KICK OFF hos oss i vackra Bergslagen, för dig själv eller med ditt företag. H ERRGÅRD & SPA Besök gärna vår hemsida eller ring oss på Färna Herrgård & Spa, Box 863, Skinnskatteberg

10 10 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Din rökhosta kan vara tecken på KOL TECKEN PÅ KOL Svårigheter att andas vid ansträngning Slemhosta Djupa och långdragna luftvägsinfektioner Andnöd vid vila, särskilt vid långt framskriden KOL Avmagring och svullna fötter Källa: SKILJ PÅ KOL OCH ASTMA KOL Drabbar oftast rökare Symptomen uppträder i regel i 40-årsåldern och uppåt Symptomen förvärras successivt vid forsatt rökning Ökade symptom på vintern Ingen koppling till allergier Hosta och slem i halsen uppstår ofta vid en förkylning. När det däremot även blir svårt att andas kan det vara tecken på astma eller lungsjukdomen KOL. Om du röker eller har rökt ligger du i riskzonen. KOL kan ge besvärliga symptom som andnöd och bensvullnad. Men det finns hjälp att få för att lindra besvären. Att sluta röka är den allra viktigaste åtgärden. KOL står för kroniskt obstruktiv lungsjukdom och är en sjukdom som utvecklas långsamt under många år. Vid KOL blockeras delvis luftvägarna så att luften inte kan passera fritt. En person med KOL har ofta både kronisk bronkit och emfysem. Kronisk bronkit är en inflammation som ger skador på det skyddande lager som normalt täcker slemhinnorna i luftvägarna. Det är vid detta tillstånd som slemproduktionen ökar och man måste hosta för att få upp slemmet. Vid emfysem är ASTMA Drabbar oftast icke-rökare Symptomen kan uppträda i barnaåren Symptomen varierar i svårighetsgrad, blir inte alltid värre över tid Ökade symptom under vår och sommar Hälften har allergier Källa: lungblåsorna skadade. Lungorna förlorar sin elasticitet och andningen försvåras. Syrebrist kan också uppstå. EN HALV MILJON SVENSKAR Mellan och personer i Sverige beräknas lida av KOL. Många är de som ännu inte fått rätt diagnos eller sökt hjälp för sina besvär. Symptomen förväxlas ofta i ett tidigt skede med astma eller svår förkylning. Tröttheten, hostan och orkeslösheten kan också viftas bort som vanliga ålderstecken. I dag räknar man med att ungefär hälften av alla som har rökt under många år kommer att få KOL vid 75 års ålder. Har man rökt sedan ungdomen kan symptom uppträda redan i 40-årsåldern. LÅT DIG UNDERSÖKAS Diagnosen KOL ställs med hjälp av mätningar av lungfunktionen. Med en enkel så kallad spirometerundersökning får man en uppfattning om hur mycket luft som kommer in och ut ur lungorna och hur fort luften passerar. Man får andas in allt man orkar för att därefter andas ut så mycket man kan. Ett spirometertest avgör sjukdomens svårighetsgrad: lindrig, måttlig eller svår. Andra undersökningar kan också göras för att skilja KOL från andra sjukdomstillstånd, som till exempel astma, andra lungsjukdomar eller hjärtsjukdom. LÄKEMEDEL SOM LINDRAR Först när diagnosen och sjukdomsgraden är ställd kan rätt behandling sättas in. Det finns mycket hjälp att få, men det allra viktigaste är att sluta röka. Först då stoppas utvecklingen av sjukdomen. Den skada som skett på lungorna vid KOL går inte att reparera, men läkemedel kan lindra besvären. Vanligen hjälper luftrörsvidgande medel som man andas in genom en inhalator. Vid svårare fall kan man pröva att andas in kortison eller få kortison i tablettform. Om sjukdomen blir så svår att blodet inte kan syresättas i lungorna kan det bli aktuellt med syrgas. FÅ TILLBAKA ORKEN Vid KOL kan den enklaste vardagssysslan kännas tung att sköta. Trots den begränsade orken är motion A och O. Promenader, cykling och simning är utmärkta alternativ. Det är vanligt att man tappar vikt vid KOL, något som också tar på krafterna. Ät energirik mat för att hejda avmagringen och få tillbaka orken. Hos kvinnor kan benskörhet uppstå till följd av KOL. Det kan bero på att kortison påverkar benvävnaderna och avmagring kan göra att skelettet blir skörare. I dessa fall kan läkemedel som förebygger benskörhet hjälpa, som komplement till motion. Oberoendeframkallande. Det enda beroendeframkallande är smaken. Choice nikotinfria snus finns i smakerna apple, lemon, mumma och pepper. telefon Choice hittar du bl a på: Statoil, OKQ8, Preem, Pressbyrån, 7-eleven, ICA, Coop, Willys, Hemköp, Red & Blue, Shell, Jourlivs, Handlar n, AG s, City Gross, EKO, Vi-butikerna.

11 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS 11 Få hjälp med att sluta röka Rökning orsakar många olika dödliga sjukdomar. Det vet vi redan, men ändå kan det vara så svårt att bli kvitt sin skadliga last. För dem som har bestämt sig, finns det god hjälp att få. Viljan är det viktigaste, men stöd på olika vis kan vara nog så viktigt för att bryta en trogen ovana Om du slutar röka kan du märka positiva effekter nästan på en gång. Redan efter 20 minuter har blodtrycket stabiliserats och temperaturen i kroppen blivit bättre. För män minskar risken för impotens redan efter några dagar, likaså minskar risken för kvinnor att hamna i klimakteriet i förtid. Smak- och luktsinnet återkommer efter någon vecka och tänderna blir vitare. Efter en tid minskar också risken för hjärtinfarkt och kärlkramp, liksom diabetes typ 2. STÖDSAMTAL SOM GER EFFEKT Förbered ditt rökstopp och sätt ett datum för när du ska sluta. Att fimpa tvärt, till exempel vid ett nyårslöfte, är det allra vanligaste. Men endast två procent är rökfria efter ett år enligt Tobaksfakta. Kontakt med en specialutbildad rökavvänjare ökar chanserna att lyckas med 40 procent. De finns på vårdcentraler runt om i landet och kan stötta när beslutet om att sluta röka är taget. Sluta röka-linjen är ett exempel på professionell rökoch snusavvänjning via telefon. Den personliga rådgivningen är kostnadsfri. 30 procent är rökfria ett år efter samtalet. Sedan starten 1998 har personer slutat röka eller snusa med linjens hjälp. Apotekets hälsocoacher stärker rökarens motivation och ger stöd med fokus på handlingsplan och mål. Sannolikheten för att förbli rökfri mångdubblas om man kombinerar nikotinläkemedel med rådgivning, säger Eva Fernvall, marknadsdirektör på Apoteket. TIPS OM DU VILL SLUTA RÖKA När du väl har bestämt dig börjar den stora förberedelsen för ditt nya rökfria liv. Städa bort allt som påminner om rökningen och släng bort alla cigaretter. Att berätta för vänner och bekanta om att du har slutat röka, är ett bra tips för att på så vis få stöd. När röksuget gör sig påmint kan det vara bra att borsta tänderna eller ta en frukt. Att motionera och aktivera sig på andra sätt är också bra för att distrahera och dessutom hålla irritationen i schack. Nikotinhjälpmedel kan vara en god hjälp i början för att bryta beroendet. Genom en liten dos nikotin får man hjälp att dämpa abstinensbesvären, som efterhand försvinner. Bröstcanceropererade med strålskador får ersättning Omkring 200 kvinnor som mellan 1962 och början av 1980-talet fått strålskador i samband med strålbehandling mot sin bröstcancer kommer att få skadestånd. Ersättningen blir från till kronor, beroende på skada. Skadeståndet ges till de kvinnor som behandlades med så kallad hypofraktionering, det vill säga med färre men högre stråldoser. Behandlingen visade sig i efterhand ge fler biverkningar än den konventioenlla metoden. Ersättningen börjar betalas ut i februari Källa: Yoga bra mot migrän Personer med migrän bör leva hälsosamt, med goda sovvanor, nyttig kosthållning och regelbunden motion. Nu har även yoga och meditation visat sig ha god effekt för att minska antalet migränattacker och lindra huvudvärk. Amerikanska läkemedelsverket, FDA, rekommenderar yoga som en alternativ behandlingsform mot migrän. Fråga oss om träning! Källa: TA HJÄLP AV DITT APOTEK Sedan hösten 2005 finns det på 150 apotek runt om i landet specialutbildad apotekspersonal som ska ge vägledning och stöd till livsstilsförändringar för att motverka risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Rökavvänjning är ett sådant prioriterat område som de så kallade hälsocoacherna kan hjälpa till med. Läskiga fakta om rökning Varannan rökare dör av sin rökning Barn till rökare löper 16 gånger större risk att börja röka,jämfört med om föräldrarna inte röker. Dubbelt så många barn till rökare får astma jämfört med barn till icke-rökare. HÄR FÅR DU HJÄLP ATT SLUTA RÖKA Sluta röka-linjen, tel Hälsocoacher på Apoteket, tel Cancerfondens sluta röka-sajt med Pepp rökavvänjningsprogram Tobaksfakta med information och forum, Källa: Kvinnor som röker har svårare att bli gravida och löper större risk för missfall. Rökning under graviditeten är den största enskilda orsaken till för tidig död och sjuklighet hos spädbarn. Rökning ökar risken för impotens med 50 procent. Välkommen till SATS! Hos oss hittar du allt du behöver för att lyckas med din träning. Våra träningsinstruktörer tar väl hand om dig och utformar ditt eget träningsprogram när du blir medlem hos oss.

12 Interaktiv bröstcancerutbildning Vill du veta mer om bröstcancer? Introduktion Vad är bröstcancer? Vad orsakar bröstcancer? Vilka är riskfaktorerna? Diagnos Hur upptäcker man bröstcancer? Vad händer om knölen är elakartad? Behandling Hur fungerar operation och strålterapi? Vad är kemoterapi? Vad är hormonterapi? Vad innebär en behandlingsplan? Vilka frågor bör jag ställa till min läkare? Läs mer på AstraZeneca Sverige AB, Terapiområde onkologi, Södertälje. Tel , Astman och eksemen gav mig livet tillbaka! Britt-Marie befann sig vid en tidpunkt i livet där signaler från flera håll visat på att det inte stod riktigt rätt till. Det var som om livet kommit ikapp mig. Jag var inte i kontakt med mina känslor och därmed inte heller med mina behov. Kroppen sa ifrån, jag fick astma och tvingades medicineras dagligen. Jag fick bröstsmärtor och så kallade stressutslag. Efter att ha levt med det här i tre, fyra år så hade jag fortfarande inte förstått varför jag var sjuk. När jag läste boken Att må dåligt är en bra början förstod jag varför jag egentligen mådde dåligt. Jag hade ingen kontakt med mina känslor och jag lyssnade inte på mina kroppsliga uttryck. Det kändes som jag hade svalt och svalt. Britt-Marie LaBrosse gick Möt Dig Själv steg 1 på Mullingstorp och blev av med sina kroppsliga symptom. Idag medicinerar hon inte alls längre. Jag har lärt mig vad avstängdhet gör med min kropp och att mina känslor varslar om behov inkl porto 212 sid, hft Nu när jag vet vad jag behöver så kommer jag närmare det liv jag vill leva. Idag vet Britt-Marie att hon vill jobba med människor. Hon har vid flera tillfällen varit med som assistent på Mullingstorps kurser och håller på att utbilda sig till visionscoach. Här känner jag att jag kan få växa i en miljö som är trygg och kärleksfull men som också sätter gränser. Möten med människor är viktigt. Du kan också beställa boken via internet: Britt-Marie LaBrosse är idag fri från både astma och eksem. Boken ger dig inblick i människans och din egen inre värld och hur djupgående negativa mönster i psyket kan läkas. Den ger en helhetssyn på människan och hennes resurser. Den fungerar som en väckarklocka och kunskapskälla för dig som vill ta steget till fullt förverkligande bortom dina inre hinder. Den ger dig en vidgad självkännedom. Beställ ditt eget exemplar med kupongen här bredvid eller ring Nyligen gick jag ytterligare en kurs i personlig utveckling i Bengt Sterns regi på hans kursgård Mullingstorp. Det var den bästa kursen jag gått i hela mitt liv. Per Frisk, Chefredaktör tidningen HÄLSA Bengt Sterns bok omfattar våra yttersta livsfrågor. Läs den som ett angeläget tillskott kring helandets gåta och möjligheter. Barbro Bohrn, Tidningen Socionomen Bengt Sterns bok är en av de bästa böckerna jag läst. Alla borde läsa den, särskilt de som planerar att skaffa barn. Robyn, Sångerska Bengt Stern är som läkare en pionjär och föregångare. Hans bok Att må dåligt är en bra början är en milstolpe. Det är en fantastisk kunskap som Bengt Stern förmedlar i denna bok. Kay Pollak, författare och filmregissör Om författaren Bengt Stern var legitimerad läkare. I många år hade han en läkarpraktik i Skärholmen. Bengt studerade psykosomatisk medicin, kroppspsykoterapi samt humanistisk och transpersonell psykologi i Europa, USA och Indien. Han skapade Möt Dig Själv-processen för personlig utveckling och ledde ett stort antal kurser i fördjupad självkännedom. Ja, tack! Sänd mig snarast ex av Bengt Sterns bok Att må dåligt är en bra början (hft. 220 sid.) á 195: inkl porto. Inbetalningskort bifogas. Jag har 30 dagars returrätt om jag inte blir nöjd. Kursfolder medföljer alltid bokleveransen kostnadsfritt. TEXTA TACK! Namn Adress Postnr/Ort Telefon Sänd kupongen till: Mullingstorp Utbildning och Hälsa, S Vikbolandet Tel Fax SvD FH 27/12

13 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS 13 Ont i magen? Ta reda på varför Vi har alla någon gång ont i magen. Det kan finnas enkla orsaker bakom, där besvären går över av sig själva. Men ibland kan ihållande magont vara något allvarligt som måste behandlas. Hur yttrar sig dina magbesvär? Ta reda på vad du kan göra åt dem Om man inte känner igen det onda och inte hittar någon naturlig förklaring till att man har ont, eller om smärtorna inte går över, ska man söka läkare. Det kan röra sig om allvarliga tillstånd som blindtarmsinfektion, njursten, gallsten, tarmvred eller till och med cancer i magen. Här tar vi upp några av de mindre allvarliga magbesvären, men som är ack så vanliga. Många av dem kan man med enkla medel göra något åt själv. KÄNSLIG TARM Sjukdomen kolon irritabile drabbar allt fler, särskilt kvinnor. Den innebär att man har problem med framför allt tjocktarmen. Man kan ha ont i magen, vara förstoppad och ha diarré om vartannat, eller problem med för mycket gaser i tarmarna. Varför vissa har en ökad känslighet i tarmen än andra vet man inte idag. Att äta mat med mycket fibrer brukar hjälpa en del, likaså att motionera. Regelbundna toalettbesök är också viktigt för att hålla tarmarna i schack. Blir besvären inte bättre kan en läkare skriva ut läkemedel mot trög eller lös mage och gaser. Man kan även få medicin som har en lugnande eller kramplösande effekt. GLUTEN & LAKTOS Det blir allt vanligare att barn och vuxna drabbas av matintolerans. Överkänslighet mot gluten och laktos är de som märkbart yttrar sig med besvärliga magproblem. Diarré och gasbildning är vanliga symptom, men även trötthet och viktminskning, då kroppen inte kan tillgodogöra sig näringen i maten. Vid glutenintolerans tål man inte proteinet gluten som finns i korn, råg och vete. En glutenfri kost, livet ut, är medicinen. Att vara laktosintolerans innebär att man har en brist på enzymet laktas och kan inte bryta ner mjölksockret laktos. Laktosfria eller laktosreducerade mejeriprodukter är behandlingen. Många laktosintoleranta tål små mängder mjölk. Man ska aldrig experimentera själv med gluten- eller laktosfri kost. Låt en läkare först ställa rätt diagnos. Vid misstänkt glutenintolerans tas en provbit från tunntarmens slemhinna som undersöks. Eventuell laktosintolerans upptäcks vid en så kallad laktosbelastning, där man får dricka en lösning som innehåller mjölksocker. SUGANDE KÄNSLA I MAGEN Oro, stress eller fet mat kan vara anledning till magkatarr. Värken känns ofta sugande eller molande mitt i magen. Man mår ofta illa och får sura uppstötningar. Vid magkatarr är magsäckens slemhinna infekterad, vilket kan bero på att den reagerar mot läkemedel med acetylsalicylsyra eller ibuprofen. Man kan också få besvär av alkohol, kaffe och nikotin. Livsstilsförändringar är ofta enda sättet att råda bot på besvären, då läkemedel inte visat sig ge någon märkbar effekt. Känner man inte igen det onda i magen och inte hittar någon naturlig förklaring till att man har ont, eller om smärtorna inte går över, ska man söka läkare. SÅR I MAGEN Magsår kan uppstå i magsäckens eller tolvfingertarmens slemhinna. Det gör oftast ont i övre delen av magen. Tidigare ansågs stress vara huvudorsaken till magsår. Nu har man istället hittat en bakterie som i de flesta fall ligger bakom såren. Med läkemedel som minskar saltsyran i magsäcken blir de allra flesta besvärsfria. Låt dig undersökas av en läkare för att få rätt diagnos och behandling. DRICK MYCKET VID MAGSJUKA Oavsett om du blivit smittad av någon annan eller ätit något olämpligt, mår du vid en magsjuka rejält dåligt under någon eller några dagar. Kroppen reagerar med att bli av med det virus som skapat infektionen. Diarré, illamående och kräkningar är inte ovanligt. Det är viktigt att dricka mycket för att ersätta den vätska man förlorar. När man känner sig bättre kan man pröva att äta vitt bröd eller en mosad potatis och dricka te för att försiktigt vänja magen vid mat. FÖRSTOPPAD OCH UPPBLÅST Många får ont i magen när de är förstoppade. Den vanliga definitionen på förstoppning är att man tömmer tarmen färre än två gånger i veckan och att avföringen är hård och svår att få fram. För mycket stillasittande, för lite dryck och för lite mat med fibrer kan orsaka förstoppning, likaså vissa läkemedel. Är man på resa eller är till exempel orolig och stressad, kan man drabbas av tillfällig förstoppning. För att få tarmen att fungera bättre är fiberrik mat som grovt bröd, frukt och grönsaker bra. Mer vatten och en daglig promenad brukar också göra susen. Hjälper inte dessa livsstilsförändringar, kan man prova med laxermedel. Om förstoppningen inte gått över på en-två veckor bör man söka läkare. NU SLIPPER JAG MIN JÄSANDE MAGE För Anette började besvären redan när hon var i tonåren. - Känslig mage har alltid funnits i vår släkt och redan när jag var yngre, hade jag ofta mycket besvär med magen. Magen blev uppblåst och gasig. - Anette reagerade även mot vissa matvaror, det spelade ingen roll vad hon åt utan att hon åt. Idag är magen i form och numera kan hon äta det mesta utan att magen jäser och blir uppblåst. Hennes räddning Räddningen för hennes mage började med att en väninna en dag läste en artikel i tidningen om en kvinna som led av uppblåst mage och alltid besvärades av gaser. Hon hade blivit hjälpt av dida. Svullen mage - Min väninna tipsade mig om dida. Hon tyckte det var som om den där artikeln handlade om mig. För mina magbesvär som jag dragits med så länge gick inte över när jag blev äldre. Jag som är 179 cm lång och väger 75 kilo kunde ibland se ut som om jag var gravid i sjätte eller sjunde månaden. Magen bara svullnade upp. Våren 2004 började Anette äta Dida. I början tog hon tre tabletter om dagen. Magen blev lugn - En bit in på andra veckan började magen lugna ner sig och jag kände mig bättre. Anette som genom åren verkligen lärt sig vad hon inte kan äta, som till exempel pizza, spaghetti, godis, ja allt som är fett och rikt på kolhydrater, upptäckte att hon kunde äta mycket av det förbjudna igen. Magen klarade av det. Besvären blev allt mindre för att slutligen helt försvinna. Besöken på toaletten blev inte fler än det skulle vara. Idag är allt på topp, och trots att hon ibland lever på typisk kolhydratrik kost (det blir många snabbluncher), så hänger magen med.- Jag har dragit ner på konsumtionen av dida nu, jag äter två tabletter om dagen men kan klara mig på en om dagen om det är nödvändigt. Dida fungerar verkligen för mig. Magen centrum för vårt välmående De gamla kineserna visste vad de talade om när de tillmätte magen stor betydelse. Alla vet hur det känns att ha problem med magen. Tillfälliga spänningar, gaser, buller och knip i magen. Flertalet av våra magbesvär kan bero på stress, kombinerat med slarviga och dåliga matvanor, som kan leda till en överväxt av ogynnsamma mikroorganismer i magen. Magen blir orolig och reagerar med gasbildning, uppblåsthet och en allmän diffus olustkänsla. dida tabletterna innehåller kanel i kombination med kardemumma, nejlika oregano, vitlök, timjan, som kan hjälpa dig att bibehålla en sund balans i magen. dida hittar du i hälsobutiker. Konsumentkontakt: New Nordic

14 14 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Hon får oss att skratta Det lilla ordet nej fanns inte tidigare. Vis av erfarenhet vet hon i dag att det finns viktigare saker i livet än att jobba dag och natt. Sonen Max till exempel. Mi Ridell har lyckats skapa en god balans i tillvaron. Mycket tack vare sin positiva livssyn och ett smittande skratt. Hon och Max befinner sig i hemstaden Karlskrona. Mi Ridell har inte bott där på 18 år, men hon återvänder ofta för att hämta kraft och ladda batterierna. Karlskrona är för mig en må bra-källa. Här går allt lite långsammare och man får en chans att tanka och mysa hemma med familjen. LÄRT SIG SÄGA NEJ I dag ska de handla julklappar, hon och Max. I morgon kväll väntar jobb. Då ska hon uppträda med sin julshow. Hon syns ofta både i rutan och på scenen, men själv menar Mi att hon har trappat ner rejält. Sedan Max kom har jag fått andra prioriteringar. Tidigare jobbade jag hysteriskt mycket, men jag har fått lära mig att använda det lilla ordet på tre bokstäver för att få det att gå ihop. Det fanns inte i mitt vokabulär tidigare. Jag våndades första gången jag skulle tacka nej. Lustigt nog blev jag bemött med respekt och fick all förståelse för att jag valde att stanna hemma med min son. MÅNGA STRÄNGAR PÅ SIN LYRA Att jobba som frilans kan vara både upp och ner. Alla jobb har en förmåga att komma på en och samma gång, för att i nästa stund lysa med sin frånvaro. Det sätter en viss press. Man är aldrig hetare än sin senaste produktion så det gäller att inte halka efter. Tackar man nej till ett jobb, står tio andra artister på tur och man kan lätt bli bortglömd. För Mis del är chansen att bli bortglömd inte särskilt stor. Ena dagen sjunger hon i Så ska det låta, andra dagen ser vi henne i någon revy eller show för att dagen därpå agera konferencier på ett företagsevenemang. Med många års erfarenhet som skådespelerska och sångerska ramlade hon som på ett bananskal in på moderatorskap och konferencierskap. Mina olika typer av framträdanden har gett mig en bredd. Sång, underhållning och moderatorskap går för mig mycket bra ihop. Jag gör egna specialskrivna företagsshower där jag blandar musik och komik, men även lite allvar om det är vad kunden efterfrågar. BÄGAREN ÄR ALLTID HALVFULL Hon är av naturen en glad och positiv tjej. Utan att för den sakens skull vara en lustigkurre som drar vitsar i tid och otid. Sitt glada humör och förmågan att alltid tänka positivt har hon från sin uppväxt. Det har gjort att hon klarat sig igenom jobbigare perioder i livet. För mig är det ett sätt att tänka. Det är fantastiskt vad mycket våra tankar kan styra oss, på gott och ont. Tänker jag att jag inte får vara nervös, så är det just nervös jag blir. Hjärnan förstår inte negationer utan hör bara ordet nervös. Vänder vi på det blir effekten mycket bättre, till exemepel att tänka att jag är lugn. Genom att tänka positivt har jag klarat mig igenom många krissituationer, både i jobbet och privat. Min skilsmässa för några år sedan är ett exempel, våndan att ibland inte ha några jobb på gång är ett annat. Tack vare positivt tänkande har jag pratat mig själv tillrätta och inte nedslagits av tankar som jag kommer aldrig mer få ett jobb. YOGA OCH PULKA Att uppträda på scen kräver en viss fysik. Att vara mamma och springa efter en treåring likaså. Mi håller sig i form genom att vara i ständig rörelse och äta regelbundet. Tiden har blivit knappare sedan jag fick Max. Tidigare sprang jag på gym tre gånger i veckan. Nu har jag inget träningskort för stunden, jag behöver inte trappmaskinen. Med barn sitter jag inte ner en sekund. Max och jag är ute varje dag, i ur och skur. Nu när snön har kommit åker vi pulka. Och sedan har jag börjat med yoga, det är en lyx jag unnar mig. Det är en fantastisk träningsform som ger både styrka, smidighet och meditation. MAT TRE GÅNGER OM DAGEN Innan hon fick barn var det inte så noga med maten. Men med barn blir det annorlunda. Max måste ha frukost, lunch och middag och så ett par mellanmål däremellan. Det är ju precis så som vi vuxna också ska äta för att må bra. Jag har aldrig varit tokig i McDonalds-mat, inte heller bara ätit sallad. Med familj äter jag nu vanlig, bra mat på bestämda tider och mycket frukt. MÅ BRA-TIPS FRÅN MI Att ha underhållning som sitt yrke innebär många glada skratt, för henne själv och framförallt sin publik. Det är en ynnest att få göra andra glada. När någon kommer fram på stan eller skriver en hälsning på min hemsida om hur jag fått dem att skratta och må bra, då känner jag en enorm tacksamhet. Att skratta mycket är också ett av Mys allra bästa må bra-knep. Ta del av hennes tips och hitta glädjen i tillvaron, du med. Skratta mycket, varje dag, det finns studier som visar att vi skrattar mindre i dag än för 50 år sedan. Det är synd. Skratt gör oss gott och sätter fart på må bra-hormonerna i kroppen. Hyr en rolig film och umgås med folk som gör dig glad. Ta livet med lite humor och skratta åt dina misstag. Sjung, tralla och vissla, man behöver inte ha en vacker sångröst för att sjunga. Att tralla, sjunga och vissla gör kroppen glad. Sången löser spänningar och ger mer energi testa så får du se. Ta fram barnet i dig, släpp på tyglarna ibland och var lite barnslig. Lek med dina eller andras barn, gör änglar i snön eller klättra i träd det är befriande!

15 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS 15 Dagsljus och sol gör oss gott Vi påverkas alla av ljus, i synnerhet vi nordbor. Ljuset är viktigt för vår hälsa. Att vara ute minst en halvtimme om dagen stärker vårt immunförsvar och minskar risken för benskörhet. Dessutom gör det oss piggare och mindre deppiga. En vecka på sandstranden eller alptoppen lockar lite extra i dessa tider det gör verkligen gott för kropp och själ, men glöm inte att ta med solskyddskrämen. Genom maten får vi ofta i oss de vitaminer vi behöver. Men även dagsljus är en viktig vitaminkälla. D-vitamin bildas i huden när vi vistas i solen och reglerar kroppens omsättning av kalcium och fosfat. Det behövs för upptaget av kalcium i tarmen. Vi får även i oss D-vitamin genom ägg, mjölk och fisk. MINSKA RISKEN FÖR BENSKÖRHET Den dagliga rekommenderade dosen D-vitamin ökar med stigande ålder. Det är därför viktigt att förutom bra mat och motion även vistas utomhus. D-vitamin och kalcium stärker skelettet och minskar därmed risken för benskörhet. Dagsljuset styr även vår dygnsrytm. Vi behöver dagsljuset för att ställa vår biologiska klocka rätt. Med för lite dagsljus produceras för mycket melatonin, det hormon som gör oss sömniga. Det är därför inte konstigt att känna sig tröttare under vinterhalvåret, jämfört med när vi går mot ljusare tider. TA VARA PÅ LJUSET Solljuset en mulen höstdag ger till lux utomhus, medan ett lysrör producerar 500 lux. Det är således viktigt att ta vara på dagsljuset. Att vistas ute på dagen har även god effekt vid årstidsbunden depression, så kallad SAD (Seasonal Affective Disorder). SAD yttrar sig i onormal trötthet, nedstämdhet och koncentrationssvårigheter. Thorbjörn Laike, docent i miljöpsykologi vid Lunds universitet, ger tips på hur vi ska klara den mörka årstiden bättre. Husen vi vistas i bör vara anpassade efter att ta in så mycket dagsljus som möjligt. Vi borde leva mer med naturen och jobba mindre på vinterhalvåret och mer på sommaren. Är man kvällsmänniska är det bäst att ta vara på ljuset på förmiddagen och gå ut när solen har gått upp. Är man morgonpigg bör man ta vara på ljuset på eftermiddagen. De flesta blir piggare och mår bättre av att vistas utomhus, en promenad på minuter kan vara tillräckligt. RESA TILL SOLEN LOCKAR MÅNGA Så här års bläddrar vi i resekataloger och drömmer om en vecka på stranden. Många har redan bokat resan, andra har sitt att se fram emot. Fjällsemestrar lockar också. Såväl en dag på stranden som en dag i skidbacken kräver solskyddsfaktor. Det är den ultravioletta strålningen UVB som ger den så eftertraktade solbrännan. Det är även den som kan ge oss Dagsljus är en viktig vitaminkälla. D-vitamin bildas i huden när vi vistas i solen och reglerar kroppens omsättning av kalcium och fosfat. brännskador och i förlängningen hudcancer, när vi vistas i den för länge utan skydd. Smörj med solkräm med hög solskyddsfaktor och ta siesta i skuggan, så kan du njuta mer av solen och värmen. VISSTE DU ATT... Snö reflekterar ca 85 % av solen och sand ca 20%. UV-strålning i för stora doser kan orsaka skador på hornhinnan, så kallad snöblindhet eller svetsfläck. Att sola solarium fler än tio gånger per år ökar risken för hudcancer med ca 50 %. Källa: ATT TÄNKA PÅ INFÖR SOLSEMESTERN Vänj huden försiktigt när den släpps ut i solen igen efter att ha varit instängd i långkalsonger och dunjacka de senaste månaderna. De flesta känner till dessa soltips, men de kan vara värda att upprepas. Sola sakta. Börja med kläder och hög solskyddsfaktor och trappa ner när du fått lite färg. Solskyddskrämen ska vara vattenfast med hög skyddsfaktor (minst 15) som skyddar mot både UVA- och UVB-strålar. Ligg inte och pressa i solen i timmar, särskilt inte mellan 11 och 15 då solen är som starkast. En keps eller solhatt skyddar ansiktet och huvudet bra. Om huden blivit röd betyder det att den skadats och behöver vila, sök skugga. Källa: Vill du få mer lust & ork? NYHET! Intimgel med EFFEKT INOM 10 MINUTER Nyhet! Intimgel för lust, funktion och njutning L-Argiplex Sensitive Gel är en stimulerande intimgel med L-arginin. Effekt uppnås efter cirka tio minuter och kvarstår upp till en timme. Gelen är återfuktande och kan med fördel användas som glidmedel. L-Argiplex köper du i din hälsobutik Vill du vara anonym kan du även beställa direkt från oss genom att fylla i kupongen, lägga den i ett kuvert och skicka in den till: Macronova AB, Svarspost, Kundnummer , Sundsvall. Obs detta är portofritt! Levereras mot postförskott. Postens avgifter tillkommer: 70:- vid order under 450:-. 39:- vid order över 450:- Namn:... Adress:... Postadress:... FOLKHÄLSAN 27 december L-Argiplex Kvinna Original st à 45 kpsl...159:- st à 100 kpsl...299:- st Sensitive Gel à 30 ml...149:- L-Argiplex Man Original st à 45 kpsl...159:- st à 100 kpsl...299:- st Sensitive Gel à 30 ml...149:- Bättre ork, ökad lust och funktion L-Argiplex har en sammansättning utvecklad av svenska läkare. Innehåller bl a L-arginin som bildar kväveoxid, vilket styr många funktioner i kroppen: vidgar blodkärlen påverkar lustcentrum i hjärnan stimulerar erektion hos man/kvinna förhöjer den sexuella njutningen verkar uppiggande 90% nöjda användare i pilotstudie Alla som vill höja sin livskvalité bör prova L-Argiplex original och Sensitive Gel. Nyhet! L-Argiplex Intimgel Finns att köpa i din hälsobutik, kan även beställas direkt på: Marknadsförs av Macronova AB, Sundsvall. Konsumentkontakt Tel:... Summa L-Argiplex rekommenderas för både kvinnor och män av Malena Ivarsson

16 16 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS KATARINA HULTLING OM ATT VARA SNÄLL MOT SIG SJÄLV: Som sportsligt framgångsrik elitcurlare kan man tänka sig att Katarina tränar hårt och är noga med vad hon stoppar i sig. Visst tar hon en springrunda titt som tätt, men för att må bra tycker hon att det allra viktigaste är att vara snäll mot sig själv. Vi behöver bli bättre på att ta hand om oss själva och fylla kroppen med välmående. Det kan vi göra genom att koka en riktig god kopp kaffe, krypa upp i soffan och läsa en bok eller unna oss att ta ett varmt bad i något härligt doftande skum. Det är viktigt att skapa en medvetenhet kring de saker man mår bra av och njuta av det. De gånger man behöver peppa sig själv inför ett viktigt möte är mitt bästa tips att lyssna på en bra låt och känna hur hela kroppen genomsyras av en uppåt-känsla. Ett år fyllt av upplevelser När Katarina Hultling fyllde jämnt förra året önskade hon sig upplevelser i present. Ett utmärkt sätt att öka sitt välmående på. Året har fyllts med lyxiga dagar på spa, besök på operan, muséer och bio och en och annan söndagspromenad följt av en god middag. TV-sportens välbekanta ansikte ger oss fler tips på hur vi kan skapa en mer trivsam och glädjefylld vardag låt 2006 bli början på något nytt. Hon drömde som ung om att bli skådespelerska men valde senare journalistyrket. Katarina Hultling har jobbat med radio och teve i över 20 år. För fem år sedan lämnade hon livet som fast anställd vid SVT för att jobba som frilans. Nu kan hon mer fritt välja sina uppdrag. Utöver jobbet som programledare på SVT-sport så jobbar Katarina som moderator under konferenser och är flitigt anlitad som föreläsare. Temat är inte sällan mod och lust. Jag vill ingjuta mod i människor att höja sina röster och säga sin mening. Då kan man också åstadkomma förändringar. Hur många gånger har vi inte suttit på konferenser, eller till och med på föräldramöten, där vi först i kaffepausen öppnar munnen och säger vad vi tycker? Våga istället ge förslag eller önskemål i de forum de hör hemma. Jag vet att det kan vara svårt, men man kan börja öva hemma. Att prata mer med varandra hemma skapar inte bara en rak dialog utan stärker även relationen. Att öva med en god vän är också bra. Pröva dina argument i en fejkad situation, tills du vågar höja din röst på jobbet. Vi går så ofta som möjligt upp tillsammans och äter frukost ihop, oavsett om vi börjar olika tider. Det ger en trevlig start på dagen. ÄTER ALLTID TILLSAMMANS I Katarinas familj är gemenskapen tajt. Att äta frukost och middag tillsammans är heliga stunder som stärker familjesammanhållningen och minskar stressen. I familjen finns utöver Katarina, sambon Albert Svanberg, sportchef på SVT-sport, och femtonårige sonen Victor. Vi går så ofta som möjligt upp tillsammans och äter frukost ihop, oavsett om vi börjar olika tider. Det ger en trevlig start på dagen. Likaså försöker vi alltid att äta middag tillsammans. Det behöver inte vara så pretentiöst, utan korta middagar där vi delar med oss av vad som hänt under dagen. Jag växte själv upp så och tycker att det är en god vana som jag gärna delar med mig av. DRIVER ETT GEMENSAMT PROJEKT Det alltför vanligt förekommande vardagsgnabbet verkar det finnas mindre av i Katarinas och Alberts relation. Grundvattnet är gott och de står därför mer tåliga mot de krusningar och vågor som går. Hur gör man? Vi hjälps åt. Tillsammans går vi igenom våra program för att pussla ihop vardagen så gott det går. Att vara generös mot varandra och visa varandra omtanke minskar gnället, tror jag. Någon kväll går jag ut och träffar kompisar, en annan gång är det Alberts tur. Men det är viktigt att göra saker tillsammans också, ett gemensamt projekt att enas kring. För sex år sedan köpte de ett ödehus i Kroatien. Det var innan området blev omskrivet i resetidningar och turisterna hittade dit. De letade egentligen sommarhus i största allmänhet, men ramlade över detta hus när idén att leta där kommit upp efter att Albert varit på jobbresor till Sarajevo under och efter Balkankriget. Detta har varit ett gigantiskt projekt som skulle kunna skrämma iväg de flesta. Men Katarina och Albert vände på det istället. Vi bestämde från början att detta projekt skulle bara vara kul. Vår inställning har hela tiden varit att hålla fanan högt och inte bli griniga när saker och ting inte fungerar som vi tänkt oss. Det har varit fantastiskt roligt att lära känna en ny kultur, ett nytt språk och nya människor. Inte minst de lokala hantverkare som renoverat huset och grannarna i husen runt omkring. Nu när huset är färdigt kan vi glädjas inte bara åt det, utan också åt vägen som ledde fram till det. Men projekten behöver varken vara stora eller kostsamma. Att bestämma sig för att bli mer hälsosam och springa tillsammans är ett exempel på projekt som Katarina tror är nyttigt för en relation. Efter ett år fyllt av härliga upplevelser med familj och vänner står Katarina redo för ett nytt år. Nya utmaningar i arbetslivet står för dörren och huset i Kroatien väntar på dem när de behöver ladda batterierna. Ljusrummet Känner du dig trött och hängig i höstmörkret? Jobbar du skift med långa mörka nätter? Då kan ljusbehandling vara något för dig! Ljusrummet Kungsgatan Stockholm Telefon: ljusrummet@lakarassistans.se

17 RELEVANS» En dag borde varje cancerpatient få en skräddarsydd behandling. Vi arbetar för att den dagen är imorgon.«ann-louice bruhn Medicinskt ansvarig Onkologi Skandinavien Med dagens cancerläkemedel kan behandlingar, till viss del, anpassas till den enskilde patienten. Målet för vårt forskningsarbete inom onkologisk farmakogenomik är att varje patient ska kunna få en individuell»skräddarsydd«behandling som ger bästa möjliga effekt med så få biverkningar som möjligt. Förhoppningen är att detta kommer bli möjligt inom en snar framtid. Tillsammans med samarbetspartners från hela världen där Karolinska Institutet och Radiumhemmet har en central roll, arbetar vi med att förfina dagens cancerbehandling. Vår gemensamma målsättning är att utveckla och förbättra läkemedelsanvändningen till en mer individanpassad behandling och därmed förbättra livskvaliteten för patienterna. Detta är ett exempel på hur vi inom Bristol-Myers Squibb arbetar med att förverkliga vår mission»att förlänga och förbättra liv«. Men tro för all del inte att vi stannar upp och slår oss till ro. Det finns fortfarande mer som är ogjort än som är gjort. Över 5000 av våra forskare världen över arbetar idag med att visa i sak, vad vi lovar i ord. to extend and enhance human life BRISTOL-MYERS SQUIBB, BOX 15200, BROMMA, TELEFON , Byt till ICA Banken idag för en hälsosammare ekonomi 2006 Triss i bäst! Extrapris 99:- Gäller tom 10/ och avser första årsavgiften. Ord årsavgift 240 kr/kort Ansök på

18 18 ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET ANNONS Bättre behandling mot cancer SÅ HÄR UPPTÄCKER DU BRÖSTCANCER En knöl i bröstet är det vanligaste symptomet. Knölen är ofta hård och oöm. Från bröstvårtan kan varig eller blodig vätska komma. Bröstvårtan eller huden runt om bröstet kan också vara indragen. En eller flera knölar i armhålan kan vara tecken på att cancern spridit sig till lymfkörtlarna. Många knölar i bröstet är dock inte cancer, utan helt ofarliga förändringar. Sök läkare om du upptäcker förändringar i bröstet. Varje dag får drygt 100 svenskar veta att de har cancer. För kvinnor är bröstcancer vanligast och män drabbas oftast av prostatacancer. Antalet cancerfall ökar, men glädjande nog minskar dödligheten. Anledningen är bland annat att cancer upptäcks allt tidigare och nya förbättrade behandlingsformer ökar livslängden och tillfrisknandet. Bröstcancer och prostatacancer är de i särklass vanligaste cancerformerna. Tjocktarmscancer och hudcancer är andra vanliga cancersjukdomar. Risken att drabbas ökar med stigande ålder, merparten är över 65 år. Två exempel på cancerformer som har minskat drastiskt sedan början av 1970-talet är cancer i livmoderhalsen och magsäckscancer. SÅ HÄR UPPTÄCKER DU PROSTATACANCER Ibland upptäcks cancern när man får besvär med att kissa. Urinstrålen kan vara svag, det kan vara svårt att komma igång och man kan behöva kissa väldigt ofta. Ofta kan man ha svårt att tömma blåsan helt. Dessa symptom är desamma som vid godartad förstoring av prostatan. Sök läkare för att få rätt diagnos. PROSTATACANCER MER FORSKNING KRÄVS Antalet fall av prostatacancer har ökat kraftigt under det senaste årtiondet. Det beror troligen främst på att fler fall upptäcks i ett tidigt skede genom så kallat PSA-blodprov. Ändå är det den cancerform som orsakar flest dödsfall hos män. Prostatan, som styrs av det manliga könshormonet testosteron, förstoras vanligen med åren. Oftast är denna förstoring godartad, men ibland kan den bero på en cancertumör. Symptomen för prostatacancer och godartad prostataförstoring, som är betydligt vanligare, är ofta desamma. En läkare kan fastställa huruvida det rör sig om en cancertumör eller inte via en undersökning i ändtarmen eller ett blodprov. FLER ÖVERLEVER BRÖSTCANCER Trots att antalet fall i bröstcancer ökar, minskar dödligheten successivt. Ju tidigare bröstcancern upptäcks desto större chans att bli botad. Därför är mammografi viktigt, liksom att själv undersöka sina bröst för att upptäcka eventuella förändringar. Tack vare forskning har behandlingen blivit bättre. När en diagnos blivit ställd kan rätt behandling sättas in, den anpassas alltid efter varje kvinnas unika behov. Bröstcancer opereras alltid, men idag behöver sex av tio inte operera bort hela bröstet. EFFEKTIV HORMONBEHANDLING För att bekämpa cancern och förbättra överlevnaden och lindra symptomen får många kvinnor hormonbehandling efter operationen. Två tredjedelar av alla brösttumörer är beroende av det kvinnliga könshormonet östrogen. Tamoxifen är en behandling som använts framgångsrikt sedan 1970-talet för att blockera cancercellernas tillväxt i hormonerna. På senare år har studier visat att en ny form av hormonbehandling, de så kallade aromatashämmarna, minskar återfallen i cancer ytterligare. Aromatas är ett enzym som behövs för att bilda östrogen. Genom att hämma dessa motverkas bildning av enzymet och på så sätt också bildningen av östrogen. Flera studier stärker bilden av att aromatashämmarna är en mer effektiv behandling än tamoxifen, för kvinnor med hormonkänslig Risken att drabbas ökar med stigande ålder, merparten är över 65 år. tidig bröstcancer. De löper mindre risk för återfall om aramatashämmare används i stället för, eller i kombination med tamoxifen. Denna relativt nya behandlingsform kommer att ta en större plats i framtiden, säger Lars-Erik Rutqvist, professor och överläkare vid onkologkliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge. FLERA VAL INFÖR BEHANDLING Prostatacancer behandlas med strålning, radikalkirurgi och hormonbehandling. Däremot finns i dag inga metoder för att säkert avgöra hur en viss cancertumör kommer att utveckla sig. Därför kan läkare inte alltid besluta om vilken som är den bästa behandlingen. Patienten måste själv, i samråd med sin läkare, ta ställning till vilken behandling som passar bäst. Är tumören liten finns valet att inte behandla alls, och i stället gå på regelbundna kontroller tills vidare. Att ta reda på mer, diskutera med läkare och tala med familj och vänner är ett gott råd för att ta ett beslut. SVERIGES POPULÄRASTE HUSPRISER Källa: Byggfakta, 2005* Familjer i hela Norden väljer att bygga ett Älvsbyhus för sitt moderna boende. Fast pris och omfattande garantier tycker vi är en självklarhet. Montering och standardgrund ingår i priset. Vi har hittills levererat fler än hus i Norden. När ska vi leverera ditt? beställ katalog och hämta prislistan på eller ring

19 SKÖNA LOPP Dags att börja planeringen för nästa löparsäsong! Här är en kort presentation av några av landets bästa lopp MAJ: SPRING CROSS. Premiär för ett nytt terränglopp som går genom det härliga skogsområdet på Norra Djurgården i Stockholm. SpringCross har två distanser: 6 km och 12 km. MAJ, JUNI: VÅR RUSET. Europas största löparserie med kvinnliga deltagare. Vår Ruset genomförs i Malmö, Halmstad, Jönköping, Växjö, Göteborg, Vänersborg, Norrköping, Karlstad, Örebro, Västerås, Stockholm, Uppsala (nytt lopp), Visby, Gävle, Sundsvall, Umeå och Luleå. 3 JUNI: STOCKHOLM MARATHON. Den stora löparfesten! deltagare från hela världen springer m genom Stockholm inför täta åskådarled. Mål i Stockholms Olympiastadion. Direktsändning i TV 4. Stockholm Marathon har korats till världens bästa maratonlopp. 4 JUNI: MINI MARATHON. Ett stort lopp för små stjärnor pojkar och flickor springer den sköna banan genom Lill-Jansskogen. Mål i Stockholms Olympiastadion. Distanser: 1,1 km (5 8år), 2,1 km (9 14 år) och 4,1 km (15 17 år). Medalj, diplom, T-shirt, glass, och frukt till alla. 7 JUNI: BLODOMLOPPET. Spring, gå eller jogga 5 eller 10 km i Blodomloppet på Djurgården i Stockholm och uppmärksamma samtidigt behovet av blodgivning. Alla deltagare får medalj och T-shirt. Lagen får en picknickkasse. Rabatt för blodgivare och innehavare av ICA-kundkort JULI: DUNDER DYGNET. I Gällivare, norr om polcirkeln, går solen aldrig ner under en månad på sommaren. Den karga fjällnaturen inbjuder till ett löparäventyr utöver det vanliga. Dunder Dygnet handlar om styrka, snabbhet och uthållighet. Du springer i midnattssolen på toppen av Dundret och djupt under jorden i gruvan i Malmberget AUGUSTI: MIDNATTSLOPPET. SAMBA-ASFALT-HETTA-FEST-10 km på Södermalm i Stockholm. En upplevelse för alla sinnen och för hela familjen. Att springa i sommarnatten till publikens jubel är ett lyft och gör benen lätta. Tidigare på kvällen springer pojkar och flickor 8-15 år c:a m i Lilla Midnattsloppet AUGUSTI: TJEJMILEN. Landets största idrottsevenemang för kvinnor. Spring, jogga, lunka eller gå den natursköna milbanan runt Djurgården i Stockholm. Du väljer själv mellan Tidtagning eller Fun Run (ingen tidtagning). Här finns det utrymme för dig som satsar hårt och för dig som vill ta det lite lugnare. 2 SEPTEMBER: S:T ERIKSLOPPET. Höstens största svenska halvmara! meter genom Stockholm på en lättlöpt och inspirerande bana. Start vid Slottet, mål i Kungsträdgården. Fest i Kungsan före och efter loppet. Chiptidtagning. 9 SEPT: BELLMANSTAFETTEN. Sveriges största stafettlöpning har tre klasser; herrar, damer och mixed. Fem löpare i varje lag. Alla springer 5 km. Stafetten är öppen för företagslag, kompisgäng, familjelag m.m. Banan går på Norra Djurgården i Stockholm. Alla lag bjuds på picknick SEPT: LIDINGÖLOPPET. Världens största terränglopp. Lidingöloppet är en stor utmaning för de flesta oavsett vilken distans du springer. På lördagen går flera olika klasser, bl.a. huvudklassen 30 km. På söndagen avgörs ungdomstävlingen Lilla Lidingöloppet samt Lidingö Tjejlopp (10 km). Lidingöloppet ingår i En Svensk Klassiker SEPT: STOCKHOLMSLOPPET. Tävlingen avgörs på en inspirerande 10 kmbana. Start och mål på Stockholms Olympiastadion. Fullständig klassindelning. 8 OKTOBER: HÄSSELBYLOPPET. Höstens skönaste 10 km-lopp. Tävlingen avgörs på en flack och snabb bana genom Hässelby, Grimsta, Råcksta och Vällingby i nordvästra Stockholm OKTOBER: TJUR RUSET. Testa din styrka på en milslång bana genom krävande och obanad terräng i Stockholmstrakten. Klättra uppför berg, kämpa genom sankmarker och vada i sjöar. Till: Löparkansliet, Box 10023, Stockholm. Fax: info@marathon.se Jag beställer inbjudan till följande lopp: Namn: Adress: Postadress: RELEVANS»Det kan vara avgörande för patienter med hjärt-kärlsjukdom att de får rätt läkemedel under tillräckligt lång tid.«gunilla fahlstedt Affärsområdeschef hjärta-kärl Bristol-Myers Squibb Hjärtinfarkt är som bekant den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Drygt patienter vårdas årligen på sjukhus för akut hjärtinfarkt och minst av dessa på grund av instabil angina pectoris. (1) För den som drabbats av en ischemisk hjärtkärl-sjukdom är det förstås centralt att förebygga ytterligare händelser. I samarbete med Sanofi-Aventis genomför vi kliniska studier för att vidareutveckla läkemedel mot akuta hjärt-kärl sjukdomar. Men redan idag finns det stora studier på patienter med hjärt-kärlsjukdom som visar att nyare läkemedel tillsammans med acetylsalicylsyra minskar risken att drabbas av en ny hjärtkärlhändelse jämfört med enbart acetylsalicylsyra. I de prövningsprogram som pågår lägger vi stor vikt vid att rätt patientgrupper får en optimal behandling under tillräckligt lång tid. Därigenom kan riskerna för ett återinsjuknande minimeras. Det är viktigt att inte bara behandlingsalternativen beaktas för en hjärt-kärlpatient, utan också behandlingstiden. Vid framforskandet av nya substanser prioriterar Bristol-Myers Squibb rätt användning av läkemedel lika högt som effekten. Detta är bara ett exempel på hur vår mission»att förlänga och förbättra liv«förverkligas. Under de två senaste åren har vi fått tre nya läkemedel godkända i Sverige, och över 50 andra substanser är under utveckling. Det betyder naturligtvis inte att vi stannar upp och slår oss till ro. Fortfarande finns det mer som är ogjort än som är gjort. Åtminstone om man, som vi, strävar efter att visa i sak, vad vi lovar i ord. to extend and enhance human life Referenser: (1) Läkemedelsboken 2005/2006. BRISTOL-MYERS SQUIBB, BOX 15200, BROMMA, TELEFON ,

20

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Apotekets råd om. Gaser och orolig mage

Apotekets råd om. Gaser och orolig mage Apotekets råd om Gaser och orolig mage De allra flesta har någon gång upplevt besvär med magen i någon form. Det kan vara allt ifrån symtom som diarré, förstoppning, gaser till mer diffusa symtom som magknip,

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Dina levnadsvanor din hälsa

Dina levnadsvanor din hälsa Dina levnadsvanor din hälsa Må bättre i vardagen Prata levnadsvanor med din vårdgivare Fysisk aktivitet, matvanor, rökning/snusning och alkoholvanor. Vi har verktygen - du gör jobbet. Vi coachar dig mot

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Maten under graviditeten

Maten under graviditeten Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta

Läs mer

Vi reder ut begreppen.

Vi reder ut begreppen. Vi reder ut begreppen. Mjölkens sammansättning är unik. Mjölk innehåller 18 av de 22 näringsämnen som vi behöver få i oss varje dag. Inget annat livsmedel ger oss så mycket näring på en och samma gång.

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen.

En arbetsbok om. Kost. Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen. En arbetsbok om Kost Ett kursmaterial i serien Ett självständigt liv (ESL). ESL- kost är ett tillägg till manualen Steg för Steg ESL 2019 Författare: Sophia Elgemark, Maja Svensson och Dag Andersson Inledning

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa

tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa 5 tumregler för ett längre liv Vetenskapligt baserade råd för din hälsa 1. Använd sunt förnuft Få saker är så genuint farliga som att röka. I år dör över 12000 människor i Sverige på grund av det. Det

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Enkla tips för att ditt barn ska må bra. Enkla tips för att ditt barn ska må bra. 1177.se/Vastmanland Fr u k t & bär Gr ön s ak Po t a t Köt t, fisk &ä gg er &o r st i s & ro t fruk te, fl Mj ölk Brö d in g,g or ry n, pa sta & ri s M at fe tt

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HÄLSOVINSTER BEHANDLINGAR Kalender Aktiviteter börja leva fullt ut HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA Rökning är mer än bara en dålig vana För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa.

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga bland annat mat, fysisk aktivitet,

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

Apotekets råd om. Sluta röka

Apotekets råd om. Sluta röka Apotekets råd om Sluta röka Det lönar sig alltid att sluta röka även om du har rökt i större delen av ditt liv. Det förbättrar din hälsa och minskar risken för sjukdomar. När du slutar röka påbörjar kroppen

Läs mer

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar Kunskap om mat, måltider och hälsa Skriv in rätt svar Mat, måltider och hälsa Mat och hälsa är det mest grundläggande för att människan ska fungera. Dina matvanor och livsstilsvanor påverkar hur du mår

Läs mer

Älsklingsmat och spring i benen

Älsklingsmat och spring i benen Älsklingsmat och spring i benen Tips och idéer för förskolebarn Idag tänker vi berätta lite om maten och matens betydelse för barnens hälsa och väl befinnande. Alla behöver vi mat för att kroppen ska fungera.

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Vinsterna märks direkt

Vinsterna märks direkt Sluta röka Du måste övervinna två saker när du ska sluta röka: ditt fysiska beroende av nikotin och ditt psykiska beroende, det vill säga vanan att t ex alltid ta en cigarett efter maten. På Apotek Hjärtat

Läs mer

HÅLL MAGEN I BALANS FAKTA OM NYA LACTOCARE

HÅLL MAGEN I BALANS FAKTA OM NYA LACTOCARE HÅLL MAGEN I BALANS FAKTA OM NYA LACTOCARE Kontaktperson, Actavis Johanna Högfeldt, Produktchef Egenvård, Actavis, tel: 0721-81 28 58, E-post: JHogfeldt@actavis.se OM FAKTAMATERIALET Varannan svensk drabbas

Läs mer

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Balans Mat Rörelse Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se 019-21 10 00 Hur gör du? Det är bara du själv som kan göra förändringar i ditt liv. Förändringar

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule) Instuderingsfrågor inför provet åk 8 ht -16 Kost och hälsa S 15-20 1. Vad behöver din kropp energi till? För att alla funktioner i kroppen ska fungera, t ex andas, hjärtslag, tänka, hormonproduktion, matspjälkning,

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

En liten bok om mjölk

En liten bok om mjölk En liten bok om mjölk Om mjölk till barn Faktamaterial till film Faktamaterial om mjölk och mjölkens positiva egenskaper för våra barns hälsa. Materialet finns även i A4-format på medföljande DVD och på:

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN Lågstadiet INLEDNING Materialet Hälsa på skolan är framtaget av Aktiv Skola och har som syfte att främja den goda hälsan. Men vad är hälsa? De flesta skulle nog säga att må bra och att vara frisk är att

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION ANSVARSOMRÅDEN FÖR ATT UTVECKLAS OCH BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE Faktorer som du kan påverka -Träning -Kost -Sömn -Vila - Skola Faktorer som du inte kan påverka

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7 Mat, måltider & hälsa Årskurs 7 Med alla näringsämnen Det finns 6 stycken näringsämnen: - Kolhydrater - Protein Engerigivande. Vi behöver - Fett ganska mycket av dessa. - Vitaminer - Mineraler Ej engerigivande.

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

Fall och brand. Minska riskerna i ditt hem

Fall och brand. Minska riskerna i ditt hem Fall och brand Minska riskerna i ditt hem Fall i hemmet Varje år ramlar en tredjedel av Sveriges äldre befolkning omkull, ofta i hemmet. Det kan bero på att man får sämre balans, syn och hörsel när man

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ)

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) namn:... klass:... ålder:... familj:... mina intressen:... mina favoriträtter:... dagens datum:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) JA NEJ tycker om att vara tillsammans med andra tycker

Läs mer

Maria Svensson Kost för prestation

Maria Svensson Kost för prestation Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite

Läs mer

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans VILL DU ORKA MER BLI SNABBARE FÖREBYGGA SKADOR VARA SMART HELA MATCHEN Bra mat för pigg kropp stark hjärna hållbar hälsa?! Helhet Vikt Ork Attityd Kajsa Asp Jonson författare dietist och journalist Svart

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 2009 06 29 Hälsa, mat och rörelse för våra små Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 1 En hälsofrämjande förskola Det friska är i fokus. Arbetet utgår från att

Läs mer

Kosten kort och gott

Kosten kort och gott Kosten kort och gott En broschyr från kostenheten Reviderad december 2011 Bra mat i förskolan och skolan är betydelsefullt för att barnen ska orka med hela dagen på förskolan och för elevernas prestationer

Läs mer

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa Ansvarsområden för att utvecklas och bli en bättre fotbollsspelare Faktorer som du kan påverka: Träning Kost Sömn Vila Skola Faktorer som du inte kan påverka: Väder Planer

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

HJÄLP ATT SLUTA RÖKA

HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HJÄLP ATT SLUTA RÖKA BÖRJA LEVA FULLT UT HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA RÖKNING ÄR MER ÄN BARA EN DÅLIG VANA För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa. Medicinska studier visar att rökning inte enbart

Läs mer

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat

HFS SAMTAL OM GÖR SKILLNAD. Nätverket Hälsofrämjande sjukvård. Testa dina. Levnadsvanor. Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat HFS Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Testa dina levnadsvanor! Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat SAMTAL OM Levnadsvanor GÖR SKILLNAD Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande sjukvård

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17% Vatten:

Läs mer

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com.

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com. Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män F Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17%

Läs mer

Goda levnadsvanor gör skillnad

Goda levnadsvanor gör skillnad HFS Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Goda levnadsvanor gör skillnad Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och mat Den här broschyren är framtagen av Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se

o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Vill du veta mer o m m at och m otion? www.primarvardenskane.se Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Det här händer i kroppen då du tränar Musklerna Hjärnan Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör

Läs mer

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa

Läs mer

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com På Rätt VägV Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com Kolhydrater Kolhydratrik föda f kommer från n växtriketv Vår r hjärna vill ha minst 100 g per dag

Läs mer

I denna broschyrserie ingår:

I denna broschyrserie ingår: Förbered rökstoppet I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen Illustrationer

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Regeringen vill minska antalet skador till följd av fallolyckor. Socialstyrelsen har därför fått i uppdrag att göra en informationssatsning som på

Regeringen vill minska antalet skador till följd av fallolyckor. Socialstyrelsen har därför fått i uppdrag att göra en informationssatsning som på Regeringen vill minska antalet skador till följd av fallolyckor. Socialstyrelsen har därför fått i uppdrag att göra en informationssatsning som på sikt ska bidra till att minska antalet fallolyckor. Informationssatsningen

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28

Barndiabetesteamet, Länssjukhuset Ryhov 2014-08-28 1 I Sverige insjuknar cirka 2 barn/dag i diabetes 2 Jag vet om att jag har diabetes, men jag vill bli behandlad precis som mina kompisar 3 Vid Typ 1 diabetes måste insulin ges fr o m insjuknandet, då bukspottskörtelns

Läs mer

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE TRÄNING MAT SÖMN För att bli bra som fotbollsspelare krävs det så klart träning. Ju mer du tränar, desto viktigare blir det med bra och tillräcklig vila och sömn samt mat.

Läs mer

Goda vanor för att förebygga fallskador

Goda vanor för att förebygga fallskador Goda vanor för att förebygga fallskador För de allra flesta är det viktigt att kunna göra det man vill. Att tänka efter före och förebygga olyckor kan ge ett mer självständigt liv. Fallolyckor är tyvärr

Läs mer

Värt att veta om kronisk förstoppning

Värt att veta om kronisk förstoppning Värt att veta om kronisk förstoppning 1 När blir förstoppningen kronisk? Skillnaden mellan vanlig förstoppning och kronisk förstoppning är hur länge besvären håller i sig. Förstoppningen övergår i kronisk

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterialet på lätt svenska. Hälsa och alkohol Alkohol i Sverige Förr i tiden drack

Läs mer

KROPPEN Kunskapskrav:

KROPPEN Kunskapskrav: Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,

Läs mer

Som medlem i Hälsoklubben får du:

Som medlem i Hälsoklubben får du: Visst vill vi vara friska och må bra, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsoklubben får du den inspiration och motivation du behöver för att steg för

Läs mer

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Kost Södertälje FK. Mat är gott! Kost Södertälje FK Mat är gott! KOST Kunskapsskalan 1 5 10 Det är lättare att komma fram om du vet vart du ska och varför Beteende Medvetet Det vi gör på träning och match Intention Omedvetet Varför gör

Läs mer

Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes.

Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes. Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes. Allergi eller intollerans? 1. Födoämnesallergi/matallergi 2. Matintolerans/överkänslighet Skillnaden mellan dessa är att vid födoämnesallergi/matallergi

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Alkohol i Sverige Förr i tiden drack svenskarna mycket

Läs mer

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna Äta Vila Så här påverkas du av träning; Musklerna Hjärnan Immunförsvaret Det är återhämtningen som gör dig bättre!. Nyttjande av energikälla

Läs mer

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta frågorna handlar

Läs mer

70% Visste du att % av Sveriges befolkning har IBS. av dem är kvinnor

70% Visste du att % av Sveriges befolkning har IBS. av dem är kvinnor Visste du att... 15-20% av Sveriges befolkning har IBS 70% av dem är kvinnor Det betyder att minst 1 495 091 personer i Sverige har besvär med sin mage Det är var sjätte person :( : : : : : Ballongmage

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Alkohol i Sverige Förut drack svenskarna mycket alkohol.

Läs mer