Samhällstrender och krisberedskap. Kartläggning och analys av omvärldsbevakningen hos myndigheter med särskilt ansvar för krisberedskap

Transkript

1 Samhällstrender och krisberedskap Kartläggning och analys av omvärldsbevakningen hos myndigheter med särskilt ansvar för krisberedskap 0705/2007

2 Titel: Samhällstrender och krisberedskap Kartläggning och analys av omvärldsbevakningen hos myndigheter med särskilt ansvar för krisberedskap Utgiven av Krisberedskapsmyndigheten (KBM) KBM:s dnr: 0705/2007 Skriften kan laddas ner från Krisberedskapsmyndighetens webbplats

3 Innehåll Sammanfattning 5 1 Inledning Bakgrund Genomförande och avgränsningar Läsanvisning Analys Politiska trender Ekonomiska trender Sociokulturella trender Teknologiska trender Övergripande trender Globalisering Klimatförändringar Bilaga: Kartläggning av myndigheternas omvärldsbevakning 22 Banverket Finansinspektionen Försäkringskassan Livsmedelsverket Luftfartsstyrelsen Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Västra Götalands län Post- och telestyrelsen Riksbanken Rikspolisstyrelsen Sjöfartsverket Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen Statens energimyndighet Statens jordbruksverk Statens räddningsverk Statens strålskyddsinstitut Statens veterinärmedicinska anstalt Styrelsen för psykologiskt försvar Svenska Kraftnät Tullverket Vägverket Referenser 49 3

4

5 Sammanfattning Krisberedskapsmyndigheten (KBM) ska enligt sin instruktion bedriva omvärldsbevakning och genomföra omvärldsanalyser inom sitt område. Som ett led i KBM:s omvärldsbevakning redovisar KBM i denna rapport trender och tendenser som myndigheter med särskilt ansvar för krisberedskap ser inom sina respektive sektorer, samt drar slutsatser om vad dessa innebär för svensk krisberedskap. Analysen är begränsad till de trender som lyfts fram i de ansvariga myndigheternas omvärldsbevakning. Rapporten bygger alltså inte på KBM:s samlade omvärldsbevakning, och ger inte heller någon heltäckande bild av samhällsutvecklingen eller de trender som styr den. I sammanfattningen återges främst de trender som bedöms påverka svensk krisberedskap på ett eller annat sätt. Politiska trender Myndigheterna har framför allt identifierat EU som det politiska organ som ser ut att kunna utöva stor påverkan på svensk krisberedskap i framtiden. Svensk krisberedskap påverkas redan idag i hög grad av EU:s regelverk. Utöver de lagar som stiftas på krisberedskapsområdet, påverkas vi även indirekt av EU-lagstiftning inom andra sektorer. För närvarande förhandlar medlemsländerna om ett direktiv om skydd av kritisk infrastruktur inom EU (EPCIP) som kan få stor påverkan på svensk krisberedskap. Resultatet kan innebära att stora krav ställs på säkerhet och robusthet och kan komma att få stora konsekvenser för infrastrukturhållarna i Sverige. EU:s ökade intresse för krisberedskap påverkar formerna för det svenska krisberedskapsarbetet. Tidigare har samarbetet mellan svenska myndigheter utgjort grunden för förbättringsåtgärder inom svensk krisberedskap. Idag styrs dock mycket från EU och det blir svårare att få ut samma effekt enbart genom nationella samarbetsformer. Det blir därför mer och mer viktigt för svenska myndigheter att bevaka och följa upp vad EU beslutar om, även på områden som inte har en direkt koppling till krisberedskap. Ekonomiska trender Även om Sveriges ekonomi för tillfället är stark och mycket talar för att den kommer att fortsätta att vara stark en tid framöver, finns flera orosmoment. Till exempel innebär det ökade gränsöverskridande beroendet en risk för svensk ekonomi. Samtidigt som det ökande gränsöverskridande inslaget är positivt för företagen, innebär det en ökad riskbild då marknader och ekonomier världen över har knutits närmre varandra. Till exempel får en räntehöjning i USA omedelbara konsekvenser för marknader världen över. Det mer aggressiva affärsklimat som vuxit fram i och med den ökande konkurrensen på finansmarknaden kan innebära att företagen inom finansbranschen håller sig med mindre marginaler, vilket kan ha en negativ inverkan på robustheten i samhällsviktiga system. Om företagen saknar säkerhetsmarginaler för exempelvis personal och reservutrustning kan det leda till svårigheter att upprätthålla verksamheten under extraordinära 5

6 händelser. Det finns även potentiella problem med bankernas ökade utlåning då det riskerar att skapa ekonomisk instabilitet. Sociokulturella trender I Sverige kan man se en ökad segregation mellan äldre och yngre, mellan personer med svensk respektive utländsk bakgrund och mellan hög- och lågavlönade. Skillnaderna ser också ut att öka. Sociala klyftor kan orsaka känslor av utanförskap vilka i förlängningen kan vara en grogrund för brottslighet. Även arbetslöshet kan spä på känslan av utanförskap. Det finns en risk för att individer som känner sig utestängda mister sin tilltro och lojalitet till samhället och söker sig till grupperingar som tar till våld för att lösa sina problem. Ökad individualisering kan också leda till att folk i lägre grad engagerar sig i ideella verksamheter som kan vara till hjälp vid en kris. Även fördelningen av välståndet mellan tätort och glesbygd påverkar samhället. Urbaniseringen innebär dessutom att bebyggelsen förtätas och koncentreras. Koncentrationen och förtätningen utgör en risk då bränder och utsläpp av farliga ämnen kan få förödande konsekvenser och en snabb spridning. Koncentrationen av bebyggelse och bostäder kan också innebära en ökad sårbarhet på grund av att fler människor är knutna till samma infrastruktur. Teknologiska trender Ny teknik är positiv då den leder till nya verktyg och hjälpmedel för brottsbekämpning, kommunikation vid räddningsinsatser med mera. Samtidigt innebär teknikutvecklingen en risk i sig då den underlättar för vissa typer av brottslighet. Utvecklingen på det tekniska området, och det ökande beroendet av teknik, har lett till att sårbarheten i vissa avseenden blivit större. Ett inplanterat virus eller en skadlig kod i en dator kan orsaka stora skador både på ekonomin och på samhällets funktioner. Övergripande trender Globaliseringen innebär att det uppstår fler ömsesidiga beroenden över världen, ekonomier är tätare sammanlänkade, nationsgränser blir mindre betydelsefulla och gränskontroller avskaffas. Sjukdomar sprids lättare som en följd av det ökande resandet. Saker som händer långt borta kan alltså påverka svenska förhållanden snabbt och det svenska krishanteringssystemet måste kunna hantera även denna typ av händelser. Klimatförändringarna tros höja medeltemperaturen i Sverige vilket innebär att smittor och sjukdomar som tidigare inte funnits här nu riskerar att spridas hit. Stormarna kan komma att bli värre och översvämningarna större i framtiden. Stora delar av Sveriges infrastruktur är dimensionerad för de förhållanden som gäller idag och skulle inte klara av en större påfrestning. Det kommer sannolikt även att ske stora temperaturväxlingar, vilket i sin tur ökar behovet av både kylning och uppvärmning. Klimatförändringarna kan därigenom även få en stor påverkan på energiförbrukningen. 6

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund Krisberedskapsmyndigheten (KBM) ska enligt sin instruktion bedriva omvärldsbevakning och genomföra omvärldsanalyser inom sitt område. Som ett led i KBM:s omvärldsbevakning redovisar KBM i denna rapport en kartläggning av omvärldsbevakningen hos myndigheter med särskilt ansvar för krisberedskap. Målet är att sammanställa de trender och tendenser som de ansvariga myndigheterna ser inom sina respektive sektorer, samt dra slutsatser om vad dessa innebär för svensk krisberedskap. Det är första gången KBM genomför denna typ av kartläggning, och rapporten är den första i sitt slag. Innehållet fungerar som ett underlag till andra processer på KBM, bland annat den hot- och riskrapport som KBM ger ut återkommande 1. Den bör även vara av intresse för andra myndigheter eller aktörer som har ett intresse för omvärldsbevakning i allmänhet och krisberedskap i synnerhet. 1.2 Genomförande och avgränsningar För uppgiften har KBM samlat in, kartlagt och sammanställt produkter från den omvärldsbevakning som producerats hos myndigheterna med ett särskilt ansvar för krisberedskap. Urvalet av myndigheter har baserats på förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Av praktiska skäl omfattar kartläggningen inte alla myndigheter som nämns i förordningen. Myndigheterna som ingår har valts ut för att i möjligaste mån täcka in de sektorer som är representerade i förordningen. Vilka myndigheter det rör sig om framgår av bilagan. Myndigheterna har blivit ombedda att skicka in material som beskriver utvecklingen inom myndighetens ansvarsområde med fokus på vilka särskilda trender man identifierat. En av grundförutsättningarna när KBM samlat in material till rapporten har varit att myndigheterna inte ska behöva ta fram något nytt underlag. Detta innebär vissa begränsningar i det att materialet inte blir heltäckande. Vissa myndigheter har haft långt framåtblickande omvärldsrapporter, medan andra bara har haft sitt senaste budgetunderlag att hänvisa till. Underlagen som samlats in belyser större och mindre trender och händelser inom myndigheternas ansvarsområden. Materialet är alltså av generell karaktär, och behöver inte vara direkt kopplat till myndigheternas krisberedskapsarbete. Denna rapport kan därför med fördel läsas parallellt med myndigheternas risk- och sårbarhetsanalyser eller KBM:s sammanställning av dessa 2, där fokus ligger just på krisberedskap. 1 Tre hot- och riskrapporter är publicerade hittills (KBM:s temaserie 2004:6, 2005:11, 2006:7). Nästa hot- och riskrapport är planerad till april Risk- och sårbarhetsanalyser Sammanställning och analys, dnr 0131/

8 För att strukturera analysen har KBM använt PEST-modellen. PEST står för politiska, ekonomiska, sociokulturella samt teknologiska faktorer och används för att kategorisera påverkande omvärldsfaktorer. Texten behandlar endast de trender som lyfts fram i de ansvariga myndigheternas omvärldsbevakning. Analysen bygger alltså inte på KBM:s samlade omvärldsbevakning, och ger inte någon heltäckande bild av samhällsutvecklingen eller de trender som styr den. Inte heller har KBM kvalitetssäkrat eller värderat den omvärldsbevakning som myndigheterna bedriver. De uppgifter som myndigheterna har lämnat har tagits för sanna. Den hot- och riskrapport som KBM publicerar under våren 2008 bygger på ett vidare källmaterial, och där sker också en närmare analys av flera av de trender som omnämns här. Många av de trender som tas upp av myndigheterna är i grunden positiva, eller har både positiva eller negativa aspekter. Ofta är det dock de negativa aspekterna som är av störst betydelse för krisberedskapen, då de är förenade med en förstärkt riskbild. Att en viss utveckling sägs leda till nya eller större risker behöver alltså inte betyda att den ska ses som odelat negativ. 1.3 Läsanvisning Rapporten är indelad i en huvuddel och en bilaga. Huvuddelen består av en analys av de trender de olika myndigheterna rapporterat på generell nivå och hur de i sin tur påverkar svensk krisberedskap. De iakttagna tendenserna har delats in i politiska, ekonomiska, sociokulturella och teknologiska utvecklingstendenser. Därutöver redovisar KBM iakttagelser om globalisering och klimatförändringar separat eftersom de är av så övergripande karaktär och kan vara till exempel både politiska och ekonomiska. Under respektive trend drar KBM sedan slutsatser om vilken betydelse utvecklingen har för svensk krisberedskap. I bilagan redovisas en sammanställning av myndigheternas respektive omvärldsbevakning. Denna del är tänkt att fungera som ett mer detaljerat underlag. 8

9 2 Analys Här presenterar KBM en analys av de trender de olika myndigheterna rapporterat på generell nivå och hur de i sin tur kan påverka svensk krisberedskap. De iakttagna tendenserna har delats in i politiska, ekonomiska, sociala och tekniska tendenser. Därutöver redovisas iakttagelser om globalisering och klimatförändringar separat eftersom de är av så övergripande karaktär och kan vara till exempel både politiska och ekonomiska. Under respektive trend drar KBM sedan slutsatser om vilken betydelse iakttagelserna har för svensk krisberedskap. 2.1 Politiska trender Globaliseringen har inneburit att de internationella samarbetena har blivit fler och viktigare och sträcker sig över många områden. För Sveriges del är det den Europeiska Unionen (EU) som påverkar utvecklingen mest. EUsamarbetet omfattar allt fler områden. En av grundtankarna med EU är att göra Europa till en gemensam marknad för medlemsländerna. Det innebär att personer och varor ska kunna transporteras fritt över nationsgränserna inom EU. För en gemensam, fungerande marknad är transporterna betydelsefulla varför en harmonisering av medlemsländernas transportsystem är en viktig fråga för EU. De svenska transportmyndigheterna har arbetat med att anpassa svenska regelverk till EU:s lagstiftning för att underlätta för de gränsöverskridande transporterna. Sjöfarten är, sedan länge, styrd av FN:s organ International Maritime Organization (IMO), men har på senare tid blivit mer och mer påverkad av EU. Rikspolisstyrelsen och Tullverket pekar på att utvecklingen inom EU på politikområdet Frihet, säkerhet och rättvisa innebär en radikal förändring för det europeiska säkerhetssamarbetet och för Sverige. Samarbetet kommer att få störst tyngd inom terrorismbekämpning, men kommer även att omfatta till exempel gemensamma regler för yttre gränskontroller. Stora insatser i kampen mot organiserad brottslighet och narkotika planeras inom ramen för EU-samarbetet. Utvecklingen kan ge en mer effektiv europeisk brottsbekämpning, men den är kostsam för de enskilda länderna. Hälso- och sjukvårdsfrågor har fått ett större utrymme på EU:s agenda. Socialstyrelsen menar att sjukvård i grunden är en nationell fråga, men påverkan från EU är stark. Sverige berörs bland annat av rätten att söka vård i ett annat EU-land. Även EU:s ifrågasättande av Apotekets monopol spelar roll för den svenska hälso- och sjukvården. Smittskyddsfrågor är viktiga inom EU och det påverkar Smittskyddsinstitutets arbete i hög grad. Även djurhälsofrågorna, särskilt övervakning och bekämpning av epizootier och zoonoser, samordnas alltmer inom EU. Sveriges veterinärmedicinska anstalt (SVA) är idag det europeiska referenslaboratoriet för Campylobakter. Energiförsörjningen blir en allt mer central fråga för EU och det sker en ökad samordning mellan medlemsstaterna startade utsläppshandelssystemet i EU vilket syftar till att minska utsläppen av 9

10 växthusgaser inom EU. EU agerar även alltmer enat mot tredje land i energiförhandlingar, bland annat gentemot USA, Norge, Ryssland och Kina. Enligt Energimyndigheten påverkar beslut som tas på EU-nivå i mycket hög utsträckning den svenska elmarknaden. EU har även som ambition att skapa ett gemensamt europeiskt regelverk för den finansiella sektorn i syfte att skapa en fungerande inre marknad för finansiella tjänster inom EU. Finansinspektionen menar att detta innebär genomgripande förändringar och en mängd nya regler på det nationella planet. Många av myndigheterna ser Sveriges ordförandeskap i EU hösten 2009 som en möjlighet att kunna föra upp viktiga frågor på agendan och påverka EU:s riktning. Hur påverkas svensk krisberedskap av de politiska trenderna? Svensk krisberedskap påverkas i hög grad av EU:s regelverk. Utöver de lagar som stiftas på krisberedskapsområdet, påverkas vi även indirekt av EU-lagstiftning inom andra områden. De öppna gränserna inom EU påverkar svensk krisberedskap på flera områden, främst genom att det blir svårare att kontrollera in- och utförsel till och från Sverige. Det finns bland annat en ökad osäkerhet kring illegal införsel av CBRN-ämnen 3 till Sverige. Detta gäller både ämnen som kan användas för terrorändamål och ämnen som inte är tänkta att orsaka skada. Införsel av djur till Sverige kan vara ett exempel på det senare. Dessa djur kan bära med sig smittor och sjukdomar till Sverige som tidigare inte funnits här. Samtidigt har de öppnade gränserna fört med sig ett närmre samarbete med myndigheter i andra länder vilket i vissa fall har inneburit att kontrollen har ökat. Genom EU går det även att begära hjälp vid en större kris som det nationella systemet inte klarar av. Det drabbade landet skickar en förfrågan till EU som sedan organiserar medlemsstaternas bistånd. Under stormen Gudrun tog Sverige bland annat emot elverk från andra medlemsstater. För närvarande förhandlar medlemsländerna om ett direktiv om skydd av kritisk infrastruktur inom EU (EPCIP) som kan få stor påverkan på svensk krisberedskap. Resultatet kan innebära att stora krav ställs på säkerhet och robusthet och få stora konsekvenser för infrastrukturhållarna i Sverige. Det ökade intresset för krisberedskap inom EU påverkar formerna för det svenska krisberedskapsarbetet. Tidigare har samarbetet mellan svenska myndigheter utgjort grunden för förbättringsåtgärder inom svensk krisberedskap. Idag styrs dock mycket från EU och det blir svårare att få ut samma effekt enbart genom nationella samarbetsformer. Det blir därför mer och mer viktigt för svenska myndigheter att bevaka och följa upp vad EU 3 Med CBRN-ämnen avses kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen. 10

11 beslutar om, även på områden som inte har en direkt koppling till krisberedskap. 2.2 Ekonomiska trender Ekonomisk tillväxt i Sverige Den svenska konjunkturen är stark och den svenska bnp-tillväxten kommer att fortsätta utvecklas positivt under de närmaste åren enligt Finansinspektionen och Riksbanken. Sysselsättningen har ökat under 2006 och bedöms fortsätta att öka. Arbetskraftsutbudet ökar inte i samma takt vilket leder till att den öppna arbetslösheten minskar. I de tre storstadslänen är tillväxten god enligt länsstyrelserna. Internationalisering av ekonomi och handel Globaliseringen och utvecklingen av en mer internationaliserad ekonomi går hand i hand. Den svenska ekonomin är numera knuten till andra ekonomier och det som händer på en marknad långt bort kan få en stor påverkan i Sverige. Företag och marknader är mer gränsöverskridande idag, vilket också har inneburit att de internationella reglerna och lagarna som de lyder under har blivit fler och mer omfattande. Finansinspektionen noterar att EU och den europeiska marknaden påverkar svensk ekonomi i hög grad. De senaste åren har bland annat teknisk utveckling och förbättrade förutsättningar för världshandeln bidragit till en stark global tillväxt enligt Riksbanken. Ett orosmoment för den internationella konjunkturen är dock oljepriset. Oljepriset har stigit mer än väntat, bland annat på grund av geopolitisk oro samt att OPEC oväntat minskat sin produktion. Den internationella konjunkturen är väldigt känslig för skiftningar i oljepriset. Den svenska utrikeshandeln liksom världshandeln förväntas fortsätta växa. Globaliseringen och den globala tillväxten har inneburit att den internationella handeln har ökat och att transportflödena över nationsgränserna ökar snabbt. Transportmyndigheterna menar att godstransporterna framför allt påverkas av utvecklingen i Östersjöregionen och i Ryssland, men även utvecklingen i Kina och Indien väntas få stor inverkan på svensk handel. Den ökande handeln leder till att fartyg, lastbilar och tåg blir längre, större och fler. Det blir ett ökat tryck på godsterminalerna och kapacitetsbrist kan uppstå i trafiksystemen. Samtidigt som den legala handeln ökar, ökar även den illegala handeln med till exempel narkotika, alkohol, människor och djur vilket ställer större krav på Tullverkets och polisens arbete och samarbete med varandra. Bland annat innebär den ökade handeln med djur en ökad risk för spridning av djursjukdomar som tidigare inte funnits i Sverige. I och med utvidgningen av Schengensamarbetet kommer en stor del av Sveriges gräns att betraktas som en inre gräns där ingen personkontroll ska ske. Detta kan komma att innebära nya uppgifter för polisen och tullen då det blir svårare att kontrollera vad eller vem som passerar in och ut ur Sverige. 11

12 Ökad konkurrens På en allt mer global marknad gör de ekonomiska krafterna att konkurrensen mellan företag hårdnar. Det gäller att effektivisera sin produktion med till exempel utlokalisering och lager som fungerar efter just-in-time-principen. Den hårdare konkurrensen påverkar alla företag. Inom transportsektorn innebär detta bland annat att godstransporterna blir mer specialiserade och frekventa. Det ställs även hårda krav på leveranssäkerhet. Inom persontrafiken leder konkurrensen bland annat till att lågprisflygbolagen intar en allt större andel av flygmarknaden. Detta har tvingat flygbolagen att dra ned på sina kostnader och skapa nya företagsformer med bland annat lägre standard på flygningar som effekt. Statens veterinärmedicinska anstalt pekar på att marknaden för veterinärmedicinsk diagnostik och analys också är utsatt för ökad konkurrens då ny teknik, bland annat molekylärbiologiska metoder och ökad robotisering, gör att diagnostikutvecklingen går i allt snabbare tempo och prisnivån sänks. Utvecklingen koncentreras därför till färre och större laboratorier. På mediemarknaden är konkurrensen och kostnadsjakten särskilt hård enligt Post- och telestyrelsen. Avregleringar och tekniska innovationer har lett till ett ökat antal mediekanaler. Mediekonsumtionen har dock inte ökat i samma takt som utbudet vilket leder till en ökad konkurrens om konsumenterna. Priskonkurrensen innebär lägre intäkter för operatörerna vilket i sin tur leder till en konsolideringstrend där alltfler företag går ihop eller köps upp. Finansinspektionen anger att den allt hårdare konkurrensen mellan de finansiella företagen har gjort att affärsklimatet blivit mer aggressivt. I den goda konjunktur som ekonomin befinner sig, uppkommer dessutom nya företag och produkter. De nya företagen har inte alltid erfarenhet eller kunskap om regelverk och metoder och det händer därför att regler ifrågasätts eller ignoreras. Eftersom utbudet av finansiella tjänster och finansiella aktörer vuxit snabbt de senaste åren har det blivit svårare för konsumenterna att hitta korrekt och saklig information om marknaden. I den hårda konkurrensen företagen emellan har information till kunderna inte varit prioriterat. Enligt Finansinspektionen behöver därför konsumentskyddet inom det finansiella området stärkas, inom området sparande i allmänhet och inom pensionssparandet i synnerhet. Det är även viktigt att informera konsumenterna om att betydelsen av sakförsäkringar har ökat, bland annat av sjuk- och olycksfallsförsäkringar. Finansinspektionen framhåller även att finansmarknaden är känslig för yttre händelser, så kallade operativa risker, såsom naturkatastrofer, smitta, skadlig kod, terrorattacker och tekniska och infrastrukturella problem. 12

13 Banker och utlåning Riksbanken skriver att lönsamheten i de svenska storbankerna ökar och stigande priser och ökad omsättning på aktiemarknaderna anges som en viktig förklaring. Storbankernas totala utlåning, både inom och utanför Sveriges gränser, har ökat. Marginalerna vid utlåning till de svenska företagen har dock minskat, vilket tyder på ett ökat risktagande hos bankerna. Bostadsutlåningen växer kraftigt och har gjort det under en längre period. Belåningsgraderna har ökat, amorteringstiderna förlängts och räntemarginalerna har fallit. Utlåningen innebär inte något allvarligt hot mot stabiliteten i banksektorn, men däremot finns en risk att enskilda hushåll drabbas. Riksbanken skriver även att de svenska bankernas expansion utomlands är relativt stor. De fyra största bankerna i Sverige Nordea, Swedbank, Handelsbanken och SEB har mer än hälften av sina sammanlagda tillgångar i utlandet, främst i övriga Norden, men även i Tyskland, i Polen och i de baltiska länderna. En motsvarande utveckling leder till att det utländska inflytandet på den svenska bankmarknaden kommer att öka. Även det europeiska banklandskapet är under omvandling. Flera europeiska storbanker har expanderat genom att förvärva utländska banker och antalet banker i EU har minskat på senare år. Konsolidering och de gränsöverskridande sammanslagningarna är många. Detta har satt sin prägel på det europeiska bankväsendet, inte minst genom att bankerna har en ökande andel av sina tillgångar i andra länder. Hur påverkas svensk krisberedskap av de ekonomiska trenderna? Den ekonomiska utvecklingen är en av de faktorer som påverkar riskutvecklingen starkast. Generellt innebär en god ekonomi att det skapas resurser för säkerhetsarbete. Den svenska ekonomin har egna kontrollsystem som är tänkta att hantera händelser på de ekonomiska marknaderna. Större ekonomiska kriser kan dock orsaka så pass stora störningar i samhället att krisberedskapsåtgärder kan behövas. Framför allt handlar det om ekonomiska kriser som leder till förtroendekriser då befolkningen förlorar tilltron till systemet och de styrande makterna. Även om Sveriges ekonomi för tillfället är stark och mycket talar för att den kommer att fortsätta att vara stark en tid framöver finns flera orosmoment. Till exempel innebär det ökade gränsöverskridande beroendet en risk för svensk ekonomi. Samtidigt som det ökande gränsöverskridande inslaget är positivt för företagen innebär det en ökad riskbild då marknaderna och ekonomierna världen över har knutits närmre varandra. Till exempel får en räntehöjning i USA omedelbara konsekvenser för andra marknader i världen. Gränsöverskridande företag innebär även en möjlighet att bedriva ekonomisk brottslighet eftersom det är svårare att kontrollera sådana företag. Det mer aggressiva affärsklimat som vuxit fram i och med den ökande konkurrensen på finansmarknaden kan innebära att företagen inom 13

14 finansbranschen håller sig med mindre marginaler, vilket kan ha en negativ inverkan på robustheten i det finansiella systemet. Detta innebär ett problem då många kunder saknar kunskap om vilka företag som erbjuder stabila produkter. Den ökade konkurrensen och effektiviseringen kan även få konsekvenser för kontinuiteten för elleveranser och elektroniska kommunikationer. På en marknad med hård konkurrens finns det inte plats för marginaler. Att riskera ett stopp i leveranserna kan ses som ett billigare alternativ än att lagerhålla. Risken för avbrott kan därför öka. Det finns även frågetecken kring bankernas ökade utlåning. Även om bankerna säger sig ha kontroll och god riskspridning vad gäller sin utlåning både till företag och till privatpersoner finns oklarheter kring vem eller vilka som får ta smällen om utlåningen visar sig vara en bubbla som spricker. Globaliseringen har inneburit att den illegala handeln har ökat. Beroende på vad som smugglas, och vilka kvantiteter det rör sig om, kan krisberedskapen påverkas. Det skulle till exempel kunna handla om djur med smittor, vapen eller farliga ämnen av olika slag. 2.3 Sociokulturella trender Ökade klyftor i samhället På ett övergripande plan blir Sveriges befolkning friskare, lever längre och får ökade inkomster. Samtidigt menar Socialstyrelsen att klyftorna växer mellan dem som har det bra och dem som har det sämre, till exempel lågutbildade och ensamförsörjande mammor. Klyftan växer även mellan personer med svensk respektive utländsk bakgrund. I storstadslänen råder arbetskraftsbrist och arbetslöshet samtidigt, vilket visar på glappet mellan den kompetens som arbetsgivarna efterfrågar och arbetstagarna erbjuder. Flera myndigheter, bland annat Vägverket och Socialstyrelsen, tar upp den ökade individualiseringen i samhället. Antalet singelhushåll är högt och efterfrågan på individuella lösningar för vård och transporter med mera ökar. Socialstyrelsen menar att det idag finns en större kunskap om den enskildes rättigheter och vilka krav som en patient kan ställa. Samtidigt betonas emellertid också det egna ansvaret för den egna hälsan i större utsträckning ( skyll dig själv om du röker ). Befolkningsökningen i Sverige koncentreras till storstäderna, på grund av både naturlig ökning, inflyttning från landsbygden och invandring. Städer som växer har en tendens att förtätas och byggnationen koncentreras till vissa platser. Detta är fallet för många av städerna i Sverige, men främst i Stockholm, Göteborg och Malmö. Länsstyrelserna menar att koncentrationen till städerna orsakar problem både i städerna och på landsbygden. I städerna kan problem uppstå när bostadsbeståndet och transportnätet inte byggs ut i tillräcklig omfattning. Ett annat problem uppstår på landsbygden där det finns en liten befolkning spridd över en stor yta. Där blir det svårt att att upprätthålla samhällets service. 14

15 Enligt Rikspolisstyrelsen kan ökade klyftor bidra till segregation. Dessutom kan sociala klyftor orsaka känslor av utanförskap och vara en grogrund för brottslighet. Utöver de problem som ett segregerat samhälle kan innebära anger Socialstyrelsen att de ökande klyftorna ställer stora krav på socialtjänsten som måste anpassa sitt arbetssätt och sina tjänster till många olika grupper med olika krav. Demografi och hälsa Den sammanlagda frånvaron till följd av ohälsa minskar och de sammanlagda utgifterna för sjukpenning samt sjuk- och aktivitetsersättning sjunker enligt försäkringskassan. Bidragande faktorer till denna utveckling är bland annat en striktare tillämpning av reglerna för att godkänna sjukpenning och nya metoder för att få tillbaka sjuka i arbete. Dessutom har synen på vad som är sjukdom förskjutits. Från att tidigare huvudsakligen ha handlat om förslitna axlar och knän, ser man att det numera ofta handlar om psykisk ohälsa såsom utbrändhet och depression. Detta ställer andra krav på rehabilitering och ersättning än tidigare. Livsmedelsverket tar upp svenskarnas allt sämre matvanor och menar att de utgör en påtaglig riskfaktor för fetma, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. För att kunna ändra det svenska folkets matvanor behövs stora ansträngningar och det är framför allt barnens och ungdomarnas matvanor som måste förbättras. Ett lågt barnafödande och en ökande livslängd ger Sverige en åldrande befolkning. Den stora generation som föddes är nu på väg upp i pensionsåldern vilket innebär både ökade pensionsutbetalningar och ett större tryck på sjukvården. Den åldrande befolkningen påverkar alla sektorer i samhället. Starkast påverkas dock sjukvården som riskerar både personalbrist då många går i pension, samt en ökad arbetsbelastning då fler behöver vård. Organiserad brottslighet och terrorism För de brottsförebyggande myndigheterna är narkotika, terrorism och grov organiserad brottslighet prioriterade områden där det satsas stora resurser. Rikspolisstyrelsen anger att narkotikakonsumtionen är ett fortsatt stort samhällsproblem i Sverige. Narkotikabrottsligheten är ett av samhällets allvarligaste problem och insatserna för att bekämpa den är därför stora. Främst drivs arbetet av polisen, men även Tullverket har en viktig roll i arbetet vad gäller att stoppa narkotikan direkt vid gränsen, innan den hunnit spridas i Sverige. Tullverket och polisen arbetar också med att kunna möta det ökade hotet från terrorism. Tullens roll i terroristbekämpning vid in- och utförsel av varor och transporter har ökat, till exempel när det gäller containertransporter till och från USA. Polisen satsar stort på terrorismbekämpning, bland annat genom att utveckla den nationella insatsstyrkan. 15

16 Den grova organiserade och systemhotande brottsligheten har ökat. Kriminella nätverk och organisationer tjänar stora pengar på att bedriva illegal verksamhet. Förekomsten av hot mot personer i rättskedjan ökar och dessa hot kommer främst från etablerade nätverk och organisationer. Enligt Rikspolisstyrelsen måste denna utveckling tas på allvar eftersom den är att betrakta som ett hot mot svensk rättsäkerhet och i förlängningen ett hot mot demokratin. Ungdomsgäng är ofta en stabil rekryteringsbas för framtida organiserad brottslighet. Genom att ta hand om barn och ungdomar som just inlett en brottslig karriär kan mycket av rekryteringen till grövre kriminella nätverk stoppas. Hur påverkas svensk krisberedskap av de sociokulturella trenderna? I Sverige kan man se en ökad segregation mellan äldre och yngre, mellan människor med svensk och utländsk bakgrund och mellan hög- och lågavlönade. Skillnaderna ser också ut att öka. Även fördelningen av välståndet mellan tätort och glesbygd påverkar samhället. Fördelningen av välståndet inom befolkningen är en viktig riskfråga. Sociala klyftor kan orsaka känslor av utanförskap, vilket kan vara en grogrund för brottslighet. Arbetslöshet kan spä på känslan av utanförskap ytterligare. Risken är att delar av befolkningen mister sin tilltro och lojalitet till samhället och därför söker sig till grupperingar som tar till våld för att lösa sina problem. Frågan rör hela samhället och påverkar också svensk krisberedskap. Urbaniseringen innebär bland annat att bebyggelsen förtätas och koncentreras. Sammanträngningen utgör en risk då bränder och utsläpp av farliga ämnen kan få förödande konsekvenser och en snabb spridning vid tät bebyggelse. Även smittsamma sjukdomar sprids lättare när fler människor är samlade på en liten yta. Koncentrationen av bebyggelse och bostäder kan också innebära en ökad sårbarhet på grund av att fler människor är knutna till samma infrastruktur. Ett elavbrott i en storstad får större konsekvenser än ett elavbrott på glesbygden. Till exempel skulle stora delar av kollektivtrafiken stå still, vilket innebär att många inte skulle kunna ta sig till arbetet. Den ökade individualiseringen kan leda till att folk i lägre grad engagerar sig i ideella verksamheter som kan vara till hjälp vid en kris. Individualiseringen, tillsammans med en ökad urbanisering och en ökad segregering på flera plan, innebär att befolkningen blir allt mer heterogen. Detta ställer stora krav på krisberedskapen att kunna nå ut till alla grupper med samma information. Det är viktigt att kunna möta olika grupper på olika sätt. Det är också möjligt att en mer heterogen befolkning leder till svagare sociala nätverk, vilket skulle kunna leda till att enskilda individer drabbas hårdare vid allvarliga kriser. En terrorattack mot Sverige eller svenska intressen skulle kunna få förödande konsekvenser, mycket beroende på vilket mål som attackeras. Effekterna av ett terroristattentat blir av två karaktärer. Dels handlar det om direkta skador på befolkningens liv, hälsa och egendom och på 16

17 byggnader, vägnät och annan infrastruktur. Dels handlar det om de psykologiska konsekvenser ett attentat skulle få. Befolkningens förtroende för det politiska systemet kan raseras snabbt och vara svårt att bygga upp igen. 2.4 Teknologiska trender Teknikutvecklingen går snabbt framåt och erbjuder både möjligheter och problem. Ny teknik har underlättat brottsbekämpningen avsevärt. Tullverket håller till exempel på att ta fram ett särskilt it-system som syftar till att effektivisera brottsbekämpningen. Systemet ska kunna användas av alla aktörer som arbetar med att bekämpa kriminalitet. För polisen har den tekniska bevisningen blivit en allt viktigare del i brottsutredningar och betydelsen kommer att öka i takt med att kriminaliteten blir allt mer komplex. Till exempel ska dna-prov i framtiden kunna tas i samma utsträckning som fingeravtryck. Teknikutvecklingen har även inneburit att det är lättare att övervaka elektroniska kommunikationer vilket ger utökade möjligheter för brottsbekämpande myndigheter att avlyssna samtal i syfte att förhindra brottslighet. Teknikutvecklingen har dock även effekter som försvårar brottsbekämpningen. Ekonomisk brottslighet, bedrägerier, barnpornografibrott samt olaglig handel med till exempel narkotika, sexuella tjänster och stöldgods utförs i allt större utsträckning med hjälp av Internet. Ofredande och olaga hot utförs till stor del via sms och e-post. Socialstyrelsen framhåller att teknikutvecklingen är positiv för sjukvården då den innebär nya möjligheter. Man kan exempelvis förbättra sjukvårdsinsatser och behandlingar och skapa bättre förutsättningar för fler, till exempel funktionshindrade, att delta i samhällslivet. Samtidigt innebär utvecklingen en risk för att många hamnar efter då de inte har samma möjlighet att tillgodogöra sig ny teknik. Till exempel har många äldre inte tillgång till datorer. Den tekniska utvecklingen har fått stort genomslag inom mediesektorn. Det uppstår hela tiden nya sätt att distribuera information. Både Styrelsen för psykologiskt försvar och Post- och telestyrelsen har uppmärksammat att systemen för elektronisk kommunikation får allt mer liknande användningsområden. Utvecklingen som sker inom mediesektorn gör det mindre relevant att knyta särskilda medier till specifika distributionsformer. Idag kan varje medieform distribueras på flera sätt. Exempelvis kan radio och tv förmedlas genom analoga och digitala marksändningar, via satellit, i kabelnät, mobilnät och via Internet. Inom energisektorn finns ett stort intresse för ny teknik. De stigande el- och oljepriserna och den livliga klimatdebatten gör att det finns ett ökat intresse för energieffektivisering och alternativa energikällor. Efterfrågan är stor på effektivare och mer prisvärd utvinning av energi ur biobränslen, vindkraft och andra källor. 17

18 Hur påverkas svensk krisberedskap av de teknologiska trenderna? Teknikutvecklingen påverkar hela samhället, även krisberedskapen. Den kan vara till hjälp då nya verktyg och redskap underlättar brottsbekämpning, kommunikation vid räddningsinsatser och liknande. Samtidigt innebär teknikutvecklingen en risk i sig då den underlättar för vissa typer av brottslighet. Teknikutvecklingen har lett till att det finns fler kommunikationskanaler än någonsin tidigare. För att nå ut med krisinformation till en heterogen befolkning måste flera av dessa kanaler användas. Det ökade antalet kommunikationskanaler är i grunden positivt då det finns möjlighet att skräddarsy information utifrån specifika mottagargrupper, men det kan samtidigt vara negativt då det finns risk att vissa grupper inte följer med i utvecklingen. De allt mer interaktiva kommunikationskanalerna kan även innebära problem. När allt fler har kamera och Internet på mobiltelefonen kan den snabba informationsspridningen ibland ge negativa konsekvenser. Bilder och obekräftad information som sprids i ett krisläge kan i vissa fall orsaka mer skada än nytta. Ny teknik har möjliggjort det nya radiokommunikationssystemet RAKEL. Systemet ska användas av bland annat blåljusmyndigheterna och gör det möjligt för användaren att kommunicera med flera personer samtidigt. RAKEL är även svårare att avlyssna än tidigare system. Systemet är dessutom robustare än tidigare system vilket gör att det passar bättre att använda i ett krisläge. Teknikutvecklingen, och det ökande beroendet av teknik, har lett till att sårbarheten i vissa avseenden blivit större. Ett inplanterat virus eller en skadlig kod i en dator kan orsaka stora skador både på ekonomin och på samhällets funktioner. Utvecklingen inom området är snabb och angriparen ligger ofta ett steg före. 2.5 Övergripande trender Globalisering Globaliseringen är en världsomspännande trend som påverkar alla sektorer. Ekonomin blir mer global och mer beroende av vad som sker i andra delar av världen. Världshandeln ökar och marknader knyts närmre varandra. Globaliseringen har även en folklig dimension där kultur och musik sprids över världen och människor reser och möter nya fenomen. Utvecklingen leder till att internationella organisationer, sammanslutningar och nätverk blir fler och att de sträcker sig över flera områden. Sveriges påverkas till exempel i hög grad av FN, WTO, WHO och EU, där EU intar en särställning. I trafikverkens omvärldsbevakning framgår bland annat att globaliseringen och den ökande världshandeln innebär att konsumenterna efterfrågar varor 18

19 från andra delar av världen, vilket i sin tur medför att transportsträckorna blir längre. Samtidigt med ökningen av den legala handeln ökar även den illegala handeln av till exempel narkotika, alkohol, människor och djur, vilket ställer större krav på Tullverkets och polisens arbete och samarbete med varandra. Transportsektorn påverkas även av det ökade resandet. Fler personer reser och resorna är längre än tidigare. Enligt Socialstyrelsen påverkar det långväga resandet i sin tur sjukvården i Sverige då svensk sjukvård numera måste ha god kunskap om sjukdomar som finns på andra platser i världen och kunna ta hand om patienter som blivit sjuka utanför Sverige men som återvänt hem för vård. Rikspolisstyrelsen tar upp några av globaliseringens negativa sidor i sin omvärldsbevakning, till exempel att den gränsöverskridande brottsligheten växer, att illegal invandring och smuggling blir allt vanligare och att pengatvätt nu sker mellan länder och i olika valutor. Globaliseringen innebär även nya transportvägar, både för personer och för gods, vilket underlättar för den internationella narkotikahandeln. Livsmedelsverket och Jordbruksverket pekar dock på en mottrend till globaliseringen i sina underlag. Konsumenterna efterfrågar lokalt producerade livsmedel i större utsträckning än tidigare och ställer krav på småskalig och gårdsnära livsmedelsproduktion. Hur påverkas svensk krisberedskap av globaliseringen? Globaliseringen påverkar krisberedskapen på flera sätt. Risker och hot är inte längre knutna till en geografisk plats och en kris på en plats kan snabbt få effekter över långa avstånd. Globaliseringen har inneburit fler ömsesidiga beroenden över världen. Ekonomier är tätare sammanlänkade, nationsgränser blir mindre betydelsefulla då gränskontroller tas bort, viktig infrastruktur sträcker sig över långa sträckor och genom flera länder och så vidare. Saker som händer långt borta kan alltså påverka svenska förhållanden i stor omfattning och på kort tid. Till exempel kan ett elavbrott i Tyskland slå ut elen i många andra länder och en börsnedgång på den asiatiska börsen kan få världsekonomin att svaja. De internationella samarbetena blir fler och sträcker sig över flera områden. Med detta kommer en mängd lagar och regler som ska följas, varav en del påverkar den svenska krisberedskapen. För Sveriges del är det framför allt EU som påverkar svensk lagstiftning. Globaliseringen har inneburit en ökad rörlighet av varor, tjänster och personer. Den ökade rörligheten påverkar krisberedskapen eftersom det blir svårare att kontrollera vad som förs in och ut ur Sverige. Smittor och andra CBRN-ämnen kan relativt lätt spridas över nationsgränser. Det ökade resandet har även inneburit att svensk krisberedskap kan behöva reagera på något som drabbar svenskar långt bort. Tsunamikatastrofen i Thailand vintern 2004 uppmärksammade att svensk krisberedskap måste fungera, även då själva krisen sker utomlandas. 19

20 2.5.2 Klimatförändringar Ett förändrat klimat kommer att innebära förändringar för många sektorer och marknader, och ställa stora krav på att samhället anpassar sig. Extrema vädersituationer förväntas bli vanligare i Sverige, exempelvis stora nederbördsmängder och värmeböljor. Samtidigt kommer antagligen klimatförändringarna föra med sig även mindre förändringar, som ett högre vattenstånd, som kommer att vara påfrestande för samhällets befintliga tekniska system. Energimyndigheten skriver att klimatförändringarna, om de leder till ett extremare väder, ställer krav på energiförsörjningssystemet. Enligt forskare kan klimatförändringarna göra det vanligare med bland annat stormar 4 och orkaner, underkylt regn och blixtnedslag. Vädret kommer att slå om snabbare vilket innebär att det blir svårare att förutse el- och värmeanvändningen under vinterperioderna. Även väderförhållanden i andra delar av världen spelar in. Orkanen Katrina i USA orsakade stora skador på oljeraffinaderier i USA vilket medförde risk för oljebrist på den globala marknaden. Även transportsektorn påverkas av de konsekvenser som klimatförändringarna kan föra med sig. Skyfall gör att vägar och broar undermineras och kan rasa, stormar försvårar transporter med flyg- och sjöfart och så vidare. Ett varmare klimat ger också ökad spridning av sjukdomar, vilket bland andra Smittskyddsinstitutet uppmärksammat. Smittor som tidigare funnits i varmare klimat sprids längre norrut i takt med att temperaturen stiger. Klimatfrågorna diskuteras för närvarande mycket i internationella forum. FN driver klimatfrågorna hårt och efter att de ekonomiska konsekvenserna av klimatförändringarna blivit kända har frågorna kommit att prioriterats allt högre på agendan. Kyotoavtalet innehåller detaljerade regler och riktlinjer för hur länderna ska minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Stora satsningar görs för att länderna ska följa sina åtaganden. För att klimatförändringarna ska kunna bromsas krävs stora insatser på en bred front. Transportsektorn är en av de sektorer som släpper ut mest miljöförstörande ämnen i atmosfären och trycket från omvärlden på att minska utsläppen är stort. Det görs därför stora satsningar för att minska utsläppen från transportsektorn och göra den mer miljövänlig. Bland annat görs ansträngningar för att överföra mycket av det gods som går per lastbil till järnvägen istället eftersom järnvägen är det mest energisnåla transportsättet. Många svenska myndigheter har uppsatta miljömål och planer för hur de ska kunna begränsa sin negativa miljöpåverkan. Länsstyrelserna i storstadslänen har planer för hur utsläppen ska minska i sina län där den ständiga trafikökningen, markexploateringen samt det intensiva jordbruket leder till stora påfrestningar på miljön. 4 Enligt klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) är det fortfarande osäkert om klimatförändringarna kommer att leda till fler och värre stormar, även om vissa modeller tyder på det. 20