Samhällstrender och krisberedskap. Kartläggning och analys av omvärldsbevakningen hos myndigheter med särskilt ansvar för krisberedskap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samhällstrender och krisberedskap. Kartläggning och analys av omvärldsbevakningen hos myndigheter med särskilt ansvar för krisberedskap"

Transkript

1 Samhällstrender och krisberedskap Kartläggning och analys av omvärldsbevakningen hos myndigheter med särskilt ansvar för krisberedskap 0705/2007

2 Titel: Samhällstrender och krisberedskap Kartläggning och analys av omvärldsbevakningen hos myndigheter med särskilt ansvar för krisberedskap Utgiven av Krisberedskapsmyndigheten (KBM) KBM:s dnr: 0705/2007 Skriften kan laddas ner från Krisberedskapsmyndighetens webbplats

3 Innehåll Sammanfattning 5 1 Inledning Bakgrund Genomförande och avgränsningar Läsanvisning Analys Politiska trender Ekonomiska trender Sociokulturella trender Teknologiska trender Övergripande trender Globalisering Klimatförändringar Bilaga: Kartläggning av myndigheternas omvärldsbevakning 22 Banverket Finansinspektionen Försäkringskassan Livsmedelsverket Luftfartsstyrelsen Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Västra Götalands län Post- och telestyrelsen Riksbanken Rikspolisstyrelsen Sjöfartsverket Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen Statens energimyndighet Statens jordbruksverk Statens räddningsverk Statens strålskyddsinstitut Statens veterinärmedicinska anstalt Styrelsen för psykologiskt försvar Svenska Kraftnät Tullverket Vägverket Referenser 49 3

4

5 Sammanfattning Krisberedskapsmyndigheten (KBM) ska enligt sin instruktion bedriva omvärldsbevakning och genomföra omvärldsanalyser inom sitt område. Som ett led i KBM:s omvärldsbevakning redovisar KBM i denna rapport trender och tendenser som myndigheter med särskilt ansvar för krisberedskap ser inom sina respektive sektorer, samt drar slutsatser om vad dessa innebär för svensk krisberedskap. Analysen är begränsad till de trender som lyfts fram i de ansvariga myndigheternas omvärldsbevakning. Rapporten bygger alltså inte på KBM:s samlade omvärldsbevakning, och ger inte heller någon heltäckande bild av samhällsutvecklingen eller de trender som styr den. I sammanfattningen återges främst de trender som bedöms påverka svensk krisberedskap på ett eller annat sätt. Politiska trender Myndigheterna har framför allt identifierat EU som det politiska organ som ser ut att kunna utöva stor påverkan på svensk krisberedskap i framtiden. Svensk krisberedskap påverkas redan idag i hög grad av EU:s regelverk. Utöver de lagar som stiftas på krisberedskapsområdet, påverkas vi även indirekt av EU-lagstiftning inom andra sektorer. För närvarande förhandlar medlemsländerna om ett direktiv om skydd av kritisk infrastruktur inom EU (EPCIP) som kan få stor påverkan på svensk krisberedskap. Resultatet kan innebära att stora krav ställs på säkerhet och robusthet och kan komma att få stora konsekvenser för infrastrukturhållarna i Sverige. EU:s ökade intresse för krisberedskap påverkar formerna för det svenska krisberedskapsarbetet. Tidigare har samarbetet mellan svenska myndigheter utgjort grunden för förbättringsåtgärder inom svensk krisberedskap. Idag styrs dock mycket från EU och det blir svårare att få ut samma effekt enbart genom nationella samarbetsformer. Det blir därför mer och mer viktigt för svenska myndigheter att bevaka och följa upp vad EU beslutar om, även på områden som inte har en direkt koppling till krisberedskap. Ekonomiska trender Även om Sveriges ekonomi för tillfället är stark och mycket talar för att den kommer att fortsätta att vara stark en tid framöver, finns flera orosmoment. Till exempel innebär det ökade gränsöverskridande beroendet en risk för svensk ekonomi. Samtidigt som det ökande gränsöverskridande inslaget är positivt för företagen, innebär det en ökad riskbild då marknader och ekonomier världen över har knutits närmre varandra. Till exempel får en räntehöjning i USA omedelbara konsekvenser för marknader världen över. Det mer aggressiva affärsklimat som vuxit fram i och med den ökande konkurrensen på finansmarknaden kan innebära att företagen inom finansbranschen håller sig med mindre marginaler, vilket kan ha en negativ inverkan på robustheten i samhällsviktiga system. Om företagen saknar säkerhetsmarginaler för exempelvis personal och reservutrustning kan det leda till svårigheter att upprätthålla verksamheten under extraordinära 5

6 händelser. Det finns även potentiella problem med bankernas ökade utlåning då det riskerar att skapa ekonomisk instabilitet. Sociokulturella trender I Sverige kan man se en ökad segregation mellan äldre och yngre, mellan personer med svensk respektive utländsk bakgrund och mellan hög- och lågavlönade. Skillnaderna ser också ut att öka. Sociala klyftor kan orsaka känslor av utanförskap vilka i förlängningen kan vara en grogrund för brottslighet. Även arbetslöshet kan spä på känslan av utanförskap. Det finns en risk för att individer som känner sig utestängda mister sin tilltro och lojalitet till samhället och söker sig till grupperingar som tar till våld för att lösa sina problem. Ökad individualisering kan också leda till att folk i lägre grad engagerar sig i ideella verksamheter som kan vara till hjälp vid en kris. Även fördelningen av välståndet mellan tätort och glesbygd påverkar samhället. Urbaniseringen innebär dessutom att bebyggelsen förtätas och koncentreras. Koncentrationen och förtätningen utgör en risk då bränder och utsläpp av farliga ämnen kan få förödande konsekvenser och en snabb spridning. Koncentrationen av bebyggelse och bostäder kan också innebära en ökad sårbarhet på grund av att fler människor är knutna till samma infrastruktur. Teknologiska trender Ny teknik är positiv då den leder till nya verktyg och hjälpmedel för brottsbekämpning, kommunikation vid räddningsinsatser med mera. Samtidigt innebär teknikutvecklingen en risk i sig då den underlättar för vissa typer av brottslighet. Utvecklingen på det tekniska området, och det ökande beroendet av teknik, har lett till att sårbarheten i vissa avseenden blivit större. Ett inplanterat virus eller en skadlig kod i en dator kan orsaka stora skador både på ekonomin och på samhällets funktioner. Övergripande trender Globaliseringen innebär att det uppstår fler ömsesidiga beroenden över världen, ekonomier är tätare sammanlänkade, nationsgränser blir mindre betydelsefulla och gränskontroller avskaffas. Sjukdomar sprids lättare som en följd av det ökande resandet. Saker som händer långt borta kan alltså påverka svenska förhållanden snabbt och det svenska krishanteringssystemet måste kunna hantera även denna typ av händelser. Klimatförändringarna tros höja medeltemperaturen i Sverige vilket innebär att smittor och sjukdomar som tidigare inte funnits här nu riskerar att spridas hit. Stormarna kan komma att bli värre och översvämningarna större i framtiden. Stora delar av Sveriges infrastruktur är dimensionerad för de förhållanden som gäller idag och skulle inte klara av en större påfrestning. Det kommer sannolikt även att ske stora temperaturväxlingar, vilket i sin tur ökar behovet av både kylning och uppvärmning. Klimatförändringarna kan därigenom även få en stor påverkan på energiförbrukningen. 6

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund Krisberedskapsmyndigheten (KBM) ska enligt sin instruktion bedriva omvärldsbevakning och genomföra omvärldsanalyser inom sitt område. Som ett led i KBM:s omvärldsbevakning redovisar KBM i denna rapport en kartläggning av omvärldsbevakningen hos myndigheter med särskilt ansvar för krisberedskap. Målet är att sammanställa de trender och tendenser som de ansvariga myndigheterna ser inom sina respektive sektorer, samt dra slutsatser om vad dessa innebär för svensk krisberedskap. Det är första gången KBM genomför denna typ av kartläggning, och rapporten är den första i sitt slag. Innehållet fungerar som ett underlag till andra processer på KBM, bland annat den hot- och riskrapport som KBM ger ut återkommande 1. Den bör även vara av intresse för andra myndigheter eller aktörer som har ett intresse för omvärldsbevakning i allmänhet och krisberedskap i synnerhet. 1.2 Genomförande och avgränsningar För uppgiften har KBM samlat in, kartlagt och sammanställt produkter från den omvärldsbevakning som producerats hos myndigheterna med ett särskilt ansvar för krisberedskap. Urvalet av myndigheter har baserats på förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Av praktiska skäl omfattar kartläggningen inte alla myndigheter som nämns i förordningen. Myndigheterna som ingår har valts ut för att i möjligaste mån täcka in de sektorer som är representerade i förordningen. Vilka myndigheter det rör sig om framgår av bilagan. Myndigheterna har blivit ombedda att skicka in material som beskriver utvecklingen inom myndighetens ansvarsområde med fokus på vilka särskilda trender man identifierat. En av grundförutsättningarna när KBM samlat in material till rapporten har varit att myndigheterna inte ska behöva ta fram något nytt underlag. Detta innebär vissa begränsningar i det att materialet inte blir heltäckande. Vissa myndigheter har haft långt framåtblickande omvärldsrapporter, medan andra bara har haft sitt senaste budgetunderlag att hänvisa till. Underlagen som samlats in belyser större och mindre trender och händelser inom myndigheternas ansvarsområden. Materialet är alltså av generell karaktär, och behöver inte vara direkt kopplat till myndigheternas krisberedskapsarbete. Denna rapport kan därför med fördel läsas parallellt med myndigheternas risk- och sårbarhetsanalyser eller KBM:s sammanställning av dessa 2, där fokus ligger just på krisberedskap. 1 Tre hot- och riskrapporter är publicerade hittills (KBM:s temaserie 2004:6, 2005:11, 2006:7). Nästa hot- och riskrapport är planerad till april Risk- och sårbarhetsanalyser Sammanställning och analys, dnr 0131/

8 För att strukturera analysen har KBM använt PEST-modellen. PEST står för politiska, ekonomiska, sociokulturella samt teknologiska faktorer och används för att kategorisera påverkande omvärldsfaktorer. Texten behandlar endast de trender som lyfts fram i de ansvariga myndigheternas omvärldsbevakning. Analysen bygger alltså inte på KBM:s samlade omvärldsbevakning, och ger inte någon heltäckande bild av samhällsutvecklingen eller de trender som styr den. Inte heller har KBM kvalitetssäkrat eller värderat den omvärldsbevakning som myndigheterna bedriver. De uppgifter som myndigheterna har lämnat har tagits för sanna. Den hot- och riskrapport som KBM publicerar under våren 2008 bygger på ett vidare källmaterial, och där sker också en närmare analys av flera av de trender som omnämns här. Många av de trender som tas upp av myndigheterna är i grunden positiva, eller har både positiva eller negativa aspekter. Ofta är det dock de negativa aspekterna som är av störst betydelse för krisberedskapen, då de är förenade med en förstärkt riskbild. Att en viss utveckling sägs leda till nya eller större risker behöver alltså inte betyda att den ska ses som odelat negativ. 1.3 Läsanvisning Rapporten är indelad i en huvuddel och en bilaga. Huvuddelen består av en analys av de trender de olika myndigheterna rapporterat på generell nivå och hur de i sin tur påverkar svensk krisberedskap. De iakttagna tendenserna har delats in i politiska, ekonomiska, sociokulturella och teknologiska utvecklingstendenser. Därutöver redovisar KBM iakttagelser om globalisering och klimatförändringar separat eftersom de är av så övergripande karaktär och kan vara till exempel både politiska och ekonomiska. Under respektive trend drar KBM sedan slutsatser om vilken betydelse utvecklingen har för svensk krisberedskap. I bilagan redovisas en sammanställning av myndigheternas respektive omvärldsbevakning. Denna del är tänkt att fungera som ett mer detaljerat underlag. 8

9 2 Analys Här presenterar KBM en analys av de trender de olika myndigheterna rapporterat på generell nivå och hur de i sin tur kan påverka svensk krisberedskap. De iakttagna tendenserna har delats in i politiska, ekonomiska, sociala och tekniska tendenser. Därutöver redovisas iakttagelser om globalisering och klimatförändringar separat eftersom de är av så övergripande karaktär och kan vara till exempel både politiska och ekonomiska. Under respektive trend drar KBM sedan slutsatser om vilken betydelse iakttagelserna har för svensk krisberedskap. 2.1 Politiska trender Globaliseringen har inneburit att de internationella samarbetena har blivit fler och viktigare och sträcker sig över många områden. För Sveriges del är det den Europeiska Unionen (EU) som påverkar utvecklingen mest. EUsamarbetet omfattar allt fler områden. En av grundtankarna med EU är att göra Europa till en gemensam marknad för medlemsländerna. Det innebär att personer och varor ska kunna transporteras fritt över nationsgränserna inom EU. För en gemensam, fungerande marknad är transporterna betydelsefulla varför en harmonisering av medlemsländernas transportsystem är en viktig fråga för EU. De svenska transportmyndigheterna har arbetat med att anpassa svenska regelverk till EU:s lagstiftning för att underlätta för de gränsöverskridande transporterna. Sjöfarten är, sedan länge, styrd av FN:s organ International Maritime Organization (IMO), men har på senare tid blivit mer och mer påverkad av EU. Rikspolisstyrelsen och Tullverket pekar på att utvecklingen inom EU på politikområdet Frihet, säkerhet och rättvisa innebär en radikal förändring för det europeiska säkerhetssamarbetet och för Sverige. Samarbetet kommer att få störst tyngd inom terrorismbekämpning, men kommer även att omfatta till exempel gemensamma regler för yttre gränskontroller. Stora insatser i kampen mot organiserad brottslighet och narkotika planeras inom ramen för EU-samarbetet. Utvecklingen kan ge en mer effektiv europeisk brottsbekämpning, men den är kostsam för de enskilda länderna. Hälso- och sjukvårdsfrågor har fått ett större utrymme på EU:s agenda. Socialstyrelsen menar att sjukvård i grunden är en nationell fråga, men påverkan från EU är stark. Sverige berörs bland annat av rätten att söka vård i ett annat EU-land. Även EU:s ifrågasättande av Apotekets monopol spelar roll för den svenska hälso- och sjukvården. Smittskyddsfrågor är viktiga inom EU och det påverkar Smittskyddsinstitutets arbete i hög grad. Även djurhälsofrågorna, särskilt övervakning och bekämpning av epizootier och zoonoser, samordnas alltmer inom EU. Sveriges veterinärmedicinska anstalt (SVA) är idag det europeiska referenslaboratoriet för Campylobakter. Energiförsörjningen blir en allt mer central fråga för EU och det sker en ökad samordning mellan medlemsstaterna startade utsläppshandelssystemet i EU vilket syftar till att minska utsläppen av 9

10 växthusgaser inom EU. EU agerar även alltmer enat mot tredje land i energiförhandlingar, bland annat gentemot USA, Norge, Ryssland och Kina. Enligt Energimyndigheten påverkar beslut som tas på EU-nivå i mycket hög utsträckning den svenska elmarknaden. EU har även som ambition att skapa ett gemensamt europeiskt regelverk för den finansiella sektorn i syfte att skapa en fungerande inre marknad för finansiella tjänster inom EU. Finansinspektionen menar att detta innebär genomgripande förändringar och en mängd nya regler på det nationella planet. Många av myndigheterna ser Sveriges ordförandeskap i EU hösten 2009 som en möjlighet att kunna föra upp viktiga frågor på agendan och påverka EU:s riktning. Hur påverkas svensk krisberedskap av de politiska trenderna? Svensk krisberedskap påverkas i hög grad av EU:s regelverk. Utöver de lagar som stiftas på krisberedskapsområdet, påverkas vi även indirekt av EU-lagstiftning inom andra områden. De öppna gränserna inom EU påverkar svensk krisberedskap på flera områden, främst genom att det blir svårare att kontrollera in- och utförsel till och från Sverige. Det finns bland annat en ökad osäkerhet kring illegal införsel av CBRN-ämnen 3 till Sverige. Detta gäller både ämnen som kan användas för terrorändamål och ämnen som inte är tänkta att orsaka skada. Införsel av djur till Sverige kan vara ett exempel på det senare. Dessa djur kan bära med sig smittor och sjukdomar till Sverige som tidigare inte funnits här. Samtidigt har de öppnade gränserna fört med sig ett närmre samarbete med myndigheter i andra länder vilket i vissa fall har inneburit att kontrollen har ökat. Genom EU går det även att begära hjälp vid en större kris som det nationella systemet inte klarar av. Det drabbade landet skickar en förfrågan till EU som sedan organiserar medlemsstaternas bistånd. Under stormen Gudrun tog Sverige bland annat emot elverk från andra medlemsstater. För närvarande förhandlar medlemsländerna om ett direktiv om skydd av kritisk infrastruktur inom EU (EPCIP) som kan få stor påverkan på svensk krisberedskap. Resultatet kan innebära att stora krav ställs på säkerhet och robusthet och få stora konsekvenser för infrastrukturhållarna i Sverige. Det ökade intresset för krisberedskap inom EU påverkar formerna för det svenska krisberedskapsarbetet. Tidigare har samarbetet mellan svenska myndigheter utgjort grunden för förbättringsåtgärder inom svensk krisberedskap. Idag styrs dock mycket från EU och det blir svårare att få ut samma effekt enbart genom nationella samarbetsformer. Det blir därför mer och mer viktigt för svenska myndigheter att bevaka och följa upp vad EU 3 Med CBRN-ämnen avses kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen. 10

11 beslutar om, även på områden som inte har en direkt koppling till krisberedskap. 2.2 Ekonomiska trender Ekonomisk tillväxt i Sverige Den svenska konjunkturen är stark och den svenska bnp-tillväxten kommer att fortsätta utvecklas positivt under de närmaste åren enligt Finansinspektionen och Riksbanken. Sysselsättningen har ökat under 2006 och bedöms fortsätta att öka. Arbetskraftsutbudet ökar inte i samma takt vilket leder till att den öppna arbetslösheten minskar. I de tre storstadslänen är tillväxten god enligt länsstyrelserna. Internationalisering av ekonomi och handel Globaliseringen och utvecklingen av en mer internationaliserad ekonomi går hand i hand. Den svenska ekonomin är numera knuten till andra ekonomier och det som händer på en marknad långt bort kan få en stor påverkan i Sverige. Företag och marknader är mer gränsöverskridande idag, vilket också har inneburit att de internationella reglerna och lagarna som de lyder under har blivit fler och mer omfattande. Finansinspektionen noterar att EU och den europeiska marknaden påverkar svensk ekonomi i hög grad. De senaste åren har bland annat teknisk utveckling och förbättrade förutsättningar för världshandeln bidragit till en stark global tillväxt enligt Riksbanken. Ett orosmoment för den internationella konjunkturen är dock oljepriset. Oljepriset har stigit mer än väntat, bland annat på grund av geopolitisk oro samt att OPEC oväntat minskat sin produktion. Den internationella konjunkturen är väldigt känslig för skiftningar i oljepriset. Den svenska utrikeshandeln liksom världshandeln förväntas fortsätta växa. Globaliseringen och den globala tillväxten har inneburit att den internationella handeln har ökat och att transportflödena över nationsgränserna ökar snabbt. Transportmyndigheterna menar att godstransporterna framför allt påverkas av utvecklingen i Östersjöregionen och i Ryssland, men även utvecklingen i Kina och Indien väntas få stor inverkan på svensk handel. Den ökande handeln leder till att fartyg, lastbilar och tåg blir längre, större och fler. Det blir ett ökat tryck på godsterminalerna och kapacitetsbrist kan uppstå i trafiksystemen. Samtidigt som den legala handeln ökar, ökar även den illegala handeln med till exempel narkotika, alkohol, människor och djur vilket ställer större krav på Tullverkets och polisens arbete och samarbete med varandra. Bland annat innebär den ökade handeln med djur en ökad risk för spridning av djursjukdomar som tidigare inte funnits i Sverige. I och med utvidgningen av Schengensamarbetet kommer en stor del av Sveriges gräns att betraktas som en inre gräns där ingen personkontroll ska ske. Detta kan komma att innebära nya uppgifter för polisen och tullen då det blir svårare att kontrollera vad eller vem som passerar in och ut ur Sverige. 11

12 Ökad konkurrens På en allt mer global marknad gör de ekonomiska krafterna att konkurrensen mellan företag hårdnar. Det gäller att effektivisera sin produktion med till exempel utlokalisering och lager som fungerar efter just-in-time-principen. Den hårdare konkurrensen påverkar alla företag. Inom transportsektorn innebär detta bland annat att godstransporterna blir mer specialiserade och frekventa. Det ställs även hårda krav på leveranssäkerhet. Inom persontrafiken leder konkurrensen bland annat till att lågprisflygbolagen intar en allt större andel av flygmarknaden. Detta har tvingat flygbolagen att dra ned på sina kostnader och skapa nya företagsformer med bland annat lägre standard på flygningar som effekt. Statens veterinärmedicinska anstalt pekar på att marknaden för veterinärmedicinsk diagnostik och analys också är utsatt för ökad konkurrens då ny teknik, bland annat molekylärbiologiska metoder och ökad robotisering, gör att diagnostikutvecklingen går i allt snabbare tempo och prisnivån sänks. Utvecklingen koncentreras därför till färre och större laboratorier. På mediemarknaden är konkurrensen och kostnadsjakten särskilt hård enligt Post- och telestyrelsen. Avregleringar och tekniska innovationer har lett till ett ökat antal mediekanaler. Mediekonsumtionen har dock inte ökat i samma takt som utbudet vilket leder till en ökad konkurrens om konsumenterna. Priskonkurrensen innebär lägre intäkter för operatörerna vilket i sin tur leder till en konsolideringstrend där alltfler företag går ihop eller köps upp. Finansinspektionen anger att den allt hårdare konkurrensen mellan de finansiella företagen har gjort att affärsklimatet blivit mer aggressivt. I den goda konjunktur som ekonomin befinner sig, uppkommer dessutom nya företag och produkter. De nya företagen har inte alltid erfarenhet eller kunskap om regelverk och metoder och det händer därför att regler ifrågasätts eller ignoreras. Eftersom utbudet av finansiella tjänster och finansiella aktörer vuxit snabbt de senaste åren har det blivit svårare för konsumenterna att hitta korrekt och saklig information om marknaden. I den hårda konkurrensen företagen emellan har information till kunderna inte varit prioriterat. Enligt Finansinspektionen behöver därför konsumentskyddet inom det finansiella området stärkas, inom området sparande i allmänhet och inom pensionssparandet i synnerhet. Det är även viktigt att informera konsumenterna om att betydelsen av sakförsäkringar har ökat, bland annat av sjuk- och olycksfallsförsäkringar. Finansinspektionen framhåller även att finansmarknaden är känslig för yttre händelser, så kallade operativa risker, såsom naturkatastrofer, smitta, skadlig kod, terrorattacker och tekniska och infrastrukturella problem. 12

13 Banker och utlåning Riksbanken skriver att lönsamheten i de svenska storbankerna ökar och stigande priser och ökad omsättning på aktiemarknaderna anges som en viktig förklaring. Storbankernas totala utlåning, både inom och utanför Sveriges gränser, har ökat. Marginalerna vid utlåning till de svenska företagen har dock minskat, vilket tyder på ett ökat risktagande hos bankerna. Bostadsutlåningen växer kraftigt och har gjort det under en längre period. Belåningsgraderna har ökat, amorteringstiderna förlängts och räntemarginalerna har fallit. Utlåningen innebär inte något allvarligt hot mot stabiliteten i banksektorn, men däremot finns en risk att enskilda hushåll drabbas. Riksbanken skriver även att de svenska bankernas expansion utomlands är relativt stor. De fyra största bankerna i Sverige Nordea, Swedbank, Handelsbanken och SEB har mer än hälften av sina sammanlagda tillgångar i utlandet, främst i övriga Norden, men även i Tyskland, i Polen och i de baltiska länderna. En motsvarande utveckling leder till att det utländska inflytandet på den svenska bankmarknaden kommer att öka. Även det europeiska banklandskapet är under omvandling. Flera europeiska storbanker har expanderat genom att förvärva utländska banker och antalet banker i EU har minskat på senare år. Konsolidering och de gränsöverskridande sammanslagningarna är många. Detta har satt sin prägel på det europeiska bankväsendet, inte minst genom att bankerna har en ökande andel av sina tillgångar i andra länder. Hur påverkas svensk krisberedskap av de ekonomiska trenderna? Den ekonomiska utvecklingen är en av de faktorer som påverkar riskutvecklingen starkast. Generellt innebär en god ekonomi att det skapas resurser för säkerhetsarbete. Den svenska ekonomin har egna kontrollsystem som är tänkta att hantera händelser på de ekonomiska marknaderna. Större ekonomiska kriser kan dock orsaka så pass stora störningar i samhället att krisberedskapsåtgärder kan behövas. Framför allt handlar det om ekonomiska kriser som leder till förtroendekriser då befolkningen förlorar tilltron till systemet och de styrande makterna. Även om Sveriges ekonomi för tillfället är stark och mycket talar för att den kommer att fortsätta att vara stark en tid framöver finns flera orosmoment. Till exempel innebär det ökade gränsöverskridande beroendet en risk för svensk ekonomi. Samtidigt som det ökande gränsöverskridande inslaget är positivt för företagen innebär det en ökad riskbild då marknaderna och ekonomierna världen över har knutits närmre varandra. Till exempel får en räntehöjning i USA omedelbara konsekvenser för andra marknader i världen. Gränsöverskridande företag innebär även en möjlighet att bedriva ekonomisk brottslighet eftersom det är svårare att kontrollera sådana företag. Det mer aggressiva affärsklimat som vuxit fram i och med den ökande konkurrensen på finansmarknaden kan innebära att företagen inom 13

14 finansbranschen håller sig med mindre marginaler, vilket kan ha en negativ inverkan på robustheten i det finansiella systemet. Detta innebär ett problem då många kunder saknar kunskap om vilka företag som erbjuder stabila produkter. Den ökade konkurrensen och effektiviseringen kan även få konsekvenser för kontinuiteten för elleveranser och elektroniska kommunikationer. På en marknad med hård konkurrens finns det inte plats för marginaler. Att riskera ett stopp i leveranserna kan ses som ett billigare alternativ än att lagerhålla. Risken för avbrott kan därför öka. Det finns även frågetecken kring bankernas ökade utlåning. Även om bankerna säger sig ha kontroll och god riskspridning vad gäller sin utlåning både till företag och till privatpersoner finns oklarheter kring vem eller vilka som får ta smällen om utlåningen visar sig vara en bubbla som spricker. Globaliseringen har inneburit att den illegala handeln har ökat. Beroende på vad som smugglas, och vilka kvantiteter det rör sig om, kan krisberedskapen påverkas. Det skulle till exempel kunna handla om djur med smittor, vapen eller farliga ämnen av olika slag. 2.3 Sociokulturella trender Ökade klyftor i samhället På ett övergripande plan blir Sveriges befolkning friskare, lever längre och får ökade inkomster. Samtidigt menar Socialstyrelsen att klyftorna växer mellan dem som har det bra och dem som har det sämre, till exempel lågutbildade och ensamförsörjande mammor. Klyftan växer även mellan personer med svensk respektive utländsk bakgrund. I storstadslänen råder arbetskraftsbrist och arbetslöshet samtidigt, vilket visar på glappet mellan den kompetens som arbetsgivarna efterfrågar och arbetstagarna erbjuder. Flera myndigheter, bland annat Vägverket och Socialstyrelsen, tar upp den ökade individualiseringen i samhället. Antalet singelhushåll är högt och efterfrågan på individuella lösningar för vård och transporter med mera ökar. Socialstyrelsen menar att det idag finns en större kunskap om den enskildes rättigheter och vilka krav som en patient kan ställa. Samtidigt betonas emellertid också det egna ansvaret för den egna hälsan i större utsträckning ( skyll dig själv om du röker ). Befolkningsökningen i Sverige koncentreras till storstäderna, på grund av både naturlig ökning, inflyttning från landsbygden och invandring. Städer som växer har en tendens att förtätas och byggnationen koncentreras till vissa platser. Detta är fallet för många av städerna i Sverige, men främst i Stockholm, Göteborg och Malmö. Länsstyrelserna menar att koncentrationen till städerna orsakar problem både i städerna och på landsbygden. I städerna kan problem uppstå när bostadsbeståndet och transportnätet inte byggs ut i tillräcklig omfattning. Ett annat problem uppstår på landsbygden där det finns en liten befolkning spridd över en stor yta. Där blir det svårt att att upprätthålla samhällets service. 14

15 Enligt Rikspolisstyrelsen kan ökade klyftor bidra till segregation. Dessutom kan sociala klyftor orsaka känslor av utanförskap och vara en grogrund för brottslighet. Utöver de problem som ett segregerat samhälle kan innebära anger Socialstyrelsen att de ökande klyftorna ställer stora krav på socialtjänsten som måste anpassa sitt arbetssätt och sina tjänster till många olika grupper med olika krav. Demografi och hälsa Den sammanlagda frånvaron till följd av ohälsa minskar och de sammanlagda utgifterna för sjukpenning samt sjuk- och aktivitetsersättning sjunker enligt försäkringskassan. Bidragande faktorer till denna utveckling är bland annat en striktare tillämpning av reglerna för att godkänna sjukpenning och nya metoder för att få tillbaka sjuka i arbete. Dessutom har synen på vad som är sjukdom förskjutits. Från att tidigare huvudsakligen ha handlat om förslitna axlar och knän, ser man att det numera ofta handlar om psykisk ohälsa såsom utbrändhet och depression. Detta ställer andra krav på rehabilitering och ersättning än tidigare. Livsmedelsverket tar upp svenskarnas allt sämre matvanor och menar att de utgör en påtaglig riskfaktor för fetma, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. För att kunna ändra det svenska folkets matvanor behövs stora ansträngningar och det är framför allt barnens och ungdomarnas matvanor som måste förbättras. Ett lågt barnafödande och en ökande livslängd ger Sverige en åldrande befolkning. Den stora generation som föddes är nu på väg upp i pensionsåldern vilket innebär både ökade pensionsutbetalningar och ett större tryck på sjukvården. Den åldrande befolkningen påverkar alla sektorer i samhället. Starkast påverkas dock sjukvården som riskerar både personalbrist då många går i pension, samt en ökad arbetsbelastning då fler behöver vård. Organiserad brottslighet och terrorism För de brottsförebyggande myndigheterna är narkotika, terrorism och grov organiserad brottslighet prioriterade områden där det satsas stora resurser. Rikspolisstyrelsen anger att narkotikakonsumtionen är ett fortsatt stort samhällsproblem i Sverige. Narkotikabrottsligheten är ett av samhällets allvarligaste problem och insatserna för att bekämpa den är därför stora. Främst drivs arbetet av polisen, men även Tullverket har en viktig roll i arbetet vad gäller att stoppa narkotikan direkt vid gränsen, innan den hunnit spridas i Sverige. Tullverket och polisen arbetar också med att kunna möta det ökade hotet från terrorism. Tullens roll i terroristbekämpning vid in- och utförsel av varor och transporter har ökat, till exempel när det gäller containertransporter till och från USA. Polisen satsar stort på terrorismbekämpning, bland annat genom att utveckla den nationella insatsstyrkan. 15

16 Den grova organiserade och systemhotande brottsligheten har ökat. Kriminella nätverk och organisationer tjänar stora pengar på att bedriva illegal verksamhet. Förekomsten av hot mot personer i rättskedjan ökar och dessa hot kommer främst från etablerade nätverk och organisationer. Enligt Rikspolisstyrelsen måste denna utveckling tas på allvar eftersom den är att betrakta som ett hot mot svensk rättsäkerhet och i förlängningen ett hot mot demokratin. Ungdomsgäng är ofta en stabil rekryteringsbas för framtida organiserad brottslighet. Genom att ta hand om barn och ungdomar som just inlett en brottslig karriär kan mycket av rekryteringen till grövre kriminella nätverk stoppas. Hur påverkas svensk krisberedskap av de sociokulturella trenderna? I Sverige kan man se en ökad segregation mellan äldre och yngre, mellan människor med svensk och utländsk bakgrund och mellan hög- och lågavlönade. Skillnaderna ser också ut att öka. Även fördelningen av välståndet mellan tätort och glesbygd påverkar samhället. Fördelningen av välståndet inom befolkningen är en viktig riskfråga. Sociala klyftor kan orsaka känslor av utanförskap, vilket kan vara en grogrund för brottslighet. Arbetslöshet kan spä på känslan av utanförskap ytterligare. Risken är att delar av befolkningen mister sin tilltro och lojalitet till samhället och därför söker sig till grupperingar som tar till våld för att lösa sina problem. Frågan rör hela samhället och påverkar också svensk krisberedskap. Urbaniseringen innebär bland annat att bebyggelsen förtätas och koncentreras. Sammanträngningen utgör en risk då bränder och utsläpp av farliga ämnen kan få förödande konsekvenser och en snabb spridning vid tät bebyggelse. Även smittsamma sjukdomar sprids lättare när fler människor är samlade på en liten yta. Koncentrationen av bebyggelse och bostäder kan också innebära en ökad sårbarhet på grund av att fler människor är knutna till samma infrastruktur. Ett elavbrott i en storstad får större konsekvenser än ett elavbrott på glesbygden. Till exempel skulle stora delar av kollektivtrafiken stå still, vilket innebär att många inte skulle kunna ta sig till arbetet. Den ökade individualiseringen kan leda till att folk i lägre grad engagerar sig i ideella verksamheter som kan vara till hjälp vid en kris. Individualiseringen, tillsammans med en ökad urbanisering och en ökad segregering på flera plan, innebär att befolkningen blir allt mer heterogen. Detta ställer stora krav på krisberedskapen att kunna nå ut till alla grupper med samma information. Det är viktigt att kunna möta olika grupper på olika sätt. Det är också möjligt att en mer heterogen befolkning leder till svagare sociala nätverk, vilket skulle kunna leda till att enskilda individer drabbas hårdare vid allvarliga kriser. En terrorattack mot Sverige eller svenska intressen skulle kunna få förödande konsekvenser, mycket beroende på vilket mål som attackeras. Effekterna av ett terroristattentat blir av två karaktärer. Dels handlar det om direkta skador på befolkningens liv, hälsa och egendom och på 16

17 byggnader, vägnät och annan infrastruktur. Dels handlar det om de psykologiska konsekvenser ett attentat skulle få. Befolkningens förtroende för det politiska systemet kan raseras snabbt och vara svårt att bygga upp igen. 2.4 Teknologiska trender Teknikutvecklingen går snabbt framåt och erbjuder både möjligheter och problem. Ny teknik har underlättat brottsbekämpningen avsevärt. Tullverket håller till exempel på att ta fram ett särskilt it-system som syftar till att effektivisera brottsbekämpningen. Systemet ska kunna användas av alla aktörer som arbetar med att bekämpa kriminalitet. För polisen har den tekniska bevisningen blivit en allt viktigare del i brottsutredningar och betydelsen kommer att öka i takt med att kriminaliteten blir allt mer komplex. Till exempel ska dna-prov i framtiden kunna tas i samma utsträckning som fingeravtryck. Teknikutvecklingen har även inneburit att det är lättare att övervaka elektroniska kommunikationer vilket ger utökade möjligheter för brottsbekämpande myndigheter att avlyssna samtal i syfte att förhindra brottslighet. Teknikutvecklingen har dock även effekter som försvårar brottsbekämpningen. Ekonomisk brottslighet, bedrägerier, barnpornografibrott samt olaglig handel med till exempel narkotika, sexuella tjänster och stöldgods utförs i allt större utsträckning med hjälp av Internet. Ofredande och olaga hot utförs till stor del via sms och e-post. Socialstyrelsen framhåller att teknikutvecklingen är positiv för sjukvården då den innebär nya möjligheter. Man kan exempelvis förbättra sjukvårdsinsatser och behandlingar och skapa bättre förutsättningar för fler, till exempel funktionshindrade, att delta i samhällslivet. Samtidigt innebär utvecklingen en risk för att många hamnar efter då de inte har samma möjlighet att tillgodogöra sig ny teknik. Till exempel har många äldre inte tillgång till datorer. Den tekniska utvecklingen har fått stort genomslag inom mediesektorn. Det uppstår hela tiden nya sätt att distribuera information. Både Styrelsen för psykologiskt försvar och Post- och telestyrelsen har uppmärksammat att systemen för elektronisk kommunikation får allt mer liknande användningsområden. Utvecklingen som sker inom mediesektorn gör det mindre relevant att knyta särskilda medier till specifika distributionsformer. Idag kan varje medieform distribueras på flera sätt. Exempelvis kan radio och tv förmedlas genom analoga och digitala marksändningar, via satellit, i kabelnät, mobilnät och via Internet. Inom energisektorn finns ett stort intresse för ny teknik. De stigande el- och oljepriserna och den livliga klimatdebatten gör att det finns ett ökat intresse för energieffektivisering och alternativa energikällor. Efterfrågan är stor på effektivare och mer prisvärd utvinning av energi ur biobränslen, vindkraft och andra källor. 17

18 Hur påverkas svensk krisberedskap av de teknologiska trenderna? Teknikutvecklingen påverkar hela samhället, även krisberedskapen. Den kan vara till hjälp då nya verktyg och redskap underlättar brottsbekämpning, kommunikation vid räddningsinsatser och liknande. Samtidigt innebär teknikutvecklingen en risk i sig då den underlättar för vissa typer av brottslighet. Teknikutvecklingen har lett till att det finns fler kommunikationskanaler än någonsin tidigare. För att nå ut med krisinformation till en heterogen befolkning måste flera av dessa kanaler användas. Det ökade antalet kommunikationskanaler är i grunden positivt då det finns möjlighet att skräddarsy information utifrån specifika mottagargrupper, men det kan samtidigt vara negativt då det finns risk att vissa grupper inte följer med i utvecklingen. De allt mer interaktiva kommunikationskanalerna kan även innebära problem. När allt fler har kamera och Internet på mobiltelefonen kan den snabba informationsspridningen ibland ge negativa konsekvenser. Bilder och obekräftad information som sprids i ett krisläge kan i vissa fall orsaka mer skada än nytta. Ny teknik har möjliggjort det nya radiokommunikationssystemet RAKEL. Systemet ska användas av bland annat blåljusmyndigheterna och gör det möjligt för användaren att kommunicera med flera personer samtidigt. RAKEL är även svårare att avlyssna än tidigare system. Systemet är dessutom robustare än tidigare system vilket gör att det passar bättre att använda i ett krisläge. Teknikutvecklingen, och det ökande beroendet av teknik, har lett till att sårbarheten i vissa avseenden blivit större. Ett inplanterat virus eller en skadlig kod i en dator kan orsaka stora skador både på ekonomin och på samhällets funktioner. Utvecklingen inom området är snabb och angriparen ligger ofta ett steg före. 2.5 Övergripande trender Globalisering Globaliseringen är en världsomspännande trend som påverkar alla sektorer. Ekonomin blir mer global och mer beroende av vad som sker i andra delar av världen. Världshandeln ökar och marknader knyts närmre varandra. Globaliseringen har även en folklig dimension där kultur och musik sprids över världen och människor reser och möter nya fenomen. Utvecklingen leder till att internationella organisationer, sammanslutningar och nätverk blir fler och att de sträcker sig över flera områden. Sveriges påverkas till exempel i hög grad av FN, WTO, WHO och EU, där EU intar en särställning. I trafikverkens omvärldsbevakning framgår bland annat att globaliseringen och den ökande världshandeln innebär att konsumenterna efterfrågar varor 18

19 från andra delar av världen, vilket i sin tur medför att transportsträckorna blir längre. Samtidigt med ökningen av den legala handeln ökar även den illegala handeln av till exempel narkotika, alkohol, människor och djur, vilket ställer större krav på Tullverkets och polisens arbete och samarbete med varandra. Transportsektorn påverkas även av det ökade resandet. Fler personer reser och resorna är längre än tidigare. Enligt Socialstyrelsen påverkar det långväga resandet i sin tur sjukvården i Sverige då svensk sjukvård numera måste ha god kunskap om sjukdomar som finns på andra platser i världen och kunna ta hand om patienter som blivit sjuka utanför Sverige men som återvänt hem för vård. Rikspolisstyrelsen tar upp några av globaliseringens negativa sidor i sin omvärldsbevakning, till exempel att den gränsöverskridande brottsligheten växer, att illegal invandring och smuggling blir allt vanligare och att pengatvätt nu sker mellan länder och i olika valutor. Globaliseringen innebär även nya transportvägar, både för personer och för gods, vilket underlättar för den internationella narkotikahandeln. Livsmedelsverket och Jordbruksverket pekar dock på en mottrend till globaliseringen i sina underlag. Konsumenterna efterfrågar lokalt producerade livsmedel i större utsträckning än tidigare och ställer krav på småskalig och gårdsnära livsmedelsproduktion. Hur påverkas svensk krisberedskap av globaliseringen? Globaliseringen påverkar krisberedskapen på flera sätt. Risker och hot är inte längre knutna till en geografisk plats och en kris på en plats kan snabbt få effekter över långa avstånd. Globaliseringen har inneburit fler ömsesidiga beroenden över världen. Ekonomier är tätare sammanlänkade, nationsgränser blir mindre betydelsefulla då gränskontroller tas bort, viktig infrastruktur sträcker sig över långa sträckor och genom flera länder och så vidare. Saker som händer långt borta kan alltså påverka svenska förhållanden i stor omfattning och på kort tid. Till exempel kan ett elavbrott i Tyskland slå ut elen i många andra länder och en börsnedgång på den asiatiska börsen kan få världsekonomin att svaja. De internationella samarbetena blir fler och sträcker sig över flera områden. Med detta kommer en mängd lagar och regler som ska följas, varav en del påverkar den svenska krisberedskapen. För Sveriges del är det framför allt EU som påverkar svensk lagstiftning. Globaliseringen har inneburit en ökad rörlighet av varor, tjänster och personer. Den ökade rörligheten påverkar krisberedskapen eftersom det blir svårare att kontrollera vad som förs in och ut ur Sverige. Smittor och andra CBRN-ämnen kan relativt lätt spridas över nationsgränser. Det ökade resandet har även inneburit att svensk krisberedskap kan behöva reagera på något som drabbar svenskar långt bort. Tsunamikatastrofen i Thailand vintern 2004 uppmärksammade att svensk krisberedskap måste fungera, även då själva krisen sker utomlandas. 19

20 2.5.2 Klimatförändringar Ett förändrat klimat kommer att innebära förändringar för många sektorer och marknader, och ställa stora krav på att samhället anpassar sig. Extrema vädersituationer förväntas bli vanligare i Sverige, exempelvis stora nederbördsmängder och värmeböljor. Samtidigt kommer antagligen klimatförändringarna föra med sig även mindre förändringar, som ett högre vattenstånd, som kommer att vara påfrestande för samhällets befintliga tekniska system. Energimyndigheten skriver att klimatförändringarna, om de leder till ett extremare väder, ställer krav på energiförsörjningssystemet. Enligt forskare kan klimatförändringarna göra det vanligare med bland annat stormar 4 och orkaner, underkylt regn och blixtnedslag. Vädret kommer att slå om snabbare vilket innebär att det blir svårare att förutse el- och värmeanvändningen under vinterperioderna. Även väderförhållanden i andra delar av världen spelar in. Orkanen Katrina i USA orsakade stora skador på oljeraffinaderier i USA vilket medförde risk för oljebrist på den globala marknaden. Även transportsektorn påverkas av de konsekvenser som klimatförändringarna kan föra med sig. Skyfall gör att vägar och broar undermineras och kan rasa, stormar försvårar transporter med flyg- och sjöfart och så vidare. Ett varmare klimat ger också ökad spridning av sjukdomar, vilket bland andra Smittskyddsinstitutet uppmärksammat. Smittor som tidigare funnits i varmare klimat sprids längre norrut i takt med att temperaturen stiger. Klimatfrågorna diskuteras för närvarande mycket i internationella forum. FN driver klimatfrågorna hårt och efter att de ekonomiska konsekvenserna av klimatförändringarna blivit kända har frågorna kommit att prioriterats allt högre på agendan. Kyotoavtalet innehåller detaljerade regler och riktlinjer för hur länderna ska minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Stora satsningar görs för att länderna ska följa sina åtaganden. För att klimatförändringarna ska kunna bromsas krävs stora insatser på en bred front. Transportsektorn är en av de sektorer som släpper ut mest miljöförstörande ämnen i atmosfären och trycket från omvärlden på att minska utsläppen är stort. Det görs därför stora satsningar för att minska utsläppen från transportsektorn och göra den mer miljövänlig. Bland annat görs ansträngningar för att överföra mycket av det gods som går per lastbil till järnvägen istället eftersom järnvägen är det mest energisnåla transportsättet. Många svenska myndigheter har uppsatta miljömål och planer för hur de ska kunna begränsa sin negativa miljöpåverkan. Länsstyrelserna i storstadslänen har planer för hur utsläppen ska minska i sina län där den ständiga trafikökningen, markexploateringen samt det intensiva jordbruket leder till stora påfrestningar på miljön. 4 Enligt klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) är det fortfarande osäkert om klimatförändringarna kommer att leda till fler och värre stormar, även om vissa modeller tyder på det. 20

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Bilaga 2. Uppdraget fas 2

Bilaga 2. Uppdraget fas 2 Sid 1 (8) Dnr Bilaga 2 Hemställan om redovisning av resurser avseende expertstöd på området spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen (CBRN-området) fas 2 Regeringen

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Från ord till handling

Från ord till handling Från ord till handling ett nationellt brottsförebyggande program Angered 15 augusti, 2014 2014-03-23 MEDVERKANDE Magnus Lindgren, generalsekreterare Stiftelsen Tryggare Sverige Bengt-Olof Berggren, chef

Läs mer

Minska sårbarheten för klimatförändringarna. 10 gröna förslag

Minska sårbarheten för klimatförändringarna. 10 gröna förslag Minska sårbarheten för klimatförändringarna 10 gröna förslag Minska sårbarheten för klimatförändringarna Översvämningar, stränder som spolas bort, vägar och järnvägsräls som försvinner i skred, skogar

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet

Läs mer

Robusthetsfrågor i nationella Säkerhetsforskningsprogrammet. Docent Svante Ödman, Forskningssamordnare Krisberedskapsmyndigheten, KBM

Robusthetsfrågor i nationella Säkerhetsforskningsprogrammet. Docent Svante Ödman, Forskningssamordnare Krisberedskapsmyndigheten, KBM Robusthetsfrågor i nationella Säkerhetsforskningsprogrammet Docent Svante Ödman, Forskningssamordnare Krisberedskapsmyndigheten, KBM Om föredraget. Det här tänker jag säga. Hoppas ni vill lyssna. Hur säkerhetsforskningen

Läs mer

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet De största hoten och riskerna i vårt län En folder om det svenska krishanteringssystemet Omslagsbild Översvämning i Brattforsen 2013. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län/björn Olofsson. Utgiven av Länsstyrelsen

Läs mer

Krishantering för företag

Krishantering för företag Krishantering för företag 1 Det svenska krisberedskapssystemet Samhällets krisberedskap bygger på att alla myndigheter, företag, kommuner och individer med flera har ansvar för var sin del och arbetar

Läs mer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Riktlinjer om urvalstjänster 2012:1 beslutade den 24 september 2012 Definition av begreppet urvalstjänster Urvalstjänster är de uppdrag som Rekryteringsmyndigheten utför

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft

E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft E L I Z A R O S Z K O W S K A Ö B E RG E-HANDEL E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft E L I Z A R O S Z K O W S K A Ö B E RG RIKSDAGSLEDAMOT (M) WWW.ELIZA.SE BAKGRUND Ett fritt informationsflöde

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Behov av utveckling för ökad samverkan om skydd av samhällsviktig verksamhet

Behov av utveckling för ökad samverkan om skydd av samhällsviktig verksamhet samhällsskydd och beredskap 1 (16) ROS-SSV SKYDD AV SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET Behov av utveckling för ökad samverkan om skydd av samhällsviktig verksamhet Ett delprojekt inom ramen för genomförande av

Läs mer

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision Vårt uppdrag Det här är Finansinspektionen FI FI är en myndighet som övervakar företagen på finansmarknaden. Riksdag och regering har gett oss i uppdrag att bidra till att det finansiella systemet fungerar

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen!

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen! Ortsutveckling Skebokvarn Stormöte 16 april 2012 Välkommen! Kvällens program 19.00 Välkommen och hur kom vi hit? 19.10 Rapport från arbetsgrupperna - 10 minuter per grupp 19.45 Fika och besök i arbetsgrupperna

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

INNEHÅLL. Inledning. Omvärldsbevakning metod & modell. Omvärldsbevakning resultat. Räddningstjänstens utmaningar. Slutsatser. Frågor och diskussion

INNEHÅLL. Inledning. Omvärldsbevakning metod & modell. Omvärldsbevakning resultat. Räddningstjänstens utmaningar. Slutsatser. Frågor och diskussion INNEHÅLL Inledning Omvärldsbevakning metod & modell Omvärldsbevakning resultat Räddningstjänstens utmaningar Slutsatser Frågor och diskussion Historik och bakgrund Genomfört tillsammans av SSBF, RSGBG

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Slutkonferens 141008. Maria Larsson & Karl-Erik Grevendahl

Slutkonferens 141008. Maria Larsson & Karl-Erik Grevendahl Slutkonferens 141008 Maria Larsson & Karl-Erik Grevendahl 1 Projektgrupp Karl-Erik Grevendahl, Krinova Maria Larsson, INDEA Susanna Bruzell, Mistra-SWECIA Ola Gustafsson/Gerd Lundquist, Länsstyrelsen

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet Bilaga 3 Säkerhet Säkerhet 2 (8) Innehållsförteckning Bilaga 3 Säkerhet 1 Allmänt 3 2 Säkerhet 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.1.1 Basnivå för informationssäkerhet 4 2.1.2 Uppföljning och kontroll

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

2008-02-12. 1 Allmänt

2008-02-12. 1 Allmänt HANDLINGSPLAN 1 (12) Handlingsplan i samverkan med kommuner och statliga myndigheter i Östergötlands län mot den organiserade brottsligheten i synnerhet mot kriminella motorcykelgäng. 1 Allmänt Polisen

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Varför migrerar människor?

Varför migrerar människor? Migration Begrepp: Migration är att flytta mellan olika platser = geografisk rörlighet. Regional migration är när människor flyttar mellan platser inom en region - till exempel från Tierp till Uppsala.

Läs mer

Ett tryggt Europa vår väg dit. Valmanifest valet till Europaparlamentet 2009

Ett tryggt Europa vår väg dit. Valmanifest valet till Europaparlamentet 2009 Ett tryggt Europa vår väg dit. Valmanifest valet till Europaparlamentet 2009 Ella Bohlin, Toppkandidat Göran Hägglund, Partiledare Vår vision för ett tryggt Europa Vi står för ett tryggt och enat Europa.

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Konferens om risk- och sårbarhetsanalyser 2014 Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Mette Lindahl Olsson Chef på enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Läs mer

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011

Turistnäringens Resindex och prognos Q2 2011 Turistnäringens Resindex och prognos Q2 Utfall Q2 jämfört med Q2 2010. Sammantaget visar turistnäringens resindex att resandet och boendet till, från och inom Sverige ökade med 3 procent jämfört med motsvarande

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Rapport. 18-årsundersökning MSB 2014-10-24

Rapport. 18-årsundersökning MSB 2014-10-24 Rapport 18-årsundersökning MSB 1--2 Innehåll Sid: Om undersökningen 3 Målgruppen Slutsatser Resultat Om det inträffar en kris 9 Risk och oro för den egna säkerheten 18 Förtroende för myndigheterna 29 Säkerheten

Läs mer

Ökad finansiell integration - framtida utmaningar

Ökad finansiell integration - framtida utmaningar ANFÖRANDE DATUM: 2007-04-19 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Svante Öberg Konferens: Bank & Finans Outlook (Affärsvärlden), Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46

Läs mer

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Olle Ludvigsson Europaparlamentariker Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Internationellt och europeiskt klimatarbete 1) 2) 3) Internationell klimatpolitik: Baksmälla efter Köpenhamn - hur går man

Läs mer

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm över EU-kommissionens konsekvensanalys avseende förslag [COM (2013) 627 final] om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation

Läs mer

Fastighetsbolagen och ekonomin

Fastighetsbolagen och ekonomin Sammanfattning Fastighetsbolagen ser nu mer optimistiskt på framtiden än vid den senaste undersökningen. Inget av de intervjuade bolagen räknar med en minskning av vare sig hyresintäkter, försäljningspriser

Läs mer

Framtidens idrottsförening

Framtidens idrottsförening Framtidens idrottsförening Sverige och idrotten 2020 SF-presentation, april 2012 Uppdraget Bakgrunden till projektet Framtidens idrottsförening startar med Narva-motionen samt RS yrkande och Proletärens

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter 30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande

Läs mer

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg

Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen

utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet

Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020. Infrastrukturens utbyggnad och kapacitet HANDLINGSPLAN Sida 1 (6) Datum Kommunstyrelse förvaltningen Vår handläggare Näringslivsutvecklare Raymond Jennersjö Adressat Kommunstyrelsen Handlingsplan för bredbandsutbyggnad i Kungsörs kommun 2015-2020

Läs mer

Motion 1. -att Familjejordbrukarna tar i med krafttag för att få bort all olämplig personal inom djurskyddsmyndigheterna på alla plan.

Motion 1. -att Familjejordbrukarna tar i med krafttag för att få bort all olämplig personal inom djurskyddsmyndigheterna på alla plan. Motion 1 Till Familjejordbrukarnas Riksförbund. ~' Tillämpningen av djurskyddet i Sverige har urartat så långt att många djurskyddshandl~ggare och länsveterinärer utövar ren terror mot landets djurägare.

Läs mer

Tullverkets författningssamling

Tullverkets författningssamling Tullverkets författningssamling ISSN 0346-5810 Utgivare: Chefsjuristen Per Kjellsson, Tullverket, Box 12854, 112 98 Stockholm Tillkännagivande av Tullverkets processorganisation; beslutat den 22 juni 2004.

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten En statlig myndighet med lång historia Inrättades av Axel Oxenstierna, år 1634 Landshövding tillsattes som högsta chef Idag, 21 länsstyrelser

Läs mer

Utnyttjas din verksamhet av kriminella?

Utnyttjas din verksamhet av kriminella? INFORMATION OM NARKOTIKAPREKURSORER Utnyttjas din verksamhet av kriminella? VI SAMVERKAR FÖR ATT FÖRHINDRA ATT KEMIKALIER AVLEDS TILL OLAGLIG NARKOTIKATILLVERKNING. Visste du att vissa kemikalier kan användas

Läs mer

Grönbok om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag på den inre marknaden

Grönbok om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag på den inre marknaden Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 Stockholm E-post: registrator@finance.ministry.se Grönbok om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag på den inre marknaden (Aktiespararna)

Läs mer

Sedan år 2000 har Anita Eckersand arbetat inom Varbergs kommun.

Sedan år 2000 har Anita Eckersand arbetat inom Varbergs kommun. V A R B E R G S K O M M U N föregångare inom IT-säkerhet av lena lidberg Vilka är kommunens viktigaste IT-system? Och hur länge kan systemen ligga nere innan det uppstår kaos i verksamheterna? Frågor som

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Gemenskapsmekanismen

Gemenskapsmekanismen Gemenskapsmekanismen Bakgrund Europa har på senare tid drabbats av extrema väderförhållanden. Översvämningar i Central- och Östeuropa sommaren 2002 följdes av en värmebölja och omfattande skogsbränder

Läs mer

Bilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr 93-25-09 Kommunikation som tjänst - A

Bilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr 93-25-09 Kommunikation som tjänst - A 2 (8) Innehållsförteckning 1 Allmänt 3 2 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.2 Allmänna tekniska säkerhetskrav 7 3 (8) 1 Allmänt 4 (8) 2 Tele2 bedriver en verksamhet vars produktion till största delen

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Smittspridning och klimat

Smittspridning och klimat Smittspridning och klimat Vilka processer styr relationen? Uno Wennergren http://people.ifm.liu.se/unwen/index.html Vad tror man idag om sjukdomars utbredning i relation till klimatförändring? WHO har

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

CTFE INSIGHTS APRIL 2015.!!! ctfe.se

CTFE INSIGHTS APRIL 2015.!!! ctfe.se CTFE INSIGHTS APRIL 2015 ctfe.se Vi lever i en globaliserad värld som i grunden leder till en positiv utveckling. Men det går inte att bortse ifrån att globaliseringen också ställer oss inför stora utmaningar.

Läs mer

KLIMATFÖRÄNDRINGEN och de smittsamma sjukdomarna

KLIMATFÖRÄNDRINGEN och de smittsamma sjukdomarna KLIMATFÖRÄNDRINGEN och de smittsamma sjukdomarna Anna Nordström Sektionen för Miljö och Smittskydd Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Uppsala www.sva.se FRISKA DJUR trygga människor Infektionssjukdomar

Läs mer

Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete

Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete föreläsare. Lennart Melin Statens Veterinärmedicinska Anstalt Avdelningen för Verksamhetsstöd / Verksamhetsområde Säkerhet Avdelningen för Bakteriologi

Läs mer

Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp

Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp Betänkande av Utredningen mot kriminella grupperingar Stockholm 2010 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SÖU~2O1O:15 Innehåll Sammanfattning

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer