Samhällstrender och krisberedskap. Kartläggning och analys av omvärldsbevakningen hos myndigheter med särskilt ansvar för krisberedskap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samhällstrender och krisberedskap. Kartläggning och analys av omvärldsbevakningen hos myndigheter med särskilt ansvar för krisberedskap"

Transkript

1 Samhällstrender och krisberedskap Kartläggning och analys av omvärldsbevakningen hos myndigheter med särskilt ansvar för krisberedskap 0705/2007

2 Titel: Samhällstrender och krisberedskap Kartläggning och analys av omvärldsbevakningen hos myndigheter med särskilt ansvar för krisberedskap Utgiven av Krisberedskapsmyndigheten (KBM) KBM:s dnr: 0705/2007 Skriften kan laddas ner från Krisberedskapsmyndighetens webbplats

3 Innehåll Sammanfattning 5 1 Inledning Bakgrund Genomförande och avgränsningar Läsanvisning Analys Politiska trender Ekonomiska trender Sociokulturella trender Teknologiska trender Övergripande trender Globalisering Klimatförändringar Bilaga: Kartläggning av myndigheternas omvärldsbevakning 22 Banverket Finansinspektionen Försäkringskassan Livsmedelsverket Luftfartsstyrelsen Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Västra Götalands län Post- och telestyrelsen Riksbanken Rikspolisstyrelsen Sjöfartsverket Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen Statens energimyndighet Statens jordbruksverk Statens räddningsverk Statens strålskyddsinstitut Statens veterinärmedicinska anstalt Styrelsen för psykologiskt försvar Svenska Kraftnät Tullverket Vägverket Referenser 49 3

4

5 Sammanfattning Krisberedskapsmyndigheten (KBM) ska enligt sin instruktion bedriva omvärldsbevakning och genomföra omvärldsanalyser inom sitt område. Som ett led i KBM:s omvärldsbevakning redovisar KBM i denna rapport trender och tendenser som myndigheter med särskilt ansvar för krisberedskap ser inom sina respektive sektorer, samt drar slutsatser om vad dessa innebär för svensk krisberedskap. Analysen är begränsad till de trender som lyfts fram i de ansvariga myndigheternas omvärldsbevakning. Rapporten bygger alltså inte på KBM:s samlade omvärldsbevakning, och ger inte heller någon heltäckande bild av samhällsutvecklingen eller de trender som styr den. I sammanfattningen återges främst de trender som bedöms påverka svensk krisberedskap på ett eller annat sätt. Politiska trender Myndigheterna har framför allt identifierat EU som det politiska organ som ser ut att kunna utöva stor påverkan på svensk krisberedskap i framtiden. Svensk krisberedskap påverkas redan idag i hög grad av EU:s regelverk. Utöver de lagar som stiftas på krisberedskapsområdet, påverkas vi även indirekt av EU-lagstiftning inom andra sektorer. För närvarande förhandlar medlemsländerna om ett direktiv om skydd av kritisk infrastruktur inom EU (EPCIP) som kan få stor påverkan på svensk krisberedskap. Resultatet kan innebära att stora krav ställs på säkerhet och robusthet och kan komma att få stora konsekvenser för infrastrukturhållarna i Sverige. EU:s ökade intresse för krisberedskap påverkar formerna för det svenska krisberedskapsarbetet. Tidigare har samarbetet mellan svenska myndigheter utgjort grunden för förbättringsåtgärder inom svensk krisberedskap. Idag styrs dock mycket från EU och det blir svårare att få ut samma effekt enbart genom nationella samarbetsformer. Det blir därför mer och mer viktigt för svenska myndigheter att bevaka och följa upp vad EU beslutar om, även på områden som inte har en direkt koppling till krisberedskap. Ekonomiska trender Även om Sveriges ekonomi för tillfället är stark och mycket talar för att den kommer att fortsätta att vara stark en tid framöver, finns flera orosmoment. Till exempel innebär det ökade gränsöverskridande beroendet en risk för svensk ekonomi. Samtidigt som det ökande gränsöverskridande inslaget är positivt för företagen, innebär det en ökad riskbild då marknader och ekonomier världen över har knutits närmre varandra. Till exempel får en räntehöjning i USA omedelbara konsekvenser för marknader världen över. Det mer aggressiva affärsklimat som vuxit fram i och med den ökande konkurrensen på finansmarknaden kan innebära att företagen inom finansbranschen håller sig med mindre marginaler, vilket kan ha en negativ inverkan på robustheten i samhällsviktiga system. Om företagen saknar säkerhetsmarginaler för exempelvis personal och reservutrustning kan det leda till svårigheter att upprätthålla verksamheten under extraordinära 5

6 händelser. Det finns även potentiella problem med bankernas ökade utlåning då det riskerar att skapa ekonomisk instabilitet. Sociokulturella trender I Sverige kan man se en ökad segregation mellan äldre och yngre, mellan personer med svensk respektive utländsk bakgrund och mellan hög- och lågavlönade. Skillnaderna ser också ut att öka. Sociala klyftor kan orsaka känslor av utanförskap vilka i förlängningen kan vara en grogrund för brottslighet. Även arbetslöshet kan spä på känslan av utanförskap. Det finns en risk för att individer som känner sig utestängda mister sin tilltro och lojalitet till samhället och söker sig till grupperingar som tar till våld för att lösa sina problem. Ökad individualisering kan också leda till att folk i lägre grad engagerar sig i ideella verksamheter som kan vara till hjälp vid en kris. Även fördelningen av välståndet mellan tätort och glesbygd påverkar samhället. Urbaniseringen innebär dessutom att bebyggelsen förtätas och koncentreras. Koncentrationen och förtätningen utgör en risk då bränder och utsläpp av farliga ämnen kan få förödande konsekvenser och en snabb spridning. Koncentrationen av bebyggelse och bostäder kan också innebära en ökad sårbarhet på grund av att fler människor är knutna till samma infrastruktur. Teknologiska trender Ny teknik är positiv då den leder till nya verktyg och hjälpmedel för brottsbekämpning, kommunikation vid räddningsinsatser med mera. Samtidigt innebär teknikutvecklingen en risk i sig då den underlättar för vissa typer av brottslighet. Utvecklingen på det tekniska området, och det ökande beroendet av teknik, har lett till att sårbarheten i vissa avseenden blivit större. Ett inplanterat virus eller en skadlig kod i en dator kan orsaka stora skador både på ekonomin och på samhällets funktioner. Övergripande trender Globaliseringen innebär att det uppstår fler ömsesidiga beroenden över världen, ekonomier är tätare sammanlänkade, nationsgränser blir mindre betydelsefulla och gränskontroller avskaffas. Sjukdomar sprids lättare som en följd av det ökande resandet. Saker som händer långt borta kan alltså påverka svenska förhållanden snabbt och det svenska krishanteringssystemet måste kunna hantera även denna typ av händelser. Klimatförändringarna tros höja medeltemperaturen i Sverige vilket innebär att smittor och sjukdomar som tidigare inte funnits här nu riskerar att spridas hit. Stormarna kan komma att bli värre och översvämningarna större i framtiden. Stora delar av Sveriges infrastruktur är dimensionerad för de förhållanden som gäller idag och skulle inte klara av en större påfrestning. Det kommer sannolikt även att ske stora temperaturväxlingar, vilket i sin tur ökar behovet av både kylning och uppvärmning. Klimatförändringarna kan därigenom även få en stor påverkan på energiförbrukningen. 6

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund Krisberedskapsmyndigheten (KBM) ska enligt sin instruktion bedriva omvärldsbevakning och genomföra omvärldsanalyser inom sitt område. Som ett led i KBM:s omvärldsbevakning redovisar KBM i denna rapport en kartläggning av omvärldsbevakningen hos myndigheter med särskilt ansvar för krisberedskap. Målet är att sammanställa de trender och tendenser som de ansvariga myndigheterna ser inom sina respektive sektorer, samt dra slutsatser om vad dessa innebär för svensk krisberedskap. Det är första gången KBM genomför denna typ av kartläggning, och rapporten är den första i sitt slag. Innehållet fungerar som ett underlag till andra processer på KBM, bland annat den hot- och riskrapport som KBM ger ut återkommande 1. Den bör även vara av intresse för andra myndigheter eller aktörer som har ett intresse för omvärldsbevakning i allmänhet och krisberedskap i synnerhet. 1.2 Genomförande och avgränsningar För uppgiften har KBM samlat in, kartlagt och sammanställt produkter från den omvärldsbevakning som producerats hos myndigheterna med ett särskilt ansvar för krisberedskap. Urvalet av myndigheter har baserats på förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Av praktiska skäl omfattar kartläggningen inte alla myndigheter som nämns i förordningen. Myndigheterna som ingår har valts ut för att i möjligaste mån täcka in de sektorer som är representerade i förordningen. Vilka myndigheter det rör sig om framgår av bilagan. Myndigheterna har blivit ombedda att skicka in material som beskriver utvecklingen inom myndighetens ansvarsområde med fokus på vilka särskilda trender man identifierat. En av grundförutsättningarna när KBM samlat in material till rapporten har varit att myndigheterna inte ska behöva ta fram något nytt underlag. Detta innebär vissa begränsningar i det att materialet inte blir heltäckande. Vissa myndigheter har haft långt framåtblickande omvärldsrapporter, medan andra bara har haft sitt senaste budgetunderlag att hänvisa till. Underlagen som samlats in belyser större och mindre trender och händelser inom myndigheternas ansvarsområden. Materialet är alltså av generell karaktär, och behöver inte vara direkt kopplat till myndigheternas krisberedskapsarbete. Denna rapport kan därför med fördel läsas parallellt med myndigheternas risk- och sårbarhetsanalyser eller KBM:s sammanställning av dessa 2, där fokus ligger just på krisberedskap. 1 Tre hot- och riskrapporter är publicerade hittills (KBM:s temaserie 2004:6, 2005:11, 2006:7). Nästa hot- och riskrapport är planerad till april Risk- och sårbarhetsanalyser Sammanställning och analys, dnr 0131/

8 För att strukturera analysen har KBM använt PEST-modellen. PEST står för politiska, ekonomiska, sociokulturella samt teknologiska faktorer och används för att kategorisera påverkande omvärldsfaktorer. Texten behandlar endast de trender som lyfts fram i de ansvariga myndigheternas omvärldsbevakning. Analysen bygger alltså inte på KBM:s samlade omvärldsbevakning, och ger inte någon heltäckande bild av samhällsutvecklingen eller de trender som styr den. Inte heller har KBM kvalitetssäkrat eller värderat den omvärldsbevakning som myndigheterna bedriver. De uppgifter som myndigheterna har lämnat har tagits för sanna. Den hot- och riskrapport som KBM publicerar under våren 2008 bygger på ett vidare källmaterial, och där sker också en närmare analys av flera av de trender som omnämns här. Många av de trender som tas upp av myndigheterna är i grunden positiva, eller har både positiva eller negativa aspekter. Ofta är det dock de negativa aspekterna som är av störst betydelse för krisberedskapen, då de är förenade med en förstärkt riskbild. Att en viss utveckling sägs leda till nya eller större risker behöver alltså inte betyda att den ska ses som odelat negativ. 1.3 Läsanvisning Rapporten är indelad i en huvuddel och en bilaga. Huvuddelen består av en analys av de trender de olika myndigheterna rapporterat på generell nivå och hur de i sin tur påverkar svensk krisberedskap. De iakttagna tendenserna har delats in i politiska, ekonomiska, sociokulturella och teknologiska utvecklingstendenser. Därutöver redovisar KBM iakttagelser om globalisering och klimatförändringar separat eftersom de är av så övergripande karaktär och kan vara till exempel både politiska och ekonomiska. Under respektive trend drar KBM sedan slutsatser om vilken betydelse utvecklingen har för svensk krisberedskap. I bilagan redovisas en sammanställning av myndigheternas respektive omvärldsbevakning. Denna del är tänkt att fungera som ett mer detaljerat underlag. 8

9 2 Analys Här presenterar KBM en analys av de trender de olika myndigheterna rapporterat på generell nivå och hur de i sin tur kan påverka svensk krisberedskap. De iakttagna tendenserna har delats in i politiska, ekonomiska, sociala och tekniska tendenser. Därutöver redovisas iakttagelser om globalisering och klimatförändringar separat eftersom de är av så övergripande karaktär och kan vara till exempel både politiska och ekonomiska. Under respektive trend drar KBM sedan slutsatser om vilken betydelse iakttagelserna har för svensk krisberedskap. 2.1 Politiska trender Globaliseringen har inneburit att de internationella samarbetena har blivit fler och viktigare och sträcker sig över många områden. För Sveriges del är det den Europeiska Unionen (EU) som påverkar utvecklingen mest. EUsamarbetet omfattar allt fler områden. En av grundtankarna med EU är att göra Europa till en gemensam marknad för medlemsländerna. Det innebär att personer och varor ska kunna transporteras fritt över nationsgränserna inom EU. För en gemensam, fungerande marknad är transporterna betydelsefulla varför en harmonisering av medlemsländernas transportsystem är en viktig fråga för EU. De svenska transportmyndigheterna har arbetat med att anpassa svenska regelverk till EU:s lagstiftning för att underlätta för de gränsöverskridande transporterna. Sjöfarten är, sedan länge, styrd av FN:s organ International Maritime Organization (IMO), men har på senare tid blivit mer och mer påverkad av EU. Rikspolisstyrelsen och Tullverket pekar på att utvecklingen inom EU på politikområdet Frihet, säkerhet och rättvisa innebär en radikal förändring för det europeiska säkerhetssamarbetet och för Sverige. Samarbetet kommer att få störst tyngd inom terrorismbekämpning, men kommer även att omfatta till exempel gemensamma regler för yttre gränskontroller. Stora insatser i kampen mot organiserad brottslighet och narkotika planeras inom ramen för EU-samarbetet. Utvecklingen kan ge en mer effektiv europeisk brottsbekämpning, men den är kostsam för de enskilda länderna. Hälso- och sjukvårdsfrågor har fått ett större utrymme på EU:s agenda. Socialstyrelsen menar att sjukvård i grunden är en nationell fråga, men påverkan från EU är stark. Sverige berörs bland annat av rätten att söka vård i ett annat EU-land. Även EU:s ifrågasättande av Apotekets monopol spelar roll för den svenska hälso- och sjukvården. Smittskyddsfrågor är viktiga inom EU och det påverkar Smittskyddsinstitutets arbete i hög grad. Även djurhälsofrågorna, särskilt övervakning och bekämpning av epizootier och zoonoser, samordnas alltmer inom EU. Sveriges veterinärmedicinska anstalt (SVA) är idag det europeiska referenslaboratoriet för Campylobakter. Energiförsörjningen blir en allt mer central fråga för EU och det sker en ökad samordning mellan medlemsstaterna startade utsläppshandelssystemet i EU vilket syftar till att minska utsläppen av 9

10 växthusgaser inom EU. EU agerar även alltmer enat mot tredje land i energiförhandlingar, bland annat gentemot USA, Norge, Ryssland och Kina. Enligt Energimyndigheten påverkar beslut som tas på EU-nivå i mycket hög utsträckning den svenska elmarknaden. EU har även som ambition att skapa ett gemensamt europeiskt regelverk för den finansiella sektorn i syfte att skapa en fungerande inre marknad för finansiella tjänster inom EU. Finansinspektionen menar att detta innebär genomgripande förändringar och en mängd nya regler på det nationella planet. Många av myndigheterna ser Sveriges ordförandeskap i EU hösten 2009 som en möjlighet att kunna föra upp viktiga frågor på agendan och påverka EU:s riktning. Hur påverkas svensk krisberedskap av de politiska trenderna? Svensk krisberedskap påverkas i hög grad av EU:s regelverk. Utöver de lagar som stiftas på krisberedskapsområdet, påverkas vi även indirekt av EU-lagstiftning inom andra områden. De öppna gränserna inom EU påverkar svensk krisberedskap på flera områden, främst genom att det blir svårare att kontrollera in- och utförsel till och från Sverige. Det finns bland annat en ökad osäkerhet kring illegal införsel av CBRN-ämnen 3 till Sverige. Detta gäller både ämnen som kan användas för terrorändamål och ämnen som inte är tänkta att orsaka skada. Införsel av djur till Sverige kan vara ett exempel på det senare. Dessa djur kan bära med sig smittor och sjukdomar till Sverige som tidigare inte funnits här. Samtidigt har de öppnade gränserna fört med sig ett närmre samarbete med myndigheter i andra länder vilket i vissa fall har inneburit att kontrollen har ökat. Genom EU går det även att begära hjälp vid en större kris som det nationella systemet inte klarar av. Det drabbade landet skickar en förfrågan till EU som sedan organiserar medlemsstaternas bistånd. Under stormen Gudrun tog Sverige bland annat emot elverk från andra medlemsstater. För närvarande förhandlar medlemsländerna om ett direktiv om skydd av kritisk infrastruktur inom EU (EPCIP) som kan få stor påverkan på svensk krisberedskap. Resultatet kan innebära att stora krav ställs på säkerhet och robusthet och få stora konsekvenser för infrastrukturhållarna i Sverige. Det ökade intresset för krisberedskap inom EU påverkar formerna för det svenska krisberedskapsarbetet. Tidigare har samarbetet mellan svenska myndigheter utgjort grunden för förbättringsåtgärder inom svensk krisberedskap. Idag styrs dock mycket från EU och det blir svårare att få ut samma effekt enbart genom nationella samarbetsformer. Det blir därför mer och mer viktigt för svenska myndigheter att bevaka och följa upp vad EU 3 Med CBRN-ämnen avses kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen. 10

11 beslutar om, även på områden som inte har en direkt koppling till krisberedskap. 2.2 Ekonomiska trender Ekonomisk tillväxt i Sverige Den svenska konjunkturen är stark och den svenska bnp-tillväxten kommer att fortsätta utvecklas positivt under de närmaste åren enligt Finansinspektionen och Riksbanken. Sysselsättningen har ökat under 2006 och bedöms fortsätta att öka. Arbetskraftsutbudet ökar inte i samma takt vilket leder till att den öppna arbetslösheten minskar. I de tre storstadslänen är tillväxten god enligt länsstyrelserna. Internationalisering av ekonomi och handel Globaliseringen och utvecklingen av en mer internationaliserad ekonomi går hand i hand. Den svenska ekonomin är numera knuten till andra ekonomier och det som händer på en marknad långt bort kan få en stor påverkan i Sverige. Företag och marknader är mer gränsöverskridande idag, vilket också har inneburit att de internationella reglerna och lagarna som de lyder under har blivit fler och mer omfattande. Finansinspektionen noterar att EU och den europeiska marknaden påverkar svensk ekonomi i hög grad. De senaste åren har bland annat teknisk utveckling och förbättrade förutsättningar för världshandeln bidragit till en stark global tillväxt enligt Riksbanken. Ett orosmoment för den internationella konjunkturen är dock oljepriset. Oljepriset har stigit mer än väntat, bland annat på grund av geopolitisk oro samt att OPEC oväntat minskat sin produktion. Den internationella konjunkturen är väldigt känslig för skiftningar i oljepriset. Den svenska utrikeshandeln liksom världshandeln förväntas fortsätta växa. Globaliseringen och den globala tillväxten har inneburit att den internationella handeln har ökat och att transportflödena över nationsgränserna ökar snabbt. Transportmyndigheterna menar att godstransporterna framför allt påverkas av utvecklingen i Östersjöregionen och i Ryssland, men även utvecklingen i Kina och Indien väntas få stor inverkan på svensk handel. Den ökande handeln leder till att fartyg, lastbilar och tåg blir längre, större och fler. Det blir ett ökat tryck på godsterminalerna och kapacitetsbrist kan uppstå i trafiksystemen. Samtidigt som den legala handeln ökar, ökar även den illegala handeln med till exempel narkotika, alkohol, människor och djur vilket ställer större krav på Tullverkets och polisens arbete och samarbete med varandra. Bland annat innebär den ökade handeln med djur en ökad risk för spridning av djursjukdomar som tidigare inte funnits i Sverige. I och med utvidgningen av Schengensamarbetet kommer en stor del av Sveriges gräns att betraktas som en inre gräns där ingen personkontroll ska ske. Detta kan komma att innebära nya uppgifter för polisen och tullen då det blir svårare att kontrollera vad eller vem som passerar in och ut ur Sverige. 11

12 Ökad konkurrens På en allt mer global marknad gör de ekonomiska krafterna att konkurrensen mellan företag hårdnar. Det gäller att effektivisera sin produktion med till exempel utlokalisering och lager som fungerar efter just-in-time-principen. Den hårdare konkurrensen påverkar alla företag. Inom transportsektorn innebär detta bland annat att godstransporterna blir mer specialiserade och frekventa. Det ställs även hårda krav på leveranssäkerhet. Inom persontrafiken leder konkurrensen bland annat till att lågprisflygbolagen intar en allt större andel av flygmarknaden. Detta har tvingat flygbolagen att dra ned på sina kostnader och skapa nya företagsformer med bland annat lägre standard på flygningar som effekt. Statens veterinärmedicinska anstalt pekar på att marknaden för veterinärmedicinsk diagnostik och analys också är utsatt för ökad konkurrens då ny teknik, bland annat molekylärbiologiska metoder och ökad robotisering, gör att diagnostikutvecklingen går i allt snabbare tempo och prisnivån sänks. Utvecklingen koncentreras därför till färre och större laboratorier. På mediemarknaden är konkurrensen och kostnadsjakten särskilt hård enligt Post- och telestyrelsen. Avregleringar och tekniska innovationer har lett till ett ökat antal mediekanaler. Mediekonsumtionen har dock inte ökat i samma takt som utbudet vilket leder till en ökad konkurrens om konsumenterna. Priskonkurrensen innebär lägre intäkter för operatörerna vilket i sin tur leder till en konsolideringstrend där alltfler företag går ihop eller köps upp. Finansinspektionen anger att den allt hårdare konkurrensen mellan de finansiella företagen har gjort att affärsklimatet blivit mer aggressivt. I den goda konjunktur som ekonomin befinner sig, uppkommer dessutom nya företag och produkter. De nya företagen har inte alltid erfarenhet eller kunskap om regelverk och metoder och det händer därför att regler ifrågasätts eller ignoreras. Eftersom utbudet av finansiella tjänster och finansiella aktörer vuxit snabbt de senaste åren har det blivit svårare för konsumenterna att hitta korrekt och saklig information om marknaden. I den hårda konkurrensen företagen emellan har information till kunderna inte varit prioriterat. Enligt Finansinspektionen behöver därför konsumentskyddet inom det finansiella området stärkas, inom området sparande i allmänhet och inom pensionssparandet i synnerhet. Det är även viktigt att informera konsumenterna om att betydelsen av sakförsäkringar har ökat, bland annat av sjuk- och olycksfallsförsäkringar. Finansinspektionen framhåller även att finansmarknaden är känslig för yttre händelser, så kallade operativa risker, såsom naturkatastrofer, smitta, skadlig kod, terrorattacker och tekniska och infrastrukturella problem. 12

13 Banker och utlåning Riksbanken skriver att lönsamheten i de svenska storbankerna ökar och stigande priser och ökad omsättning på aktiemarknaderna anges som en viktig förklaring. Storbankernas totala utlåning, både inom och utanför Sveriges gränser, har ökat. Marginalerna vid utlåning till de svenska företagen har dock minskat, vilket tyder på ett ökat risktagande hos bankerna. Bostadsutlåningen växer kraftigt och har gjort det under en längre period. Belåningsgraderna har ökat, amorteringstiderna förlängts och räntemarginalerna har fallit. Utlåningen innebär inte något allvarligt hot mot stabiliteten i banksektorn, men däremot finns en risk att enskilda hushåll drabbas. Riksbanken skriver även att de svenska bankernas expansion utomlands är relativt stor. De fyra största bankerna i Sverige Nordea, Swedbank, Handelsbanken och SEB har mer än hälften av sina sammanlagda tillgångar i utlandet, främst i övriga Norden, men även i Tyskland, i Polen och i de baltiska länderna. En motsvarande utveckling leder till att det utländska inflytandet på den svenska bankmarknaden kommer att öka. Även det europeiska banklandskapet är under omvandling. Flera europeiska storbanker har expanderat genom att förvärva utländska banker och antalet banker i EU har minskat på senare år. Konsolidering och de gränsöverskridande sammanslagningarna är många. Detta har satt sin prägel på det europeiska bankväsendet, inte minst genom att bankerna har en ökande andel av sina tillgångar i andra länder. Hur påverkas svensk krisberedskap av de ekonomiska trenderna? Den ekonomiska utvecklingen är en av de faktorer som påverkar riskutvecklingen starkast. Generellt innebär en god ekonomi att det skapas resurser för säkerhetsarbete. Den svenska ekonomin har egna kontrollsystem som är tänkta att hantera händelser på de ekonomiska marknaderna. Större ekonomiska kriser kan dock orsaka så pass stora störningar i samhället att krisberedskapsåtgärder kan behövas. Framför allt handlar det om ekonomiska kriser som leder till förtroendekriser då befolkningen förlorar tilltron till systemet och de styrande makterna. Även om Sveriges ekonomi för tillfället är stark och mycket talar för att den kommer att fortsätta att vara stark en tid framöver finns flera orosmoment. Till exempel innebär det ökade gränsöverskridande beroendet en risk för svensk ekonomi. Samtidigt som det ökande gränsöverskridande inslaget är positivt för företagen innebär det en ökad riskbild då marknaderna och ekonomierna världen över har knutits närmre varandra. Till exempel får en räntehöjning i USA omedelbara konsekvenser för andra marknader i världen. Gränsöverskridande företag innebär även en möjlighet att bedriva ekonomisk brottslighet eftersom det är svårare att kontrollera sådana företag. Det mer aggressiva affärsklimat som vuxit fram i och med den ökande konkurrensen på finansmarknaden kan innebära att företagen inom 13

14 finansbranschen håller sig med mindre marginaler, vilket kan ha en negativ inverkan på robustheten i det finansiella systemet. Detta innebär ett problem då många kunder saknar kunskap om vilka företag som erbjuder stabila produkter. Den ökade konkurrensen och effektiviseringen kan även få konsekvenser för kontinuiteten för elleveranser och elektroniska kommunikationer. På en marknad med hård konkurrens finns det inte plats för marginaler. Att riskera ett stopp i leveranserna kan ses som ett billigare alternativ än att lagerhålla. Risken för avbrott kan därför öka. Det finns även frågetecken kring bankernas ökade utlåning. Även om bankerna säger sig ha kontroll och god riskspridning vad gäller sin utlåning både till företag och till privatpersoner finns oklarheter kring vem eller vilka som får ta smällen om utlåningen visar sig vara en bubbla som spricker. Globaliseringen har inneburit att den illegala handeln har ökat. Beroende på vad som smugglas, och vilka kvantiteter det rör sig om, kan krisberedskapen påverkas. Det skulle till exempel kunna handla om djur med smittor, vapen eller farliga ämnen av olika slag. 2.3 Sociokulturella trender Ökade klyftor i samhället På ett övergripande plan blir Sveriges befolkning friskare, lever längre och får ökade inkomster. Samtidigt menar Socialstyrelsen att klyftorna växer mellan dem som har det bra och dem som har det sämre, till exempel lågutbildade och ensamförsörjande mammor. Klyftan växer även mellan personer med svensk respektive utländsk bakgrund. I storstadslänen råder arbetskraftsbrist och arbetslöshet samtidigt, vilket visar på glappet mellan den kompetens som arbetsgivarna efterfrågar och arbetstagarna erbjuder. Flera myndigheter, bland annat Vägverket och Socialstyrelsen, tar upp den ökade individualiseringen i samhället. Antalet singelhushåll är högt och efterfrågan på individuella lösningar för vård och transporter med mera ökar. Socialstyrelsen menar att det idag finns en större kunskap om den enskildes rättigheter och vilka krav som en patient kan ställa. Samtidigt betonas emellertid också det egna ansvaret för den egna hälsan i större utsträckning ( skyll dig själv om du röker ). Befolkningsökningen i Sverige koncentreras till storstäderna, på grund av både naturlig ökning, inflyttning från landsbygden och invandring. Städer som växer har en tendens att förtätas och byggnationen koncentreras till vissa platser. Detta är fallet för många av städerna i Sverige, men främst i Stockholm, Göteborg och Malmö. Länsstyrelserna menar att koncentrationen till städerna orsakar problem både i städerna och på landsbygden. I städerna kan problem uppstå när bostadsbeståndet och transportnätet inte byggs ut i tillräcklig omfattning. Ett annat problem uppstår på landsbygden där det finns en liten befolkning spridd över en stor yta. Där blir det svårt att att upprätthålla samhällets service. 14

15 Enligt Rikspolisstyrelsen kan ökade klyftor bidra till segregation. Dessutom kan sociala klyftor orsaka känslor av utanförskap och vara en grogrund för brottslighet. Utöver de problem som ett segregerat samhälle kan innebära anger Socialstyrelsen att de ökande klyftorna ställer stora krav på socialtjänsten som måste anpassa sitt arbetssätt och sina tjänster till många olika grupper med olika krav. Demografi och hälsa Den sammanlagda frånvaron till följd av ohälsa minskar och de sammanlagda utgifterna för sjukpenning samt sjuk- och aktivitetsersättning sjunker enligt försäkringskassan. Bidragande faktorer till denna utveckling är bland annat en striktare tillämpning av reglerna för att godkänna sjukpenning och nya metoder för att få tillbaka sjuka i arbete. Dessutom har synen på vad som är sjukdom förskjutits. Från att tidigare huvudsakligen ha handlat om förslitna axlar och knän, ser man att det numera ofta handlar om psykisk ohälsa såsom utbrändhet och depression. Detta ställer andra krav på rehabilitering och ersättning än tidigare. Livsmedelsverket tar upp svenskarnas allt sämre matvanor och menar att de utgör en påtaglig riskfaktor för fetma, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. För att kunna ändra det svenska folkets matvanor behövs stora ansträngningar och det är framför allt barnens och ungdomarnas matvanor som måste förbättras. Ett lågt barnafödande och en ökande livslängd ger Sverige en åldrande befolkning. Den stora generation som föddes är nu på väg upp i pensionsåldern vilket innebär både ökade pensionsutbetalningar och ett större tryck på sjukvården. Den åldrande befolkningen påverkar alla sektorer i samhället. Starkast påverkas dock sjukvården som riskerar både personalbrist då många går i pension, samt en ökad arbetsbelastning då fler behöver vård. Organiserad brottslighet och terrorism För de brottsförebyggande myndigheterna är narkotika, terrorism och grov organiserad brottslighet prioriterade områden där det satsas stora resurser. Rikspolisstyrelsen anger att narkotikakonsumtionen är ett fortsatt stort samhällsproblem i Sverige. Narkotikabrottsligheten är ett av samhällets allvarligaste problem och insatserna för att bekämpa den är därför stora. Främst drivs arbetet av polisen, men även Tullverket har en viktig roll i arbetet vad gäller att stoppa narkotikan direkt vid gränsen, innan den hunnit spridas i Sverige. Tullverket och polisen arbetar också med att kunna möta det ökade hotet från terrorism. Tullens roll i terroristbekämpning vid in- och utförsel av varor och transporter har ökat, till exempel när det gäller containertransporter till och från USA. Polisen satsar stort på terrorismbekämpning, bland annat genom att utveckla den nationella insatsstyrkan. 15

16 Den grova organiserade och systemhotande brottsligheten har ökat. Kriminella nätverk och organisationer tjänar stora pengar på att bedriva illegal verksamhet. Förekomsten av hot mot personer i rättskedjan ökar och dessa hot kommer främst från etablerade nätverk och organisationer. Enligt Rikspolisstyrelsen måste denna utveckling tas på allvar eftersom den är att betrakta som ett hot mot svensk rättsäkerhet och i förlängningen ett hot mot demokratin. Ungdomsgäng är ofta en stabil rekryteringsbas för framtida organiserad brottslighet. Genom att ta hand om barn och ungdomar som just inlett en brottslig karriär kan mycket av rekryteringen till grövre kriminella nätverk stoppas. Hur påverkas svensk krisberedskap av de sociokulturella trenderna? I Sverige kan man se en ökad segregation mellan äldre och yngre, mellan människor med svensk och utländsk bakgrund och mellan hög- och lågavlönade. Skillnaderna ser också ut att öka. Även fördelningen av välståndet mellan tätort och glesbygd påverkar samhället. Fördelningen av välståndet inom befolkningen är en viktig riskfråga. Sociala klyftor kan orsaka känslor av utanförskap, vilket kan vara en grogrund för brottslighet. Arbetslöshet kan spä på känslan av utanförskap ytterligare. Risken är att delar av befolkningen mister sin tilltro och lojalitet till samhället och därför söker sig till grupperingar som tar till våld för att lösa sina problem. Frågan rör hela samhället och påverkar också svensk krisberedskap. Urbaniseringen innebär bland annat att bebyggelsen förtätas och koncentreras. Sammanträngningen utgör en risk då bränder och utsläpp av farliga ämnen kan få förödande konsekvenser och en snabb spridning vid tät bebyggelse. Även smittsamma sjukdomar sprids lättare när fler människor är samlade på en liten yta. Koncentrationen av bebyggelse och bostäder kan också innebära en ökad sårbarhet på grund av att fler människor är knutna till samma infrastruktur. Ett elavbrott i en storstad får större konsekvenser än ett elavbrott på glesbygden. Till exempel skulle stora delar av kollektivtrafiken stå still, vilket innebär att många inte skulle kunna ta sig till arbetet. Den ökade individualiseringen kan leda till att folk i lägre grad engagerar sig i ideella verksamheter som kan vara till hjälp vid en kris. Individualiseringen, tillsammans med en ökad urbanisering och en ökad segregering på flera plan, innebär att befolkningen blir allt mer heterogen. Detta ställer stora krav på krisberedskapen att kunna nå ut till alla grupper med samma information. Det är viktigt att kunna möta olika grupper på olika sätt. Det är också möjligt att en mer heterogen befolkning leder till svagare sociala nätverk, vilket skulle kunna leda till att enskilda individer drabbas hårdare vid allvarliga kriser. En terrorattack mot Sverige eller svenska intressen skulle kunna få förödande konsekvenser, mycket beroende på vilket mål som attackeras. Effekterna av ett terroristattentat blir av två karaktärer. Dels handlar det om direkta skador på befolkningens liv, hälsa och egendom och på 16

17 byggnader, vägnät och annan infrastruktur. Dels handlar det om de psykologiska konsekvenser ett attentat skulle få. Befolkningens förtroende för det politiska systemet kan raseras snabbt och vara svårt att bygga upp igen. 2.4 Teknologiska trender Teknikutvecklingen går snabbt framåt och erbjuder både möjligheter och problem. Ny teknik har underlättat brottsbekämpningen avsevärt. Tullverket håller till exempel på att ta fram ett särskilt it-system som syftar till att effektivisera brottsbekämpningen. Systemet ska kunna användas av alla aktörer som arbetar med att bekämpa kriminalitet. För polisen har den tekniska bevisningen blivit en allt viktigare del i brottsutredningar och betydelsen kommer att öka i takt med att kriminaliteten blir allt mer komplex. Till exempel ska dna-prov i framtiden kunna tas i samma utsträckning som fingeravtryck. Teknikutvecklingen har även inneburit att det är lättare att övervaka elektroniska kommunikationer vilket ger utökade möjligheter för brottsbekämpande myndigheter att avlyssna samtal i syfte att förhindra brottslighet. Teknikutvecklingen har dock även effekter som försvårar brottsbekämpningen. Ekonomisk brottslighet, bedrägerier, barnpornografibrott samt olaglig handel med till exempel narkotika, sexuella tjänster och stöldgods utförs i allt större utsträckning med hjälp av Internet. Ofredande och olaga hot utförs till stor del via sms och e-post. Socialstyrelsen framhåller att teknikutvecklingen är positiv för sjukvården då den innebär nya möjligheter. Man kan exempelvis förbättra sjukvårdsinsatser och behandlingar och skapa bättre förutsättningar för fler, till exempel funktionshindrade, att delta i samhällslivet. Samtidigt innebär utvecklingen en risk för att många hamnar efter då de inte har samma möjlighet att tillgodogöra sig ny teknik. Till exempel har många äldre inte tillgång till datorer. Den tekniska utvecklingen har fått stort genomslag inom mediesektorn. Det uppstår hela tiden nya sätt att distribuera information. Både Styrelsen för psykologiskt försvar och Post- och telestyrelsen har uppmärksammat att systemen för elektronisk kommunikation får allt mer liknande användningsområden. Utvecklingen som sker inom mediesektorn gör det mindre relevant att knyta särskilda medier till specifika distributionsformer. Idag kan varje medieform distribueras på flera sätt. Exempelvis kan radio och tv förmedlas genom analoga och digitala marksändningar, via satellit, i kabelnät, mobilnät och via Internet. Inom energisektorn finns ett stort intresse för ny teknik. De stigande el- och oljepriserna och den livliga klimatdebatten gör att det finns ett ökat intresse för energieffektivisering och alternativa energikällor. Efterfrågan är stor på effektivare och mer prisvärd utvinning av energi ur biobränslen, vindkraft och andra källor. 17

18 Hur påverkas svensk krisberedskap av de teknologiska trenderna? Teknikutvecklingen påverkar hela samhället, även krisberedskapen. Den kan vara till hjälp då nya verktyg och redskap underlättar brottsbekämpning, kommunikation vid räddningsinsatser och liknande. Samtidigt innebär teknikutvecklingen en risk i sig då den underlättar för vissa typer av brottslighet. Teknikutvecklingen har lett till att det finns fler kommunikationskanaler än någonsin tidigare. För att nå ut med krisinformation till en heterogen befolkning måste flera av dessa kanaler användas. Det ökade antalet kommunikationskanaler är i grunden positivt då det finns möjlighet att skräddarsy information utifrån specifika mottagargrupper, men det kan samtidigt vara negativt då det finns risk att vissa grupper inte följer med i utvecklingen. De allt mer interaktiva kommunikationskanalerna kan även innebära problem. När allt fler har kamera och Internet på mobiltelefonen kan den snabba informationsspridningen ibland ge negativa konsekvenser. Bilder och obekräftad information som sprids i ett krisläge kan i vissa fall orsaka mer skada än nytta. Ny teknik har möjliggjort det nya radiokommunikationssystemet RAKEL. Systemet ska användas av bland annat blåljusmyndigheterna och gör det möjligt för användaren att kommunicera med flera personer samtidigt. RAKEL är även svårare att avlyssna än tidigare system. Systemet är dessutom robustare än tidigare system vilket gör att det passar bättre att använda i ett krisläge. Teknikutvecklingen, och det ökande beroendet av teknik, har lett till att sårbarheten i vissa avseenden blivit större. Ett inplanterat virus eller en skadlig kod i en dator kan orsaka stora skador både på ekonomin och på samhällets funktioner. Utvecklingen inom området är snabb och angriparen ligger ofta ett steg före. 2.5 Övergripande trender Globalisering Globaliseringen är en världsomspännande trend som påverkar alla sektorer. Ekonomin blir mer global och mer beroende av vad som sker i andra delar av världen. Världshandeln ökar och marknader knyts närmre varandra. Globaliseringen har även en folklig dimension där kultur och musik sprids över världen och människor reser och möter nya fenomen. Utvecklingen leder till att internationella organisationer, sammanslutningar och nätverk blir fler och att de sträcker sig över flera områden. Sveriges påverkas till exempel i hög grad av FN, WTO, WHO och EU, där EU intar en särställning. I trafikverkens omvärldsbevakning framgår bland annat att globaliseringen och den ökande världshandeln innebär att konsumenterna efterfrågar varor 18

19 från andra delar av världen, vilket i sin tur medför att transportsträckorna blir längre. Samtidigt med ökningen av den legala handeln ökar även den illegala handeln av till exempel narkotika, alkohol, människor och djur, vilket ställer större krav på Tullverkets och polisens arbete och samarbete med varandra. Transportsektorn påverkas även av det ökade resandet. Fler personer reser och resorna är längre än tidigare. Enligt Socialstyrelsen påverkar det långväga resandet i sin tur sjukvården i Sverige då svensk sjukvård numera måste ha god kunskap om sjukdomar som finns på andra platser i världen och kunna ta hand om patienter som blivit sjuka utanför Sverige men som återvänt hem för vård. Rikspolisstyrelsen tar upp några av globaliseringens negativa sidor i sin omvärldsbevakning, till exempel att den gränsöverskridande brottsligheten växer, att illegal invandring och smuggling blir allt vanligare och att pengatvätt nu sker mellan länder och i olika valutor. Globaliseringen innebär även nya transportvägar, både för personer och för gods, vilket underlättar för den internationella narkotikahandeln. Livsmedelsverket och Jordbruksverket pekar dock på en mottrend till globaliseringen i sina underlag. Konsumenterna efterfrågar lokalt producerade livsmedel i större utsträckning än tidigare och ställer krav på småskalig och gårdsnära livsmedelsproduktion. Hur påverkas svensk krisberedskap av globaliseringen? Globaliseringen påverkar krisberedskapen på flera sätt. Risker och hot är inte längre knutna till en geografisk plats och en kris på en plats kan snabbt få effekter över långa avstånd. Globaliseringen har inneburit fler ömsesidiga beroenden över världen. Ekonomier är tätare sammanlänkade, nationsgränser blir mindre betydelsefulla då gränskontroller tas bort, viktig infrastruktur sträcker sig över långa sträckor och genom flera länder och så vidare. Saker som händer långt borta kan alltså påverka svenska förhållanden i stor omfattning och på kort tid. Till exempel kan ett elavbrott i Tyskland slå ut elen i många andra länder och en börsnedgång på den asiatiska börsen kan få världsekonomin att svaja. De internationella samarbetena blir fler och sträcker sig över flera områden. Med detta kommer en mängd lagar och regler som ska följas, varav en del påverkar den svenska krisberedskapen. För Sveriges del är det framför allt EU som påverkar svensk lagstiftning. Globaliseringen har inneburit en ökad rörlighet av varor, tjänster och personer. Den ökade rörligheten påverkar krisberedskapen eftersom det blir svårare att kontrollera vad som förs in och ut ur Sverige. Smittor och andra CBRN-ämnen kan relativt lätt spridas över nationsgränser. Det ökade resandet har även inneburit att svensk krisberedskap kan behöva reagera på något som drabbar svenskar långt bort. Tsunamikatastrofen i Thailand vintern 2004 uppmärksammade att svensk krisberedskap måste fungera, även då själva krisen sker utomlandas. 19

20 2.5.2 Klimatförändringar Ett förändrat klimat kommer att innebära förändringar för många sektorer och marknader, och ställa stora krav på att samhället anpassar sig. Extrema vädersituationer förväntas bli vanligare i Sverige, exempelvis stora nederbördsmängder och värmeböljor. Samtidigt kommer antagligen klimatförändringarna föra med sig även mindre förändringar, som ett högre vattenstånd, som kommer att vara påfrestande för samhällets befintliga tekniska system. Energimyndigheten skriver att klimatförändringarna, om de leder till ett extremare väder, ställer krav på energiförsörjningssystemet. Enligt forskare kan klimatförändringarna göra det vanligare med bland annat stormar 4 och orkaner, underkylt regn och blixtnedslag. Vädret kommer att slå om snabbare vilket innebär att det blir svårare att förutse el- och värmeanvändningen under vinterperioderna. Även väderförhållanden i andra delar av världen spelar in. Orkanen Katrina i USA orsakade stora skador på oljeraffinaderier i USA vilket medförde risk för oljebrist på den globala marknaden. Även transportsektorn påverkas av de konsekvenser som klimatförändringarna kan föra med sig. Skyfall gör att vägar och broar undermineras och kan rasa, stormar försvårar transporter med flyg- och sjöfart och så vidare. Ett varmare klimat ger också ökad spridning av sjukdomar, vilket bland andra Smittskyddsinstitutet uppmärksammat. Smittor som tidigare funnits i varmare klimat sprids längre norrut i takt med att temperaturen stiger. Klimatfrågorna diskuteras för närvarande mycket i internationella forum. FN driver klimatfrågorna hårt och efter att de ekonomiska konsekvenserna av klimatförändringarna blivit kända har frågorna kommit att prioriterats allt högre på agendan. Kyotoavtalet innehåller detaljerade regler och riktlinjer för hur länderna ska minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Stora satsningar görs för att länderna ska följa sina åtaganden. För att klimatförändringarna ska kunna bromsas krävs stora insatser på en bred front. Transportsektorn är en av de sektorer som släpper ut mest miljöförstörande ämnen i atmosfären och trycket från omvärlden på att minska utsläppen är stort. Det görs därför stora satsningar för att minska utsläppen från transportsektorn och göra den mer miljövänlig. Bland annat görs ansträngningar för att överföra mycket av det gods som går per lastbil till järnvägen istället eftersom järnvägen är det mest energisnåla transportsättet. Många svenska myndigheter har uppsatta miljömål och planer för hur de ska kunna begränsa sin negativa miljöpåverkan. Länsstyrelserna i storstadslänen har planer för hur utsläppen ska minska i sina län där den ständiga trafikökningen, markexploateringen samt det intensiva jordbruket leder till stora påfrestningar på miljön. 4 Enligt klimat- och sårbarhetsutredningen (SOU 2007:60) är det fortfarande osäkert om klimatförändringarna kommer att leda till fler och värre stormar, även om vissa modeller tyder på det. 20

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap

Läs mer

Länsstyrelsepaketet. ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet

Länsstyrelsepaketet. ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet Länsstyrelsepaketet ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet Framtaget inom projektet Utvecklat stöd till länsstyrelserna 2004 Foto: Kenneth Jonasson/Pressens

Läs mer

Våra roller vid en kris

Våra roller vid en kris Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Dokumenttyp Dokumentnummer Sida UTKAST D-LFV 2007-1(5) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Henrik Littorin, 011-19 23 63 2007-04-23 00.

Dokumenttyp Dokumentnummer Sida UTKAST D-LFV 2007-1(5) Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Henrik Littorin, 011-19 23 63 2007-04-23 00. UTKAST D-LFV 27-1(5) Utkast till Luftfartsstyrelsens bidrag till regeringens Uppdrag att utarbeta inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 219 FLYGETS UTVECKLING

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

KBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen.

KBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen. Sid 1 (6) Yttrande Dnr 2007-10-08 Er ref N2007/6036/IR Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 2010-2019 (N2007/6036/IR) Regeringen

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

EU:s fond för inre säkerhet

EU:s fond för inre säkerhet EU:s fond för inre säkerhet 1 Om EU:s fond för inre säkerhet i korthet Fonden för inre säkerhet (ISF) ger ekonomiskt bidrag till aktiviteter som stärker EU:s inre säkerhet. Fonden har två delar: Den ena

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Bakgrund Lagar som styr Organisation Information till allmänheten Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades

Läs mer

Omvärldsanalys Fördjupning inom områdena klimat, miljö och hälsa

Omvärldsanalys Fördjupning inom områdena klimat, miljö och hälsa Omvärldsanalys 2016 Fördjupning inom områdena klimat, miljö och hälsa Årets omvärldsanalys beskriver en sammansatt värld där allt snabbare förändringar ställer stora krav på kommunens flexibilitet och

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande "Mot ett järnvägsnät för godstransporter".

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande Mot ett järnvägsnät för godstransporter. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 13 februari 2008 (18.2) (OR. en) 6426/08 TRANS 43 NOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Komm. förslag nr: 14165/07 TRANS 313 Ärende: Meddelande från

Läs mer

Ett första steg mot en nationell riskbedömning nationell riskidentifiering

Ett första steg mot en nationell riskbedömning nationell riskidentifiering Sammanfattning Ett första steg mot en nationell riskbedömning nationell riskidentifiering Denna broschyr är en sammanfattning av rapporten Ett första steg mot en nationell riskbedömning nationell riskidentifiering,

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljödepartementet 2014-03-13 Dokumentbeteckning KOM (2014) 64 slutlig Meddelande från kommissionen

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE

Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE Beroendet av elektronisk kommunikation ökar Tid & frekvens Försvar Kraftdistribution Utbildning Fast telefoni

Läs mer

Jordbruksverkets analys har i sig själv ett stort läsvärde, inte minst för

Jordbruksverkets analys har i sig själv ett stort läsvärde, inte minst för J O R D B R U K S V E R K E T : Krisberedskapen ska fungera i alla lägen TOMAS ERIKSSON Krisberedskapen ska fungera i alla lägen, inte bara vid ett eller två scenarion. Det är utgångspunkten i Jordbruksverkets

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets

Läs mer

Så vill vi utveckla krisberedskapen

Så vill vi utveckla krisberedskapen Så vill vi utveckla krisberedskapen KBM:S UPPDRAG/UTREDNINGAR 2005 Så vill vi utveckla krisberedskapen Titel: Så vill vi utveckla krisberedskapen Utgiven av: Krisberedskapsmyndigheten (KBM) Original: Sörman

Läs mer

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna PROMEMORIA Datum 2011-11-25 Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Dokumentation från workshop 2

Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Dokumentation från workshop 2 Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Dokumentation från workshop 2 30 mars 2015 I workshop 1 fann vi 36 betydelsefulla trender till 2025 Betydelsen av bilaterala avtal ökar Bönder uppmärksammas

Läs mer

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Kommittédirektiv. Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Dir.

Kommittédirektiv. Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Dir. Kommittédirektiv Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid Dir. 2010:49 Beslut vid regeringssammanträde den 29 april 2010. Sammanfattning av uppdraget

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

Klimat- och miljöundersökning. En undersökning bland allmänheten för Världsnaturfonden WWF

Klimat- och miljöundersökning. En undersökning bland allmänheten för Världsnaturfonden WWF Klimat- och miljöundersökning En undersökning bland allmänheten för Världsnaturfonden WWF Sammanfattning av resultaten (1/) Det man mest oroar sig för inför framtiden är arbetslöshet (17) följt av ekonomi/skatter/välfärd

Läs mer

med anledning av skr. 2014/15:146 Förebygga, förhindra och försvåra den svenska strategin mot terrorism

med anledning av skr. 2014/15:146 Förebygga, förhindra och försvåra den svenska strategin mot terrorism Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:255 av Andreas Carlson m.fl. (KD) med anledning av skr. 2014/15:146 Förebygga, förhindra och försvåra den svenska strategin mot terrorism Förslag till riksdagsbeslut

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av

Läs mer

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige

För ytterligare information. Europaforum Norra Sverige  Europaforum Norra Sverige Europaforum Norra Sverige www.europaforum.nu North Sweden European Office www.northsweden.org Mid Sweden European Office www.midsweden.se Tryck: Luleå Grafiska, 2013 För ytterligare information Europaforum

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Öckerö kommun. Risk- och sårbarhetsanalys 2014. Målet med krisberedskap

Öckerö kommun. Risk- och sårbarhetsanalys 2014. Målet med krisberedskap Öckerö kommun Risk- och sårbarhetsanalys 2014 Målet med krisberedskap Målet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv och hälsa samt samhällets funktionaliteter, men

Läs mer

Krishantering för företag

Krishantering för företag Krishantering för företag Det svenska krishanteringssystemet Samhällets krisberedskap bygger på att alla myndigheter, företag, kommuner och individer har ansvar för var sin del och arbetar tillsammans

Läs mer

Från ord till handling

Från ord till handling Från ord till handling ett nationellt brottsförebyggande program Angered 15 augusti, 2014 2014-03-23 MEDVERKANDE Magnus Lindgren, generalsekreterare Stiftelsen Tryggare Sverige Bengt-Olof Berggren, chef

Läs mer

Riskanalys för myndigheterna inom SOES

Riskanalys för myndigheterna inom SOES Samverkansområdet Ekonomisk säkerhet Sida 1(6) Dokumentklass: Öppen Datum: 2014-10-30 Version: 1.0 Sammanfattning av projektet: Riskanalys för myndigheterna inom SOES Rapporten finns att ladda ner på:

Läs mer

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23

Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan 1 Sex år efter avregleringen En sammanfattning av SEKOs energipolitiska program. 2003-01-23 Facket för Service och Kommunikation 24921_energi3.3 03-01-21 15.34 Sidan

Läs mer

Den svenska miljöopinionen. - utveckling och läget idag. Johan Martinsson Statsvetenskapliga institutionen, Göteborg universitet

Den svenska miljöopinionen. - utveckling och läget idag. Johan Martinsson Statsvetenskapliga institutionen, Göteborg universitet Den svenska miljöopinionen - utveckling och läget idag Johan Martinsson Statsvetenskapliga institutionen, Göteborg universitet Varför studera miljöopinionen? Stöd för miljöpolitik viktig del för framgångsrik

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

policy Idrottsrörelsens klimatpolicy

policy Idrottsrörelsens klimatpolicy policy Idrottsrörelsens klimatpolicy SAMMANFATTNING I denna idrottens första övergripande klimatpolicy ligger fokus på två områden som har stor betydelse ur klimatsynpunkt samtidigt som idrottsrörelsens

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider

Läs mer

Robusthetsfrågor i nationella Säkerhetsforskningsprogrammet. Docent Svante Ödman, Forskningssamordnare Krisberedskapsmyndigheten, KBM

Robusthetsfrågor i nationella Säkerhetsforskningsprogrammet. Docent Svante Ödman, Forskningssamordnare Krisberedskapsmyndigheten, KBM Robusthetsfrågor i nationella Säkerhetsforskningsprogrammet Docent Svante Ödman, Forskningssamordnare Krisberedskapsmyndigheten, KBM Om föredraget. Det här tänker jag säga. Hoppas ni vill lyssna. Hur säkerhetsforskningen

Läs mer

NATIONELL RISKBEDÖMNING. 2012-09-06 Johanna Enberg

NATIONELL RISKBEDÖMNING. 2012-09-06 Johanna Enberg NATIONELL RISKBEDÖMNING 2012-09-06 Johanna Enberg Nationell riskbedömning EU:s rådslutsatser i april 2011 Rapporten Ett första steg mot en nationell riskbedömning i november 2011 Regeringsuppdrag att redovisa

Läs mer

Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet

Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet 2 oktober 2008, Radisson SAS Royal Viking Hotel, Stockholm Sammanfattning av gruppdiskussionerna Deltagarna delades in i fyra olika grupper. Varje

Läs mer

Europa Anne Graf

Europa Anne Graf Europa 2020 Anne Graf Fler jobb i ny EU- strategi Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande Ny tillväxt- och sysselsättningsstrategi

Läs mer

Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005

Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005 PROMEMORIA DATUM VÅR REFERENS 17 januari 2005 05-000379 HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Roland Svahn Avdelningen för nätsäkerhet 08-678 55 47 roland.svahn@pts.se Läget för telekommunikationerna

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2015 inom utgiftsområde

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen

Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.

Läs mer

Resiliens i en förändrad omvärld

Resiliens i en förändrad omvärld WWW.FORSVARSMAKTE N.SE Resiliens i en förändrad omvärld 2015-03- 27 1 AGENDA Kort presentation inklusive Försvarsmaktens uppgifter Förändrad omvärld och förändrat samhälle hur ser hotbilden ut? Förändrat

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Försäkring i förändrat klimat

Försäkring i förändrat klimat Försäkring i förändrat klimat Klimatanpassning i samarbete Klimatkonferens i Jönköping 17 april 2012 Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar 1 Varför har Länsförsäkringar engagerat sig? en spegel och viktig

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Samhällets krisberedskap 2005. Förmåga och genomförd verksamhet

Samhällets krisberedskap 2005. Förmåga och genomförd verksamhet Samhällets krisberedskap 2005 Förmåga och genomförd verksamhet 2006-03-31 1112/2005 Titel: Samhällets krisberedskap 2005 Förmåga och genomförd verksamhet Utgiven av Krisberedskapsmyndigheten (KBM) KBM:s

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen!

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen! Ortsutveckling Skebokvarn Stormöte 16 april 2012 Välkommen! Kvällens program 19.00 Välkommen och hur kom vi hit? 19.10 Rapport från arbetsgrupperna - 10 minuter per grupp 19.45 Fika och besök i arbetsgrupperna

Läs mer

Kommunövergripande omvärldsanalys Ängelholm

Kommunövergripande omvärldsanalys Ängelholm Kommunövergripande omvärldsanalys Ängelholm Lärande och familj 1 Globalisering Värderingsförändringar individualisering Klimatförändringar Demografi 5 megatrender med sikte på 2030 Källor: SKL omvärldsanalys,

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015 Övriga handlingar SSU:s 38:e förbundskongress 2015 1 2 Uttalanden Jämlik framtid Det är det jämlika samhället som vi människor blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna.

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Reservanordningar för kommunalteknisk försörjning

Reservanordningar för kommunalteknisk försörjning Reservanordningar för kommunalteknisk försörjning Erfarenheter från 18 års verksamhet med statsbidrag till kommuner Kortversion av rapport Margareta Byström Lars-Olof Södergren 2007-08-27 1477/2006 Titel:

Läs mer

HEL-projektet i korthet:

HEL-projektet i korthet: HEL-projektet i korthet: 2001 gav regeringen Energimyndigheten i uppdrag att utveckla elförsörjningens säkerhet och beredskap genom att skapa en helhetssyn och utveckla formerna för samverkan och informationsutbyte.

Läs mer

Övergripande planer, strategier etc

Övergripande planer, strategier etc Agenda Kommentarer på enkätsammanställning fyll på ofullständiga frågor? SWOT genomgång, vad kan vi få ut av den? Fyll på SWOT ensam eller i bikupor Struktur handlingsplan Arbetet till 2 december Övergripande

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-22 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Sydsverige Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Dokumentation från workshop under konferensen. En vägledning till för alla?

Dokumentation från workshop under konferensen. En vägledning till för alla? Dokumentation från workshop under konferensen En vägledning till för alla? 13 november 2008 Dokumentationen innehåller Session 1: Nutid Session 2: Dåtid Session 3: Framtid Session 4: Omvärld Session 5:

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap L Ä N S S T Y R E L S E N I U P P S A L A L Ä N : Regional risk- och sårbarhetsanalys kräver en god ambassadör tomas eriksson Man måste vara en god ambassadör för sitt arbete för att kunna engagera andra

Läs mer

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut

Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering. Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut Hur påverkas hälsan av en ökad internationalisering Gunnar Ågren Generaldirektör Statens folkhälsoinstitut För att förstå framtiden måste vi lära av historien Oavbruten ökning av medellivslängden Till

Läs mer

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning, bröd & spannmål

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning, bröd & spannmål Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning, bröd & spannmål KF granskar: Den svenska marknaden för bröd och spannmål En välfungerande marknad är en förutsättning för att konsumenten

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

Hur står det till med den personliga integriteten?

Hur står det till med den personliga integriteten? Hur står det till med den personliga integriteten? en kartläggning av Integritetskommittén Delbetänkande av Integritetskommittén Stockholm 2016 SOU 2016:41 Sammanfattning Inledning För att kunna ta del

Läs mer

Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna

Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna Bildtexter - Samhällets krishantering På uppdrag av Försvarsutbildarna Innehållsförteckning Bild 1 - SAMHÄLLETS KRISHANTERING... 3 Bild 2 - KRIS & EXTRAORDINÄR HÄNDELSE... 3 Kris... 3 Extraordinär händelse...

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott. Preliminär version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott. Preliminär version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott Preliminär version efter stämmans beslut oktober 2007 Trygghet från våld och brott Nolltolerans mot brott Brott innebär en kränkning av människors

Läs mer

Miljövinster och miljonvinster går hand i hand!

Miljövinster och miljonvinster går hand i hand! Miljövinster och miljonvinster går hand i hand! Trafikverket är en statlig myndighet som ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. Vi ansvarar

Läs mer

Fastighetsbolagen och ekonomin

Fastighetsbolagen och ekonomin Sammanfattning Fastighetsbolagen ser nu mer optimistiskt på framtiden än vid den senaste undersökningen. Inget av de intervjuade bolagen räknar med en minskning av vare sig hyresintäkter, försäljningspriser

Läs mer

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Nordisk folkhälsokonferens 2014 i Trondheim Pia Lindeskog Folkhälsomyndigheten 2. 2014-09-25 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten

Läs mer