Rikspolisstyrelsens författningssamling

Transkript

1 Rikspolisstyrelsens författningssamling ISSN X Utgivare: chefsjuristen Lotta Gustavson Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om Polisens hundverksamhet; beslutade den 28 januari FAP Utkom från trycket den 19 februari 2003 Rikspolisstyrelsen föreskriver följande med stöd av 3 andra stycket polisutbildningsförordningen (1999:740) samt 13 första stycket 4 förordningen (1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen och meddelar följande allmänna råd. 1 kap. Användning av hundar inom Polisen m.m. 1 Bestämmelser om Polisens hundverksamhet finns också i Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om prövning av Polisens hundar (RPSFS 2000:5, FAP 214-2) och Polisens bombhundverksamhet (RPSFS 1989:12, FAP 214-3) samt i Rikspolisstyrelsens föreskrifter om prövning av narkotikahundar (RPSFS 2000:6, FAP 214-4), prövning av fjällräddningshundar (RPSFS 2000:7, FAP 214-5) och prövning av vissa hundar för eftersök av försvunna personer (RPSFS 2000:8, FAP 214-6) och prövning av kriminalsökhundar (RPSFS 2003:1, FAP 214-7). Polishundar 2 Med polishund avses övervaknings-, narkotika-, kriminalsök-, bombhund eller annan hund med polisiär specialdressyr. Bestämmelser om användning av andra hundar i polisverksamhet finns i 7. 3 I polisverksamhet får endast användas polishundar som tillhör polismyndigheten och har tilldelats en polis enligt avtal (A-avtal) eller som tillhör en polis och har ställts till myndighetens förfogande enligt avtal (Bavtal). Det krävs dessutom att polishunden är godkänd lägst enligt tjänstbarhetsprov 1 för polishundar eller enligt särskilda bestämmelser för bomb-, narkotika-, kriminalsökhundar eller, i fråga om polishundar med annan polisiär specialdressyr, av Rikspolisstyrelsen efter särskild prövning. En polishund får inte användas i större omfattning än genomgången träning och dressyrnivå medger. Polishunden får inte brukas för spårning efter djur. 1

2 A-, B- och D-avtal Villkoren för tillhandahållandet av hunden bör framgå av ett avtal med fodervärden eller hundägaren (A- eller B-avtal). En polismyndighet kan låta pröva en hunds lämplighet som polishund efter att ha tecknat avtal med hundägare, hundförare eller en polis uttagen till polisiär hundförarutbildning eller med flera av nämnda parter (D-avtal). De nämnda avtalen, dvs. A-, B- och D-avtal, bör utformas på sätt som framgår av RPS blankettserie 214, Fodervärdsavtal och Hundägaravtal. Rekrytering och fördelning av polishundar Polismyndigheten bör köpa in hundar för träning till polishund. Efter beslut av polismyndigheten får en enskild hundförare ställa egen hund till polisväsendets förfogande. En polismyndighet bör fatta ett beslut om hundverksamheten. Av beslutet bör framgå hur många polishundar som skall finnas samt hur dessa skall fördelas på hundförare inom myndigheten. 4 En polishund får under tjänstgöring eller på väg till eller från tjänstgöring föras endast av en polis som med godkänt resultat genomgått central grundutbildning i ämnet tjänst med hund. Rekrytering av hundförare Med ledning av polismyndighetens beslut om hundverksamheten, samt med beaktande av uppkommet eller beräknat behov av hundförare, bör myndigheten vidta åtgärder för att intressera särskilt lämpade poliser att bli hundförare. Uttagning till utbildning av och tjänstgöring som hundförare bör endast ske efter frivilligt åtagande. Till hundförare bör i första hand rekryteras poliser som har viss tids erfarenhet av yrket och som har goda vitsord. Sådana poliser bör också äga fallenhet för tjänst med polishund, ha god kondition samt ett gediget hundintresse. Dessutom bör poliserna ha förmåga att arbeta självständigt och att kunna fatta snabba beslut. De blivande hundförarnas sociala förhållanden bör vidare medge god vårdnad av hunden i hemmet och på fritiden. De poliser som rekryteras till hundförare bör slutligen ha möjlighet och vilja att avsätta fritid för hundens skötsel och dressyr samt vid behov kunna tjänstgöra med kort varsel. Hos en polismyndighet med organiserad fjällräddningstjänst bör hänsyn även tas till polisernas fjällvana. För att bedöma om en polis är lämplig som hundförare bör denne beredas tillfälle att provtjänstgöra tillsammans med en hundförare 2

3 med polishund samt också ges möjlighet att närvara vid hunddressyr. Efter genomförd provtjänstgöring bör polismyndigheten i samråd med hundtjänstbefälet göra en lämplighetsbedömning av intresserade poliser. 5 Tilläggs- eller specialdressyr av en polishund får förekomma endast om Rikspolisstyrelsen har godkänt det. 6 I polisens tjänstebilar avsedda för hundtransport får inte andra djur än polishundar medföras. En hund vars lämplighet som polishund provas eller en hund som är under träning till polishund, får dock efter medgivande av polismyndigheten transporteras i en sådan bil. Annan hund än polishund i polisverksamheten 7 I polisverksamhet får användas annan hund än polishund, endast om 1. hunden har ställts till polismyndighetens förfogande för fjällräddningstjänst eller för sök efter försvunnen person enligt räddningstjänstlagen (1986:1102) eller 2. det vid samverkan med annan myndighet finns ett särskilt avtal om användning av hundar och hunden har godkänts för tjänsteuppdraget av provledare som har förordnats av Rikspolisstyrelsen. 2 kap. Utbildning av hundförare och träning av polishundar, m.m. 1 Grundutbildning av hundförare, instruktörsutbildning och grundutbildning av bombhundförare skall ske som funktionsinriktad central utbildning vid Rikspolisstyrelsen. Som central utbildning skall även genomföras grundutbildning och fortbildning av besiktningsman och provledare samt, om det behövs, specialutbildning i fråga om annan tjänst med polishund. 2 En polismyndighet skall se till att det genomförs fortbildning av förare med polishund varje vecka om inte särskilda skäl föreligger. Fortbildningen skall omfatta minst sex timmar per vecka och läggas in i tjänstgöringslista. 3 Utbildning av förare med polishund skall vara instruktörsledd. Grundträning av narkotikahund och fjällräddningshund samt funktionsinriktad vidareutbildning av förare med polishund bör ske genom lokalt anordnad utbildning (se RPS blankettserie 214, Utbildning i polishundtjänst). En polismyndighet bör genomföra en årlig utbildning av förare med polishund. Utbildningen bör främst inriktas på en tillämpning och kontroll av den veckovisa fortbildningen. Särskild vikt bör läggas vid sammansatta tillämpade övningar avseende hundens taktiska användning i polisverksamheten och övningar i mörker. Vid 3

4 behov bör inläggas formella övningar för korrigering av dressyrfel. Utbildningen bör förläggas till nya miljöer för att öka realismen i de tillämpade övningarna. Polismyndigheten bör utse lämplig hundförare att inom myndigheten, vid sidan av övriga tjänstgöringsuppgifter, vara instruktör i polishundtjänst. För utbildning av hundförare med polishund bör det finnas dressyrplatser som bestäms av polismyndigheten. För träning och dressyr av polisväsendets polishundar gäller särskilda villkor som meddelas av Naturvårdsverket. 4 När en polis under längre sammanhängande tid än tre månader är förhindrad att föra tilldelad hund, skall hundtjänstbefälet snarast underrätta polismyndigheten om förhållandet. Polismyndigheten skall sedan pröva om avtalet, där förhållandet mellan hundförare och polismyndighet regleras, skall sägas upp. När förare med polishund återgår i tjänst skall de prövas och godkännas enligt tjänstbarhetsprov 1 och senast inom två månader därefter på den nivå polishunden var före uppehållet. 3 kap. Ledning av hundverksamheten I en polismyndighet där hundverksamheten inte leds av en särskild enhetschef, bör det utses ett lämpligt polisbefäl eller en lämplig instruktör att handlägga polishundfrågor samt att biträda med samordningen av polishundverksamheten inom polismyndigheten (hundtjänstbefäl). Den som utses bör ha genomgått instruktörsutbildning i polishundtjänst och bör inte ha varit skild från polishundverksamheten under en längre tid. Ett exempel på en instruktion för hundtjänstbefäl finns i RPS blankettserie 214, Instruktion för regionalt hundtjänstbefäl. Polismyndigheten bör utse erforderligt antal lämpliga instruktörer att efter genomgången godkänd utbildning vara besiktningsmän som testar och prövar hundar i hundverksamheten (se vidare 6 kap.). Polismyndigheten bör därutöver utse erforderligt antal lämpliga instruktörer att efter genomgången godkänd utbildning vara provledare som bedömer provtagning av hundar i hundverksamheten (se vidare 6 kap.). Möjligheterna till interregional samverkan eller sambruk i frågor om hundverksamheten, exempelvis genom att samordna tjänstgöringslistor, bör tas till vara. Polismyndigheterna bör besluta lokala föreskrifter för polishundverksamheten. 4

5 4 kap. Eftersök Eftersök av sprängämnen/bomber 1 Hund som används för eftersök av sprängämnen/bomber skall innan den tas i tjänst vara godkänd vid central prövning enligt 6 kap. i Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (RPSFS 2000:5, FAP 214-2) om prövning av Polisens hundar. Vid det årliga provet, som skall utföras av en polis som har erhållit särskilt förordnande därom (provledare) och som tagits ut efter centralt godkännande av Rikspolisstyrelsen, skall om möjligt bombtekniker närvara. 2 Används en annan hund än polishund för eftersök av sprängämnen/bomber skall det ske under polismyndighetens ledning. Vid eftersök av sprängämnen/bomber bör i första hand polishundar användas. Polismyndigheten får avtala med andra myndigheter om samverkansformer för eftersök av sprängämnen/bomber. Eftersök av narkotika 3 Polishund som används för eftersök av narkotika skall innan den tas i tjänst vara godkänd vid prövning enligt Rikspolisstyrelsens föreskrifter (RPSFS 2000:6, FAP 214-4) om prövning av narkotikahundar. Används en annan hund än polishund för eftersök av narkotika skall det ske under polismyndighetens ledning. Vid eftersök av narkotika bör i första hand polishundar användas. Polismyndigheten får avtala med andra myndigheter om samverkansformer för eftersök av narkotika. Fjällräddningstjänst 4 Polismyndighet med organiserad fjällräddning får teckna avtal med enskild endast om denne enligt avtalet (C-avtal) ställer hund till Polisens förfogande för fjällräddningstjänst. Användandet av en sådan hund skall ske under polismyndighetens ledning. Hund som omfattas av C-avtal får i fjällräddningstjänst användas och föras endast av den med vilken myndigheten tecknat avtalet. Polismyndigheten ansvarar för att extern förare med hund erhåller grundutbildning och fortbildning i fjällräddningstjänst. Hund skall innan avtal ingås vara godkänd vid prövning enligt Rikspolisstyrelsens föreskrifter (RPSFS 2000:7, FAP 214-5) om prövning av fjällräddningshundar. 5

6 Vid fjällräddningstjänst bör i första hand polishundar användas. Hundförare bör ha goda kunskaper om insatser vid fjällräddning samt ha stor kunskap om laviner. Hund och hundförare bör övas i olika transportmetoder, t.ex. med snöskoter och helikopter. Villkoren för tillhandahållande av hund bör framgå av avtalet med hundägaren. Det nämnda avtalet, C-avtal, bör utformas på sätt som framgår av RPS blankettserie 214, Fjällräddningshundavtal. Eftersök av försvunnen person 5 En polismyndighet får teckna avtal med enskild som extern resurs i självständigt arbete endast om denne enligt avtalet (E-avtal) ställer hund till polisväsendets förfogande för eftersök av försvunna personer enligt räddningstjänstlagen (1986:1102). Användandet av en sådan hund skall ske under polismyndighetens ledning. Hund skall innan avtal ingås vara godkänd vid prövning enligt Rikspolisstyrelsens föreskrifter (RPSFS 2000:8, FAP 214-6) om prövning av vissa hundar för eftersök av försvunna personer. Hund skall dessutom ha för uppdraget lämplig fysik och mentalitet. Hund som omfattas av E-avtal får vid eftersök av försvunna personer endast användas och föras av den som med hunden har avlagt godkänt prov enligt nämnda föreskrifter (RPSFS 2000:8, FAP 214-6). Polismyndigheten ansvarar för att förare av hund som omfattas av E-avtal erhåller information om polisens organisation och arbetsmetoder vid räddningssök. Vid eftersök av person bör i första hand polishundar användas. Förare av hund som omfattas av E-avtal bör ha kunskaper om eftersök av försvunna personer samt ha hälsa och kroppskrafter för att kunna fullgöra uppdraget. Dessutom bör föraren ha utbildning i första hjälpen samt vara tillgänglig för uppdrag med kort varsel. Föraren bör ha goda kunskaper om allmänna insatser vid räddningsuppdrag och särskilt känna till räddningsinsats med hund. Villkoren vid tillhandahållande av hund bör framgå av avtalet med hundägaren. Det nämnda avtalet, E-avtal, bör utformas på sätt som framgår av RPS blankettserie 214, Eftersökshundavtal. 6 Polishund som används för att söka efter avlidna personer, kroppsdelar eller kroppsvätska på land och i vatten (kriminalsökhund) skall innan den tas i tjänst vara godkänd vid prövning enligt Rikspolisstyrelsens föreskrifter (RPSFS 2003:1, FAP 214-7) om prövning av kriminalsökhundar. Det årliga provet skall bedömas av polis som av Rikspolisstyrelsen har erhållit särskilt förordnande som provledare. Används annan hund för kriminalsök skall det ske under polismyndighetens ledning. 6

7 Vid kriminalsök bör i första hand polishundar användas. Polismyndigheten får avtala med andra myndigheter om samverkansformer för kriminalsök. Specialhundar 7 Hundar som används för andra ändamål än de som avses i 1 6 skall kontrolleras av provledare som har förordnats av Rikspolisstyrelsen. 5 kap. Information till Rikspolisstyrelsen om hundverksamheten m.m. Försöks- och projektverksamhet 1 All försöks- och projektverksamhet som innebär en väsentlig förändring av hundverksamhet vid en polismyndighet skall godkännas av Rikspolisstyrelsen innan den får påbörjas. Information till Rikspolisstyrelsen 2 Varje polismyndighet skall fortlöpande till Rikspolisstyrelsen redovisa testprotokoll, arbets- och miljöprovsprotokoll samt tecknade A-, B-, C-, D- och E-avtal. Polismyndigheterna skall vidare till Rikspolisstyrelsen översända 1. årliga sammanställningar över protokoll dels avseende polishundar upprättade vid tjänstbarhetsprov 1, 2 och 3 och vid prövning av narkotika-, kriminalsök- och bombhundar, dels vid prövning av fjällräddnings- och eftersökshundar, 2. upprättade avtal med andra myndigheter om samverkan i fråga om hundanvändning samt därvid upprättade prövningsprotokoll och 3. halvårsvisa sammanställningar över vilka insatser med hund som gjorts. En polismyndighet skall också så snart det går informera Rikspolisstyrelsen, om instruktör, provledare eller besiktningsman övergår till annan verksamhet än hundverksamhet. Andra uppgifter om myndigheternas hundverksamhet skall på begäran tillställas Rikspolisstyrelsen. 6 kap. Instruktör, provledare och besiktningsman 1 En instruktör och provledare i hundverksamheten skall med godkänt resultat ha genomgått instruktörsutbildning i ämnet tjänst med hund. En besiktningsman skall förutom nämnda utbildning med godkänt resultat ha genomgått utbildning för besiktningsman i ämnet tjänst med hund. Efter avlagda godkända prov skall ovan nämnda förordnas av Rikspolisstyrelsen som instruktör, instruktör och provledare eller 7

8 instruktör och besiktningsman. Ett förordnande som instruktör, gäller tills vidare provledare, gäller i fem år besiktningsman, gäller i tre år. En förutsättning för en förlängning av de tidsbegränsade förordnandena skall vara att den förordnade med godkänt resultat genomgått central vidareutbildning för provledare eller för besiktningsman inom föreskrivna tidsperioder. 2 Samtliga förordnanden som avses i 1 upphör omedelbart att gälla om den förordnade lämnar hundverksamheten. Om den tidigare förordnade efter kortare eller längre tids bortovaro återgår till polishundverksamheten, skall detta anmälas till Rikspolisstyrelsen, som har att efter prövning besluta om befattningshavaren skall få tillbaka sitt förordnande. Instruktör 3 Instruktör är förordnad att leda utbildning för hundförare i polishundtjänst. Provledare 4 Provledaren är förordnad instruktör och har dessutom förordnande att genomföra grundutbildning av väktarhundförare, samt att planlägga, genomföra och bedöma dressyrprov för förare med polishundar eller andra hundar som avses användas i polisverksamhet samt för förare med väktarhundar. Besiktningsman 5 Besiktningsmannen är förordnad instruktör och provledare och har dessutom förordnande att utföra mental- och funktionsprov på hundar innan de tas i tjänst inom polisväsendet eller av väktare eller ordningsvakter. 8

9 Det bör vid polismyndigheten finnas instruktioner för instruktörer, provledare och besiktningsmän inom hundverksamheten. Ett exempel på hur en sådan instruktion kan utformas finns i RPS blankettserie 214, Instruktion för instruktör i hundtjänst. Denna författning träder i kraft den 1 mars 2003 då Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, (RPSFS 2000:4, FAP 214-1) om Polisens hundverksamhet skall upphöra att gälla. På Rikspolisstyrelsens vägnar ULF BERG Christer Lööf (Rikskriminalpolisen) OBS! Detta rättelseblad ersätter s. 8 av tidigare utgivna, FAP Rättelsen avser andra och tredje raden i bestämmelsen om att RPSFS 2000:4, FAP upphör att gälla. 9