rapport nr 17/2010 Rödgrön EU-politik Några exempel på initiativ som kan ge synbara resultat till 2014 Av Mats Engström

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "rapport nr 17/2010 Rödgrön EU-politik Några exempel på initiativ som kan ge synbara resultat till 2014 Av Mats Engström"

Transkript

1 rapport nr 17/2010 Rödgrön EU-politik Några exempel på initiativ som kan ge synbara resultat till 2014 Av Mats Engström

2 Rapporten Rödgrön EU-politik utgiven av Arbetarrörelsens Tankesmedja i april 2010 Författare: Mats Engström Tryckning: LO-tryckeriet Stockholm

3 Innehåll Förord: Anne-Marie Lindgren Inledning: Påverka eller förvalta? 1. Ett förändrat Europa 2. EU fram till Det goda arbetet 4. Bättre konsumentskydd 5. Motverka klimatförändringarna 6. Ett grönare Europa 7. Stoppa diskrimineringen 8. Jämställdhet 9. Hållbara transporter 10. Förnybar energi 11. Att driva på

4 Förord Inför valen till Europaparlamentet brukar alla partiet framhålla att EU-politik är inrikespolitik, eftersom besluten i EU i ett antal avseenden inte bara påverkar, utan faktiskt styr, den svenska politiken. Trots det är debatten ännu efter 15 år medlemskap mycket begränsad om hur Sverige via den svenska regeringen och via ledamöterna i Europa-parlamentet ska agera i EU, vilka frågor vi ska driva och vilka beslut vi ska stötta. Det gäller både om den offentliga debatten och om debatten internt inom partierna. Inte ens chockvågorna från Laval-domen har egentligen lett till någon ökad debatt om andra aktuella frågor inom EU, med de implikationer besluten i de frågorna kan ha för svensk politik inte minst svensk rödgrön politik. Att det ur detta perspektiv behövs omläggningar i dagens svenska EU-politik är säkert uppenbart för många, men debatten om hur detta ska gå till, och vilka möjligheterna är, är ändå tämligen begränsad. Mats Engströms rapport Rödgrön EU-politik, som Arbetarrörelsens tankesmedja här är glad över att få presentera, vill bidra till en sådan bredare debatt. Mats Engström har onekligen goda förutsättningar att göra det, med egna erfarenheter både av EU-arbete och av arbete med miljöfrågor, som ju hör till det mest centrala i EU-samarbetet. Rapporten är på en gång ett kunskapsunderlag i några centrala EU-frågor och ett debattinlägg om hur dessa frågor, i det politiska perspektiv som är de rödgröna partiernas, ska hanteras. Det betyder att såväl miljöfrågor som arbetslivsfrågor tar stor plats. Det är inte önskelistor han presenterar, utan konkreta förslag möjliga att driva med de politiska villkor, som råder inom EU i dag. Som han själv skriver har möjligheten att nå resultat under den kommande mandatperioden spelat stor roll för urvalet av de frågor han vill lyfta till debatt. Det betyder, naturligtvis, att vissa i sig angelägna frågor saknas. Några kanske också saknar de mer långsiktiga visionerna. Men politik startar alltid i dagens villkor, och handlar alltid om att ta den närmast liggande etappen först. Det öppnar i sin tur möjligheten att fortsätta med nästa. Stockholm i april 2010 Anne-Marie Lindgren utredningschef, Arbetarrörelsens Tankesmedja 4

5 Inledning: Påverka eller förvalta? Politik är ett val mellan att enbart förvalta makten eller att använda den för att förändra samhället. Det gäller även i EU. Svensk europapolitik den senaste mandatperioden har till stor del varit förvaltande och styrts av en dagordning som andra har satt. Under den borgerliga regeringen har marknaden fått större spelrum och de politiska besluten mindre, i EU liksom i Sverige. Om de rödgröna partierna kan bilda regering i oktober 2010 blir en viktig uppgift att lägga om europapolitiken. När detta skrivs pågår ett intensivt arbete för att ta fram innehållet i en gemensam politisk plattform. Förhoppningsvis omfattar det arbetet också konkreta initiativ i EU som gör Sverige till en mer aktiv aktör än under de senaste åren. Annars är det lätt att drunkna i den enorma mängd löpande EUärenden som överväldigar varje ny regering. Den här skriften är ett blygsamt bidrag till en idédebatt om hur progressiva initiativ kan se ut. Att välja tidsperioden fram till år 2014 känns naturligt. Det är mandatperioden för EUparlamentet och kommissionen, liksom för nästa riksdag. Jag har valt ett antal medborgarnära frågor som har det gemensamt att politisk reglering står emot fri marknad på ett sätt som skiljer blocken åt. På varje område ger jag exempel på fem initiativ som en rödgrön svensk regering kan ta. Kriterierna har varit att initiativen är viktiga i sak, ger strategiska fördelar och dessutom att det är möjligt att nå resultat under nästa mandatperiod. Det betyder att vissa angelägna frågor inte kommer med, därför att det av olika skäl inte är möjligt att komma ordentligt framåt till Dessa långsiktiga saker är viktiga att arbeta med ändå, men det är inte i fokus för denna rapport. Jag har också varit tvungen att begränsa mig till några områden. Det betyder inte att andra frågor är mindre viktiga. Till exempel har det inte varit möjligt att hinna med en genomgång av de angelägna frågorna kring upphovsrätt och integritet på nätet. Jag har inte heller gått in i detalj på EU:s maktbefogenheter på de olika områden jag tar upp. De politiska strategierna måste anpassas efter vilka beslut som tillhör medlemsländerna respektive EU. Kanske är inte de sakområden jag valt så förvånande. För att åstadkomma resultat till år 2014 måste frågorna redan finnas på dagordningen i någon form. Det gäller att ha den politiska strategin och de välförberedda förslagen för hur arbetet ska drivas framåt. Till exempel genom att verkligen sätta konsumentskyddet i fokus när det gäller banker och avreglerade marknader, genom att minska stress och farliga kemikalier på arbetsplatserna, genom att spara naturresurser och göra Europa världsledande för energieffektiv trafik. Jag vill gärna tacka de kloka personer som hjälpt mig med synpunkter på detta ämne. Ansvaret för innehåll och eventuella felaktigheter är mitt. Mats Engström 5

6 1. Ett förändrat Europa När Sverige blev EU-medlem år 1995 tog den socialdemokratiska regeringen ett antal viktiga initiativ. Jobben hade varit en central fråga i kampanjen inför folkomröstningen, och Ingvar Carlsson lyckades snabbt nå framgångar. Göran Persson fortsatte arbetet. Sverige fick in ett särskilt avsnitt om sysselsättningen i EU:s Amsterdamfördrag. Full sysselsättning blev ett tydligt politiskt mål, och EU blev gradvis förespråkare för aktiv arbetsmarknadspolitik, utbyggd barnomsorg och bättre möjligheter för ungdomar. Även på andra områden nådde Sverige snabbt resultat. EU tog fram en strategi mot försurningen, började arbeta med en ny kemikaliestrategi, gjorde jämställdhet till ett viktigare politiskt mål och intensifierade insatserna mot människohandel. Under det första svenska ordförandeskapet år 2001 skedde ett genombrott i förhandlingarna om EU:s utvidgning. Kyotoprotokollet om klimatet kunde äntligen godkännas och unionen enades om en strategi för hållbar utveckling. Mona Sahlin fick igenom en EU-MBL, som gav löntagarna i Europa större rätt till information och samråd om förändringar i företagen. Att påverka EU är svårare idag. De socialdemokratiska regeringarnas dominans på 1990-talet har förvandlats till en center-höger majoritet i ministerråd, parlament och EU- kommission. Denna majoritet vill ogärna begränsa marknadens frihet, vilket är en av förklaringarna till att det går så trögt på områden som arbetsvillkor, konsumentskydd och miljöpolitik. Att bygga allianser som är effektiva kräver också mer arbete i en union med 27 medlemstater och med ökad samordning mellan Berlin, London och Paris. Det gäller att hitta områden som ligger i tiden, där det finns draghjälp. Så kan till exempel förslag om energieffektivitet dra nytta av rädslan för det ensidiga energiberoendet av Ryssland. Den finansiella krisen har öppnat ögonen även på borgerliga partier för den fria marknadens otillräcklighet, vilket skapar möjlighet att stärka konsumentskyddet. Bättre regler om tillfälligt arbete utomlands kan få stöd av borgerliga politiker som är oroade för protester mot den inre marknaden. Utvecklingen har också positiva inslag. Centervänsterpartierna i EU har mer genomarbetade europaprogram i dag än på 1990-talet. Det europeiska socialdemokratiska partiet har blivit starkare. De europeiska gröna har utvecklats snabbt och har i dag detaljerade förslag till gemensam europapolitik. Det skapar en god grund för svenskt rödgrönt samarbete i EU. Många miljöpartister är kunniga och pådrivande i EU-parlamentet och i den svenska EU-nämnden. Inger Schörlings insatser för kemikalielagstiftningen Reach är ett av många exempel liksom Carl Schlyters arbete för bättre märkning av livsmedel. Det finns också ett stort kunnande i vänsterpartiet, även om man där valt att behålla en kritisk hållning till bindande EU-lagstiftning på alla områden. Jonas Sjöstedt fick till exempel mycket beröm för sina insatser i EU-parlamentets miljöutskott och Eva-Britt Svensson gör ett imponerande arbete när det gäller mäns våld mot kvinnor. Den borgerliga kritiken om rödgrön splittring i europapolitiken är överdriven. Ser man till sakfrågorna är allianspartierna ofta minst lika oeniga. Jämför till exempel regeringen Reinfeldts interna strider om klimatet med de rödgrönas gemensamma reservation i klimatberedningen. Växthuseffekten är i högsta grad en EU-fråga. Vänsterpartiets benhårda linje mot EU-lagstiftning är ett problem, men man ska inte glömma att allianspartierna är splittrade när det gäller Nato och EMU. Sammantaget finns det goda möjligheter för de rödgröna partierna att återupprätta Sveriges pådrivande roll i EU:s arbete för bättre arbetsvillkor, god miljö och förbättringar på en rad andra områden som är viktiga i medborgarnas vardag. 6

7 2. EU fram till 2014 Den här rapporten handlar om möjliga initiativ på några utvalda sakområden, inte om EU:s utveckling i stort. Det finns ändå skäl att kort nämna några större frågor, som har betydelse för flertalet politikområden de kommande åren. Lissabonfördraget, som trädde ikraft 1 december 2009, innebär en rad förändringar. Bland annat blir rättighetsstadgan bindande för EU:s institutioner, något som till exempel kan stärka arbetet mot diskriminering. Vetorätten avskaffas på flera områden och röstfördelningen ändras. EU:s rättsliga samarbete får en tydligare juridisk grund. Det så kallade Stockholmsprogrammet ska följas av konkreta lagförslag på en rad områden som gäller polissamarbete, migration och medborgerliga rättigheter. Den permanenta ordföranden för Europeiska Rådet, Herman Van Rompuy, får en nyckelroll i planeringen av EU:s arbete och är därför en viktig partner i arbetet med nya initiativ. EU:s Höge representant, utrikesministern Catherine Ashton, ska samordna kontakterna med andra länder och sjösätta den gemensamma utrikestjänsten. Säkerhetspolitiken fördjupas bland annat genom Lissabonfördragets löfte om solidaritet mellan medlemsländerna. Globalt fortsätter förhandlingarna om handelspolitik, klimat, och den internationella finansiella arkitekturen (IMF, G20). Milleniemålen för global utveckling ska följas upp, en central fråga även för möjligheterna att nå framgång med klimatpolitiken. EU:s grannskapspolitik och fortsatta utvidgning har stor betydelse för lagstiftningens genomslag. Kroatien och Island kan bli medlemmar under tiden fram till år 2014, eventuellt ytterligare något land på västra Balkan. Turkiet lär däremot få vänta, något som är tydligt till exempel därför att det inte finns något ekonomiskt utrymme i EU:s gällande flerårsbudget. Återhämtningen efter den ekonomiska krisen kommer att prägla EU under flera år framöver. Finansministrarna kommer att pressa på för åtstramningar så att de offentliga finanserna kommer i ordning. I särskilt utsatta länder kan det leda till politisk oro. Framtidens tillväxt blir en central fråga för José Manuel Barroso och hans nya kommission, inte minst genom den strategi för Europa år 2020 som Barroso lanserat. Pengar är alltid en stridsfråga. Nästa långtidsbudget ska gälla från år Förslag om reformer av jordbrukspolitik och regionalfonder läggs fram Att påverka budgeten är centralt för många av initiativen i denna rapport. EU-parlamentets ökade inflytande över pengarna kan bli en nyckelfaktor. Möjligen kommer fler länder att gå över till euron under tiden fram till Hur som helst stärker centralbanken ECB sin ställning i granskning av euroländernas politik genom de beslut EU tagit om vägen ur den finansiella krisen. En fullständig analys av hur dessa förändringar påverkar politiskt arbete på olika sakområden är inte möjlig att göra inom ramen för denna rapport. Där det går finns ändå sådana aspekter med under respektive sakområde. En viktig iakttagelse är att det knappast blir några ytterligare stora institutionella förändringar till år 2014, efter all möda att baxa Lissabonfördraget i hamn. Därmed får skillnaderna i grundsynen på EU mindre betydelse för en rödgrön regering. Sakfrågorna kommer att stå i centrum. 7

8 Sverige lyckades på 1990-talet få in ett sysselsättningsavsnitt i EU:s fördrag. Full sysselsättning blev ett tydligt mål för unionen. Grunden hade lagts i det nordiska socialdemokratiska samarbetet (SAMAK) och i det europeiska socialdemokratiska partiet, ESP. På en rad toppmöten drev Sverige igenom slutsatser om aktiv arbetsmarknadspolitik, livslångt lärande, jämställdhet, ungdomar och gröna jobb. En av huvudstrategerna var Allan Larsson, som bland annat var generaldirektör i kommissionen. EU har också gradvis skärpt sina minimikrav för rimliga arbetstider, föräldraledighet, arbetsmiljö, vikariers rättigheter och mycket mer. Under de senaste åren har tempot minskat, delvis som en följd av ett förändrat politiskt landskap. De socialdemokratiska regeringarnas starka inflytande har ersätts av center-högervindar. I de nya medlemsländerna är fackföreningar och andra folkrörelser ofta svaga. Bra arbetsvillkor är en fråga som påverkar majoriteten av befolkningen i EU. Även om det för tillfället är en dominans av borgerliga partier i EU:s institutioner går det att förbättra reglerna. Det märktes till exempel i striden om tjänstedirektivet i EU-parlamentet, där rödgröna ledamöter lyckades få igenom stora förändringar av kommissionens förslag, bland annat genom att alliera sig med kristdemokratiska partier på kontinenten. Det är särskilt värt att notera de grönas stöd för bättre arbetsvillkor och förbättringar av reglerna för tillfälligt arbete utomlands, i Sverige liksom i andra delar av Europa. De rödgröna partierna har stora möjligheter att utveckla gemensamma program för ett mänskligt arbetsliv med lika lön för lika arbete. Det kräver allianser med progressiva delar av mittenpartier, till exempel inom de tyska kristdemokraterna och i Benelux-länderna. Att stödja fackföreningar i Central- och Östeuropa är en annan strategiskt viktig uppgift, där insatserna behöver förstärkas för att kunna påverka EU och för att minska risken för motsättningar mellan löntagare i olika delar av Europa. Fem möjliga initiativ: 1. En ny tillväxtstrategi för jobb och hållbar utveckling EU-toppmötet i mars 2010 diskuterade Europa 2020, det projekt som ska ersätta EU:s tidigare 3. Det goda arbetet 8 Lissabonstrategi. Inför mötet skrev de rödgröna partierna en gemensam reservation i riksdagens finansutskott. Slutsatserna från toppmötet lägger mindre vikt vid goda arbetsvillkor, jämställdhet och miljö än de rödgröna partierna ville, en illustration till hur dagens politiska landskap i EU ser ut. Det finns ändå möjligheter att påverka strategin. Nu ska slutsatserna omsättas i konkreta förslag från EU-kommissionen. José Manuel Barroso har föreslagit ett antal flagship initiatives. Där finns bland annat förslag om livslångt lärande, jobb åt ungdomar och grön industripolitik. De rödgröna partiernas gemensamma reservation är en bra grund för ett pådrivande arbete i EU. Sverige bör utarbeta förslag om jämställdhet, ungdomars möjligheter, bättre behandling av människor med utländsk bakgrund och det goda arbetet som tillväxtfaktor. Sambandet mellan ambitiös miljöpolitik och nya jobb bör lyftas fram. Det behövs ett särskilt program mot ungdomsarbetslösheten och en utvecklad ungdomspakt i EU. De sociala klyftorna inom EU riskerar att fördjupas i den ekonomiska krisens spår. Tendensen mot en tudelad arbetsmarknad förstärks och fler människor kan hamna permanent utanför. Sverige måste verka för att Europa strategin innehåller åtgärder för att minska de sociala skillnaderna. Tillväxtstrategin bör också ha en starkare global dimension än tidigare, i linje med vad de svenska socialdemokraterna föreslog i sitt alternativa ordförandeskapsprogram år EU:s politik ska gynna global utveckling, till exempel genom rättvisare handelsregler, minskat jordbruksstöd, ökat bistånd och politiskt stöd till u-länder som vill beskatta multinationella företags vinster hårdare. 2. Hindra konkurrens med dåliga villkor EU:s regler om tillfälligt arbete utomlands, utstationeringsdirektivet, behöver ändras efter EG-domstolens beslut om konflikten i Vaxholm, Rüffert- och Vikingmålen, med mera. Det är en förtroendefråga för EU att säkerställa att utländska arbetstagare inte får sämre villkor. Om inte denna fråga blir löst kommer ytterligare konflikter att splittra Europa.

9 Kommissionen har utlovat en översyn. Vi kommer att se över hur utstationeringsdirektivet tillämpas och tolkas, sa nya kommissionären László Andor under sin utfrågning i EU-parlamentet. Vad som blir resultatet är oklart. Europafacket har ställt tydliga krav på innehållet, men det gäller också att ha en genomtänkt strategi för att hitta allierade i politiska partier som tillsammans kan bilda en majoritet både i ministerråd och i EU-parlament. En brådskande uppgift är därför att knyta starkare politiska kontakter i flertalet av medlemsländerna för att under de närmaste åren skapa en tillräckligt omfattande allians för förändringar av utstationeringsdirektivet. Ett liknande arbete behövs för förslaget om ett socialt protokoll, där det till skillnad mot utstationeringsdirektivet krävs enhälliga beslut. Det vore dock ett misstag att knyta kravet på ett socialt protokoll till godkännandet av anslutningsfördragen för nästa omgång nya medlemmar. Att blockera länder som Kroatien och Island från att bli EU-medlemmar vore olyckligt. 3. Bättre arbetsmiljö Det borde finnas goda möjligheter att få fram nya förslag på detta område, sedan László Andor pekat ut det som prioriterat för den nya EU-kommissionen. Sverige måste göra mer för ett bra nytt aktionsprogram för hälsa och säkerhet på jobbet. När det gäller enskilda lagförslag behöver EU snabbt komma överens om skärpningar av arbetstidsreglerna. Sverige bör ta fram förslag om arbetet mot stress och andra psykiska påfrestningar. Förebyggande regler mot skador på muskler och skelett är ett annat viktigt område. László Andor tog särskilt upp belastningsskador från till exempel datorarbete och utlovade förslag. Nya former av bullerstörningar på jobbet, till exempel i kontorslandskap, är en ytterligare fråga, liksom att begränsa riskerna från reproduktionsstörande ämnen och nanomaterial. Sverige behöver också ta initiativ som sätter gränser för övervakning av anställda. Den starka opinionen för personlig integritet på andra områden behöver en motsvarighet när det gäller arbetslivet. Kommissionens utredningsarbete och utkast om integritet på arbetsplatserna måste leda till förslag om lagstiftning. 4. Mer inflytande och insyn Företagsråden, där de anställda kan diskutera koncernövergripande frågor med ledningen, har spelat en viktig roll under krisen, menade László Andor under EU-parlamentets utfrågning. Nu är det dags att dra slutsatser av det. En ny översyn av EU-reglerna om företagsråd bör leda till förbättringar av löntagarnas representation och rådens ställning. Direktivet om information och konsultation behöver skärpas, bland annat för att garantera insyn i samband med företagsköp och sammanslagningar. Sådana regler måste föras in i lagar om företagens verksamhet allmänt, inte bara finnas som direktiv vid sidan av. Dessutom måste reglerna om information och samråd harmoniseras i de olika direktiv som har sådana bestämmelser i dag. När det gäller pensionsfonder knutna till företag måste löntagarna kunna veta hur pengarna placeras. 5. Värna allmännyttiga tjänster Sverige bör bli mer aktivt i samarbetet med andra länder och politiska partier som vill skydda allmännyttiga tjänster. Det handlar till exempel om att begränsa konkurrensreglernas tillämpningsområde, så att inte allmännyttiga bostadsföretag, kommunal välfärd och public service-medierna ifrågasätts på samma sätt som idag. Denna typ av verksamhet finns inte med i tjänstedirektivet och det vore fel att vidga den lagens regler om fri rörlighet till exempelvis vårdområdet. Däremot behövs det ett samlat direktiv om allmännyttiga tjänster som utgår från medborgarnas behov. Utan ett sådant direktiv blir det i praktiken EG-domstolen som avgör vad som ska gälla på olika områden där det uppstår juridiska tvister. Det är också viktigt att EU-kommissionens initiativ om en återstart av den inre marknaden inte leder till en försämring av arbetsrätt och sociala villkor. 9

10 4. Bättre konsumentskydd Konsumentfrågorna berör alla, men har ändå inte den framträdande plats i europadebatten som de förtjänar. Bra regler mot vilseledande marknadsföring och bristfälliga produkter är en rättvisefråga. Den som har hög utbildning och ekonomiska resurser klarar av att driva en process på egen hand, medan många andra behöver lagar och starka myndigheter för att inte bli lurade. Ralph Nader visade i USAhur det gick att bygga en stark politisk rörelse med konsumentfrågorna som bas. Sverige har kooperationen med sina rötter i arbetarrörelsen. Ändå behövs starkare initiativ på konsumentområdet. Här finns en outnyttjad politisk potential för de partier som har högst profil. På många områden, som internethandel, räcker det inte med nationell lagstiftning. EU har tidigare formulerat lagar om miniminivåer för konsumentskyddet, som höjt skyddsnivån även i Sverige. Numera är målet harmonisering mellan länderna. Det ändrar förutsättningarna. Ett dåligt EU-beslut kan försämra bytesrätten för köp i svenska affärer, på ett sätt som inte gällde tidigare. Därmed blir arbetet i EU ännu viktigare än tidigare. Möjligheterna att förbättra EU:s konsumentpolitik är goda. Det finns ett antal medlemsländer som kommit långt i sin egen lagstiftning, som Storbritannien, Frankrike, Tyskland och de nordiska länderna. Frågorna hör nära samman med den inre marknaden, och rätt hanterat kan förslag om bättre konsumentskydd få stöd även av dem som vill uppmuntra gränsöverskridande handel. EU-parlamentet är progressivt i många frågor och har antagit resolutioner som går att bygga vidare på. Fem möjliga initiativ: 1. Bättre konsumentskydd på finansmarknaderna Skuldsättningen har ökat kraftigt under det senaste decenniet. Det gäller både kortfristiga krediter och bolån. Finansmarknaderna har avreglerats genom en serie EU-beslut om en inre marknad för finansiella tjänster, men konsumentskyddet har inte hängt med. Den senaste finanskrisen visar vilka allvarliga effekter lånebubblor kan få, både för låntagarna och för ekonomin i stort. Utvecklingen är likartad i många europeiska länder, men regelverken är olika. Nationella krav om information i samband med till exempel bolån skiljer sig åt. Den aggressiva marknadsföringen för sms-lån och de problem som följt med den är särskilt utpräglad i de nordiska länderna. Finansmarknaderna är gränsöverskridande. Därför behövs bättre EU-krav om ansvarsfull utlåning. Direktivet om konsumentkrediter, som antogs 2008, behöver ses över och skärpas, bland annat när det gäller snabba lån. Kommissionen måste äntligen lägga fram sitt förslag om bolån (mortgages), framför allt för att införa minimiregler om den information som banker måste ge till sina kunder och säkerheter för lån i utländsk valuta. Den nya struktur av myndigheter som byggs upp i finanskrisens spår måste ha ett konsumentperspektiv. 2. Starkare digitala rättigheter Vi tillbringar alltmer av vår tid på nätet, men konsumentpolitiken har inte hängt med. EU behöver skärpa sina regler så att de ger samma skyddsnivå för digitala tjänster som för andra produkter. I dag är det till exempel svårare att reklamera ett dåligt fungerande datorprogram som man handlat på nätet än en trasig tv som man köpt i en affär. Ett fåtal multinationella bolag dominerar marknaden för telekommunikationer och kabel-tv. EU måste agera hårdare mot bristande konkurrens och missbruk av dominerande ställning. Klagomålen mot Com Hem i Sverige är en av många illustrationer till varför det behövs. Medborgarna behöver också ha ett bättre skydd av sina personuppgifter. Dels av integritetsskäl, dels därför att sådana data har ett ekonomiskt värde som inte kommer individerna till del men som används i företags reklamkampanjer, med mera. Konsumentaspekterna måste finnas med i EU:s översyn av sina dataskyddsdirektiv. 3. Hårdare regler mot oseriös marknadsföring TV-reklam och liknande nätreklam riktad till barn behöver förbjudas. Särskilda regler behövs för att minska konsumtionen av hälsofarlig mat. EU måste modernisera sin lagstiftning till att även omfatta nya former av reklam, till exempel det som kallas behaviour advertising (som riktad reklam beroende på vilka nätsajter man besökt), liksom kommersiellt utnyttjande av sociala medier och nätbaserade datorspel. 10

11 4. Tydligare märkning Det måste bli lättare att välja mat som är bra för hälsan och miljön. Därför behövs begripliga innehållsförteckningar på livsmedel. De senaste EU-besluten går inte tillräckligt långt. Märkningen av energiförbrukande produkter behöver förändras så att drivkraften att utveckla effektiv teknik ökar. EU:s så kallade eko-design-direktiv måste skärpas i samband med den beslutade översynen år 2012, så att fler miljöaspekter och produkter finns med. 5. Minskade hälsorisker Farliga kemikalier i leksaker, kosmetika och andra produkter måste bort genom översyn av befintliga direktiv, nya regler och en ambitiös tillämpning av kemikalielagen Reach. EU måste skärpa sina regler om tillsatser i livsmedel. De nya riktlinjer och direktiv om nanomaterial som kommissionen diskuteras måste omfatta hälsorisker. Sverige behöver också ta fram förslag inför den planerade översynen av produktsäkerhetsdirektivet, för att stärka skyddet av hälsa och miljö. 5. Motverka klimatförändringarna Mötet i Köpenhamn blev ett bakslag. EU hamnade vid sidan av när USA gjorde upp med Kina, Indien, Ryssland och Brasilien. Det var ett misslyckade för det svenska EU-ordförandeskapet, som gjort ett nytt klimatavtal till sin främsta målsättning. EU måste dra rätt slutsats efter motgången i Köpenhamn. Nu gäller det att höja ambitionerna och tempot i de internationella kontakterna, inte att sucka och dra sig tillbaka. Fortfarande är växthuseffekten den allvarligaste miljöfrågan. Klimatförändringarna påverkar många andra områden, som biologisk mångfald och havsmiljö. Krig och andra konflikter kan uppstå när extremt väder försvårar människors försörjning. Torkan i Sudan som bidrar till Darfurkonflikten brukar användas som ett sådant exempel. Klimatförändringarna kan också leda till fler miljöflyktingar. Sverige måste fortsätta att vara pådrivande för ett bra globalt avtal och för att Europa ska gå före. Vi har trovärdighet genom tidigare initiativ, många av dem ett resultat av rödgrönt samarbete. Klimatpolitiken har varit en framgångshistoria för EU. De politiska löftena från toppmöten är många, och går inte att backa från hur mycket som helst. Det är i sig en drivkraft för tuffare åtgärder på hemmaplan. Förmågan att få fram ett bra nytt klimatavtal är också ett test på den gemensamma utrikespolitiken och en första utmaning för den nye EU-presidenten och utrikesministern. 11 Fem möjliga initiativ: 1. Ett ambitiöst globalt klimatavtal Förhandlingarna måste återuppväckas efter fiaskot i Köpenhamn. Sverige behöver arbeta mer strategiskt för allianser mellan EU, Japan och progressiva u-länder. Det är en av uppgifterna för en starkare grön utrikespolitik i EU, ett område där Sverige bör lägga fram detaljerade förslag till den nya Höge Representanten. EU måste höja sina egna ambitioner och förstärka sina löften om resursöverföringar till u- länderna, dels genom att ange konkreta belopp även på längre sikt, dels genom tydliga förslag om utvecklingsfonder för tekniköverföring, dels fördelaktiga lån för miljöinvesteringar. Det behövs också underlag och ett pådrivande arbete för ett internationellt avtal om energieffektivitet, med krav på produkter som bilar och hushållsapparater, samt ett globalt system för att granska staternas arbete med energihushållning. 2. Koldioxidskatt och fungerande utsläppshandel Sverige var först i världen med en styrande koldioxidskatt. Nu gäller det att bygga upp stöd i EU:s medlemsländer för kommissionens aviserade förslag om en koldioxidkomponent i miniminivåerna på energiskatter. Systemet med utsläppshandel har problem. Sverige bör noga följa effekterna av de nyligen beslutade förändringarna och verka för en högre grad av auktionering av utsläppsrätterna.

12 Möjligheterna att köpa utsläppsrätter utomlands bör begränsas, till exempel genom att ge sådana certifikat ett lägre värde per ton koldioxid. Flyg- sjö- och vägtransporter bör få egna bubblor inom handelssystemet. Sverige bör också ta fram förslag om miljöskatter på flyget, inom Europa liksom globalt. 3. Klimatdirektiv med sektorsarbete Alla samhällsområden måste bidra om EU ska kunna nå sina mål om minskade utsläpp av växthusgaser. Sverige bör utforma förslag till ett bindande klimatdirektiv med riktlinjer för områden som energi, transporter och jordbruk samt rutiner för hur arbetet ska följas upp. Framsteg och bakslag i sektorerna bör utvärderas återkommande på EU:s vårtoppmöten. Den nya kommissionären Connie Hedegaard behöver få stöd i sina ambitioner att minska jordbrukets bidrag till växthuseffekten, och klimatsäkra alla EU:s investeringar i infrastruktur. Andra möjliga åtgärder inom energi och transporter beskrivs i kommande avsnitt av denna rapport. 4. Andra växthusgaser Sverige bör ta fram förslag till skärpta åtgärder inte bara mot utsläpp av koldioxid, utan också vad gäller andra ämnen som metan och ersättningsämnen för freoner. 5. Skydd av skog och andra kolsänkor Även om skogspolitik inte är ett område för EU, och inte bör vara det, så kan unionen göra mer till stöd för bevarandet av regnskogar och mot ohållbart utnyttjande av skog i andra delar av världen. Sverige bör utarbeta en plan för förstärkta åtgärder på detta område. Det kan också gälla andra kolsänkor än skog, till exempel möjliga åtgärder för att förhindra stora utsläpp av metan när frusen tundra tinar upp. 6. Ett grönare Europa Det stora intresset för klimatfrågorna har inneburit att övrig miljöpolitik hamnat en smula i skymundan. Ändå har utarmningen av biologisk mångfald liknande effekter på global utveckling och säkerhet som växthuseffekten. Utfiskning, nedhuggna regnskogar, jordbruksmark som försvinner allt sådant är farligt för den långsiktiga försörjningen av befolkningen och för ekosystemens motståndskraft mot yttre förändringar. Även andra miljöfrågor har stor betydelse. Konkurrensen om råvaror ökar om vi inte återvinner produkter på ett bra sätt och utvecklar ekonomin så att naturresurserna används mer effektivt. Smutsig luft i städerna orsakar tusentals dödsfall varje år också i Europa. Algblomning och döda bottnar i Östersjön är ett av många exempel på varför skyddet av havsmiljön måste bli bättre. Bröstmjölken till spädbarnen innehåller hundratals konstgjorda kemikalier, som vi vet alldeles för lite om. Så går det att fortsätta. EU har utvecklat en ambitiös miljöpolitik, men på senare tid har utvecklingen gått långsammare. Det finns till och med krafter som vill försämra dagens skyddsnivå, till exempel för att kunna bygga motorvägar genom naturreservat. Ett höjt tempo i EU:s miljöarbete ökar medborgarnas förtroende för unionen. Det är också nödvändigt att skärpa reglerna för att hänga med i den globala konkurrensen. Låga miljöambitioner är snarare dåligt för europeisk industri se på hur bilföretagens halkat efter sina japanska konkurrenter som tidigt satsade på elhybrider. EU är en ledande kraft i den globala miljöpolitiken, inte bara när det gäller klimat utan också i många andra frågor som biologisk mångfald, kemikaliekontroll och hantering av farligt avfall. Min rapport Gränslös miljö internationell miljöpolitik inför 2014 (Arbetarrörelsens tankesmedja 2008) beskriver hur EU:s globala arbete skulle kunna se ut de närmaste åren. Där finns en rad möjliga svenska initiativ när det gäller det internationella arbetet. Trovärdigheten globalt beror på hur mycket EU gör på hemmaplan. Sverige kan hjälpa till att öka ambitionerna på många miljöområdet. Fem möjliga initiativ: 1. Alla politikområden måste bidra till hållbar utveckling EU:s hållbarhetsstrategi ska ses över igen. Sverige bör driva på för bättre slutsatser än vad som blev resultatet av översynen år Det är också tid för en nystart för Cardiffstrategin, som ställde krav på i stort sett alla ministerråd 12

13 13 att ta fram miljöstrategier på sina ansvarsområden. Det går utmärkt att kombinera med förslag om ett klimatdirektiv där varje sektor redovisar handlingsprogram. Svenska myndigheter bör utarbeta bättre horisontella styrmedel som kan ingå i EU:s verktygslåda (strategiska miljökonsekvensbeskrivningar, indikatorer, gröna nationalräkenskaper, med mera). Det omfattande arbetet inom EU med operativa mål och uppföljning för att minska företagens administrativa börda är ett exempel att lära av, men med ett grönare innehåll. Miljöpartiets utmärkta förslag att alla olika EU-program, strukturfonder och kreditinstitut, exempelvis Europeiska investeringsbanken (EIB), ska ha tydliga klimatkriterier till grund för sina beslut bör utvecklas till att omfatta även andra miljöfrågor och vara något som Sverige driver inom EU. 2. Säkra den biologiska mångfalden EU-toppmötet i Göteborg år 2001 satte upp målet att stoppa förlusten av biologisk mångfald till år Det kommer inte att lyckas. EU:s miljöministrar har därför nyligen förskjutit tidpunkten till år En strategi för att nå dit ska läggas fram i år. Sverige bör aktivt bidra till en trovärdig handlingsplan för att nå dit. Förutom att värna hotade arter bör det handla om att gynna det som kallas ekosystemtjänster, naturens förmåga att bidra till matförsörjning, goda livsmiljöer och mycket annat. Strategin måste också visa hur EU kan minska sin negativa påverkan på biologisk mångfald i andra delar av världen till exempel genom ett stopp för utfiskningen utanför Afrikas kust. Utvecklingsländernas rätt till sina genetiska resurser är en central fråga som länge blockerat globala förhandlingar om biologisk mångfald. Amerikanska och europeiska läkemedelsföretag har till exempel starka intressen av att kunna använda växter som traditionellt använts mot sjukdomar. U-länderna vill inte att de multinationella företagen ska kunna äga sådana patent utan att ge ordentlig ersättning till de länder där växterna finns och där deras användningsmöjligheter upptäcktes. Detta är en av knäckfrågorna inför mötet med konventionen om biologisk mångfald i år. Sverige har skickliga experter på detta område men ämnet har inte varit tillräckligt prioriterat av den nuvarande regeringen. Sverige bör arbeta för att de samhällsekonomiska vinsterna av biologisk mångfald blir bättre kända, till exempel genom motsvarigheter till Stern-rapporten om klimatet. Det är även viktigt att motverka försöken att luckra upp EU:s nuvarande naturvårdslagstiftning, som Natura Jordbrukets och fiskets negativa påverkan på biologisk mångfald måste brytas. Sverige behöver snabbt lägga fram förslag om en grön omställning av jordbruket inför förhandlingarna de närmaste åren om en ny EU-politik. Kommissionens tämligen ambitiösa förslag om förändrad fiskepolitik måste få helhjärtat stöd och Sverige arbeta fram mer långtgående förslag med vetenskapliga bedömningar av vad ekosystemen tål som grund. 3. Skydda havsmiljön EU har beslutat om ett marint direktiv som måste omsättas i tillräckligt kraftiga åtgärder för att skydda haven. Östersjön bör pekas ut som pilotområde. och de projekt som länder åtagit sig att leda inom Östersjöstrategin måste snabbt bli verklighet och följas upp. Sverige bör föreslå en starkare roll för EU-kommissionen i denna utvärdering. Utsläpp från jordbruk och trafik till de känsliga haven måste begränsas ytterligare. Det behövs också kraftigare åtgärder mot utfiskning, farliga kemikalier och oljeolyckor. Miljön måste få en starkare roll i EU:s samarbete med Ryssland, och i den strategi för Arktis som EU arbetar med. Sverige bör knyta tätare kontakter med de EU-länderna som är mest berörda av en eventuell strategi för Donau-området och för Svarta Havet. 4. Bort med gifterna Sverige spelade en avgörande roll för en ny kemikalielagstiftning, Reach. Denna ska nu genomföras i praktiken, men det går för långsamt. Dessutom finns det olika tolkningar av centrala bestämmelser, som informationskraven för varor. Kemikalieinspektionen gör ett bra arbete, men de politiska insatserna måste förstärkas. Det är till exempel skandalöst att det går så trögt att identifiera särskilt farliga ämnen som ska avvecklas, som persistenta organiska miljögifter. Sverige bör också ta fram förslag inför kommissionens första femårsrapport om Reach år Då ska vissa av bestämmelserna ses över, medan det på andra punkter inte är planerat någon översyn förrän år Sverige bör verka för att förändringar sker så snabbt

14 som möjligt, så att det bland annat går lättare att förbjuda farliga ämnen även om de bara används i relativt små mängder. Texten om substitutionsprincipen, att byta farliga ämnen mot mindre farliga alternativ, måste skärpas. För en rad grupper av kemiska ämnen, till exempel de som liknar mänskliga hormoner, behövs särskilda strategier för utfasning och i vissa fall förbud. Det är också viktigt att informationskravet i direktivets artikel 33 blir tydligare. Översynen av denna artikel måste ske tidigare än det planerade årtalet Arbetet med att minska tungmetaller måste bli mer intensivt. Kemikalier i kosmetika, leksaker och andra produkter behöver kontrolleras bättre än idag. Användning av bekämpningsmedel måste minska och farliga produkter förbjudas. Hälso- och miljöeffekterna av nanoteknik är dåligt kända. Nye kommissionären Jan Potocnik öppnade vid EU-parlamentets utfrågning för ett särskilt direktiv om nanomaterial. Sverige bör ta fram förslag till hur sådana regler kan se ut. Det finns en risk att kemikaliefrågorna halkar ned på dagordningen efter att de mödosamma förhandlingarna om Reach slutligen kunde föras i hamn. Ett sätt att öka det politiska intresset kan vara att ta initiativ till en strategi för att få bort farliga kemikalier i varor, tillsammans med andra progressiva länder i EU och gärna i samspel med ambitiösa delstater i USA. 5. Kretslopp och hushållning med råvaror Den ekonomiska krisen har fått de senaste årens råvaruboom att avstanna, men orsakerna bakom finns kvar. Kinas snabba tillväxt ökar efterfrågan på mineraler och energikällor. Det råvarufattiga Europa kan få problem att försörja sin industri, något som den tyska regeringen redan tagit upp i Bryssel. Kommissionen arbetar med en råvarustrategi för EU, huvudsakligen från industripolitiska utgångspunkter. Sverige bör ta fram förslag till en grön råvarustrategi, där resurseffektivitet och återvinning spelar centrala roller. Den tidigare debatten om att öka effektiviteten med en faktor fyra eller tio måste återuppväckas. Här finns goda möjligheter att samarbeta med nye kommissionären Jan Potocnik, som pekat ut hushållning med naturresurser som en av sina huvudprioriteringar. EUkommissionen har gjort resurseffektivitet till ett av sina flagship initiatives i den nya Europa 2020-strategin Översynen av EU:s tematiska strategier för naturresurser och avfall år är viktiga. Sverige bör också lägga förslag om att förstärka EU:s avfallsdirektiv. Producentansvaret för miljöfarligt avfall måste skärpas och målen för återvinning av annat avfall höjas. 7. Stoppa diskrimineringen Alldeles för många människor blir sämre behandlade än andra på grund av sin hudfärg, sitt kön, sin ålder, sin sexuella läggning eller sitt funktionshinder. EU:s lagar har förbättrat reglerna om likabehandling, även i Sverige. Men mycket återstår i det praktiska arbetet, där skärpta bestämmelser ofta ställs emot påstådda kostnader för företag och offentlig sektor. Tuffare beslut mot diskriminering är viktigt för många människor i Europa. Sådana åtgärder borde också ingå i de ekonomiska strategierna. När individers kunskaper och arbetsförmåga inte används på grund av särbehandling förlorar hela EU på det. Ett starkare engagemang mot diskriminering kan också ge ökat stöd för EU bland människor som annars inte är så engagerade, till exempel i förorterna runt Europas storstäder där många upplever särbehandling på grund av utländskt klingande efternamn. Det är viktigt inte minst i en tid av islamofobi och risk för ökade motsättningar. Förutsättningarna borde vara goda att få fram nya förslag. Inom EU-kommissionen finns en självbild av att vara en institution för likabehandling. Den erfarna kommissionären Viviane Reding har fått i uppdrag att ansvara för medborgarnas rättigheter. Anti-diskriminering ingår i uppdraget. Det finns ett brett stöd i EUparlamentet, där liberaler tillsammans med röd-gröna partier ofta enas om rättighetsfrågor. Parlamentet har redan antagit resolutioner med krav på skärpningar av dagens lagstiftning. Fem möjliga initiativ: 1. Skärp dagens direktiv mot diskriminering De förhandlingar som pågår när detta skrivs kommer inte att ge tillräckligt bra resultat, sär- 14

15 skilt vad gäller särbehandling på grund av sexuell läggning och ålder. Nuvarande direktiv ska utvärderas år Sverige bör ta fram underlag för skärpning. Många blir särskilt illa behandlade därför att de till exempel är både homosexuella och muslimer. Reglerna mot sådan multipel diskriminering behöver skärpas. 2. Genomför rättighetsstadgan Lissabonfördraget gör det möjligt att ta nya steg för att garantera medborgarnas grundläggande rättigheter. En ny kommissionärspost har inrättats för detta område, med Viviane Reding som första innehavare. Hon är samtidigt vice ordförande i kommissionen och presenterade en ambitiös dagordning under sin utfrågning i EU-parlamentet. Kommissionen har utlovat ett meddelande under år 2010 om EU:s politik för grundläggande rättigheter. Samtidigt är det viktigt att bevaka så att EU:s aviserade strategi för inre säkerhet respekterar grundläggande rättigheter och inte pekar ut särskilda grupper i befolkningen. Sverige kan ta fram förslag om till exempel asylsökandes rättigheter, pensionsrättigheter för homosexuella personer som lever tillsammans, åtgärder mot hatbrott, rasism, antisemitism och islamofobi. 3. Stärk rättigheterna för tredjelandsmedborgare Många personer i EU saknar medborgarskap i det land där de lever sedan många år. Trots att EU sedan länge har politiska mål om starkare rättigheter för dessa personer (till exempel från toppmötet i Tammerfors år 1999) har det gått för långsamt att genomföra ambitionerna i praktiken. Sverige bör se till att tempot i detta arbete höjs. 4. Åtgärder mot strukturell diskriminering Utöver skärpta regler mot diskriminering av individer behöver EU också en bättre politik för social sammanhållning. Bostadssegregation behöver motverkas, barriärerna och utslagningen på arbetsmarknaden måste minska, skolorna ska klara att ge alla barn goda livschanser, klasskillnaderna i hälsa måste minska. Till stor del faller åtgärderna inom medlemsländernas ansvarsområde, men EU bör använda sin öppna samarbetsprocess för att sätta upp fler gemensamma mål för social sammanhållning, och jämföra hur medlemsländerna agerar för att bryta den strukturella diskriminering som sker av människor med utländsk bakgrund, funktionshinder, etc. Sverige bör utarbeta förslag om hur detta kan ske. 5. Inför en lag mot genetisk diskriminering Den snabba tekniska utvecklingen har gjort det möjligt att kartlägga människors arvsmassa på ett nytt sätt. Arbetsgivare, försäkringsbolag och andra kan särbehandla på grund av risk för sjukdom eller annan genetisk information. Nationella lagar mot sådan diskriminering skiljer sig mycket åt inom EU samtidigt som unionen utvecklar en inre marknad för finansiella tjänster, med mera. Den amerikanska kongressen har antagit en lag mot genetisk diskriminering. Sverige bör verka för ett liknande beslut på EU-nivå. 8. Jämställdhet Sverige har tidigare drivit frågor om kvinnors rättigheter och jämställdhet med stor kraft i EU. Tempot i arbetet har avtagit under den senaste mandatperioden. Carl Bildts ointresse för att ta upp frågor om kvinnors rättigheter som en del av utrikespolitiken är ett sådant exempel. Visserligen tog Fredrik Reinfeldt upp jämställdheten på EU-toppmötet i mars 2010, men det var senkomna ansträngningar som gav otillräckligt resultat. Det finns starka strukturer som hindrar framsteg. Fortfarande dominerar till exempel män i mörka kostymer bilderna på EU:s toppmöten. Margot Wallström har rätt när hon kräver fler kvinnor på ledande positioner. Ändå finns det goda förutsättningar att lyfta framfrågorna i EU. Moderniseringen i södra Europa har breddat stödet för kvinnors rättigheter. I dag är Spanien ett av de mest pådrivande länderna. Zapateros socialistregering har gjort jämställdhet till en av sina främsta prioriteringar under det nuvarande EU-ordförandeskapet. Det finns politiska förutsättningar för en progressiv svensk regering att bygga allianser 15

16 med många andra länder, även om konservativa länder som Polen och Malta försöker bromsa arbetet. Allt fler beslutsfattare inser jämställdhetens betydelse för ekonomisk utveckling. Det gäller att omvandla det intresset till praktisk politik, som Sverige gjort tidigare i arbetet med EU:s Lissabonstrategi för jobb och tillväxt. De mål för barnomsorg som Göran Perssons regering fick in kan till exempel förbättras och stå som förebild för liknande mål på andra områden, som äldreomsorg. Jämställdhetsarbetet behöver löpa på två spår. Det ena brukar kallas mainstreaming, att få in jämställdhetsaspekter i alla politikområden. Det andra spåret är att gradvis förbättra regler och andra verktyg på specifika områden. De rödgröna partierna har mycket gemensamt i arbetet för jämställdhet och kvinnors rättigheter. Det borde därför finnas goda förutsättningar att ta fram underlag och strategier som kan påverka EU. Fem möjliga initiativ: 1. Jämställdhet i alla politikområden Arbetet för mainstreaming måste få större kraft. Det handlar om bättre redskap, men framför allt om politisk vilja. Sverige bör driva på arbetet med jämställdhetsanalyser av nya förslag, inklusive EU:s budget. EU behöver bättre indikatorer och statistik, bland annat om kvinnor i olika samhällsgrupper (till exempel migranter). Det Europeiska jämställdhetsinstitutet i Vilnius måste få en central roll. Den politiska viljan kommer att visa sig i arbetet med EU:s framtida politik för jobb och tillväxt. Sverige bör verka för att jämställdhet mellan kvinnor och män blir en viktigare del av EU:s 2020-strategi och får en starkare ställning i det årliga arbetet med sysselsättningsstrategin. Ett annat centralt område är att ta fram svenska förslag om hur EU kan bidra till bättre arbetsvillkor på områden med stor andel kvinnor, som vård och omsorg liksom detaljhandel och restaurangnäring. Arbetsmiljöreglerna har hittills till stor del utgått från traditionella industriarbetsplatser. Den demografiska utvecklingen i Europa kommer att påverka kvinnors möjligheter. Det finns ett tryck från många håll: på välutbildad arbetskraft, på barnaföderskor, barnavårdare, gratis äldreomsorg. Kraven på kvinnorna går inte ihop. De rödgröna partierna behöver ut- 16 forma förslag i EU:s 2020-strategi som gör det möjligt att förena yrkesliv, barn och omsorg om äldre anhöriga. Bättre barnomsorg måste vara en del av EU:s strategi för jobb och tillväxt. Medlemsländerna behöver i ett första steg nå de mål som EU redan satt upp. Dessutom behövs nya mål för kvaliteten i barnomsorgen. Sverige bör ta fram förslag om liknande mål för äldreomsorgen, inte minst med tanke på att kvinnor ofta tar stort ansvar för äldre anhöriga. 2. En bättre handlingsplan för jämställdhet EU:s nuvarande färdplan tar slut detta år. Spaniens socialistregering vill ta fram en ny strategi för jämställdhet för perioden EU-kommissionen arbetar också med underlag för strategin, med Viviane Reding som ansvarig kommissionär. Sverige bör snabbt lägga fram förslag som kan göra strategin till en verklig aktionsplan med konkreta åtgärder och tillräcklig budget. En möjlighet kan vara att också förnya den jämställdhetspakt som EU tidigare tagit fram. Bland annat måste EU få fram tuffare åtgärder mot löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Både Spanien och det kommande belgiska ordförandeskapet vill driva på detta under år EU kan också göra mer för att underlätta gemensamt föräldraansvar. Minimireglerna om föräldraledighet behöver skärpas, bland annat genom förlängd mammaledighet efter förlossningen och bättre möjligheter för papporna att vara hemma med barn. Vad som är bästa strategin för att nå dit beror på förhandlingarna i ministerrådet under detta år om kommissionens nuvarande förslag. Den nya strategin för jämställdhet behöver innehålla mer om männens roll, bland annat om hur de kan ta ett ökat ansvar för barnen under deras uppväxt och för hushållsarbetet, hur pojkars studieprestationer i grundskolan kan bli bättre, hur män kan bli mer aktiva i samhällets jämställdhetsarbete. EU-kommissionen har nyligen publicerat en stadga om europeiska kvinnors rättigheter. Sverige behöver bidra till att stadgan leder till verklig förändring och inte bara blir tjusiga ord. 3. Motverka mäns våld mot kvinnor Detta är också en av Spaniens prioriteringar som EU-ordförande. Zapateros regering vill bland annat inrätta ett Center för övervakning

17 av våld mot kvinnor. Även Viviane Reding lyfte vid utfrågningen i EU-parlamentet fram detta område som en av sina viktiga prioriteringar. Hon ville förbättra samordningen mellan EU:s olika instrument: lagstiftning, ekonomiskt stöd, utrikespolitik, med mera. Viviane Reding lovade bland annat större insatser för stöd till brottsoffer och för särskild polisutbildning om våld mot kvinnor. Sverige kan bidra till att arbetet blir framgångsrikt. Anita Gradin såg på 1990-talet till att EU fick ett särskilt program för att motverka våld mot kvinnor, Daphne. Det har gradvis utvecklats och nått bra resultat. Sverige bör nu driva på för ett ännu mer omfattande Daphne-program. EU och medlemstaterna kan göra mer för att stödja de många initiativ som kvinnoorganisationer tagit. Eva-Britt Svensson (V) är pådrivande i EU-parlamentet för detta. Sverige kan också stödja initiativ som det spanska förslaget att ett besöksförbud utfärdat i ett medlemsland ska gälla i hela EU, liksom krav på att medlemsländerna erbjuder utsatta kvinnor skydd mot hot. Dessutom bör Sverige arbeta för att fler länder kriminaliserar sexköp, och för hårda effektiva regler mot sexslavhandel. Internationellt behöver Sverige se till att FNresolutionerna 1325 och 1820 om våld mot kvinnor i väpnande konflikter genomförs på ett kraftfullt sätt. EU måste stödja Margot Wallström i hennes nya viktiga uppdrag. 4. Fler kvinnor på ledande positioner Sverige måste aktivt verka för att förändra dagens manliga maktstrukturer, till exempel genom att lansera kvinnliga kandidater till högre tjänster inom EU inklusive den nya gemensamma utrikestjänsten. Sverige bör också ha ett sådant perspektiv när EU ska driva europeiska kandidater till internationella toppjobb, till exempel i FN. Många av reglerna för aktiebolag sätts numera på EU-nivå. Det finns skäl att utreda minimibestämmelser om jämn könsrepresentation i bolagsstyrelser. 5. Internationellt pådrivande Kvinnors rättigheter måste återigen bli en central del av svensk utrikespolitik. Det handlar om traditionella utrikesrelationer med andra länder, men också om bistånd, handel, och kvinnors ställning i väpnade konflikter. En ny svensk utrikesminister bör arbeta nära EU:s höga representant Catherine Ashton för att lyfta fram dessa frågor. Sverige måste till exempel driva på för att säkerställa kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter, som rätten till abort. Progressiva regeringar får inte acceptera att länder som Polen och Malta blockerar EU:s position i internationella förhandlingar eller försöker hindra EU att ge bistånd till projekt som värnar kvinnors rättigheter. EU får inte backa från den linje Europa hade vid Beijingkonferensen för 15 år sedan utan måste istället göra mer. Om enskilda länder blockerar en gemensam EU-position måste Sverige ta egna initiativ tillsammans med likasinnade regeringar. Detta område är inte vad som brukar kallas unik kompetens för EU. Går det inte att komma överens med Polen är det bättre att ett stort antal progressiva EU-länder agerar tillsammans utan krav på att alla i EU ska vara med. Sverige bör också använda Beijingdeklarationens formuleringar om rätten till vård efter abort och om förbud mot sanktioner mot kvinnor som väljer abort internt i EU för att sätta press på länder som Polen, Irland och Malta. 9. Hållbara transporter Det behövs en bättre transportpolitik för att klara miljömålen och visionen om ett Europa i sammanhållning. Koldioxidutsläppen från trafiken stiger och motverkar minskningar på andra områden. Förbindelserna över gränserna är fortfarande bristfälliga, inte minst i östra Europa. Lastbilar köar sig fram genom centrala Europa i en trafikinfarkt som hotar både miljön och ekonomin. De gränsöverskridande transporterna ökar särskilt snabbt. Därmed blir åtgärder på EU-nivå ännu viktigare, liksom att agera globalt med EU som verktyg. Sverige har gjort insatser tidigare för bättre trafiksäkerhet, utveckling av informationsteknik och ett mer miljöanpassat transportsystem. Tempot har saktat av under de senaste åren. Ändå finns det goda förutsättningar för nya initiativ. 17

18 Det politiska trycket i klimatfrågorna kräver förändringar av trafiken. Dålig luft i storstäderna är ett starkt skäl att förbättra kollektivtrafik och skärpa avgaskrav. Den kommande förhandlingen om EU:s långtidsbudget gör det möjligt att omfördela pengar till investeringar som minskar transportsektorns utsläpp och gör kommunikationerna mer effektiva. Investeringar i ny teknik är dessutom nödvändiga för att Europa ska klara sig i den globala konkurrensen se på bilindustrin och utvecklingen av snabbtåg, för att ta två exempel. Fem möjliga initiativ: 1. Ett hållbart transportsystem Miljöhänsyn, resurshushållning och social sammanhållning måste spela en större roll i EU:s framtida transportpolitik. Ett bättre svenskt underlag bör snabbt tas fram inför EU-kommissionens kommande vitbok, med konkreta förslag bland annat på miljöområdet. Samma sak gäller den strategi för minskad klimatpåverkan från transporter, som Connie Hedegaard utlovade i EU-parlamentets utfrågning. Det svenska underlaget bör innehålla tydligare förslag om ekonomiska styrmedel, satsningar på järnväg, miljövänligare flyg och sjöfart samt skärpta krav för att driva fram ny grön teknik. Det behövs gemensamma initiativ för offentlig upphandling av miljöfordon, liksom krav och stöd till fungerande distributionsnät för alternativa drivmedel och trovärdig hållbarhetsmärkning av förnybara bränslen. En pådrivande arbete bör inledas redan nu inför översynen av EU:s krav om bränsleförbrukningen för personbilar. Sverige bör också utarbeta förslag om hur EU ska bli en starkare aktör globalt för hållbara transportsystem, bland annat inom ICAO (flyg) och IMO (sjöfart). En angelägen fråga är hur dessa organisationer ska reformeras, eftersom arbetet i ICAO och IMO ofta går trögt. Samarbetet med länderna i EU:s nätverk, bland annat inom grannskapspolitiken, är också viktigt. 2. Offensiv för trafiksäkerhet Det behövs en ny kraft i arbetet för att minska antalet döda och skadade i olyckor. Förslaget om alkolås behöver lyftas fram igen. För att nå en samsyn behövs breda kontakter med ett stort antal medlemsländer, liknande det som Sverige tidigare gjort på andra områden som försurning. Regering, myndigheter och ideella organisationer behöver samarbeta kring seminarier, nätverksbygge och bra information i de länder där det är särskilt viktigt att stärka opinionen för skärpa trafiksäkerhetsåtgärder inom EU. Det bör ske snabbt för att kunna påverka de nya strategiska riktlinjer för trafiksäkerhet som kommissionen planerar. Sverige bör också ta mer aktiv del i diskussionerna om EU-regler för trafikbrott som har gränsöverskridande dimensioner. Bättre tillämpning av reglerna om vilotider och färdskrivare är ett annat viktigt område. 3. Minimivillkor för chaufförer och andra anställda Det är orimligt att en så stor del av vägtransporterna utförs av utländska åkare med dåliga arbetsvillkor för chaufförerna. Sverige bör arbeta för tydliga minimikrav som måste följas oavsett i vilket land transporterna sker, i linje med de rödgröna partiernas gemensamma reservation i riksdagens trafikutskott hösten Det är särskilt viktigt i ljuset av reglerna om cabotage, rätten att utföra inrikestransporter i andra länder än det där åkaren är registrerad. Den nye kommissionären Siim Kallas antydde i sin utfrågning med EU-parlamentet öppenhet för att lägga fram förslag om bättre arbetsvillkor på detta område. 4. Modern järnväg och annan kollektivtrafik Europa behöver ett snabbtågsnät där nationella system kopplas samman bättre och det sker gemensamma investeringar för att underlätta resor över gränserna. Det är viktigt inte minst för länder som ligger en bit ifrån de mest befolkningstäta områdena, till exempel för Sverige. Sådana projekt måste prioriteras högre i arbetet med transeuropeiska nätverk, TEN. En större andel av pengarna i EU:s strukturfonder och liknande instrument behöver gå till järnvägssatsningar. En möjlig väg är att öronmärka en viss del av strukturfonderna för klimatåtgärder, inklusive järnvägsinvesteringar. Den nye kommissionären Siim Kallas var öppen för en europeisk infrastrukturfond under sin utfrågning i EU-parlamentet och ville satsa mer på järnvägar och övrig kollektivtrafik. Dessutom måste det politiska trycket öka på standardisering och samordning av nationella system. Att köpa tågbiljett genom flera länder ska vara lika enkelt som att boka flyg på nätet. Det behövs också en bättre samordning av lagstiftning, signalsystem, tidtabeller, trafikinformation, standard på vagnar, med mera. 18

19 Kollektivtrafiken fungerar bra i många europeiska städer, sämre i andra. Investeringar i moderna spårvagnar, miljövänliga bussar, itsystem, med mera, ger både miljöbättringar och globala konkurrensfördelar. Även på detta område bör fler satsningar kunna delfinansieras över EU-budgeten än i dag. 5. Gröna godstransporter Att öka andelen spårburna varutransporter är bra både för miljön och för ekonomin. Dagens lastbilsköer är ett samhällsekonomiskt slöseri. Även på detta område behövs större investeringar och bättre samordning mellan EU:s medlemsländer. Det handlar bland annat om mer effektiva godskorridorer och kombiterminaler. Prissättningen är också viktig. Sverige bör snabbt lägga fram förslag om EU-lagstiftning som gör det möjligt för enskilda länder att gå längre med kilometerskatt och liknande styrmedel än i dagens direktiv. Det kräver lyhördhet gentemot EU-parlamentet, som haft liknande tankar i en resolution, och ett brett förankringsarbete i medlemsländerna. Belgiens ordförandeskap hösten 2010 blir viktigt för detta arbete, eftersom landet vill försöka nå en kompromiss om översynen av det kontroversiella eurovinjett-direktivet. Sverige bör också stödja och driva på kommissionens arbete med en koldioxidkomponent i minimiskatterna på drivmedel, som successivt bör höjas. Den nya klimatkommissionären Connie Hedegaard har lovat att snabbt lägga fram förslag om lastbilars bränsleförbrukning. Sverige bör dra nytta av att Scania och Volvo ligger långt framme i den tekniska utvecklingen, och driva på för tuffa krav på tunga fordons koldioxidutsläpp, istället för att bromsa de kommande kraven. 10. Förnybar energi Värme och el har blivit säkerhetspolitik på hög nivå. De avbrutna gasleveranserna till centraleuropa i januari 2009 skakade om beslutsfattarna i EU. Det ökade drivkrafterna till effektivisering och utveckling av förnybar energi. Samtidigt har EU:s energipolitik för första gången fått en tydlig rättslig grund genom artikel 194 i Lissabonfördraget. Det har skett mycket i EU:s energipolitik på senare år, men det finns fler initiativ att ta. Energipolitiken är avgörande för att klara målen om minskade koldioxidutsläpp, ökad användning av alternativa bränslen och bättre energihushållning. Sverige har stor trovärdighet och möjlighet att påverka, till exempel innehållet i den aktionsplan för åren som kommissionen tänker lägga fram. Förutsättningarna för nya initiativ är goda. Utöver säkerhetspolitik och miljömotiv kan nya energilösningar öka konkurrenskraften globalt. Om Europas agerar för långsamt kommer utvecklingen istället att styras av Japan, USA och snabbväxande ekonomier som Kina, Indien och Sydkorea. Vissa åtgärder, som energieffektivisering, kostar inte särskilt mycket och kan ge snabba samhällsekonomiska vinster. Det finns ett politiskt tryck i EU för en gemensam energiutrikespolitik, som i första hand gäller leveranssäkerhet, men som också skulle kunna användas för att påverka andra länder att spara energi och utveckla förnybara alternativ. Dessutom har energitjänsterna stor betydelse i medborgarnas vardag. Avregleringarna har betytt lägre priser, men också gjort det svårare att vara konsument. Konkurrensen på energimarknaderna är ofta dålig. I de länder där marknaden tidigt fick stort spelrum, som USA och Storbritannien, finns nu farhågor om kapacitetsbrist därför att privata företag inte investerar tillräckligt. En liknande situation kan uppstå i Europa, inte minst på grund av den snabba ökningen av elförbrukande utrustning i södra Europa. Energinäten i Europa är dåligt sammankopplade, vilket ökar riskerna. Fem möjliga initiativ: 1. Högre tempo i energieffektiviseringen Den förra EU-kommissionen lade fram en handlingsplan för hushållning med energi som fick stöd i allmänna ordalag men som vattnades ur av medlemsländerna. Den blivande kommissionären Günther Oettinger lovade under utfrågningen med EU-parlamentet en ny fokuserad plan för energieffektivitet. Sverige bör snabbt lägga fram förslag om vad den kan innehålla och bygga allianser bland medlemsländerna för en stark handlingsplan. 19

20 Bland annat bör Sverige verka för att målet om 20 procent högre energieffektivitet görs juridiskt bindande för medlemsländerna och för att alla regeringar lämnar in trovärdiga planer för att nå detta mål. Det behövs också tuffare åtgärder. Krav på energisnåla produkter tas idag successivt fram i enlighet med det så kallade ekodesign-direktivet, men arbetet går för långsamt. Sverige bör bidra till ett högre tempo, bland annat genom ökade resurser till Energimyndighetens arbete på detta område. Direktivet om byggnaders energiprestanda måste genomföras effektivt samtidigt som hårda krav vid renoveringar tas fram inför en ny version av reglerna. Det behövs också krav som driver på utvecklingen av intelligenta elmätare och styrsystem, och information till konsumenterna som ger dem bättre möjlighet att påverka sin energiförbrukning. Energitjänstdirektivet behöver ses över. Målen för bilars bränsleförbrukning behöver skärpas i översynen av det aktuella direktivet. 2. Koppla ihop energinäten Östersjöländernas samarbete och den nordiska elmarknaden är exempel på hur det kan gå till. José Manuel Barroso har utlovat fler förslag. EU-kommissionen förbereder ett strategiskt initiativ om infrastrukten för energi. Sammankoppling av nät bör ha hög prioritet i arbetet med transeuropeiska nätverk (TEN). Sverige bör utarbeta krav på hur samarbetet ska se ut så att det också gynnar förnybar energi. Det gäller till exempel förslagen om hur det ska bli lättare att mata in vindkraft på elnätet för mindre producenter. Kommissionären Oettinger har visat intresse för sådana investeringar, till exempel i supernät. Sverige bör också ta fram förslag om hur den tekniska utvecklingen av smarta elnät bäst kan användas för ett hållbart europeiskt energisystem. 3. Bättre ekonomiska styrmedel Sverige var först i världen med en styrande koldioxidskatt. Nu behövs en strategi för att nå beslut om EU-kommissionens kommande förslag om att energibeskattningen ska ha en komponent som beräknas på koldioxidutsläppen. Det kräver ett pådrivande arbete i många medlemsländer, inte minst i Storbritannien och Polen. Sverige måste också ligga i framkant i debatten om utsläppshandelns brister. Det är särskilt aktuellt efter misslyckande på klimatmötet i Köpenhamn, som skapat ytterligare turbulens på marknaden för utsläppsrätter och gjort det svårare att nå prisnivåer som verkligen stimulerar förnybar energi. 4. Reservkapacitet EU-ländernas beroende av rysk gas har uppmärksammats mycket, och det är viktigt att gå vidare med lager av naturgas och med alternativa leverantörer till exempel i Nordafrika. Däremot har mindre intresse ägnats åt risken för elavbrott när avregleringen leder till att färre producenter investerar i spetskapacitet, som bara behövs i extrema situationer. När den ekonomiska tillväxten åter tar fart är risken att EU hamnar i en liknande situation som Kalifornien gjort tidigare och som Storbritannien nu är på väg in i. Avreglerade energimarknader klarar inte att få fram tillräcklig reservkapacitet på egen hand. Klimatförändringarna kan bidra till ytterligare påfrestningar, till exempel när temperaturerna stiger i södra Europa samtidigt som ännu fler skaffar luftkonditionering. Sverige bör ta initiativ till EU-beslut för att säkerställa elförsörjningen även vid särskilt kalla vintrar och heta somrar. 5. Snabbare utveckling av förnybar energi EU-besluten om hur medlemsländerna ska öka andelen alternativa energikällor måste följas upp ordentligt. Sverige bör föreslå bättre utvärdering och åtgärder mot länder som inte är på väg att uppfylla sina mål. Konkurrensvillkoren för grön el behöver förbättras, genom investeringar och reformer som underlättar transporten av sådan el, och genom certifikatsystem på EU-nivå liknande det svenska. EUländernas investeringar för tillväxt bör ha en grönare profil, där förnybar energi spelar en stor roll. Direktivet om kraftvärme behöver ses över. Sverige kan också driva på för snabbare beslut om ekologiska kriterier för förnybara bränslen, till exempel biodrivmedel. 20

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

EU-kritiker som inte är till salu. Jöran Fagerlund

EU-kritiker som inte är till salu. Jöran Fagerlund EU-kritiker som inte är till salu Jöran Fagerlund 1989 Blev medlem i KU och VPK Supervalåret 2014 Besegra Reinfeldt två gånger. Få fler medlemmar. Samma politik i Sverige som i EU. Inte till salu. Mobilisera

Läs mer

Valet mellan människa och marknad

Valet mellan människa och marknad DA GRANSKAR Valet mellan människa och marknad Den svenska modellen är bra, säger regeringen hemma i Sverige. Men i EU-parlamentet tycker det blå laget att lika villkor för lika arbete är ett hinder mot

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män Jämställdhet, solidaritet, handling Kampen för kvinnors

Läs mer

AER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt

AER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt AER Sverige 15 april 2011 Linnéa Lundström Fredrik Åstedt Prioriterade EU-frågor för SKL 2011 - Reformen av EU:s budget och sammanhållningspolitik - Europa 2020-strategins genomförande - Nylanseringen

Läs mer

Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO

Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO Den inre marknaden och arbetskraftens rörlighet Miljökrav och sociala krav (Artikel 18.2 OU) Artikel 18

Läs mer

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

EU på 10 minuter 2010

EU på 10 minuter 2010 EU på 10 minuter 2010 1 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende Innehåll EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende 1 Från kol och stål till en inre marknad EEG (Romfördraget) Euratom 1958 Gemensam

Läs mer

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU ! eu-upplysningen EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? Hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FAKTABLAD FRÅN EU-UPPLYSNINGEN

Läs mer

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete 2015 Europaåret för utvecklingssamarbete vår värld vår värdighet vår framtid 1 2015 är ett avgörande år för det globala utvecklings samarbetet. Millenniemålen från 2000 ska uppnås och nya globala utvecklingsmål

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda 2030 Finansdepartementet, Utrikesdepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 739 Meddelande från

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson EU och arbetsrätten EU:s regler om arbetstagare m.m. Per-Ola Ohlsson Unionsfördraget Grundläggande och övergripande bestämmelser EUF art. 2 Unionens värden EUF art. 3 Art. 3.2 Fri rörlighet för personer

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS)

Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS) Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS) Miljöbalksdagarna 2013 Hans Bergman Climate Action Röd tråd - EU ETS är en viktig del av EUs klimatpolitik. - Omtyckt och mindre omtyckt; kommer

Läs mer

ARBETSMILJÖ RÄTTSLIG GRUND MÅL RESULTAT

ARBETSMILJÖ RÄTTSLIG GRUND MÅL RESULTAT ARBETSMILJÖ Allt sedan 1980-talet har en bättre arbetsmiljö varit en viktig fråga för EU. EU-lagstiftningen har infört normer för minimiskydd för arbetstagare, men den lagstiftningen förbjuder inte EU-länder

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 18.9.2009 B7-.../2009 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågorna för muntligt besvarande B7-.../2009 och B7-.../2009 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen

Läs mer

Med sikte på framtiden

Med sikte på framtiden Med sikte på framtiden inspirationstexter extrakongress 17 18 mars 2007 i Stockholm Med sikte på framtiden Socialdemokratin är en folkrörelse på demokratins grund. Partiets politiska vision för samhället

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 I/A-PUNKTSNOT från: Generalsekretariatet till: Coreper/rådet Föreg. dok. nr:

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden:

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: maj 2014 Detta är årets femte rapport om bevakning och påverkan av de prioriterade områdena för Stockholmsregionens Europaförening 2014. Innehållsförteckning

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Välkomna till EUkommissionen! Charlotte Haentzel EU-kommissionen i Sverige

Välkomna till EUkommissionen! Charlotte Haentzel EU-kommissionen i Sverige Välkomna till EUkommissionen! Charlotte Haentzel EU-kommissionen i Sverige Upplägg EU-kommissionens roll EU:s väg ur krisen Europa 2020 EU:s budget Tre nyckelaktörer Europeiska kommissionen främjar gemensamma

Läs mer

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Olle Ludvigsson Europaparlamentariker Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Internationellt och europeiskt klimatarbete 1) 2) 3) Internationell klimatpolitik: Baksmälla efter Köpenhamn - hur går man

Läs mer

KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors kandidater Europaparlamentsvalet 7 juni 2009

KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors kandidater Europaparlamentsvalet 7 juni 2009 KVINNORNAS EUROPA S-kvinnors kandidater Europaparlamentsvalet 7 juni 2009 Kvinnornas Europa S-kvinnors kandidater Den 7 juni 2009 är det val till Europaparlamentet. Det är ett viktigt val och vår chans

Läs mer

15375/16 ck/ab 1 DRI

15375/16 ck/ab 1 DRI Europeiska unionens råd Bryssel den 9 december 2016 (OR. en) 15375/16 NOT från: till: POLGEN 163 INST 521 CODEC 1849 PE 119 Ständiga representanternas kommitté (Coreper II) Rådet Föreg. dok. nr: 15145/16

Läs mer

Lagstiftningsöverläggningar

Lagstiftningsöverläggningar Kommenterad dagordning Rådet 2016-03-07 Statsrådsberedningen EU-kansliet Allmänna rådets möte den 15 mars 2016 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftningsöverläggningar 2. (Ev.)

Läs mer

5 röster för Europa. 5 röster för Europa Publicerad på Nya Moderaterna (http://www.moderat.se)

5 röster för Europa. 5 röster för Europa Publicerad på Nya Moderaterna (http://www.moderat.se) En förutsättning för ett bra val är att vi är många som är aktiva. I Europavalen har valdeltagandet traditionellt sett varit lågt vilket innebär att det parti som fått flest sympatisörer att gå och rösta

Läs mer

För ett socialdemokratiskt Europa

För ett socialdemokratiskt Europa För ett socialdemokratiskt Europa Foto: Imagine/Peter Berggren Jan Andersson Ledamot för Socialdemokraterna i Europaparlamentet De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Imagine/Jerry Bergman

Läs mer

Stockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla.

Stockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla. Stockholm 2014-05-21 Rättvisa villkor. För alla. 2(8) Rättvisa villkor. För alla. Femton år med ett högerdominerat styre har slagit hårt mot EU. Europa halkar efter. Arbetslösheten har skjutit i höjden,

Läs mer

Resolution R.2. Kollektivavtal

Resolution R.2. Kollektivavtal EPSU:s 7:e congress, 14-17 juni 2004, Stockholm Europeiska Federationen för offentliganställdas Förbund rue Royale, 45 1000 Brussels Tel. : 32 2 250 10 80 Fax : 32 2 250 10 99 E-mail : epsu@epsu.org Website:

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM120. Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM120. Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter 2018-2022 Kulturdepartementet 2016-08-23 Dokumentbeteckning KOM (2016) 442 Förslag till rådets beslut om inrättande

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU

EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU IP/11/355 Bryssel den 23 mars 2011 EU stärker medborgarnas rätt till konsulärt skydd och stöd i länder utanför EU Under nödsituationer och kriser, såsom de som inträffat i Japan, Libyen och Egypten, har

Läs mer

Europa Anne Graf

Europa Anne Graf Europa 2020 Anne Graf Fler jobb i ny EU- strategi Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande Ny tillväxt- och sysselsättningsstrategi

Läs mer

Naturskyddsföreningens granskning inför valet till Europaparlamentet 2014

Naturskyddsföreningens granskning inför valet till Europaparlamentet 2014 Svenska kandidater till Europaparlamentet i valet 2014 Stockholm den 18 februari 2014 Naturskyddsföreningens granskning inför valet till Europaparlamentet 2014 Naturskyddsföreningen bedriver ett omfattande

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV A7-0041/8. Ändringsförslag. Marina Yannakoudakis för ECR-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV A7-0041/8. Ändringsförslag. Marina Yannakoudakis för ECR-gruppen 7.3.2012 A7-0041/8 8 Punkt 9 9. Europaparlamentet uppmanar rådet att gå vidare med parlamentets ståndpunkt om en ändring av direktivet om mammaledighet, framför allt när det gäller ersättning till kvinnor

Läs mer

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik

Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik P5_TA(2003)0471 Asyl och migration: insamling och analys av gemenskapsstatistik Europaparlamentets resolution om kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om en handlingsplan för insamling

Läs mer

Makten är din! Glynnis Jones/Shutterstock.com. EU-valet på 5 minuter

Makten är din! Glynnis Jones/Shutterstock.com. EU-valet på 5 minuter Makten är din! Glynnis Jones/Shutterstock.com EU-valet på 5 minuter Europeiska unionen 2014 - Europaparlamentet Vad är Europaparlamentet? Europaparlamentet är världens enda gränsöverskridande parlament

Läs mer

Nyhetsbrev om inre marknaden

Nyhetsbrev om inre marknaden NR. 7 Inre marknadsenheten 2004-06-04 Richard Rosengren Nyhetsbrev om inre marknaden Detta nyhetsbrev redogör kortfattat för vad som händer och har hänt på den inre marknaden. Det är indelat i tre delar:

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Grönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet?

Grönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet? MEMO/10/302 Bryssel den 7 juli 2010 Grönbok om pensioner Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? En åldrande befolkning sätter press på pensionssystemen i EU eftersom vi nu lever längre

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Vad har EU med vård och omsorg att göra?

Vad har EU med vård och omsorg att göra? Vad har EU med vård och omsorg att göra? Varje EU-land bestämmer hur den egna vården, omsorgen och socialtjänsten ska utformas, organiseras och finansieras. Men inom hälso- och sjukvården och på folkhälsoområdet

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 15.4.2015 2014/2236(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om socialt entreprenörskap och social innovation för att bekämpa arbetslöshet

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Regeringskansliet Faktapromemoria En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Justitiedepartementet 2016-05-18 Dokumentbeteckning KOM (2016) 216 Rekommendation

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Finanspolitiska rådet i Sverige Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Disposition 1. Bakgrund 2. Finanspolitiska rådets uppgifter 3. Organisation 4. Arbete 5. Jämförelse med motsvarigheter

Läs mer

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 29.1.2015 B8-0000/2014 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om 2014

Läs mer

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010 Fakta snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala

Läs mer

Fler jobb, schyssta villkor och mindre klimatpåverkan i EU och i Sverige. Socialdemokraternas EU-valplan 2014

Fler jobb, schyssta villkor och mindre klimatpåverkan i EU och i Sverige. Socialdemokraternas EU-valplan 2014 Fler jobb, schyssta villkor och mindre klimatpåverkan i EU och i Sverige Socialdemokraternas EU-valplan 2014 Valet är avgörande: Socialdemokraterna kan bli största parlamentsgrupp i EU Mandatfördelning

Läs mer

Lissabonfördraget. Hur ändrar reformfördraget Europeiska unionen?

Lissabonfördraget. Hur ändrar reformfördraget Europeiska unionen? Lissabonfördraget Hur ändrar reformfördraget Europeiska unionen? Hur ändrar Lissabonfördraget Europeiska unionen? Lissabonfördraget undertecknades i Lissabon den 13 december 2007 Fördraget trädde i kraft

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Vår EU-valkampanj våren 2009

Vår EU-valkampanj våren 2009 Vår EU-valkampanj våren 2009 Bilaga till verksamhetsberättelse 2007-2009 I GLÖD-KONGRESSEN 2009 RÅDHUSET, MALMÖ BOX 704 03, 107 25 STOCKHOLM Besök, Sveavägen 68 Telefon: 08 545 55 330 Broderskapsrörelsen

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts Sammanfattning Uppdraget och hur det genomförts Regeringen beslutade den 18 december 2014 att ge Miljömålsberedningen i uppdrag att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk och en strategi för en samlad och

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 19.12.2011 2011/2307(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.7.2016 COM(2016) 438 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN om tillämpning av lagstiftningspaketet

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När EPSU:s fasta kommitté för allmännyttiga verk, 7 april, Luxemburg DAGORDNINGSPUNKT 6 EPSU:s styrelse, Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk Med utgångspunkt i kongressresolution R.1.

Läs mer

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA 106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014 RESOL-V-012 RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA" Rue Belliard/Belliardstraat 101 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn +32 22822211

Läs mer

Giftfri miljö. Motion till riksdagen 2016/17:2559. Förslag till riksdagsbeslut. KD133 Kommittémotion

Giftfri miljö. Motion till riksdagen 2016/17:2559. Förslag till riksdagsbeslut. KD133 Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2559 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) Giftfri miljö Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs en

Läs mer

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om EU-statistik som utarbetats av ekonomiska och finansiella kommittén.

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om EU-statistik som utarbetats av ekonomiska och finansiella kommittén. Europeiska unionens råd Bryssel den 29 oktober 2014 (OR. en) 13845/14 ECOFIN 874 STATIS 111 UEM 348 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Coreper II och rådet Utkast till rådets slutsatser

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.10.2012 SWD(2012) 291 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska Regeringskansliet Faktapromemoria Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter Justitiedepartementet 2014-09-01 Dokumentbeteckning

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

S-kvinnor i Östergötland vill därför under de kommande fyra åren prioritera följande områden:

S-kvinnor i Östergötland vill därför under de kommande fyra åren prioritera följande områden: 1 Vision för S-kvinnor i Östergötland S-kvinnor i Östergötland är socialdemokratiska feminister som ser ett jämställt och jämlikt samhälle som en förutsättning för att ge alla samma möjligheter i livet.

Läs mer

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008

sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 Sektorprogram: Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 ANP 2007: 760 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2007

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.12.2015 COM(2015) 642 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN Andra tvåårsrapporten från Europeiska unionen inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar

Läs mer