Vräkningsförebyggande arbete. stöd till socialtjänsten och andra aktörer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vräkningsförebyggande arbete. stöd till socialtjänsten och andra aktörer"

Transkript

1 Vräkningsförebyggande arbete stöd till socialtjänsten och andra aktörer

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar och andra former av uppföljning av lagstiftning, verksamheter, resurser mm som kommuner, landsting och enskilda huvudmän bedriver inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, hälsoskydd och smittskydd. Den kan utgöra underlag för myndighetens ställningstaganden och ingå som en del i större uppföljningar och utvärderingar av t ex reformer och fördelning av stimulansmedel. Socialstyrelsen svarar för innehåll och slutsatser. Artikelnr Omslag Socialstyrelsen/Iwa Wasberg Sättning Edita Västra Aros Tryck Edita Västra Aros, Västerås, april 2008

3 22 Förord Sedan år 2002 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla kunskap om hemlöshetens omfattning och metoder för att motverka hemlöshet, genom kartläggningar och stöd till lokalt utvecklingsarbete. I februari 2007 presenterade regeringen för första gången en samlad strategi för arbetet mot hemlöshet under rubriken Hemlöshet många ansikten, mångas ansvar. Socialstyrelsen fick då i uppdrag att i samråd med Boverket, Kronofogdemyndigheten, Kriminalvården samt Sveriges Kommuner och Landsting leda och koordinera ett fortsatt arbete mot hemlöshet samt motverka vräkning och hemlöshet bland barn, i enlighet med regeringens strategi för åren Till hemlöshetsuppdraget finns en extern referensgrupp knuten, i vilken bland annat brukarorganisationer ingår. Som en del i uppdraget har Socialstyrelsen i samråd med Kronofogdemyndigheten tagit fram ett vägledande material för kommuner och andra aktörer i vräkningsförebyggande arbete. Syftet med denna vägledning är att ge kommunerna stöd i att utveckla och säkra rutinerna i arbetet med att motverka vräkning, särskilt för barnfamiljer. Vägledningen ger information om lagstiftningen på området och beskriver centrala förutsättningar för att kunna bedriva ett effektivt vräkningsförebyggande arbete. Dessutom ges exempel på hur man kan arbeta med vräkningsförebyggande insatser i kommunerna. Det är Socialstyrelsens förhoppning att skriften ska kunna fungera både som inspiration och som ett användbart verktyg i arbetet för att motverka vräkningar. Vägledningen har författats av Socialstyrelsens utredare Ann Jönsson och Maria Boustedt Hedvall i samverkan med juristerna Mattias Nyberg- Lind och Peter von Wowern från Kronofogdemyndigheten samt juristen Anna Schölin från Socialstyrelsen. Projektledare för hela hemlöshetsstrategin är Annika Remaeus från Socialstyrelsen. 3

4 Förord 22 Ett stort tack ska riktas till de personer som har varit behjälpliga under arbetet med denna skrift: Johan Holmdahl och Pia Kjellbom, doktorander vid Socialhögskolan i Stockholm, samt Kjell-Åke Gidlöf och Katarina Söderlin, Södra Innerstadens stadsdelsförvaltning i Malmö, som samtliga har gett värde fulla synpunkter på innehållet. Ett stort tack ska även gå till personal från vräkningsförebyggande verksamheter i kommunerna som inför arbetet med vägledningen har delat med sig av sin kunskap och sina erfarenheter. Lars-Erik Holm Generaldirektör 4

5 22 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 9 Inledning Vräkningar en del av hemlöshetsproblematiken Både socialpolitik och bostadspolitik Därför vägledning Metod Definitioner Etiska utgångspunkter Brukarinflytande Individuellt och kollektivt brukarinflytande Barnperspektiv Bakgrund Vräkningar i Sverige Vräkningar drabbar också barn Riskgrupper en alltmer komplex bild Äldre och yngre personer ökar bland de vräkningshotade Missbruk och psykisk funktionsnedsättning riskfaktorer för vräkning.23 Förutsättningar för vräkningsförebyggande arbete Policydokument och handlingsplaner Samverkan Samverkan inom den egna förvaltningen och med bostadsföretag Samverkan mellan socialtjänst och psykiatri Samverkan mellan socialtjänst, bostadsföretag och psykiatri Samverkan och sekretessfrågor Kritiska röster mot samverkan

6 Innehåll 22 Kunskap och information Information till hyresgäster Föreningslivet som kunskapsförmedlare Förankring i den kommunala organisationen ger legitimitet Vräkningsprocessen hur går den till och vad säger lagen? Det vanligaste vräkningsförloppet Att förlora hyresrätten till bostaden vad säger hyreslagen? Utebliven eller försenad betalning av hyra Störningar Att förlora nyttjanderätten till bostaden vad säger bostadsrättslagen? Utebliven eller försenad betalning av månadsavgift Störningar Tvångsförsäljning Att fastställa att det finns grund för vräkning lagen om betalningsföreläggande och handräckning...41 Ansökan om vräkning till den summariska processen Ansökan om vräkning på grund av obetald hyra Ansökan om vräkning på grund av störningar Ansökan om vräkning från bostadsrätt Kostnader i samband med den summariska processen Vräkningens verkställande utsökningsbalken Vad krävs för att en vräkning ska kunna genomföras? Eventuella hinder mot en vräkning Kostnader för vräkning Underrättelse och delgivning Anstånd och uppskov Vräkningen genomförs Efter vräkningen Socialtjänstens möjligheter att agera vid vräkningar Socialtjänstens rutiner vid handläggning av vräkningsärenden Meddelande om uppsägning Meddelande om och verkställande av vräkning Möjligt att agera före hot om uppsägning Viktigt att säkerställa rutiner för uppföljning

7 22 Innehåll Vräkningsförebyggande insatser och verksamheter Ekonomiskt bistånd Socialtjänsten åtar sig betalningsansvaret för hyran Socialtjänsten övertar hyreskontraktet Hyresrådgivning Budget- och skuldrådgivning Boendestöd Personligt ombud Utvecklad missbrukarvård Andra insatser Exempel på förebyggande arbete Uppsökande arbete i Norrköping Projekt förebyggande i Södra Innerstaden, Malmö Hyresrådgivningen i Solna Dilemman vid bedömning av bistånd till boende Referenser Lagstiftning Lagar Förordningar Skrifter i serien Statens offentliga utredningar (SOU) och departementsserien (Ds) Propositioner Socialstyrelsens författningssamling Socialstyrelsens handböcker Övriga publikationer från Socialstyrelsen Övrig litteratur Webbplatser Intervjuer och möten Bilaga Bilaga

8 8

9 22 Sammanfattning Det finns ett starkt samband mellan vräkning och hemlöshet. Personer som blivit vräkta har mycket svårt att åter komma in på den ordinarie bostadsmarknaden. Att förebygga vräkning är därför en viktig del i det samlade arbetet mot hemlöshet. Socialtjänstens ansvar i det vräkningsförebyggande arbetet är stort, eftersom den handlägger ärenden som är förknippade med risk för vräkning. Även andra kommunala förvaltningar samt Kronofogden, bostadsföretagen, hälso- och sjukvården och frivilligorganisationer har en betydelsefull roll i det vräkningsförebyggande arbetet. Denna vägledning är i första hand ämnad att vara ett stöd i socialtjänstens utveckling av det vräkningsförebyggande arbetet, men är även tänkt att kunna användas av andra aktörer. En viktig förutsättning för att kommunen ska kunna bedriva ett vräkningsförebyggande arbete är att långsiktiga mål har fastställts och att konkreta åtgärder har angetts för hur målen ska nås. Personal inom kommun, bostadsföretag, Kronofogden och andra aktörer behöver kunskap om aktuell lagstiftning och om olika handlingsalternativ. Hyresgästen behöver kunskap om de rättigheter och skyldigheter som är förknippade med ett hyresavtal. Det är viktigt att det vräkningsförebyggande arbetet har en stark förankring i den kommunala organisationen och ingår i socialtjänstens permanenta verksamhet. Ett tydligt brukarperspektiv innebär att både den enskilde individen och brukarorganisationer är aktörer som medverkar i utformningen av arbetet. Socialtjänsten behöver säkerställa rutiner för arbetet med vräkningsärenden. Det handlar om att kunna agera snabbt och aktivt, att noggrant gå igenom olika handlingsalternativ och upprätta arbetsplaner, att vid behov samverka med andra aktörer, att dokumentera och följa upp ärenden. Säkerställda rutiner är särskilt viktigt för att kunna tillgodose barns behov av ett tryggt boende. Vräkningsförebyggande insatser i kommunerna kan vara direkt avsedda att motverka vräkning. De kan också fungera indirekt vräkningsförebyggande. Det sistnämnda innebär att insatserna i första hand är tänkta att tillgodose ett annat behov, men dessutom kan ha en vräkningsförebyggande effekt. Hyresrådgivning till hushåll med boendeproblem är ett exempel på en direkt vräkningsförebyggande insats. Budget- och skuldrådgivning, missbrukarvård och boendestöd är exempel på insatser som kan ha en indi- 9

10 Sammanfattning 22 rekt vräkningsförebyggande effekt. Ett effektivt vräkningsförebyggande arbete förutsätter att olika typer av insatser finns tillgängliga. Socialtjänsten behöver samverka med andra kommunala förvaltningar, hälso- och sjukvården, Kronofogden, bostadsföretag, frivilligorganisationer med flera. Samverkan underlättas av att mål finns angivna, att det finns mandat och tydlig ledning samt att parternas respektive roller är klargjorda. 10

11 22 Inledning Vräkningar en del av hemlöshetsproblematiken Att motverka vräkningar är ett av målen i den strategi mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden som regeringen har fattat beslut om. I planeringen av vräkningsförebyggande insatser är det viktigt att beakta sambandet mellan vräkning och hemlöshet, att vräkningar är en del av hemlöshetsproblematiken. Vräkningsförebyggande arbete ingår därmed i en samlad satsning mot hemlöshet. Både socialpolitik och bostadspolitik Hemlöshet är en komplex fråga. Det finns oftast inte en orsak till att en person saknar ett hem och det fordras en rad olika insatser för att hemlöshet ska kunna motverkas. Det är viktigt att se hemlösheten ur ett brett perspektiv och inte enbart betrakta den som en socialpolitisk fråga och en angelägenhet för kommunens socialtjänst. 1 Hemlöshet är snarare både ett individuellt och ett strukturellt problem som kräver lösningar av många samverkande aktörer. Det gäller på såväl politisk nivå som verksamhetsnivå. Socialtjänsten har inte på egen hand verktygen för att lösa problemet med hemlöshet. Detta är i högsta grad också en bostadspolitisk fråga. Även andra politikområden, såsom arbetsmarknads- och integrationspolitik, har betydelse för utvecklingen av hemlösheten. Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. 2 Varje kommun ska också planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. 3 Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen, om det behövs, samråda med andra kommuner som berörs av planeringen. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar anger också att kommunen ska anordna bostadsförmedling om det behövs. Om två eller flera kommuner behöver en gemensam 1 Socialstyrelsen 2007a 2 Socialtjänstlagen, SoL (2001:453) 2 kap. 2 3 Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383) 11

12 Inledning 22 bostadsförmedling ska de anordna en sådan. Regeringen kan förelägga en kommun att anordna en bostadsförmedling. Plan- och bygglagen 4 ger kommunerna möjligheter att påverka utvecklingen av bebyggelsen och dess innehåll. Kommunen kan styra det kommunala bostadsföretaget med ägardirektiv. Bostadspolitiken är under ständig förändring och påverkar också hemlösheten. Det gäller både tillgången på bostäder och de villkor hyresvärdarna ställer för att erbjuda kontrakt. Ett allt hårdare klimat på bostadsmarknaden kan märkas. Det handlar dels om brist på hyreslägenheter, dels krav på referenser, en fast inkomst från anställning och frånvaro av betalningsanmärkningar för att bli accepterad som hyresgäst. Detta leder till att hushåll med svag ekonomi idag har svårt att få ett hyreskontrakt. Det har till exempel blivit vanligare att hyresvärdar inte accepterar hyresgäster som huvudsakligen försörjer sig på ekonomiskt bistånd. 5 Forskaren Janne Flyghed fann i sin studie av praxis vid vräkningsärenden hos hyresvärd, Kronofogden och socialtjänst att 43 procent av värdarna inte accepterade försörjningsstöd som inkomst. Det är en ökning med 40 procentenheter sedan år 1994, då en liknande studie genomfördes. 6 En följd av dessa skärpta krav är att hushåll blir klienter hos socialtjänsten för att lösa sin bostadssituation, trots att deras problem i första hand handlar om en låg inkomst. Utvecklingen på bostadsmarknaden innebär att socialtjänsten idag många gånger är satt att lösa ett problem som den inte på egen hand har lösningen till. När socialtjänsten försöker lösa problemet finns risk att negativa effekter uppstår. Studier 7 8 tyder på att socialtjänsten i vissa fall i stället för att fokusera på klienternas brist på bostad inriktar sig mer på sådana problem som socialtjänsten har ett tydligare mandat att arbeta med, exempelvis missbruk, ekonomiska svårigheter och psykiska problem. Följden blir att strukturella problem det vill säga brist på bostäder tillgängliga för målgruppen görs till individuella svårigheter. En annan effekt av att socialtjänsten måste försöka lösa bostadssituationen för personer som inte säkert borde tillhöra målgruppen är att detta riskerar att ta resurser från arbetet med de mest utsatta individerna. 4 Plan- och bygglag, PBL (1987:10) 5 SOU 2005:88 6 Flyghed, J Socialstyrelsen 2006b, Sahlin, I SOU 2005:88, Löfstrand, C

13 22 Inledning Därför vägledning Att bli vräkt är ett stort negativt ingrepp i en människas liv. Få händelser skapar en så stor risk för en drastiskt försvagad position på bostadsmarknaden. Forskning pekar på att personer som en gång blivit vräkta har mycket svårt att åter igen komma in på bostadsmarknaden. 9 Personer som blir vräkta riskerar att under en längre tid hamna på en sekundär bostadsmarknad utan fast förankring. 10 Att förebygga vräkningar är därmed en betydelsefull del i de samlade insatserna mot hemlöshet. Kunskap om hur vräkningar går till och om vad som kan göras för att de ska undvikas efterfrågas av många aktörer. I utredningen Vräkning och hemlöshet drabbar också barn 11 konstaterades att hyreslagstiftningen av många uppfattas som komplicerad och svåröverskådlig och att man inom socialtjänsten ofta har liten kännedom om både hyreslagen och utsökningsbalken. Socialtjänstens företrädare har framfört att deras insatser ofta kommer för sent, både på grund av bristfälliga rutiner inom den egna organisationen, men också på grund av att hyresvärdar ibland signalerar för sent. Hyresvärdar å andra sidan menar att det många gånger är svårt att få kontakt med socialtjänsten för att få till stånd en dialog och informera om ett ärende. 12 I februari 2007 presenterade regeringen en strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden, Hemlöshet många ansikten, mångas ansvar. 13 I strategin har regeringen angett som mål att antalet vräkningar ska minska och att inga barn ska vräkas. För att utveckla och säkra rutinerna i kommunernas arbete med att motverka vräkningar, särskilt för barnfamiljer, har Socialstyrelsen fått i uppdrag att i samråd med Kronofogdemyndigheten ta fram ett vägledande material riktat till kommuner och andra berörda aktörer. Denna vägledning är tänkt att fungera som ett stöd i utvecklingen av det vräkningsförebyggande arbetet. Målgruppen är i första hand personal inom socialtjänsten, men vägledningen är även tänkt att kunna användas av andra aktörer såsom Kronofogden och bostadsföretag. 9 Flyghed, J. & Nilsson, A. 2004a 10 Med sekundär bostadsmarknad avses boendelösningar med någon form av hyresavtal, vanligen andrahandskontrakt, där boendet är förenat med tillsyn och/eller särskilda villkor eller regler. Se Socialstyrelsen och Boverket Enligt forskaren Ingrid Sahlin handlar det om bostäder som upplåts i andra hand utan besittningsrätt och med tilläggsvillkor som går utöver dem som vanliga hyresvärdar anger. Se Sahlin 2000, s SOU 2005:88 12 HSB Socialdepartementet

14 Inledning 22 Metod En förutsättning för att en vägledning i vräkningsförebyggande arbete ska kunna bli användbar i praktiken är att den står på en stabil och gedigen kunskapsbas. I arbetet med vägledningen genomfördes inledningsvis en grundlig genomgång av litteratur och forskning på området. I detta material ingick bland annat utvärderingsrapporter från vräkningsförebyggande projekt, Socialstyrelsens tidigare hemlöshetsrapporter, forskningsartiklar, den statliga utredningen Vräkning och hemlöshet drabbar också barn 14 samt informationsmaterial från Kronofogdemyndigheten. Juridisk expertis från Kronofogdemyndigheten och Socialstyrelsen har därefter gemensamt tagit fram en beskrivning av hur själva vräkningsförfarandet går till, samt gått igenom gällande lagstiftning på området. En arbetsgrupp från Socialstyrelsen har genomfört studiebesök hos företrädare för vräkningsförebyggande verksamheter i syfte att samla in exempel på hur det förebyggande arbetet kan gå till i praktiken. Besök har genomförts i både stora och små kommuner, hos bostadsföretag och kommunala verksamheter. De verksamheter som besökts har haft ett uttalat mål att arbeta förebyggande, oftast genom uppsökande insatser. Avsikten med besöken har varit att få kunskap om såväl verksamma som mindre verksamma arbetsmetoder, att få ta del av både positiva och negativa erfarenheter av vräkningsförebyggande arbete. Socialstyrelsens arbetsgrupp har även varit i kontakt med nätverk av kommuner som arbetar vräkningsförebyggande, och har deltagit vid seminarier och konferenser för att samla in ytterligare information. Då inget annat anges i den löpande texten, är citat hämtade från dessa olika studiebesök och möten. Det bör understrykas att de vräkningsförebyggande verksamheter som omnämns i vägledningen är exempel på hur arbetet kan bedrivas. Dessa verksamheters erfarenhetsbaserade kunskap utgör ett viktigt underlag i vägledningen. Samtidigt bör framhållas att vräkningsförebyggande arbete idag bedrivs på många håll i landet och att liknande erfarenheter finns från dessa. 14 SOU 2005:88 14

15 22 Inledning Definitioner Avhysning är den juridiska termen för det som i vardagligt tal benämns vräkning. Det innebär att någon på grund av till exempel obetald hyra eller störning tvingas flytta från sin bostad, sitt kontor, eller sin affärslokal. 15 Man kan också bli vräkt från garage och parkeringsplats. Denna vägledning handlar om hur vräkning från bostäder ska kunna motverkas. I det följande används orden vräkning och avhysning synonymt. Med hyresvärdar avses såväl allmännyttiga bostadsföretag, privata bostadsföretag som bostadsrättsföreningar, där inte något annat anges. Socialtjänsten organiseras på olika sätt i kommunerna. Det finns många lokala namn på de olika delarna av socialtjänsten. I denna vägledning används genomgående benämningarna socialtjänsten och socialnämnden. Vräkningsförebyggande insatser i kommunerna kan vara både direkta och indirekta. Med direkt vräkningsförebyggande insatser avses verksamheter som är inriktade på att komma tillrätta med individers problem i boendet och därmed förhindra vräkning. Ett exempel på detta är hyresrådgivning. Med indirekta insatser avses verksamheter som i första hand är ämnade att tillgodose ett annat behov, men som dessutom ofta kan ha en vräkningsförebyggande effekt. Hit kan exempelvis räknas budget- och skuldrådgivning, missbrukarvård, boendestöd, personligt ombud för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Med boendestöd avses en personell resurs för att bistå individen att hantera problem förknippade med boendet, bland annat för att kunna förebygga vräkning. Boendestödet kan organiseras genom kommunens socialpsykiatriska verksamhet eller genom individ- och familjeomsorgen (IFO) och förmedlas som regel i individens bostad av så kallade boendestödjare eller boendeteam. 16 Etiska utgångspunkter Vräkningsfrågan rymmer en rad viktiga etiska aspekter att reflektera över. Framför allt brukarorganisationer, men även forskare, har i olika sammanhang lyft fram frågans etiska dimension. Etiska aspekter på vräkningsfrågan har behandlats av Socialstyrelsens rådgivande nämnd för etiska Blid, M

16 Inledning 22 frågor. 17 Detta skedde i samband med att Socialstyrelsen tog fram en plan för genomförandet av regeringens strategi mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. 18 Nämnden behandlade bland annat etiska perspektiv på vräkningsförebyggande arbete. När ska samhället ingripa i enskilda människors liv? Finns risken att ett aktivt förebyggande arbete upplevs som ett intrång av hyresgästen, att det tar ifrån den enskilde hennes initiativkraft och försvårar möjligheten att på egen hand lösa problemen? Nämnden anser att barnens bästa alltid ska värnas när det handlar om vräkningar. De vuxnas integritet kommer här i andra hand. Även utredningen Vräkning och hemlöshet drabbar också barn 19 tar upp den intressekonflikt som kan finnas mellan en tidig reaktion och ingripande från samhällets sida i ärenden som rör vräkning av barnfamiljer och föräldrarnas önskan att själva bestämma över sina kontakter med myndigheterna. Utredaren drar samma slutsats som den rådgivande etiska nämnden, att barnets behov av ett stabilt boende alltid ska väga tyngre än föräldrarnas eventuella önskan att hålla myndigheterna utanför. I arbetet med att motverka vräkning lyfts behovet av samverkan ofta fram. Det gäller samverkan mellan olika delar av kommunen, mellan kommun och landsting, Kronofogden och bostadsföretag med flera. Samverkan har en tydlig koppling till ett antal etiska frågor. Parterna kan till exempel ha olika uppfattningar om hur man behandlar frågor om hyresgästens integritet. En bärande utgångspunkt är att samverkan aldrig ska ske över den enskildes huvud. Det är angeläget att kommunerna får möjlighet att lyfta de etiska aspekter som är förknippade med arbetet med att förebygga vräkning och hemlöshet. Brukarinflytande En bärande utgångspunkt i socialt arbete är strävan efter att ta tillvara och utveckla individens egna resurser. Respekt för individens självbestämmande och integritet ska prägla socialtjänstens verksamhet Nämnden är ett rådgivande och stödjande organ för Socialstyrelsen. De ärenden som nämnden tar upp för bedömning kan initieras från Socialstyrelsens verksamhet, men nämnden kan även ta egna initiativ. 18 Socialstyrelsen 2007a 19 SOU 2005:88 20 SoL 1 kap. 1 16

17 22 Inledning I planen för att genomföra regeringens strategi mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 21 anges att ett starkt brukarperspektiv ska genomsyra arbetet. Det betyder att såväl den enskilde individen som brukarorganisationer är aktörer som medverkar i utformningen av insatserna. Individuellt och kollektivt brukarinflytande Brukarinflytande kan sägas vara individuellt eller kollektivt. 22 För den enskilde individen kan brukarinflytande innebära att hyresgästen tillsammans med socialtjänsten aktivt medverkar i att formulera en arbetsplan. Det kan bland annat handla om att göra upp en avbetalningsplan, söka budgetrådgivning, söka missbruksbehandling. Med kollektivt inflytande avses att en grupp eller organisation har inflytande över eller påverkar en process eller verksamhet. Barnperspektiv I regeringens strategi mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden är ett av de utpekade målen att inga barn ska vräkas. 23 I socialtjänstlagen anges att hänsyn till vad barnets bästa kräver ska beaktas när åtgärder rör barn. 24 Denna paragraf har skrivits med utgångspunkt i FN:s barnkonvention. 25 På bostadsområdet kan man utgå ifrån att barnet alltid behöver en bostad. Om föräldrarna är separerade bör de ha varsin bostad där barnet kan umgås med sina föräldrar. 26 Utredningen Vräkning och hemlöshet drabbar också barn 27 drog slutsatsen att det finns ett starkt lagstöd för att förhindra att barn vräks, men att bristerna idag finns i den lokala praktiken. 21 Socialstyrelsen 2007a 22 Socialstyrelsen 2003a 23 Socialdepartementet SoL 1 kap FN:s konvention om barnets rättigheter. Antagen den 20 november Sverige ratificerade konventionen SOSFS 2003:5 27 SOU 2005:88 17

18 22 Bakgrund Detta kapitel innehåller en kort faktabakgrund: antalet vräkningar i Sverige, utvecklingen av antalet vräkningar, sambandet mellan vräkning och hemlöshet och riskgrupper. Vräkningar i Sverige Statistik vad gäller vräkningar i Sverige har fram till helt nyligen omfattat samtliga avhysningar, det vill säga från bostäder såväl som från lokaler och parkeringsplatser. Från och med år 2008 är Kronofogdemyndighetens statistik uppdelad, så att det numera är möjligt att se hur många avhysningar som gäller bostäder respektive andra lokaler. 28 Statistikredovisningen nedan avser dock samtliga avhysningar. Under år 2007 inlämnades ansökningar om avhysning till Kronofogdemyndighetens summariska process. 29 Av dessa ansökningar verkställdes avhysningar. 30 Merparten av ansökningarna, cirka 90 procent, ledde alltså inte till vräkning. En tolkning som kan göras av detta är att de flesta problem som föranleder hyresvärdar och bostadsrättsföreningar att ansöka om avhysning kan lösas på vägen, innan det hinner gå så långt som till en genomförd avhysning. En annan förklaring kan vara att hyresgästen har flyttat ut från lägenheten innan vräkningen har hunnit verkställas. Därmed räknas inte avflyttningen som en vräkning även om hyresgästen formellt har blivit uppsagd från lägenheten. Nedanstående tabell visar antalet ansökningar om avhysning, antalet ansökningar om verkställighet respektive antalet verkställda avhysningar, mellan åren 2003 och Inom ramen för regeringens hemlöshetsstrategi Hemlöshet många ansikten, mångas ansvar har Kronofogdemyndigheten fått i uppdrag att utveckla och förbättra statistiken kring avhysningar. Med den förbättrade statistiken kommer det att bli möjligt att följa ansökningar om samt verkställda avhysningar på kommunnivå, efter variabler som kön, hushållstyp, antal barn m.m. Statistiken kommer därmed att kunna användas av kommuner som ett av flera viktiga kvalitetsinstrument i det bostadssociala uppföljnings- och planeringsarbetet. Se Socialdepartementet Statistik framtagen av Kronofogdemyndigheten 30 I kapitlet Vräkningsprocessen hur går den till och vad säger lagen förtydligas innebörden av Kronofogdemyndighetens summariska process respektive verkställighetsprocessen. 18

19 22 Bakgrund Tabell 1. Antalet ansökningar om avhysning, ansökningar om verkställighet samt verkställda avhysningar, år År Ansökningar om avhysning till den summariska processen Ansökningar om verkställighet Verkställda avhysningar Under denna femårsperiod följer vräkningsstatistiken samma mönster, med betydligt fler ansökningar om avhysning och verkställighet än antalet faktiskt verkställda avhysningar. Tabellen ovan visar samtidigt en minskning av det totala antalet verkställda avhysningar mellan de aktuella åren. Det minskade antalet vräkningar är en utveckling som har pågått ända sedan år 1994, då en toppnotering på verkställda avhysningar gjordes. 32 Att antalet vräkningar sedan dess har minskat kan dock inte entydigt tolkas som att situationen på bostadsmarknaden har blivit lättare för hushåll med olika typer av problem. Samtidigt som antalet vräkningar minskar har det nämligen blivit allt svårare för hushåll med låga inkomster att ta sig in på bostadsmarknaden. Forskning har beskrivit hur bostadsmarknaden har en ingång kontraktstecknandet och en utgång vräkning eller flytt. 33 Detta har stor betydelse för vräkningsutvecklingen eftersom förändringar vid slussarna påverkar varandra. Nedgången i antalet vräkningar under de senaste åren beror på att både ingången och utgången täppts igen av hyresvärdarna. Ingången har täppts igen genom att värdarna har skärpt sina krav på hyresgästerna och inte längre är beredda att ta in potentiella problemhushåll i samma utsträckning som tidigare. Utgången har täppts till genom att värdarna har blivit mer återhållsamma med att vräka hyresgäster. De flesta av dem som vräks i Sverige är ensamstående, mellan 25 och 45 år gamla, och bor i storstäderna. Två av tre vräkta är män. Ungefär 30 procent är utländska medborgare 34. Det är en hög siffra med tanke på att personer födda utomlands utgör 13 procent av Sveriges befolkning Se not SOU 2005:88 33 Flyghed, J. & Nilsson, A. 2004a 34 Flyghed, J

20 Bakgrund 22 Den främsta orsaken till att personer vräks är att de inte betalar hyran. Närmare 85 procent av de verkställda vräkningarna sker på grund av detta. Cirka 5 procent vräks för att de har haft ett störande beteende och resten för att de har betalat hyran för sent vid ett flertal tillfällen. 36 De som vräks därför att de inte har betalat hyran har relativt små skulder. En undersökning av vräkta hushåll år 1991 visade att drygt 70 procent av de vräkta hushållen hade en hyresskuld som var mindre än kronor. 37 Samma undersökning 38 visade att knappt 30 procent av hushållen hade bostadsbidrag. Med tanke på vräkta personers ofta svaga ekonomi kan detta verka förvånande, men det visade sig att tre fjärdedelar av dem som inte hade bostadsbidrag inte ens hade ansökt om detta. 39 År 2001 var andelen vräkta med bostadsbidrag i stort sett densamma som vid det tidigare undersökningstillfället. 40 De vräkta som grupp har sämre hälsa och är överrepresenterade för olika typer av slutenvård, särskilt vård för psykisk ohälsa. 41 Vräkningsundersökningen år 1991 visade att en stor andel av de vräkta hushållen, trots intensiva spårningsinsatser, inte gick att lokalisera ett drygt år efter vräkningen. Mycket talade för, menade forskarna, att dessa personer befann sig i riskzonen för hemlöshet eller redan var permanent hemlösa. 42 Vräkningar drabbar också barn Socialstyrelsens kartläggning av hemlöshetens omfattning i Sverige år 2005 visade att drygt av de hemlösa personerna var föräldrar till barn under 18 år Flyghed, J Ibid, Flyghed, J. & Stenberg, S-Å Flyghed, J. & Nilsson A. 2004a, Flyghed, J. & Stenberg S-Å Ibid, Flyghed, J. & Stenberg, S-Å Flyghed, J. & Nilsson, A. 2004a 41 Flyghed, J Ibid 43 Socialstyrelsen 2006a 20

Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Information och vägledning

Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Information och vägledning Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Information och vägledning 2Produktion: Samordning Socialdepartementet för att motverka Form: Blomquist och förebygga

Läs mer

Vräkningar och andra påtvingade avflyttningar av barn

Vräkningar och andra påtvingade avflyttningar av barn Vräkningar och andra påtvingade avflyttningar av barn Bild: Hem och skola Pia Kjellbom Institutionen för socialt arbete, Socialhögskolan, Stockholms universitet Påtvingad avflyttning Informellt påtvingad

Läs mer

Hur kommuner kan vända utvecklingen med att allt fler barn berörs av vräkning

Hur kommuner kan vända utvecklingen med att allt fler barn berörs av vräkning Hur kommuner kan vända utvecklingen med att allt fler barn berörs av vräkning Rekommendationer från nio kommuner, Barnombudsmannen och Kronofogden i en dialog den 13 oktober 2011. Dnr 9.6:0612/11 1 Innehåll

Läs mer

PM: Politik för att minska hemlösheten

PM: Politik för att minska hemlösheten PM: Politik för att minska hemlösheten Bakgrund En fast bostad är ett grundläggande mänskligt behov, likt mat och kläder, och också en rättighet. I Stockholms stad finns närmare 3000 personer som saknar

Läs mer

hemlöshet en strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden

hemlöshet en strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden hemlöshet många ansikten mångas ansvar en strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Regeringen har presenterat en strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program mot hemlöshet Hemlöshet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Rapport boendestöd per april 2013

Rapport boendestöd per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2013-05-23 Diarienummer UAN-2013-0312 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Rapport boendestöd per april 2013 Förslag

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

2015-09-16. Svar på motion Utanförskap i hemlöshet

2015-09-16. Svar på motion Utanförskap i hemlöshet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (9) 2015-09-16 Socialnämnden Dnr Son 2015/203, Kst 2015/85 Svar på motion Utanförskap i hemlöshet Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag 1. Socialnämnden översänder förvaltningens

Läs mer

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län TJÄNSTEMANNAREMISS Dnr: KSL/12/0170 2013-03-15 Förvaltningschefer i Stockholms läns kommuner inom socialtjänst eller motsvarande Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i

Läs mer

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012 Revisionsrapport Arbete kring hemlösa Halmstads kommun Christel Eriksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund 2 3 Granskningsresultat 3 3.1 Socialstyrelsens kartläggning av hemlösa 2011 3

Läs mer

En dag om hemlöshet i Stockholms län

En dag om hemlöshet i Stockholms län En dag om hemlöshet i Stockholms län 09.00 09.30 Länsstyreslens arbete med att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Henrik Weston, Länsstyrelsen 09.30 10.15 Gemensamma mål grund för

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

MODULBOENDET VID SIVIK SAMT BOENDESITUATIONEN FÖR PERSONER SOM ÄR UTAN BOSTAD I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2015-156

MODULBOENDET VID SIVIK SAMT BOENDESITUATIONEN FÖR PERSONER SOM ÄR UTAN BOSTAD I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2015-156 1/1 Kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse Datum: 2015-03-25 Förvaltning: Kommunledningskontoret Handläggare: Ola Ingevaldson Telefon: 0523/61 31 19 E-post: ola.ingevaldson@lysekil.se MODULBOENDET VID SIVIK

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885 Socialnämnden Hemlöshet 2014 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Helsingborgs stads bostadssociala program

Helsingborgs stads bostadssociala program KÄRNFASTIGHETER 2013-12-13 SID 1(12) Helsingborgs stads bostadssociala program Inledning I den här rapporten följer en översyn av det bostadssociala programmet. Syftet med rapporten är att kartlägga stadens

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Regeringsuppdrag etableringshinder. Peter Karpestam

Regeringsuppdrag etableringshinder. Peter Karpestam Regeringsuppdrag etableringshinder Peter Karpestam Uppdraget Del 1: Belysa konkreta etableringsproblem med fokus på områden där kunskap saknas. Del 2: Lämna förslag på åtgärder som kan underlätta för svaga

Läs mer

Överenskommelse om ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län

Överenskommelse om ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län REKOMMENDATION 2013-10-10 Dnr KSL/12/0170 För kännedom: Socialnämnd eller motsvarande Förvaltningschef inom socialtjänsten eller motsvarande Äldrenämnd eller motsvarande Förvaltningschef inom socialtjänsten

Läs mer

BARNPERSPEKTIVET OCH EKONOMISKT BISTÅND - stöd för handläggning och rättstillämpning vid socialtjänsten i Söderhamn.

BARNPERSPEKTIVET OCH EKONOMISKT BISTÅND - stöd för handläggning och rättstillämpning vid socialtjänsten i Söderhamn. 1 BARNPERSPEKTIVET OCH EKONOMISKT BISTÅND - stöd för handläggning och rättstillämpning vid socialtjänsten i Söderhamn. Bakgrund Barnperspektivet och socialtjänstlagen Två av barnkonventionens huvudprinciper,

Läs mer

Rutiner vid kommunal hyresgaranti

Rutiner vid kommunal hyresgaranti 1 (4) Vår handläggare Jenny Bolander Förvaltningschef Ert datum Er beteckning Rutiner vid kommunal hyresgaranti Bakgrund Inom ramen för socialtjänstlagen ansvarar socialnämnden i s kommun för att hantera

Läs mer

Bostad först i Stockholms stad

Bostad först i Stockholms stad Socialförvaltningen Utvecklingsenheten SIDAN 1 Bostad först i Stockholms stad RFMA 2013-04-10 Maria Andersson Socialförvaltningen Stockholms stad Om Bostad först i Stockholms stad 3 år. Avslutas 2013 Partnerskap

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Hemlöshet många ansikten, mångas ansvar

Hemlöshet många ansikten, mångas ansvar Hemlöshet många ansikten, mångas ansvar Plan för genomförande av regeringens strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2007 2009 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning

Läs mer

Den sekundära bostadsmarknaden

Den sekundära bostadsmarknaden Den sekundära bostadsmarknaden Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella

Läs mer

Vägledning för Hyresgarantier

Vägledning för Hyresgarantier Vägledning för Hyresgarantier Januari 2012 2(9) INNEHÅLL 1 Versionshantering... 3 2 Syfte... 3 3 Vad är en kommunal hyresgaranti?... 3 4 För vem?... 4 4.1 Behovsprövning... 4 5 Omfattning på hyresgarantin...

Läs mer

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-04-08

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-04-08 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-04-08 24 (38) 53 MODULBOENDET VID SIVIK SAMT BOENDESITUATIONEN FÖR PERSONER SOM ÄR UTAN BOSTAD I LYSEKILS KOMMUN Dnr: LKS 2015-156 Socialnämnden

Läs mer

Riktlinjer för försöksboende

Riktlinjer för försöksboende Styrdokument, riktlinjer Väsby Välfärd, individ-och familjeomsorgen 2014-01-28 Kvalitets-och utvecklingsledare Carin Erlandh Engman 08-590 975 10 Dnr Fax 08-590 733 41 SÄN/2014:30 carin.erlandengman@upplandsvasby.se

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Förvaltningsövergripande samarbete i bostadsfrågor. Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Förvaltningsövergripande samarbete i bostadsfrågor. Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar ESLÖVS KOMMUN Sabina Lindell 0413-627 28 Utlåtande 110825 Vård- och omsorgsnämnden st.> INVESTOR D PEOPLE Förvaltningsövergripande samarbete i bostadsfrågor Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att

Läs mer

Betalningsföreläggande och handräckning

Betalningsföreläggande och handräckning Betalningsföreläggande och handräckning Betalningsföreläggande och handräckning Har du lånat ut pengar som du inte får tillbaka? Får du inte betalt för en faktura? Flyttar inte din uppsagda hyresgäst?

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Sociala kontrakt, ekonomiska förutsättningar

Sociala kontrakt, ekonomiska förutsättningar PM 2015-06-01 1 (6) Avdelningen för ekonomi och styrning Måns Norberg & Signild Östgren Avdelningen för vård och omsorg Ove Ledin Sociala kontrakt, ekonomiska förutsättningar Bakgrund Hemlöshet och utestängning

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Kartläggning av hemlösa år 2013. 2014-02-12 Vår referens. Karin Andersson Utvecklingssekreterare. Karin.Andersson@malmo.

Tjänsteskrivelse. Kartläggning av hemlösa år 2013. 2014-02-12 Vår referens. Karin Andersson Utvecklingssekreterare. Karin.Andersson@malmo. SIGNERAD 2014-01-28 Malmö stad Stadskontoret 1 (10) Datum 2014-02-12 Vår referens Karin Andersson Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse Karin.Andersson@malmo.se Kartläggning av hemlösa år 2013 STK-2013-969

Läs mer

Motion gällande: Hur ska man minska och aktivt bekämpa hemlösheten i Stockholms stad?

Motion gällande: Hur ska man minska och aktivt bekämpa hemlösheten i Stockholms stad? Socialutskottet Motion gällande: Hur ska man minska och aktivt bekämpa hemlösheten i Stockholms stad? Problemformulering Kan vi verkligen kalla vårt samhälle civiliserat och jämställt när vi bryter mot

Läs mer

Vräkning och hemlöshet drabbar också barn

Vräkning och hemlöshet drabbar också barn Vräkning och hemlöshet drabbar också barn Slutbetänkande av Utredningen om vräkning och hemlöshet bland barnfamiljer Stockholm 2005 SOU 2005:88 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

Hyra eller avgift? Vad gäller för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS?

Hyra eller avgift? Vad gäller för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS? Hyra eller avgift? Vad gäller för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS? Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Skrivelse. Det innebär att den innehåller

Läs mer

Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16.

Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16. Riktlinje Parboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Dnr VON 2013/0742-5 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 11 december 2013, reviderad och antagen på nytt 2014-10-16.

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Hemlöshet många ansikten, mångas ansvar

Hemlöshet många ansikten, mångas ansvar Hemlöshet många ansikten, mångas ansvar Genomförande av regeringens strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2007 2009 Slutrapport 2010 Citera gärna Socialstyrelsens rapporter,

Läs mer

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder

Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (5) Dnr 2012-05-14 17-0604/12 Promemorian Ökad privatuthyrning av bostäder (Ju2012/3159/L1) Detta remissyttrande avser förslagen i den inom Regeringskansliet

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Stockholms stads program mot hemlöshet 2014-2019

Stockholms stads program mot hemlöshet 2014-2019 Stockholms stads program mot hemlöshet 2014-2019 stockholm.se Stockholms stads program mot hemlöshet 2014-2019 Dnr: 3.2-619/2013 Stockholms stads program mot hemlöshet 2014-2019 4 (31) Förord Stockholm

Läs mer

Stockholms stads strategi mot hemlöshet 2014-2019

Stockholms stads strategi mot hemlöshet 2014-2019 Bilaga 1. Stockholms stads strategi mot hemlöshet 2014-2019 stockholm.se Stockholms stads strategi mot hemlöshet 2014-2019 Dnr: 3.2-619/2013 Stockholms stads strategi mot hemlöshet 2014-2019 4 (31) Förord

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

9 Analys, synpunkter och förslag

9 Analys, synpunkter och förslag 9 Analys, synpunkter och förslag 9.1 Uppdragets fokus I detta kapitel diskuterar och analyserar jag de erfarenheter som gjorts under utredningsarbetet, gör bedömningar och lämnar förslag. Helt i linje

Läs mer

Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden

Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden Promemoria 2006-06-07 Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet Enheten för bostad och byggande Bidrag till kommunala hyresgarantier för enskilda hushålls etablering på bostadsmarknaden Promemorians huvudsakliga

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnd eller motsvarande, individoch familjeomsorg, överförmyndarnämnder, länsstyrelser, Migrationsverket Januari 2007 Mottagande av ensamkommande barn Meddelandebladet behandlar

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012 Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012 2012-05-31... 1 1 Inledning... 2 2 Datainsamling... 4 2.1 Datainsamling... 4 2.2 Tillförlitlighet... 4 3 Resultat...

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

1. Skillnad mellan god man och förvaltare

1. Skillnad mellan god man och förvaltare VÄNERSBORGS ÖVERFÖRMYNDARNÄMND INFORMERAR ANSÖKAN OM GOD MAN ELLER FÖRVALTARE För att godmanskap eller förvaltarskap skall kunna anordnas och en god man eller förvaltare förordnas krävs att de förutsättningar

Läs mer

5 Vad visste vi tidigare om vräkning och hemlöshet bland barnfamiljer?

5 Vad visste vi tidigare om vräkning och hemlöshet bland barnfamiljer? 5 Vad visste vi tidigare om vräkning och hemlöshet bland barnfamiljer? I detta kapitel sammanställer vi kunskap som tidigare fanns om vräkningar och hemlöshet bland barnfamiljer. Den bygger på befintlig

Läs mer

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun

Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd. Enköpings kommun Träffar du anhöriga i ditt arbete? Om anhörigstöd Enköpings kommun Träffar du i ditt arbete personer som är anhöriga? Den 1 juli 2009 gjordes en ändring i Socialtjänstlagen: Socialnämnden ska erbjuda stöd

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv?

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? 10 september 2015, Hanaholmen The Capital of Scandinavia Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

ATT FÖREBYGGA HEMLÖSHET

ATT FÖREBYGGA HEMLÖSHET Utvärderingsrapport juni 2008 Hemlöshetsprojekt Socialstyrelsen ATT FÖREBYGGA HEMLÖSHET En utvärdering av två arbetsmodeller i Upplands Väsby kommun Anders Arnsvik FoU-Nordväst Katarina Puiva FoU-Nordväst

Läs mer

För dig som är chef inom socialtjänsten

För dig som är chef inom socialtjänsten 2012-09- 12/86 Socialnämnden (motsv) För dig som är chef inom socialtjänsten Ansvar och befogenheter - vad är vad? Vem gör vad? BAKGRUND SYFTE MÅLGRUPP Det är mycket att hålla ordning på för den som är

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 1 2003-03-21 STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 Bakgrund Individ- och familjeomsorgen i kommunen styrs på många sätt av den nationella lagstiftning som finns. Till

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2014

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2014 Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2014 2014-09-01 Henrik Ahlgren...1 1 Inledning...2 2 Datainsamling...4 2.1 Datainsamling enkäter... 4 2.2 Tillförlitlighet...

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av särskilda ägardirektiv MKB Fastighets AB

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av särskilda ägardirektiv MKB Fastighets AB Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2014-12-17 Vår referens Anders Spjuth Utredare Anders.Spjuth@malmo.se Tjänsteskrivelse Uppföljning av särskilda ägardirektiv MKB Fastighets AB STK-2014-1254 Sammanfattning

Läs mer

Reviderad överenskommelse om ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län

Reviderad överenskommelse om ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2014-01-14 SN-2013/4196.103 1 (3) HANDLÄGGARE Berit Knutmejer 08-535 377 11 Berit.Knutmejer@huddinge.se Socialnämnden Reviderad

Läs mer

Kommittédirektiv. Vräkning och hemlöshet bland barnfamiljer 2004:145. Beslut vid regeringssammanträde den 21 oktober 2004. Sammanfattning av uppdraget

Kommittédirektiv. Vräkning och hemlöshet bland barnfamiljer 2004:145. Beslut vid regeringssammanträde den 21 oktober 2004. Sammanfattning av uppdraget Bilaga I Kommittédirektiv Vräkning och hemlöshet bland barnfamiljer Dir. 2004:145 Beslut vid regeringssammanträde den 21 oktober 2004 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas med uppgift

Läs mer

Bostad först i Upplands Väsby-utformning och plan för införande

Bostad först i Upplands Väsby-utformning och plan för införande Väsby välfärd, individ-och familjeomsorgen Carin Erlandh Engman Kvalitets-och utvecklingsledare 08-590 975 10 Fax 08-590 733 41 carin.erlandengman@upplandsvasby.se 2015-04-30 Dnr SÄN/2014:349 Social-och

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer