Vräkningsförebyggande arbete. stöd till socialtjänsten och andra aktörer
|
|
- Nils Isaksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vräkningsförebyggande arbete stöd till socialtjänsten och andra aktörer
2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar och andra former av uppföljning av lagstiftning, verksamheter, resurser mm som kommuner, landsting och enskilda huvudmän bedriver inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, hälsoskydd och smittskydd. Den kan utgöra underlag för myndighetens ställningstaganden och ingå som en del i större uppföljningar och utvärderingar av t ex reformer och fördelning av stimulansmedel. Socialstyrelsen svarar för innehåll och slutsatser. Artikelnr Omslag Socialstyrelsen/Iwa Wasberg Sättning Edita Västra Aros Tryck Edita Västra Aros, Västerås, april 2008
3 22 Förord Sedan år 2002 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla kunskap om hemlöshetens omfattning och metoder för att motverka hemlöshet, genom kartläggningar och stöd till lokalt utvecklingsarbete. I februari 2007 presenterade regeringen för första gången en samlad strategi för arbetet mot hemlöshet under rubriken Hemlöshet många ansikten, mångas ansvar. Socialstyrelsen fick då i uppdrag att i samråd med Boverket, Kronofogdemyndigheten, Kriminalvården samt Sveriges Kommuner och Landsting leda och koordinera ett fortsatt arbete mot hemlöshet samt motverka vräkning och hemlöshet bland barn, i enlighet med regeringens strategi för åren Till hemlöshetsuppdraget finns en extern referensgrupp knuten, i vilken bland annat brukarorganisationer ingår. Som en del i uppdraget har Socialstyrelsen i samråd med Kronofogdemyndigheten tagit fram ett vägledande material för kommuner och andra aktörer i vräkningsförebyggande arbete. Syftet med denna vägledning är att ge kommunerna stöd i att utveckla och säkra rutinerna i arbetet med att motverka vräkning, särskilt för barnfamiljer. Vägledningen ger information om lagstiftningen på området och beskriver centrala förutsättningar för att kunna bedriva ett effektivt vräkningsförebyggande arbete. Dessutom ges exempel på hur man kan arbeta med vräkningsförebyggande insatser i kommunerna. Det är Socialstyrelsens förhoppning att skriften ska kunna fungera både som inspiration och som ett användbart verktyg i arbetet för att motverka vräkningar. Vägledningen har författats av Socialstyrelsens utredare Ann Jönsson och Maria Boustedt Hedvall i samverkan med juristerna Mattias Nyberg- Lind och Peter von Wowern från Kronofogdemyndigheten samt juristen Anna Schölin från Socialstyrelsen. Projektledare för hela hemlöshetsstrategin är Annika Remaeus från Socialstyrelsen. 3
4 Förord 22 Ett stort tack ska riktas till de personer som har varit behjälpliga under arbetet med denna skrift: Johan Holmdahl och Pia Kjellbom, doktorander vid Socialhögskolan i Stockholm, samt Kjell-Åke Gidlöf och Katarina Söderlin, Södra Innerstadens stadsdelsförvaltning i Malmö, som samtliga har gett värde fulla synpunkter på innehållet. Ett stort tack ska även gå till personal från vräkningsförebyggande verksamheter i kommunerna som inför arbetet med vägledningen har delat med sig av sin kunskap och sina erfarenheter. Lars-Erik Holm Generaldirektör 4
5 22 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 9 Inledning Vräkningar en del av hemlöshetsproblematiken Både socialpolitik och bostadspolitik Därför vägledning Metod Definitioner Etiska utgångspunkter Brukarinflytande Individuellt och kollektivt brukarinflytande Barnperspektiv Bakgrund Vräkningar i Sverige Vräkningar drabbar också barn Riskgrupper en alltmer komplex bild Äldre och yngre personer ökar bland de vräkningshotade Missbruk och psykisk funktionsnedsättning riskfaktorer för vräkning.23 Förutsättningar för vräkningsförebyggande arbete Policydokument och handlingsplaner Samverkan Samverkan inom den egna förvaltningen och med bostadsföretag Samverkan mellan socialtjänst och psykiatri Samverkan mellan socialtjänst, bostadsföretag och psykiatri Samverkan och sekretessfrågor Kritiska röster mot samverkan
6 Innehåll 22 Kunskap och information Information till hyresgäster Föreningslivet som kunskapsförmedlare Förankring i den kommunala organisationen ger legitimitet Vräkningsprocessen hur går den till och vad säger lagen? Det vanligaste vräkningsförloppet Att förlora hyresrätten till bostaden vad säger hyreslagen? Utebliven eller försenad betalning av hyra Störningar Att förlora nyttjanderätten till bostaden vad säger bostadsrättslagen? Utebliven eller försenad betalning av månadsavgift Störningar Tvångsförsäljning Att fastställa att det finns grund för vräkning lagen om betalningsföreläggande och handräckning...41 Ansökan om vräkning till den summariska processen Ansökan om vräkning på grund av obetald hyra Ansökan om vräkning på grund av störningar Ansökan om vräkning från bostadsrätt Kostnader i samband med den summariska processen Vräkningens verkställande utsökningsbalken Vad krävs för att en vräkning ska kunna genomföras? Eventuella hinder mot en vräkning Kostnader för vräkning Underrättelse och delgivning Anstånd och uppskov Vräkningen genomförs Efter vräkningen Socialtjänstens möjligheter att agera vid vräkningar Socialtjänstens rutiner vid handläggning av vräkningsärenden Meddelande om uppsägning Meddelande om och verkställande av vräkning Möjligt att agera före hot om uppsägning Viktigt att säkerställa rutiner för uppföljning
7 22 Innehåll Vräkningsförebyggande insatser och verksamheter Ekonomiskt bistånd Socialtjänsten åtar sig betalningsansvaret för hyran Socialtjänsten övertar hyreskontraktet Hyresrådgivning Budget- och skuldrådgivning Boendestöd Personligt ombud Utvecklad missbrukarvård Andra insatser Exempel på förebyggande arbete Uppsökande arbete i Norrköping Projekt förebyggande i Södra Innerstaden, Malmö Hyresrådgivningen i Solna Dilemman vid bedömning av bistånd till boende Referenser Lagstiftning Lagar Förordningar Skrifter i serien Statens offentliga utredningar (SOU) och departementsserien (Ds) Propositioner Socialstyrelsens författningssamling Socialstyrelsens handböcker Övriga publikationer från Socialstyrelsen Övrig litteratur Webbplatser Intervjuer och möten Bilaga Bilaga
8 8
9 22 Sammanfattning Det finns ett starkt samband mellan vräkning och hemlöshet. Personer som blivit vräkta har mycket svårt att åter komma in på den ordinarie bostadsmarknaden. Att förebygga vräkning är därför en viktig del i det samlade arbetet mot hemlöshet. Socialtjänstens ansvar i det vräkningsförebyggande arbetet är stort, eftersom den handlägger ärenden som är förknippade med risk för vräkning. Även andra kommunala förvaltningar samt Kronofogden, bostadsföretagen, hälso- och sjukvården och frivilligorganisationer har en betydelsefull roll i det vräkningsförebyggande arbetet. Denna vägledning är i första hand ämnad att vara ett stöd i socialtjänstens utveckling av det vräkningsförebyggande arbetet, men är även tänkt att kunna användas av andra aktörer. En viktig förutsättning för att kommunen ska kunna bedriva ett vräkningsförebyggande arbete är att långsiktiga mål har fastställts och att konkreta åtgärder har angetts för hur målen ska nås. Personal inom kommun, bostadsföretag, Kronofogden och andra aktörer behöver kunskap om aktuell lagstiftning och om olika handlingsalternativ. Hyresgästen behöver kunskap om de rättigheter och skyldigheter som är förknippade med ett hyresavtal. Det är viktigt att det vräkningsförebyggande arbetet har en stark förankring i den kommunala organisationen och ingår i socialtjänstens permanenta verksamhet. Ett tydligt brukarperspektiv innebär att både den enskilde individen och brukarorganisationer är aktörer som medverkar i utformningen av arbetet. Socialtjänsten behöver säkerställa rutiner för arbetet med vräkningsärenden. Det handlar om att kunna agera snabbt och aktivt, att noggrant gå igenom olika handlingsalternativ och upprätta arbetsplaner, att vid behov samverka med andra aktörer, att dokumentera och följa upp ärenden. Säkerställda rutiner är särskilt viktigt för att kunna tillgodose barns behov av ett tryggt boende. Vräkningsförebyggande insatser i kommunerna kan vara direkt avsedda att motverka vräkning. De kan också fungera indirekt vräkningsförebyggande. Det sistnämnda innebär att insatserna i första hand är tänkta att tillgodose ett annat behov, men dessutom kan ha en vräkningsförebyggande effekt. Hyresrådgivning till hushåll med boendeproblem är ett exempel på en direkt vräkningsförebyggande insats. Budget- och skuldrådgivning, missbrukarvård och boendestöd är exempel på insatser som kan ha en indi- 9
10 Sammanfattning 22 rekt vräkningsförebyggande effekt. Ett effektivt vräkningsförebyggande arbete förutsätter att olika typer av insatser finns tillgängliga. Socialtjänsten behöver samverka med andra kommunala förvaltningar, hälso- och sjukvården, Kronofogden, bostadsföretag, frivilligorganisationer med flera. Samverkan underlättas av att mål finns angivna, att det finns mandat och tydlig ledning samt att parternas respektive roller är klargjorda. 10
11 22 Inledning Vräkningar en del av hemlöshetsproblematiken Att motverka vräkningar är ett av målen i den strategi mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden som regeringen har fattat beslut om. I planeringen av vräkningsförebyggande insatser är det viktigt att beakta sambandet mellan vräkning och hemlöshet, att vräkningar är en del av hemlöshetsproblematiken. Vräkningsförebyggande arbete ingår därmed i en samlad satsning mot hemlöshet. Både socialpolitik och bostadspolitik Hemlöshet är en komplex fråga. Det finns oftast inte en orsak till att en person saknar ett hem och det fordras en rad olika insatser för att hemlöshet ska kunna motverkas. Det är viktigt att se hemlösheten ur ett brett perspektiv och inte enbart betrakta den som en socialpolitisk fråga och en angelägenhet för kommunens socialtjänst. 1 Hemlöshet är snarare både ett individuellt och ett strukturellt problem som kräver lösningar av många samverkande aktörer. Det gäller på såväl politisk nivå som verksamhetsnivå. Socialtjänsten har inte på egen hand verktygen för att lösa problemet med hemlöshet. Detta är i högsta grad också en bostadspolitisk fråga. Även andra politikområden, såsom arbetsmarknads- och integrationspolitik, har betydelse för utvecklingen av hemlösheten. Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. 2 Varje kommun ska också planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. 3 Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen, om det behövs, samråda med andra kommuner som berörs av planeringen. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar anger också att kommunen ska anordna bostadsförmedling om det behövs. Om två eller flera kommuner behöver en gemensam 1 Socialstyrelsen 2007a 2 Socialtjänstlagen, SoL (2001:453) 2 kap. 2 3 Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383) 11
12 Inledning 22 bostadsförmedling ska de anordna en sådan. Regeringen kan förelägga en kommun att anordna en bostadsförmedling. Plan- och bygglagen 4 ger kommunerna möjligheter att påverka utvecklingen av bebyggelsen och dess innehåll. Kommunen kan styra det kommunala bostadsföretaget med ägardirektiv. Bostadspolitiken är under ständig förändring och påverkar också hemlösheten. Det gäller både tillgången på bostäder och de villkor hyresvärdarna ställer för att erbjuda kontrakt. Ett allt hårdare klimat på bostadsmarknaden kan märkas. Det handlar dels om brist på hyreslägenheter, dels krav på referenser, en fast inkomst från anställning och frånvaro av betalningsanmärkningar för att bli accepterad som hyresgäst. Detta leder till att hushåll med svag ekonomi idag har svårt att få ett hyreskontrakt. Det har till exempel blivit vanligare att hyresvärdar inte accepterar hyresgäster som huvudsakligen försörjer sig på ekonomiskt bistånd. 5 Forskaren Janne Flyghed fann i sin studie av praxis vid vräkningsärenden hos hyresvärd, Kronofogden och socialtjänst att 43 procent av värdarna inte accepterade försörjningsstöd som inkomst. Det är en ökning med 40 procentenheter sedan år 1994, då en liknande studie genomfördes. 6 En följd av dessa skärpta krav är att hushåll blir klienter hos socialtjänsten för att lösa sin bostadssituation, trots att deras problem i första hand handlar om en låg inkomst. Utvecklingen på bostadsmarknaden innebär att socialtjänsten idag många gånger är satt att lösa ett problem som den inte på egen hand har lösningen till. När socialtjänsten försöker lösa problemet finns risk att negativa effekter uppstår. Studier 7 8 tyder på att socialtjänsten i vissa fall i stället för att fokusera på klienternas brist på bostad inriktar sig mer på sådana problem som socialtjänsten har ett tydligare mandat att arbeta med, exempelvis missbruk, ekonomiska svårigheter och psykiska problem. Följden blir att strukturella problem det vill säga brist på bostäder tillgängliga för målgruppen görs till individuella svårigheter. En annan effekt av att socialtjänsten måste försöka lösa bostadssituationen för personer som inte säkert borde tillhöra målgruppen är att detta riskerar att ta resurser från arbetet med de mest utsatta individerna. 4 Plan- och bygglag, PBL (1987:10) 5 SOU 2005:88 6 Flyghed, J Socialstyrelsen 2006b, Sahlin, I SOU 2005:88, Löfstrand, C
13 22 Inledning Därför vägledning Att bli vräkt är ett stort negativt ingrepp i en människas liv. Få händelser skapar en så stor risk för en drastiskt försvagad position på bostadsmarknaden. Forskning pekar på att personer som en gång blivit vräkta har mycket svårt att åter igen komma in på bostadsmarknaden. 9 Personer som blir vräkta riskerar att under en längre tid hamna på en sekundär bostadsmarknad utan fast förankring. 10 Att förebygga vräkningar är därmed en betydelsefull del i de samlade insatserna mot hemlöshet. Kunskap om hur vräkningar går till och om vad som kan göras för att de ska undvikas efterfrågas av många aktörer. I utredningen Vräkning och hemlöshet drabbar också barn 11 konstaterades att hyreslagstiftningen av många uppfattas som komplicerad och svåröverskådlig och att man inom socialtjänsten ofta har liten kännedom om både hyreslagen och utsökningsbalken. Socialtjänstens företrädare har framfört att deras insatser ofta kommer för sent, både på grund av bristfälliga rutiner inom den egna organisationen, men också på grund av att hyresvärdar ibland signalerar för sent. Hyresvärdar å andra sidan menar att det många gånger är svårt att få kontakt med socialtjänsten för att få till stånd en dialog och informera om ett ärende. 12 I februari 2007 presenterade regeringen en strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden, Hemlöshet många ansikten, mångas ansvar. 13 I strategin har regeringen angett som mål att antalet vräkningar ska minska och att inga barn ska vräkas. För att utveckla och säkra rutinerna i kommunernas arbete med att motverka vräkningar, särskilt för barnfamiljer, har Socialstyrelsen fått i uppdrag att i samråd med Kronofogdemyndigheten ta fram ett vägledande material riktat till kommuner och andra berörda aktörer. Denna vägledning är tänkt att fungera som ett stöd i utvecklingen av det vräkningsförebyggande arbetet. Målgruppen är i första hand personal inom socialtjänsten, men vägledningen är även tänkt att kunna användas av andra aktörer såsom Kronofogden och bostadsföretag. 9 Flyghed, J. & Nilsson, A. 2004a 10 Med sekundär bostadsmarknad avses boendelösningar med någon form av hyresavtal, vanligen andrahandskontrakt, där boendet är förenat med tillsyn och/eller särskilda villkor eller regler. Se Socialstyrelsen och Boverket Enligt forskaren Ingrid Sahlin handlar det om bostäder som upplåts i andra hand utan besittningsrätt och med tilläggsvillkor som går utöver dem som vanliga hyresvärdar anger. Se Sahlin 2000, s SOU 2005:88 12 HSB Socialdepartementet
14 Inledning 22 Metod En förutsättning för att en vägledning i vräkningsförebyggande arbete ska kunna bli användbar i praktiken är att den står på en stabil och gedigen kunskapsbas. I arbetet med vägledningen genomfördes inledningsvis en grundlig genomgång av litteratur och forskning på området. I detta material ingick bland annat utvärderingsrapporter från vräkningsförebyggande projekt, Socialstyrelsens tidigare hemlöshetsrapporter, forskningsartiklar, den statliga utredningen Vräkning och hemlöshet drabbar också barn 14 samt informationsmaterial från Kronofogdemyndigheten. Juridisk expertis från Kronofogdemyndigheten och Socialstyrelsen har därefter gemensamt tagit fram en beskrivning av hur själva vräkningsförfarandet går till, samt gått igenom gällande lagstiftning på området. En arbetsgrupp från Socialstyrelsen har genomfört studiebesök hos företrädare för vräkningsförebyggande verksamheter i syfte att samla in exempel på hur det förebyggande arbetet kan gå till i praktiken. Besök har genomförts i både stora och små kommuner, hos bostadsföretag och kommunala verksamheter. De verksamheter som besökts har haft ett uttalat mål att arbeta förebyggande, oftast genom uppsökande insatser. Avsikten med besöken har varit att få kunskap om såväl verksamma som mindre verksamma arbetsmetoder, att få ta del av både positiva och negativa erfarenheter av vräkningsförebyggande arbete. Socialstyrelsens arbetsgrupp har även varit i kontakt med nätverk av kommuner som arbetar vräkningsförebyggande, och har deltagit vid seminarier och konferenser för att samla in ytterligare information. Då inget annat anges i den löpande texten, är citat hämtade från dessa olika studiebesök och möten. Det bör understrykas att de vräkningsförebyggande verksamheter som omnämns i vägledningen är exempel på hur arbetet kan bedrivas. Dessa verksamheters erfarenhetsbaserade kunskap utgör ett viktigt underlag i vägledningen. Samtidigt bör framhållas att vräkningsförebyggande arbete idag bedrivs på många håll i landet och att liknande erfarenheter finns från dessa. 14 SOU 2005:88 14
15 22 Inledning Definitioner Avhysning är den juridiska termen för det som i vardagligt tal benämns vräkning. Det innebär att någon på grund av till exempel obetald hyra eller störning tvingas flytta från sin bostad, sitt kontor, eller sin affärslokal. 15 Man kan också bli vräkt från garage och parkeringsplats. Denna vägledning handlar om hur vräkning från bostäder ska kunna motverkas. I det följande används orden vräkning och avhysning synonymt. Med hyresvärdar avses såväl allmännyttiga bostadsföretag, privata bostadsföretag som bostadsrättsföreningar, där inte något annat anges. Socialtjänsten organiseras på olika sätt i kommunerna. Det finns många lokala namn på de olika delarna av socialtjänsten. I denna vägledning används genomgående benämningarna socialtjänsten och socialnämnden. Vräkningsförebyggande insatser i kommunerna kan vara både direkta och indirekta. Med direkt vräkningsförebyggande insatser avses verksamheter som är inriktade på att komma tillrätta med individers problem i boendet och därmed förhindra vräkning. Ett exempel på detta är hyresrådgivning. Med indirekta insatser avses verksamheter som i första hand är ämnade att tillgodose ett annat behov, men som dessutom ofta kan ha en vräkningsförebyggande effekt. Hit kan exempelvis räknas budget- och skuldrådgivning, missbrukarvård, boendestöd, personligt ombud för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Med boendestöd avses en personell resurs för att bistå individen att hantera problem förknippade med boendet, bland annat för att kunna förebygga vräkning. Boendestödet kan organiseras genom kommunens socialpsykiatriska verksamhet eller genom individ- och familjeomsorgen (IFO) och förmedlas som regel i individens bostad av så kallade boendestödjare eller boendeteam. 16 Etiska utgångspunkter Vräkningsfrågan rymmer en rad viktiga etiska aspekter att reflektera över. Framför allt brukarorganisationer, men även forskare, har i olika sammanhang lyft fram frågans etiska dimension. Etiska aspekter på vräkningsfrågan har behandlats av Socialstyrelsens rådgivande nämnd för etiska Blid, M
16 Inledning 22 frågor. 17 Detta skedde i samband med att Socialstyrelsen tog fram en plan för genomförandet av regeringens strategi mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. 18 Nämnden behandlade bland annat etiska perspektiv på vräkningsförebyggande arbete. När ska samhället ingripa i enskilda människors liv? Finns risken att ett aktivt förebyggande arbete upplevs som ett intrång av hyresgästen, att det tar ifrån den enskilde hennes initiativkraft och försvårar möjligheten att på egen hand lösa problemen? Nämnden anser att barnens bästa alltid ska värnas när det handlar om vräkningar. De vuxnas integritet kommer här i andra hand. Även utredningen Vräkning och hemlöshet drabbar också barn 19 tar upp den intressekonflikt som kan finnas mellan en tidig reaktion och ingripande från samhällets sida i ärenden som rör vräkning av barnfamiljer och föräldrarnas önskan att själva bestämma över sina kontakter med myndigheterna. Utredaren drar samma slutsats som den rådgivande etiska nämnden, att barnets behov av ett stabilt boende alltid ska väga tyngre än föräldrarnas eventuella önskan att hålla myndigheterna utanför. I arbetet med att motverka vräkning lyfts behovet av samverkan ofta fram. Det gäller samverkan mellan olika delar av kommunen, mellan kommun och landsting, Kronofogden och bostadsföretag med flera. Samverkan har en tydlig koppling till ett antal etiska frågor. Parterna kan till exempel ha olika uppfattningar om hur man behandlar frågor om hyresgästens integritet. En bärande utgångspunkt är att samverkan aldrig ska ske över den enskildes huvud. Det är angeläget att kommunerna får möjlighet att lyfta de etiska aspekter som är förknippade med arbetet med att förebygga vräkning och hemlöshet. Brukarinflytande En bärande utgångspunkt i socialt arbete är strävan efter att ta tillvara och utveckla individens egna resurser. Respekt för individens självbestämmande och integritet ska prägla socialtjänstens verksamhet Nämnden är ett rådgivande och stödjande organ för Socialstyrelsen. De ärenden som nämnden tar upp för bedömning kan initieras från Socialstyrelsens verksamhet, men nämnden kan även ta egna initiativ. 18 Socialstyrelsen 2007a 19 SOU 2005:88 20 SoL 1 kap. 1 16
17 22 Inledning I planen för att genomföra regeringens strategi mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 21 anges att ett starkt brukarperspektiv ska genomsyra arbetet. Det betyder att såväl den enskilde individen som brukarorganisationer är aktörer som medverkar i utformningen av insatserna. Individuellt och kollektivt brukarinflytande Brukarinflytande kan sägas vara individuellt eller kollektivt. 22 För den enskilde individen kan brukarinflytande innebära att hyresgästen tillsammans med socialtjänsten aktivt medverkar i att formulera en arbetsplan. Det kan bland annat handla om att göra upp en avbetalningsplan, söka budgetrådgivning, söka missbruksbehandling. Med kollektivt inflytande avses att en grupp eller organisation har inflytande över eller påverkar en process eller verksamhet. Barnperspektiv I regeringens strategi mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden är ett av de utpekade målen att inga barn ska vräkas. 23 I socialtjänstlagen anges att hänsyn till vad barnets bästa kräver ska beaktas när åtgärder rör barn. 24 Denna paragraf har skrivits med utgångspunkt i FN:s barnkonvention. 25 På bostadsområdet kan man utgå ifrån att barnet alltid behöver en bostad. Om föräldrarna är separerade bör de ha varsin bostad där barnet kan umgås med sina föräldrar. 26 Utredningen Vräkning och hemlöshet drabbar också barn 27 drog slutsatsen att det finns ett starkt lagstöd för att förhindra att barn vräks, men att bristerna idag finns i den lokala praktiken. 21 Socialstyrelsen 2007a 22 Socialstyrelsen 2003a 23 Socialdepartementet SoL 1 kap FN:s konvention om barnets rättigheter. Antagen den 20 november Sverige ratificerade konventionen SOSFS 2003:5 27 SOU 2005:88 17
18 22 Bakgrund Detta kapitel innehåller en kort faktabakgrund: antalet vräkningar i Sverige, utvecklingen av antalet vräkningar, sambandet mellan vräkning och hemlöshet och riskgrupper. Vräkningar i Sverige Statistik vad gäller vräkningar i Sverige har fram till helt nyligen omfattat samtliga avhysningar, det vill säga från bostäder såväl som från lokaler och parkeringsplatser. Från och med år 2008 är Kronofogdemyndighetens statistik uppdelad, så att det numera är möjligt att se hur många avhysningar som gäller bostäder respektive andra lokaler. 28 Statistikredovisningen nedan avser dock samtliga avhysningar. Under år 2007 inlämnades ansökningar om avhysning till Kronofogdemyndighetens summariska process. 29 Av dessa ansökningar verkställdes avhysningar. 30 Merparten av ansökningarna, cirka 90 procent, ledde alltså inte till vräkning. En tolkning som kan göras av detta är att de flesta problem som föranleder hyresvärdar och bostadsrättsföreningar att ansöka om avhysning kan lösas på vägen, innan det hinner gå så långt som till en genomförd avhysning. En annan förklaring kan vara att hyresgästen har flyttat ut från lägenheten innan vräkningen har hunnit verkställas. Därmed räknas inte avflyttningen som en vräkning även om hyresgästen formellt har blivit uppsagd från lägenheten. Nedanstående tabell visar antalet ansökningar om avhysning, antalet ansökningar om verkställighet respektive antalet verkställda avhysningar, mellan åren 2003 och Inom ramen för regeringens hemlöshetsstrategi Hemlöshet många ansikten, mångas ansvar har Kronofogdemyndigheten fått i uppdrag att utveckla och förbättra statistiken kring avhysningar. Med den förbättrade statistiken kommer det att bli möjligt att följa ansökningar om samt verkställda avhysningar på kommunnivå, efter variabler som kön, hushållstyp, antal barn m.m. Statistiken kommer därmed att kunna användas av kommuner som ett av flera viktiga kvalitetsinstrument i det bostadssociala uppföljnings- och planeringsarbetet. Se Socialdepartementet Statistik framtagen av Kronofogdemyndigheten 30 I kapitlet Vräkningsprocessen hur går den till och vad säger lagen förtydligas innebörden av Kronofogdemyndighetens summariska process respektive verkställighetsprocessen. 18
19 22 Bakgrund Tabell 1. Antalet ansökningar om avhysning, ansökningar om verkställighet samt verkställda avhysningar, år År Ansökningar om avhysning till den summariska processen Ansökningar om verkställighet Verkställda avhysningar Under denna femårsperiod följer vräkningsstatistiken samma mönster, med betydligt fler ansökningar om avhysning och verkställighet än antalet faktiskt verkställda avhysningar. Tabellen ovan visar samtidigt en minskning av det totala antalet verkställda avhysningar mellan de aktuella åren. Det minskade antalet vräkningar är en utveckling som har pågått ända sedan år 1994, då en toppnotering på verkställda avhysningar gjordes. 32 Att antalet vräkningar sedan dess har minskat kan dock inte entydigt tolkas som att situationen på bostadsmarknaden har blivit lättare för hushåll med olika typer av problem. Samtidigt som antalet vräkningar minskar har det nämligen blivit allt svårare för hushåll med låga inkomster att ta sig in på bostadsmarknaden. Forskning har beskrivit hur bostadsmarknaden har en ingång kontraktstecknandet och en utgång vräkning eller flytt. 33 Detta har stor betydelse för vräkningsutvecklingen eftersom förändringar vid slussarna påverkar varandra. Nedgången i antalet vräkningar under de senaste åren beror på att både ingången och utgången täppts igen av hyresvärdarna. Ingången har täppts igen genom att värdarna har skärpt sina krav på hyresgästerna och inte längre är beredda att ta in potentiella problemhushåll i samma utsträckning som tidigare. Utgången har täppts till genom att värdarna har blivit mer återhållsamma med att vräka hyresgäster. De flesta av dem som vräks i Sverige är ensamstående, mellan 25 och 45 år gamla, och bor i storstäderna. Två av tre vräkta är män. Ungefär 30 procent är utländska medborgare 34. Det är en hög siffra med tanke på att personer födda utomlands utgör 13 procent av Sveriges befolkning Se not SOU 2005:88 33 Flyghed, J. & Nilsson, A. 2004a 34 Flyghed, J
20 Bakgrund 22 Den främsta orsaken till att personer vräks är att de inte betalar hyran. Närmare 85 procent av de verkställda vräkningarna sker på grund av detta. Cirka 5 procent vräks för att de har haft ett störande beteende och resten för att de har betalat hyran för sent vid ett flertal tillfällen. 36 De som vräks därför att de inte har betalat hyran har relativt små skulder. En undersökning av vräkta hushåll år 1991 visade att drygt 70 procent av de vräkta hushållen hade en hyresskuld som var mindre än kronor. 37 Samma undersökning 38 visade att knappt 30 procent av hushållen hade bostadsbidrag. Med tanke på vräkta personers ofta svaga ekonomi kan detta verka förvånande, men det visade sig att tre fjärdedelar av dem som inte hade bostadsbidrag inte ens hade ansökt om detta. 39 År 2001 var andelen vräkta med bostadsbidrag i stort sett densamma som vid det tidigare undersökningstillfället. 40 De vräkta som grupp har sämre hälsa och är överrepresenterade för olika typer av slutenvård, särskilt vård för psykisk ohälsa. 41 Vräkningsundersökningen år 1991 visade att en stor andel av de vräkta hushållen, trots intensiva spårningsinsatser, inte gick att lokalisera ett drygt år efter vräkningen. Mycket talade för, menade forskarna, att dessa personer befann sig i riskzonen för hemlöshet eller redan var permanent hemlösa. 42 Vräkningar drabbar också barn Socialstyrelsens kartläggning av hemlöshetens omfattning i Sverige år 2005 visade att drygt av de hemlösa personerna var föräldrar till barn under 18 år Flyghed, J Ibid, Flyghed, J. & Stenberg, S-Å Flyghed, J. & Nilsson A. 2004a, Flyghed, J. & Stenberg S-Å Ibid, Flyghed, J. & Stenberg, S-Å Flyghed, J. & Nilsson, A. 2004a 41 Flyghed, J Ibid 43 Socialstyrelsen 2006a 20
Vräkningar och andra påtvingade avflyttningar av barn
Vräkningar och andra påtvingade avflyttningar av barn Bild: Hem och skola Pia Kjellbom Institutionen för socialt arbete, Socialhögskolan, Stockholms universitet Påtvingad avflyttning Informellt påtvingad
Läs merSamordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Michael Anefur Maria Boustedt Hedvall
Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Michael Anefur Maria Boustedt Hedvall Regeringens hemlöshetssamordnare 2012 2013: ska ge kommunerna stöd i deras
Läs merHandlingsplan vräkningsförebyggande arbete Skärholmens Stadsdelsförvaltning
Handlingsplan vräkningsförebyggande arbete Skärholmens Stadsdelsförvaltning Hyresrådgivare Sofie Jonsson Socialsekreterare Stina Mood Telefon 08-508 24 845 Telefon 08-508 24 272 Vräkningsförebyggande arbete
Läs merSamordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Information och vägledning
Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Information och vägledning 2Produktion: Samordning Socialdepartementet för att motverka Form: Blomquist och förebygga
Läs merFörslag till Riktlinjer för att förebygga avhysningar av hushåll med barn.
2012-10-10 Förslag till Riktlinjer för att förebygga avhysningar av hushåll med barn. Bakgrund Om stadens ambition att förhindra avhysningar av barnfamiljer Både regeringen och Kommunstyrelsen i Göteborg
Läs merHandlingsplan för vräkningsförebyggande
Handlingsplan för vräkningsförebyggande arbete Vräkningsförebyggande arbete var ett av fyra mål i Regeringens strategi 2007 2009 för att motverka hemlöshet 1. Merparten av dem som blir vräkta, cirka 85
Läs merHem, ljuva hem. Om Länsstyrelsens stöd till kommunernas arbete för att motverka hemlöshet och utestängning på bostadsmarknaden.
Hem, ljuva hem Om Länsstyrelsens stöd till kommunernas arbete för att motverka hemlöshet och utestängning på bostadsmarknaden. Hemlöshet förknippas ofta med personer som inte har tak över huvudet, som
Läs merStrategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Program mot hemlöshet i Borås Stad
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Program mot hemlöshet i Borås Stad Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder
Läs merHem, ljuva hem. Om Länsstyrelsens stöd till kommunernas arbete för att motverka hemlöshet och utestängning på bostadsmarknaden.
Hem, ljuva hem Om Länsstyrelsens stöd till kommunernas arbete för att motverka hemlöshet och utestängning på bostadsmarknaden. Foto: Anders Wejrot Alla män niskor har rätt till en fungerande bostad. Det
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merNorrmalms stadsdelsförvaltning Äldre- och socialtjänstavdelningen
Norrmalms stadsdelsförvaltning Anteckningar Sida 0 (6) 2017-11-21 Norrmalms stadsdelsförvaltning Sankt Eriksgatan 117, 113 43 Stockholm Box 450 75 104 30 Stockholm Telefon 076-12 09 290 Växel 08-508 09
Läs merFrågor från Liberalerna gällande hemlöshetsrapporten svar från Socialförvaltningen
2018-01-30 1 (5) Frågor från Liberalerna gällande hemlöshetsrapporten svar från Socialförvaltningen 1. Fråga: Skillnaderna på Socialstyrelsen och Järfällas rapporter skapar en differens som kan vara intressant
Läs merförmedlingsmedel/egna medel
RIKTLINJER förmedlingsmedel/egna medel Dokumentets syfte Riktlinjernas syfte är att vara en vägledning för handläggare samt ge information till medborgare. Riktlinjerna innebär inte någon inskränkning
Läs merUtredning hemlöshet 2016
2016-03-09 1 (7) Utredning hemlöshet 2016 1 Syfte och innehåll Utredningen om hemlöshet utgör underlag för den handlingsplan mot hemlöshet som har tagits fram i enlighet med social- och arbetsmarknadsnämndens
Läs merSvar på skrivelse från (s), (mp) och (v) om förebyggande verksamhet och folkhälsan
FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR VUXNA TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-11-16 Handläggare: Bosse Dannert Telefon: 08-508 18 040 Till Farsta stadsdelsnämnd 2009-12-17 Svar på skrivelse från (s),
Läs merHur kommuner kan vända utvecklingen med att allt fler barn berörs av vräkning
Hur kommuner kan vända utvecklingen med att allt fler barn berörs av vräkning Rekommendationer från nio kommuner, Barnombudsmannen och Kronofogden i en dialog den 13 oktober 2011. Dnr 9.6:0612/11 1 Innehåll
Läs merNationellt perspektiv
Nationellt perspektiv Sammandrag ur Socialstyrelsens lägesrapport Individ- och familjeomsorg 2017 Områden Social barn- och ungdomsvård Ekonomiskt bistånd Våld i nära relation Missbruks- och beroendevård
Läs merRätt boende
Rätt boende 2012-2015 Förslag till handlingsplan för deluppdrag 10: Se över hur nuvarande hanteringsordning för kommunala kontrakt och F-100 lägenheter är förenlig med Socialtjänstlagen. 2013-10-25 Innehåll
Läs merHelsingborgs Stads. Mål och strategier i arbetet mot bostadslöshet
Helsingborgs Stads Mål och strategier i arbetet mot bostadslöshet Innehåll Sida Inledning och uppdrag 2 Stadens gemensamma ansvar 2 Definition av begreppet hemlöshet 3 Mål och strategier 5 Samverkan 7
Läs merGöteborgs stads riktlinje för att förbygga avhysningar av hushåll med barn
Göteborgs stads riktlinje för att förbygga avhysningar av hushåll med barn Göteborgs Stads styrsystem Utgångspunkterna för styrningen av Göteborgs Stad är lagar och författningar, den politiska viljan
Läs merFörslag till riktlinjer för det vräkningsförebyggande arbetet i Göteborg
Handling 2012 nr 174 Förslag till riktlinjer för det vräkningsförebyggande arbetet i Göteborg Till Göteborgs kommunfullmäktige Kommunstyrelsens förslag Kommunstyrelsen tillstyrker stadsledningskontorets
Läs merUtan fast punkt en granskning av Göteborgs Stads arbete med bostadslösa
Rapportsammandrag Stadsrevisionen 15 november 2016 Utan fast punkt en granskning av Göteborgs Stads arbete med bostadslösa barnfamiljer Inledning I dag råder stark efterfrågan på lediga bostäder i Göteborg.
Läs merLänsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2014
Arbetsrapport 2014:13 Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2014 Tord Fredriksen Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Hemlöshet och utestängning
Läs merRiktlinjer för handläggning av försöks- och träningslägenheter - remiss från kommunstyrelsen
KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-01-26 Matilda Ekström Sundberg Telefon: 508 08 079 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Sammanträde 2010-02-17 Riktlinjer för
Läs merStrategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program mot hemlöshet Hemlöshet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter
Läs merHandlingsplan för att minska och motverka hemlösheten i Lunds kommun
Socialförvaltningen Verksamhetsområde vuxenstöd och socialpsykiatri Tjänsteskrivelse 1(8) Karin Säfström 046 35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden Handlingsplan för att minska och motverka hemlösheten
Läs merSOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014
2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd
Läs merBarnperspektivet vid långvarigt ekonomiskt bistånd och i avhysningsärenden
Rapport 2007:67 Barnperspektivet vid långvarigt ekonomiskt bistånd och i avhysningsärenden Länsstyrelsens granskning av hur barnperspektivet fått genomslag i handläggningen av ekonomiskt bistånd och i
Läs merRapport boendestöd per april 2013
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2013-05-23 Diarienummer UAN-2013-0312 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Rapport boendestöd per april 2013 Förslag
Läs merAnhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll
Läs merRiktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning
Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning Bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL) 4 kap 1 Fastställda av vård- och omsorgsnämnden 2015-05-13, 45, Dnr VON 2015/103 Innehållsförteckning
Läs merSTK Motion från Emma-Lina Johansson om att ta ansvar för hemlösheten, STK
Malmö stad Arbetsmarknads- och socialnämnden 1 (5) Datum 2019-06-27 Adress 205 80 Malmö Diarienummer ASN-2019-5732 Yttrande Till Kommunfullmäktige STK-2019-477Motion från Emma-Lina Johansson om att ta
Läs merÖppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Nationella resultat och resultat Nässjö kommun Nytt för öppna jämförelser 2016 gemensam insamling Årets insamling
Läs merRiktlinjer för stöd till anhöriga
Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...
Läs merVård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 248/17
Läs mer1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning Kommunerna i Norrbotten och Norrbottens läns landsting är överens om att god
Läs merStöd för socialtjänsten i arbetet med att förebygga avhysningar
Stöd för socialtjänsten i arbetet med att förebygga avhysningar Anette Agenmark Konferens 5 februari 2018 Nytt stöd med fokus på socialtjänstens möjligheter och ansvar Socialtjänsten har en viktig roll
Läs merMotion 32 Motion 33. med utlåtanden
Motion 32 Motion 33 med utlåtanden 90 Motion 32 Barns utsatthet på bostadsmarknaden På förbundsstämman 2012 beslutades att uppdra till förbundsstyrelsen Rädda Barnens Barnfattigdomsrapport 2013. Enligt
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merHandlingsplan för socialtjänstens arbete med barnfamiljer som lever under osäkra boendeförhållanden
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning Individ och familjeomsorgen vuxna Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2018-03-22 Handläggare Solveig Blid Telefon: 08-508 14 552 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd
Läs merStockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016
Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program
Läs merRiktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde
Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2015-06-09 77 Ansvarig: Områdeschef bistånd och stöd Revideras: Var fjärde år Följas upp: Vartannat år Riktlinjer för
Läs merVåld i nära relationer
(M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter
Läs merHEMLÖSHETEN I SVERIGE
HEMLÖSHETEN I SVERIGE Antalet människor som lever i hemlöshet har ökat kraftigt. Från cirka 8 000 år 1999 till 34 000 år 2011. Socialstyrelsens senaste kartläggning gjordes under en vecka i april 2017.
Läs merHandlingsplan för att minska och motverka hemlöshet i Lunds kommun Dnr SO 2017/0164
Socialförvaltningen Verksamhetsområde Vuxen Tjänsteskrivelse 1(7) Katharina Olsson 046-359 99 75 Katharina.olsson@lund.se Socialnämnden i Lund Handlingsplan för att minska och motverka hemlöshet i Lunds
Läs merÖverenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd
Läs merLGS Temagrupp Psykiatri
LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag
Läs merHandlingsplan för att minska och motverka hemlösheten i Lunds kommun Revidering 2016 Dnr SO 2016/0093
Socialförvaltningen Verksamhetsområde Vuxen Tjänsteskrivelse 1(5) Christina Schoug 046 359 44 47 Christina.schoug@lund.se Socialnämnden Handlingsplan för att minska och motverka hemlösheten i Lunds kommun
Läs merInsatser för bostadslösa och hemlösa 2015, Stadsområdesförvaltning Väster
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2015-11-02 Vår referens Alisa Burek Planeringssekreterare Alisa.Burek@malmo.se Tjänsteskrivelse Insatser för bostadslösa och hemlösa 2015, Stadsområdesförvaltning
Läs merMotion från Emma-Lina Johansson om att ta ansvar för hemlösheten, STK ASN
Malmö stad Arbetsmarknads- och socialförvaltningen 1 (5) Datum 2019-05-24 Vår referens Lars G Larsson Utvecklingssekreterare lars.g.larsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Motion från Emma-Lina Johansson om
Läs mer/2018 1(5) Socialdepartementet
2018-10-10 3.1.19015/2018 1(5) Rättsavdelningen Katrin Westlund Socialdepartementet s.remissvar@regeringskansliet.se s.jam@regeringskansliet.se Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Att bryta ett
Läs merUppföljning av strategi och plan mot hemlöshet
Uppföljning av strategi och plan mot hemlöshet 2015 2018 Göteborgs Stad Fastighetsnämnden 2016-09-26 Innehåll Inledning... 4 Sammanfattning måluppfyllelse... 5 Uppföljning av mål... 6 Mål 1 Staden ska
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merVilka krav kan man ställa innan man får rätt till en bostad?
Bakgrund Efter miljonprogrammet minskade hemlösheten för att sedan under 90- talet öka igen. Hemlöshet är både en social och bostad politisk fråga. 18 000 i Sverige saknar egen bostad. Lever vi i ett välfärdssamhälle
Läs merPM: Politik för att minska hemlösheten
PM: Politik för att minska hemlösheten Bakgrund En fast bostad är ett grundläggande mänskligt behov, likt mat och kläder, och också en rättighet. I Stockholms stad finns närmare 3000 personer som saknar
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:369 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Handlingsplan mot hemlöshet
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:369 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Handlingsplan mot hemlöshet 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 1 2 Förslag till riksdagsbeslut 1 3 Bostad är en
Läs merhemlöshet en strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden
hemlöshet många ansikten mångas ansvar en strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Regeringen har presenterat en strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från
Läs merSociala boendeteamet Kristina Eriksson, Ulrika Bertilsson, Ulrik Bolin. Sundbyberg växer med dig!
Sociala boendeteamet 2017-05-09 Kristina Eriksson, Ulrika Bertilsson, Ulrik Bolin Presentation Kommunens boendeansvar Vräkningsförebyggande arbete Tillfälligt boende Frågestund 2 2017-05-09 Social- och
Läs merEn dag om hemlöshet i Stockholms län
En dag om hemlöshet i Stockholms län 09.00 09.30 Länsstyreslens arbete med att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Henrik Weston, Länsstyrelsen 09.30 10.15 Gemensamma mål grund för
Läs merSamordning av insatser mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kerstin Björklund 2014-02-19 KS 2014/0095 50034 Kommunstyrelsen Samordning av insatser mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Förslag till
Läs merYttrande. Remiss angående Program för att motverka hemlöshet TN Arbetsmarknads- och socialnämnden beslutar att lämna följande yttrande:
Malmö stad Arbetsmarknads- och socialnämnden 1 (7) Datum 2019-06-27 Adress 205 80 Malmö Diarienummer ASN-2019-6225 Yttrande Till Tekniska nämnden Remiss angående Program för att motverka hemlöshet TN-2019-253
Läs merRiktlinje för kommunkontrakt
Riktlinje för kommunkontrakt och försöksboende Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinje Vård och omsorgsnämnden 2018-12-19 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Castor 2018.79 Dokumentinformation
Läs merHandlingsplan för socialtjänstens arbete med barnfamiljer som lever under osäkra boendeförhållanden
Norrmalms stadsdelsförvaltning Äldre- och socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2018-03-21 Handläggare Mikael Josephson Telefon: 08-508 09 035 Till Norrmalms stadsdelsnämnd 2018-04-19 Handlingsplan
Läs merStrategi och plan mot hemlöshet Årsrapport 2016 en sammanfattning. Göteborgs Stad
Strategi och plan mot hemlöshet Årsrapport 2016 en sammanfattning Göteborgs Stad Göteborgs Stad strategi och plan mot hemlöshet 2015-2018 Årsrapport 2016 en sammanfattning Fastighetskontoret Mikael Chrona,
Läs merRevisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012
Revisionsrapport Arbete kring hemlösa Halmstads kommun Christel Eriksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund 2 3 Granskningsresultat 3 3.1 Socialstyrelsens kartläggning av hemlösa 2011 3
Läs merVräkningsförebyggande arbete. SDF Norra Hisingen
Vräkningsförebyggande arbete SDF Norra Hisingen Innehåll Socialtjänstens ansvar i boendefrågan Vad beror vräkningar på och vad kan socialtjänsten hjälpa till med? Vad händer när det uppkommer en hyresskuld?
Läs merRapport om vräkningsförebyggande arbete i Stockholms stad
Rapport om vräkningsförebyggande arbete i Stockholms stad December 2010 SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR Sammanfattning Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen
Läs merProgram för stöd till anhöriga
Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera
Läs merEn plats att kalla hemma - Barnfamiljer i bostadskrisen skugga
En plats att kalla hemma - Barnfamiljer i bostadskrisen skugga Hur vi har gått till väga Granskning av rapporter, handlingar och skrivelser. Enkätundersökning Intervjuver och fokusgrupper med barn, föräldrar
Läs merStockholms stads program för stöd till anhöriga
SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-10-25 Handläggare: Marita Danowsky Kerstin Larsson, Anne Vilhelmsson Tel. 08-508 12 000 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2012-11-22 Stockholms
Läs merHandlingsplan för att förebygga avhysningar Enskede-Årsta- Vantörs stadsdelsförvaltning
Handlingsplan för att förebygga avhysningar Enskede-Årsta- Vantörs stadsdelsförvaltning Handlingsplanen klargör rutiner och ansvarsfördelning inom alla avdelningar inom Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning,
Läs merSocialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden
SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs merRevidering av Riktlinjer för bostäder inom individoch familjenämndens ansvarsområde
TJÄNSTESKRIVELSE 1 2016-05-25 2016/358-IFN-004 Sociala nämndernas förvaltning Maria Boman Individ- och familjenämnden Revidering av Riktlinjer för bostäder inom individoch familjenämndens ansvarsområde
Läs merSocialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer
RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes
Läs merBilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende
Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än
Läs merÖverenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län
TJÄNSTEMANNAREMISS Dnr: KSL/12/0170 2013-03-15 Förvaltningschefer i Stockholms läns kommuner inom socialtjänst eller motsvarande Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i
Läs merRiktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Läs merSocialförvaltningens plan för att motverka hemlöshet
Socialförvaltningens plan för att motverka hemlöshet Framtagen januari 2019 inom SOCIALFÖRVALTNINGEN HANINGE KOMMUN Inledning Alla människor ska ha samma möjligheter att leva ett gott liv. Att ha ett hem
Läs merSvar på remiss angående begäran om yttrande över förslag till handlingsplan för socialtjänstens arbete med barnfamiljer i säkra boendeförhållanden
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Analys och kvalitet Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-03-19 Handläggare Susanna Juvas Hagbjörk Telefon: 08-508 03 000 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Svar på remiss
Läs merSenaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Läs merSamverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014
Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Läs merHandlingsplan för socialtjänstens arbete med barnfamiljer som lever under osäkra boendeförhållanden
Kungsholmens stadsdelsförvaltning Socialtjänstavdelningen Sida 1 (6) 2018-03-27 Handläggare Madelen Lyckedal Telefon: 08-508 08 516 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd 2018-04-19 Handlingsplan för socialtjänstens
Läs merBilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med
Bilaga 1 Dnr SN 2013/298 Socialnämndens strategi för VÅRD och OMSORG Gäller från och med 2014-01-01 1 Förord Denna strategi för vård och omsorg redovisar den övergripande och långsiktiga inriktningen för
Läs merRiktlinje för bedömning av egenvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården
Läs merStockholms stad program för stöd till anhöriga
159/2012 SoN dnr 3.1-098/2012 ÄN dnr070303- Stockholms stad program för stöd till anhöriga 2012-2016 Förslag maj 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN ÄLDREFÖRVALTNINGEN Inledning Många anhöriga utför ett omfattande
Läs merSocialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer
RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, programsekreterare 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning
Läs merLagstiftning och samverkan
Lagstiftning och samverkan K O N N Y L I N D B L O M Tidsschema Grundläggande lagstiftning som styr Hälso- och sjukvården samt Socialtjänsten. Samverkan med fokus på svårigheter (egna erfarenheter). Lagstiftning
Läs merSamarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-06-08 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs mernya bostäder under nästa mandatperiod
Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen
Läs merStrategi och plan mot hemlöshet Uppföljning per juni 2018
Strategi och plan mot hemlöshet 2015 2018 Uppföljning per juni 2018 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Mål och strategier... 4 3 Hemlösa och utestängda från bostadsmarknaden
Läs merYttrande över Att bryta ett våldsamt beteende återfallsförebyggande insatser för män som utsätter närstående för våld
1 (5) Socialdepartementet Jämställdhetsenheten Yttrande över Att bryta ett våldsamt beteende återfallsförebyggande insatser för män som utsätter närstående för våld SOU 2018:37 Sammanfattning Länsstyrelsen
Läs merLagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Läs merLÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR BARNPERSPEKTIV VID EKONOMISKT BISTÅND ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN 2007:21
LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR BARNPERSPEKTIV VID EKONOMISKT BISTÅND ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN 2007:21 BARNPERSPEKTIV VID EKONOMISKT BISTÅND ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN Meddelande 2007: 21 ISSN 0348-8748
Läs merBo kvar- Förbättrad samverkan inom socialtjänsten för att hindra vräkningar. NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. Sid 1 (9)
NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING Sid 1 (9) Handläggare: Mats Fors 08-508 09 395 Bo kvar- Förbättrad samverkan inom socialtjänsten för att hindra vräkningar. Sid 2 (9) Sid 3 (9) Innehållsförteckning 1. Bakgrund
Läs merRiktlinjer för försöks- och träningslägenheter - remissyttrande
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 570-2010-1.5.1 SID 1 (6) 2011-01-27 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens
Läs merHandlingsplan Samordnad Individuell Plan
Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er
Läs merRiktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning
Datum Nämnd, förvaltning 2016-02-29 Socialnämnden Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Beslutad av socialnämnden 2010-06-22 Reviderad 2014-05-20, 55 Reviderad
Läs merRegeringsuppdrag etableringshinder. Peter Karpestam
Regeringsuppdrag etableringshinder Peter Karpestam Uppdraget Del 1: Belysa konkreta etableringsproblem med fokus på områden där kunskap saknas. Del 2: Lämna förslag på åtgärder som kan underlätta för svaga
Läs merHandlingsplan 18 år och äldre
Handlingsplan 18 år och äldre Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen
Läs merStrategisk plan för att motverka hemlöshet
Social- och omsorgskontoret Individ- och familjeomsorgen Kvalitets- och utvecklingsledare Carin Erlandh Engman 08-590 975 10 carin.erlandengman@upplandsvasby.se Styrdokument, policy 2019-01-21 Dnr SN/2019:49
Läs mer