Vräkningsförebyggande arbete. stöd till socialtjänsten och andra aktörer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vräkningsförebyggande arbete. stöd till socialtjänsten och andra aktörer"

Transkript

1 Vräkningsförebyggande arbete stöd till socialtjänsten och andra aktörer

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar och andra former av uppföljning av lagstiftning, verksamheter, resurser mm som kommuner, landsting och enskilda huvudmän bedriver inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, hälsoskydd och smittskydd. Den kan utgöra underlag för myndighetens ställningstaganden och ingå som en del i större uppföljningar och utvärderingar av t ex reformer och fördelning av stimulansmedel. Socialstyrelsen svarar för innehåll och slutsatser. Artikelnr Omslag Socialstyrelsen/Iwa Wasberg Sättning Edita Västra Aros Tryck Edita Västra Aros, Västerås, april 2008

3 22 Förord Sedan år 2002 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla kunskap om hemlöshetens omfattning och metoder för att motverka hemlöshet, genom kartläggningar och stöd till lokalt utvecklingsarbete. I februari 2007 presenterade regeringen för första gången en samlad strategi för arbetet mot hemlöshet under rubriken Hemlöshet många ansikten, mångas ansvar. Socialstyrelsen fick då i uppdrag att i samråd med Boverket, Kronofogdemyndigheten, Kriminalvården samt Sveriges Kommuner och Landsting leda och koordinera ett fortsatt arbete mot hemlöshet samt motverka vräkning och hemlöshet bland barn, i enlighet med regeringens strategi för åren Till hemlöshetsuppdraget finns en extern referensgrupp knuten, i vilken bland annat brukarorganisationer ingår. Som en del i uppdraget har Socialstyrelsen i samråd med Kronofogdemyndigheten tagit fram ett vägledande material för kommuner och andra aktörer i vräkningsförebyggande arbete. Syftet med denna vägledning är att ge kommunerna stöd i att utveckla och säkra rutinerna i arbetet med att motverka vräkning, särskilt för barnfamiljer. Vägledningen ger information om lagstiftningen på området och beskriver centrala förutsättningar för att kunna bedriva ett effektivt vräkningsförebyggande arbete. Dessutom ges exempel på hur man kan arbeta med vräkningsförebyggande insatser i kommunerna. Det är Socialstyrelsens förhoppning att skriften ska kunna fungera både som inspiration och som ett användbart verktyg i arbetet för att motverka vräkningar. Vägledningen har författats av Socialstyrelsens utredare Ann Jönsson och Maria Boustedt Hedvall i samverkan med juristerna Mattias Nyberg- Lind och Peter von Wowern från Kronofogdemyndigheten samt juristen Anna Schölin från Socialstyrelsen. Projektledare för hela hemlöshetsstrategin är Annika Remaeus från Socialstyrelsen. 3

4 Förord 22 Ett stort tack ska riktas till de personer som har varit behjälpliga under arbetet med denna skrift: Johan Holmdahl och Pia Kjellbom, doktorander vid Socialhögskolan i Stockholm, samt Kjell-Åke Gidlöf och Katarina Söderlin, Södra Innerstadens stadsdelsförvaltning i Malmö, som samtliga har gett värde fulla synpunkter på innehållet. Ett stort tack ska även gå till personal från vräkningsförebyggande verksamheter i kommunerna som inför arbetet med vägledningen har delat med sig av sin kunskap och sina erfarenheter. Lars-Erik Holm Generaldirektör 4

5 22 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 9 Inledning Vräkningar en del av hemlöshetsproblematiken Både socialpolitik och bostadspolitik Därför vägledning Metod Definitioner Etiska utgångspunkter Brukarinflytande Individuellt och kollektivt brukarinflytande Barnperspektiv Bakgrund Vräkningar i Sverige Vräkningar drabbar också barn Riskgrupper en alltmer komplex bild Äldre och yngre personer ökar bland de vräkningshotade Missbruk och psykisk funktionsnedsättning riskfaktorer för vräkning.23 Förutsättningar för vräkningsförebyggande arbete Policydokument och handlingsplaner Samverkan Samverkan inom den egna förvaltningen och med bostadsföretag Samverkan mellan socialtjänst och psykiatri Samverkan mellan socialtjänst, bostadsföretag och psykiatri Samverkan och sekretessfrågor Kritiska röster mot samverkan

6 Innehåll 22 Kunskap och information Information till hyresgäster Föreningslivet som kunskapsförmedlare Förankring i den kommunala organisationen ger legitimitet Vräkningsprocessen hur går den till och vad säger lagen? Det vanligaste vräkningsförloppet Att förlora hyresrätten till bostaden vad säger hyreslagen? Utebliven eller försenad betalning av hyra Störningar Att förlora nyttjanderätten till bostaden vad säger bostadsrättslagen? Utebliven eller försenad betalning av månadsavgift Störningar Tvångsförsäljning Att fastställa att det finns grund för vräkning lagen om betalningsföreläggande och handräckning...41 Ansökan om vräkning till den summariska processen Ansökan om vräkning på grund av obetald hyra Ansökan om vräkning på grund av störningar Ansökan om vräkning från bostadsrätt Kostnader i samband med den summariska processen Vräkningens verkställande utsökningsbalken Vad krävs för att en vräkning ska kunna genomföras? Eventuella hinder mot en vräkning Kostnader för vräkning Underrättelse och delgivning Anstånd och uppskov Vräkningen genomförs Efter vräkningen Socialtjänstens möjligheter att agera vid vräkningar Socialtjänstens rutiner vid handläggning av vräkningsärenden Meddelande om uppsägning Meddelande om och verkställande av vräkning Möjligt att agera före hot om uppsägning Viktigt att säkerställa rutiner för uppföljning

7 22 Innehåll Vräkningsförebyggande insatser och verksamheter Ekonomiskt bistånd Socialtjänsten åtar sig betalningsansvaret för hyran Socialtjänsten övertar hyreskontraktet Hyresrådgivning Budget- och skuldrådgivning Boendestöd Personligt ombud Utvecklad missbrukarvård Andra insatser Exempel på förebyggande arbete Uppsökande arbete i Norrköping Projekt förebyggande i Södra Innerstaden, Malmö Hyresrådgivningen i Solna Dilemman vid bedömning av bistånd till boende Referenser Lagstiftning Lagar Förordningar Skrifter i serien Statens offentliga utredningar (SOU) och departementsserien (Ds) Propositioner Socialstyrelsens författningssamling Socialstyrelsens handböcker Övriga publikationer från Socialstyrelsen Övrig litteratur Webbplatser Intervjuer och möten Bilaga Bilaga

8 8

9 22 Sammanfattning Det finns ett starkt samband mellan vräkning och hemlöshet. Personer som blivit vräkta har mycket svårt att åter komma in på den ordinarie bostadsmarknaden. Att förebygga vräkning är därför en viktig del i det samlade arbetet mot hemlöshet. Socialtjänstens ansvar i det vräkningsförebyggande arbetet är stort, eftersom den handlägger ärenden som är förknippade med risk för vräkning. Även andra kommunala förvaltningar samt Kronofogden, bostadsföretagen, hälso- och sjukvården och frivilligorganisationer har en betydelsefull roll i det vräkningsförebyggande arbetet. Denna vägledning är i första hand ämnad att vara ett stöd i socialtjänstens utveckling av det vräkningsförebyggande arbetet, men är även tänkt att kunna användas av andra aktörer. En viktig förutsättning för att kommunen ska kunna bedriva ett vräkningsförebyggande arbete är att långsiktiga mål har fastställts och att konkreta åtgärder har angetts för hur målen ska nås. Personal inom kommun, bostadsföretag, Kronofogden och andra aktörer behöver kunskap om aktuell lagstiftning och om olika handlingsalternativ. Hyresgästen behöver kunskap om de rättigheter och skyldigheter som är förknippade med ett hyresavtal. Det är viktigt att det vräkningsförebyggande arbetet har en stark förankring i den kommunala organisationen och ingår i socialtjänstens permanenta verksamhet. Ett tydligt brukarperspektiv innebär att både den enskilde individen och brukarorganisationer är aktörer som medverkar i utformningen av arbetet. Socialtjänsten behöver säkerställa rutiner för arbetet med vräkningsärenden. Det handlar om att kunna agera snabbt och aktivt, att noggrant gå igenom olika handlingsalternativ och upprätta arbetsplaner, att vid behov samverka med andra aktörer, att dokumentera och följa upp ärenden. Säkerställda rutiner är särskilt viktigt för att kunna tillgodose barns behov av ett tryggt boende. Vräkningsförebyggande insatser i kommunerna kan vara direkt avsedda att motverka vräkning. De kan också fungera indirekt vräkningsförebyggande. Det sistnämnda innebär att insatserna i första hand är tänkta att tillgodose ett annat behov, men dessutom kan ha en vräkningsförebyggande effekt. Hyresrådgivning till hushåll med boendeproblem är ett exempel på en direkt vräkningsförebyggande insats. Budget- och skuldrådgivning, missbrukarvård och boendestöd är exempel på insatser som kan ha en indi- 9

10 Sammanfattning 22 rekt vräkningsförebyggande effekt. Ett effektivt vräkningsförebyggande arbete förutsätter att olika typer av insatser finns tillgängliga. Socialtjänsten behöver samverka med andra kommunala förvaltningar, hälso- och sjukvården, Kronofogden, bostadsföretag, frivilligorganisationer med flera. Samverkan underlättas av att mål finns angivna, att det finns mandat och tydlig ledning samt att parternas respektive roller är klargjorda. 10

11 22 Inledning Vräkningar en del av hemlöshetsproblematiken Att motverka vräkningar är ett av målen i den strategi mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden som regeringen har fattat beslut om. I planeringen av vräkningsförebyggande insatser är det viktigt att beakta sambandet mellan vräkning och hemlöshet, att vräkningar är en del av hemlöshetsproblematiken. Vräkningsförebyggande arbete ingår därmed i en samlad satsning mot hemlöshet. Både socialpolitik och bostadspolitik Hemlöshet är en komplex fråga. Det finns oftast inte en orsak till att en person saknar ett hem och det fordras en rad olika insatser för att hemlöshet ska kunna motverkas. Det är viktigt att se hemlösheten ur ett brett perspektiv och inte enbart betrakta den som en socialpolitisk fråga och en angelägenhet för kommunens socialtjänst. 1 Hemlöshet är snarare både ett individuellt och ett strukturellt problem som kräver lösningar av många samverkande aktörer. Det gäller på såväl politisk nivå som verksamhetsnivå. Socialtjänsten har inte på egen hand verktygen för att lösa problemet med hemlöshet. Detta är i högsta grad också en bostadspolitisk fråga. Även andra politikområden, såsom arbetsmarknads- och integrationspolitik, har betydelse för utvecklingen av hemlösheten. Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. 2 Varje kommun ska också planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. 3 Vid planeringen av bostadsförsörjningen ska kommunen, om det behövs, samråda med andra kommuner som berörs av planeringen. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar anger också att kommunen ska anordna bostadsförmedling om det behövs. Om två eller flera kommuner behöver en gemensam 1 Socialstyrelsen 2007a 2 Socialtjänstlagen, SoL (2001:453) 2 kap. 2 3 Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383) 11

12 Inledning 22 bostadsförmedling ska de anordna en sådan. Regeringen kan förelägga en kommun att anordna en bostadsförmedling. Plan- och bygglagen 4 ger kommunerna möjligheter att påverka utvecklingen av bebyggelsen och dess innehåll. Kommunen kan styra det kommunala bostadsföretaget med ägardirektiv. Bostadspolitiken är under ständig förändring och påverkar också hemlösheten. Det gäller både tillgången på bostäder och de villkor hyresvärdarna ställer för att erbjuda kontrakt. Ett allt hårdare klimat på bostadsmarknaden kan märkas. Det handlar dels om brist på hyreslägenheter, dels krav på referenser, en fast inkomst från anställning och frånvaro av betalningsanmärkningar för att bli accepterad som hyresgäst. Detta leder till att hushåll med svag ekonomi idag har svårt att få ett hyreskontrakt. Det har till exempel blivit vanligare att hyresvärdar inte accepterar hyresgäster som huvudsakligen försörjer sig på ekonomiskt bistånd. 5 Forskaren Janne Flyghed fann i sin studie av praxis vid vräkningsärenden hos hyresvärd, Kronofogden och socialtjänst att 43 procent av värdarna inte accepterade försörjningsstöd som inkomst. Det är en ökning med 40 procentenheter sedan år 1994, då en liknande studie genomfördes. 6 En följd av dessa skärpta krav är att hushåll blir klienter hos socialtjänsten för att lösa sin bostadssituation, trots att deras problem i första hand handlar om en låg inkomst. Utvecklingen på bostadsmarknaden innebär att socialtjänsten idag många gånger är satt att lösa ett problem som den inte på egen hand har lösningen till. När socialtjänsten försöker lösa problemet finns risk att negativa effekter uppstår. Studier 7 8 tyder på att socialtjänsten i vissa fall i stället för att fokusera på klienternas brist på bostad inriktar sig mer på sådana problem som socialtjänsten har ett tydligare mandat att arbeta med, exempelvis missbruk, ekonomiska svårigheter och psykiska problem. Följden blir att strukturella problem det vill säga brist på bostäder tillgängliga för målgruppen görs till individuella svårigheter. En annan effekt av att socialtjänsten måste försöka lösa bostadssituationen för personer som inte säkert borde tillhöra målgruppen är att detta riskerar att ta resurser från arbetet med de mest utsatta individerna. 4 Plan- och bygglag, PBL (1987:10) 5 SOU 2005:88 6 Flyghed, J Socialstyrelsen 2006b, Sahlin, I SOU 2005:88, Löfstrand, C

13 22 Inledning Därför vägledning Att bli vräkt är ett stort negativt ingrepp i en människas liv. Få händelser skapar en så stor risk för en drastiskt försvagad position på bostadsmarknaden. Forskning pekar på att personer som en gång blivit vräkta har mycket svårt att åter igen komma in på bostadsmarknaden. 9 Personer som blir vräkta riskerar att under en längre tid hamna på en sekundär bostadsmarknad utan fast förankring. 10 Att förebygga vräkningar är därmed en betydelsefull del i de samlade insatserna mot hemlöshet. Kunskap om hur vräkningar går till och om vad som kan göras för att de ska undvikas efterfrågas av många aktörer. I utredningen Vräkning och hemlöshet drabbar också barn 11 konstaterades att hyreslagstiftningen av många uppfattas som komplicerad och svåröverskådlig och att man inom socialtjänsten ofta har liten kännedom om både hyreslagen och utsökningsbalken. Socialtjänstens företrädare har framfört att deras insatser ofta kommer för sent, både på grund av bristfälliga rutiner inom den egna organisationen, men också på grund av att hyresvärdar ibland signalerar för sent. Hyresvärdar å andra sidan menar att det många gånger är svårt att få kontakt med socialtjänsten för att få till stånd en dialog och informera om ett ärende. 12 I februari 2007 presenterade regeringen en strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden, Hemlöshet många ansikten, mångas ansvar. 13 I strategin har regeringen angett som mål att antalet vräkningar ska minska och att inga barn ska vräkas. För att utveckla och säkra rutinerna i kommunernas arbete med att motverka vräkningar, särskilt för barnfamiljer, har Socialstyrelsen fått i uppdrag att i samråd med Kronofogdemyndigheten ta fram ett vägledande material riktat till kommuner och andra berörda aktörer. Denna vägledning är tänkt att fungera som ett stöd i utvecklingen av det vräkningsförebyggande arbetet. Målgruppen är i första hand personal inom socialtjänsten, men vägledningen är även tänkt att kunna användas av andra aktörer såsom Kronofogden och bostadsföretag. 9 Flyghed, J. & Nilsson, A. 2004a 10 Med sekundär bostadsmarknad avses boendelösningar med någon form av hyresavtal, vanligen andrahandskontrakt, där boendet är förenat med tillsyn och/eller särskilda villkor eller regler. Se Socialstyrelsen och Boverket Enligt forskaren Ingrid Sahlin handlar det om bostäder som upplåts i andra hand utan besittningsrätt och med tilläggsvillkor som går utöver dem som vanliga hyresvärdar anger. Se Sahlin 2000, s SOU 2005:88 12 HSB Socialdepartementet

14 Inledning 22 Metod En förutsättning för att en vägledning i vräkningsförebyggande arbete ska kunna bli användbar i praktiken är att den står på en stabil och gedigen kunskapsbas. I arbetet med vägledningen genomfördes inledningsvis en grundlig genomgång av litteratur och forskning på området. I detta material ingick bland annat utvärderingsrapporter från vräkningsförebyggande projekt, Socialstyrelsens tidigare hemlöshetsrapporter, forskningsartiklar, den statliga utredningen Vräkning och hemlöshet drabbar också barn 14 samt informationsmaterial från Kronofogdemyndigheten. Juridisk expertis från Kronofogdemyndigheten och Socialstyrelsen har därefter gemensamt tagit fram en beskrivning av hur själva vräkningsförfarandet går till, samt gått igenom gällande lagstiftning på området. En arbetsgrupp från Socialstyrelsen har genomfört studiebesök hos företrädare för vräkningsförebyggande verksamheter i syfte att samla in exempel på hur det förebyggande arbetet kan gå till i praktiken. Besök har genomförts i både stora och små kommuner, hos bostadsföretag och kommunala verksamheter. De verksamheter som besökts har haft ett uttalat mål att arbeta förebyggande, oftast genom uppsökande insatser. Avsikten med besöken har varit att få kunskap om såväl verksamma som mindre verksamma arbetsmetoder, att få ta del av både positiva och negativa erfarenheter av vräkningsförebyggande arbete. Socialstyrelsens arbetsgrupp har även varit i kontakt med nätverk av kommuner som arbetar vräkningsförebyggande, och har deltagit vid seminarier och konferenser för att samla in ytterligare information. Då inget annat anges i den löpande texten, är citat hämtade från dessa olika studiebesök och möten. Det bör understrykas att de vräkningsförebyggande verksamheter som omnämns i vägledningen är exempel på hur arbetet kan bedrivas. Dessa verksamheters erfarenhetsbaserade kunskap utgör ett viktigt underlag i vägledningen. Samtidigt bör framhållas att vräkningsförebyggande arbete idag bedrivs på många håll i landet och att liknande erfarenheter finns från dessa. 14 SOU 2005:88 14

15 22 Inledning Definitioner Avhysning är den juridiska termen för det som i vardagligt tal benämns vräkning. Det innebär att någon på grund av till exempel obetald hyra eller störning tvingas flytta från sin bostad, sitt kontor, eller sin affärslokal. 15 Man kan också bli vräkt från garage och parkeringsplats. Denna vägledning handlar om hur vräkning från bostäder ska kunna motverkas. I det följande används orden vräkning och avhysning synonymt. Med hyresvärdar avses såväl allmännyttiga bostadsföretag, privata bostadsföretag som bostadsrättsföreningar, där inte något annat anges. Socialtjänsten organiseras på olika sätt i kommunerna. Det finns många lokala namn på de olika delarna av socialtjänsten. I denna vägledning används genomgående benämningarna socialtjänsten och socialnämnden. Vräkningsförebyggande insatser i kommunerna kan vara både direkta och indirekta. Med direkt vräkningsförebyggande insatser avses verksamheter som är inriktade på att komma tillrätta med individers problem i boendet och därmed förhindra vräkning. Ett exempel på detta är hyresrådgivning. Med indirekta insatser avses verksamheter som i första hand är ämnade att tillgodose ett annat behov, men som dessutom ofta kan ha en vräkningsförebyggande effekt. Hit kan exempelvis räknas budget- och skuldrådgivning, missbrukarvård, boendestöd, personligt ombud för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Med boendestöd avses en personell resurs för att bistå individen att hantera problem förknippade med boendet, bland annat för att kunna förebygga vräkning. Boendestödet kan organiseras genom kommunens socialpsykiatriska verksamhet eller genom individ- och familjeomsorgen (IFO) och förmedlas som regel i individens bostad av så kallade boendestödjare eller boendeteam. 16 Etiska utgångspunkter Vräkningsfrågan rymmer en rad viktiga etiska aspekter att reflektera över. Framför allt brukarorganisationer, men även forskare, har i olika sammanhang lyft fram frågans etiska dimension. Etiska aspekter på vräkningsfrågan har behandlats av Socialstyrelsens rådgivande nämnd för etiska Blid, M

16 Inledning 22 frågor. 17 Detta skedde i samband med att Socialstyrelsen tog fram en plan för genomförandet av regeringens strategi mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. 18 Nämnden behandlade bland annat etiska perspektiv på vräkningsförebyggande arbete. När ska samhället ingripa i enskilda människors liv? Finns risken att ett aktivt förebyggande arbete upplevs som ett intrång av hyresgästen, att det tar ifrån den enskilde hennes initiativkraft och försvårar möjligheten att på egen hand lösa problemen? Nämnden anser att barnens bästa alltid ska värnas när det handlar om vräkningar. De vuxnas integritet kommer här i andra hand. Även utredningen Vräkning och hemlöshet drabbar också barn 19 tar upp den intressekonflikt som kan finnas mellan en tidig reaktion och ingripande från samhällets sida i ärenden som rör vräkning av barnfamiljer och föräldrarnas önskan att själva bestämma över sina kontakter med myndigheterna. Utredaren drar samma slutsats som den rådgivande etiska nämnden, att barnets behov av ett stabilt boende alltid ska väga tyngre än föräldrarnas eventuella önskan att hålla myndigheterna utanför. I arbetet med att motverka vräkning lyfts behovet av samverkan ofta fram. Det gäller samverkan mellan olika delar av kommunen, mellan kommun och landsting, Kronofogden och bostadsföretag med flera. Samverkan har en tydlig koppling till ett antal etiska frågor. Parterna kan till exempel ha olika uppfattningar om hur man behandlar frågor om hyresgästens integritet. En bärande utgångspunkt är att samverkan aldrig ska ske över den enskildes huvud. Det är angeläget att kommunerna får möjlighet att lyfta de etiska aspekter som är förknippade med arbetet med att förebygga vräkning och hemlöshet. Brukarinflytande En bärande utgångspunkt i socialt arbete är strävan efter att ta tillvara och utveckla individens egna resurser. Respekt för individens självbestämmande och integritet ska prägla socialtjänstens verksamhet Nämnden är ett rådgivande och stödjande organ för Socialstyrelsen. De ärenden som nämnden tar upp för bedömning kan initieras från Socialstyrelsens verksamhet, men nämnden kan även ta egna initiativ. 18 Socialstyrelsen 2007a 19 SOU 2005:88 20 SoL 1 kap. 1 16

17 22 Inledning I planen för att genomföra regeringens strategi mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 21 anges att ett starkt brukarperspektiv ska genomsyra arbetet. Det betyder att såväl den enskilde individen som brukarorganisationer är aktörer som medverkar i utformningen av insatserna. Individuellt och kollektivt brukarinflytande Brukarinflytande kan sägas vara individuellt eller kollektivt. 22 För den enskilde individen kan brukarinflytande innebära att hyresgästen tillsammans med socialtjänsten aktivt medverkar i att formulera en arbetsplan. Det kan bland annat handla om att göra upp en avbetalningsplan, söka budgetrådgivning, söka missbruksbehandling. Med kollektivt inflytande avses att en grupp eller organisation har inflytande över eller påverkar en process eller verksamhet. Barnperspektiv I regeringens strategi mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden är ett av de utpekade målen att inga barn ska vräkas. 23 I socialtjänstlagen anges att hänsyn till vad barnets bästa kräver ska beaktas när åtgärder rör barn. 24 Denna paragraf har skrivits med utgångspunkt i FN:s barnkonvention. 25 På bostadsområdet kan man utgå ifrån att barnet alltid behöver en bostad. Om föräldrarna är separerade bör de ha varsin bostad där barnet kan umgås med sina föräldrar. 26 Utredningen Vräkning och hemlöshet drabbar också barn 27 drog slutsatsen att det finns ett starkt lagstöd för att förhindra att barn vräks, men att bristerna idag finns i den lokala praktiken. 21 Socialstyrelsen 2007a 22 Socialstyrelsen 2003a 23 Socialdepartementet SoL 1 kap FN:s konvention om barnets rättigheter. Antagen den 20 november Sverige ratificerade konventionen SOSFS 2003:5 27 SOU 2005:88 17

18 22 Bakgrund Detta kapitel innehåller en kort faktabakgrund: antalet vräkningar i Sverige, utvecklingen av antalet vräkningar, sambandet mellan vräkning och hemlöshet och riskgrupper. Vräkningar i Sverige Statistik vad gäller vräkningar i Sverige har fram till helt nyligen omfattat samtliga avhysningar, det vill säga från bostäder såväl som från lokaler och parkeringsplatser. Från och med år 2008 är Kronofogdemyndighetens statistik uppdelad, så att det numera är möjligt att se hur många avhysningar som gäller bostäder respektive andra lokaler. 28 Statistikredovisningen nedan avser dock samtliga avhysningar. Under år 2007 inlämnades ansökningar om avhysning till Kronofogdemyndighetens summariska process. 29 Av dessa ansökningar verkställdes avhysningar. 30 Merparten av ansökningarna, cirka 90 procent, ledde alltså inte till vräkning. En tolkning som kan göras av detta är att de flesta problem som föranleder hyresvärdar och bostadsrättsföreningar att ansöka om avhysning kan lösas på vägen, innan det hinner gå så långt som till en genomförd avhysning. En annan förklaring kan vara att hyresgästen har flyttat ut från lägenheten innan vräkningen har hunnit verkställas. Därmed räknas inte avflyttningen som en vräkning även om hyresgästen formellt har blivit uppsagd från lägenheten. Nedanstående tabell visar antalet ansökningar om avhysning, antalet ansökningar om verkställighet respektive antalet verkställda avhysningar, mellan åren 2003 och Inom ramen för regeringens hemlöshetsstrategi Hemlöshet många ansikten, mångas ansvar har Kronofogdemyndigheten fått i uppdrag att utveckla och förbättra statistiken kring avhysningar. Med den förbättrade statistiken kommer det att bli möjligt att följa ansökningar om samt verkställda avhysningar på kommunnivå, efter variabler som kön, hushållstyp, antal barn m.m. Statistiken kommer därmed att kunna användas av kommuner som ett av flera viktiga kvalitetsinstrument i det bostadssociala uppföljnings- och planeringsarbetet. Se Socialdepartementet Statistik framtagen av Kronofogdemyndigheten 30 I kapitlet Vräkningsprocessen hur går den till och vad säger lagen förtydligas innebörden av Kronofogdemyndighetens summariska process respektive verkställighetsprocessen. 18

19 22 Bakgrund Tabell 1. Antalet ansökningar om avhysning, ansökningar om verkställighet samt verkställda avhysningar, år År Ansökningar om avhysning till den summariska processen Ansökningar om verkställighet Verkställda avhysningar Under denna femårsperiod följer vräkningsstatistiken samma mönster, med betydligt fler ansökningar om avhysning och verkställighet än antalet faktiskt verkställda avhysningar. Tabellen ovan visar samtidigt en minskning av det totala antalet verkställda avhysningar mellan de aktuella åren. Det minskade antalet vräkningar är en utveckling som har pågått ända sedan år 1994, då en toppnotering på verkställda avhysningar gjordes. 32 Att antalet vräkningar sedan dess har minskat kan dock inte entydigt tolkas som att situationen på bostadsmarknaden har blivit lättare för hushåll med olika typer av problem. Samtidigt som antalet vräkningar minskar har det nämligen blivit allt svårare för hushåll med låga inkomster att ta sig in på bostadsmarknaden. Forskning har beskrivit hur bostadsmarknaden har en ingång kontraktstecknandet och en utgång vräkning eller flytt. 33 Detta har stor betydelse för vräkningsutvecklingen eftersom förändringar vid slussarna påverkar varandra. Nedgången i antalet vräkningar under de senaste åren beror på att både ingången och utgången täppts igen av hyresvärdarna. Ingången har täppts igen genom att värdarna har skärpt sina krav på hyresgästerna och inte längre är beredda att ta in potentiella problemhushåll i samma utsträckning som tidigare. Utgången har täppts till genom att värdarna har blivit mer återhållsamma med att vräka hyresgäster. De flesta av dem som vräks i Sverige är ensamstående, mellan 25 och 45 år gamla, och bor i storstäderna. Två av tre vräkta är män. Ungefär 30 procent är utländska medborgare 34. Det är en hög siffra med tanke på att personer födda utomlands utgör 13 procent av Sveriges befolkning Se not SOU 2005:88 33 Flyghed, J. & Nilsson, A. 2004a 34 Flyghed, J

20 Bakgrund 22 Den främsta orsaken till att personer vräks är att de inte betalar hyran. Närmare 85 procent av de verkställda vräkningarna sker på grund av detta. Cirka 5 procent vräks för att de har haft ett störande beteende och resten för att de har betalat hyran för sent vid ett flertal tillfällen. 36 De som vräks därför att de inte har betalat hyran har relativt små skulder. En undersökning av vräkta hushåll år 1991 visade att drygt 70 procent av de vräkta hushållen hade en hyresskuld som var mindre än kronor. 37 Samma undersökning 38 visade att knappt 30 procent av hushållen hade bostadsbidrag. Med tanke på vräkta personers ofta svaga ekonomi kan detta verka förvånande, men det visade sig att tre fjärdedelar av dem som inte hade bostadsbidrag inte ens hade ansökt om detta. 39 År 2001 var andelen vräkta med bostadsbidrag i stort sett densamma som vid det tidigare undersökningstillfället. 40 De vräkta som grupp har sämre hälsa och är överrepresenterade för olika typer av slutenvård, särskilt vård för psykisk ohälsa. 41 Vräkningsundersökningen år 1991 visade att en stor andel av de vräkta hushållen, trots intensiva spårningsinsatser, inte gick att lokalisera ett drygt år efter vräkningen. Mycket talade för, menade forskarna, att dessa personer befann sig i riskzonen för hemlöshet eller redan var permanent hemlösa. 42 Vräkningar drabbar också barn Socialstyrelsens kartläggning av hemlöshetens omfattning i Sverige år 2005 visade att drygt av de hemlösa personerna var föräldrar till barn under 18 år Flyghed, J Ibid, Flyghed, J. & Stenberg, S-Å Flyghed, J. & Nilsson A. 2004a, Flyghed, J. & Stenberg S-Å Ibid, Flyghed, J. & Stenberg, S-Å Flyghed, J. & Nilsson, A. 2004a 41 Flyghed, J Ibid 43 Socialstyrelsen 2006a 20

Vräkningar och andra påtvingade avflyttningar av barn

Vräkningar och andra påtvingade avflyttningar av barn Vräkningar och andra påtvingade avflyttningar av barn Bild: Hem och skola Pia Kjellbom Institutionen för socialt arbete, Socialhögskolan, Stockholms universitet Påtvingad avflyttning Informellt påtvingad

Läs mer

Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Michael Anefur Maria Boustedt Hedvall

Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Michael Anefur Maria Boustedt Hedvall Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Michael Anefur Maria Boustedt Hedvall Regeringens hemlöshetssamordnare 2012 2013: ska ge kommunerna stöd i deras

Läs mer

Handlingsplan vräkningsförebyggande arbete Skärholmens Stadsdelsförvaltning

Handlingsplan vräkningsförebyggande arbete Skärholmens Stadsdelsförvaltning Handlingsplan vräkningsförebyggande arbete Skärholmens Stadsdelsförvaltning Hyresrådgivare Sofie Jonsson Socialsekreterare Stina Mood Telefon 08-508 24 845 Telefon 08-508 24 272 Vräkningsförebyggande arbete

Läs mer

Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Information och vägledning

Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Information och vägledning Samordning för att motverka och förebygga hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Information och vägledning 2Produktion: Samordning Socialdepartementet för att motverka Form: Blomquist och förebygga

Läs mer

Handlingsplan för vräkningsförebyggande

Handlingsplan för vräkningsförebyggande Handlingsplan för vräkningsförebyggande arbete Vräkningsförebyggande arbete var ett av fyra mål i Regeringens strategi 2007 2009 för att motverka hemlöshet 1. Merparten av dem som blir vräkta, cirka 85

Läs mer

Svar på skrivelse från (s), (mp) och (v) om förebyggande verksamhet och folkhälsan

Svar på skrivelse från (s), (mp) och (v) om förebyggande verksamhet och folkhälsan FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR VUXNA TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-11-16 Handläggare: Bosse Dannert Telefon: 08-508 18 040 Till Farsta stadsdelsnämnd 2009-12-17 Svar på skrivelse från (s),

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Hur kommuner kan vända utvecklingen med att allt fler barn berörs av vräkning

Hur kommuner kan vända utvecklingen med att allt fler barn berörs av vräkning Hur kommuner kan vända utvecklingen med att allt fler barn berörs av vräkning Rekommendationer från nio kommuner, Barnombudsmannen och Kronofogden i en dialog den 13 oktober 2011. Dnr 9.6:0612/11 1 Innehåll

Läs mer

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2014

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2014 Arbetsrapport 2014:13 Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2014 Tord Fredriksen Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Hemlöshet och utestängning

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program mot hemlöshet Hemlöshet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter

Läs mer

Riktlinjer för handläggning av försöks- och träningslägenheter - remiss från kommunstyrelsen

Riktlinjer för handläggning av försöks- och träningslägenheter - remiss från kommunstyrelsen KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-01-26 Matilda Ekström Sundberg Telefon: 508 08 079 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Sammanträde 2010-02-17 Riktlinjer för

Läs mer

Handlingsplan för att minska och motverka hemlösheten i Lunds kommun

Handlingsplan för att minska och motverka hemlösheten i Lunds kommun Socialförvaltningen Verksamhetsområde vuxenstöd och socialpsykiatri Tjänsteskrivelse 1(8) Karin Säfström 046 35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden Handlingsplan för att minska och motverka hemlösheten

Läs mer

Barnperspektivet vid långvarigt ekonomiskt bistånd och i avhysningsärenden

Barnperspektivet vid långvarigt ekonomiskt bistånd och i avhysningsärenden Rapport 2007:67 Barnperspektivet vid långvarigt ekonomiskt bistånd och i avhysningsärenden Länsstyrelsens granskning av hur barnperspektivet fått genomslag i handläggningen av ekonomiskt bistånd och i

Läs mer

Helsingborgs Stads. Mål och strategier i arbetet mot bostadslöshet

Helsingborgs Stads. Mål och strategier i arbetet mot bostadslöshet Helsingborgs Stads Mål och strategier i arbetet mot bostadslöshet Innehåll Sida Inledning och uppdrag 2 Stadens gemensamma ansvar 2 Definition av begreppet hemlöshet 3 Mål och strategier 5 Samverkan 7

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

En dag om hemlöshet i Stockholms län

En dag om hemlöshet i Stockholms län En dag om hemlöshet i Stockholms län 09.00 09.30 Länsstyreslens arbete med att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Henrik Weston, Länsstyrelsen 09.30 10.15 Gemensamma mål grund för

Läs mer

Rapport boendestöd per april 2013

Rapport boendestöd per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2013-05-23 Diarienummer UAN-2013-0312 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Rapport boendestöd per april 2013 Förslag

Läs mer

LGS Temagrupp Psykiatri

LGS Temagrupp Psykiatri LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Uppföljning av strategi och plan mot hemlöshet

Uppföljning av strategi och plan mot hemlöshet Uppföljning av strategi och plan mot hemlöshet 2015 2018 Göteborgs Stad Fastighetsnämnden 2016-09-26 Innehåll Inledning... 4 Sammanfattning måluppfyllelse... 5 Uppföljning av mål... 6 Mål 1 Staden ska

Läs mer

Vilka krav kan man ställa innan man får rätt till en bostad?

Vilka krav kan man ställa innan man får rätt till en bostad? Bakgrund Efter miljonprogrammet minskade hemlösheten för att sedan under 90- talet öka igen. Hemlöshet är både en social och bostad politisk fråga. 18 000 i Sverige saknar egen bostad. Lever vi i ett välfärdssamhälle

Läs mer

hemlöshet en strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden

hemlöshet en strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden hemlöshet många ansikten mångas ansvar en strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Regeringen har presenterat en strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från

Läs mer

Rapport om vräkningsförebyggande arbete i Stockholms stad

Rapport om vräkningsförebyggande arbete i Stockholms stad Rapport om vräkningsförebyggande arbete i Stockholms stad December 2010 SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR Sammanfattning Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen

Läs mer

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012

Revisionsrapport. Arbete kring hemlösa. Halmstads kommun. Christel Eriksson. Januari 2012 Revisionsrapport Arbete kring hemlösa Halmstads kommun Christel Eriksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund 2 3 Granskningsresultat 3 3.1 Socialstyrelsens kartläggning av hemlösa 2011 3

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

PM: Politik för att minska hemlösheten

PM: Politik för att minska hemlösheten PM: Politik för att minska hemlösheten Bakgrund En fast bostad är ett grundläggande mänskligt behov, likt mat och kläder, och också en rättighet. I Stockholms stad finns närmare 3000 personer som saknar

Läs mer

Samordning av insatser mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden

Samordning av insatser mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kerstin Björklund 2014-02-19 KS 2014/0095 50034 Kommunstyrelsen Samordning av insatser mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Förslag till

Läs mer

Rapport om vräkningsförebyggande arbete i Stockholms stad

Rapport om vräkningsförebyggande arbete i Stockholms stad Rapport om vräkningsförebyggande arbete i Stockholms stad December 2010 SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR Sammanfattning Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen

Läs mer

Handlingsplan 18 år och äldre

Handlingsplan 18 år och äldre Handlingsplan 18 år och äldre Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län TJÄNSTEMANNAREMISS Dnr: KSL/12/0170 2013-03-15 Förvaltningschefer i Stockholms läns kommuner inom socialtjänst eller motsvarande Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

Revidering av Riktlinjer för bostäder inom individoch familjenämndens ansvarsområde

Revidering av Riktlinjer för bostäder inom individoch familjenämndens ansvarsområde TJÄNSTESKRIVELSE 1 2016-05-25 2016/358-IFN-004 Sociala nämndernas förvaltning Maria Boman Individ- och familjenämnden Revidering av Riktlinjer för bostäder inom individoch familjenämndens ansvarsområde

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2 PROGRAM FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I UPPSALA KOMMUN Antaget av Kommunfullmäktige 29 maj 2001. Reviderat i april 2002 på grund av ändringar i lagen. Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Läs mer

Insatser för bostadslösa och hemlösa 2015, Stadsområdesförvaltning Väster

Insatser för bostadslösa och hemlösa 2015, Stadsområdesförvaltning Väster Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2015-11-02 Vår referens Alisa Burek Planeringssekreterare Alisa.Burek@malmo.se Tjänsteskrivelse Insatser för bostadslösa och hemlösa 2015, Stadsområdesförvaltning

Läs mer

Bostadslösa barnfamiljer i Stockholm skrivelse från (s) till kommunstyrelsen.

Bostadslösa barnfamiljer i Stockholm skrivelse från (s) till kommunstyrelsen. HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI ALTJÄNST Hans Peters Telefon: 508 04 016 TJÄNSTEUTLÅTANDE 21 JANUARI 2010 SID 1 (5) DNR 006 651-2009 SAMMANTRÄDE 11 FEBRUARI 2010 Till Hässelby-Vällingby

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015

PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 PLAN FÖR DEN KOMMUNALA HANDIKAPPOMSORGEN 2010-2015 Dnr 2009-KS0423/739 Antagen av kommunfullmäktige 25010-05-26, KF 49 VARJE MÄNNISKA ÄR UNIK Alla människor är lika i värde och rättigheter. Varje individ

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden

Detta styrdokument beslutades av vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer som stöd för Handläggning enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och enligt SOL för personer under 65 år. 1 Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Målgrupp... 3

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4 Författning om socialnämnders och vårdgivares ansvar vid våld i nära relationer Marit Birk 2014-12-12 Inledning Målbeskrivning Sammanhållen

Läs mer

Regeringsuppdrag etableringshinder. Peter Karpestam

Regeringsuppdrag etableringshinder. Peter Karpestam Regeringsuppdrag etableringshinder Peter Karpestam Uppdraget Del 1: Belysa konkreta etableringsproblem med fokus på områden där kunskap saknas. Del 2: Lämna förslag på åtgärder som kan underlätta för svaga

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Ekonomiskt bistånd, insatser mot hemlöshet och stöd till våldsoffer

Ekonomiskt bistånd, insatser mot hemlöshet och stöd till våldsoffer Ekonomiskt bistånd, insatser mot hemlöshet och stöd till våldsoffer I detta kapitel redogör Socialstyrelsen för utvecklingen inom några av socialtjänstens verksamheter: ekonomiskt bistånd insatser mot

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

2015-09-16. Svar på motion Utanförskap i hemlöshet

2015-09-16. Svar på motion Utanförskap i hemlöshet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (9) 2015-09-16 Socialnämnden Dnr Son 2015/203, Kst 2015/85 Svar på motion Utanförskap i hemlöshet Förslag till beslut Socialförvaltningens förslag 1. Socialnämnden översänder förvaltningens

Läs mer

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5

Läs mer

Revideringsförslag. överenskommelse Personer med psykisk funktionsnedsättning. Värmland

Revideringsförslag. överenskommelse Personer med psykisk funktionsnedsättning. Värmland Region Värmland Dm.. LSTADe KOMMU', Kommunstyrelsen 2013 -Oij- 2 7 JJpI. Revideringsförslag överenskommelse Personer med psykisk funktionsnedsättning I Värmland Kommunens och hälso - och sjukvårdens verksamhet

Läs mer

Rapport om barnfamiljer i Stockholms stad 2010 som saknar stadigvarande bostad

Rapport om barnfamiljer i Stockholms stad 2010 som saknar stadigvarande bostad BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNST OCH FRI TID TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-02-24 SDN 2011-03-24 Handläggare: Solveig Blid Telefon: 508 06 158 Till Bromma stadsdelsnämnd Rapport om barnfamiljer

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Ärendebeteckning 2013-05-02 SN 2012/0684 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2013-2014 Kalmar kommun

Läs mer

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Nämnd, förvaltning 2016-02-29 Socialnämnden Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning Beslutad av socialnämnden 2010-06-22 Reviderad 2014-05-20, 55 Reviderad

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

En fast punkt. Vägledning om boendelösningar för hemlösa personer

En fast punkt. Vägledning om boendelösningar för hemlösa personer En fast punkt Vägledning om boendelösningar för hemlösa personer Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten.

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Förvaltningsövergripande samarbete i bostadsfrågor. Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar

Förvaltningsövergripande samarbete i bostadsfrågor. Förvaltningen föreslår att Vård- och omsorgsnämnden beslutar ESLÖVS KOMMUN Sabina Lindell 0413-627 28 Utlåtande 110825 Vård- och omsorgsnämnden st.> INVESTOR D PEOPLE Förvaltningsövergripande samarbete i bostadsfrågor Förslag till beslut Förvaltningen föreslår att

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Upprättad: 2015-05-19 Framtagen av: Desiré Törnqvist Fastställd av: Socialutskottet

Upprättad: 2015-05-19 Framtagen av: Desiré Törnqvist Fastställd av: Socialutskottet Riktlinjer boendestöd för vuxna Upprättad: 2015-05-19 Framtagen av: Desiré Törnqvist Fastställd av: Socialutskottet Socialförvaltningen Område: FO, IFO Bakgrund Den svenska psykiatrireformen trädde i kraft

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Socialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar.

Socialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar. Socialnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-04-14 40 Socialnämndens strategi för Vård och omsorg revidering SN-2016/99 Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta reviderad

Läs mer

AKTUELL LAGSTIFTNING. Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010

AKTUELL LAGSTIFTNING. Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010 AKTUELL LAGSTIFTNING Baskurs Missbruks- och beroendefrågor den 26 november 2010 Berörda lagar en översikt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) HSL Socialtjänstlagen (2001:453), SoL Lagen (1988:870) om

Läs mer

Ett uppdrag växer fram

Ett uppdrag växer fram Ett uppdrag växer fram Den 2 juni 1994 slog riksdagen fast att människor som har psykiska funktionshinder vill, kan och skall leva i samhället. Beslutet hade föregåtts av en längre tids utredande, först

Läs mer

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi Tillgänglighet och delaktighet för alla Strategi Innehållsförteckning Inledning 3 Tillvägagångssätt 4 Tillgänglig fysisk miljö 5 Information och dialog 6 Ett samhälle för alla 7 Diarienummer: 2016/449

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument HANDLINGSPLAN FÖR ATT MOTVERKA HEMLÖSHET

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument HANDLINGSPLAN FÖR ATT MOTVERKA HEMLÖSHET Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument HANDLINGSPLAN FÖR ATT MOTVERKA HEMLÖSHET ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-11-03, 281 GÄLLER FRÅN OCH MED: 2016-11-03 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING:

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar

Läs mer

Samverkansrutin för landsting och kommun

Samverkansrutin för landsting och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2015-09-03 Samverkansrutin för landsting och kommun Samordnad Individuell Plan (SIP) Inledning Sedan 1 januari 2010 finns i 2 kap. 7 Socialtjänstlagen och i 3 f Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Ekonomiskt bistånd, insatser mot hemlöshet och stöd till våldsoffer

Ekonomiskt bistånd, insatser mot hemlöshet och stöd till våldsoffer Ekonomiskt bistånd, insatser mot hemlöshet och stöd till våldsoffer I detta kapitel redogör Socialstyrelsen för utvecklingen inom några av socialtjänstens verksamheter: ekonomiskt bistånd, insatser mot

Läs mer

Helsingborgs stads bostadssociala program

Helsingborgs stads bostadssociala program KÄRNFASTIGHETER 2013-12-13 SID 1(12) Helsingborgs stads bostadssociala program Inledning I den här rapporten följer en översyn av det bostadssociala programmet. Syftet med rapporten är att kartlägga stadens

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885

Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2014-03-11 SN 2014/0140 0480-450885 Socialnämnden Hemlöshet 2014 Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med anledning av

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Hyra eller avgift? Vad gäller för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS?

Hyra eller avgift? Vad gäller för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS? Hyra eller avgift? Vad gäller för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS? Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Skrivelse. Det innebär att den innehåller

Läs mer

Motion gällande: Hur ska man minska och aktivt bekämpa hemlösheten i Stockholms stad?

Motion gällande: Hur ska man minska och aktivt bekämpa hemlösheten i Stockholms stad? Socialutskottet Motion gällande: Hur ska man minska och aktivt bekämpa hemlösheten i Stockholms stad? Problemformulering Kan vi verkligen kalla vårt samhälle civiliserat och jämställt när vi bryter mot

Läs mer

Bostad först i Stockholms stad

Bostad först i Stockholms stad Socialförvaltningen Utvecklingsenheten SIDAN 1 Bostad först i Stockholms stad RFMA 2013-04-10 Maria Andersson Socialförvaltningen Stockholms stad Om Bostad först i Stockholms stad 3 år. Avslutas 2013 Partnerskap

Läs mer

Rutiner vid kommunal hyresgaranti

Rutiner vid kommunal hyresgaranti 1 (4) Vår handläggare Jenny Bolander Förvaltningschef Ert datum Er beteckning Rutiner vid kommunal hyresgaranti Bakgrund Inom ramen för socialtjänstlagen ansvarar socialnämnden i s kommun för att hantera

Läs mer

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö Socialtjänstlagen (SoL) 1 kap. Socialtjänstens mål 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins

Läs mer

Uppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden

Uppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden Kommittédirektiv Delegationen för utveckling av bostäder och boende för äldre personer Dir. 2006:63 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild delegation tillkallas

Läs mer

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Stockholms län Samverkan i missbrukar- och beroendevården

Läs mer

Denna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län.

Denna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län. 1(7) Överenskommelse om samordnade insatser för barn, mellan landsting och kommun, med utgångspunkt från aktuell lagstiftning i hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen samt i föreskrifter och allmänna

Läs mer

Boendestöd missbruk - riktlinjer

Boendestöd missbruk - riktlinjer TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Laila Andersson 2016-01-08 SN 2016/0020.11.01 0480-453845 Socialnämnden Boendestöd missbruk - riktlinjer Förslag till beslut Socialnämnden fastställer

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer