BONNIER FASTIGHETER KV STÄMPELN 1, HÄGGVIK

Transkript

1 VVS Energi & Miljö Styr & Övervakning Brand & Risk Teknisk Förvaltning BONNIER FASTIGHETER KV STÄMPELN 1, HÄGGVIK SOLLENTUNA KOMMUN DAGVATTENUTREDNING REV Antal sidor: 12 Uppdragsnr: Författare: Stefan Friberg/Rebecca Widlund Stockholm Bengt Dahlgren Stockholm AB Projektansvarig CHRISTER LARSSON Bengt Dahlgren Stockholm AB Telefon Org.nr Adresser till våra övriga Hammarby Allé 47 Fax Momsreg.nr. SE kontor hittar du på STOCKHOLM Styrelsens säte Stockholm

2 Sida: 2 KOD INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Uppdrag och bakgrund Underlag FASTIGHETSBESKRIVNING OCH BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN Områdesbeskrivning Närhet till stora vägar Topografi och befintlig avvattning Edsviken recipientbeskrivning Befintliga dagvattenledningar Geotekniska förhållanden FÖRÄNDRINGAR INOM FASTIGHET Förändrad markanvändning VERKSAMHETSSPECIFIKA FÖRORENINGAR DAGVATTENHANTERING Dimensionerande förutsättningar Flödesberäkningar Begränsningar av dagvattenflödet Klimatkompenserat dagvattenflöde Förändring i föroreningsbelastning Erforderlig magasinvolym för fördröjningsmagasin Förutsättningar för perkolation av dagvatten Förbättringsåtgärder för dagvatten BILAGOR BILAGA 1 Ritning nuläge BILAGA 2 Ritning förslag till ombyggnad samt principförslag till dagvattenhantering

3 Sida: 3 1 INLEDNING I denna dagvattenutredning beskrivs befintliga dagvattenförhållanden och principförslag till hantering av dagvatten, som underlag, inför framtagande av ny detaljplan för fastigheten Stämpeln 1, Häggvik. 1.1 Uppdrag och bakgrund Bonnier Fastigheter planerar att utveckla fastigheten Kv Stämpeln 1 (se figur 1). Fastigheten används idag till handel och planeras fortsättningsvis utvecklad vidare i den riktningen. Inför upprättande av ändrad detaljplan för fastigheten Stämpeln 1, Häggvik, har Bengt Dahlgren AB fått i uppdrag av Bonnier Fastigheter att i en dagvattenutredning: Klargöra befintliga förhållanden, Beskriva föreslagna förändringars inverkan på dagvattensituationen, Utreda hur avbördat dagvatten från fastigheten kan minimeras och fördröjas, Utreda reningsbehovet för dagvattnet och där så erfordras komma med förslag på reningsmetoder. Fig.1. Kv. Stämpeln 1 med inritad fastighetsgräns. 1.2 Underlag Som underlag till denna utredning har följande handlingar ingått: Digital grundkarta i DWG. Förstudie, utveckling/evolution från Strategisk arkitektur, odaterad. Situationsplan: Sammanställning ytor före och efter om-tillbyggnad. Från Strategisk arkitektur, daterad

4 Sida: 4 Kartbilder från Eniro. Dagvattenpolicy för dagvatten i Oxundaåns avrinningsområde, september 2001, inkl. bilaga maj Guide för dagvattenhantering inom Edsviken Vattensamverkan, mars FASTIGHETSBESKRIVNING OCH BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN Marknivåer som anges nedan avser höjdsystem RH Områdesbeskrivning Aktuell tomt utgörs idag av handelshus samt kontorshus med anslutande kör- och parkeringsytor samt grönytor. Fastigheten ägs av Bonnier Fastigheter och handelshyresgäster är K-Rauta och Willys och kontorshyresgäster Kone samt Norsecraft Geo. Fastigheten har en total area på m 2, varav m 2 består av asfalt, m 2 består av takytor och m 2 består av grönytor. Det finns totalt 383 parkeringsplatser varav 162 platser är personalparkering för Kone och Norsecraft Geo, 40 platser är personalparkering för K-Rauta resp. Willys och 181 platser är kundparkering. Området gränsar i öster mot Bagarbyvägen med ett mellanliggande svalldike strax utanför fastighetsgräns. I söder gränsar fastigheten mot ett mindre skogsområde som lutar starkt upp i områdets sydvästra del, från till en högpunkt på I väst/ sydväst gränsar fastigheten mot Häggvik 2:13 med ett mellanliggande smalt skogsområde. I norr gränsar fastigheten mot Häggviksleden. I bilaga 1 visas hur nuvarande fastighet och angränsande områden ser ut. 2.2 Närhet till stora vägar Stämpeln 1 ligger i nära anslutning till Uppsalavägen (E4) samt Häggviksleden, med befintlig trafikbelastning på runt resp fordon per dygn. 2.3 Topografi och befintlig avvattning Markytan på den utnyttjade delen av fastigheten lutar från ca till söder om byggnaden och från ca + 18 till norr om byggnaden. Avvattning av byggnadernas tak sker via takbrunnar och avleds tillsammans med husgrundsdräneringsvatten via dagvattenledning till förbindelsepunkt för kommunalt dagvattenledningssystem i fastighetens sydöstra del. Parkeringsytor i den västra och södra delen avvattnas via dagvattenbrunnar/markrännor och avleds även till samma förbindelsepunkt enligt ovan. Fördröjning, infiltration samt rening av detta dagvatten saknas inom fastighet. Avvattning av markytor norr respektive öster om byggnad sker via ytavrinning ut från fastighetsgräns och ner till gräsbevuxet svalldike. Svalldiket ligger med sin start- och högpunkt strax utanför fastighet i den norra delen och faller ner mot rondellkorsningen, Bagarbyvägen och Mossvägen. Diket avslutas där med en kupoldagvattenbrunn. Dagvattnet avleds via ledning till recipienten Edsviken. Se figur 2 nedan.

5 Sida: 5 Kv Stämpeln 1 Recipient Edsviken Fig. 2. Recipient Edsviken Inringat, kv. Stämpeln Edsviken recipientbeskrivning Edsviken är recipient för avrinningsområde redovisat i figur 3 nedan. Recipientens status är dålig med den sämsta klassificeringen och klassas som känslig för påverkan av dagvatten och uppnår inte god status enligt miljökvalitetsnormen. Målet är att god status skall uppnås år Övriga mål för Edsviken är att den totala mängden dagvatten från avrinningsområdet ska, jämfört med dagens värden, renas så att pågående och kommande belastning reduceras före utsläpp till recipienten enligt riktvärden i tabell 1 nedan. Målen skall uppnås genom att ställa krav på lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), fördröjning, partikel- och oljeavskiljning samt filtrering. Detta skall kunna krävas i planbestämmelser med stöd av bl.a. guide för dagvattenhantering inom Edsviken Vattensamverkan.

6 Sida: 6 Fig. 3. Recipient Edsviken. Tabell 1, Mål för reduktion av föroreningsutsläpp till Edsviken. Ämne Reducering (%) Fosfor 50 Kväve 20 Zink 50 Oljor (totalt extraherbara 50 oljekolväten) Partiklar Befintliga dagvattenledningar Underlag på befintliga dagvattenledningar inom fastighet är bristfälligt. I samband med platsbesök samt gamla delvis inaktuella ritningar kan det konstateras att dag och spillvattenledningar samlas ihop till ett ledningssystem som ligger längs med körbanan mot byggnadens östra del och fram till förbindelsepunkten. Den kommunala ledningen är en betongledning med dimension 400 och ligger med en vattengång +11,91 vid förbindelsepunkt. 2.6 Geotekniska förhållanden För Kv Stämpeln 1, finns en geoteknisk utredning, daterad 4 juli 1962, som omfattar ytavvägning, studium av markförhållanden samt grundläggningsteknisk bedömning inför uppförande av ett antal byggnader inom fastigheten. Kortfattat visar rapporten att den södra delen av fastigheten består av morän på berg med partier av berg i dagen. Nästa parti, norrut, utgörs av lera på morän. Denna typ av markförhållanden återfinns även på fastighetens nordliga del. Resterande del av fastigheten består av lera på morän samt lös till halvfast lera. Genom årens lopp har markanvändningen förändrats inom fastigheten, då tillbyggnader mm. utförts På grund av detta rekommenderas att en förnyad geoteknisk utredning genomförs för delar av fastigheten.

7 Sida: 7 3 FÖRÄNDRINGAR INOM FASTIGHET Arkitektförslaget (se bilaga 2) innebär i korthet att befintligt kontorshus, på m2 rivs, för att skapa en tydligare entrédel. Området som rivs kommer till största del att ersättas med gång- och körytor. En tillbyggnad på 5190 m2 byggs på del av befintlig parkeringsyta. Efter ombyggnad kommer det att finnas 571 parkeringsplatser, varav 59 platser blir personalparkering och 512 platser blir besöksparkering. Den totala ökningen av parkeringsplatser efter ombyggnad kommer att vara 188 st. 3.1 Förändrad markanvändning Då befintlig användning av fastigheten jämförs med situationsplan från arkitektförslag ges resultat enligt tabell 2 nedan. Mängden tak- och parkeringsytor ökar och grönytor minskar. Tabell 2, Förändrad markanvändning. Typ av yta Före (m 2 ) Efter (m 2 ) Tak Parkering (Asfalt) Gräs Skog Totalt VERKSAMHETSSPECIFIKA FÖRORENINGAR Parkeringsytor förväntas kunna ge upphov till föroreningar i form av rester från bromsbelägg, oljespill, slitage av däck mm. Relaterat till den trafik som nyttjar dem. 5 DAGVATTENHANTERING 5.1 Dimensionerande förutsättningar Sollentuna Energi anger att det dimensionerande regnet skall vara ett 10-årsregn, med varaktigheten 10 minuter, vilket innebär 228 l/s ha (0,0228 l/s m²). Tabell 4, Avrinningskoefficienter. Typ av yta Avrinningskoefficient (α) Tak 0,84 Parkering (asfalt) 0,96 Gräs 0,1 Skog 0,6 5.2 Flödesberäkningar Beräkningar av dimensionerande dagvattenflöde från fastighet redovisas i tabell 5 samt i tabell 6. Tillrinningsytan avser skogsområdet utanför fastighet.

8 Sida: 8 Tabell 5, Flödesberäkning före förändring av fastighet. Typ av yta Dimensionerande dagvattenflöde (l/s) Tak 274 Parkering (asfalt) 379 Gräs 5 Skog 2 Tillrinningsyta (skog) 10 Totalt 670 (535) Av totalflödet avrinner idag ca 135 liter till svalldike innan det avleds i ledningssystemet. Detta flöde fördröjs och infiltreras delvis utanför fastighetsgräns innan anslutning till dagvattenledning. I tabell 3 nedan, framgår befintliga ytors avrinningsfördelning. En del av dagvattnet från körbanor/parkeringsytor samt grönytor avleds således till svalldiket. Nuvarande flöde direkt till dagvattenservis är då =535 l/s Tabell 3, Befintlig ytors avrinningsfördelning. Typ av yta Till dike (m 2 ) Till, ledning (m 2 ) Tak Parkering (Asfalt) Gräs Skog Totalt Tabell 6, Flödesberäkning efter förändring av fastighet. Typ av yta Dimensionerande dagvattenflöde(l/s) Tak 305 Parkering (asfalt) 416 Gräs 1 Skog 2 Tillrinningsyta (skog) 10 Totalt 734 Dagvattenflöde från fastigheten (parkeringsytor) tillåts inte avledas till svalldiket efter ombyggnad. 5.3 Begränsningar av dagvattenflödet Dagvattennätet nedströms fastigheten är belastat och önskemål från ledningsägare är att flödet begränsas från fastigheten i samband med ombyggnation. En reducering av dagvattenavgiften för fastigheten med 90% ges förutsatt att följande krav är uppfyllda: 1. Åtgärder för LOD skall ha en fördröjningskapacitet på så sätt att uppkomna flöden som avleds till allmän dagvattenservis, begränsas till maximalt 50% av dimensionerade dagvattenflöde vid ett regn med statistisk återkomsttid om 10 år och 10 minuters varaktighet. 2. Åtgärder för LOD skall utföras i samråd med huvudmannen och godkännas av huvudmannen för att reduktion enligt ovan skall erhållas. 3. Fastighetsägaren skall ansvara för tillsyn och skötsel av LOD-anläggningen i den omfattning som krävs så att avsedd funktion uppnås. Om det nuvarande dimensionerande dagvattenflödet, som avleds direkt till dagvattenservis, på 535 l/s skall reduceras med 50%, tillåts max 268 l/s avledas till dagvattenservis. Allt utöver detta ska då fördröjas.

9 Sida: Klimatkompenserat dagvattenflöde För Stockholmsområdet kan, enligt branchpraxis, följande klimatfaktorer för respektive återkomsttid anses rimliga. Tabell 7 Återkomsttider med motsvarande klimatfaktor enligt branchpraxis och dimensionerande flöden enligt Svenskt Vatten publikation P90. Återkomsttid Dimensionerande regn Klimatfaktor (år) (l/s) , , , , , ,3 Jämförelse mellan flödessituationen före och efter förändring samt klimatkompenserade flöden visas i tabell 8. Förslaget med ökande mängd hårdgjord yta, kommer att innebära en flödesökning med ca 9%. Tabell 8 Flöden före och efter förändring samt klimatkompenserade flöden. Återkomsttid (år) Före exploatering (l/s) Varav flöde till dike (l/s) Varav Flöde direkt till ledning (l/s) Efter exploatering Klimatkompenserat flöde efter exploatering (l/s) (l/s) Förändring i föroreningsbelastning Nedan, i tabell 9 följer föroreningsberäkningar utförda i beräkningsprogrammet Stormtac. Beräkningarna är utförda för att kunna se vilka effekter den föreslagna förändringen av fastigheten skulle innebära för recipienten. Ämnen som ökar i mängd efter exploatering är fetmarkerade. Övriga är oförändrade eller minskar. Tabell 9, Föroreningshalter. Ämne Enhet Före förändring Efter förändring Fosfor (P) kg/år 1,6 1,6 Kväve (N) kg/år Bly (Pb) kg/år 0,37 0,40 Koppar (Cu) kg/år 0,57 0,62 Zink (Zn) kg/år 2 2,2 Kadmium (Cd) kg/år 0,006 0,007 Krom (Cr) kg/år 0,17 0,19 Nickel (Ni) kg/år 0,05 0,06 Kvicksilver (Hg) kg/år 0, ,00075 Suspenderad substans (SS) kg/år Oljeindex (Olja) kg/år 9,4 10,1 Polycykliska aromatiska kg/år 0,0379 0,0419 kolväten (PAH) Benzopyren (BAP) kg/år 0, ,00086

10 Sida: Erforderlig magasinvolym för fördröjningsmagasin Teoretisk erforderlig magasinvolym för att innehålla allt dagvatten från ett dimensionerande regn (10- årsregn med 10 minuters varaktighet) enligt tabell 6, redovisas i tabell 10. Denna erforderliga volymen reduceras om åtgärder utförs som minskar dagvattenflödet. Tabell 10, Teoretisk erforderlig magasinvolym (utan hänsyn till framtida miljöpåverkan). Typ av yta Bidrag till total dimensionerande volym vatten för fördröjningsmagasin Tak 0,305*600 s = 183 m³ Parkering (asfalt) 0,416*600 s = 250 m³ Gräs 0,001*600 s = 0,6 m³ Skog 0,002*600 s = 1,2 m³ Tillrinningsyta (skog) 0,010*600 s = 6 m³ Tillåtet flöde ut från fastighet 0,268 *600 s=161 m³ under 10 minuter Då ett maximalt flöde av 268 l/s får avledas från fastighet under 10 minuter ges en total magasinvolym= ,6+1, = 280 m³ 5.7 Förutsättningar för perkolation av dagvatten Förutsättningar för perkolation av dagvatten inom området bör utredas efter att ny geologisk utredning har tagits fram där även grundvattenförhållanden beskrivs. 5.8 Förbättringsåtgärder för dagvatten Följande åtgärder för dagvattnet skall utföras i samband med ombyggnad, se även bilaga 2 där enkelt principförslag för detta redovisas. Integrerad slam och oljeavskiljare utformad enligt first-flush metoden. Detta innebär att dimensionerande reningsflöde (i detta fall flöde från parkeringsytorna) ansätts till 10 % av det totala dimensionerande flödet för ett 2-årsregn, vilket enligt studier är den brytpunkt där största möjliga rening uppnås till minsta kostnad. Med denna utformning, där flöden som överskrider reningsflödet leds förbi anläggningen (avskiljaren) med ett bypass system, skall ca 95 % av alla föroreningar, sett över tid, ledas till avskiljaren. En integrerad slam- och oljeavskiljare skulle inte ha någon effekt på kväve (N) och okänd effekt på fosfor (P). Däremot skulle den, med det sedimenterade slammet, ta bort ca 50 % av tungmetallerna och 30-40% av suspenderbart material. Det kommer troligen att behövas 2 st. oljeavskiljare för att bygga ett system som renar dagvattnet enligt first-flush metoden. Befintligt dagvattensystem måste byggas om så att nuvarande ledningssystem från takavvattning och dränvatten separeras från dagvattnet som skall avledas till oljeavskiljarna. Fördröjningsmagasin vilket tjänar till att fördröja dagvattenflödet så att nedströms dagvattensystem får jämnare tillflöden. En viss renande effekt åstadkoms även då det stillaståendet vattnet, som blir effekten av ett strypt utflöde ur systemet, ger upphov till en viss mängd sedimentation. På samma sätt som en slamavskiljare får detta en effekt på mängden suspenderbart material och tungmetaller, dock i mindre utsträckning. Magasinet utformas lämpligen i form av dagvattenkassetter. Magasinet kan även utföras som ett rörmagasin i plast eller betong. För att utgående flöde ur magasinet ska kunna begränsas till det maximalt tillåtna rekommenderas att en flödesregulator monteras i brunn på utgående ledning. Vem som skall äga brunnen med regulatorn måste diskuteras med Sollentuna energi. En nödbräddningsledning skall även anslutas i magasinets övre del för att skydda mot dämning i dagvattensystemet inom fastigheten. Nedan beskrivs exempel på åtgärder som skulle kunna vara möjliga att genomföra för att minska utgående dagvattenflöde.

11 Sida: 11 Infiltration inom fastigheten. Beroende på markens infiltrationsegenskaper och grundvattennivå kan fördröjningsmagasinet utformas med eller utan infiltrationsmöjlighet. Med infiltration kan ett minskat utflöde från fastigheten och minskad belastning på recipienten åstadkommas. Befintligt svalldike längs Bagarbyvägen har en renande effekt på halterna av kväve och fosfor och verkar fördröjande på dagvattenflödet. De fördelar som finns med att fortsätta nyttja befintligt svalldike måste ställas mot kommunens policy om lokalt omhändertagande av dagvatten. Gröna tak för tillkommande takytor. Gröna tak har en flödesutjämnande effekt och kvarhåller upp till 50 % av allt regn som faller sett under ett normalår. Vid dimensionerande maxflöden har gröna tak en kapacitet att ta upp runt 15 % av ett 10-årsregn. Reningseffekten hos gröna tak är idag ännu inte helt fastställt, men har bl.a. studerats i Tidskriften Vatten 61: Gröna taks påverkan på dagvattenkvaliteten där föroreningshalterna för fyra gröna tak jämförs med motsvarande föroreningshalter från två vanliga tak. Resultatet visade att gröna tak reducerar halterna av kväve (N) men leder till ökade halter av kalium (K) och fosfor. Om gröna tak anläggs (med avrinningskoefficient 0,4) på den nya tillbyggnaden, på 5190 m 2 blir det dimensionerande flödet, från detta tak, ca 47 l/s, vid ett 10-års regn med varaktigheten 10 min. Motsvarande flöde med normala tak blir 99 l/s, d.v.s. grönt tak minskar det dimensionerande flödet från taket med 52 l/s. Jämför med flödesökning 64 l/s i tabell 5 och 6. Nya takytor kan förses med gröna tak. Om det planeras att förse befintliga byggnader med gröna tak, behöver det först utredas av arkitekt och statiker. Infiltrationsstråk på parkeringsytor kan utföras som ett makadamfyllt svalldike försett med t.ex. plattor. Stråket förses med dräneringsledning samt med dagvattenbrunnar placerade vid sidan och över botten i stråket. Infiltrationsstråken bidrar till en trög avledning av dagvattnet. STOCKHOLM Stefan Friberg/Rebecca Widlund BENGT DAHLGREN AB