SÖDRA STOCKEVIK PLANBESKRIVNING PROGRAMHANDLING. Detaljplan för. Grönskult 1:11 m.fl., Stockevik Lysekils kommun. Dnr: LKS Datum:

Transkript

1 Kommunstyrelsen Dnr: LKS Datum: PROGRAMHANDLING Detaljplan för SÖDRA STOCKEVIK Grönskult 1:11 m.fl., Stockevik Lysekils kommun PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till detaljplanen hör följande handlingar: -Planbeskrivning (denna handling) -Illustrationskarta skala 1:4000 i A3 -Behovsbedömning av miljökonsekvensbeskrivning -Översiktlig biotopkartering och naturvärdesbedömning, december Arkeologisk utredning, Länsstyrelsens diarienummer: ARKITEKTUR DESIGN STADSUTVECKLING

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Bakgrund 4 Planens syfte och huvuddrag 5 AVVÄGNINGAR ENLIGT MILJÖBALKEN Grundläggande hushållningsbestämmelser, 3 kap MB 6 Särskilda hushållningsbestämmelser och Natura 2000, 4 kap MB 8 Miljökvalitetsnormer, 5 kap MB 9 Strandskydd 9 PLANDATA Lägesbestämning, areal och avgränsning 10 Markägoförhållanden 11 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer 11 Detaljplaner 12 Planprogram 13 BEHOVSBEDÖMNING AV MKB Sammanfattning av behovsbedömning 13 FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER BEBYGGELSEOMRÅDEN 14 Bebyggelse 14 Omgivningar och service 16 Tillgänglighet 16 Arkeologi 17 Kulturmiljö 18 NATUR Mark och vegetation 18 Geoteknik 21 FRIYTOR Lek och rekreationsområden 21 VATTENOMRÅDEN 22 GATOR OCH TRAFIK Gator, gång- och cykelvägar 22 Kollektivtrafik 23 Parkering, varumottag, utfarter 23 2 D E T A L J P L A N F Ö R S Ö D R A S T O C K E V I K

3 STÖRNINGAR Buller 23 TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten, avlopp och dagvatten 24 Värme 24 Avfallshantering 25 RISK OCH SÄKERHET Brandsäkerhet 25 Golfbanan 25 ADMINISTRATIVA FRÅGOR 25 FORTSATT PLANARBETE Fortsatt arbete 25 MEDVERKANDE I PLANARBETET 26 D E T A L J P L A N F Ö R S Ö D R A S T O C K E V I K 3

4 INLEDNING Bakgrund Intresse för nyexploatering från markägare i området söder om Stockevik har gjort det aktuellt att ta fram en ny detaljplan för området. I översiktsplanen för Lysekils kommun, delområde Skaftö, har ett område norr om Åseberget runt gång- och cykelvägen söder om Stockevik pekats ut som möjligt att förtäta med blandad bebyggelse och helårsbostäder. Miljö- och byggnadsnämnden (MBN) har i beslut från juni 2007 medgivit att en utbyggnad av bostäder samt en friskvårdsanläggning i en del av området får prövas i detaljplan. Kommunen anser att planens utformning och omfattning först skall prövas genom ett program för detaljplanen. I utbyggnadsområdet som redovisas i översiktplanen nämns idén om en friskvårdsanläggning utan att definiera omfattningen varför det är nödvändigt att först arbeta fram ett planprogram. Programmet ska redovisa förutsättningarna för planarbetet samt uttrycka kommunens vilja och avsikter i planeringen. Olika lösningar för planutformningen kan också redovisas. Åtgärder krävs även för det befintliga vatten- och avloppssystemet i området vilket blir en fråga att lösa i samband med detaljplan. Det har förekommit diskussioner om utformningen och omfattningen av bebyggelse och grönområde. Kommun och exploatör har med hänsyn till den diskussion som varit delvis ändrat inriktning i vilka områden som föreslås exploateras. Under 2007 fattades ett beslut i MBN att tillsätta en referensgrupp för att utvärdera och reflektera över programarbetet. En serie möten har genomförts med bla besök på plats i planområdet. Även kommunstyrelsen besökte platsen den 26.e augusti 2009 för att på plats bilda sig en uppfattning om tillgängligheten kring den föreslagna friskvårdsanläggningen. 4 D E T A L J P L A N F Ö R S Ö D R A S T O C K E V I K

5 Programområdets läge i kommunen och på Skaftö i anslutning till Stockevik. Planens syfte och huvuddrag Syftet med planeringen är att bevara naturområden som idag används som rekreationsområde samt att på mer otillgängliga bergspartier och ängsmarker ge möjlighet till utbyggnad av en friskvårdsanläggning för hälso-/rekreationsverksamhet. Målsättningen är att planera en ny friskvårdsanläggning (friskvårdsanläggningen), med bad, hotell, och restaurang i anslutning till ett område som i öp 2006 har pekats ut som riksintresse för friluftsliv, vilket breder ut sig söder om planområdet i riktning mot Grundsund. I Lysekils kommun finns ett allmänt intresse och en målsättning att öka åretruntboendet på Skaftö och skapa underlag för sysselsättning och nya näringar. Planen syftar till att etablera en verksamhet som kan skapa arbetstillfällen på Skaftö och locka fler åretruntboende. Enskilda intressen vill etablera en friskvårdsanläggning inom området, vilket ligger i linje med kommunens ambition och de allmänna intressena att skapa underlag för nya näringar knutna till rekreation och turism. En ny friskvårdsanläggning ska verka för att knyta samman samhällena på Skaftö och öka tillgängligheten till naturområdet väster om cyckelvägen mellan Grundsund och Fiskebäckskil. D E T A L J P L A N F Ö R S Ö D R A S T O C K E V I K 5

6 Planområdet består idag av naturmark och i dess närmsta omgivning ett mindre antal fritidshus samt ett fåtal hus för permanent boende. Den nya bebyggelsen i planområdet föreslås bli koncentrerad väster om den gång- /cykelväg (GC-vägen) som löper mellan Grundsund och Fiskebäckskil. Runt GC-vägen och i anslutning till kolerakyrkogården, som har kulturhistoriskt värde, planeras ingen bebyggelse. Här bevaras istället naturen och en särskild skötselplan föreslås bli upprättad för att säkerställa naturvärdena i området. Nya vägar och tillkommande bebyggelse kommer att påverka området men anpassas efter landskapets karaktär. Den tillkommande bebyggelsen i planområdet föreslås ansluta till Långedalsvägen via vägen till vattentornet som redan ansluter befintlig bebyggelse längs golfbanan. En alternativ anslutning utreds i nord-sydlig riktning som skulle möjliggöra att planområdet ansluts från Långedalsvägen alternativt Stockeviksvägen. Nya vägar in i området skall i så stor utsträckning som möjligt hållas separerad från GC-vägen. En gästparkering planeras öster om GC-vägen väl integrerad i omgivningen med landskapselement och vegetation för att knyta an till den befintliga topografin. Efter planens genomförande kommer området att bestå av en friskvårdsanläggning med hotell och restaurangverksamhet. Den nya bebyggelsen anpassas efter landskapets varierande karaktär och platsens betydelse som rekreations- och nytt genomfartsområde för cykel- och gångtrafikanter. Mellan byggnader och utmed GC-vägen ska naturområden sparas så att området även i fortsättningen är tillgängligt och inbjudande som rekreationsområde för närliggande samhällen och närboende. Planen ska ge utrymme för nya platser för naturnära lek och rekreation med t.ex. gemensamma utsiktsplatser med möjlighet till samvaro. Tillgängligheten till det omgivande landskapet stärks ytterligare genom att offentliga delar som restaurang och utställningsrum planeras få direktkontakt med utsidan. AVVÄGNINGAR ENLIGT MILJÖBALKEN Grundläggande hushållningsbestämmelser, 3 kap MB Miljöbalkens 3 kapitel föreskriver att mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål som de är mest lämpade för. Vidare föreskrivs att särskild hänsyn ska tas till stora mark- och vattenområden som är opåverkade av exploateringsföretag, områden som är ekologiskt känsliga, av betydelse för fiske eller vattenbruk, som har natur- eller kulturvärden, som är värdefulla för friluftslivet, som är särskilt lämpliga för industriell produktion, energidistribution, kommunikationer mm eller har betydelse för totalförsvaret. Dessa områden ska så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dem. Enligt miljöbalkens 3 kap 6 skall områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. 6 D E T A L J P L A N F Ö R S Ö D R A S T O C K E V I K

7 Havsområdena väster, norr och öster om Skaftö liksom Skaftös östra delar och norra strandområden är av riksintresse för naturvård. De värden som avses är framför allt knutna till Gullmarsfjorden. Skaftös vattenområde utgör även ett Natura-2000 område i de delar som ligger inom Gullmarns naturreservat. Bohusläns kust och havsområden är av riksintresse för friluftsliv, då de har särskilt goda förutsättningar för natur- och kulturupplevelser med strövande, bad, båtsport, kanoting och fritidsfiske mm. Det innebär att så gott som hela Skaftös strand- och kustområde är av riksintresse för friluftslivet. Riksintressen enligt Miljöbalken kapitel 3, 6. (ur öp2006) Riksintresse för Naturvård ligger i strandlinjen och riksintresse för friluftsliv löper i en strandnära zon längs kusten på Skaftö. Den i planprogrammet föreslagna bebyggelsen kommer inte att medföra någon negativ påverkan på något av dessa riksintressen. En del av utbyggnaden ligger inom område av riksintresse för friluftsliv, men markområdena som berörs av byggnation ligger inte i ett så stort orört område som syftas till i 3 kap MB. Syftet med friskvårdsanläggningen är att den skall öka tillgängligheten och förstärka möjligheterna till rekreation i området. Kulturvärdet Kolerakyrkogården skall värnas genom att naturområdet runtomkring sparas från bebyggelse. D E T A L J P L A N F Ö R S Ö D R A S T O C K E V I K 7

8 Särskilda hushållningsbestämmelser och Natura 2000, 4 kap MB Stora delar av kustområdena i Lysekils kommun omfattas av särskilda hushållningsbestämmelser enligt 4 kap 1 Miljöbalken och är med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i området av riksintresse. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdets natur- och kulturvärden. Bestämmelserna är inte tänkta att utgöra hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller det lokala näringslivet. Gullmarsfjordens vattenområde är utpekat som Natura 2000-område och därmed klassat som riksintressen enligt 4 kap Miljöbalken. Planområdet ligger utanför själva Natura 2000 området men delvis inom avrinningsområdet, vilket ställer stora krav på reningen av dagvatten som eventuellt får sin avrinning mot Natura 2000-området. Vatten, avlopp och dagvattenlösningar ska studeras närmare under det fortsatta planarbetet. Riksintressen enligt särskilda hushållningsbestämmelser, Natura 2000 mfl Enl 4 kap 4, högexploaterad kust, som syftar till att främja helårbebyggelse, får ny enskild fritidsbebyggelse endast uppföras som komplettering till befintlig bebyggelse eller som fritidsbebyggelse med anknytning till det rörliga friluftslivet. Den föreslagna friskvårdsanläggningen med tillhörande byggnader syftar bla till att stärka det rörliga friluftslivet i området och bedöms därför vara förenliga med bestämmelserna i 4 kap 4. 8 D E T A L J P L A N F Ö R S Ö D R A S T O C K E V I K

9 Miljökvalitetsnormer, 5 kap MB Enligt Miljöbalken 5 kap 1 får regeringen för vissa geografiska områden eller för hela landet meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa och miljö eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljö (miljökvalitetsnormer). Miljökvalitetsnormer finns framtagna för kvävedioxid, svaveldioxid, bly, partiklar, kolmonoxid och bensen i utomhusluft och redovisas i förordningen om miljökvalitetsnormer (Svensk författningssamling 2001). Etableringen kommer leda till ökad trafik men det finns idag inga indikationer på att gällande miljökvalitetsnormer överskrids eller riskerar att överskridas inom områden som kan komma att beröras eller påverkas av aktuell planläggning. Planförslagets genomförande bedöms inte medföra överskridande av gällande miljökvalitetsnormer. Strandskydd Strandskydd gäller för vattenområdena runt Skaftö utom för samhällenas hamnområden. Vidare gäller strandskyddsförordnande på land för hela strandområdet utom inom detaljplanerade områden. Gullmarns naturreservat omfattar vattenområdena runt Skaftös västra, norra och östra kust samt stora delar av strandområdena på norr- och västsidorna. Det aktuella området ligger längre från vattnet och angränsar till strandskydd men berörs inte direkt av det eller av andra förordnanden enligt miljöbalken. Se illustration öp 2006 sidan 12. D E T A L J P L A N F Ö R S Ö D R A S T O C K E V I K 9

10 PLANDATA Lägesbestämning, areal och avgränsning Programområdet för södra Stockevik Planen föreslås omfatta ett område söder om Stockevik där utbyggnad prövas på fastigheterna Grönskult 1:11 och Grönskult 1:6 mfl. Området begränsas i väster av gränsen för strandskydd, i söder av ett öppet hedlandskap och Åseberget, i öster av GC-vägen, i norr norrvända bergssluttningar mot Stockeviks tätort. Programområdet omfattar även två vägområden Syftet är att lämpliga alternativa anslutningsvägar skall prövas och inrymmas i detaljplanen. Programområdets omfattning och utbredning har delvis förändrats sedan ansökan om plantillstånd. För att minska inverkan på det område, som i och med utbyggnaden av GCvägen, alltmer börjat utnyttjas som rekreationsområde så kommer en zon av naturmark sparas längs GC-vägen och det befintliga skogsområde som främst utnyttjas för rekreation skall bevaras. 10 D E T A L J P L A N F Ö R S Ö D R A S T O C K E V I K

11 Hela planområdet inklusive naturmark omfattar: ca 6,5 ha Markägoförhållanden Kommunen äger en del av programområdet längst i söder, Grönskult 1:37. Området väster om GC-vägen är del av den privatägda fastigheten Grönskult 1:11. De planerade grönområdena och tillfarter/gästparkering är framför allt del av fastigheten Grönskult 1:6 och Skaftö-Berg 2:18 samt den kommunala fastigheten. Frågor om fastighetsreglering behandlas i samrådsskedet. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer Lysekils närhet till Västerhavet har präglat kommunens historia och identitet och kommer i högsta grad att också påverka framtiden. Havet är den främsta tillgången för Lysekils kommun och avsikten är att arbeta för att förstärka kommunens marina profil. För Lysekils kommun gäller översiktsplan 2006, antagen av kommunfullmäktige Enligt planen uppgick Skaftös bofasta befolkning den sista december 2005 till 1554 personer. Befolkningen har minskat successivt från ca 1750 invånare på drygt 10 år. Ett kontinuerligt nybyggande på ön behövs för att befolkningen skall öka igen så att underlag för skola, förskola och annan kommunal service säkras och stärks. Även insatser för att skapa arbetstillfällen är nödvändiga för en positiv befolkningsutveckling på Skaftö. D E T A L J P L A N F Ö R S Ö D R A S T O C K E V I K 11

12 Det aktuella programområdet ligger inom och i anslutning till ett s.k. R1-område - Utbyggnadsområde för tätort eller område med sammanhållen bebyggelse lämpligt för förtätning. Den del av området som ligger söder om Stockeviksvägen, väg 796 har i öp föreslagits inrymma blandad bebyggelse och ca 70 bostäder. I översiktsplanen nämns även att i området söder om Stockevik, mellan samhället och Åseberget, finns markägarintressen av att bygga en friskvårdsanläggning. Man har i den här detaljplanen tagit fasta på detta och planerar nu en mer omfattande friskvårdsanläggning. Programområdets inriktning stämmer överens med ÖP:s intentioner. Öp 2006, Användning av mark och vattenområden Detaljplaner Detaljplan saknas inom programområdet. I ett pågående planprojekt utreds området norr om väg 796 i det som kallas Östra Stockevik. Planområdet omfattar i huvudsak ett område mellan väg 796 och golfbanan där utbyggnad främst prövas på fastigheterna Grönskult 2:146 och 2:111. Omfattningen är ca bostäder. 12 D E T A L J P L A N F Ö R S Ö D R A S T O C K E V I K

13 BEHOVSBEDÖMNING AV MKB Från den 21 juli 2004 gäller nya bestämmelser för miljöbedömning av planer och program, då EU:s direktiv (2001/42) infördes i svensk lagstiftning. Detta skedde främst genom ändringar i plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken (MB). Förordningen om MKB (SFS 1998:905) ändrades i juli När en detaljplan upprättas ska bestämmelser i miljöbalkens 6:e kapitel om miljökonsekvensbeskrivningar tillämpas. Detaljplaner skall genomgå en miljöbedömning om deras genomförande kan antas få en betydande miljöpåverkan. Om en detaljplan omfattas av kravet på miljöbedömning ska avgöras i varje enskilt fall. Kommunen ska i ett tidigt skede göra en sk behovsbedömning och samråda med länsstyrelsen om denna. Behovet ska bedömas med stöd av MKBförordningens bilaga 4. Tidigt samråd med Länsstyrelsen ang behovet av miljökonsekvensbeskrivning kommer att ske genom att detta planprogram. En sådan behovsbedömning presenteras i sin helhet i ett separat dokument, daterat Sammanfattning av behovsbedömning Kommunen har genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken 6 kap 11 för aktuell plan. Planförslaget bedöms vara förenligt med bestämmelserna i Miljöbalken. Vid behovsbedömningen har kriterierna i MKB-förordningens bilaga 4 särskilt beaktats och inte ansetts vara uppfyllda. Bilaga 4 till MKB-förordningen anger vilka karaktäristiska egenskaper i planen som ska bedömas samt vad som ska beaktas med hänsyn till typen av påverkan och vilket område som kan komma att påverkas. Planförslaget bedöms vara förenligt med bestämmelserna i Miljöbalken. Förändringen av markanvändningen berör ett område i anslutning till Stockeviks samhälle och medför ingen skada på natur- och kulturvärden i området. Planområdet ligger utanför själva Natura 2000 området men delvis inom avrinningsområdet, vilket ställer stora krav på reningen av det dagvatten som eventuellt får sin avrinning mot Natura 2000-området. Förslaget bedöms inte medföra någon skada på riksintressen eller åsidosätter miljökvalitetsnormer. Inte heller motverkas nationella miljömål. Vatten, avlopp och dagvattenlösningar ska studeras närmare under det fortsatta planarbetet. Planförslaget överensstämmer med intentionerna i kommunens översiktsplan. Planförslaget ligger vidare i linje med kommunens ambition och de allmänna intressena att skapa underlag för nya näringar knutna till rekreation och turism. Kommunen bedömer att planens tänkbara effekter på kort och lång sikt inte kommer att medföra någon risk för miljön, människors hälsa och säkerhet eller olämplig hushållning med mark, vatten och andra resurser. En miljöbedömning för planens genomförande behöver därmed inte genomföras och det finns inget behov av att upprätta en särskild miljökonsekvensbeskrivning enligt MB 6 kap 12. D E T A L J P L A N F Ö R S Ö D R A S T O C K E V I K 13

14 FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER BEBYGGELSEOMRÅDEN Bebyggelse I anslutning till planområdet öster om GC-vägen finns spridd bebyggelse som i huvudsak består av äldre bostadshus och fritidshus på stora avstyckade tomter. En jordbruksfastighet angränsar området, Grönskult 1:6. I öster angörs programområdet via Långedalsvägen och en förlängning av tillfarten till Vattentornet på Åseberget. Området ansluter befintlig bebyggelse i Stockevik via GC-vägen norr om planområdet. Förändringar: Planområdet som är del av Grönskult 1:11 och 1:37 utgörs idag av öppen klippmark i gränsen till ett större område för rekreation och friluftsliv. Här önskar markägare uppföra anläggning för hälsa och friskvård med tillhörande hotell och restaurangverksamhet. Målsättningen för planområdet är att tillskapa en anläggning med varierad bebyggelse, som förhåller sig naturligt till omgivande landskap. Uttrycket på anläggningen planeras utifrån naturliga material och integrerat i landskapet. Stora delar av anläggningen planeras få gröna tak som blir en naturlig förlängning av landskapet. På så vis får anläggningen en effektiv behandling av dagvatten och smälter in i det omgivande hedlandskapet. Publik rörelse och entréer kan även i vissa fall placeras ovanpå anläggningen utifrån principen att landskapet sveper över taket. Tillgängligheten till det omgivande landskapet stärks ytterligare genom att offentliga delar som restaurang och utställningsrum planeras få direktkontakt med utsidan. Hotelldelen omfattar ett boende i spridda volymer om ca 150 gäster. I förslagen som utreds placeras rummen i det kuperade landskapet i varierande och spridda byggnadsvolymer. Hustyper med antal plan och höjder är beroende på situationen i landskapet. Naturliga terrasser, och gröna tak används för att ytterligare koppla byggnaderna till omgivningen. Konferens och bad planeras centralt i anläggningen med en tydlig sida mot väster och en sida mot landskapet i öster. Uppskattade ytor: Bad/hälsa: ca 1500 m² Hotell/övernattning:: ca 5500 m² Gemensamhetsytor: ca 500 m² Restaurang: ca 400 m² Övrig ytor (teknik etc): ca 500 m² 14 D E T A L J P L A N F Ö R S Ö D R A S T O C K E V I K

15 Montagebild friskvårdsanläggning med utomhusbassäng Friskvårdsanläggning väl integrerad i landskapet. (Här kurbadet i Val,s Schweiz) Angöring till friskvårdsanläggningen inom Grönskult 1:11 och 1:37 föreslås genom förlängning av vägen som utgör tillfartsväg för vattentornet på Åseberget. Vägen ansluter till Långedalsvägen som i sin tur angör väg 796 Stockeviksvägen. En alternativ anslutning utreds, som skulle innebära att området angörs väg 796, Stockeviksvägen direkt som en förlängning av tillfarten till fastigheterna Skaftö-Berg 2:131 och 2:132. I anslutning till bebyggelsen planeras uteplatser, promenadstigar och utsiktspunkter tillgängliga för allmänheten. Konsekvenser: Den planerade bebyggelsen anpassas till terrängen i höjd och utformning. Den naturliga landskapskonturen bevaras då de högsta topparna lämnas obebyggda. För att ytterligare inpassa bebyggelsen i landskapet så finns tankar om s.k. gröna tak och en naturnära färgoch materialsättning på bebyggelsen. För att inte begränsa tillgängligheten till de låglänta grönområden som idag används som rekreationsområde, så planeras bebyggelsen främst till bergspartier. Tillgängligheten till dessa bergspartier påverkas då bebyggelse i allmänhet innebär att området får en mer privat karaktär. Bergsområdena är dock idag bitvis svårtillgängliga. Ny bebyggelse kan därför istället få konsekvensen att tillgängliggöra vissa naturområden som idag besöks ytterst sparsamt. (hänvisning till besök och rundvandring med kommunstyrelsen ) I anslutning till friskvårdsanläggningen föreslås tillgänglighetsförbättrande åtgärder att genomföras. Bl.a. planeras en ny anslutning med en gångstig till Munkeviks badplats. Gemensamma platser med möjlighet till samvaro planeras i anslutning till utsiktspunkter för att ytterligare förbättra tillgängligheten och underlätta för friluftslivet i området. En konsekvens av bebyggelsen är att en anslutande väg behöver anläggas genom delar av landskapet. Friskvårdsanläggningen förväntas bidra till att öka andelen arbetstillfällen i kommunen som arbetsgivare och som underlag till andra verksamheter på Skaftö. Initiativtagarna räknar med en genomsnittlig årsbemanning på ca 50 anställda. D E T A L J P L A N F Ö R S Ö D R A S T O C K E V I K 15

16 Omgivningar och service Stockevik saknar allmän och kommersiell service. På Skaftö finns bra basservice som är koncentrerad till Fiskebäckskil med livsmedelsbutik och Grundsund med butiker, förskola och skola. En detaljplan för Fiskebäckskil centrum pågår för att stärka tätorten. Avståndet till Fiskebäckskil är ca 2km och till Grundsund ca 2,5 km via GC-vägen och 4,5 via bilväg. Mer omfattande samhällsservice finns i Lysekil. Norr och öster om programområdet ligger en golfbana och öster om golfbanan planeras ett område för industriverksamheter. Konsekvenser: Behoven tillgodoses inom befintlig struktur. Tillgänglighet GC-vägen Utsikt mot Gåsö och Munkevik Idag tillgängliggörs området via grusbelagda vägar samt den nybyggda GC-vägen mellan Stockevik och Grundsund. Naturområdena har enklare promenadstigar och Munkeviks badplats angörs via en gångstig. Förändringar: Efter planens genomförande tillgängliggörs området för biltrafik via förlängningen av vägen som leder till vattentornet, alternativt från norr via Stockeviksvägen 796. Förbättrade gångvägar till Munkevik och anlagda utsiktsplatser ökar tillgängligheten till områdets naturliga friluftskvalitéer. Konsekvenser: De föreslagna nya byggnaderna planeras utifrån förutsättningen att tillgänglighet ska uppnås för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Tillgängligheten till området kan även komma att förbättras om utbyggnad av GC-väg utmed väg 796 kommer till stånd. Tillgängligheten till områdets natur och friluftskvalitéer ökar ytterligare och det blir möjligt för en bredare grupp att tillgå de naturliga kvalitéerna i området. 16 D E T A L J P L A N F Ö R S Ö D R A S T O C K E V I K

17 Arkeologi Länsstyrelsen beslutade den 5 december 2006 om arkeologisk utredning inom det planerade detaljplaneområdet. Bohusläns museum har utfört en arkeologisk utredning i januari 2007 i enlighet med den undersökningsplan som upprättats på anmodan av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Länsstyrelsens diarienummer är Utredningen visar att det inte finns någon fornlämning inom detaljplaneområdet, men i anslutning till planområdet finns fem områden med lämningar av en sådan art att de är att betrakta som fasta fornlämningar. Två av dessa har Bohusläns museum slagits ihop till ett, kallat FU område 2. Översiktskarta över det undersökta studieområdet, med de efter undersökningen kända fornlämningarna markerade. Konsekvenser: Resultatet av de arkeologiska undersökningarna innebär att Bohusläns museum anser att hänsyn måste tas till fyra förundersökningsområden. Det är tre sedan tidigare kända områden Skaftö 10, 11, och 24 samt den nyupptäckta fornlämningen i anslutning till Skaftö 11. Fornlämningsområdet till kolerakyrkogården Skaftö 9 måste fastställas inför den fortsatta projekteringen. Den planerade bebyggelsen har ingen direkt påverkan på D E T A L J P L A N F Ö R S Ö D R A S T O C K E V I K 17

18 något av de identifierade fyndområdena. Den alternativa anslutningsvägen till området i förlängningen av Åsevägen behöver utredas vidare då den sammanfaller med FU.omr.2. Kulturmiljö Kolerakyrkogården i programområdet har sin historia i att Skaftö på hösten 1834 härjades av kolera. Sammanlagt dog 211 personer. Tolv av dessa hörde till landsbygdsbefolkningen på Skaftölandet och kom att begravas på Åse Kyrkogård på Grönskult och Bergs utmark. Senare begravdes även drunknade sjömän här. Kolerakyrkogården anlades längs med gångstigen mellan Grundsund och Stockevik som löper genom programområdet. Kolerakyrkogården är en mycket viktig plats att värna på grund av dess historia. Konsekvenser: Kolerakyrkogården berörs inte direkt då naturområdet runtomkring sparas från bebyggelse. NATUR Mark och vegetation Naturvård, Riksintressen och förordnanden enligt öp Programområdet består till största del av kuperad bergsmark, GC-vägen löper öster om programområdet i en skogsbeväxt dalgång, runt kolerakyrkogården består terrängen i huvudsak av skogsmark. 18 D E T A L J P L A N F Ö R S Ö D R A S T O C K E V I K

19 En översiktlig biotopkartering och naturvärdesbedömning som underlag för detaljplan har genomförts under hösten Inventering och sammanställning har utförts av Naturcentrum i Stenungsund. Inventeringen kompletterades under våren 2009 med noggrannare studier av vattensamlingar och fågelliv. Hedlandskapet i anslutning till planområdet I utredningen beskrivs landskapet som typiskt för kustnära bohusnatur, starkt kuperat med flera större och mindre sprickdalar och en mosaik av öppna till halvöppna hällmarker, löv och barrskog, samt små partier med kulturlandskap. Den rikliga förekomsten av stenmurar och andra forn- och kulturlämningar vittnar om att markerna historiskt har brukats. Stora delar av området har tidigare betats och varit betydligt mer öppet än vad det är idag. Nu hävdas endast små fläckar i områdets sydöstra del. Kärlväxtfloran i utredningsområdet är enligt utredningen övervägande trivial, med ljung som dominerar på hällmarkerna, risväxter i barrskogsbestånden och trivial örtvegetation i lövskogbestånden. Enskilda lokala förekomster av naturvårdsintressanta arter har noterats i utredningsområdet, däribland två sällsynta lavarter. I utredningsområdet har ett stort antal fågelarter observerats. Det stora flertalet bedöms troligen endast vara tillfälliga besökare under vår- och höstflyttningen. Utifrån de naturtyper som förekommer kan man anta att häckfågelfaunan är relativt ordinär och typisk för kustnära områden i Bohuslän. Inga groddjur observerades i samband med den kompletterande inventeringen i slutet av april Resultatet visar därmed att de små vattensamlingarna (objekt 6) sannolikt inte hyser några större populationer av varken grodor, paddor eller salamandrar. Det går dock inte att utesluta att enstaka individer eller små populationer kan förekomma regelbundet eller i perioder i eller i anslutning till vattensamlingarna. Vår bedömning är att vattensamlingarna framförallt har ett landskapsekologiskt värde genom att de bidra till att skapa en variation av livsmiljöer i området. De enskilda vattensamlingarnas värde för flora och fauna är dock begränsat. D E T A L J P L A N F Ö R S Ö D R A S T O C K E V I K 19

20 Förändringar: Den kuperade landskapsbilden i det öppna bergslandskapet bevaras genom att de nya husgrupperna skall ta fasta på befintliga gränser och element i landskapet och anpassas efter naturliga kanter, sprickor, svackor och höjder. En mindre parkbildning (7) vid angöringspunkten till området delar bebyggelsen i ett landskap som bedöms ha potential att utveckla naturkvalitéer om det tillvaratas på rätt sätt. Programområdet gränsar till ett större område för rekreation mot söder, men även inom programområdet planeras större partier naturmark. Delar av dessa naturområden har potential att bli områden med höga naturvärden om de hanteras utifrån en särskilt upprättad skötselplan. Den föreslagna friskvårdsanläggningen ligger placerad vid gränsen till det större rekreationsområde som i ÖP 2006 är markerat som område för närrekreation och riksintresse för friluftsliv. Området har identifierats innehålla höga naturvärden, och ger en representativ bild av hur stora delar av Bohusläns hårt, av väder, härjade kustområden en gång i tiden har sett ut. Den fortlöpande igenväxningen gör idag att denna naturtyp blir allt mer sällsynt. 20 D E T A L J P L A N F Ö R S Ö D R A S T O C K E V I K

21 Konsekvenser: Den planerade bostadsbebyggelsen har ingen direkt påverkan på något av de i naturvårdsutredningen utpekade naturvärdena. Med hänvisning till samråd med Naturcentrum påverkar etablering av en friskvårdsanläggning i anslutning till området en försumbar del av Naturområdet. Man vill istället lyfta fram möjligheterna med ökad rörelse av strövande genom området då man på så sätt kan hålla tillbaka den fortlöpande igenväxningen. I en särskild skötselplan skulle även de här delarna kunna ingå i en strategi för bevarande av höga naturvärden. En sådan skötselplan föreslås bli upprättad för att ta tillvara på lägre men i framtiden potentiellt höga och redan identifierade höga naturvärden. Konsekvensen av etablerande av en friskvårdsanläggning bidrar således till att skapa underlag för att bevara de höga naturvärdena som annars på sikt går förlorade genom den fortlöpande igenväxningen. Bebyggelsen som planeras i området integreras i landskapet på ett naturligt sätt och delar av programmet bidrar till att skapa en ökad tillgänglighet till naturlandskapet. Geoteknik De västra och norra delarna av programområdet består i huvudsak av bergsområden. Mindre vattensamlingar finns i låga delar. De östra delarna består delvis av bergsmark delvis av ängsmark, och centralt i området runt GC-vägen och anslutande bilväg är marken relativt sank. En geoteknisk undersökning av området ska genomföras under det fortsatta planarbetet. Där ska även risker för stenras och blocknedfall utredas. FRIYTOR Lek och rekreationsområden Området har ett fint läge med närhet till natur och vatten. Inom och i direkt anslutning till programområdet finns god tillgång till rekreation och friluftsliv. Hela den kustnära zonen utgör också område som är särskilt värdefullt för rekreation och omfattas också av riksintresse för friluftslivet. Direkt i söder gränsar programområdet mot ett större hedlandskap som är klassat som riksintresse för friluftslivet. Öster om programområdet sträcker sig en Gång-/Cykelväg som är en del av den vandringsled som planerats inom EU-projektet The North Sea Coastal Path. Den planeras löpa mellan Orust i söder och Moss i Norge och är en del av den lokala vandringsleden runt Skaftö. I anslutning till GC-vägen finns stycken av skogsmark som är populära strövområden. D E T A L J P L A N F Ö R S Ö D R A S T O C K E V I K 21

22 Munkevik ligger väster om programområdet med tillgång till badstrand. Kommunens enda 18-hålsbana för golf ligger norr och öster om programområdet. Stockeviks båthamn ägs och drivs av båthamnsföreningen i Stockevik. Längst in i viken ligger båtvarv och område för båtuppläggning. Förändringar: En ny gångstig till Munkevik planeras för att förbättra tillgängligheten till badplatsen. Utsiktspunkter för allmänheten inom rekreationsområdet planeras i nära anslutning med GCvägen. VATTENOMRÅDEN Programområdet berör inte något vattenområde. GATOR OCH TRAFIK Gator, gång- och cykelvägar Programområdet är beläget söder om väg 796, Stockeviksvägen. Väg 796 ansluter till väg 785 ca 500 meter söder om Fiskebäckskil. Programområdet föreslås ansluta väg 796 via Långedalsvägen eller Åsenvägen. Väg 796 är relativt smal och på sina ställen krokig med dålig sikt. Vägbredden uppgår till ca 4,5 meter. Hastigheten är begränsad till 70 km/h vilket man på grund av vägens låga standard normalt sett inte kan hålla. Vid en mätning 1999 uppgick totaltrafiken till 190 fordon (+ 44%) per årsmedeldygn. Utav dessa var ca 5 tunga fordon. Mätningarna visar att trafiken under enstaka dygn i juli månad uppgick till 530 fordon. Inga mätningar har gjorts senare än Den generella trafikutvecklingen bedöms uppgå till 1-2% per år varför trafiken idag torde ligga strax över 200 fordon/årsmedeldygn. Vägen som leder till vattentornet, ansluter väg 796 via Långedalsvägen. Denna väg är smal, ca 3,5 meter med mötesplatser, och har idag hastighetsbegränsningen 30 km/h. Vägen nyttjas som tillfart för ett mindre antal bostadsfastigheter samt för trafik till vattentornet. Uppgifter om antal fordon på denna väg saknas. En gång- och cykelväg förbinder Stockevik med Grundsund, Fiskebäckskil och Kristineberg. Förändringar: Huvuddelen av den tillkommande trafiken kommer i det ena alternativet att belasta Långedalsvägen. I förlängningen av vägen till vattentornet anläggs då en ny väg för att ansluta bebyggelsen i programområdet. Alternativ anslutning av programområdet föreslås ansluta väg 796 via Åsenvägen. 22 D E T A L J P L A N F Ö R S Ö D R A S T O C K E V I K

23 Konsekvenser: Den föreslagna exploateringen med friskvårdsanläggning innebär ett ökat antal trafikrörelser. Omfattning av tillkommande trafik till friskvårdsanläggningen och dimensionering av vägar utreds vidare under samrådsskedet. Samråd skall också ske med berörda vägföreningar i det fortsatta planarbetet Fortsatt exploatering i pågående planeringen i anslutning till Stockeviksvägen kommer att medföra ytterligare belastning varför åtgärder för att höja standarden kan komma att bli en förutsättning för exploatering. Som underlag för det fortsatta planarbetet bör en trafikutredning utföras. Trafikutredningen skall redovisa vilka åtgärder som behövs och hur dessa tekniskt skall genomföras. I det fortsatta detaljplanearbetet bör trafikmatning studeras närmare. Kollektivtrafik Linjerna 842,845 och 846 trafikerar väg 785 och förbinder Skaftö med Uddevalla och Lysekil. Det längsta avståndet från föreslagen ny bebyggelse till busshållplats uppgår som mest till 2 km. Vid behov angör skolbussen Stockevik. Passagerarfärjan Carl Wilhelmsson går mellan Lysekil - Östersidan - Fiskebäckskil - Lysekil. Buss 845 ansluter från Östersidan till Grundsund och omvänt. Förändringar: Besökare till förväntas mestadels ta sig till och från anläggningen på annat sätt än via kollektivtrafiken, varpå den bedöms tillräcklig som det är idag. Parkering, varumottag, utfarter Idag finns ingen parkering. Förändringar: Parkering föreslås ske inom området i anslutning till friskvårdsanläggningen. En gemensam gästparkering för besökare till friskvårdsanläggningen och strövområdet anordnas öster om GC-vägen. Varumottagning till friskvårdsanläggningen kan komma att innebära viss tung trafik vars omfattning måste utredas vidare under samrådsskedet. STÖRNINGAR Buller Biltrafiken i området idag är liten och området utsätts inte för några bullerstörningar från vindkraft, industri eller dylikt. Förändringar: Trafiken kommer att öka, men bullernivån förväntas inte överstiga gällande normer. D E T A L J P L A N F Ö R S Ö D R A S T O C K E V I K 23

24 Konsekvenser: Utbyggnaden beräknas inte leda till bullernivåer som överstiger gällande normer. De ekvivalenta ljudnivåerna för biltrafiken bedöms för befintliga eller föreslagna hus, varken inomhus eller utomhus, komma att överskrida riktvärdena. Däremot kommer antalet tillfällen att öka när den momentana nivån kommer att uppfattas. Behovet av en utredning undersöks och kan bli nödvändig. TEKNISK FÖRSÖRJNING Vatten, avlopp och dagvatten En kommunal VA-ledning ligger utmed GC-vägen. Den nya bebyggelsen skall anslutas till kommunens VA-nät. Den kommunala reningsanläggningen blir tidvis överbelastad och dålig lukt sprider sig i Stockevik och utmed de luftningsrör som finns i området. Förändringar: I samband med fortsatt planarbete bör en vatten- och avloppsutredning upprättas där det framgår hur vatten- och avloppsledningar skall förläggas inom det aktuella området. I samband med att detaljplanen upprättas skall det klarläggas vilka åtgärder som bör vidtas för att undvika översvämningar och överbelastning i reningsverket och hur dagvattnet skall tas om hand lokalt så att inte orenat dagvatten leds till havet. En utredning för att klargöra vilka åtgärder som behöver vidtas för att åtgärda luktproblemen inom området bör också genomföras. En möjlig åtgärd kan t.ex. vara att på lämpliga ställen anlägga fördröjningsdammar där vattnet renas innan det når havet. Konsekvenser: Efter planens genomförande kommer det att innebära en förbättrad VA- och dagvattensituation i området. Värme Fjärrvärme finns inte framdraget till området. Befintlig bebyggelse har enskilda värmeanläggningar. Förändringar: Möjligheten att bygga energisnåla hus ska studeras i samband med det fortsatta detaljplanearbetet. För att minska den totala energiåtgången kan t ex värmepumpsystem, bergvärme, solfångare, passivhus eller en central närvärmeanläggningar vara tänkbara lösningar. 24 D E T A L J P L A N F Ö R S Ö D R A S T O C K E V I K

25 Avfallshantering Kravet på källsortering och återvinning ska tillgodoses enligt de rutiner och regler som gäller för renhållning i kommunen. Vid villatomter hämtas avfall vid tomtgränsen. Sopbilar ska kunna vända vid nya tillfartsgator. Återvinningsbart material lämnas vid befintliga återvinningsstationer. Närmaste återvinningscentral finns i Fiskebäckskil. RISK OCH SÄKERHET Brandsäkerhet Förändringar: Vägar inom området ska vara tillgängliga för räddningsfordon. Placering och dimensionering av brandposter ska utredas närmare under det fortsatta planarbetet. Golfbanan. Skaftö golfbana gränsar direkt till programområdet och ett antal hål är belägna nästan parallellt med fastighetsgränsen. Samråd kommer ske med Skaftö golfklubb angående säkerhetsavstånd i det fortsatta planarbetet. ADMINISTRATIVA FRÅGOR Planens genomförandetiden är 10 år från den dag planen vinner laga kraft. Detaljplanen kommer ha enskilt huvudmannaskap Exploateringsavtal skall upprättas och utreds längre fram i planarbetet. Frågor av administrativ karaktär kommer att behandlas i en genomförandebeskrivning som arbetas fram under planens samrådsskede. PLANPROCESSEN Fortsatt arbete Planen går nu in i programsamrådsskedet. Myndigheter, fastighetsägare och andra berörda parter informeras och bereds tillfälle att lämna synpunkter på planförslaget. Planförslaget läggs också ut på kommunens hemsida och ställs ut i kommunhuset. Plankarta och en genomförandebeskrivning, som tar upp bl.a. fastighetsrättsliga och ekonomiska frågor, ska upprättas under samrådsskedet. Exploateringsavtal ska upprättas mellan kommunen och exploatör innan planen antas. Som underlag för det fortsatta planarbetet ska följande kompletterande undersökningar och utredningar göras: Geoteknisk utredning VA-utredning som även behandlar omhändertagande av dagvatten och placering av brandposter. D E T A L J P L A N F Ö R S Ö D R A S T O C K E V I K 25

26 Trafikutredning Komplettering/slutförande av naturvårdsutredning Upprättande av skötselplan Uppvärmning av ny bebyggelse skall klargöras under det fortsatta arbetet Skyddsavstånd till golfbana Ev Bullerutredning Samråd med berörda vägföreningar Efter programskedet ska en samrådshandling för detaljplanen/-erna upprättas och sändas ut till detaljplanens samrådskrets, d.v.s. berörda myndigheter, kommunala instanser, sakägare enligt fastighetsförteckning och andra som berörs av planen. Efter samråd och samrådsredogörelse följer en utställning av planen som återigen skickas ut till samrådskretsen. Därefter sammanställs inkomna yttranden i ett utställningsutlåtande och efter ev. mindre justeringar kan förslaget till detaljplan godkännas av kommunstyrelsen och antas av kommunfullmäktige. MEDVERKANDE I PLANARBETET Josefin Kaldo, Plan- och mätenhetschef, Lysekils kommun Andreas Lyckefors, Arkitekt SAR/MSA, OlssonLyckefors Arkitekter AB MILJÖ- OCH STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Josefin Kaldo Plan- och mätenhetschef 26 D E T A L J P L A N F Ö R S Ö D R A S T O C K E V I K