» EN TIDNING FRÅN SCA SKOG NR Från avverkning till barnmöbler i. Kina. Samverkan ger bättre resultat! Skedom träningsläger för talanger

Transkript

1 » EN TIDNING FRÅN SCA SKOG NR Från avverkning till barnmöbler i Kina Effektiv entreprenör: Samverkan ger bättre resultat! Skedom träningsläger för talanger

2 Ledaren Barkborrar bryr sig inte om rågångar Vi står nu mitt i uppröjningen efter stormarna Hilde och Ivar och kan konstatera både bra och dåliga saker. Å ena sidan har det samlade skogsbruket i Jämtland och Medelpad efter flera år av barkborrebekämpning och stormen Dagmar etablerat bra samverkan kring denna typ av gemensamma problem. Det gick dessutom fort att koncentrera stora avverkningsresurser till den stormfällda skogen och uppröjningsarbetet fick en bra start. Å andra sidan är förekomsten av barkborrar i detta område nu tio gånger högre än den var innan Dagmar slog till. Under större delen av 1900-talet var det hög prioritet i skogsbruket på att döda träd skulle ut ur skogen, just för att skadeinsekter inte skulle få möjlighet till massförökning. Detta arbete blev så framgångsrikt att andra arter missgynnades av att det inte fanns död ved i skogen. Med de senaste 20 årens ökade naturhänsyn i skogen har den döda veden kommit starkt tillbaka, till nytta för den biologiska mångfalden. Riksskogstaxeringens mätningar visar att skogsbrukets hänsynsåtgärder ger bra resultat. Samtidigt som den döda veden i skogen ökat, har de storskaliga angreppen av skadeinsekter kunnat undvikas. Vi vet dock att stormskador leder till massiva angrepp av framför allt barkborrar, om inte virket upparbetas och kommer ut ur skogen innan insekterna hinner svärma på försommaren. För att skogsägarna i de nu drabbade områdena ska slippa nya omfattande och långvariga angrepp av barkborre, krävs att alla hjälps åt med att hitta och rapportera områden med vindfälld skog. Barkborrarna bryr sig inte om rågångar. Oavsett var de ynglar av sig kommer problemet att drabba alla skogsägare. SCA har tagit initiativ till flygfotografering i det område som stormen Ivar härjat. Bilderna kommer att vara till stor hjälp när det gäller att hitta stormfälld skog som ligger en bit från bilvägarna. Vi kommer att dela detta material med andra aktörer för att på så sätt bidra till gemensam framgång i arbetet med stormskadorna. Mats Sandgren VD SCA SKOG En viktig och intressant fråga är vad som ska ske med de stora volymer vindfällt virke som ligger i biotopskyddsområden, reservat och generell hänsyn. Om virket får ligga kvar innebär detta att skogsägarna i regionen kan komma att få betala ett högt pris för dessa naturvårdsinsatser under lång tid framöver. Barkborrar som föds i reservat bryr sig nämligen inte heller om rågångar. 2 Innehåll Sophie Ciszek har saltvatten i blodet...3 Virkesmarknaden: Stabilitet är svårt men viktigt när det blåser...4 Uppröjning efter stormarna...4 Stormen drev Stefania från Venedig till Jämtland...5 Den som är bäst vinner!...6 Högre maxvikt och lägre kostnader med ST-bilen...7 Skogen ska vara ett trevligt ställe att vara i...8 Certifierat skogsbruk går framåt i världen...10 Skogsekonomi...12 Nya virkesköpare...13 Grantimmer från Sörkrånge blir barnmöbler i Kina...14 Snögubbetävling...19 Vinnarna i dikttävlingen...19 Norge Skogsland med annorlunda förutsättningar...20 Mer samverkan kan göra avverkningen ännu effektivare...22 Talanger under utveckling...26 På spaning efter kungsörn DIN SKOG Upplaga: Adress: SCA Skog AB, Sundsvall Tel: Hemsida: Ansvarig utgivare: Rolf Edström tel rolf.edstrom@sca.com Redaktör: Rolf Edström Produktion: KarMin kommunikation, Sundsvall Tryck/repro: Sörmlands Grafiska Tryckt på SCAs GraphoCote 80 g. Omslag Lumipress Art 150 g Omslagsfoto: Tommy Andersson Tidningen distribueras gratis till personer som äger skog i något av de fyra nordligaste länen. Om du inte får tidningen idag, men vill ha den i fortsättningen, går det bra att meddela detta per brev eller telefon. Du kan också skicka e-post till: kerstin.olofsson@sca.com

3 Sophie Ciszek har saltvatten i blodet SCA kommer att delta med en helt kvinnlig besättning i nästa omgång av Volvo Ocean Race, som är världens mest prestigefyllda jorden runtkappsegling. Starten går den 4 oktober 2014 och nu pågår träningen för fullt. Jag tror att vi har en chans att vinna, säger australiensiska Sophie Ciszek, 27 år, en av kvinnorna som nu ligger i intensivträning inför tävlingen. Cirka 80 procent av SCAs konsumenter globalt är kvinnor. Det är ett tungt skäl till att SCA väljer att mönstra en helt kvinnlig besättning i kappseglingen, som räknas till ett av världens mest krävande sportevenemang. Volvo Ocean Race pågår under nio månader och passerar fem kontinenter. Längden på seglingssträckorna varierar, från ett par veckor till närmare två månader. Besättningen utsätts för extrema påfrestningar under seglingarna då de jobbar i fyratimmarsskift dygnet runt. De får leva på frystorkad mat och får endast ha en uppsättning kläder med sig allt för att hålla nere båtens vikt. Drygt 200 kvinnliga seglare från hela världen har ansökt om en plats i besättningen ombord på Team SCA-båten, och ett 40-tal av dem har hittills genomgått tuffa fysiska och mentala tester på teamets träningsbas på Lanzarote. I dagsläget har nio av den elva kvinnor starka besättningen valts ut. Runt SCAs kvinnliga seglare finns också en grupp erfarna coacher och teknisk support inom allt från seglingsteknik och navigation till hur man lagar båten, seglen och varandra under tävling ute till havs, dag som natt, i mer eller mindre stormigt väder. Vad har man haft för uppväxt när man 27 år gammal tränar för en så tuff kappsegling? Jag har alltid varit mycket på havet. När min amerikanska pappa ensamseglade jorden runt träffade han min australiensiska mamma, som också var ute och seglade. De möttes i Sydafrika, mitt emellan sina hemländer. Under en period av mitt liv levde vi till och med på en båt. Jag har seglat så länge jag kan minnas. Hur började det här äventyret? Jag var i Indonesien på en surfingresa. En dag var jag på ett internetkafé och kollade mina mail. Min pappa hade skrivit Har du hört om det kvinnliga VOR-teamet?. Jag bestämde mig på stört och mailade iväg en intresseanmälan. Efter provseglingarna i Lanzarote hade jag en vecka på mig att åka hem till Sydney, packa mina grejer och åka tillbaka hit till teamet. Vad var viktigast under uttagningsseglingarna? Man måste förstås visa att man är en skicklig seglare och bra på att samarbeta. De kollar att man har god kondition och bedömer om man är villig att satsa. Är det något du oroar dig för när du tänker på den kommande utmaningen? Jag är inte rädd för havet men jag har stor respekt för stormar. Man kan inte kontrollera havet, men erfarenhet gör en bättre rustad att möta det. Har ni någon chans att vinna? Jag tror det. Vi har ju de bästa coacherna, den bästa träningen, de bästa hjälpmedlen och det bästa serviceteamet. Det här träningslägret är ett sätt att kompensera för det vi tjejer saknar i styrka och erfarenhet. Vi har en stor fördel i att vi har tid att lära oss hur vi ska segla säkert och undvika dyrbara misstag. Du oroas inte över att det saknas riktig dusch ombord? Haha! Det finns våtservetter från SCA till alla. Sedan får vi vänta på regnskurarna och placera ut hinkar på däck och tvätta oss. Jag har lärt mig att det är jätteviktigt att sköta hygienen ombord, för allas trivsel. Namn: Sophie Ciszek Ålder: 27 Bor: Sydney, Australien Nationalitet: Australiensisk/amerikansk Dold talang: En artistisk sida; Sophie gör smycken Mål för Volvo Ocean Race: Att bli en bättre seglare. Foto Rick Tomlinson/Team SCA 3

4 Virkesmarknaden: Stabilitet är svårt men viktigt när det blåser I slutet av 2013 kom två stormar och vräkte stora virkesvolymer överända i mellersta Norrland. Genast kom alarmistiska signaler om att stora flöden av stormfällt virke skulle pressa ner virkespriserna. SCAs virkeschef Jörgen Bendz menar att detta inte ligger i någons intresse, varken industrins eller skogsägarnas. f Vi vet att det inom det närmaste året kommer ut stora volymer av virke på marknaden. Stormfällningarna motsvarar totalt sett kring ett halvårs förbrukning för den industri som tar emot virke från det drabbade området. Vi måste dock se längre än så, säger han. Om man ser det i ett längre perspektiv är både skogsägare och industri betjänta av en mer stabil prisutveckling på virke. Stora svängningar gör det omöjligt för skogsägaren att pricka in rätt tidpunkt för avverkning. Risken är då stor att skogsägare till exempel låter gammal granskog stå och bli förstörd i väntan på att priserna ska gå upp. En annan effekt kan bli att man avvaktar, eller struntar i, en röjning som ska finansieras genom avverkning, förklarar Jörgen Bendz. SCA lanserade omgående efter stormarna Hilde och Ivar stormprislistor med ambitionen att behålla prisnivån även för det vindfällda virket. Stormprislistorna uttrycker timmerpriset i fastkubikmeter för att vi ska kunna klara av att mäta de stora volymerna på ett rationellt sätt. Prisnivån är annars densamma som tidigare. Förhoppningsvis är de flesta skogsägarna försäkrade och då ska de kunna gå ekonomiskt rätt oskadda ur detta, trots att avverkningskostnaderna stiger i den vindfällda skogen, avslutar Jörgen Bendz. Rolf Edström Uppröjning efter stormarna En kamp mot klockan och granbarkborrarna Arbetet med att ta hand om den skog som föll i stormarna Hilde och Ivar fick en flygande start. Förutsättningarna har varit för årstiden mycket goda med lite snö i stora delar av det drabbade området. Trots detta är det ett tidsödande arbete med besvärliga rotvältor och fastfrusna träd som ofta ligger i brötar. fälld tall av timmerkvalitet riskerar att tappa i virkesvärde vid lagring, men så länge de har rotkontakt skjuter man upp dessa problem. Detta kommer vi att utnyttja för att arbeta med granen och sedan rädda så mycket talltimmer vi bara kan, förklarar han vidare. 4 f De flesta aktörer som köper virke och bedriver avverkningsarbete i Medelpad, Jämtland, Ångermanland och Västerbotten har sedan stormarna koncentrerat sig på att upparbeta vindfällen. Från SCAs sida flyttar vi maskinresurser från de områden där det inte blåst, för att kraftsamla i stormarbetet, berättar Per Österberg, stormsamordnare inom SCA Skog. Vårt viktigaste mål är att få ut så många som det bara går av de stormfällda granarna. Det är nödvändigt om vi ska kunna förebygga insektsskador av en omfattning som skulle vara förödande för alla skogsägare. Storm Takten ökar Eftersom industrin måste ha råvara även i de områden där det inte har blåst, har SCA inte kunnat flytta alla maskiner till stormområdena, men stora resurser har flyttats och företaget tar dessutom in ett 50-tal avverkningsgrupper från andra delar av Sverige och även från andra länder.

5 I början av januari hade vi inom SCA en takt på ungefär kubikmeter vindfällen per vardag. I slutet av månaden var takten och inom ett par veckor uppåt kubikmeter per vardag. Tack vare detta kommer vi att kunna hjälpa ännu fler skogsägare än dem som redan tagit kontakt med oss, summerar Per Österberg. Tillfälliga terminaler Med så stora avverkningar koncentrerade till regionen blir virkesflödena för stunden större än vad industrin kan ta emot. Det pågår därför ett stort arbete med att via bil, järnväg och båt transportera virke till industri vars normala försörjning har försvagats av att maskiner flyttats till stormområdet. I detta avseende har SCAs järnvägsterminaler i Storuman, Lycksele, Hoting och Bensjö visat sig vara viktiga resurser. Dels finns där plats för lagring av stora virkesvolymer, dels ger de möjlighet till järnvägstransport av virket vilket lösgör lastbilarna för transporterna från skogen. Hela vår verksamhet är nu inriktad på att ta hand om vindfällen. Om hela skogsbruket jobbar tillsammans lika bra som vi gjorde efter stormen Dagmar för två år sedan är våra förutsättningar att klara detta på ett bra sätt riktigt hyggliga. Risken är annars stor att all verksamhet i skogen under flera år framöver kommer att handla om insektsbekämpning, summerar Per Österberg. Text Rolf Edström Foto Tommy Andersson Avverkningsamälningar ökar kraftigt f Antalet avverkningsanmälningar i norra Sverige har ökat med flera hundra procent efter stormarna Ivar och Hilde. Det är stora volymer virke från ett omfattande geografiskt område som måste hanteras snabbt för att undvika angrepp av granbarkborre på stående skog sommaren I Västernorrlands län fick Skogsstyrelsen till exempel in 236 procent fler avverkningsanmälningar från mitten av december 2013 till mitten av januari i år, jämfört med motsvarande period året före. Det är en ökning från 245 till 822 anmälningar. Skogsstyrelsens statistik för hela Sverige visar också en kraftig ökning av anmälda avverkningsarealer jämfört med december Ökningen var 89 procent eller hektar. Ökningen av anmäld areal har skett i nästan alla län och samtliga landsdelar. Troligen är den höga anmälningstakten en effekt av stormarna Ivar, Hilde och Sven. Källa: Skogsstyrelsen Stormen drev Stefania från Venedig till Jämtland På Internet kunde Stefania Masciovecchio i Venedig läsa om att det utfärdades stormvarning i södra Jämtland där hon har sin skog. Efter besked om att det blåst ner en del skog på hennes mark tog hon ett snabbt beslut: Jag måste till Jämtland och kolla läget! f Stefania Masciovecchio och hennes bror övertog 2006 en familjefastighet i Mjösjö i södra Jämtland. Deras mor överlät då den fastighet som hon själv ärvt och tagit hand om. Familjen var sedan länge bosatt i Italien där Stefania också är uppvuxen. Läsa och lära Vi har alltid åkt till Jämtland på somrarna. Jag och min bror har till exempel varit med och satt plant. Mamma lärde oss en del om hur det fungerar med skogsskötsel, säger Stefania. Sedan har jag försökt att läsa och lära mig så mycket som möjligt. Internet är fantastiskt, där finns jättemycket information om skog och skogsbruk, fortsätter hon. Det var också via Internet som hon fick information om att en storm väntades i södra Jämtland under natten mot Lucia. Tankarna på detta vill inte lämna henne, ens när hon besökte en konsert i sin hemstad Venedig. När jag sedan pratade med Kent Hansson vid SCA i Kälarne och fick höra att det ramlat en del skog på vår fastighet, fanns det bara en sak att göra. Jag bokade flygbiljetter och åkte upp för att se vad som hänt, berättar Stefania Masciovecchio. Det är inte många skogsägare som är så engagerade som Stefania. Hon åker hit i stort sett varje sommar för att se till sin skog, men att åka från Venedig för att kolla stormskadorna tar nog priset. Jag är imponerad, konstaterar Kent Hansson. Rejäla spår Väl på plats kunde Stefania konstatera att stormen Ivar satt rejäla spår på hennes marker. Tyvärr har det dels fallit medelålders skog som vi nu måste kalavverka, dels ett biotopskyddsområde. I samråd med Skogsstyrelsen låter vi skogen på biotopskyddsområdet vara, det får bli en biotop med andra värden så småningom. Det är fantastiskt att vara skogsägare. Visst är det ett stort ansvar, men det har berikat mig på flera plan, konstaterar Stefania. Rolf Edström Foto Ann Österström Stefania Maschiovecchio åkte med skördarföraren Jörgen Edin som tagit sig an den stormfällda skogen. 5

6 Den som är bäst vinner! I försöket deltog den mellanstora skördaren JD 1170E, Mattias Forslund från Bröderna Forslund Entreprenad, Mattias Eriksson från SCA Skogs teknikstab, Hagos Lundström från Skogforsk, Mikael Karlsson från SCAs lag Åkroken och sist men absolut inte minst den stora skördaren JD 1470E. SCA har tillsammans med Skogforsk och maskintillverkaren John Deere undersökt vilken typ av maskin som ger de lägsta kostnaderna och den bästa virkeskvaliteten vid slutavverkning i grövre och klenare skog. f En större maskin kan antas ha en högre produktion i grov skog och en bättre förmåga att tillvarata virkesvärdet i stora träd. En mindre maskin är å andra sidan billigare i inköp och drift, samtidigt som den kanske kan användas i både gallring och slutavverkning och på så sätt ge flexibilitet. Stora pengar Bästa möjliga kombination av kostnad och kvalitet motsvarar stora pengar sett till de volymer som SCA avverkar på ett år, men ger också skillnader i intäkt för den skogsägare som säljer en avverkning. För hela skogsbruket är det viktigt att vi nyttjar rätt teknik för olika arbetsuppgifter och förhållanden, säger Mattias Eriksson vid SCA Skogs stab för teknik och verksamhetsutveckling. Därför har SCA tillsammans med Skogforsk och maskintillverkaren John Deere genomfört en studie där två fabriksnya maskiner, en mellanstor skördare med beteckningen JD 1170E, och John Deeres största slutavverkningsskördare JD 1470E, ställts mot varandra. I försöken, som körts i Ångermanland, har maskinerna avverkat sida vid sida i slutavverkningsbestånd med olika grov skog. För att jämförelserna skulle bli rättvisande kördes maskinerna växelvis av erfarna förare från SCAs lag Åkroken och Bröderna Forslund Entreprenad, som till vardags kör de maskiner som ingick i försöket. Värdefull information Det som har studerats är maskinernas prestation, kostnader och kvaliteten på det sågtimmer som produceras. Mycket tyder på att slutavverkningar nästan alltid ska utföras av maskiner som är specialiserade på just detta. Detta är det första försök som gjorts som samtidigt studerar produktivitet, kostnad och virkeskvalitet. Vi har fått bra information om maskinernas totalekonomi under olika förhållanden, vilket är värdefullt för skogsbruket, säger Mattias Eriksson. Med facit i hand kan man konstatera att den större maskinen producerar till en lägre kostnad både i klenare och grövre slutavverkning, och dessutom mäter stockarna med något bättre precision. Att specialiserade slutavverkningsskördare är det bästa alternativet i slutavverkning är naturligt, det är trots allt det som de är byggda för. Frågan är om skördare som egentligen är byggda för gallring alls ska slutavverka, menar Mattias Eriksson. Resultatet blir bäst när avverkningen utförs av en maskin som är byggd för uppgiften. Avvägningar måste göras från fall till fall, men för slutavverkningar större än ett skifts körning, är en större maskin oftast det bästa alternativet. Grövre slutavverkningar ska alltid köras av stora slutavverkningsskördare, annars blir kostnaden för avverkningen hög och skördaren slits hårt. Om maskin erna får jobba med det de är bäst på, når entreprenörerna bättre lönsamhet på maskinerna samtidigt som avverkningen blir billigare och virkeskvaliteten bättre, förklarar han. Rolf Edström foto Per-Anders Sjöquist 6

7 Högre maxvikt och lägre kostnader med ST-bilen Större lastkapacitet och minskade utsläpp av koldioxid. Det är några av fördelarna med ST-bilen som SCA nu tagit i drift. Tack vare den högre maxvikten kan ST-bilen transportera mer virke och ge mindre miljöpåverkan än en vanlig virkesbil. f ST står för Större Travar vilket innebär att ST-bilen tillåts ha en total maxvikt på 74 ton. Maxvikten hos konventionella virkesbilar är 60 ton. Tack vare att ST-bilen har en högre lastkapacitet kan vi transportera lika mycket virke som på en konventionell virkesbil, fast med färre antal turer. Det innebär att koldioxidutsläppen minskar med 70 ton per år, säger Morgen Yngvesson, skogsförvaltare vid SCA i Norrbotten och ordförande i styrgruppen för projektet kring ST-bilen. ST-bilen drivs dessutom med rapsmetylester, förkortat RME, vilket är en form av biodiesel. Med RME i tanken halverar vi ST-bilens utsläpp av fossil koldioxid. Om man slår ihop effekterna av den ökade lastkapaciteten och användningen av biodiesel räknar vi med att kunna minska utsläppen av koldioxid med totalt 150 ton per år, säger Morgen. Störst effekt med tall För att göra det möjligt att få plats med mer virke är chassit på både dragbilen och vagnen lägre än på ett konventionellt ekipage. På det viset har stöttorna kunnat höjas utan att överskrida tillåten totalhöjd. Men för att kunna utnyttja kapaciteten med den höjda maxvikten måste virket också hålla hög densitet. Störst utbyte får vi därför när vi transporterar talltimmer till sågverken, säger Morgen. I Sverige finns nu totalt tio ST-bilar där nio av dem är tillverkade av Volvo. Det här är således den första som tillverkats av Scania. Förutom att det är SCAs första ST-bil är det även den första norr om Dalälven, säger Morgen. Arbetet med att ta fram ST-bilen är ett samarbete mellan SCA, Skogforsk, Scania och Själanders Åkeri i Näsåker. Den 17 december invigdes ekipaget hos Själanders Åkeri, som också äger ST-bilen. Samma känsla Det känns i stort sett likadant att köra STbilen som en vanlig virkesbil. Den stora skillnaden är att det trycker på mer i utförsbackarna. Å andra sidan har ST-bilen högre stabilitet på vägen, säger Jim Åkerlund, förare hos Själanders Åkeri, och tillägger: Lossningen vid industrierna verkar inte heller vara något problem. Vad jag har sett så har lossningstruckarna inga svårigheter att lyfta av travarna från ST-bilen, trots att de är större och tyngre än vanligt. Vägen mår bättre ST-bilen har mindre vändradie än en vanlig virkesbil. Det beror på att dragbilens bakaxel är styrbar och att den har kortare avstånd mellan hjulaxlarna än en vanlig bil. ST-bilen har också totalt nio hjulaxlar att jämföra med konventionella virkesbilar som har sju. Den har även förstärkta axlar och bromsar. Med fler axlar blir axeltrycket mindre vilket innebär att vägen mår bättre, säger Morgen. Kostnads- och miljöeffektivt Sedan några år tillbaka har SCA även ett ännu större fordon på försök. Det är en ETTbil som körs mellan Överkalix och Piteå i Fr v: Joakim Eriksson, Scania, Morgen Yngvesson, SCA, Jeanette Edlund, Skogforsk, och André Själander, Själanders Åkeri. Norrbotten. ETT står för En Trave Till, vilket innebär att de bilarna transporterar fyra virkestravar i stället för tre. Dessa fordon är ca 30 meter långa och väger 90 ton. Tack vare ETT-bilen har vi minskat bränsleförbrukningen med 20 procent, säger Morgen. Att köra med ST-bilar och ETT-bilar menar Morgen är en transportlösning som både är kostnadseffektiv och miljöeffektiv. Om de konventionella 60-tons virkesbilar som rullar på de svenska vägarna skulle ersättas av 30 procent ETT-fordon och 70 procent ST-fordon skulle antalet ekipage kunna minskas till Bränsleförbrukningen skulle därmed kunna sänkas med 45 miljoner liter diesel per år, avslutar Morgen. Text och foto Per-Anders Sjöquist 7

8 Skogsägare Birgitta Velander: Skogen ska vara ett trevligt ställe att vara i För skogsägaren Birgitta Velander i Njurunda är det viktigt med skogens sociala värden. Ofta följer dottern Christina och barnbarnet Samuel med för att plocka kantareller och blåbär. En del av skogen är avsatt till naturområden. Där ska inget röras. Skog för lust och fägring. Den 20-åriga björkskogen kommer att bli bra brännved i framtiden. Men framför allt är den vacker att se på. Det är mitt i veckan och Birgitta Velander har klarat av dagens göromål med familjeföretaget i centrala Sundsvall. Som de flesta av dagarna har hon tagit bilen till gården i Bredbyn, cirka tre mil söder om Sundsvall. Jag myser och eldar i spisen. Åtminstone när det är vinter, säger hon och fyller på i spisen med några vedklabbar. Några dagar före jul fällde stormen Ivar en del av hennes skog. Hur mycket som drabbats vet hon inte riktigt än. SCAs inventering visar på skador av fastigheten och planeringen är redan igång för att köra undan virket under vintern. Det är klart att man blir ledsen. När 40-årig skog blåser ner går det inte att ersätta den. Och värdet minskar med högre avverkningskostnader och skador på virket. Fast det är ingen idé att bli arg på stormar eller älgar som betar på unga tallplanteringar. Björnspår Det var Birgitta Velanders mormors farfar som köpte gården i Bredbyn i mitten av 1800-talet. Hundra år senare hade gården sju kor som betade på skogen. I dag finns det över allt lämningar i form av gärdesgårdar och husgrunder från tidigare bebyggelse. Livet från tidigare generationer är nära. Som till exempel i berättelsen om den gamla ladan i skogen där Birgittas mamma satt och stickade och vaktade korna som betade utanför. På den tiden fick djuren inte beta på vallarna förrän höet hade bärgats. 8

9 Skogsbruksplanen är viktig för oss som kommer efter mamma. Dels får vi veta om planeringen av fastigheten men också om hennes tankar. Christina Velander Då var marken mera öppen. Nu växer skogen nästan ända ned till gården. Birgitta Velander tar ofta med sig utländska gäster och berättar om gårdens historia. Om hur människor länge levde med självhushåll på den svenska landsbygden. Samtidigt berättar hon om skogen, djuren och naturen. En del blir helt fascinerade av en vanlig myrstack. Det som vi tycker är alldeles självklart. Men i många länder vågar man inte ens gå ut i skogen av rädsla för minor och farliga djur. Barnbarnet Samuel som är fem år vågar. För inte länge sedan konstaterade han att det fanns björnspår bakom husen. Det har han lärt sig i Mulleskolan som mamma Christina leder i Granloholm. Där vill hon förmedla glädjen av att vara i skogen till barnen. Samuel har varit med oss i skogen sen han föddes. Precis som jag var med min pappa och våra barn var med oss, säger Birgitta Velander. Skogvaktare Vid slutet av 1800-talet anställdes Birgittas farfar Anton Olof Lindblad som skogvaktare på Galtströms bruk. I de bevarade dagböckerna berättar han om ansvaret för produktionen av kol till bruket. Från vilka träd som skulle fällas och till transporter. Några decennier in på 1900-talet blev Birgittas pappa Ernst Velander skogvaktare på Galtström. Då handlade det om virkesproduktion med skogshuggare i skogskojorna. Ibland fick lillflickan Birgitta följa med för att stämpla träden som skulle avverkas. En dag trodde pappa att han tappat bort mig i skogen. Då var jag så liten att jag försvann bland ormbunkarna. Köpte gården Birgitta Velander växte upp på Galtström och bodde också några år på gården i Bredbyn. På 1980-talet fick hon och maken Göran möjlighet att köpa gården. Den hade då cirka hundra hektar skog, varav det mesta var opåverkat. Förr hade jordbrukarna arbete varje dag i ladugården. Först på förmiddagen kunde de sela på hästen och köra till Barnbarnet Samuel Velander lär sig om djur och natur i Mulleskolan. I höstas hittade han björnspår bakom ladan på gården i Bredbyn. Ett sätt att leva. Skogen betyder mycket för Birgitta Velander. Den ger inkomster, älgkött från jakten, glädje och värmande björkved till vedspisen i köket. skogen. Då fanns det inte ens riktiga vägar. De hann kanske bara ta några stammar för ved eller timmer på en dag. Det första Birgitta och hennes man gjorde efter köpet av fastigheten var att avverka ett område med tät och småväxt granskog. Där planterade de tall. Den skogen är nu cirka 25 år gammal och växer som den ska. Jag är ofta ute och tittar hur det blir. Ibland behöver det tilläggsplanteras i luckor. Det har hänt att jag inte varit nöjd med arbetet som vi lejt ut till entreprenörer. Men då klagar jag. Intresset går i arv På kaffebordet ligger en drygt hundra år gammal bok om skogsbruk. Många gamla kunskaper har kommit till användning igen som till exempel tekniker för markberedning. Bredvid finns gårdens skogsbruksplan som nyligen reviderats och nu gäller från 2014 till Skogsbruksplanen är viktig för oss som kommer efter mamma, säger Birgittas dotter Christina Velander. Dels får vi veta om planeringen av fastigheten men också om hennes tankar. De har hon skrivit in för hand i marginalen, förklarar hon. Intresset för skogen har gått i arv till barnen Christina och Jörgen. Oftast blir det Christina som följer med ut skogen för att plocka svamp, jaga älg och planera för kommande åtgärder. Nu läser Christina en distanskurs på Linnéuniversitetet i Växsjö om Hållbart familjeskogsbruk, som riktar sig just till privata skogsägare. Deltagarna delar erfarenheter och tar med sig nya idéer hem till den egna gården. Framför allt är det viktigt att få in ny kunskap. Mamma har sin kunskap som jag kan komplettera och för det mesta har vi samma syn på hur skogen ska brukas. Fast jag skulle vilja ha flera trädslag i skogen. Jämn åldersfördelning Närmast husen finns den björkskog som Birgitta och hennes man planterade för tjugo år sedan. Intill den tänker Christina sätta lärkträd. En av orsakerna är att lärkträden vuxit färdigt på 40 till 50 år och det kanske är möjligt att få se slutresultatet. Lite längre upp finns den drygt sju hektar blandade granoch tallskogen i avverkningsbar ålder som står närmast på planeringen. Egentligen skulle allt tas ned. Men här vill Birgitta spara de grova gamla tallarna. 9

10 Christina Velander Ålder: 34 år Bor: Granloholm Gör: Delägare i familjeföretaget Velander Fastigheter i Sundsvall AB samt läser kursen Hållbart familjeskogsbruk på Linnéuniversitetet i Växjö. Gillar att: Umgås med familj och vänner, resa och läsa böcker Birgitta Velander Ålder: 70 år Bor: Sundsvall och Njurunda Gör: Delägare i familjeföretaget Velander Fastigheter i Sundsvall AB samt ägare till 200 hektar skog i Njurunda samt 75 hektar i Gårdtjärn, utanför Sundsvall. Intressen: Jakt, skog samt skogs- och jordbrukshistoria Jag gick och funderade och kom på att jag vill ha det så här. Kanske kan vi också få tjädern att trivas om vi har riktigt gammal tallskog. Nu planerar Birgitta att avverka en del av träden på området. Avkastningen blir visserligen sämre, men hon anser att vinsterna för miljön blir desto bättre. I stället för ett kalhygge kan de låta träden stå kvar och bli riktigt gamla. Målet är att få en jämn åldersfördelning på hela fastigheten. Vi har senare köpt ytterligare cirka hundra hektar skog. Men det är mest ungskog, säger Birgitta. Bruka med försiktighet Enligt Birgittas pappa måste en skogsägare bli några hundra år för att få se resultatet av sitt arbete. Den filosofin ligger kanske till grund för familjen Velanders skogsinnehav att bruka med försiktighet så att det ska finnas värdefull skog också till kommande generationer. Nyligen blev det klart att Birgitta blir en av områdets få miljöcertifierade privata skogsägare. Ett av kraven är att öka inslaget av lövskog. Men också få en skog med många värden. Inte minst för upplevelser och rekreation, säger Christina Velander. Framför allt är jag så glad över det goda samarbetet med virkesköparen Hans Östman på SCA som hjälper mig att sköta min skog. Bland annat med miljöcertifieringen, säger Birgitta Velander. Text och foto Franziska Egger-Nilsson Certifierat skogsbruk går framåt i världen Nu har skogsbruket på mer än 250 miljoner hektar skogsmark världen över certifierats enligt skogsbruksstandarden PEFC. Kollegan, eller konkurrenten, FSC ligger hack i häl med mer än 180 miljoner hektar. Hur stor areal som totalt sett har certifierats är svårare att ange eftersom skogsägare ibland certifierar sitt skogsbruk enligt båda systemen. SCAs skogsbruk är sedan två år tillbaka certifierat enligt PEFC. Eftersom bolagets skogsbruk sedan tidigare var certifierat även enligt FSC, innebär detta att verksamheten är dubbelcertifierad och uppfyller kraven i de två mest långtgående systemen för certifiering av uthålligt skogsbruk. I Sverige är mer än hälften av den produktiva skogsmarkarealen certifierad. Det är även på svensk nivå knepigt att ta fram en exakt siffra, eftersom ett antal större markägare valt att certifiera sitt skogsbruk enligt båda systemen. FSC anger en något större certifierad areal i Sverige, medan PEFC kontrar med att ha ett högre antal skogsägare. Bakgrunden till detta är att PEFC redan från början tog sin utgångspunkt i de mindre markägarnas förutsättningar. Med tiden har de praktiska skillnaderna mellan de båda systemen i Sverige kommit att utjämnas allt mer. I arbetet med att lyfta fram träets miljöfördelar gentemot produkter som kanske är oljebaserade eller väldigt energikrävande vid framställningen, är certifierat skogsbruk en stor tillgång, förklarar Kristian Areskog, biträdande skogsdirektör vid SCA Skog och ledamot i styrelsen för svenska PEFC. Vilket certifieringssystem som efterfrågas av marknaden skiljer sig idag beroende på vilka produkter det rör sig om och var i världen man befinner sig. Allt fler konsumenter världen över ser det som en självklarhet att skogsbruk ska bedrivas på ett uthålligt sätt och för dem är certifiering ett kvitto. Även i länder som tidigare inte setts som skogsländer, eller särskilt miljömedvetna, vinner det certifierade skogsbruket terräng. I exempelvis Kina, som satsar hårt på återbeskogning av sitt land och har nära tio gånger så mycket skogsmark som Sverige, har stora arealer certifierats enligt PEFC under de senaste åren. Skogsägare i norra Sverige som har ett intresse av att certifiera sin skog kan välja mellan att ta hjälp av flera olika aktörer. Jag tycker givetvis att man ska ta hjälp av oss på SCA, för då får man sitt skogsbruk certifierat enligt båda systemen på en gång, säger Kristian Areskog. FSC Skogsmark: 180 miljoner hektar skogsmark Antal företag spårbarhetscertifierade: PEFC/ Främjande av uthålligt skogsbruk PEFC Skogsmark: 251 miljoner ha Antal företag spårbarhetscertifierade:

11 Risk för barkborreexplosion i stormarnas spår Foto Claes Hellqvist f Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har sedan stormen Dagmar 2011 följt hur populationen av granbarkborrar utvecklats i Västernorrlands län. Under första sommaren efter Dagmar angreps mellan sex och tio procent av vindfällena av granbarkborre. Varje barkborrehona producerade i genomsnitt tre döttrar. Under den andra sommaren angreps ungefär vart tredje vindfälle och förökningsframgången var densamma. Det innebär att granbarkborrarna nu blivit nästan tio gånger fler än vad de var direkt efter Dagmar. Inför sommaren finns det åter stora mängder stormfällt virke i området. Risken finns att den redan stora populationen av barkborrar återigen växer till sig kraftigt. Om detta sker blir de kommande åren jobbiga för skogsägarna. Bollstasågen slog nytt svenskt produktionsrekord f Under en sen kväll i början av december passerade Bollsta sågverk kubikmeter i årsproduktion av trävaror. Det var första gången detta hände på ett svenskt sågverk. Inget annat sågverk i Sverige har någonsin kommit upp i så stor produktion av färdigvara, konstaterar sågverkschefen Katarina Levin. Rekordet slogs dessutom med några veckor kvar av året så produktionsvolymen för helåret blev ännu högre. Bakom rekordet ligger ett gediget samarbete och stora satsningar. Huvudorsaken till att vi har slagit rekord är en engagerad personal på alla avdelningar i kombination med de investeringar som genomförts i sågen, på torkar och i energiproduktion, säger Katarina och fortsätter: Tre grundförutsättningar måste finnas samtidigt på ett sågverk för att nå maximal volym tillräckligt med råvara och rätt produktionskapacitet samt rätt marknad och kunder. Om något av detta fattas så är det inte möjligt att uppnå så stora volymer. Det tidigare årsrekordet på Bollsta sågverk var kubikmeter år 2011 och budgeten för 2014 är m 3. För något år sedan fick Bollsta ett nytt miljötillstånd där det är tillåtet att höja produktionsvolymerna till kubikmeter. Detta gör det möjligt för Bollsta att öka än mer i framtiden. Katarina Levin, sågverkschef, Bollsta. Foto Helena Bylund Självförsvar för plantor Snytbagge är ett stort hot mot nyplanterade barrträdsplantor. Nu har forskare vid SLU hittat ett sätt att stärka plantornas självförsvar. Forskarna Niklas Björklund och Göran Nordlander vid SLU har visat att man kan skydda plantor genom att trigga deras självförsvar. Barrträdsplantor har ett grundförsvar som finns där hela tiden och bromsar angreppen. De har även ett försvar som aktiveras vid angrepp. Problemet är att snytbaggetrycket vid plantering ofta är så högt att plantorna hinner få dödliga skador innan detta kommit igång. Forskarna ville därför trigga igång plantornas försvar redan innan plantering. Plantorna sprayades därför med metyljasmonat, vilket är en substans som plantan själv använder för att öka produktionen av försvarsämnen efter ett angrepp. Behandlingen ökade produktionen av försvarssubstanser, plantorna angreps i lägre grad och färre plantor dog. Bästa effekten nåddes på tallplantor där dödligheten minskade från 39 procent till sju procent under två säsonger i fält. Metoden kanske kan bli ett effektivt, giftfritt sätt att skydda plantor till en låg kostnad. (Källa: SLU) Tidningen Land trycks på papper från SCA f Tidningen Land, en av Sveriges största veckotidningar för hela familjen, har nyligen flyttat sin tryckning från Hamburg i Tyskland till MittMedia Print i Sundsvall. Det innebär att lastbilstransporterna till tidningens centrallager i Huddinge minskar samtidigt som leveranserna av papperet till tryckeriet blir avsevärt kortare. Papperet kommer nämligen från SCAs pappersbruk i Ortviken, som ligger knappt en mil från tryckeriet. Papperet heter Grapho Max och tillverkas av gran, som främst kommer från skogarna i Västernorrland och Jämtland. GraphoMax har likt SCAs övriga tryckpapper en stark miljöprofil. Det är ett klorfritt papper, som har sitt ursprung i hållbart skogsbruk och som tillverkas med unikt låga utsläpp av koldioxid. 11

12 Du som drabbats av storm kan alltså få intäkter från två håll utan att ha planerat för det. När det oväntade händer En klok kvinna som jag nyligen lyssnade till sa något som jag verkligen tog till mig: Det blir inte alltid som man tänkt sig, men det kan bli bra ändå. Tänkvärt, speciellt i dessa dagar då många skogsägare konstaterar att det absolut inte blev som man tänkt sig. På grund av Hilde och Ivars härjningar kommer många skogsägare att få inkomster som de inte har planerat för. Hur kan man då tänka för att det ska bli bra ändå, eller åtminstone inte så illa som man först trodde? iktigast i detta läge är naturligtvis att försöka överblicka de skador som uppstått och försöka få ut virket ur skogen. Detta arbete pågår för fullt och kommer så att göra under en lång tid framöver. När du fått ut virket ur skogen kommer du att få en ersättning från virkesköparen, en ersättning som du behöver ta upp som en intäkt i deklarationen. Skogsförsäkring Förhoppningsvis har du ändå tänkt tanken att en storm skulle kunna drabba dig och är lite förberedd genom att ha en skogsförsäkring som gäller för stormskador. Olika försäkringsbolag har lite olika regler för stormskador. Du måste själv bilda dig en uppfattning om du är berättigad till ersättning. Försäkringsersättningen ska täcka fördyrade avverkningskostnader, minskade intäkter på grund av en för tidig avverkning etc. Det vill säga mellanskillnaden mellan vad du får för virket och vad du skulle fått vid en avverkning under normala omstän Skogskonto med förhöjd insättning och skogsskadekonto Dessa konton fungerar precis som ett skogskonto, men ger möjlighet att placera upp till 80 procent av årets skogsinkomst i stället för 60 procent, som gäller för ett vanligt skogskonto. För att få utnyttja skogskonto med förhöjd avsättning måste du ha tvingdigheter. Den ersättning du får är inkomst i verksamheten och ska deklareras så. Olika alternativ Du som drabbats av storm kan alltså få intäkter från två håll utan att ha planerat för det. Hur ska man göra för att inte behöva skatta bort allt? Skattesystemet har många olika alternativ för hur inkomster kan hanteras så att det inte blir en onödig beskattning. Det första du bör göra är att kontakta den som hjälper dig med deklarationen. Då kan ni tillsammans göra en översyn av hur din skattesituation ser ut och vilka steg som behöver vidtas för att hantera skatten från dina oplanerade inkomster. Gör detta så snart som möjligt för att kunna styra utbetalningar m m så att det blir så bra som möjligt. Men innan du träffar din deklarationshjälp behöver du göra din hemläxa. Med hjälp av din skogsbruksplan och den som brukar hjälpa dig med skogen bör du göra Foto Tommy Andersson en översyn av vilka åtgärder som behöver göras på fastigheten, både i de stormdrabbade bestånden och på resten av fastigheten. Hur stora skogsvårdskostnader blir det? Finns det vägar som behöver bättras för att effektivt få ut virke etc? Diskutera också eventuella kommande avverkningar. Finns det några planerade avverkningar som du kan hålla på några år utan att det påverkar risken för skador i bestånden? Finns det gallringar som måste göras och som ger ytterligare intäkter förutom de oplanerade som stormen genererade? Med detta som bakgrund kan du tillsammans med din deklarationshjälp lägga pusslet med intäkter och kostnader och se vilka verktyg som kan vara aktuella och hur de ska kombineras. Exempel på dessa skatteverktyg kan vara: Betalningsplan Betalningsplan innebär att du delar upp utbetalningen från virkesköparen över flera år. För varje år tar du bara upp till beskattning den inkomst som utbetalats under året. Genom att dela upp inkomsterna kan du minska skatten. Gör upp med virkesköparen om betalningsplan i samband med kontraktstecknandet. Därför behöver du planera skatten innan du gör upp betalningsplanen. Skogskonto Skogskonto används också för att dela upp intäkterna mellan olika år. Skogskonto kan användas som ett eget instrument, men kan med fördel också kombineras med betalningsplan för bästa effekt. Skogskonto innebär att när du sätter in pengarna på ett skogskonto i bank så undantas de från beskattning och beskattas i stället i samband med uttag från skogskontot. Uttag görs inom tio år från insättningen. Skogskontoinsättning sker i samband med deklarationen vilket för de flesta kommer att innebära insättning i maj För bästa ekonomi, se till att placera pengarna på ett konto som ger bra ränta fram till det är dags för en eventuell insättning på skogskonto. Observera att det inte är tillåtet för pengar i enskild näringsverksamhet att placeras på något annat sätt än på konto. 12

13 ats avverka mer än tre års tillväxt. Intyg från Skogsstyrelsen krävs. Skulle du ha råkat ännu mer illa ut kan du få göra avsättning till skogsskadekonto. Då får du utnyttja den förhöjda insättningen och får behålla kontot i 20 år i stället för de normala 10 åren. För att få denna möjlighet krävs att du tvingats avverka så mycket att 1/3 av fastighetens värde försvunnit. Även i detta fall krävs intyg från Skogsstyrelsen. Räntefördelning, periodiseringsfond och expansionsfond Beroende på hur ett överskott ska användas finns olika verktyg att använda för att planera skatten. Ska pengarna återinvesteras kan de hållas helt eller delvis obeskattade genom avsättningar till periodiseringsfond och expansionsfond. Ska pengarna skattas fram att användas privat eller placeras om på annat sätt kan ofta räntefördelning vara ett bra alternativ. Då blir inkomsten kapitalbeskattad till endast 30 procent i stället för den 70-procentiga beskattning i näringsverksamhet som kan bli aktuell om man inte tänker sig för. Som du ser finns många möjligheter och antalet kombinationer är lika många som det finns skogsägare. Den här texten beskriver bara grovt en del av de möjligheter som finns. Vad som blir bäst för just dig kan bara du avgöra. Tänk till och ta hjälp så att det blir så bra som möjligt även om det inte blev som du tänkt. Åsa Willén Handelsbanken Skog & Lantbruk Nya virkesköpare i Svenstavik f Fredrik Svelander är ny virkesköpare i Svenstavik i Jämtland. De senaste 15 åren har han arbetat som skogsvårdsentreprenör för SCA. Fredrik är 36 år och uppvuxen i Klövsjö, tre mil från Svenstavik. Han har sedan tidiga tonåren arbetat varje sommar med bland annat plantering, röjning, taxering och avverkningsplanering åt SCA. Fritiden ägnar han mestadels i skogen på ett par längdskidor. På gymnasiet gick han skidlinjen i Järpen och som junior både tränade och tävlade han aktivt. Jag tävlade ett år som senior, sedan fick det vara nog. Nuförtiden mysåker jag bara, säger Fredrik som har stora förväntningar på sitt nya jobb. Det ska bli både roligt och utvecklande att arbeta som heltidsanställd virkesköpare. i Gällö f Det ska bli jättekul att träffa nya människor och att göra affärer, säger Erik Risby, SCAs nya virkesköpare i Gällö i Jämtland. Erik är 26 år och uppvuxen i Falun. Under de senaste fem åren har han studerat till jägmästare i Umeå. Det ska bli roligt med ett flexibelt jobb där jag får arbeta både på kontor och i skogen. Tidigare har Erik bott några år i Norge där han bland annat spelade bandy. Under sin studietid spelade han för Härnösand, drygt 22 mil söder om Umeå. Bandy är ett stort intresse jag har och därför har det varit okej att pendla till matcher. När jag flyttar till Östersund är tanken att jag ska spela med dem för att slippa pendla, säger Erik. Östersund erbjuder även andra aktiviteter som passar hans övriga intressen. Det finns till exempel fina möjligheter till flugfiske, skidåkning och andra friluftsaktiviteter. Jag ser verkligen fram emot att flytta dit. Text Elin Kumlin Ny marknadschef i Västerbotten f 34 år gammal har Thomas Nyström återvänt till sin födelsestad Umeå för att bli marknadschef för SCA i Västerbotten. Jag har bott i Stockholm sedan 2007 och ville återvända hem. Jag har till och med köpt hus i området där jag är uppvuxen, säger Thomas. Han är ekonom med inriktning på marknadsföring och kommer närmast från en tjänst som affärsområdeschef för Inhouse AB, ett konsultbolag som jobbar med försäljning. Att jobba som marknadschef för SCA Skog känns som en rolig utmaning och det är spännande att få lära känna en ny bransch. Jag känner ju till SCA sen tidigare och tycker det är ett företagsmässigt stabilt bolag. Själv kan jag inte så mycket om skog men jag kan bidra med annat, som att skapa goda relationer och göra bra affärer där båda parter blir nöjda, säger Thomas. Till och med mitten av mars är han föräldraledig på halvtid för att ta hand om sin ettåriga son. På fritiden gillar Thomas bland annat att idrotta. Det blir en del löpning och styrketräning. Sedan har jag faktiskt spelat ishockey i Björklövens A-lag och var då med i allsvenskan. Men numera tittar jag bara på hockey, säger Thomas. Vi har dessutom många vänner som antingen återvänt till Umeå eller som har bott kvar, så det går åt mycket tid till att träffa och umgås med dem. Sedan gillar jag att läsa, främst spänningsromaner! 13

14 Grantimmer från Sörkrånge blir barnmöbler i Kina Grantimmer från familjen Nolins skog sågas i Tunadal. En stor del av virket härifrån skeppas till Kina. En av SCA Timbers första och största kunder i Kina är Sampo Furniture Co som tillverkar barnmöbler. Företagets ägare, Guo Xiangyang, föredrar nordisk gran som råvara. Det kan därför mycket väl vara virke från Alf och Ann-Britt Nolins skog i Sörkrånge som möblerar en kinesisk barnkammare. f Ann-Britt Nolin utgör 13e generationen i samma familj som bor på gården i Sörkrånge, precis på gränsen mellan Härnösands och Timrå kommuner. Inbäddade i ett vitt täcke, flankerade av översnöade bärbuskar och en maskinpark som gömmer sig under fluffiga drivor nysnö, är byggnaderna som hämtade ur en sagobok av Elsa Beskow. För traditionen vidare Någon gång i mitten av 1500-talet kom nybyggaren Mikkelson hit och stakade ut en bit land, med skog, åker och vatten. Här fanns allt som behövdes för att försörja en familj. Och här blev familjen kvar, år efter år, i generation efter generation. Ann- Britt Nolin är född här. Fram till pensionen drev hennes föräldrar ett småbruk med kor, två hästar, några höns och en gris. Nu är det Ann-Britt och Alf Nolin som för traditionen vidare. Jag flyttade härifrån när jag var 20, utan en tanke på att komma tillbaka, men 30 år senare bor jag ändå här, och kan inte tänka mig en bättre bostad, konstaterar Ann-Britt. Orken tog slut Huset som hon och Alf bor i byggdes 1876, numera renoverat ner till timmerstommen. Strax intill finns ett annat boningshus som är betydligt äldre än så. Till gården hör också 250 hektar mark, varav omkring 180 hektar är produktiv skog. Tanken från början var att vi skulle försöka arbeta mer och mer hemifrån, med gården som bas, berättar Alf när vi slagit oss ner över kaffe och kakor i det ombonade köket, med två sovande hundar som sällskap. Men efter att ha arbetat dygnet runt under några år med att sälja flis och 14

15 ved, avverka timmer och såga virke och försöka hinna med att hålla markerna öppna, och dessutom renoverat hus, tog det stopp. Orken räckte inte längre, särskilt inte som lönsamheten tröt. Vi kände också att vi inte kunde tillräckligt mycket om skogsskötsel för att göra ett bra jobb, säger Alf. Däremot visste vi ungefär hur vi ville att skogen inte skulle skötas. Med detta menar han att det ekonomiska utfallet inte var det primära med familjens skogsinnehav. Att enbart kalhugga och markbereda, som tidigare varit den modell man arbetat efter, lockade inte. Skogsbruksplan När SCAs virkesköpare Patrik Johansson visade sig vara både lyhörd och öppen för nya idéer kändes det bra att släppa taget och lämna över förvaltningen av skogsinnehavet till honom. Med en aktuell skogsbruksplan uppslagen mellan sig träffas nu Alf, Ann- Britt och Patrik regelbundet runt fikabordet i Sörkrånge. Patrik läser av skogen och föreslår vilka åtgärder som kan vara lämpliga. Det kan vara att hålla fram ett lövbestånd för att få en trevligare skog att vistas i. Eller en miljöcertifiering. Eller att prova nya trädslag, till exempel lärk. Eller att gemensamt avgöra aktuella avverkningar. Målsättningen är att avverka den årliga tillväxten, vilket motsvarar fyra till fem kubikmeter per hektar och år, säger Alf. Då kan skogen betala sina egna kostnader och kanske också ge ett litet överskott. För Patrik Johansson är det viktigt att ta reda på vad markägaren egentligen vill med sitt innehav. Alla uttrycker sig inte med samma facktermer som han själv använder, vilket gör att man ofta får dricka både en och tre koppar kaffe innan alla pusselbitar är på plats. Huvudsaken är att markägaren sedan kan se på sitt innehav och känna sig nöjd, säger han. Själva avverkningen görs av SCAs entreprenörer utifrån de villkor köpare och säljare kommit överens om. Och från Sörkrånge är det nära till både massabruk och sågverk. Allt grantimmer, till exempel, körs direkt till Tunadal, säger Patrik. Kina växer På Tunadals sågverk, utanför Sundsvall, sågas enbart grantimmer. Efter omfattande investeringar, med bland annat en helt ny timmersortering som delar upp stockarna utifrån toppdiameter, längd och kvalitet, har man i dag kapacitet att såga kubikmeter. Samtidigt har den kinesiska trämarknaden ökat avsevärt i betydelse för sågverket. Kina har på kort tid vuxit till vår näst största marknad, konstaterar sågverkschefen Ville Huittinen. Överhuvudtaget spelar Kina alltmer en nyckelroll när efterfrågan på trävaror minskar i Europa. Vi kände också att vi inte kunde tillräckligt mycket om skogsskötsel för att göra ett bra jobb, säger Alf. Däremot visste vi ungefär hur vi ville att skogen inte skulle skötas. Alf Nolin En stor del av det virke som skeppas från Tunadal till Kina används inom möbelindustrin och inom byggsektorn, för tillverkning av limträ. Kvalitet efterfrågas Av Tunadals produktion, som under 2013 uppgick till kubikmeter, såldes omkring kubikmeter till Kina. 28 mm, avsett för limfog och möbler, är den största enskilda produkten, följt av 16 mm som används till sängbottnar. Hittills har det handlat om ett brett sortiment vad gäller kvalitet och dimension, säger Ville Huittinen. Men efterfrågan på högre kvaliteter ökar alltmer. I Sverige betraktas gran som ett udda materialval för tillverkning av möbler. Här används gran mestadels som konstruktions- och emballagevirke. Att Kina till så stor del använder granvirket från Tunadal till möbeltillverkning kommenterar Ville Huittinen med att hundratals miljoner kineser knappast kan sägas ha fel. Här är det vi som är de udda fåglarna, säger Ville Huittinen. Jag tycker det är kul att en svensk granstock kan används till så mycket, på så många olika håll i världen. När timret från Sörkrånge sågats, torkats och paketerats körs det med truck från Tunadal till grannfastigheten där SCA Logistics finns. SCA Skogs virkesköpare Patrik Johansson träffar Ann-Britt och Alf Nolin regelbundet och resonerar kring förvaltningen av parets skogsinnehav. 15

16 SCA Logistics erbjuder sjö- och landtransporter av såväl SCAs egna produkter trävaror, papper, kraft liner, hygienprodukter, massa som åt externa kunder. Med egna och inhyrda fartyg, 395 anställda och terminaler i flera europeiska hamnar hanterar man årligen omkring sex miljoner ton gods. I detta ingår det sågade virket från Tunadal som ska till Kina. Ansvarig för containertransporter översjö är Ellenor Nordborg. Vårt uppdrag är att transportera varorna till avsedd hamn, säger hon. Vi tar emot godset och lastar det i containers. I uppdraget ingår även pappersarbete och kommunikation med olika parter för att få fram varorna till slutdestinationen. Från Sundsvall till Rotterdam Vid kajen ligger tre fartyg och väntar på att lastas eller lossas. Lastbilar med pappersrullar smyger förbi. Tungt lastade truckar kör in och ut ur de väldiga lagerbyggnaderna. Kranar lyfter tunga balar med pappersmassa. 40 fot långa containrar lastas på en särskild så kallad slideloader där paket med trävaror ställs på en brygga med rörlig plåt för att sedan skjutas in i containern. Containrarna till Kina körs först med ett mindre fartyg, en feeder, till Rotterdam där den lastas om till ett avsevärt större oceangående fartyg, säger Ellenor Nordborg. Från Sundsvall till Rotterdam tar resan ungefär fyra dagar. Hamnen i Rotterdam är jättelik. På en landyta av hektar med 65 kilometer kajer arbetar personer. Varje år passerar 450 miljoner ton gods, som skickas vidare med båt, pråm, lastbil och järnväg. Härifrån tar det sedan fyra till fem veckor för granvirket från Sörkrånge och Tunadal att nå fram till Kina. För virket som ska vidare till Mr Guos barnmöbelfabrik i Shenzhen är det hamnen i Yantian som utgör slutet på sjöresan. Tull och frakt till fabrik sköts av kunden själv. Sjuttonde våningen Ansvarig för att förmedla beställningen från kunden i Kina till sågverket i Tunadal är Susan Tsang på SCA Timber China & S.E. Asia i Hong Kong. Sedan slutet av 1990-talet har SCA Timber funnits på plats i Kina. De första årens närvaro genom en lokal agent utökades 2005 med Mathias Fridholm, numera vd för SCA Timber China. Vi arbetar långsiktigt med att stärka konkurrenskraften för sågade trävaror från Skandinavien, förklarar han. Sjutton våningar upp i ett elegant kontorshus i stadsdelen Kowloon luktar det gott av färskt trä i SCA Timbers kontor, med träpanel och nylagda golv från sågverken i Munksund och Tunadal. Lutade över datorer och telefoner sköter Susan Tsang, Maria Poon och Allen Cheung bokföring och finansiell rapportering, hantering av beställda virkesleveranser och de viktiga kundkontakterna i Kina. Kina har på kort tid vuxit till vår näst största marknad, berättar Ville Huittinen, sågverkschef vid Tunadals sågverk. Containrarna till Kina körs först med ett mindre fartyg, en feeder, till Rotterdam där den lastas om till ett avsevärt större oceangående fartyg. Ellenor Nordborg Ellenor Nordborg är ansvarig för containertransporter översjö hos SCA Logistics. Hon ser bland annat till att sågat virke från Tunadal kommer fram till Kina. 16

17 En annan nyckelperson för SCAs verksamhet är Edmund Tong. Med lokalkännedom och goda kontakter är han såväl dörröppnare som tolk, med ansvar för affärsutveckling och försäljning. Med vår tekniska kunskap är vi bra på att hjälpa sågverken i Sverige att anpassa leveranserna efter marknadens behov och våra kunders önskemål, förklarar Edmund. Konkurrenskraftiga Mathias Fridholm har arbetat med Hong Kong som bas i snart nio år. En spännande tid, summerar han. Under åren som gått har han på nära håll kunnat följa hur den kinesiska marknaden för svenska trävaror ökat allt mer i betydelse. Vi var tidigt ute med att finnas på plats i Kina, berättar Mathias. Det var bra tajming och vi har lärt oss mycket. Susan Tsang nickar instämmande: Här finns alla funktioner samlade under samma tak vilket gör oss väldigt konkurrenskraftiga, säger hon. Kraftig uppgång I takt med att den inhemska konsumtionen ökar och den kinesiska industrin rör sig uppåt i värdekedjan, ökar också Kinas import av anpassade trävaror avsedda främst för möbler och inredning. Varje månad lossas 2,2 miljoner kubikmeter trävirke i kinesiska hamnar. Från kontoret på 17e våningen i Hong Kong har SCA Timber China & S.E. Asia skapat en plattform med god service och närhet till kunderna. Här arbetar Allen Cheung, Susan Tsang, Mathias Fridholm, Maria Poon och Edmund Tong. Av detta kom förra året cirka kubikmeter från svenska sågverk, varav 40 procent, eller kubikmeter, hanterades av SCA Timber China. Året innan stannade samma siffra på kubikmeter. En del av förklaringen till denna kraftiga uppgång är framgångarna för kunder som Sampo Furniture i Shenzhen, som är världens största ekonomiska frizon, ett par timmars bilresa från Hong Kong. Gick mot strömmen Det var 2001 som entreprenören Guo Xiangyang beslutade sig för att viga sitt liv åt att bygga upp ett företag inriktat på exklusiva barn- och ungdomsmöbler i massivt trä. Han valde tidigt att fokusera på den inhemska marknaden och att gå mot strömmen genom att enbart använda sig av gran som råvara. I Sampos fabrik i Shenzhen arbetar närmare tusen personer. Mycket arbete görs manuellt, till exempel slutslipas alla produkter för hand. 17

18 Det kinesiska företaget Sampo Furniture använder enbart gran som råvara i sin produktion av exklusiva barnmöbler. Den nordiska granen är vacker, tätvuxen, hållbar. Den luktar gott, har små kvistar och en vacker färg, lovordar Guo Xiangyang. Jämfört med råvara från Ryssland eller Brasilien är den helt oöverträffad. Stor vikt läggs vid att undvika kvistar och sprickor och att träet är formstabilt. Virket kapas, skarvas, limmas, hyvlas, slipas och ytbehandlas. Utmatning och inmatning sker manuellt, färdiga produkter slutslipas för hand. Sampos framgångar har inte uteblivit. Efter de första tunga åren säljs i dag företagets produkter på drygt 500 försäljningsställen i hela Kina, med siktet inställt på att etablera sig även utomlands. Under 2014 räknar man med att behöva kubikmeter råvara. Uppenbart är också att Sampo vänder sig till en allt mer ekonomiskt stabil målgrupp. Med Kinas enbarnspolitik och en växande, allt mer köpstark medelklass finns förutsättningar för att Sampo Furniture ska nå målet, att om fyra år omsätta två miljarder kronor och ha tusen försäljningsställen världen över. Då kommer det att behövas mycket gran från Skandinavien, menar Mathias Fridholm. Och från Sörkrånge. Text Mats Wigardt Foto Mats Wigardt och Michael Engman Den nordiska granen är vacker, tätvuxen, hållbar. Den luktar gott, har små kvistar och en vacker färg. Guo Xiangyang Foto Sampo Furniture Co 18

19 snögubbetäv li n g Bygg en snögubbe, ta ett foto av den och vinn fina priser! Bygg din egen snögubbe och fotografera den det går bra att använda mobilkamera. Mejla sedan din bild till info.skog@sca.com och du har chans att bli en av fem vinnare. Vi behöver få din bild senast den 28 mars. Glöm inte att skriva namn, adress och din ålder i mejlet. De vinnande bilderna presenterar vi på vår hemsida Lycka till! Vinnarna av barntävlingen Skriv en skogsdikt Grattis till er som vann dikttävlingen i förra numret av Din skog! Ni får var sitt pris som kommer med posten. Vinnarna är: Ida Pekkala, Alice Vestman, Lars Crespo, Koray Kilinc och Elin Persson. En av de vinnande dikterna: Min skog har Ångermanälven, blommor, natur, djur och den är myggfull. Skepp och hoj här i min skog har man skoj! Alice Vestman Önskeläsning i Din Skog I förra numret efterlyste vi tips till redaktio nen på ämnen som ni läsare vill läsa mer om. Av de brev som vi fått in finns det önskemål om till exempel fler jaktreportage, artiklar om sork angrepp på plantor och lämlarnas inverkan på skogen. Man vill också läsa mer om SCAs mångfaldsparker och ny kunskap om mark beredning liksom teknikutveckling av skogs maskiner, röj- och motorsågstrimning och olika typer av avverkningsskador. Den senaste tidens stormar har fört med sig att man också vill läsa mer om stormskador i skogen och framtiden för gallring. Som tack för inskickade tips får fem läsare var sitt exemplar av Göran Ekströms bok Skogens hemligheter : Astor Jönsson, Vet landa, Bengt Pettersson, Stöde, Peter Gavelin, Stockholm, Linda Johansson, Luleå, och LarsErik Larsson, Matfors. 19

20 Nu rullar hjulen för skogsindustrin De flesta skogsfastigheterna i Norge är små och den branta terrängen begränsar avverkningarna. För två år sedan ljöd larmklockorna i norska Tröndelag. Skogsindustrin behövde öka uttaget av lokalt producerat virke för att minska de extremt höga transportkostnaderna. Det gick, bland annat genom att bygga fler skogsbil vägar och genom ett förbättrat samarbete mellan skogsägarna. Allskogs skogsbruksledare Stig Magne Fiskum och hans kollegor lyckades övertyga skogsägarna i Nordtröndelag att avverka mer. Monrad Lassemo i Grong, ordförande för Norges skogsentreprenörer, var en av dem som utförde arbetet. I dag ler Ole H. Bakke, administrativ chef och, som han säger, daglig ledare på skogsägareföreningen Allskogs huvudkontor i Trondheim. En artikel i den norska dagstidningen Adresseavisen berättar att värdet på pappersindustrin Norske Skogs aktier fördubblats på ett år. En anledning är det minskade värdet på den norska kronan, som gynnar efterfrågan hos den inhemska industrin. En annan är att hjulen rullar för fullt för skogsindustrin i Nordtröndelag efter stora satsningar under de senaste åren. Ett av våra största problem är de höga transportkostnaderna. Det kostar mer än dubbelt så mycket att ta virket från andra områden än att använda lokalt virke, berättar Ole H. Bakke. Regeringen satsar Skogsindustrins problem för två år sedan var att leveranserna av lokalt virke hade halverats. Skogen som fanns nära skogsbilvägarna var avverkad och nästa omgång kommer först om tjugo år. Nu behövde man komma åt de mer avlägsna skogarna i närområdet. Det blev upptakten till ett intensivt uppvaktande av den norska regeringen, som bland annat lovade att satsa 60 miljoner kronor under 2013 på förbättrade skogsbilvägar. På ett år har det byggts ca 50 mil skogsbilvägar och i år skjuter regeringen till 99 miljoner kronor för samma ändamål. Det har gjort att vi får ut virket från mer otillgängliga områden. Motivationsarbete Men innan virket kunde avverkas skulle den allra svåraste frågan lösas. Hur kunde man visa de trönderska skogsägarna att det lönar 20