FÖRFATTAREN I DEN DIGITALA VÄRLDEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRFATTAREN I DEN DIGITALA VÄRLDEN"

Transkript

1 FÖRFATTAREN I DEN DIGITALA VÄRLDEN en upphovsrättslig analys. 1 Katarina Renman Claesson Texten gavs ut våren 2009 som ett kapitel i boken Författaren i den digitala tidsåldern. Utgivare var Den nordiska digigruppen Den nordiska digigruppen är en fristående arbetsgrupp vars arbete finansierats av Nordiska kulturfonden och av Norsk Faglitterær Forfatter- og Oversetterforening, Suomen Tietokirjailijat (Finlands facklitterära författare), Hagpenkir, Sveriges Författarförbund och Sveriges Läromedelsförfattares Förbund. Postadress: c/o Sveriges Författarförbund, Box 3157, S Stockholm, Nordiska författar- och översättarrådet och respektive författare, 2009, ISBN I denna version har gjorts små ändringar i texten och på några ställen har några tillägg med aktuella händelser gjorts 1

2 INLEDNING...3 BAKGRUND...6 UPPHOVSMAN...7 Anonyma verk...8 LITTERÄRT VERK...9 Självständigt skapande och originalitet...10 Översättning och andra bearbetningar...11 Satir, parodi och travesti...12 Användarskapat material, fanfiction m.m...13 Från tidningar, uppslagsverk till webbplatser...15 UPPHOVSRÄTT...17 Den ekonomiska rätten...17 Från köp av en produkt till köp av en tjänst...18 Fildelning av text...18 Länkar och underförstådd licens...19 Den ideella rätten...20 NÄRSTÅENDE RÄTTIGHETER...21 RÄTTIGHETSÖVERGÅNG...22 Specifikationsprincipen...23 Avtalslicenser...25 Open access licenser...26 Ersättningsformer...27 INSKRÄNKNINGAR...29 SKYDD AV TEKNISKA SKYDD...33 GOOGLEUPPGÖRELSEN...33 ALTERNATIVA SKYDD...36 POLICYFRÅGOR

3 INLEDNING Innan jag tar mig an en mer sakligt underbyggd upphovsrättslig analys av författaren i den digitala miljön tar jag mig friheten att inleda med ett friare, mer personligt resonemang kring författaren, fildelning, e-boken, pappersboken samt förlagen. Författaren Textmakaren har med digitalteknikens hjälp utvecklats till sin egen förläggare. Allt han vill säga kan han säga till alla som vill läsa och lyssna, här och överallt, igår idag och imorgon. De mer eller mindre genomtänkta och formulerade tankarna kan i nästa sekund nå en global publik; Nätets närhet och snabbheten förvandlar det långsamma textmediet till ett direkt samtal, ett framförande, webbplatsen en scen. Författarens person och agerande påverkar publiken, attraherar och skrämmer. Det blir ett möte också med talaren, inte bara penna och papper. Men den traditionella textmagikern försvinner inte. Behovet v att söka och fina fram till det genomtänkta och väl formulerade är större än någonsin när vem som helst kan konkurrera om textutrymme. Fildelning Kulturyttringar i form av film och musik samt datorprogram och -spel har varit utsatta för piratkopiering och annat illegalt upphovsrättsligt nyttjande i långt större utsträckning än bokbranschen (möjligen studentlitteratur undantaget). Musik- och filmproducenternas organisationer har också, särskilt i USA, offensivt skrämt och processat mot såväl sina konsumenter/slutanvändare som förmedlare av programvaror och tjänster. Men förklaringen till den explosionsartade ökningen av illegalt nyttjande återfinns både i det lättåtkomliga gratisnyttjande som erbjuds och avsaknaden av lagliga alternativ. En opinionsundersökning som STIM låtit Synovate ta fram visade att tre av fyra personer i Sverige tycker att den som skapar musik ska få ersättning då musiken sprids via internet. Bland ungdomar och unga vuxna (16-29 år) tycker 69 procent att musikskaparna ska få ersättning. I åldersgruppen år anser 84 procent att de som skrivit musiken ska ersättas. 3

4 Klart är att affärsmodeller som bygger på ett relativt högt exemplarpris har svårt att finna fäste i den digitala miljön. En exemplarlösmiljö! Men det kan också vara så att när kopian är lätt och billig att få tillgång till, så skapas ett särskilt intresse och utrymme för originalutgåvor och andra kompletterande tjänster. Den största skillnaden mellan den otillåtna kopiering och spridning av bokexemplar som alltid förekommit (redan Luther klagade) och den illegala fildelningen är att den senare skapar en enormt utökad tillgång till materialet. Tillhandahållaren har i stort sett inga produktionskostnader då han inte behöver investera i tryckning av boken eller i annan framställning en piratkopia. Exemplarframställningen sker hos slutanvändaren själv. Med den erfarenhet som motvilligt erhållits inom musik- och filmbranschen, bör dock en explosion av otillåtet tillhandahållande av elektroniska texter kunna begränsas. Den litterära marknaden kan lära sig av musik och filmbranschens vildavästern-period och bättre anpassa sig efter sina läsares önskemål i den elektroniska miljön. Finns det legala möjligheter att lätt och prisvärt få tillgång till ett sort urval av kvalitetssäkrade texter, gärna kombinerat med extraprodukter och tjänster, minskar intresset av en sämre, billig kopia. E-bok och pappersbok Varför dröjer tillgången på både elektroniska böcker och tekniskt välfungerande e- boksplattformar? Var är bokens Itunes och Ipod? Förlagen har visat ett förvånansvärt svagt intresse. Det är bara en tidsfråga innan den digitala generationen börjar efterfråga e-böcker. Uppväxta med digitala medier har de inte samma behov av att läsa sina texter på papper. Kanske är det nu den mest utvecklade e- bokplattformen Kindle kommer att få uppleva en ipodifiering? Men det finns en marknad som fortfarande kommer att intressera sig för den tryckta pappersboken - den snabbt växande gruppen läskunniga i utvecklingsländer där analfabetismen tidigare varit omfattande. I Indien har tryckt media haft en årlig tillväxt på 15 procent sedan 2004, snabbast växande i världen. 2 Och på den traditionella bokmarknaden är det nu dags för tryckeriet och bokhandlare att, som Tyler Brûle skriver, lyfta fram hantverket och känslan i den tryckta skriften. [B]ring 2 Se Monocle, The 2009 Global Forecast, s.102 4

5 back the clarity on page, the snap of the paper, the smell when you do a quick flick-through and the reasurring crack of the spine when you finally settke for a big read. 3 Det finns med största säkerhet en särskild kategori köpare som inte bara är ute efter det skrivna ordet, utan också dess tryckta medieform. Penguin Books har i den här andan inlett ett samarbete med läderföretaget Bill Amberg och ger ut sina klassiker i ett handarbetet läderomslag. 4 Förlaget I en tid då förlagen inte längre är den enda aktör som producerar och marknadsför litteraturen - var och en som har den önskan kan producera och publicera sig i pappersform och digitalt, lokalt och globalt - kan man fundera på förlagets roll. Vad finns det för värden hos förlagsbranschen ur författarens, läsarens och marknadens perspektiv som är av betydelse också i framtiden? Läsaren har ett behov av att sortera och hitta bra texter i den djungel av material som idag finns på marknaden. Författaren behöver den redaktionella kompetensen som bearbetar och tvättar texten till dess färdiga läsbara form och den ekonomiska riskfördelning som sker då förlaget är med och bär kostnaderna för författandet, färdigställandet och marknadsföringen av verket. Författarmedverkan på flera plan, såväl fysiskt i särskilda arrangemang och festivaler som via egna webbplatser och bloggar, affärsmodeller som möter läsarens elektroniska användar- och köpmönster, förläggarens kvalitativa granskning och delat risktagande samt fokus på de särskilda skilda kvalitéer som finns i en e-bok resp. en pappersbok tror jag är en spännande och väntad utveckling inom den litterära branschen. 3 Se Brûle, Tyler, Agents of Change Global, Monocle, The 2009 Global Forecast, s.109f. 4 Se Senast besökt

6 BAKGRUND Teknikutvecklingen och den globala nätverkskommunikationen har medfört stora förbättringar, förändringar, men också påfrestningar på de regelverk, avtal och affärsmodeller som hanterar författarens rättigheter och branschrelationer De traditionella rollerna inom den litterära branschen, författare - förlag - bokhandel - läsare, har ändrats väsentligt. I en miljö där pappersboken inte längre förekommer upphävs inte bara de inarbetade affärsmodellerna utan också gränserna för vem som egentligen är författare, vad som är en bok samt vem som skall få göra och få betalt för vad. Upphovsrätten i digital miljö är idag av särskilt intresse. I det följande gör jag en sådan genomgång av definitionen av vem som är författare, vad som är ett litterärt verk, vilka nyttjanden av verket som är innefattade i den exklusiva förfoganderätten, tillåtna användarutnyttjanden (inskränkningar i skyddet, jfr fair use ) samt bestämmelser, omfattning och tolkning av den traditionella och framtida övergången av upphovsrätten till förlag, förvaltningsorganisationer eller annan. Utgångspunkten är svenska förhållanden och lagstiftning, men den nordiska rättslikheten gör att resonemanget också i huvudsak är tillämplig i de övriga nordiska länderna. 5 I den mån reglerna avviker mellan länderna i någon avgörande omfattning kommer detta att anges. Samarbetet och gemensamma bestämmelser inom EU har också haft en stor påverkan på upphovsrättens utveckling de senaste åren. Upphovsrätten har genom en i huvudsak teknikneutral utformning fortsatt att fungera bra även i digital miljö, men det finns nya digitala svårigheter bl.a. i att avgöra när det är fråga om sådant skapande och sådan användning som är relevant ur ett upphovsrättsligt perspektiv. Teknikens möjligheter att såväl öka interaktionen med läsaren/konsumenten som att begränsa tillgången och användningen av ett digitalt alster medför att relationen till användaren är mycket mer komplex än tidigare. Det 5 Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (Upphovsrättslagen, URL (Sv)); Lov ( ) om opphavsrett til åndsverk m.v (åndsverksloven, åvl (No)) ; Lov om ophavsret (LBK nr 618 af 27/06/2001) (Dk); Upphovsrättslag /404 (Tekijänoikeuslaki /404) (Fin) ; Höfundalög 1972 nr maí (Is). De nordiska länderna har sedan länge haft ett framgångsrikt samarbete och har en stor rättslikhet i den upphovsrättsliga regleringen. Detta arbete har fortsatt, men är påverkat av EU-medlemsskapen. 6

7 kan handla om allt ifrån illegal fildelning till skada för rättighetshavarna till begränsande tekniska skydd till skada för användarens legala intressen. Den upphovsrättsliga balansen mellan rättighetshavarnas och användarnas intressen är i många fall satt ur funktion. När det inte längre är den fysiska boken som köps och säljs på marknaden finns också ett behov av att introducera nya affärsmodeller. Om ett litterärt verk i huvudsak säljs som en digital fil (tillgängligt tillfälligt eller permanent) är det inte längre relevant att beräkna ersättningen till författaren baserat på antalet sålda fysiska böcker. Frågorna är många. Hur kommer konvergensen av medie- och kommunikationsformer att påverka olika kategorier av författare? Kommer det rena litterära verket att utvecklas till samlingsverk av litterära och konstnärliga verk samt närstående alster. Vem eller vilka kommer att vara den egentliga upphovsmannen och vad finns det för andra rättighetshavare att ta hänsyn till? Vad har förlaget och andra producenter samt skådespelare, dansare, musiker m.m. (närstående rättighetshavare) för rättigheter och roll? Ytterligare skydd och exploateringsmöjligheter återfinns också i de regelverk som anger bestämmelser för varumärken, idéer (företagshemlighet) och otillbörlig marknadsföring. 6 I det följande kommer dock huvudsakligen avgränsas till de regler och avtal som anknyter till upphovsrättsregleringen. UPPHOVSMAN I Upphovsrättslagen anges redan med de första orden i första paragrafen att det enda som krävs för att bli en upphovsman, t.ex. en konstnär, kompositör eller författare, är att man skapat ett litterärt eller konstnärligt verk. 7 Det upphovsrättsliga konstnärs- och författarskapet vare sig kräver eller tillåter krav på medlemskap, registrering av verket eller annan formalia. 8 Hos intresse- och förvaltningsorganisationer finns det dock 6 Se Varumärkeslagen (1960:644), Lag (1990:409) om skydd för företagshemligheter samt Marknadsföringslagen (1995:450). 7 Se 1 Upphovsrättslagen och motsvarande bestämmelse i övriga nordiska upphovsrättslagar. Att kraven för upphovsrättsligt skydd endast kommit till uttryck genom orden skapat och verk anges i de svenska motiven (SOU 1956:25 s.66) ha sin bakgrund i att det ansetts ligga i sakens natur att det inte är möjligt att annat än i allmänna ordalag ange vad som skall vara avgörande för gränsdragningen mellan vad som skall och inte skall åtnjuta skydd enligt lagen. För en fördjupad diskussion ur annat perspektiv, se Petra Söderlunds text Vem är författare? 8 Kravet på ett formlöst skydd är en utav de viktigaste principerna inom upphovsrätten, etablerat i den mycket betydelsefulla internationella överenskommelsen Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk. Bernkonventionen anger grundläggande principer och bestämmelser för upphovsrätt. Se senast besökt

8 särskilda kriterier som delar in skribenterna i t.ex. författare 9, läromedelsförfattare 10, dramatiker 11 och journalist 12. Att vara upphovsman till en litterär text är således inte detsamma som att enligt andra normer och definitioner vara en författare, dramatiker, journalist etc. Anonyma verk En svårighet som ofta aktualiseras i samband med omfattande digitaliseringsprojekt av äldre verk är hanteringen av s.k. anonyma verk (orphan works). Det är verk som fortfarande är upphovsrättsligt skyddade men vilkas upphovsmän och/eller rättighetshavare inte kan identifieras eller lokaliseras. Anonyma verk i alla former, böcker, fotografier och audiovisuella verk, finns i bibliotekens, museernas och arkivens samlingar. Problemen med anonyma verk är huvudsakligen en praktisk fråga avseende rättighetsklareringen. Bristen på uppgifter om rättighetsinnehavare kan försvåra arbetet med digital restaurering och hindra att samlingarna görs tillgänglig för allmänheten on-line. Vilket ansvar blir aktuellt om ett nyttjande skett efter det att rättighetshavaren var omöjlig att spåra? En omöjlighet kan t.ex. ligga i att efterforskningskostnaderna vida överstiger förtjänsten av återanvändningen. Något som kan vara problematiskt också ur ett kulturarvsperspektiv. I USA och Storbritannien har det presenterats lösningar som skall möjliggöra återanvändning av anonyma verk. Copyright Office i USA offentliggjorde en rapport om anonyma verk i januari Två lagförslag lades fram den 24 april 2008 i senaten och representanthuset, Shawn Bentley Orphan Works Act och Orphan Works Act of Båda förslagen anger ändringar i avdelning 17 i den amerikanska upphovsrättslagen genom att lägga till ett avsnitt om begränsningar av rättsmedlen i 9 Sveriges Författarförbund (SFF) ställer som krav för medlemskap att man är svensk medborgare eller utländsk medborgare bosatt i Sverige och har offentliggjort texter av konstnärlig eller vetenskapligt värde (inkl översättningar). Se senast besökt En särskild invalsnämnd bedömer det material den sökande åberopar. Sveriges Läromedelsförfattares förbund (SLFF) förutsätter för medlemskap att man utarbetat eller håller på att utarbeta verk (bok, cd-rom-skiva, Internet, diskett, kortsamling etc.) för undervisningsändamål, som offentliggörs eller ska offentliggöras i Sverige. Se senast besökt Enligt Sveriges Dramatikerförbund (SDF), är en dramatiker vara en författare som skriver texter avsedda att framföras i dramatisk form. För att bli medlem i SDF krävs att man offentligen har dokumenterat sig som yrkesutövare, dvs. att man självständigt har skrivit/översatt två verk och fått dem uppförda/sända i professionella sammanhang. Verken ska i tid ungefär motsvara två helaftonsföreställningar för scenen eller något kortare. Se senast besökt För att bli medlem i Svenska Journalistförbundet (SJF) krävs det att du är anställd eller frilans med i huvudsak journalistiska arbetsuppgifter, dvs. självständigt framställande, urval, bedömning eller bearbetning av redaktionellt material för massmediers räkning eller andra journalistiska arbetsuppgifter. Se senast besökt

9 fall som rör anonyma verk. 13 I den brittiska Gowers-rapporten om immateriella rättigheter 14 rekommenderas att EU-kommissionen inför ett undantag för anonyma verk i den harmoniserade upphovsrättsliga bestämmelserna. I Kanada kan den statliga Copyright Board meddela en icke-exklusiv licens efter ansökan. 15 I EU presenterade en expertgrupp en rapport Final Report on Digital Preservation, Orphan Works and Out-of-Print Works 17 resp. ett samförståndsavtal Memorandum of Understanding on orphan works (MUO) 18 undertecknat av bibliotek, arkiv och rättighetshavare. MUO innehåller en serie riktlinjer för omsorgsfulla efterforskningar efter rättighetshavare och allmänna principer för databaser över anonyma verk och för rättighetsklarering. Närmare bestämmelser skulle tas fram på nationell nivå. I de nordiska länderna har man hänvisat till avtalslicenser som en metod att hantera också användningen av anonyma verk. Se t.ex. svenska regeringens yttrande över EU Kommissionens grönbok Upphovsrätten i kunskapsekonomin, Bryssel den , KOM(2008) 466 slutlig (Grönbok 2008) understryks att avtalslicensmodellen även adresserar frågan om anonyma verk. 19 LITTERÄRT VERK Orden litterärt och konstnärligt verk skall tolkas i sin mest vidsträckta betydelse. Ett litterärt verk är en skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift eller tal, men också kartor, samt även andra i teckning eller grafik eller i plastisk form utförda verk av beskrivande art. Datorprogram hänförs till en form av litterära verk. Med litterär avses i första hand i anslutning till ordets egentliga språkliga innebörd ett av de viktigaste uttryckssätten för det andliga skapandet, nämligen framställningar i ord, antingen talade, skrivna eller tryckta. Den vidsträckta betydelse, vari ordet användes i 13 Se Senast besökt se Senast besökt Se senast besökt År 2006 antog kommissionen en rekommendation enligt vilken medlemsstater uppmanades bl.a. att inrätta medlemsstaternas expertgrupp om digitalisering och digitalt bevarande En expertgrupp om digitala bibliotek inrättades med deltagande av intressenter på området för anonyma verk. Kommissionens rekommendation 2006/585/EG av den 24 augusti 2006: Kulturellt innehåll digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande, se Senast besökt Final Report on Digital Preservation, Orphan Works and Out-of-Print Works, se roup_final_report_26508-clean171.pdf Senast besökt Memorandum of Understanding on orphan works (MUO), se Senast besökt Se Yttrande från den svenska regeringen över grönbok Upphovsrätten i kunskapsekonomin, KOM (2008) 466 slutlig, daterad , JU2008/6954/L3 9

10 förevarande paragraf [1 Upphovsrättslagen], inbegriper emellertid även andra uttryckssätt, som i vår tid [1950-talet] fått allt större betydelse. Sålunda är det vanligt, att man i beskrivande framställningar exempelvis för att åskådliggöra kvantitativa förhållanden använder icke blott text utan också siffror (tabeller) eller grafiska framställningar (kurvor eller andra bilder) eller, vanligen, en kombination av dessa. SOU 1956:25, s. 65. Självständigt skapande och originalitet Med begreppet verk anges ett krav på att det skall vara fråga om en produkt av andligt arbete (ett skapande), som höjt sig till en viss grad av självständighet och originalitet. Verket måste i någon mån vara uttryck för upphovsmannens individualitet. En rent mekanisk produktion är inte tillräcklig. 20 Med kravet på självständighet och originalitet åsyftas inte någon litterär eller konstnärlig värdesättning, även ett dåligt verk är ett verk. Det ställ inga andra, särskilda krav för material som skapats digitalt och/eller görs tillgängligt i nätverksmiljö. Bedömningen av vad som är originella alster bestäms nationellt, men en viss överensstämmelse finns i de nordiska länderna. Inom EU har harmonisering skett av kriterierna för originalitet för datorprogram, sammanställningar (databaser) och fotografier. 21 Upphovsrättens uppgift anges i motiven vara att lämna rättsskydd åt det andliga skapandet inom litteraturen och konstens område. 22 Men kravet på att det är fråga om en skapande verksamhet skall inte tolkas alltför strängt. Översättare och andra bearbetare av verk kan uppfylla de krav på skapande som krävs för att de skall anses var upphovsmän till sina versioner av originalverket. Litterär kvalitet spelar inte någon roll för möjligheten till skydd. Upphovsrätten gäller för såväl nobelpristagare som förstagångsbloggare. Kraven har med tiden blivit allt lägre och idag kan t.ex. också en dunjacka betraktas som originell i formen (Svea hovrätt T8982/ Fjällräven ). Men ren fakta och korta nyhetsnotiser eller beskrivningar är exempel på texter som vanligen inte är originella. 20 Se SOU 1956:25, s. 66 (NJA II 1961 s.12). Att denna förklaring fortfarande är aktuell framgår bl.a. de referenser som görs i aktuell doktrin, se t.ex. Olsson, Henry, Upphovsrättslagstiftningen - En kommentar, Norstedts Juridik AB, Upplaga 2:1, 2006, s Se st.8 i ingressen art 1.3 i datorprogramdirektivet 91/250/EEG, st.16 i ingressen och art 6 i skyddstidsdirektivet 2006/116/EG (f.d. 93/98/EEG) samt art. 3 i databasdirektivet 96/9/EG. 22 Se Statens Offentliga Utredningar 1956:25 Upphovsmannarätt till litterära och konstnärliga verk lagförslag av Auktorrättskommittén (SOU 1956:25), s

11 Det är utan betydelse för bedömningen av originalitet om det är material skapat i ett privat sammanhang, på en arbetsplats eller på uppdrag samt i vilket medieform det förekommer. 23 I praktiken kan det dock spela roll för skyddsomfånget vilken typ av text det är fråga om. För översättningar, facklitteratur, läromedel och nyhetsreportage är ofta utrymmet för textskapande mer begränsat än vad det är för fria texter som skönlitteratur och drama. I den digitala miljön har skapandet av litterära texter och andra verk utvecklats så att det ibland är svårt att avgöra gränserna mellan skapande, gemensamt skapande, bearbetning och nyskapande. Användningen av verktyg i skapandeprocessen kan dessutom få betydelse i bestämningen av vem eller vilka som är upphovsmän om det enbart är verktyget (t.ex. i form av en programvara) som står för den kreativa insatsen. Gränsdragningen kan vara oerhört svår och praktiken blir det i domstolarna som gränserna för användning, bearbetning och (ny)skapande får bestämmas närmare. Det finns ett svenskt förstainstansavgörande 2001 vari tingsrätten ansåg att en lärobok i juridik Civilrätt (Malmström/Agell/Liber) kopierades av annan författare och förlag (Almer/Fakta Infodirekt) som gav ut en lärobok med samma namn. Tingsrätten kom inledningsvis fram till att ämnesvalet som sådant inte kunde vara föremål för ensamrätt och detsamma gäller den allmänna utformningen. I detta hänseende hade inte boken tillräcklig grad av självständighet och särprägel. Samma bedömning gjordes vad gällde urval och strukturering. Men därefter ansåg rätten att en jämförelse mellan böckerna ger vid handen att Almers bok [den senare] innehåller åtskilliga formuleringar, sammanställningar av tankeled och exempel som stämmer överens med Libers bok. Det ansågs föreligga en "framträdande likhet" vilket utgör ett starkt stöd för att det är en efterbildning. Möjligheten att två författare skulle komma fram till texter med så framträdande likhet ansågs vara ringa. Almers bok hade således, enligt tingsrätten, inte skapats självständigt och boken utgjorde ett upphovsrättsligt intrång. Tvisten gick dock inte vidare till andrainstansdomstol utan parterna träffade förlikning. Översättning och andra bearbetningar All bildning står på ofri grund ; även upphovsmannen bygger vidare på de landvinningar på konstens och litteraturens fält, som hans föregångare ha gjort, och arbetar i de flesta fall längs de utvecklingslinjer, som kunna spåras i samtiden. Men ett blott refererande eller reproducerande av äldre verk grundlägger icke upphovsmannarätt. (SOU 1956:25, s. 67) Nya möjligheter att interagera med ett litterärt och annat material gör att gränserna för vem som är upphovsman, bearbetare, användare/konsument suddats ut. I fråga om en översättning eller annan bearbetning av ett verk finns minst två verk, 23 Ett antal av Gustaf Frödings privata brev har av HD ansetts vara av sådan egenart till form och innehåll, att det måste anses utgöra skrifter av sådan beskaffenhet att de hade upphovsrättsligt skydd, se NJA 1921 s

12 originalverket och bearbetningen, samt deras upphovsmän att ta hänsyn till. Upphovsrättsligt skydd av bearbetningen förutsätter dock att kravet på självständighet och originalitet är uppfyllt. Bearbetaren har samma upphovsrättsliga skydd som varje annan upphovsman, men kan inte exploatera sin bearbetade version av verket utan tillstånd från rättighetshavare till originalverket. I de fall skyddet för originalverket löpt ut, dvs. då det är mer än 70 år sedan upphovsmannen till originalverket dog, är det dock enbart bearbetarens upphovsrätt som beaktas. En klassiker kan därmed få ett återuppväckt skydd i en bearbetad form. Så är t.ex. fallet med många utav de tidiga Walt Disney filmerna, vars historia i flera fall bygger på en gammal folksaga eller liknande. Satir, parodi och travesti När det gäller satir, parodier och liknande kan bearbetningen ligga ganska nära originalverket, men dess annorlunda syfte gör ändå att det kan betraktas som ett nytt självständigt verk. Högsta domstolen ansåg i Alfonsmålet (NJA 2005 s. 905) att det var fråga om ett självständigt verk, en parodi/travesti, då förvrängningen av originalverken åstadkom en produkt, vilken framstod som avsedd att skapa en komisk effekt helt främmande för originalverken. Skapandet bestod egentligen bara av att delar från olika verk sätt sammanställts, men tillsammans blev det en helt ny, självständig historia med tydliga ironiska/parodiska effekter. Bearbetningar i form av satir, parodi och travesti kan uppnå sådan nivå av självständighet och originalitet att de istället anses vara självständiga verk. I Alfonsmålet (NJA 2005 s. 905) stämde författaren till barnböckerna om Alfons Åberg, Gunilla Bergström (Gunilla B), Sveriges Radio efter det att Alfons i radioprogrammet Pippirull, via en sammanställning av ljudklipp från inläsningen av Alfonsböcker och från den danska våldsfilmen Pusher, framstod som en våldsam karaktär inblandad i drogaffärer. 24 Målet gällde i första hand om replikerna ur Alfonsböckerna hade gjorts tillgängliga för allmänheten i sådant sammanhang att Gunilla B:s litterära anseende och egenart (respekträtten), dvs. hennes ideella rätt, hade kränkts. Högsta domstolen ansåg i Alfonsmålet (NJA 2005 s.905) att det var fråga om ett självständigt verk, en parodi/ travesti, då förvrängningen av originalverken åstadkom en produkt, vilken framstod som avsedd att skapa en komisk effekt helt främmande för 24 HD förklarade att genom att den kända barnboksfiguren Alfons inplacerats i ett främmande sammanhang med narkotikamissbruk och kriminalitet åsyftades uppenbarligen att framkalla en komisk och överraskande effekt, vilken förstärkts genom att sammanställningen av originalrepliker från Alfonsböckerna med repliker ur den danska filmen Pusher förvrängt bärande element av handlingen i flera av böckerna. Se 12

13 originalverken. Skapandet bestod här således egentligen bara av att delar från olika verk sammanställts. HD förklarade att genom att den kända barnboksfiguren Alfons inplaceras i ett främmande sammanhang med narkotikamissbruk och kriminalitet åsyftades uppenbarligen att framkalla en komisk och överraskande effekt, vilken förstärkts genom att sammanställningen av originalrepliker från Alfonsböckerna med repliker ur den danska filmen Pusher förvrängt bärande element av handlingen i flera av böckerna. Två av domstolens ledamöter (Calissendorff och Regner) förklarade dessutom i en skiljaktig motivering att det främmande och objektivt nedsvärtande sammanhang i vilket replikerna förekommer genom växlingen mellan dessa och Pusher replikerna utgör ett kränkande sammanhang för den litterära figuren Alfons Åberg men däremot knappast ett så förlöjligande eller anstötligt eller i övrigt kränkande sammanhang för dem att Gunilla B:s litterära anseende egenart lider men genom utnyttjandet. Det förefaller således som inte heller upphovsmannens respekträtt skyddar mot bearbetningar, fanfiction eller liknande som kan uppfattas som kränkning av den litterära figuren. Användarskapat material, fanfiction m.m. Det har blivit allt lättare och därmed också vanligare att användare (läsare, tittare, lyssnare) inte bara passivt konsumerar verk, utan i allt större omfattning interagerar med verket genom att göra egna anpassningar, ändringar, fortsättningar osv. Det beskrivs i termer som användarskapat material, fanfiction, bearbetningar, parodi och satir. Så länge det enbart sker för privat bruk faller det vanligen inom ramen för vad som är tillåtet privat nyttjande, men så snart man tillgängliggör en egen version av ett verk för allmänheten blir bestämmelserna om kopiering, bearbetning, satir, parodi etc. och tillgängliggörande aktuella. 25 Den svenska regeringen hänvisar avseende användarskapat material till de inskränkningar i skyddet som tillåter användning i form av citat m.m. 26 Men min uppfattning är att citaträtten och andra inskränkningar inte räcker långt då det oftare är fråga om gränsdragning till beroende bearbetning och inspirerat nyskapande som blir aktuellt. 25 Med tillåtet privat nyttjande avses här kopiering för privat bruk och tillgängliggöranden som inte sker till allmänheten. 26 Se Ju2008/6954/L

14 En särskild form av nyttjande är fanfiction som skapar ett fortsatt och ibland helt annat liv för litterära figurer. 27 Det har av forskare beskrivits som jämförlig med äldre litteraturs användning av myter. 28 Det kan vara att se som ett upphovsrättsligt nyttjande av den utnyttjade figuren, om figuren har en egen originell form som framträder också separerat från verket. Generiska sidokaraktärer (t.ex. tjocka morbrodern, arga tanten, busiga barnet etc.) har vanligen inte den originalitet som krävs för ett eget skydd. 29 De utvalda figurerna är ofta välkända och/eller högaktuella litterära figurer som karaktärer i böcker, filmer och TV-seriekaraktärer (t.ex. Harry Potter och Star Trek). Rättighetshavarna till originalhistorien försöker ibland skydda sina litterära figurers anseende, så t.ex. Gunilla B när Alfons framställdes som våldsman och knarkare. JK Rowling och hennes Harry Potter är också en författare vars litterära figurer fått utstå plagiering, satir och fanfiction. 30 Ett högaktuellat fall under hösten 2009 är en uppföljare till JD Salingers Catcher in the Ray (Räddaren i nöden) med titeln 60 Years Later: Coming Through the Rye". Boken är skriven under pseudonymen John David California av den svenska författaren Fredrik Colting. 31 I en amerikansk förstainstansdomstol stoppades försäljning av boken då domaren ansåg att det var ett intrång i Salingers skydd av hans huvudkaraktär Holden Caulfield. Försäljningen av uppföljaren har inte stoppats utanför USA. De fortsatta förhandlingarna kommer troligen i huvudsak handla om huruvida användningen av en litterär figur, om än i ändrad, åldrad skepnad kan vara att se som ett upphovsrättsligt nyttjande, i vart fall i USA. 27 Se t.ex. senast besökt En underkategori av fanfiction är s k slash som beskriver homosexuella relationer mellan litterära karaktärer. 28 Se och FAQ på senast besökt Bakom Chilling Effects Clearinghouse står Electronic Frontier Foundation (EFF) och Harvard, Stanford, Berkeley, University of San Francisco, University of Maine, George Washington School of Law, och Santa Clara University School of Law clinics. Det är ett gemensamt projekt av ett seriösa aktörer som informerar om bl. a. juridiska spörsmål relaterade till nätverksmiljön. Diskussionen, informationen och de svar de ger i t.ex. sina FAQ skall dock läsas med den reservationen att de baserar sig på den amerikanska regleringen. 29 I amerikansk praxis har karaktären varit upphovsrättsligt skyddad separerad från verket bara om den är distinkt utformad ("distinctly delineated") Vissa amerikanska domstolar har t.o.m. krävt så detaljerad utformning att karaktären utgör den historia som berättas ("constitutes the story being told ). Se senast besökt Se Harry Potter and the IP Bonanza, WIPO Magazine, oktober 2007, s , df Senast besökt och Catcher-in-the-Rye-sequel.html, senast besökt

15 Från tidningar, uppslagsverk till webbplatser Den eller de som skapat strukturen, dvs. urvalet och/eller arrangemanget av innehållet i en sammanställning av material, kan ha upphovsrättsligt skydd. 32 Två kategorier av upphovsmän/rättighetshavare är därmed aktuella i sammanställningsverk 33, upphovsmännen till innehållet samt till sammanställningen som sådan. Upphovsmannen till sammanställningens urval och/eller arrangemang av innehållet (struktur) är skyddad som andra upphovsmän, men beroende av tillstånd från innehållets rättighetshavare för exploatering av sammanställningen. Det påminner därmed om det beroende skydd en bearbetare har för sin bearbetning. Skillnaden är dock att det upphovsrättsliga skyddet för sammanställaren avser det sätt på vilket han originellt valt ut och/eller arrangerat det (vanligtvis) obearbetade innehållet. Från att ha varit en ganska väldefinierad och begränsad grupp alster framtagna av främst tidnings- och bokbranschen, förekommer sammanställningar i dag i de mest skilda sammanhang. Allt vanligare är webbplaster för alla kategorier av organisationer; privata, offentliga, ideella, kommersiella, stora globala, små lokala etc. Oavsett organisationens huvudsysselsättning görs numera allt större satsningar på den egna webbplatsen. Det är en viktig marknadsförings- och kommunikationskanal. Den här kategorin av andrahandsverk, sammanställningar i form av t.ex. tidningar, uppslagsverk, samlingsverk, är också ofta skapade inom ramen för en anställning eller på uppdrag, varvid rättighetshavaren är ett företag. Utöver ett upphovsrättsligt skydd för sammanställningens urval/arrangemang av innehållet, kan ett närstående skydd i form av producenträtt (katalog- och/eller databas) bli aktuell för den som gjort väsentliga investeringar i produktionen av sammanställningen. (Se nedan under avsnittet Närstående rättigheter.) I en sammanställning av material förekommer vanligen en hel del text. Författaren spelar dock en annan roll i den här typen av verk/produktioner än vad de gör i en självständig produktion. Det är vanligen inte fokus på en författare och hans litterära verk, utan istället fråga om en del av en större produktion med flera kategorier av upphovsmän och närstående rättighetshavare inblandade. Fråga är om den enskilda 32 I upphovsrättsregleringarna anges ett skydd för samlingsverk, men även samanställningar av oskyddat material har ett upphovsrättligt Här används struktur som samlande begrepp för urval och/eller arrangemang av innehåll. Originalitetskravet för sammanställningar finns särskilt angivet i de internationella upphovsrättliga överenskommelserna (art. 2.5 Bernkonventionen, art 10.2 TRIPs-avtalet och art 5 WIPO Copyright Treaty (WCT)) samt i art 3 i Databasdirektivet 96/9/EG. detta uttryckliga originalitetskrav saknas dock i den nordiska upphovsrättsliga regleringen.. 33 Jag väljer här att introducera sammanställningsverk som ett begrepp för sådana sammanställningar som uppfyller det särskilda originalitetskrav som gäller för sammanställningar. 15

16 upphovsmannens intresse kommer att vägas lika starkt i den här typen av produktion som i det enskilda, unika verket. Särskilt inom läromedels- och faktaboksbranschen kan man förutse en utveckling mot sammanställningar av en mängd olika material i en t.ex. multimediaproduktioner på visst tema. Det är inte längre fråga om några större skillnader mellan nyttjandet av olika verkskategorier. Den enskilda upphovsmannens försvagade position kan möjligen kompenseras av ett mer långtgående samarbete mellan de inblandade upphovsmännen (skribenter, författare, fotografer, illustratörer, konstnärer, kompositörer etc.). En särskild utmaning är de skilda intressen som kan finnas mellan dels olika typer av innehållskreatörer och -leverantörer (främst upphovsmän och producenter), dels rättighetshavarna till sammanställningen som sådan och rättighetshavarna till innehållet. I en sådan lager på lager produktion kan hanteringen av innehållets rättigheter påminna om öppnandet av rysk docka. Varje innehållsdel kan ha rättigheter som måste klareras. Svårigheten och de stora kostnaderna ligger dock inte främst i juridiska krångligheter utan mer i att ens hitta rätt rättighetshavare och erhålla tillstånd till önskat nyttjande från alla iblandade upphovsmän (eller deras arvingar) och andra rättighetshavare. Ända sedan möjligheterna till massutnyttjande av material med teknikens hjälp blev möjligt, har det diskuterats hur sammanställaren/producenten på ett mer kostnadseffektivt sätt skall kunna förvärva nödvändiga rättigheter. Särskilda problem röner anonyma verk, se ovan. Klareringsproblem i samband med massutnyttjande är dock egentligen inte nya. I film-, TV- och radioutnyttjanden samt i tidningsbranschen och vid produktion av uppslagsverk har användning av en stor mängd skyddat material varit aktuellt sedan länge. En stor skillnad idag är dock den konvergens i alla former som skett mellan olika branscher och kommunikationsformer. Det är inte längre fråga om musikutnyttjande i radio, film i TV, text och bild i tidningar och uppslagsverk. Nu handlar det om användning av alla typer av material, samtidigt och överallt. Tidningen har en webbplats med rörliga bilder, filmklipp, musik och andra ljud; TV-bolaget fördjupande textmaterial; radiobolaget kompletterande bild- och filmklipp; uppslagsverket har alla medieformer och såväl historiskt som användargenererat material osv. osv. De flesta alla aktörer vill dessutom gärna återutnyttja äldre material i sina eller andras arkiv. Just nu föreligger t.ex. ett lagförslag om att radio och TVbolagen skall få möjligheten att tillgängliggöra material de har i sina programarkiv 16

17 med stöd av en avtalslicens. Konvergens mellan branscher, nyttjanden och kommunikationsformer har gjort att de flesta branschavtal och branschsedvänjor i vart fall i viss omfattning satts ur spel, och det är osäkert vad som gäller i deras ställe. Hur mycket skall man betala för digitalisering av ett verk, för on-line tillgängliggöranden, för högkvalitativa resp. lågkvalitativa kopior m.m. Skall det vara högre eller lägre belopp än för de traditionella formerna av tillgängliggöranden i t.ex. pappersböcker och -tidningar? Är det fler eller färre personer som de facto läser texten? Etc. etc. UPPHOVSRÄTT Upphovsrätten ger upphovsmannen en rätt att bestämma över verkets exploatering samt en rätt att bli angiven och respekterad som dess upphovsman. Det beskrivs som ekonomisk och ideell rätt till verket. Den ekonomiska rätten Den ekonomiska rätten innefattar en exklusiv rätt för upphovsmannen att bestämma över alla former av kopiering (exemplarframställning), tillgängliggöranden för allmänheten samt ändringar av verket. 34 Den ekonomiska rätten upphovsmannen helt eller delvis kan överlåtas till annan, t.ex. till en arbets- eller uppdragsgivare, ett förlag, en förvaltningsorganisation. Begränsning i användningen kan också vara avtalade i on-line kontraktet eller införda via tekniska skydd. Användarmöjligheterna angivna genom inskränkningar/undantag gäller enbart, med några få undantag, om inte annat avtalats. Det är t.ex. inte ovanligt att tekniska skydd hindrar också privat-, citat- och undervisningskopiering, även om det är tillåtet i lagens inskränkningar. 34 Upphovsrätt innefattar, med de inskränkningar som föreskrivs i det följande, uteslutande rätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar av det och genom att göra det tillgängligt för allmänheten, i ursprungligt eller ändrat skick, i översättning eller bearbetning, i annan litteratur- eller konstart eller i annan teknik. Se 2 Upphovsrättslagen Liknande bestämmelser återfinns också i 2 i de öviga nordiska ländernas upphovsrättslagar. Vissa skillnader kan dock finnas t.ex. i vilka exakta begrepp och definitioner som används för olika former av tillgängliggörande. I dansk och norsk rätt innefattas överföring i framföranderätten. 17

18 Från köp av en produkt till köp av en tjänst I nordisk rätt inte några krav på att verket skall ha fixerats för att det skall få skydd. Även enbart memorerade dikter och improviserade tal kan vara skyddade litterära verk. 35 Förekomsten av ett verk, dess utformning och när det skapades kan dock vara svårt att bevisa utan något exemplar i fixerad form. Ur ett upphovsrättsligt perspektiv föreligger inte heller någon skillnad i skyddet hänförligt till olika medieformer. Det är verket som skyddas, inte dess fysiska återgivningsform. En tryckt bok, elektronisk bok och ljudbok är alla kopior av verket. Avtalsparterna och ersättningen kan dock variera högst väsentligt beroende på medieform och om det är ett primäravtal (t.ex. ett första förlagsavtal) eller avtal om vidareanvändning av en redan offentliggjord bok i ny medieform, t.ex. en ljudbok eller en elektronisk bok. Det föreligger också en ofta dold skillnad för användaren om boken m.m. görs tillgänglig on-line eller off-line. Möjligheterna för konsumenten (slutanvändaren) att vidareutnyttja (sälja, ge bort, visa) sitt exemplar av boken/texten beroende på i vilken form den köpts. Har den laddats ner från nätet t.ex. i form av en pdf-fil är det fråga om köp av en tjänst. Har den däremot köpts i sin traditionella pappersform eller i annan off-line version (t.ex. CD-version eller ljudbok) är det fråga om köp av produkt. I det senare fallet kan konsumenten sprida sitt exemplar, sin inköpta produkt, vidare till annan. I det första fallet däremot kan konsumenten inte vidareöverlåta sitt nedladdade ex., sin köpta tjänst, till annan. Det gör att köp av böcker m.m. som laddas ned on-line ur konsumentens perspektiv är sämre än köp av samma bok i fysisk, off-line format. Denna brist kan botas genom att motsvarande rättigheter förs in via användaravtalet i samband med nedladdningen, men om det saknas blir det i vart fall teoretiskt ett problem. För konsumenten kommer det att vara en omöjlighet att förstå skillnaden i möjligheterna till vidareanvändning beroende på om man laddat ner sitt exemplar jämfört med om man köpt det i som (fysisk) produkt. Fildelning av text Fildelning kan kort beskrivas som nedladdning (kopiering) och tillgängliggörande av text som tillhandahålls av annan med hjälp av viss programvara. Tekniken, 35 Se t.ex. SOU 1956:25, s

19 programvaran, är inte otillåten i sig, men när tillgängliggörandet av en fil med skyddat material sker utan tillstånd från upphovsmannen eller annan rättighetshavare är det intrång i upphovsrätten eftersom det inte är ett nyttjande som sker privat. Illegal fildelning av texter har inte skett i samma omfattning som med musik och film, delvis därför att texter inte nyttjas på samma upprepade sätt. Den illegal fildelningen tillhandahåller ett gratisutbud som drar ner på den legala försäljningen. 36 En större och billigare tillgång på material kan möjligen stimulera framväxten av en öka intresset för okända verk och att lyssna på och/eller möta upphovsmannen live. Det här är särskilt aktuellt inom musik- och filmbranschen, men kan få ökad aktualitet också för skribenter, särskilt om de är aktiva i sin kontakt med användarna/konsumenterna, t.ex. genom egna webbplatser och bloggar. Men uteblivna försäljningsintäkter kan på sikt leda till en nedgång i produktionen av nya verk och andra alster m.m. [Efter bokens tryckning i början av 2009 har målet mot fildeningswebbplatsen The Pirate Bay avgjorts i första instans. De ansvariga för fildelningstjänsten ansågs också ansvariga som medverkande till den illegala fildelning som skedde via de programvaror och tjänster som tillhandahölls på webbplatsen. De dömdes till ett års fängelse och 30 miljoner(!) kr i skadestånd. Målet är överklagat.] Länkar och underförstådd licens Den som gör det möjligt för annan att via länkar få tillgång till material som lagts ut på Internet gör sig vanligtvis inte skyldig till något som strider mot upphovsrätten. Länken i sig är inte vare sig en kopiering eller ett tillgängliggörande till allmänheten av det tillänkade materialet. En viss tveksamhet rådet dock vad gäller den typ av länk som presenterar bilder på länkläggarens webbsida utan att det framgår för besökaren att bilden rent teknisk finns på annan webbplats. I sådana fall skulle det kunna anses vara ett otillåtet tillgängliggörande av bilden. Det har förekommit domstolsresonemang (främst i USA)som bygger på att den som vare sig teknisk eller på annat sätt försökt förhindra vidareutnyttjande via länkar eller på annat sätt, får anses ha gett en underförstådd licens till nyttjande (implied licens). Inom EU har också förts en särskild diskussion om huruvida användningen av 36 Inom musik (och i viss mån film) talar man också om en samplingseffekt. En större tillgång till musik i allmänhet genom den billiga fildelningskanalen ökar på sikt intresset och legala inköp av musik och film. Här tycker jag dock att det är mer intressant att föra diskussionen i linje med Chris Andersons resonemang om att man i framtiden, med hjälp av bl.a. den digitala teknikens kommunikations- och sökmöjligheter, kommer att sälja lite av mycket, istället för idag mycket av lite. Se Chris Anderson, The Long Tail Why the Future of Business Is Selling Less of More, Hyperion, New York 2006 (Anderson 2006) 19

20 sökmotorer och länkar utgör intrång i den s.k. databasrätten (se närmare under avsnittet Närstående rätt). 37 Motsvarande databasskydd saknas utanför EU. EGdomstolen har dock förklarat att databasskyddet inte avser förfoganden i form av sökning i databasen. 38 Om producenten valt att göra innehållet i databasen, eller delar av detta, tillgängligt för allmänheten, så kan han inte med stöd av databasskyddet motsätta sig sökningar i databasen. Ett resonemang som anger någon form av underförstådd licens. Det finns dock gränser för hur omfattande sökningarna kan vara. Om det sker i sådan omfattning att hela eller väsentliga delar av innehållet nyttjas (om än i små delar i taget) så är det ända att se som ett intrång i databasskyddet. 39 Den ideella rätten Den ideella rätten innefattar en rätt att bli angiven som verkets upphovsman samt en rätt att förhindra ändringar eller tillgängliggöranden av verket som är kränkande. Rätten kan inte överföras på annan annat än genom arv och kan endast efterges för en till art och omfattning begränsad användning av verket. Det har tolkats som att den som t.ex. önskar använda ett verk utan att ange upphovsmannen på sedvanligt sätt, att ändra eller använda verket på ett sätt eller i sådant sammanhang som kan vara kränkande för upphovsmannen, måste få ett särskilt eftergivande av rätten från upphovsmannen eller dennes arvingar (ingen annan!) för just den användningen. Det finns ingen möjlighet till ett generellt avstående av rätten för all användning och all framtid. Vid bedömningen av om en ändring av verket kan anses kränkande för upphovsmannen skall saken ses från dennes synpunkt, men i övrigt skall en objektiv måttstock anläggas. Bedömningen skall ske med utgångspunkt från förhållandena inom den konstart det är fråga om och med beaktande av omständigheterna i det särskilda fallet. Största hänsyn tas till verkets art och dess betydelse i konstnärligt avseende. Kraven är inte lika stränga vid återgivning av litterära eller musikaliska verk av lägre valör, men även här bör upphovsmannen vara skyddad mot allvarligare ingrepp. Syftet med åtgärden är av betydelse samt om återgivningen gör anspråk på att presentera verket i ursprunglig form eller om det klart framgår att verket inte 37 Se databasdirektivet 96/9/EG infört i de nordiska ländernas katalogskyddsbestämmelse (närstående rätt). 38 Se EG-domstolens mål, C 203/02, p Se art 7.5 i databasdirektivet 96/9/EG. 20

21 återges i ursprungligt skick. 40 I svensk praxis har reklam i ett filmverk ansetts vara intrång i den ideella rätten (Sjöman/Eriksson v. TV4, NJA 2008 s. ). Placeringen av en litterär barnboksfigur i våldsamt och drogrelaterat sammanhang ansågs däremot inte göra intrång i författarens respekträtt (Alfonsmålet, NJA 2005 s.905). Möjligheterna att i digital miljö lätt kopiera, ändra, sammanställa och tillgängliggöra stora mängder av olika typer av material gör att upphovsmannens rätt att få sitt namn utsatt och/eller rätten att slippa kränkande ändringar eller sammanhang har fått en allt större betydelse. NÄRSTÅENDE RÄTTIGHETER En särskild form av ensamrätter som också finns reglerade i upphovsrättslagen är de s.k. närstående rättigheterna. Det är skydd som innehas av skiv- och filmproducenter samt radio- och TV-bolag. Aktörer som ursprungligen varit av betydelse för upphovsmannens möjligheter att nå massmarknaden. I den här gruppen finns också skydd för utövande konstnärers framförande verk eller folklore, för fotografers alla fotobilder samt för, i sammanhanget något avvikande, katalog- och databasproducenter. Den närstående rätten innefattar en exklusiv förfoganderätt för inspelningen, utsändningen, katalogen/databasen, verkframförandet och fotobilden. Det finns dock inget skydd mot att annan gör en liknande inspelning, utsändning, framförande osv. De liknande produktionerna har dessutom ett eget närstående skydd. Det krävs inte såsom för upphovsrätt - något självständigt skapande, originalitet eller annan insats från den närstående rättshavaren för att skydd skall komma ifråga. Det ställs inte heller några särskilda krav på att innehållet i inspelningen, utsändningen, katalogen eller fotobilden. För katalog- och databasskyddet krävs att det antingen är en produktion med ett stort antal uppgifter (katalog) eller att det skett en väsentlig investering i anskaffning, verifiering eller presentation av databasens (sammanställningens) innehåll. Förlagen saknar en egen närstående producenträtt. Det innebär att de är beroende av att förvärva och förvalta rättigheter till det (skyddade) material de vill ge ut, sprida eller använda på annat sätt. Vid ett teknikskifte uppstår naturligen en diskussion om vem, 40 Se NJA II 1961 s. 73. Dessa uttalanden äger enligt HD alltjämt giltighet (NJA Sjöman/Erikssson v. TV4). 21

Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Hur lång är skyddstiden? Vad skyddas av upphovsrätten? Vad innebär symbolen?

Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Hur lång är skyddstiden? Vad skyddas av upphovsrätten? Vad innebär symbolen? S V E R I G E S F Ö R FAT TA R F Ö R B U N D I N F O R M E R A R O M U P P H OV S R ÄT T E N i Vad är upphovsrätt och hur uppstår den? Upphovsrättslagen ger upphovsmän ensamrätt att förfoga över sitt verk

Läs mer

Henry Olsson. Copyright. Svensk och internationell upphovsrätt. Åttonde upplagan. Norstedts Juridik

Henry Olsson. Copyright. Svensk och internationell upphovsrätt. Åttonde upplagan. Norstedts Juridik Henry Olsson Copyright Svensk och internationell upphovsrätt Åttonde upplagan Norstedts Juridik Innehållsförteckning Förord 11 Förkortningar 17 1. Inledning 19 Immaterialrätt 19 Upphovsrättens huvudinnehåll

Läs mer

Rätten till ett foto. Hur upphovsrätten fungerar och vikten av kringinformation

Rätten till ett foto. Hur upphovsrätten fungerar och vikten av kringinformation Rätten till ett foto Hur upphovsrätten fungerar och vikten av kringinformation UPPHOVSRÄTT EN FRÅGA OM SKYLDIGHETER Samla för att använda Våga använda! Kringinformation! VAD SÄGER LAGEN? Lag (1960:729)

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 december 2005 T 4739-04 KLAGANDE GB Ombud: Jur. kand. SPK MOTPART Sveriges Radio Aktiebolag, 556419-3232 105 10 Stockholm Ombud: Advokat

Läs mer

UPPHOVSRÄTT. Skyddar skapande arbete. Kopiosto

UPPHOVSRÄTT. Skyddar skapande arbete. Kopiosto UPPHOVSRÄTT Skyddar skapande arbete Vad är upphovsrätt? Ett skydd för skapande arbete En lagstadgad rätt som tillfaller en person som skapat ett verk Upphovspersonen får bestämma hur hens verk används

Läs mer

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter)

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Avtal Datum Dnr Sid 1 (5) AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Parter 1. Umeå universitet, institutionen för (namn),

Läs mer

Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier

Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier Datum 2014-09-19 1(5) Riktlinjer för samordningsförbundets medverkan i sociala medier Sociala medier är enligt Wikipedia ett Samlingsnamn för platser och tjänster på nätet som för samman människor och

Läs mer

BEHÖVS KLARARE LAGREGLER FÖR UPPHOVSRÄTT OCH OFFENTLIGHET I FORSKNINGSPUBLICERING?

BEHÖVS KLARARE LAGREGLER FÖR UPPHOVSRÄTT OCH OFFENTLIGHET I FORSKNINGSPUBLICERING? BEHÖVS KLARARE LAGREGLER FÖR UPPHOVSRÄTT OCH OFFENTLIGHET I FORSKNINGSPUBLICERING? Akademi Sydost, Växjö 27 september 2007 Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Inga

Läs mer

Originalitets- Kravet. Per Jonas Nordell

Originalitets- Kravet. Per Jonas Nordell Originalitets- Kravet Per Jonas Nordell 1 URL Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket oavsett om det är 1. skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift

Läs mer

UPPHOVSRÄTT. Skyddar skapande arbete

UPPHOVSRÄTT. Skyddar skapande arbete UPPHOVSRÄTT Skyddar skapande arbete Vad är upphovsrätt? Ett skydd för skapande arbete En lagstadgad rätt som tillfaller en person som skapat ett verk Upphovsmannen får bestämma hur hens verk används Gör

Läs mer

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april:

Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: Utdrag ur anförande från KLYS vid Filmallians Sveriges seminarium om illegal fildelning den 28 april: KLYS är en samarbetsorganisation för olika konstnärsgrupper som författare, bildkonstnärer, tonsättare,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 21 februari 2017 T 1963-15 KLAGANDE JL Ombud: Jur.kand. ST och jur.kand. PÖ MOTPART MA Ombud: Advokat TR SAKEN Upphovsrättsintrång ÖVERKLAGAT

Läs mer

Jonatan Lundgren. Upphovsrätt och Internet

Jonatan Lundgren. Upphovsrätt och Internet Jonatan Lundgren Upphovsrätt och Internet Del 1 GRUNDLÄGGANDE UPPHOVSRÄTT OCH INTERNET 2. Internet... 8 3. Upphovsrätt och skydd... 9 4. Vad skyddar upphovsrätten?... 12 5. Upphovsmannens rättigheter...

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV. Ändringsförslag. Isabella Adinolfi för EFDD-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV. Ändringsförslag. Isabella Adinolfi för EFDD-gruppen 6.9.2018 A8-0245/170 170 Skäl 3 (3) Den snabba tekniska utvecklingen fortsätter att förändra det sätt på vilket verk och andra skyddade alster skapas, produceras, distribueras och används. Nya affärsmodeller

Läs mer

Upphovsrätten i informationssamhället ändringar i upphovsrättslagen

Upphovsrätten i informationssamhället ändringar i upphovsrättslagen Cirkulärnr: 2005:60 Diarienr: 2005/1478 Handläggare: Agneta Lefwerth Sektion/Enhet: Juridiska enheten Datum: 2005-06-22 Mottagare: Gemensam kommunadministration Kultur Bibliotek Grundskola Gymnasieskola

Läs mer

Avtalet berör inte den rätt att kopiera och tillgängliggöra som följer av annan bestämmelse i upphovsrättslagen än 12, 42 c och 42 h.

Avtalet berör inte den rätt att kopiera och tillgängliggöra som följer av annan bestämmelse i upphovsrättslagen än 12, 42 c och 42 h. ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR KOPIERING OCH TILLGÄNGLIGGÖRANDE I SKOLORNA FR.O.M. 2018 1. Utgångspunkter för avtalet Lärare och elever har pedagogiska och praktiska behov av att kunna kopiera och tillgängliggöra

Läs mer

ALIS prislista. Prislista för vidareanvändning av korta texter och korta utdrag ur längre texter

ALIS prislista. Prislista för vidareanvändning av korta texter och korta utdrag ur längre texter ALIS prislista Prislista för vidareanvändning av korta texter och korta utdrag ur längre texter PRISLISTAN ÄR ENDAST TILLÄMPLIG DÅ RÄTTIGHETER LICENSIERAS VIA ALIS A L I S, D R O T T N I N G G A T A N

Läs mer

Om parodiundantaget i svensk rätt

Om parodiundantaget i svensk rätt Om parodiundantaget i svensk rätt IMK: Upphovsrättsliga inskränkningar och originalitetskravet Seminarium om upphovsrätt den 8 oktober 2014 Erik Ficks Upphovsrättsligainskränkningari EU ochi Sverige Infosoc-direktivet(2001/29/EG)

Läs mer

1. Inledning och bakgrund

1. Inledning och bakgrund PM Till: Från: Datum: Angående: Sveriges kommuner och landsting, Anna Östbom och Mats Bäckarslöf Johan Kahn och Frida Lager 21 mars 2014 Plattformen Internetbaserade tjänster för stöd och behandling -

Läs mer

Upphovsrätt och fotografier

Upphovsrätt och fotografier Växjö, Utvandrarnas Hus 1 februari 2010 Upphovsrätt och fotografier Catharina Ekdahl, förbundsjurist Liten meny Upphovsrätt och fotografier Om att teckna avtal med fotografer Om människor på bild Befintliga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk Publicerad den 21 juni 2018 Utfärdad den 14 juni 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 april 2016 Ö 849-15 ANMÄLARE Stockholms tingsrätt Box 8307 104 20 Stockholm PARTER Kärande vid tingsrätten Bildupphovsrätt i Sverige

Läs mer

Så här använder du bilder, texter och musik i kommunens verksamheter. Upphovsrätt. Enköpings kommun

Så här använder du bilder, texter och musik i kommunens verksamheter. Upphovsrätt. Enköpings kommun Så här använder du bilder, texter och musik i kommunens verksamheter Upphovsrätt Enköpings kommun Upphovsrätt det här gäller för dina och andras verk när du använder dem i kommunens verksamheter När du

Läs mer

EU-domstolens avgörande om internetlänkning hur förhåller sig internetlänkning till upphovsrätten?

EU-domstolens avgörande om internetlänkning hur förhåller sig internetlänkning till upphovsrätten? Kan en länk innebära ett upphovsrättsintrång? Den frågan besvarade EUdomstolen genom ett förhandsavgörande (mål nr. C-466/12) den 12 februari 2014. I avgörandet besvarar EU-domstolen, på begäran av Svea

Läs mer

Juridiska frågor kring fri programvara och öppen källkod

Juridiska frågor kring fri programvara och öppen källkod Juridiska frågor kring fri programvara och öppen källkod Daniel Westman Institutet för rättsinformatik Stockholms universitet http://www.juridicum.su.se/iri/dawe Fri programvara Bakgrund, ideologi och

Läs mer

RÅDETS DIREKTIV 93/98/EEG. om harmonisering av skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter

RÅDETS DIREKTIV 93/98/EEG. om harmonisering av skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter 13/Vol 25 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 75 393L0098 241193 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA TIDNING Nr L 290/9 RÅDETS DIREKTIV 93/98/EEG av den 29 oktober 1993 om harmonisering av skyddstiden

Läs mer

En informationsbroschyr från. SMFF, Svenska Musikförläggareföreningen

En informationsbroschyr från. SMFF, Svenska Musikförläggareföreningen N A En informationsbroschyr från SMFF, Svenska Musikförläggareföreningen 1 & NOTER AVTAL innehåll UPPHOVSRÄTT 7 NOTER OCH SÅNGTEXTER 8 ARRANGEMANG 11 KOPIERING AV MUSIKALISKA VERK OCH TEXTER I SKOLAN 12

Läs mer

10 Närstående rättigheter

10 Närstående rättigheter 10 Närstående rättigheter 10.1 Ensamrättigheter för utövande konstnärer, framställare av upptagningar av ljud eller rörliga bilder samt radio- och televisionsföretag 10.1.1 Nuvarande ordning Grundläggande

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM13. Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM13. Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning och direktiv om genomförande av Marrakechfördraget i EU-rätten Justitiedepartementet 2016-10-18 Dokumentbeteckning KOM(2016) 595 Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna.

VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna. Ett material från Mediekompass Tidigare Tidningen i Skolan 3 Kolla källan VEM ÄGER VAD Nummer tre i en serie på tre om journalistik som en arbetsmetod i skolan. Från Tidningsutgivarna. Klicka! Klicka!

Läs mer

Henry Olsson. Copyright. Svensk och internationell upphovsratt. Sjatte upplagan. Norstedts Juridik AB

Henry Olsson. Copyright. Svensk och internationell upphovsratt. Sjatte upplagan. Norstedts Juridik AB Henry Olsson Copyright Svensk och internationell upphovsratt Sjatte upplagan Norstedts Juridik AB Innehallsforteckning Forord 13 Kap. 1 Inledning 19 Immaterialratt 19 Upphovsrattens huvudprinciper 19 Historisk

Läs mer

2. Vad skyddar upphovsrätten? 4. Vem får upphovsrätten?

2. Vad skyddar upphovsrätten? 4. Vem får upphovsrätten? Upphovsrättens ABC 1. Vad är upphovsrätt? 2. Vad skyddar 3. Hur uppstår 4. Vem får Upphovsrätt är ett skydd för skapande arbete. Filmer, musik, böcker eller serietidningar har alla upphovsmän. Upphovsrätten

Läs mer

UPPHOVSRÄTT EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN MUSIKFÖRLÄGGARNA OM NOTER

UPPHOVSRÄTT EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN MUSIKFÖRLÄGGARNA OM NOTER UPPHOVSRÄTT EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN MUSIKFÖRLÄGGARNA OM NOTER UPPHOVSRÄTT innehåll NOTER UPPHOVSRÄTT 7 NOTER OCH SÅNGTEXTER 8 ARRANGEMANG 11 KOPIERING AV MUSIKALISKA VERK OCH 12 TEXTER I SKOLAN TEXT:

Läs mer

Upphovsrätt i förändring

Upphovsrätt i förändring Upphovsrätt i förändring Mötesplats inför framtiden Borås 2005-10-12 Susanna Broms Kungl. biblioteket 1 Upphovsrättens reglering Bern-konventionen direktiv från EU-rådet nationell lagstiftning avtal 2

Läs mer

EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SMFF OM

EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SMFF OM EN INFORMATIONSBROSCHYR FRÅN SMFF OM 1 TEXT: SMFF LAYOUT: Johanna Lundborg FOTOGRAF: Peter Hallbom FOTOGRAF FÖR S.9: Michael Anderberg BILDER FRÅN: SMFFs demoklubb Almost Famous samt Lidingö Gospel TRYCK:

Läs mer

Promemorians huvudsakliga innehåll

Promemorians huvudsakliga innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll I radio- och TV-företagens arkiv finns mycket material bevarat som kan vara intressant att återanvända, exempelvis genom att sända ut det på nytt eller genom att tillhandahålla

Läs mer

Avbildning av konstverk och byggnader på internet

Avbildning av konstverk och byggnader på internet 602 Daniel Westman Avbildning av konstverk och byggnader på internet Av jur. kand. Daniel Westman 1. Inledning Inskränkningarna i 2 kap. lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga

Läs mer

Upphovsrätt. Upphovsrättens grunder. Universitetsjurist Martin Putsén. Juristfunktionen, Linköpings universitet

Upphovsrätt. Upphovsrättens grunder. Universitetsjurist Martin Putsén. Juristfunktionen, Linköpings universitet Upphovsrätt Upphovsrättens grunder Universitetsjurist Martin Putsén Juristfunktionen, Linköpings universitet 2012-10-19 Upphovsrättens grunder Bakgrund Upphovsrättsliga grunder Exempel Litteratur Webbaserat

Läs mer

Lag. om ändring av upphovsrättslagen

Lag. om ändring av upphovsrättslagen Lag om ändring av upphovsrättslagen I enlighet med riksdagens beslut ändras i upphovsrättslagen (404/1961) 17, 45 7 mom., 46 3 mom., 48 4 mom., 49 3 mom., 49 a 3 mom., 50 c 1 och 3 mom. samt 54 1 mom.

Läs mer

Jan Rosén. Professor i civilrätt Juridiska fakulteten Stockholms Universitet

Jan Rosén. Professor i civilrätt Juridiska fakulteten Stockholms Universitet Jan Rosén Professor i civilrätt Juridiska fakulteten Stockholms Universitet SFU:s studiedag 2009.12.14 Spårv rvägshallarna, Stockholm Upphovsrätten idag Aktuell domspraxis och nya affärsmodeller Verkshöjden

Läs mer

Upphovsrätten sätter maten på upphovsmannens bord

Upphovsrätten sätter maten på upphovsmannens bord Upphovsrätten sätter maten på upphovsmannens bord Var och en har rätt till skydd för de ideella och materiella intressen som härrör från vetenskapliga, litterära och konstnärliga verk till vilka han eller

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för kommunikationsnät, innehåll och teknik

EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för kommunikationsnät, innehåll och teknik EUROPEISKA KOMMISSIONEN Generaldirektoratet för kommunikationsnät, innehåll och teknik Bryssel den 28 mars 2018 Rev1 TILLKÄNNAGIVANDE TILL BERÖRDA AKTÖRER FÖRENADE KUNGARIKETS UTTRÄDE OCH EU-REGLERNA OM

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV. Ändringsförslag. Axel Voss för PPE-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV. Ändringsförslag. Axel Voss för PPE-gruppen 6.9.2018 A8-0245/137 137 Skäl 31 (31) En fri och pluralistisk press är avgörande för att säkerställa kvalitetsjournalistik och medborgarnas tillgång till information. Den ger ett mycket grundläggande bidrag

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 april 2004 T 218-02 KLAGANDE PERGO (Europe) AB, 556077-6006, Box 1010, 231 25 TRELLEBORG Ombud: advokaten M. K. MOTPART Välinge Innovation

Läs mer

Rubrik: Internationell upphovsrättsförordning (1994:193)

Rubrik: Internationell upphovsrättsförordning (1994:193) SFS nr: 1994:193 Departement/ myndighet: Justitiedepartementet L3 Rubrik: Internationell upphovsrättsförordning (1994:193) Utfärdad: 1994-04-14 Ändring införd: t.o.m. SFS 2009:1420 1 I denna förordning

Läs mer

SUI GENERIS-SKYDD FÖR DATABASER

SUI GENERIS-SKYDD FÖR DATABASER Johan Axhamn SUI GENERIS-SKYDD FÖR DATABASER MercurIUS Adress till förlaget: MercurIUS Förlags AB Handelshögskolan i Stockholm Centre for Law Box 6501 113 83 STOCKHOLM Beställningar: EFI Publications MercurIUS

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 december 2005 T 2106-01 KLAGANDE Fixtures Marketing Limited, 21933/90 c/o advokatfirman Glimstedt Box 1283 791 12 FALUN Ombud: advokaten

Läs mer

Avtalets innehåll 1 Avtalet innehåller följande avsnitt, nämligen

Avtalets innehåll 1 Avtalet innehåller följande avsnitt, nämligen ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR KOPIERING INOM FOLK- HÖGSKOLOR ANSLUTNA TILL RIO FR.O.M. 2012/2013 Inledning Lärare har såväl pedagogiska som praktiska behov av att kunna kopiera upphovsrättsligt skyddat material

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM51

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM51 Regeringskansliet Faktapromemoria Undertecknande av Marrakechfördraget om inskränkningar i upphovsrätten till förmån för personer med synnedsättning Justitiedepartementet 2014-02-07 Dokumentbeteckning

Läs mer

Kopiosto rf

Kopiosto rf Läraren och upphovsrätt Kopiosto rf 11.4.2019 Lärarens tre roller Lärarens tre roller i förhållande till upphovsrätten 1. Som upphovsman framställer egna undervisningsmaterial Läraren och elever får upphovsrätten

Läs mer

Upphovsrätt samt lagar och etik

Upphovsrätt samt lagar och etik Upphovsrätt samt lagar och etik Får jag fotografera människor på exempelvis Drottning gatan? Ja, du får fotografera vem du vill, var du vill. Det spelar ingen roll om du fotograferar flera personer i en

Läs mer

Musik och bibliotek - upphovsrätt

Musik och bibliotek - upphovsrätt Musik och bibliotek - upphovsrätt Musikmuseet den 17 april 2007 Susanna Broms Om det är något man vill göra, är det troligtvis förbjudet! 2007-04-17 Susanna Broms 2 Upphovsrättens reglering Bern-konventionen

Läs mer

Standardformulär för tilläggsavtal avseende e-böcker, ljudböcker och digitala ljudböcker mellan översättare och förlag rekommenderat av SFF och SvF

Standardformulär för tilläggsavtal avseende e-böcker, ljudböcker och digitala ljudböcker mellan översättare och förlag rekommenderat av SFF och SvF Standardformulär för tilläggsavtal avseende e-böcker, ljudböcker och digitala ljudböcker mellan översättare och förlag rekommenderat av SFF och SvF Med hänvisning till det ramavtal som Sveriges Författarförbund

Läs mer

Upphovsrättligt skyddat material

Upphovsrättligt skyddat material 1 Upphovsrättligt skyddat material Beskrivande framställningar i tal och skrift Datorprogram Filmverk Fotografiska verk, alster av bildkonst Alster av byggnadskonst eller brukskonst Andra verk Förutsättning

Läs mer

Skolkopieringsavtalet 2012/2013 regler när du kopierar för din undervisning

Skolkopieringsavtalet 2012/2013 regler när du kopierar för din undervisning regler när du kopierar för din undervisning Avtalet gäller alla skolor Avtalet gäller för alla kommunala och landstingskommunala grund- och gymnasieskolor friskolorna omfattas inte utan tecknar själva

Läs mer

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2006/116/EG. av den 12 december om skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2006/116/EG. av den 12 december om skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter L 372/12 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.12.2006 EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2006/116/EG av den 12 december 2006 om skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter

Läs mer

Privatkopieringsersä/ning

Privatkopieringsersä/ning IMK-seminarium den 26 maj 2014 Privatkopieringsavgift Advokat Stefan Widmark 1919 års lag om rätt till litterära och musikaliska verk (LL) 1919 års lag om rätt till verk av bildande konst (KL) 1919 års

Läs mer

Många rättsområden! IT-rätt. Internationell dimension. Problem med IT-rätt. Intro 15/6 2005

Många rättsområden! IT-rätt. Internationell dimension. Problem med IT-rätt. Intro 15/6 2005 Många rättsområden! IT-rätt Intro 15/6 2005 Internationell dimension Avtalsrätt Köprätt Marknadsföring Straffrätt Yttrandefrihet, tryckfrihet. Personlig integritet Immaterialrätt Mats Nordenborg 1 Mats

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk; SFS 2013:691 Utkom från trycket den 9 juli 2013 utfärdad den 27 juni 2013. Enligt riksdagens

Läs mer

1 (15) UPPHOVSRÄTT En översikt

1 (15) UPPHOVSRÄTT En översikt 1 (15) UPPHOVSRÄTT En översikt I denna översikt görs en genomgång av svensk upphovsrätt i allmänhet; vad och vem som skyddas av upphovsrätt, vilka rättigheter som omfattas och vilka inskränkningar som

Läs mer

Renforsutredningens förslag för att underlätta lagliga alternativ samt pågående arbeten beträffande orphan works

Renforsutredningens förslag för att underlätta lagliga alternativ samt pågående arbeten beträffande orphan works Renforsutredningens förslag för att underlätta lagliga alternativ samt pågående arbeten beträffande orphan works Johan Axhamn Ämnessakkunnig, Utredningssekreterare Ds 2007:29 Renforsutredningens förslag

Läs mer

Användning av bilder, texter och noter i undervisningen HÖGSKOLEAVTALET 2014

Användning av bilder, texter och noter i undervisningen HÖGSKOLEAVTALET 2014 Användning av bilder, texter och noter i undervisningen HÖGSKOLEAVTALET 2014 Avtalet gäller alla lärosäten Avtalet omfattar högskoleutbildning enligt högskolelagen samt sådan utbildning som kan leda fram

Läs mer

Många rättsområden! IT-rätt. Internationell dimension. Problem med IT-rätt. Intro 30/9 2004

Många rättsområden! IT-rätt. Internationell dimension. Problem med IT-rätt. Intro 30/9 2004 Många rättsområden! IT-rätt Intro 30/9 2004 Internationell dimension Avtalsrätt Köprätt Marknadsföring Straffrätt Yttrandefrihet, tryckfrihet. Personlig integritet Immaterialrätt Mats Nordenborg 1 Mats

Läs mer

Förslag till direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället

Förslag till direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället IP/97/1100 Bryssel den 10 december 1997 Förslag till direktiv om upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället Europeiska kommissionen har på initiativ av kommissionsledamoten med ansvar

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV. om viss tillåten användning av anonyma verk. (Text av betydelse för EES)

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV. om viss tillåten användning av anonyma verk. (Text av betydelse för EES) EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 24.5.2011 KOM(2011) 289 slutlig 2011/0136 (COD) C7-0138/11 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om viss tillåten användning av anonyma verk (Text av betydelse

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Herrelösa verk i kulturarvsinstitutionernas samlingar

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Herrelösa verk i kulturarvsinstitutionernas samlingar 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-13 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Agneta Bäcklund. Herrelösa verk i kulturarvsinstitutionernas

Läs mer

Upphovsrätt i viss akademisk verksamhet Rätten till undervisningsmaterial framställt vid lärosätet

Upphovsrätt i viss akademisk verksamhet Rätten till undervisningsmaterial framställt vid lärosätet SUHF i Umeå 28 mars 2012 Upphovsrätt i viss akademisk verksamhet Rätten till undervisningsmaterial framställt vid lärosätet Bakgrund SUHF:s konferens den 16 oktober 2009 Riktlinjer avseende rätten till

Läs mer

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information

INFOKOLL. Formulera frågor Söka information INFOKOLL Att söka, bearbeta och presentera information på ett effektivt sätt är avgörande när du arbetar med projekt, temaarbeten och fördjupningar. Slutmålet är att du ska få ny kunskap och mer erfarenheter.

Läs mer

rätt att dramatisera utgivet litterärt verk

rätt att dramatisera utgivet litterärt verk RAMAVTAL mellan Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Författarförbund avseende nyttjande av Sveriges Författarförbunds medlemmars verk mm i television om rätt att dramatisera utgivet litterärt verk

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV A8-0245/235. Ändringsförslag

SV Förenade i mångfalden SV A8-0245/235. Ändringsförslag 5.9.2018 A8-0245/235 s 235 Skäl 38 led 3 För att säkerställa att licensavtal fungerar bör leverantörer av informationssamhällets tjänster som lagrar och tillgängliggör för allmänheten stora mängder upphovsrättsligt

Läs mer

RP 175/2006 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.

RP 175/2006 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa. RP 175/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om vissa stipendier och understöd åt författare och översättare samt upphävande av 3 i lagen om vissa stipendier

Läs mer

BEARBETNING-NYSKAPELSE

BEARBETNING-NYSKAPELSE BEARBETNING-NYSKAPELSE I LJUSET AV HÖGSTA DOMSTOLENS BEDÖMNING I MÅL T 1963-15 SVENSKA SYNDABOCKAR) SFU MÅNDAGEN DEN 12 JUNI 2017 Katarina Strömholm Strömholm Advokatbyrå BEARBETNING ELLER NYSKAPELSE?

Läs mer

KOPIERINGS LICENS FÖR HÖGSKOLOR

KOPIERINGS LICENS FÖR HÖGSKOLOR KOPIERINGS LICENS FÖR HÖGSKOLOR UNIVERSITET OCH YRKESHÖGSKOLOR Kopiostos kopieringslicens är ett användbart hjälpmedel i undervisningen. Den möjliggör delvis kopiering och digitalisering av tryckta publikationer,

Läs mer

Arkiv och bibliotek på nätet. En presentation av Katarina Renman Claesson

Arkiv och bibliotek på nätet. En presentation av Katarina Renman Claesson Arkiv och bibliotek på nätet En presentation av Katarina Renman Claesson i2010:digital Libraries (EU) EU-kommissionen har inom ramen för sitt initiativ i2010: Digital Libraries, diskuterat bl.a. möjligheterna

Läs mer

Att tänka på som köpare. Liten uppslagsbok om bilder och upphovsrätt

Att tänka på som köpare. Liten uppslagsbok om bilder och upphovsrätt Liten uppslagsbok om bilder och upphovsrätt Producerad i samarbete mellan Föreningen Svenska Tecknare Konstnärernas Riksorganisation Svenska Fotografers Förbund Svenska Journalistförbundet Svenska Konstnärsförbundet

Läs mer

Ett svenskt digitalt tidskriftsarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna

Ett svenskt digitalt tidskriftsarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna Ett svenskt digitalt sarkiv en förstudie kring de upphovsrättsliga frågorna Wilhelm Widmark Stockholms universitetsbibliotek December 2003 Internationellt har det skapats ett antal digitala sarkiv där

Läs mer

2016-02-23. Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 Stockholm. Dnr Ju2016/00084/L3

2016-02-23. Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 Stockholm. Dnr Ju2016/00084/L3 2016-02-23 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 Stockholm Dnr Ju2016/00084/L3 EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten Svenska

Läs mer

UPPHOVSRÄTTSRÅDET Utlåtande 2007:16

UPPHOVSRÄTTSRÅDET Utlåtande 2007:16 UPPHOVSRÄTTSRÅDET Utlåtande 2007:16 Ärende Sökande Upphovsrättslig bedömning av IPTV Hibox Systems Oy Ab Given 16.11.2007 Sammanfattning IPTV-verksamheten, så som den beskrivs i ansökan, innebär överföring

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Vidareutnyttjande av information från den offentliga förvaltningen

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Vidareutnyttjande av information från den offentliga förvaltningen 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-02-20 Närvarande: F.d. justitierådet Lennart Hamberg samt justitieråden Kristina Ståhl och Agneta Bäcklund. Vidareutnyttjande av information från den

Läs mer

ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT

ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT 200880_upphovsratt.qxd:COPYRIGHT-1.qxd 08-10-15 21.12 Sida 2 MUSIK ÄR SLÖSERI MED DIN TID! GLÖM DET! ÅH! ARCO VILL STUDERA MUSIK, MEN HANS FÖRÄLDRAR ÄR EMOT DET. DET ÄR ORÄTTVIST! VARFÖR SKULLE INTE JAG

Läs mer

Filmspeler-domen. - och vissa allmänna reflektioner om EUdomstolens. tolkningar av upphovsrätten

Filmspeler-domen. - och vissa allmänna reflektioner om EUdomstolens. tolkningar av upphovsrätten Filmspeler-domen - och vissa allmänna reflektioner om EUdomstolens tolkningar av upphovsrätten Daniel Westman daniel@danielwestman.org @netlawswe (Twitter) Bakgrund Bakgrund faktiska förhållanden Nätet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (5) Mål nr meddelat i Stockholm den 29 januari 2003 Ö 4380-01 KLAGANDE 1. TV4 Aktiebolag, 556242-7152, Tegeluddsvägen 3, 115 79 STOCKHOLM 2. TV Spartacus Kommanditbolag,

Läs mer

Mål C-355/12. Tekniska skyddsåtgärder. Akademin för Immaterial-, Marknadsförings- och Konkurrensrätt 4 december 2014

Mål C-355/12. Tekniska skyddsåtgärder. Akademin för Immaterial-, Marknadsförings- och Konkurrensrätt 4 december 2014 Mål C-355/12 Tekniska skyddsåtgärder Akademin för Immaterial-, Marknadsförings- och Konkurrensrätt 4 december 2014 Bakgrund till C-355/12 Nationell domstol: Tribunale di Milano (distriktsdomstolen i Milano)

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 december 2014 B 2489-13 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MÅLSÄGANDE Aktiebolaget Svensk Filmindustri, 556003-5213 c/o

Läs mer

Upphovsrätt och fri kultur

Upphovsrätt och fri kultur Upphovsrätt och fri kultur Free Culture Vad Lessig försöker säga (en del av det...) Upphovsrättens inverkan på hur vi skapar kultur Mekanismerna bakom dagens förhållanden Rättigheter, ägande, lagar, användning

Läs mer

FOTOKOPIERING AV TRYCKSAKER INOM KOMMUNALFÖRVALTNINGEN

FOTOKOPIERING AV TRYCKSAKER INOM KOMMUNALFÖRVALTNINGEN FOTOKOPIERING AV TRYCKSAKER INOM KOMMUNALFÖRVALTNINGEN 1 Inom kommunalförvaltningen kopieras årligen över 500 miljoner sidor, varav 100 miljoner i samkommuner. Av dessa kopior tas 4,4 % av material som

Läs mer

TOTAL IMMERSION D FUSION RUNTIME LICENSAVTAL FÖR SLUTANVÄNDARE

TOTAL IMMERSION D FUSION RUNTIME LICENSAVTAL FÖR SLUTANVÄNDARE TOTAL IMMERSION D FUSION RUNTIME LICENSAVTAL FÖR SLUTANVÄNDARE Läs noga igenom alla villkor i detta licensavtal (nedan kallat avtalet ) mellan TOTAL IMMERSION och dig själv (nedan kallad du eller LICENSTAGARE

Läs mer

Motion till riksdagen 2006/07:kd507 uck av Alf Svensson (kd) Immaterial - och upphovsrättslagstiftningen

Motion till riksdagen 2006/07:kd507 uck av Alf Svensson (kd) Immaterial - och upphovsrättslagstiftningen Enskild motion Motion till riksdagen 2006/07:kd507 uck av Alf Svensson (kd) Immaterial - och upphovsrättslagstiftningen Förslag till Riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Bibliotek och europeisk upphovsrättsreform

Bibliotek och europeisk upphovsrättsreform Bibliotek och europeisk upphovsrättsreform Jonas Holm Jurist, Stockholms universitet Ordförande, LIBERs arbetsgrupp för upphovsrätt e-mail: jonas.holm@su.se Vad är det för materia jag talar om som upphovsrätt?

Läs mer

Göta hovrätts mål nr. FT 311-13 (laga kraft ej PT) IMK- 2014-12-04

Göta hovrätts mål nr. FT 311-13 (laga kraft ej PT) IMK- 2014-12-04 Göta hovrätts mål nr. FT 311-13 (laga kraft ej PT) IMK- 2014-12-04 Advokat Magnus Tonell 1 Målets bakgrund En privatperson stämde en kommun för upphovsrättsintrång. Kommunen hade i ett annat tvistemål

Läs mer

VADÅ UPPHOVSRÄTT? Att använda andras material i skolarbete

VADÅ UPPHOVSRÄTT? Att använda andras material i skolarbete VADÅ UPPHOVSRÄTT? Att använda andras material i skolarbete Hämtar du material från Internet till dina skolarbeten? Bränner du ditt färdiga arbete på en cd-skiva för att visa inför klassen? Publicerar du

Läs mer

Vem bestämmer om ett alster är upphovsrättsligt skyddat och om intrång föreligger?

Vem bestämmer om ett alster är upphovsrättsligt skyddat och om intrång föreligger? Vem bestämmer om ett alster är upphovsrättsligt skyddat och om intrång föreligger? Officialprövningeni immaterialrättsliga och marknadsrättsliga mål Seminarium arrangerat av Svenska Föreningen för Immaterialrätt

Läs mer

Operight infotillfälle

Operight infotillfälle Operight infotillfälle Föreläsningsunderlag Del 1: Upphovsrättens ABC Vad är upphovsrätt? Upphovsrätten skyddar skapande arbete och investeringar. Upphovsrättslagens syfte är att skapa en balans mellan

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.10.2014 COM(2014) 638 final 2014/0297 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången

Läs mer

ATT TÄNKA PÅ SOM KÖPARE. Liten uppslagsbok om bilder och upphovsrätt

ATT TÄNKA PÅ SOM KÖPARE. Liten uppslagsbok om bilder och upphovsrätt Liten uppslagsbok om bilder och upphovsrätt Producerad i samarbete mellan Bildleverantörernas Förening Föreningen Svenska Tecknare Konstnärernas Riksorganisation Svenska Fotografers Förbund Svenska Journalistförbundet

Läs mer

REPETITIONSFÖRELÄSNING IMMATERIALRÄTT OCH MARKNADSRÄTT

REPETITIONSFÖRELÄSNING IMMATERIALRÄTT OCH MARKNADSRÄTT REPETITIONSFÖRELÄSNING IMMATERIALRÄTT OCH MARKNADSRÄTT 10 oktober 2011 Stojan Brdarski stojan.brdarski@jur.uu.se Upphovsrätt Vad skyddas genom upphovsrättslagen? Litterära och konstnärliga verk (1 URL)

Läs mer

SOU 2015:47, KOLLEKTIV RÄTTIGHETSFÖRVALTNING PÅ UPPHOVSRÄTTSOMRÅDET

SOU 2015:47, KOLLEKTIV RÄTTIGHETSFÖRVALTNING PÅ UPPHOVSRÄTTSOMRÅDET SOU 2015:47, KOLLEKTIV RÄTTIGHETSFÖRVALTNING PÅ UPPHOVSRÄTTSOMRÅDET Annika Malm & Johan Axhamn SFU 11 juni 2015 SOU 2015:47 Förslag till nationellt genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv

Läs mer

Yttrande över Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt, SOU 2010:24

Yttrande över Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt, SOU 2010:24 Till Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Sänds även per e-post till: anna.wernerup@justice.ministry.se Stockholm den 30 augusti 2010 Yttrande över Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt,

Läs mer

Policy för Linnéuniversitetets publicering av digitalt undervisningsmaterial

Policy för Linnéuniversitetets publicering av digitalt undervisningsmaterial Dnr. LNU 2014/82-1.1 Policydokument Policy för Linnéuniversitetets publicering av digitalt undervisningsmaterial Universitetsbiblioteket 2014-02-11 Policy för Linnéuniversitetets publicering av digitalt

Läs mer

Grönbok om distribution av audiovisuella verk i Europeiska unionen

Grönbok om distribution av audiovisuella verk i Europeiska unionen Näringsutskottets utlåtande 2011/12:NU7 Grönbok om distribution av audiovisuella verk i Europeiska unionen Sammanfattning Utskottet behandlar i detta utlåtande Europeiska kommissionens grönbok om audiovisuella

Läs mer