NYA VATTENLEDNINGAR KRING STORGATAN I VADSTENA

Transkript

1 RAPPOR 2015:34 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING NYA AENLEDNINGAR KRING SORGAAN I ADSENA RAÄ 21 K BORGMÄSAREN 1, HANDELSMANNEN 2 OCH HOELLE 7 SAM SORGAAN ADSENA SAD OCH KOMMUN ÖSERGÖLANDS LÄN MAS MAGNUSSON

2

3 Nya vattenledningar kring Storgatan i adstena Innehåll Sammanfattning Inledning Områdesbeskrivning idigare undersökningar i området Syfte Metod och dokumentation Resultat kv Borgmästaren kv Handelsmannen kv Hotellet Korsningen Storgatan - Helgeandsgatan Korsningen Storgatan - Slottsgatan Sammanfattning Fynd Referenser ekniska uppgifter Bilaga 1. Anläggningsbeskrivningar Bilaga 2. Ritningar Bilaga 3. Fyndlista Omslagsbild: Rådhuset i adstena, mot S. Foto Mats Magnusson, Östergötlands museum. ARKEOLOGI OCH BYGGNADSÅRD Box Linköping

4 Sammanfattning Under mars - maj 2012 utförde Östergötlands museum en arkeologisk förundersökning, i form av schaktningsövervakning, i samband med grävning för ny vattenledning. Arbetet utfördes på flera platser i adstena stad och kommun, Östergötlands län. Platserna som berördes var kvartersmark i Borgmästaren 1, Handelsmannen 2, och Hotellet 7 samt gatumark i Storgatan. Arbetet utfördes på uppdrag av Motala kommun. Schakten omfattade totalt ca 105 löpmeter. I kv Borgmästaren 1 och kv Handelsmannen 2 påträffades omfattande lämningar efter äldre bebyggelse. I Storgatan framkom flera gatunivåer och kvartersmark. Mats Magnusson avdelningschef Finspång Motala Norrköping Linköping adstena Mjölby Söderköping Ödeshög Åtvidaberg aldemarsvik Boxholm Kinda Ydre 2

5 Lantmäteriverket MS2008/ Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdena markerade. Skala 1:

6 Inledning Östergötlands museum utförde under mars - maj 2012 en arkeologisk förundersökning, i form av schaktningsövervakning, i samband med anläggandet av nya vattenledningar. De nya vattenledningarna skulle, via sidogator, anslutas till flera fastigheter utmed Storgatan. anken var att man skulle slippa gräva upp hela Storgatan och byta dess gamla vattenledning. I kv Borgmästaren 1 grävdes ett schakt från, den utmed Storgatan liggande, byggnaden (Storgatan 22) och över gården för att sedan vika av västerut till Nygatan. Schaktet i kv Handelsmannen 2 gick från huset på adressen Storgatan 10 och rakt över gården ut till Knivsmedsgatan. Från Hovsgatan drogs ett kortare schakt, in i kv Hotellet 7, till huset på adressen Storgatan 6. Utöver detta grävdes två tvärgående schakt i Storgatan där det ena låg i korsningen med Slottsgatan och det andra i korsningen med Helgeandsgatan. otalt undersöktes ca 105 löpmeter schakt. Den arkeologiska förundersökningen utfördes efter beslut från Länsstyrelsen Östergötland. Uppdragsgivare var Motala kommun som också svarade för de arkeologiska kostnaderna. Ansvarig för schaktningsövervakningen och för utformningen av rapporten var undertecknad. Ett hundratal meter söder om kungsgården låg sockenkyrkan S:t Per. Kring år 1830 revs den senmedeltida gotiska kyrkan men dess torn fick stå kvar. Idag ingår det i byggnaden Rödtornet (Hasselmo 1982). Rester efter en äldre romansk stenkyrka har påträffats vid flera arkeologiska undersökningar. År 2006 framkom en runristad gravhäll (tidigkristet gravmonument) strax öster om Rödtornet vilket kan tyda på att det funnits en kyrka på platsen redan på 1000-talet, sannolikt en föregångare till den romanska stenkyrkan (Lundberg i manus). Huruvida det funnits en gård eller by i närheten av sockenkyrkan är okänt. adstenas centrala placering i ett bördigt jordbruksområde gjorde staden till en viktig knutpunkt för handeln under senmedeltiden. Den starka kopplingen till klostret innebar att staden även var ett mäktigt andligt centrum. Efter reformationen 1527 minskade klostrets betydelse och det skedde en tillbakagång för staden. År 1544 beslutade riksdagen i ästerås att en av de nya riksborgarna skulle uppföras i adstena. På och 80-talen fick staden ett kortvarigt uppsving då Johan III lät göra stora ombyggnationer av slottet (Fritz 2000b:202). Områdesbeskrivning Inom adstena stadsområde är spår efter förhistoriska lämningar sparsamma. Lösfynd från stenåldern har påträffats inom området, men endast i sådan omfattning att de hittills tolkats som tappade eller ditförda föremål. Öster om staden har brandgravar från äldre järnålder undersökts och söder och sydost om staden finns ett gravfält samt ett par gravar från yngre järnåldern (Karlsson 2008). På klosterkyrkogården finns en runsten, vars ursprungliga placering är osäker. Den s k adstenabrakteaten, en guldbrakteat från folkvandringstid, har även den en osäker proveniens. Orten adstena omtalas i de skriftliga källorna första gången år Där fanns då ett betydande kungligt gårdskomplex med en palatsbyggnad. Gården donerades av kung Magnus och drottning Blanka år 1346 för byggandet av heliga Birgittas klosterstiftelse (Fritz 2000a:59ff). I samband med klosteretableringen började staden växa fram och den fick sina stadsprivilegier år Palatset och området kring det undersöktes på och 1960-talen (Andersson 1972). id undersökningarna påträffades lämningar som tyder på att det funnits äldre träbebyggelse på platsen. Bland fynden fanns ett engelskt mynt daterat till e Kr (Stibéus 2000:45ff). idigare undersökningar i området I de områden som nu är aktuella har flera arkeologiska undersökningar tidigare utförts. År genomfördes undersökningar i kv Borgmästaren 9 där man bl a påträffade ett senmedeltida gårdskomplex och omfattande medeltida bebyggelserester (SR 10 och 11). id en undersökning 1974 i kv Borgmästaren 1 konstaterades att marken sluttade kraftigt ut mot Nygatan, i kvarterets sydvästra del. Detta tolkades som att ett vattendrag tidigare löpt här på väg ut mot ättern. idare påträffades en konstruktion innehållande mycket slagg och rost intill det förmodade vattendraget. Denna konstruktion tolkades som en smedja. Området innehöll även spår efter flera träkonstruktioner. Kulturlager framkom ca 0,4-0,5 m under dagens marknivå (Rudbeck 1987). id en provundersökning 1981 i kv Borgmästaren 12 påträffades resterna efter en källare eller halvkällare som genom fynd kunde som yngst vara från 1700-talet. Lämningarna framkom ca 0,4 m under dagens marknivå (esch 1981). id dragning av fjärrvärme i kv Borgmästaren 2 och 3 år 2010 konstaterades att gårds ytorna sedan 1800-talet påförts mer än 0,5 m fyllnadsmassor 4

7 (Magnusson 2010a). Inom kv Borgmästaren 2 och 3 ligger idag två stycken byggnader som antas vara av medeltida ursprung (BR I och ). id omläggning av A-ledningar i korsningen Nygatan och Fyllagatan, 1992 och 1999, framkom rester efter den äldsta gatubeläggningen som dateras till medel tiden och från en byggnad som sannolikt är senmedeltida (Lindberg 2004). Längs Helgeandsgatan, mellan Bakgatan och Knivsmedsgatan, grävdes 1990 för nedläggandet av elledningar. Sträckan var störd av äldre ledningsstråk och ingenting av arkeologiskt intresse framkom (Hedvall 1990). I samband med telekabelschaktningar i Helgeandsgatan och Storgatan 1996 kunde kulturlager endast konstateras i Helgeandsgatan södra del. Kulturlagren som berördes daterades till talen (agesson 1997). År 1986 grävdes två provschakt i kv Helgeandsgårdens södra och sydöstra hörn. Här framkom rester efter vad som tolkas som ekonomibyggnader tillhörande Helgeandshuset som legat utmed Storgatan (Broberg 1987). I kv Helgeandsgården 4 utfördes en antikvarisk kontroll inför byggandet av nytt hus I ett schakt påträffades lämningar från medeltid och framåt (agesson 1989). Inom kv Handelsmannen har man vid tidigare undersökningar påträffat rikligt med medeltida bebyggelserester i form av bostäder och verkstäder (SR och 90). idare framkom fyra olika faser av medeltida konstruktionsrester vid en arkeologisk förundersökning 1996 i kv Handelsmannen 1 (Feldt 2002). Intressant att notera är att man påträffat rester efter smideshantverk på två platser längs Storgatan, ett gjuteri i kv Handelsmannen 1 och en guldsmidesverkstad i kv Handelsmannen 7 (Feldt 2002 & SR 17). vå medeltida byggnader finns bevarade inom kvarteret Handelsmannen (BR III och IX). Den ena byggnaden (BR III) genomgick 2005 en byggnadsarkeologisk undersökning och det kunde konstateras att den västra delen av byggnaden hade bevarade senmedeltida väggar (Feldt 2008). id schaktning för fjärrvärme på gården i kv Handelsmannen 2 påträffades syllstensrader och konstruktionslämningar på ett ringa djup under grästorven (Magnusson 2010b). I kv Hotellet, sydöst om kv Handelsmannen, undersöktes ca 600 m 2 kvartersmark Fem bebyggelseskeden framkom varav två från tiden före 1400-talet. Bebyggelselämningar, gårdsytor och gränder påträffades vid undersökningen, vilket ledde till att gårdsstrukturen kunde återskapas (Forslund 2005). Syfte Syftet med förundersökningen, som genomfördes i form av en schaktningsövervakning, var att se till att fast fornlämning berördes i så liten omfattning som möjligt. Fornlämningar som framkom skulle dokumenteras avseende karaktär och omfattning samt om möjligt dateras. Målet var att resultatet skulle kunna kopplas till tidigare undersökningar och därigenom ge en utökad och fördjupad kunskap om det aktuella området. De nu aktuella schaktningarna i och kring den äldsta delen av adstena stad bedömdes ha möjlighet att belysa frågor kring den tidiga stadsutbyggnaden. Hur kvarteren var disponerade, olika typer av byggnader, de äldre gatornas sträckningar, spår från tiden innan stadsutbyggnaden. Metod och dokumentation Schakten, som grävdes med maskin, hade en bredd på ca 0,3-2,0 m och ett djup på ner till 2,0 m. Den totala schaktlängden omfattade ca 105 löpmeter. Påträffade anläggningar grävdes för hand och dokumenterades med plan- och sektionsritningar samt digitalfotografering. Schakt och lämningar mättes in med RK-GPS och manuellt. Ett antal fynd tillvaratogs vid undersökningen. Dessa förvaras, i avvaktan på slutgiltig fyndfördelning, i museets klimatanpassade magasin under accessionsnummer C4659. Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. 5

8 Figur 3. Adresskartan över adstena med schakten markerade. Skala 1:1500. Resultat kv Borgmästaren 1 Schaktet var totalt ca 28,0 m långt, ca 0,25 m brett i botten och grävdes till ett djup om ca 1,10 m. otalt omfattade schaktet ca 7 m 2 /7,7 m 3. attenledningsschaktet började grävas från gårdsfasaden på adressen Storgatan 22. Längs schaktets första ca 15 m kunde ingen sektionsritning upprättas på grund av det ringa utrymmet, istället får en sektionsstapel representera lagerföljden (figur 8). En stenläggning kunde konstateras på ca 0,8 m djup och kunde följas från 0,3 m ut från husfasaden och i ca 7,0 m. Ytterligare en stenläggning framkom längs botten (ca 1,10 m djup) på schaktet, ca 4,25 m ut från husfasaden Figur 4. Schaktet inne i kv Borgmästaren 1, mot NN. Foto Mats Magnusson, Östergötlands museum. 6

9 Profilstapel Undre stenläggning Husgrund Beige sand. Betongplattor. 2 Brun, sandig silt med tegelflis och enstaka mindre stenar. 3 Gul sand. 4 Grå, siltig sand. 5 Brun, sandig silt med tegelflis. 6 Grå lera. 7 Brun sand med tegelflis. 8 Gul sand. 9 Mörkgrå, humös, sandig silt med mycket sot, djurben, keramik och lite järn. Syllsten Figur 8. Sektionsstapel mot ÖNÖ. Skala 1:20. Figur 5. Schaktet i kv Borgmästaren 1. Skala 1:500. (figur 6). Denna stenläggning kunde följas i ca 3,10 m och består av vällagda stenar i storleken 0,07-0,20 m lagda i sättsand. Stenläggningarna tolkas som gårdsytor och den understa kvarligger då vattenledningen placerades på denna. id 8,3 m skars schaktet av en äldre nedgrävning för avloppsledning som hade en nordvästlig-sydöstlig sträckning. Schaktet svängde efter ca 15 m av västerut mot Nygatan och i svängen framkom en husgrund på ca 0,45 m djup. Husgrunden bestod av syllstenar i storleken 0,3-0,4 m och löpte parallellt med Nygatan. Grunden kunde följas i ca 1,15 m. Den hade blivit bortgrävd Figur 6. Den undre stenläggningen inne i kv Borgmästaren 1, mot SSÖ. Foto Mats Magnusson, Östergötlands museum. Figur 7. Husgrunden i kv Borgmästaren 1, mot väster. Foto Mats Magnusson, Östergötlands museum. 7

10 i söder av en nedgrävning för telekabel. På husgrundens västra sida fanns en stenpackning och på dess östra sida kunde en sten i storleken 0,35 m i diameter noteras vilken skulle kunna vara del i en mellanvägg. Husgrunden kan utifrån fynden troligtvis härledas till 1700-talet. Under husgrunden framkom en stenläggning på ca 0,8 m djup som eventuellt kan utgöra en fortsättning på den ovan beskrivna stenläggningen som ligger på samma djup och kan stratigrafiskt placeras i tal. Cirka 2,8 m väster om husgrunden påträffades en sten på 0,55 m djup, vilken tolkas som en syllsten. Stenen hade en diameter om 0,35 m och låg 1,5 m ut från gavelfasaden på dagens byggnad längs Nygatan och i ungefärlig förlängning på dennas östra vägg. Schaktets sista del ut i Nygatan var stört av äldre nedgrävningar och inga övriga konstruktioner framkom utmed schaktet. kv Handelsmannen 2 Schaktet i kv Handelsmannen var ca 55 m långt, ca 0,4 m brett i botten och ca 1,1-1,3 m djupt. otalt omfattade schaktet ca 22m 2 /26 m 3. Schaktningen tog sin början bakom huset på adressen Storgatan 10 och fortsatte därifrån i sydöstlig riktning. Intill den befintliga byggnaden fanns ett frischakt som var drygt 1 m brett och som gick djupare än det nu aktuella schaktet. På sektionsritningen har sektionen delats in i fem nivåer för att kunna ge en fingervisning om åldern på alla de lämningar som påträffades. De olika nivåerna baseras på fynd påträffade i anläggningar och kulturlager inom de respektive nivåerna. Dessa nivåer ska endast ses som ett hjälpmedel då gården som schaktet går över förändrat utseende många gånger under århundradena m Utmed schaktets första del framkom bl a tre stenläggningar på olika djup. Den översta, A1, kan utifrån stratigrafi och underliggande fynd kopplas till 1800-talet (nivå 1). Cirka 0,10-0,15 m under den första stenläggningen kom nästa, A2. Denna stenläggning kan utifrån fynd kopplas till 1700-talet eller första halvan av 1800-talet (nivå 2, ex C4659:5). På 1,2 m djup påträffades ännu en stenläggning, A5, vilken stratigrafiskt bör kunna härledas till medeltiden (nivå 5). id 3 m, från huslivet, framkom på 1,1 m djup resterna efter ett trägolv på möjlig syll eller golvregel och en syllstensrad (A4). Byggnaden kan troligtvis dateras till senare delen av medeltiden 1500-talet (nivå 4) och dess orientering har varit parallell med Storgatan. Mellan 9,5 och 12,5 m fanns en stenläggning på ca 0,7 m djup, A11. Stenläggningen begränsades i nordväst av murade stenar (A10, 0,3-0,4 m i storlek) som korsade schaktet och i sydöst av större stenar (A40, ca 0,7 m i storlek). Stratigrafiskt är stenläggningen A11 äldre än stenläggning A2 och det överliggande lagret innehöll flera kritpipsskaft vilket gör att stenläggningen troligtvis kan kopplas till 1600-talet (nivå 3). Under A11, mellan ca 10,5 och 13,5 m, påträffades grundstenarna till en större byggnad (A17). Husgrunden bestod av två, kallmurade skift stenar som varierade i storlek mellan 0,3 och 0,6 m. Öster om grundstenarna fanns en stenläggning (A18) som gick upp mot grunden och väster om densamma låg resterna efter ett trägolv (A14). yvärr framkom för lite av husgrunden för att några slutsatser om byggnadens orientering ska kunna dras. Stratigrafiskt tillhör husgrunden nivå 4, d v s övergången mellan medeltid tidigmodern tid. Figur 9. Schaktet i kv Handelsmannen 2, mot NÖ. Foto Mats Magnusson, Östergötlands museum. 8

11 15-45 m id 30 m och på ett djup av ca 1,35 m påträffades en koncentration av bearbetade djurben, främst ledändar. Detta fynd tyder på benhantverk i den omedelbara närheten av fyndet. id 31 m och på ca 0,6 m djup (nivå 3) framkom nästa husgrund (A20) (figur 10). Husgrunden, som var täckt med ett kalkbrukslager. Den korsade schaktet och fortsatte in i den motsatta profilväggen vid ca 35 m. Söder om grunden låg en stenläggning (A21), med stenar i storleken 0,3-0,5 m, vilket innebär att byggnaden varit orienterad åt norr. Stenläggningen kunde följas till schaktets 43:e meter. Under stenläggning A21 påträffades rester efter en eller två byggnader på ca 1,1 m djup. A37 bestod av två stockar i vinkel och botten på en grövre stolpe. Nästa konstruktion, A38, hade samma orientering som A37 och utgjordes av en väggsida med syll och syllsten, golvreglar samt vad som tolkas som en spiskonstruktion (figur 11). Spiskonstruktionen bestod av en härdpall med natursten, tegelsten och murbruk. I anslutning till härdpallen påträffades även en sammansmält klump bestående av bl a järn, kol och vad som troligtvis är eldslagningsflinta (C4659:45). Under träkonstruktion A37 framkom en rad med större stenar som sannolikt utgör en kraftig syllstensgrund, A23 (ca 1,05-1,30 m djup). Endast övre delen av syllstenarna framträdde utmed schaktväggen och det är därför svårt att tolka konstruktionen men då inga större stenar korsade schaktet kan man anta att byggnaden breder ut sig åt sydväst, utanför schaktet. A39 är en liten syllstensrad med rester av trä på. Den låg direkt innanför A38 men på en djupare nivå (ca 1,25 m djup). Anläggningen kan tolkas antingen som en äldre byggnadskonstruktion eller som en förstärkt golvregel inne i den byggnad som A38 utgör. Figur 10. Husgrunden A20 med raseringslager i form av murbruk och där under stenläggning A21, mot N. Foto Mats Magnusson, Östergötlands museum. Figur 11. A38 med syllstensrad i mitten av bilden och till vänster om den en spispall, mot SÖ. Foto Mats Magnusson, Östergötlands museum. 9

12 45-52 m id ca 45 m löpte en syllstensrad i N-SÖ riktning på ca 0,75 m djup (A35). Syllstenarna, som var i storleken 0,25-0,40 m, kunde följas i ca 4 m. Nedkilad mellan två av dessa stenar var en stock som hade en diameter på 0,35 m. Stocken var kapad i nivå med syllstenarna på ca 0,8 m djup men fortsatte ner till ett djup av ca 1,15 m. Syllstensraden slutade vid 48 m där en stenläggning, A26, tog över. Stenläggningen fortsatte endast i ca en dryg meter där den sedan ersattes av en trolig syllstock (A28) längs schaktets sydvästra sida. A33 är en större sten vilken syllstock A28 möjligtvis kan ha legat på. Syllstocken var tyvärr i för dåligt skick för att kunna dateras. På ca 1,0 m djup, mellan ca 46 och 49 m, fanns resterna efter ett dåligt bevarat trägolv (A25). Golvet var orienterat i NN-SSÖ riktning men inga ytterväggar kunde konstateras. kv Hotellet 7 Schaktet, som grävdes från Hovsgatan och in i kv Hotellet och gick fram till adressen Storgatan 6, var ca 7,5 m långt, 0,6 m brett och ca 0,7 m djupt. otalt omfattade schaktet ca 4,5 m 2 /3,15 m 3. Inga orörda kulturlager kom att beröras av schaktningen. Korsningen Storgatan - Helgeandsgatan Schaktet i Storgatan var ca 7,0 m långt, 0,8 m brett och 1,2 m djupt. otalt omfattade schaktet ca 5,6 m 2 /6,7 m 3. Endast moderna utfyllnadsmassor i form av sand och grus påträffades i schaktet. Figur 12. Schaktet i kv Handelsmannen 2, mot SÖ. Foto Mats Magnusson, Östergötlands museum. 10

13 Korsningen Storgatan - Slottsgatan Utmed Storgatan, vid korsningen med Slottsgatan, grävdes ett ca 9,0 m långt, 2,5-3,0 m brett och 2,2-2,5 m djupt schakt. Ett sidostick mot nordväst, som var ca 2,5 m långt och 2,3 m brett, grävdes till samma djup. otalt omfattade schaktet ca 29 m 2 /67 m 3. Schaktet var genomkorsat av diverse ledningar på olika djup men utmed två schaktväggar kunde orörda lagerföljder dokumenteras. Direkt under asfalten fanns en recent kullerstensläggning med rännsten, A1 och A4. Kullerstenen följdes av utfyllnadslager bestående av omrörda kulturlager ner till ca 0,4-0,5 m djup. Därefter följde två nivåer av gråa, sandiga lager som sannolikt utgör gamla gatunivåer. Mellan dessa sandiga nivåer fanns en konstruktion i form av stenar, kalkbruk och lera (A2). Denna konstruktion kan inte med säkerhet klassificeras. Den undre sandnivån/gatunivån låg direkt på en stenläggning bestående kullerstenar i storleken 0,08-0,12 m, A3 och A5. vå större stenar, med kalkbruk på, bröt kullerstenläggningen i sydöst (A6). Kullerstenarna var lagda i ett lager påförd, gul sjösand. I den sydvästra delen av schaktet var kullerstenarna plundrade men de hade lämnat avtryck i sanden. Inbäddat i den gula sanden syntes tydligt ett tunt brandlager på ca 1,1 m djup. I nordöst kunde ett brunt, humöst lager dokumenteras under den gula sanden, men detta lager syntes inte utmed den sydöstra sektionen. Mot botten av schaktet fanns beige, brunflammig sand med inslag av strimmor med brun sand. Detta tolkades som svämlager och växthorisonter. Figur 13. Schaktet i korsningen Storgatan och Slottsgatan, mot N. Foto Mats Magnusson, Östergötlands museum. 11

14 Sammanfattning Den aktuella undersökningen visar att byggnadstätheten skiftar avsevärt mellan olika kvarter i adstena. Med förbehåll för att schaktet i kv Borgmästaren 1 var väldigt smalt så påträffades endast rester efter ett par byggnader längs det 28 m långa schaktet. Schaktet i kv Handelsmannen uppvisar däremot över 20 byggnadslämningar längs det 52 m långa schaktet. Den påträffade spisen i en av dessa byggnadslämningar tyder på att detta var ett bostadshus. Ingen av de övriga byggnaderna kan närmare funktionsbestämmas. id en närmare studie av sektionsritningen skulle en större nedgrävning mellan schaktets 13:e och 34:e meter kunna vara en omdisponering av gårdsytan på 1700-talet där några konstruktionsrester i den västra delen skulle kan tolkas som en källare/halvkällare. Schaktet i Storgatan visar att platsen under den största delen av adstena stads historia utgjort gatumark eller möjligtvis öppen yta då det finns ytterst få byggnadslämningar. Fynd otalt har 57 fyndposter registrerats under accessionsnummer C4659. Spår efter ben- och hornhantverk visade sig genom fynden av en större mängd fotledändar från ko och hornändar från obestämt djur (figur 14a). De sistnämnda hornändarna var samtliga brända vilket skulle kunna bero på en särskild tillverkningsprocess eller att verkstaden/avfallet utsatts för brand (ledändarna som påträffades intill var dock inte eldpåverkade). Något som skulle kunna tyda på kontinuitet inom hornhantverk på platsen är den bearbetade och svarvade lilla stav/ten som påträffades på ett grundare djup ca 15 m från det ovan nämnda hantverksspillet (figur 14b). I stavens ändar kan man se små fördjupningar som antagligen är hur man monterade upp råämnet inför svarvningen. Staven tycks aldrig ha blivit färdigställd och därför är det svårt att säga vad den skulle ha haft för användningsområde. Storgatan (C4659:61-64) Schaktet i Storgatan producerade endast sex fynd registrerade under fyra fyndposter. Ett kantfragment från ett fat i rödgods med vitlereglasyr och grön glasyr kan grovt dateras till tal. I övrigt påträffades två skärvor yngre rödgods, två benfragment och del av ett bryne (figur 14c). kv Handelsmannen 2 (C4659:1-48) Den absolut största fyndgruppen som påträffades i kv Handelsmannen var keramik (20 fyndposter) (figur 14d). Dekoren på vissa av dessa fragment ger en fingervisning om deras ålder och daterar därmed lagren/ nivåerna som de påträffades i. kv Borgmästaren 1 (C4659:81-85) Det smala schaktet i kv Borgmästaren gav endast ett fåtal fynd i form av yngre rödgodskeramik (figur 14e). Denna keramik är svårdaterad men flera fragment påträffades i lager djupt under dagens marknivå vilket skulle kunna innebära att de är senmedeltida tidigt efterreformatoriska. Figur 14a. C4659: Kv Handelsmannen 2. Foto Lasse Norr, Östergötlands museum. 12

15 Figur 14b. C4659:46. Kv Handelsmannen 2. Foto Lasse Norr, Östergötlands museum. Figur 14c. C4659: Storgatan. Foto Lasse Norr, Östergötlands museum. Figur 14d. C4659:1. Kv Handelsmannen 2. Foto Lasse Norr, Östergötlands museum. Figur 14e. C4659:85. Kv Borgmästaren 1. Foto Lasse Norr, Östergötlands museum. 13

16 Referenser Andersson, I adstena kungsgård och kloster. Kungliga itterhets Historie och Antikvitets Akademien. Uppsala. Broberg, A vå mindre undersökningar i utkanten av det äldsta adstena. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer, rapport U 1987:15. Feldt, A-C Strandäng och medeltida g juteri i adstena. Arkeologisk förundersökning. Östergötlands länsmuseum, rapport 31:2002. Linköping. Feldt, A-C egelmur, kramlad sandsten och spiktegel. Byggnadsarkeologisk undersökning. Östergötlands länsmuseum, rapport 2008:129. Linköping. Forslund, K kv Hotellet 8-9. För- och slutundersökning. adstena stad och kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet U, Rapportsammanställning. Fritz, B. 2000a. Det medeltida adstena. I: 600 år i adstena. adstena stads historia från äldsta tider till år Red. Göran Söderström. Fritz, B. 2000b. Kungars, biskopars, riddares och andra stormäns gårdar. I: 600 år i adstena. adstena stads historia från äldsta tider till år Red Göran Söderström. ästervik. Rudbeck, G Medeltida kulturlager med byggnadslämningar. Kv Borgmästaren 10, adstena. Arkeologisk undersökning. Riksantikvarieämbetet, rapport. Stibeus, S adstena före staden. I: 600 år i adstena. adstena stads historia från äldsta tider till år Red. Göran Söderström. agesson, G kv Helgeandsgården 4. Antikvarisk kontroll. adstena, Östergötland. Östergötlands länsmuseum, rapport. Linköping. agesson, G Stora torget Storgatan Helgeandsgatan. Arkeologisk förundersökning. adstena stad och kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet U Linköping, rapport 1997:21. esch, S Kv Borgmästaren nr 12, adstena, Östergötland. Provundersökning. Riksantikvarieämbetet, rapport. Register över kvarstående medeltida byggnader (BR) Stadsarkeologiskt Register (SR) Hasselmo, M adstena. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Rapport. Medeltidsstaden 36. Stockholm. Hedvall, R adstena, Helgeandsgatan. Antikvarisk kontroll. Riksantikvarieämbetet, Byrån för arkeologiska undersökningar. Rapport. Karlsson, E Gravar på Galgebergsgärdet. Kv Cisternen 6, adstena stad och kommun. Östergötlands länsmuseum, rapport 2008:105. Linköping. Lindberg, M Hovslagaregatan. Hovslagaregatan och Nygatan. Arkeologisk förundersökning. adstena stad och kommun, Östergötland. Östergötlands länsmuseum, rapport 2004:63. Linköping. Lundberg, A. (i manus). Kyrkorna kring Rödtornet i adstena. Östergötlands museum, rapport. Linköping. Magnusson, M. 2010a. Fjärrvärme på gården. Kv Borgmästaren 2 och 3. Arkeologisk förundersökning. adstena stad och kommun, Östergötland. Östergötlands länsmuseum, rapport 2010:98. Linköping. Magnusson, M. 2010b. Fjärrvärmeschakt längs tomtgräns inom kv Handelsmannen. Kv Handelsmannen 2. Arkeologisk förundersökning. adstena stad och kommun, Östergötland. Östergötlands länsmuseum, rapport 2010:56. Linköping. 14

17 ekniska uppgifter Kvarter/gata Borgmästaren 1, Handelsmannen 2 och Hotellet 7 Stad och kommun Län och landskap samt Storgatan adstena Östergötland Fornlämningsnummer RAÄ 21 Ekonomiska kartans blad 64E 7j N Koordinater N , E N , E Koordinatsystem SWEREF99 M yp av undersökning Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Länsstyrelsens dnr Länsstyrelsens handläggare Bertha Ekstrand Amaya Länsstyrelsens beslut ÖLM dnr 119/12 ÖLM projektnr Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Projektledare Rapportarbete Motala kommun Motala kommun Mats Magnusson Mats Magnusson Fältarbetstid otalt undersöktes Ca 105 löpmeter Fynd Foto Grafik Renritning Grafisk form ÖLMC4659 Digitala Mats Magnusson Lasse Norr Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial Lantmäteriverket MS2008/06551 ISSN Rapport 2015:34 Östergötlands museum 15

18 Bilaga 1. Anläggningsbeskrivningar Kv Handelsmannen 2 Nr yp Datering ca Sektions- /plannr A1 Stenläggning 1800-talet 11 A2 Stenläggning tal 11, 31 A3 Husgrund tal 11, 31 A4 Byggnad tal 11, 31 A5 Stenläggning 1400-talet? 11, 31 A6 Syllsten tal 11, 31 A7 Syllsten tal 11, 31 A8 Syllstensrad tal 11, 31 A9 Stenläggning tal 11 A10 Syllstensrad 1600-talet 11, 31 A11 Stenläggning 1600-talet 11, 31 A12 Stolpe/stolphål 1600-talet 11 A13 rägolv tal 11 A14 rägolv tal 11, 31 A15 Husgrund tal 12, 31 A16 Syllsten 1800-talet 12 A17 Husgrund tal 12, 31 A18 Stenläggning tal 12, 31 A19 Stenläggning 1700-talet 12 A20 Syllstensrad 1600-talet 13, 32 A21 Stenläggning 1600-talet 13, 32 A22 Stenläggning 1400-talet 13, 32 A23 Husgrund 1400-talet 13, 32 A24 Stenläggning 1800-talet 14 A25 rägolv tal 14, 32 A26 Stenläggning 1600-talet 14, 32 A27 Syllsten tal 14, 32 A28 Syllstock 1600-talet 14, 32 A29 Syllstock tal 13, 14 A30 Stolpe 1400-talet? 14 A31 rägolv tal 14 A32 rägolv tal 14 A33 Syllsten 1600-talet 32 A34 Stenrad 1600-talet 32 A35 Syllstensrad 1600-talet 32 A36 Husgrund tal 31 A37 Byggnad tal 32 A38 Byggnad tal 32 A39 Syllstensrad 1400-talet 32 A40 Syllstensrad 1600-talet 31 16

19 Storgatan Nr yp Datering ca Sektionsnr A1 Stenläggning tal 22 A2 Stenkonstruktion tal 22 A3 Stenläggning tal? 22 A4 Stenläggning tal 22 A5 Stenläggning tal? 22 A6 Stenar tal? 22 17

20 Dnr 119/12:1 Bilaga 2. Ritningar Beige sand. Betongplattor. 2 Brun, sandig silt med tegelflis och enstaka mindre stenar. 3 Gul sand. 4 Grå, siltig sand. 5 Brun, sandig silt med tegelflis. 6 Grå lera. 7 Brun sand med tegelflis. 8 Gul sand. 9 Mörkgrå, humös, sandig silt med mycket sot, djurben, keramik och lite järn. 9 Kv Borgmästaren m adstena stad och kommun, Ög RAÄ 21 Sektionsritning Skala 1:20 Dnr 119/ Mats Magnusson Renritning Lasse Norr

21 Lagerbeskrivningar Kv Handelsmannen 1 Grå och beige sättsand/-grus. 2 Brun, sandig silt. 3 Stenläggning i gul sättsand. 4 Diffust skiktad gråbrun sandig silt med tegelkross, djurben, keramik. 5 Sotlins på gul släcksand på svart sotlager. 6 Grå, kulturpåverkad lera. 7 Gul sjösand. 8 Mörkbrun, humös, sandig silt. 9 Gul, mjölig sand. 12 rähorisont på gul sand. 13 Brun, humös, sandig silt. 14 Grå, homogen, siltig sand. 15 Gul sandlins. 16 Gul sand. 17 Gråbrun, sandig silt. 18 Område med sotlinser, sandlinser och kulturjord blandat. 19 Grå, humös sand med inslag av grus och tegelkross. 20 Kol, sot och bränd, röd sand. 21 Brandlager med skift av kol/sot och bränd, röd sand. 22 Omrörda kultur- och raseringslager. 23 Smuligt bruklager. 24 Beige, fin sand. Brunt i toppen. 26 Beige lera. 27 Lager med svart- och brunstrimmig sand. 28 Lager med svart- och brunstrimmig sand. 29 Horisonter med grå och brun, siltig sand. 30 Grå, siltig sand med trä och djurben. Fett. 31 Sotig lins över och under brun sand. 32 Grå, sandig silt. 33 Grå, sandig silt med inslag av träflis. 34 Brun, humös, sandig silt med kol, tegelkross och trä. 35 Kapad stock, lodrät. 36 Brun, humös, homogen, sandig silt. 37 Brun, myllig, sandig silt med trärester. 38 Ljusgrå, kompakt, sandig silt. 39 Beige, fin sand. 40 Grå, myllig, sandig silt med trärester. 41 Gul, fin sand. 42 rästock på skikt av sand. 43 Nivå med trä. 44 Jordblandat bruk med tegel. 45 Gul, fin sand. 46 Nivå med trä. Golv. 47 Mörkgrå, sandig silt med träflis, djurben, trä och läder. Fett. 48 Beigegrått grus. 49 Nivå med trä. 50 Beige sand. 51 Svartgrå, fuktig, sandig silt med mycket organiskt material. 52 Gråbrun, sandig silt. 53 Gul, fin sand. 54 Grå, sandig silt. 19

22 Dnr 119/12:11 7m A8 (3) A7 (2) A1 (1) A6 (2) 13m Profil mot S A40 (3) A12 (3) A11 (3) 20

23 Profil mot S m ~ Nivå (1) ~ d Nivå ~ (2) 4 5 ~ Nivå (3) ~ ~ 6 Nivå (4) Nivå (5) A3 (3) A4 (4) A5 (5) A2 (2) m Nivå (1) 4 Nivå (2) 9 Nivå (3) Nivå (4) A10 (3) A13 (4) A14 (4) 13 7 A9 (3) A1 (1) 8 A8 (3) Kv Handelsmannen 2 0 1m adstena stad och kommun, Ög RAÄ 21 Profilritning Skala 1:20 Dnr 119/ Mats Magnusson Renritning Lasse Norr 21

24 Dnr 119/12:12 Profil mot S 26m 25 24m 1 19 BII:4 BII:4 Nivå (1) A19 (1) 4 10m Profil mot NÖ Kantsten 1 4 Kritpipa A17 (4) 22

25 Profil mot S 15m 14 13m 1 Nivå (1) 19 4 Nivå (2) 4 18 A16 (1) A15 (1) ,5m 1 4 Nivå (2) Kritpipa 21 Nivå (3) 14 Nivå (4) A18 (4) Kv Handelsmannen 2 0 1m adstena stad och kommun, Ög RAÄ 21 Profilritning Skala 1:20 Dnr 119/ Mats Magnusson Renritning Lasse Norr 23

26 Dnr 119/12:13 38m (3) (4) (5) 27 A23 (5) A21 (3) 45m (3) (4) (5) A29 (3) 24

27 Profil mot S m 1 d 19 (1) (3) (4) (5) A20 (3) A22 (5) Profil mot S m (3) (4) (5) A21 (3) A23 (5) Kv Handelsmannen 2 0 1m adstena stad och kommun, Ög RAÄ 21 Profilritning Skala 1:20 Dnr 119/ Mats Magnusson Renritning Lasse Norr 25

28 Dnr 119/12:14 52,20m (3) A30 (3) A27 (1) A28 (2) A26 (3) A31 (3) A32 (4) 26

29 Profil mot S m 1 (1) 22 (2) (3) (4) (5) A25 (4) A24 (1) A29 (3) Kv Handelsmannen 2 0 1m adstena stad och kommun, Ög RAÄ 21 Profilritning Skala 1:20 Dnr 119/ Mats Magnusson Renritning Lasse Norr 27

30 Profil Dnr 119/12:21 Parkering Slottsgatan Storgatan Profil Järnvägsgatan Slottsgatan Storgatan 28 0 N 10m adstena stad och kommun, Ög RAÄ 21 Schaktritning Skala 1:200 Dnr 119/ Mats Magnusson Renritning Lasse Norr

31 Lagerbeskrivningar Storgatan 1 Asfalt. 2 Kullersten i beige sättsand. 3 Gråa omrörda kulturlager med tegelkross och djurben. 4 Fyllnadsmassor över avloppsledning. 5 Melerad sand, grå, mörkgrå och beige. 6 Grå sand. 7 Beige lera. 8 Svartsotig sand. 9 Gråbrun sand. 10 Homogen grå sand. 11 Mörkgrå siltig sand. 12 Beige sand. 13 Gul sjösand. 14 Gråbrun sand med inslag av mörkare horisontella strimmor. 15 Svart, sotig sand. Brandlager. 16 Beige, brunflammig sand. 17 Brun siltig sand. äxthorisont?. 18 Gul sjösand. 19 Brun, humös, siltig sand med trä. Mörkare mot botten. 20 Omrörda massor med gråbeige, kompakt sand innehållandes tegel, keramik och djurben. 21 Beige lera. 22 Mörkgrå sand med tegelkross. 29

32 Dnr 119/12:22 0m ~ ~ BII: Bryne ~ ~ ~ ~ A5 A4 A5 A6 A5 Profil mot NÖ 0m 1 2m BII: Ben Ben A3 A1 A2 30

33 Profil mot SÖ m 1 2 ~ ~ 3 ~ ~ ~ A4 A5 Storgatan 0 1m adstena stad och kommun, Ög RAÄ 21 Profilritning Skala 1:20 Dnr 119/ Mats Magnusson Renritning Lasse Norr 31

34 Dnr 119/12:31 0m 5 10 i i i i i i i i i i Frischakt hus A2 A6 A7 i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i Frischakt hus A3 i i A8 i i A10 i i i i A11 A40 i i i i i i i Frischakt hus A4 i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i A14 A17 i i i i i i i Frischakt hus i i i i i i i i i A5 i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i 32

35 m Nivå 2 i i i i i i i i i i i i i i i i i A15 i i i i i i i i i i i i i i i i i Nivå 3 i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i Nivå 4 i i i i i i i i i i i i i i i i i A18 A36 i i i i i i i i i i i i i i i i i Nivå 5 i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i Kv Handelsmannen 2 0 N 5m adstena stad och kommun, Ög RAÄ 21 Planritning Skala 1:70 Dnr 119/ Mats Magnusson Renritning Lasse Norr 33

36 i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i Dnr 119/12:32 26m i i i i i i i i i i i i i i i i A34 A20 A21 i i i i i i i i i i i i i i i i A37 i i i i i i i i i i i i i i i i A22 A23 i i i i i i i i i i i i i i i i 34

37 i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i m Nivå 2 A27 i i i i i i i i i i i i i i i i i i Nivå 3 A35 A26 A28 A33 i i i i i i i i i i i i i i i i i i Nivå 4 A38 i i i i i i i i i i i i i i i i i i A25 i i i i i i i i i i i i i i i i i i Nivå 5 A39 i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i i Kv Handelsmannen 2 0 N 1m adstena stad och kommun, Ög RAÄ 21 Planritning Skala 1:70 Dnr 119/ Mats Magnusson Renritning Lasse Norr 35

38 Bilaga 3. Fyndlista C4659: Antal Föremål yp Del Material Material eknik Längd Bredd Höjd Diam Kv Handelsmannen 01 1 Kärl Fat Kant BII:4 itlera Drejat 02 1 Kärl Buk BII:4 Drejat 03 1 Kärl Buk CII:2 Drejat 04 2 Oidentifierat Cu-leg 05 1 Pipa Kritpipa Skaft Piplera Pressat 36 6, Kärl BII:4 itlera Drejat 07 1 Ben Animalie Mellanfotsben Ben 08 1 Pipa Kritpipa Skaft Piplera Pressat 21, Pipa Kritpipa Skaft Piplera Pressat 63 10, Kärl rebensgryta Ben BII:3 ummat Kärl Mynning BII:4 Drejat 12 5 Ben Animalie Blandat Ben Hugget 13 2 Ben Animalie Blandat Ben 14 1 Avslag Flinta Slaget Pipa Kritpipa Skaft Piplera Pressat Kärl Blandat D-gods Pressat 17 2 Kärl Blandat BII:4 Drejat 18 1 Avslag Flinta Slaget Ben Animalie Blandat Ben 20 1 Kniv Järn Smitt Kärl Fat Kant BII:4 itlera Drejat 22 2 Oidentifierad Järn 23 1 Kärl Buk BII:4 itlera Drejat 24 1 Kärl Mynning D-gods Pressat 25 1 egel akpanna Lera Slaget 26 1 Pipa Kritpipa Skaft Piplera Pressat Pipa Kritpipa Skaft Piplera Pressat Kärl Fat Kant D-gods Pressat 29 4 Kärl Blandat BII:4 itlera Drejat 30 1 Kärl Buk BII:3 Drejat 31 1 Bränt ben Animalie Ben Bränt 32 1 Hästskosöm interbrodd Järn Smitt 33 1 Ben Animalie Skalle Ben 36

39 ikt Fragm Ruta Lager Anmärkning 31,7 F ca 2,5 m ca 1,0 mum Rött gods med vitlereengobe och prickmönster. 7 F ca 3-6 m Rött gods med klar glasyr. 2,4 F ca 3-6 m Gråbeige gods med rödorange matt glasyr. 2,4 F ca 3-6 m ca 1,0 mum Hopvikt konisk ring. unt gods. 1,9 F ca 9,5 m ca 0,35-0,40 mum 6,6 F ca 9,5-10,5 m ca 0,70 mum Mellan murade stenar vid 9,5 och sten 10,5. Ett fragm rött gods med vitleredekor och klar glasyr, ett fragm rött gods (tunt) med ljusgrön glasyr på in- och utsidan. 8,2 K ca 9,5-10,5 m ca 0,70 mum Mellan murade stenar vid 9,5 och sten 10,5. 1,4 F 10,5 m 0,50 mum Profil. 8 F 10,5 m ca 0,60-0,70 mum id sten 10,5 m på stenläggning. 49,7 F 10,5 m ca 0,60-0,70 mum id sten 10,5 m på stenläggning. 3,9 F 10,5 m ca 0,60-0,70 mum id sten 10,5 m på stenläggning. Ett mynningsfragm rött gods med klar glasyr på insidan. 102 F 10,5 m ca 0,60-0,70 mum id sten 10,5 m på stenläggning. 22,7 F ca 11 m 0,50 mum På stenläggning. 7,4 K ca 11 m 0,50 mum På stenläggning. Bösseflinta? 1,2 F ca 11 m 0,50 mum På stenläggning. 9 F ca 12,5 m 0,30-0,40 mum Ett bottenfragm av fat, gulbeige gods med blå och vit glasyr på insidan. Ett bukfragm av kopp(?), tunt gulbeige gods med vit glasyr på in- och utsidan. 3,7 F ca 12,5 m 0,30-0,40 mum vå spjälkade fragm, rött gods med grön glasyr. 5,4 K ca 12,5 m 0,30-0,40 mum Bösseflinta? 49,5 F ca 12,5 m 0,30-0,40 mum 10,1 D ca 16 m ca 1,00 mum Kraftigt korroderat. 22,6 D ca 12,5 m 0,52 mum I profil. 32,8 D 12,8 m 1,20 mum id stora stenar. re fragm av två ringar, diam 70 resp 90 mm, gods 4-5 mm. Kraftigt korroderade. 5,4 F 13,3 m 0,60 mum I profil. Ett bukfragm, rött gods med klar glasyr på insidan, vitlera och grön glasyr på utsidan. 1 F 18,6 m 1,10 mum id sten. Ett mynningsfragm, gråbeige gods med vit glasyr på in- och utsidan. roligen 1800-tal. 175 F ca 19,5 m ca 0,60 mum 2 F ca 19,5 m ca 0,60 mum 3,2 F 22 m 1,20 mum Sent 1700-tal. 4,4 F 22 m 1,20 mum Ett kantfragm av fat, vitt gods med vit glasyr på in- och utsidan. Sent 1700-tal. 4,4 F 28,0-29,2 m 0,75 mum Stenläggning. vå bottenfragm av större kruka/fat, rött gods med klar glasyr på insidan; ett spjälkat mynningsfragm av fat, rött gods med vitleredekor och klar glasyr på insidan; ett fragm, rött gods med grön glasyr. 4,3 F 28,0-29,2 m 0,75 mum Stenläggning. Ett fragm, rött gods. 1,8 F 28,0-29,2 m 0,75 mum Stenläggning. 6,3 F 28,0-29,2 m 0,75 mum Stenläggning. Kraftigt korroderat. 217 F 28,5 m ca 0,85 mum Under stenläggning. Skalltak med del av horn. 37

40 C4659: Antal Föremål yp Del Material Material eknik Längd Bredd Höjd Diam 34 2 Pipa Kritpipa Skaft Piplera Pressat Ben Animalie Blandat Ben Sågat Bränt ben Animalie Blandat Horn Ben Sågat 37 1 Bränt ben Animalie Horn Horn 38 4 Kärl Blandat BII:4 itlera Drejat 39 1 Kärl rebensgryta Skaft BII:3 ummat Oidentifierat Järn Smitt 41 2 Kärl Buk BII:4 Drejat 42 3 Kärl Blandat BII:4 itlera Drejat 43 1 Kärl Mynning BII:4 Drejat 44 1 Kärl Buk BII:4 Drejat 45 1 Oidentifierat Blandat 46 1 Oidentifierat Ben Svarvat Kärl Fat Blandat BII:4 itlera Drejat 48 1 Oidentifierat Läder Storgatan 61 1 Oidentifierat Oident Slipat Kärl Fat Kant BII:4 itlera Drejat 63 2 Kärl Blandat BII:4 Drejat 64 2 Ben Blandat Ben Kv Borgmästaren 81 0 Kärl Botten BII:4 itlera Drejat 82 1 Kärl Buk BII:4 Drejat 83 1 Kärl Buk BII:4 Drejat 84 1 Kärl Buk BII:4 Drejat 85 3 Kärl Blandat BII:4 itlera Drejat 38

41 ikt Fragm Ruta Lager Anmärkning 5,4 F 10,5-13,0 m 0,40-0,50 mum I profil. Över husgrund. Ett skaftfragm, 68x7,5 mm; ett munstycksfragm, 30x6,5 mm, antydan till bitmärken. 780 F 30,7-31,7 m 1,35 mum Hantverksspill? 23,4 F 30,7-31,7 m 1,35 mum Hantverksspill? Mestadels horn från hjortdjur, flera hornspetsar. 3,2 F 31,2 m 1,20 mum Hantverksspill? Hornspets från hjortdjur, ev polerat. 38,3 F ca 33,5 m 0,55 mum På husgrund. Ett kantfragm från fat, rött gods med vitleredekor och klar glasyr på insidan, spår av grön glasyr på utsidan; ett bottenfragm av fat, rött gods med vitleredekor och klar glasyr på insidan; ett bukfragment, rött gods med klar glasyr på insidan; ett spjälkat bukfragm, rött gods med mörkt brun/grön glasyr på insidan. 111 F ca 38 m ca 0,80 mum 59 D ca 38 m ca 0,80 mum L-format, mm, i ena änden böjd inåt, i andra änden en ögla 25 mm diam. 18,4 F 41,3 m 0,80 mum id kalkstenläggning. vå bukfragm, rött gods med klar glasyr på insidan, sot på utsidan. 56,7 F 25,10 m 0,80 mum På stenläggning. Ett mynningsfragm, rött gods med klar glasyr på insidan; ett mynningsfragm med del av hank, rött gods med vitleredekor och klar glasyr på insidan; ett spjälkat fragm, rött gods med klar glasyr på insidan. 56,7 F 40,0 m ca 1,07 mum Under stock vid 40,0 m. Ett mynningsfragm av skål(?), rött gods med klar glasyr på insidan, sot och stänk av klar glasyr på utsidan. Mynningens ytterdiameter ca 190 mm. 32,8 F 41,9 m ca 1,10 mum Under syllstocks Ö del vid 41,9 m. Ett bukfragm, rött gods med klar glasyr på insidan, fläckvis på utsidan. 220 F 43,0 m 1,10 mum En sammansmält klump ca 70 mm i diam. Synligt i ytan finns järn, kol, kalksten, sten och en bit flinta (ev eldslagningsflinta). 6,8 D 45,8 m 0,85 mum Avsmalnande ten av ben (ev horn), i tjocka änden svarvad 13 mm in, diam 8 mm, för övrigt täljd till avsmalnande form, i båda ändarna finns små hål, ev för svarvdubb. Ämne till stylus? 87,6 F,7 46,2 m 0,65 mum Strax ovan fin sand. Sju fragm av fat, rött gods med vitleredekor samt klar och grön glasyr på insidan. Flera av fragm har passning. 14,1 D 50,1 m 1,00 mum 21,7 F Ö profilen Bryne, kilformat, vit sandsten/skiffer 15,7 F Ö profilen Ett kantfragm av fat, rött gods med vitleredekor samt klar och grön glasyr på insidan. 17,9 F N profilen Ett bukfragm, rött gods med klar glasyr på insidan; ett fragm, rött gods med stänk av glasyr på utsidan. 8,7 F N profilen På gata. 7,9 F ca 0,90 mum id husgrund under stenläggning. Ett bottenfragm, rött gods med vitleredekor och klar glasyr på insidan. 2,6 F ca 0,95 mum id husgrund. Ett bukfragm, rött gods med klar glasyr på insidan. 20,5 F,2 ca 0,80 mum Från profilruta, troligen stenläggning på 0,8 m djup. vå bukfragm, rött gods med klar glasyr på insidan och grön glasyr på utsidan. Fragm har passning. 18,8 F ca 15 m Lösfynd i schakt. Ett bukfragm, rött gods med klar glasyr på insidan, sot på utsidan. 88,4 F Lösfynd nära syllsten. Ett bukfragm, rött gods med klar glasyr på insidan; ett bukfragm, rött gods med klar glasyr på insidan och vitlereengobe med klar glasyr på utsidan; ett kantfragm, rött gods med vitlereengobe samt klar och grön glasyr på insidan. 39

42 40

43

44 Under mars - maj 2012 utförde Östergötlands museum en arkeologisk förundersökning, i form av schaktningsövervakning, i samband med grävning för ny vattenledning. Arbetet utfördes på flera platser i adstena stad. Platserna som berördes var kvartersmark i Borgmästaren 1, Handelsmannen 2 och Hotellet 7 samt gatumark i Storgatan. Schakten omfattade totalt ca 105 löpmeter. I kv Borgmästaren 1 och kv Handelsmannen 2 påträffades omfattande lämningar efter äldre bebyggelse. I Storgatan framkom flera gatunivåer och kvartersmark. ISSN Rapport 2015:34